Fakta om statistiken

Transkript

1 Här beskrivs kortfattat de primärkällor och de principer som används i boken. För en noggrannare redogörelse av definitioner och beräkningsmetoder hänvisas till de beskrivningar av statistiken som finns tillgängliga på för respektive statistikkälla. Den statistik som redovisas i den här boken om den offentliga sektorn är hämtad från olika statistikkällor. Eftersom statistiken i primärkällorna ofta framställts för att svara mot olika behov skiljer sig definitioner och redovisningsprinciper åt. I samband med redovisningarna tidigare i boken har vi också pekat på förekommande skillnader mellan. Publiceringstider definitiva och preliminära årsuppgifter Den statistik som publiceras i boken är årsuppgifter och gäller den senaste offentliggjorda officiella statistiken. De olika statistikkällorna färdigställer sina uppgifter vid olika tidpunkter under året, beroende på vilken bearbetningsgrad som krävs. Detta gör att alla uppgifter som presenteras inte alltid svarar för det senaste kalenderåret. I vissa fall, till exempel för nationalräkenskaperna, offentliggörs även preliminära uppgifter. För att få så aktuella uppgifter som möjligt används även dessa i boken. Uppgifterna kan dock komma att revideras till senare publiceringar. Tidsserier Statistiken avser i huvudsak senast tillgängliga år. Men även tidsserier presenteras. De flesta av dessa tidsserier utgår från år 1993, men även andra startår förekommer. Att år 1993 används i de flesta fall är en anpassning till nationalräkenskaperna, som börjar sin redovisning detta år enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet. En ny näringsgrensindelning kom 1992, vilket också gör år 1993 till ett lämpligt startår. Det är alltid problematiskt att välja startår, eftersom presentationen påverkas av om startåret ligger i en lågkonjunktur eller en hög- Statistiska centralbyrån 155

2 Offentlig ekonomi konjunktur. År 1993 ligger i början av uppgången efter den nedgång i ekonomin som brukar benämnas krisåren. Löpande och fasta priser I sammanställningarna används både löpande och fasta priser. För att på ett rättvisande sätt kunna följa volymutvecklingen är det lämpligt att använda fasta priser som tar bort inverkan av prisutvecklingar och löneutvecklingar. Nedan följer en redogörelse av hur NR fastprisberäknar sina siffror. Fram till 1991 använde NR prisindex med fast basår vid fastprisberäkningarna. Från år 1991 används i stället fastprisberäkning med rullande basår. Denna kedjeindexmetod innebär att varje grundpost beräknas i fasta priser uttryckt i närmast föregående års pris. Fördelen med kedjeindexmetoden är att man alltid väger ihop olika delaggregat med senast tillgänglig information och att ingen del av systemet får felaktig vikt på grund av relativa prisförändringar. De fasta priserna kan presenteras på olika sätt, till exempel uttryckta i föregående års prisnivå eller i referensårspriser med valfritt år som referensår. Ett annat alternativ är att revidera indexserier baserade på referensåret eller volymförändringar mellan åren. En tidsserie angiven i föregående års priser ger svårtolkad information. Därför presenteras de fasta priserna i referensårspriser. I det material som nu presenteras redovisas nationalräkenskaperna dels i löpande priser och dels i referensårspriser med år 2000 som referensår. Nationalräkenskaperna Nationalräkenskaperna (NR) utgör tillsammans med finansräkenskaperna (FiR) det totala nationalräkenskapssystemet som sammanfattar och beskriver Sveriges ekonomiska aktiviteter och utveckling. NR innehåller reala transaktioner och FiR finansiella transaktioner och ställningsuppgifter. NR tjänar som analysunderlag över Sveriges ekonomi och som underlag för EU-avgiften och konvergenskriterierna. NR används av finansdepartementet för nationalbudgetar och långtidsbedömningar av ekonomin, av EU för fastställande av EU-avgiften, av ECB för att bedöma konvergensvillkoren samt av Konjunkturinstitutet m.fl. för löpande konjunkturanalys. Andra användare är bransch- och arbetsmarknadsorganisationer, banker samt internationella organisationer som använder NR dels för sammanställning av internationell statistik, dels för jämförelser och bedömningar. 156 Statistiska centralbyrån

3 På samma sätt som hos ett företag är bokföringen dubbel. Betalningarna redovisas både från den erläggande och från den mottagande partens sida. Bokföringen består av ekonomiska transaktioner som ägt rum under en viss tidsperiod. Till skillnad mot ett företags bokföring bygger nationalräkenskaperna till största delen på statistik eftersom det inte är möjligt för ett helt land eller region att bokföra varje transaktion. Redovisningen är i huvudsak periodiserad, vilket innebär att inkomster och utgifter redovisas den period då transaktionen eller prestationen utförs. En av de viktigaste egenskaperna hos NR är tidsserieaspekten. Därför läggs stor fokus på långa tidsserier med få tidsseriebrott i statistiken. Detta omfattar statistiken NR beskriver, inom ramen för ett slutet kontosystem, produktionen av varor och tjänster och deras användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner med utlandet. Som en integrerad del av NR ingår tillgångsoch användningssidetabeller (basen för input-outputtabeller) med en systematisk uppdelning av produktion och användning på ca 400 produktgrupper. Detta ger goda avstämningsmöjligheter och en god grund för konsistenta fastprisberäkningar. I anslutning till produktionsberäkningarna sammanställs även uppgifter över sysselsättning uttryckt i antal sysselsatta och arbetade timmar samt löner. Definitioner och förklaringar De svenska nationalräkenskaperna framställs enligt ENS 95 (Europeiska nationalräkenskapssystemet) som är en EU-reglering (Council Regulation (EC) No 2223/96). ENS 95 är EU:s tillämpning av SNA 93 (System of National Accounts) som är en internationell rekommendation av FN, OECD, EU, IMF och Världsbanken. Svenska NR framställs sedan maj 1999 enligt ENS 95 och täcker perioden 1993 och framåt. Äldre serier ( ) baseras på tidigare internationella rekommendationer (SNA 68). Omräkning av det gamla materialet tillbaka till 1980 har dock gjorts för vissa aggregat. Några huvudaggregat har kedjats tillbaka till Dessa serier finns på SCB:s webbplats. Så görs statistiken NR sammanställs utifrån en mängd olika primärstatistikkällor. Definitionerna och graden av täckning i de olika källorna överensstämmer inte alltid med NR:s behov. För att få total täckning och Statistiska centralbyrån 157

4 Offentlig ekonomi anpassade definitioner använder man olika modeller i NR:s beräkningar. Slutligen gör man en avstämning mellan tillgång, användning och inkomster i systemet för att urskilja och åtgärda brister i konsistensen mellan de olika delarna av räkenskaperna. Se vidare Beskrivning av statistiken, Skillnader mellan beräkningar i NR och statsbudgeten Nationalräkenskaperna: I NR redovisas bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder. Förutom de pengar som ingår i statsbudgeten ingår även avgifter, fondmedel, lånefinansierad verksamhet samt försäljningsinkomster. Redovisningen är i huvudsak periodiserad och syftar till att avspegla de ekonomiska händelserna den period då verksamheten bedrivs. Intäkterna redovisas när prestationen utförs och kostnaderna när resursen förbrukas. Statsbudgeten: Redovisningen i statsbudgeten upprättas till största delen enligt så kallade utgiftsmässiga principer där saldot speglar de kassamässiga strömmarna. Kapitalförslitning: NR:s motsvarighet till avskrivningar är kapitalförslitningar. Dessa ska beräknas till marknadspris och inte till återanskaffningspris. I statsbudgeten finns inga kapitalförslitningar. Försäkringspremier: I statsbudgeten rapporteras försäkringspremier som insatsförbrukning. NR inte ser försäkringspremier som förbrukning utan som en transferering. Redovisning av EU avgift / bidrag: NR definierar vissa delar av EUavgiften som produktionsskatt från företagen. I statsbudgeten redovisas dessa avgifter som en utgift för staten. Vidare redovisas EUbidragen i statsbudgeten som en inkomst som omfördelas av staten till företag och kommuner. NR definierar bidragen direkt för de olika sektorerna. 158 Statistiska centralbyrån

5 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS Syfte och historik RAMS syftar till att ge en årlig information om sysselsättning, pendling, näringsstruktur samt personalstruktur i företag och arbetsställen. Dessutom belyses händelser och flöden på arbetsmarknaden utifrån longitudinella ansatser. Den första årgången av RAMS avsåg år RAMS-registret har byggts ut under åren med allt fler variabler och ett nytt registersystem har skapats med bland annat större möjligheter att belysa de förvärvsarbetande inom olika typer av företag och arbetsställen. Statistikanvändning Planerare inom kommuner, länsstyrelser och länsarbetsnämnder har traditionellt nyttjat statistiken och även statliga verk och myndigheter. Den huvudsakliga användningen har varit för att beskriva näringsstruktur och sysselsättningsutveckling regionalt och lokalt. Dessutom används RAMS för att planera barnomsorg och trafik och som underlag för åtgärder som syftar till att stärka sysselsättningen. Efter att statistiken byggts ut, har den alltmer börjat användas av forskare och statliga myndigheter när de analyserar arbetsmarknadens funktionssätt och följer upp och utvärderar närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik Detta omfattar statistiken RAMS omfattar fyra register: Sysselsättningsregistret (SREG) Aktivitetsregistret (AREG) Registret över företag i RAMS (ORGRA) Registret över arbetsställen i RAMS (CFAR) Sysselsättningsregistret (SREG) visar personers sysselsättningsstatus i november och omfattar hela Sveriges befolkning den sista december. Registret innehåller en mängd uppgifter från olika källor. SREG är huvudregistret i RAMS. Aktivitetsregistret innehåller fyra databastabeller som visar olika typer av försörjningsmöjligheter såsom jobb, studier, arbetssökandekategorier samt andra aktiviteter (främst i form av sociala transfereringar). Jobbregistret är den mest centrala delen av aktivitetsregistret, Statistiska centralbyrån 159

6 Offentlig ekonomi där uppgifter hämtas från kontrolluppgifter från anställningar och motsvarande uppgifter för egenföretagare (deklarationsuppgifter avseende inkomst av näringsverksamhet). Registret över företag (ORGRA) har samtliga företag som förekommer i RAMS, som objekt. Registret över arbetsställen (CFAR) har samtliga arbetsställen för företag som förekommer i RAMS som objekt. Objekt och population Populationen i sysselsättningsregistret utgörs av befolkningen per den 31/12 varje år. De viktigaste målstorheterna i sysselsättningsregistret är antal förvärvsarbetande, förvärvsintensiteter, antal pendlare över kommungräns där november är referensperiod. Detta görs för olika grupper av befolkningen. RAMS använder begreppet förvärvsarbetande i stället för sysselsatta. Medhjälpande familjemedlemmar ingår i begreppet sysselsatta men inte i förvärvsarbetande. Dessa saknas helt i den offentliga sektorn och antalet medhjälpande familjemedlemmar är över huvud taget ytterst få, varför skillnaden i begreppen förvärvsarbetande och sysselsatta är nästan försumbar. Rörligheten på arbetsmarknaden beskrivs med antal personer som byter jobb, tillkommer eller lämnar arbetsmarknaden. Ännu ett mått är personalomsättningen beräknad i procent av sysselsättningen totalt. Populationen i aktivitetsregistret är alla individers aktiviteter som antas påverka deras försörjningsmöjligheter. Målstorheterna utgörs av antalet av dessa aktiviteter med uppdelning på typ av aktivitet, såsom jobb, studier och arbetssökandekategorier. Se vidare Beskrivning av statistiken, Räkenskapssammandrag för kommuner (RS) Syfte och historik Syftet med undersökningen Räkenskapssammandrag för kommuner är att både på kommunnivå och på riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas ekonomi, nuläge och utveckling. Undersökningen innehåller även en inventering av vilka företag som kommunerna äger. Räkenskapssammandraget, som samlas in av SCB, innehåller ett stort antal årliga ekonomiska uppgifter från kommunernas bokslut. Samtliga kommuner ingår och uppgifter redovisas både som sum- 160 Statistiska centralbyrån

7 mering till riksnivå och som nyckeltal på kommunnivå. I RS ingår de två tidigare separata kostnadsundersökningarna Jämförelsetal för huvudmän, Barnomsorg och skola och Jämförelsetal för socialtjänsten. Statistikanvändning RS används av NR som källa för att beräkna kommunernas del av BNP, finansiellt sparande, investeringar och transfereringar samt de kommunala affärsverkens driftsöverskott. På riksnivå har även uppgifter från RS används som underlag i beräkningarna av den kommunalekonomiska utjämningen mellan kommunerna. RS har även använts på kommunnivå för att beräkna statsbidrag för maxtaxa inom barnomsorgen och för att beräkna statsbidrag för LSS-utjämning. Uppgifterna från RS används av: kommunerna själva för att jämföra den egna ekonomin med andra kommuners ekonomi för att finna uppslag till effektiviseringar i verksamheten finansdepartementet för att bedöma enskilda kommuners ekonomi och för att följa upp och utvärdera kommunal verksamhet banker och andra finansinstitut för att kreditvärdera kommuner. Objekt och population I RS ingår ett stort antal ekonomiska uppgifter från kommunernas årsbokslut. Populationen utgörs av samtliga Sveriges 290 kommuner. Se vidare beskrivning av statistiken Räkenskapssammandrag för landsting Syfte och historik Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik om landstingens och regionernas ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på både regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Statistikanvändning Den ekonomiska statistiken tillgodoser statens krav på offentlig statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Statistiska centralbyrån 161