Tjäderanalys. Bordsjö. Planerad vindkraft i Aneby kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB Slutversion

Transkript

1 Bordsjö vindbrukspark Samrådsunderlag Bilaga 7B Tjäderanalys Bordsjö Produktion: Enetjärn Natur AB 2016 Planerad vindkraft i Aneby kommun Slutversion

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av BayWa r.e. Scandinavia AB Tjäderanalys Bordsjö Planerad vindkraft i Aneby kommun Utredningen har genomförts under januari-februari Detta dokument tjänar som en kunskapssammanställning och vägledning inför fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Följande personer har medverkat i utredningen: Janne Dahlén utredning, fältbesök, bedömningar och rapportering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av tjäderinventeringar och med expertkunskap om vindkraftens påverkan på fåglar. Masterexamen i biologi. Kaj Svahn kvalitetsgranskning. Många års erfarenhet av fältinventeringar av fågel och god vana att analysera och granska data. Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Alla foton är tagana av Janne Dahlén. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Sammanfattning En tjäderspelplats har lokaliserats på Bordsjös marker där en vindkraftpark planeras. Spelplatsen har varit känd några år och har som mest hyst fem tuppar. Spelplatsen är således inte att betrakta som en stor spelplats enligt Naturvårdsverkets bedömning. Bordsjö har ändå valt att tittat närmare på möjligheterna att förbättra förutsättningrana för tjäder i området och har anlitat Enetjärn Natur att utreda vilka möjligheter som finns för att gynna tjädern. I arbetet med utredningen har en modell satts upp för att analysera skogens förutsättningar för tjäder. Med hjälp av modellen har sedan de olika skogsbestånden värderasts utifrån vilken förutsättning skogen har för tjäder. För de bestånd som ligger närmast spelplatsen har noggrannare analyser gjorts och förslag på åtgärder för att gynna tjäder har tagits fram för respektive bestånd. Bland annat föreslås att avverkning stoppas för några bestånd. Vidare föreslås att ett av de planerade vindkraftverken stryks samt föreslås anpassningar i anläggningsarbetet för att minska påverkan på spelplatsen. I arbetet har även en analys gjorts för att värdera den påverkan som en vindkraftsetablering har på tjäder i området. Förutsättningarna för tjäder har sedan analyserats utifrån hur det kommer att se ut om 10 respektive 30 år om alla föreslagna åtgärder genomförs och vindkraftparken byggs. Slutsatsen blir, om alla föreslagna åtgärder genomförs, att man på några års sikt har ökat värdet för tjädern på ett sådant sätt att det överväger den påverkan som vindkraftetableringen bedöms medföra. 3

4 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Tjäder Tjäder och vindkraft Metodik Resultat Tjäderspelplatsen Bordsjö Skogliga förutsättningar Potentiella åtgärder för att gynna tjäder Förslag på åtgärder för att gynna eller minska påverkan på tjäder Analys och slutsats Påverkan på tjäderpopulationen Föreslagna skadelindrande åtgärder Slutsats...26 Källor...27 Bilaga

5 1 Inledning BayWa planerar att uppföra en vindkraftanläggning i Aneby kommun. Som en del i processen har fåglar inventerats i området. Under dessa inventeringar hittades en tjäderspelplats. Spelplatsen ligger centralt i det område där vindkraft planeras. Bolaget har därför valt att göra en noggrannare analys av tjäder i området. Syftet med analysen är bland annat att ge förslag på åtgärder för att gynna tjädern. Målet är att området ska vara bättre eller lika bra för tjäder efter att vindkraftanläggningen byggts som innan om man genomför de föreslagna åtgärderna. Syfte Syftet med utredningen är att analysera förekomsten av tjäder i området kring de planerade vindkraftverken, samt att föreslå åtgärder för att gynna tjädern i sådan utsträckning att tjäderstammen ska kunna bibehållas även efter vindkraftverkens uppförande. 1 Enetjärn Natur har fått i uppdrag att genomföra en noggrannare analys av tjäderförekomst och skogens förutsättningar i området samt att föreslå skogliga åtgärder för att gynna tjädern. Föreliggande rapport beskriver förutsättningrana för tjäder och vilka skogliga åtgärder som föreslås genomföras i syfte att bibehålla tjäderstammen i området trots att området bebyggs med vindkraft. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Tjäder Tjäder häckar i skogsmark, gärna med inslag av myrar, i större delen av landet men saknas på Öland och Gotland. I fjälltrakterna förekommer den upp till björkzonen. Tjädern är lovlig för jakt och avskjutningen, som främst sker i landets norra delar, har skattats till mellan individer per år under de senaste 15 åren (Ottosson m.fl. 2012). Tjädern är upptagen som särskilt skyddsvärd i fågeldirektivets bilaga 1, men den är inte rödlistad. Beståndsutveckling Den nuvarande svenska populationen av tjäder är ungefär lika stor som för 30 år sedan och beräknas uppgå till ca par, varav ca 4,5 % i Götaland, ca 17,5 % i Svealand och 78 % i Norrland. Av den svenska populationen beräknas ca 4000 par, dvs. drygt 1 % finnas i Jönköpings län. Flest tjädrar beräknas finnas i Norrbottens län med ca par eller 24 % av populationen (Ottosson m.fl. 2012). Enligt data från Svensk Fågeltaxering har en svag, men statistiskt säkerställd, ökning skett sedan 1996 (Lindström och Green 2015). Sommarpunktrutterna och vinterpunktrutterna från Svensk Fågeltaxering som har en längre serie visar inga statistiskt säkerställda förändringar, trenden är dock svagt positiv för båda inventeringsmetoderna. Ekologi Fakta om tjäderns ekologi har hämtats från boken Tjädern -en skogsfågel av Ingemar Hjort och från Tjäder - Bland skogsbruk, rävar och andra jägare av Eric Ringaby där inget annat anges. Tjädertupparna trivs i varierad skog med dominans av tall. Under senvintern och våren finns tjädern ofta nära spelplatsen i äldre tallskog där den finner föda i form av barr i tallkronorna. Senare på våren hittar man den ofta på myrar där den letar efter knoppar av tuvull. Under sommaren söker de sig till barrblandskogar med övervägande tall och med god insektsproduktion samt gott om blåbärsris.. Under vintern då det är snö söker tjädertuppen föda i tallar med god tillväxt av barr i kronan. Då tjädern har hittat en lämplig lokal för den säsongen så rör den sig normalt endast över ett mindre område, bara några få hektar. Allt eftersom förutsättningarna ändras i takt med årstiderna förflyttar sig alltså tjädern till en annan lämplig miljö. Hur stora de tillgängliga lämpliga miljöerna är, och hur långt tjädrarna behöver röra sig under året för att hitta dessa lämpliga miljöer, avgör hur lämpligt området är för tjäder. Normalt ligger de miljöer som en tjädertupp nyttjar som en tårtbit ut från det centrum som spelplatsen utgör. Bredden på tårtbiten avgörs av mängden lämpliga biotoper som är tillgängliga. Längden på tårtbiten är ofta ca 1 km och kan räknas som upptagningsområdet för en spelplats. Ibland, troligen främst då förutsättningarna är sämre, rör sig tupparna längre från spelplatsen. De återkommer dock alltid till 6

7 2 samma spelplats under våren. Det finns även en viss skillnad i hur tjädrar ur olika åldersklasser nyttjar miljöerna och generellt kan man säga att äldre tuppar oftare hittas i mer öppna miljöer än yngre tuppar. Spelplatsen, som är densamma från år till år, återfinns oftast i en halvöppen tallskog. Ofta återfinns spelplatsen på hällmark eller myrmark. I genomsnitt varierar lekplatsens yta mellan 5,5 och 7,5 hektar. Tjäderhönorna förekommer delvis i andra miljöer än tjädertupparna. Men även för hönsen är tallskogar viktiga. En mosaik av olika miljöer är viktig. Då häckningen inleds begränsas området som hönan rör sig inom till ca 20 ha. Då rör sig hönan i ganska täta bestånd med gott skydd, oftast längs myrkanter. Särskilt viktigt är skyddet vid boplatsen. Under sommaren söker sig tjäderhönan till insektsrika marker med markvegetation som ger skydd. Senare på sommaren blir blåbärsriset allt viktigare och det är i blåbärsrika skogar man finner tjäderhönan och kycklingarna. Generellt söker sig hönorna till yngre och tätare skogar än tupparna. Under hösten och vintern söker de sig efterhand upp i tallkronorna där de betar tallbarr. Generellt kan man säga att en god tjädermiljö utgörs av en variation mellan äldre tallskogar med ett rikt bärskikt, mossar, tallbestånd med god tillväxt av barr, tätare bestånd med rik insektsflora för kycklingar och skyddade platser för boplatser. Tidigare har man ansett att ju äldre och naturligare en skog är desto bättre är den för tjädern. Forskning och data från Svensk fågeltaxering visar dock att även yngre skogar kan vara viktiga för tjäder, redan från ca 40 år kan tallskogar vara viktiga för tjädern och äldre gallringsskogar kan utgöra bra biotoper för arten (Hjort 1994 och Green 2014) 2.2 Tjäder och vindkraft Det är dåligt känt hur tjädern påverkas av vindkraft. Fram till 2010 fanns enligt uppgift inga bekräftade fall av tjädrar som kolliderat med vindkraftverk i Sverige (Ahlén 2010). Obekräftade uppgifter på hemsidan för intresseorganisationen Tjäderobservatörerna anger dock att minst två sådana fall är kända (Tjäderobservatörerna 2013). I Naturvårdsverkets syntesrapport om fåglar och vindkraft rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och viktiga spelplatser för tjäder för att minska risken för kollisioner. Med viktiga spelplatser avses platser som används av fler än 5 tuppar (Naturvårdsverket 2011b). Denna skyddszon om 1 km för spelplatser med fler än 5 tuppar förordas även av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF 2013). Avståndet på 1 km är inte vetenskapligt belagt utan baseras på antaganden om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn. Eftersom tjädern i stor utsträckning är markbunden och sällan flyger på högre höjder över skogen är bedömningen att kollisionsrisken med rotorblad inte bör vara överhängande. De fåglar som ändå bedöms ha kolliderat med vindkraftverk har sannolikt krockat med själva tornet, något som fyndplatsen vid åtminstone ett av de obekräftade fynden indikerar. Kollisioner med torn har observerats för orre vid Storrun vindkraftpark (Falkdalen m.fl. 2013). Det finns inga eller mycket få studier om störningseffekter från vindkraft på tjäder. Inom det kontrollprogram som följer upp påverkan på fåglar vid vindparken på Gabrielsberget, Nordmaling kan det konstateras att tjäder 3 år efter att parken tagits i drift , fortsatt nyttjar området inom vindkraftparken (dvs. mellan verken) och att en tjäderspelplats efter åtminstone 1 år fortsatt finns inom

8 2meter från närmaste verk (Enetjärn Natur 2015). Vid Storrotliden hittades en tjäderkull ca 75 meter från ett av vindkraftverken och ett rede med 5 ägg 250 meter från närmaste vindkraftverk. Flera andra observationer av tjäder gjordes inom vindkraftparken (Andersson 2013). Det finns alltså indikationer s.k. beprövad praktisk erfarenhet att tjäder fortsatt kan nyttja skogsmiljöerna i och intill en vindkraftpark i drift. I övrigt finns det än så länge få avrapporterade resultat när det gäller hur tjäder använder områden med vindparker i drift. Så här långt finns dock inga resultat som antyder något större undvikande inom ett kort tidsperspektiv efter det att parkerna etablerats (M. Green, i brev). 8

9 3 Metodik I detta kapitel beskrivs hur utredningen genomförts. 3 För att lokalisera kända spelplatser av tjäder i området begärdes uppgifter ut från ArtDatabanken. Dessutom kontaktades lokala ornitologer (Mats Thorin 2016), Länsstyrelsen (Mariell Gustavsson 2016 och Henrick Blank 2016), Skogsstyrelsen (Åke Gustavsson 2016) för att få eventuella ytterligare uppgifter om tjäderspelplatser. Även Lars Knutsson på Bordsjö har bidragit med uppgifter om spelplatser och tjäderförekomster i området. Dessutom har givetvis även inventeringsrapporterna (Calluna 2013) från området använts. För att analysera områdets förutsättningar för tjäder har vi använt oss av skogsbruksplanen för Bordsjö. Skogen har analyserats utifrån ålder och trädslagsblandning med syfte att dela in den i klasser utifrån hur lämplig skogen är för tjäder. Vi har valt att dela upp åldern i fyra klasser, 0-10 år, år, år och skog äldre än 80 år. Kala ytor eller mycket ung skog har bedömts ha mycket låga värden och yngre gallringsskog år har klassats som låga värden. Den äldre skogen har delats in utifrån trädslag, där rena granbestånd och lövbestånd har klassats som mycket låga värden för tjäder (figur 1). Bestånd med högre andel tall har klassats som medelvärden, höga värden eller mycket höga värden utifrån andelen tall och ålder (figur 1). I själva verket är det ytterligare flera variabler som avgör om ett habitat är lämpligt för tjäder eller ej. Vidare varierar det under året, och även mellan könen, vilka miljöer som är viktiga. Vi bedömer dock att denna analys ger en god bild av vilka skogsbestånd som är viktiga för tjädern som art på årsbasis. De olika bestånden har även analyserats utifrån hur det kommer att se ut om 10 och 30 år om inga åtgärder genomförs för att gynna tjädern, samt hur det kommer att se ut ifall åtgärder som gynnar tjädern genomförs. Efter den inledande klassningen av bestånden gjordes stickprov i fält där vi tittade på bestånden utifrån ett tjäderperspektiv, bland annat utifrån luckighet, mängd bärris och undervegetation. Fältbesöket bekräftade att den inledande analysen av vilka skogsbestånden som var bra för tjädern stämde överens med vad som allmänt anses vara bra tjäderhabitat. Under fältbesöket besöktes 38 bestånd i anslutning till spelplatsen i syfte att identifiera möjliga åtgärder som gynnar tjädern. Syftet är att göra åtgärder som uppväger de förluster som uppstår till följd av vindkraftparken. Vindkraftparken Vindkraftparken bedöms kunna påverka tjädern främst genom direkta habitatförluster och störning. 9

10 3De direkta habitatförlusterna beräknades utifrån planerat vägnät, dels nya vägar och dels breddning av befintliga vägar, samt utifrån de ytor som krävs för själva vindkraftverken och kranplatser. Arealen mark som går förlorad analyseras utifrån vilken klass marken har utifrån ett tjäderperspektiv (figur 1). Påverkan till följd av störning är mycket svår att kvantifiera och vi har på grund av denna osäkerhet inte gjort någon kvantifiering av påverkan. Påverkan kommer istället att hanteras mer övergripande och genom att i möjligaste mån undvika störning. Störning från vindkraftverken i drift kan dock inte undvikas. Skogens ålder 0-10 år år år 80+ år Lövskog? Lövskog? Skogliga förutsäjningar Ja Ja Nej > 90 % gran? Nej > 30 % tall? Nej Ja Ja Ja Nej Nej > 90 % gran? Nej > 30 % tall? Ja Tid Mycket lågt värde 0-10 år Lågt värde 0-30 år Medel värde Högt värde 0-40 år Mycket högt värde Mycket lågt värde Lågt värde Medel värde Högt värde Mycket högt värde 1 Modell för att klassificera skogsbestånd utifrån tjädersynpunkt på helårsbasis för både tjädertuppar och tjäderhönor. I figuren framgår även hur värdet för de olika bestånden kan förändras över tid. 10

11 4 Resultat 4 I detta kapitel rodogörs för tjäderförekomsten vid Bordsjö och de skogliga förutsättningarna samt hur vindkraften påverkar området. Vidare redogörs för de åtgärder som vidtas för att minimera vindkraftverkens påverkan på tjäderstammen. 4.1 Tjäderspelplatsen Bordsjö Det finns en känd tjäderspelplats centralt i det område där vindkraft planeras, figur 3. Spelplatsen är känd sedan åtminstone 1982 då första rapporterna finns registrerade i Artportalen. Spelplatsens läge har skiftat något och den återfinns numera längre åt sydväst än I Artportalen finns från 2013 en rapport om fyra tuppar, från 2014 två rapporter om 2 respektive 4 tuppar och från 2015 fyra rapporter om 1, 5, 2 och 5 tuppar. Det finns således inga rapporter om fler än 5 tuppar, trots flera besök under flera år. Spelplatsen måste ändå med Småländska mått mätt anses som betydande. Under våren 2015, som var blöt, var spelet relativt utbrett (Thorin i mail 2015 och Knutsson muntl. 2016). Fågelklubben genom Mats Thorin ritade in ett stort område där de bedömde att spelplatsen fanns Tidigare år har dock spelplatsen varit längre åt söder, där det även finns en tjäderkoja sedan flera år (figur 2). 2 En några år gammal tjäderkoja som använts för att spana efter spelande tjädrar. Kojan ligger mitt i det område som markerats som spelplatsen. 11

12 4 Under hösten 2015 avverkades ett tallbestånd (ID 533 enligt skogsbruksplanen, se kap 4.2) på ca 30 ha som överlappar med spelområdet som fågelklubben angivit det (figur 3). På hygget lämnades en tät skärm av frötallar kvar (figur 4). Beståndet bedöms fortsatt hysa relativt goda förutsättningar för tjäder så länge fröträden står kvar. Förändringen gör dock att det sannolikt utgör ett mindre lämplig bestånd för en spelplats, särskilt på 7-10 års sikt då frötallarna är avverkade och det blir en ren ungskog. Utifrån denna förändring görs bedömningen att spelplatsen finns i det område där den bedömts finnas tidigare, men alltså inte I de fortsatta analyserna utgår vi från att spelplatsen är belägen på den plats som framgår av figur 3 och har en storlek på drygt 7 ha, vilket är en normal storlek för en spelplats. Ü Tjäderspel Tjäderspel 2015 enligt Mats Thorin km 3 Spelplatsens läge som den uppfattats före 2015 och där den med största sannolikhet kommer att finnas framöver, då skogen där är lämplig för en spelplats. I det område där fågelklubben såg spelande tjädrar 2015 har en slutavverkning genomförts och området bedöms inte längre utgöra en lämplig spelplats, åtminstonne inte på några års sikt. Fågelklubbens markerade område är 17 ha vilket är betydligt större än en normal spelplats på 5,5-7,5 ha. 12

13 4 4 Delar av det bestånd där fågelklubben bedömde att spelplatsen fanns Beståndet avverkades under hösten Ett relativt tät skärm av frötallar står kvar på den avverkade ytan och kan utgöra ett lämpligt område för tjäder under vintern. Övriga spelplatser I Artportalen finns inom 5 km från den planerade vindkraftparken fem aktiva spelplatser och två spelplatser där det inte rapporterats några spelande fåglar på flera år. En av de inaktiva spelplatserna och en aktiv spelplats, där två tuppar sågs under fågelinventeringen 2013, ligger 1,5 km från varandra vilket skulle kunna innebära att spelplatsen har flyttat, eftersom det är sällsynt med spelplatser så nära varandra. Den spelplats som bedömdes som aktiv ligger dock på en plats som man normalt inte förknippar med spelplatser för tjäder och det är möjligt att det bara var en tillfällig observation av två spelande tuppar. Den inaktiva spelplatsen, som nämns ovan, ligger i norra delen av det område som utreds för vindkraft. Inga tjädrar observerades där under inventeringarna (Calluna 2013) och den behandlas därför inte ytterligare här. 4.2 Skogliga förutsättningar Inom 1 km från den planerade vindkraftsanläggningen äger Bordsjö Fideikommiss AB 82 % av marken eller 1576 ha. Hela skogsinnehavet har analyserats utifrån ett tjäderperspektiv (enligt modellen i figur 1). Större delen av arealen har låga värden ur ett tjäderperspektiv. Det finns dock bestånd med högre värden för tjäder, varav flera ligger nära den kända spelplatsen (tabell 1, figur 5 och 6). Av den yngre skogen är det mesta granskog. Det finns dock även bestånd som planterats med tall och som har goda förutsättningar för att bli bra tjäderhabitat på sikt. Vilka bestånd som kommer att ha 13

14 år " " år, >30 % tall >80 år, >30 % tall Vatten år " " år, <90 % gran, <30 % tall >80 ÅR, <90 % gran, <30 % tall Jordbruksamrk " " år, >90 % gran >80 år, ekskog Impediment år, björk eller ekskog Annan mark 0 2 Verksplaceringar 2015 Vindkraftver 1 km Tjäderspel Ü 4 km 5 Skogens förutsättningar i ett tjäderperspektiv utifrån skogens ålder och trädslagsblandning som det ser ut i januari Analysen har gjorts utifrån modellen i figur 1. De två stora bestånden norr och nordväst om spelplatsen har idag en relativt tät fröskärm och utgör sannolikt goda habitat för tjäder och kommer göra det några år till innan ungskogen växer sig för tät. I följande kartor har klasserna givits värden utifrån hur lämpliga de är som tjäderbiotop, se figur 1 för förklaring. 14

15 4 förutsättningar för tjäder styrs dock av skogsbruket som bedrivs i området. Genom att anpassa och förändra skogsbruket finns förutsättningar att förbättra och skapa habitat för tjäder. Länsstyrelsens i Jönköpings län har gjort en analys för att hitta spelplatser och lämpliga miljöer för tjäder med hjälp av bl.a. satelitdata (Länsstyrelsen i Jönköping opubl.). Analysen visar att området där spelplatsen finns är ett mycket bra område för tjäder. För ett mindre område närmare spelplatsen har analyser genomförts för att visa på hur skogen förändras ur ett tjäderperspektiv inom 10 år och inom 30 år till följd av att skogen blir äldre. Skogliga förutsättningar om 10 år Naturligt åldrande av skogen kommer att leda till att värdet för tjädern förändras till det bättre. Däremot kommer avverkningar att leda till lägre värden för tjädern. Utifrån de åtgärder som var planerade i skogsbruksplanen på 10 års sikt har en karta över hur de olika bestånden värderas utifrån ett tjäderperspektiv tagits fram (figur 7). Av figuren framgår att två objekt är planerade att avverkas (ID 515 och 519). Hela beståndet 515 skulle sannolikt inte få avverkas eftersom det är där spelplatsen för tjäder finns. Det är dock troligt att vissa delar av beståndet skulle få avverkas. Skogliga förutsättningar om 30 år I spannet år finns inga planerade avverkningar i analyserat området. Det finns därför inga bestånd med åldern 0-10 år, det finns heller inga rena gran eller lövsbestånd vilket medför att inget av bestånden har mycket låga värden (figur 8). Flera bestånd har gått från mycket låga värden till låga värden och flera från låga värden till medelvärden och höga värden till följd av naturligt åldrande. 15

16 Värden för tjärden i dagsläget Tjäderspel Mycket låga värden Ü Låga värden Medelvärde Höga värden 0 Mycket höga värden m 6 Värden för tjädern idag. Kartan visar i princip samma sak som figur 5 men efter att skogen har delats in i klasser utifrån hur lämplig den är för tjäder. 16

17 Värden om 10 år enligt skogsbruksplanen Tjäderspel Ü Mycket låga värden Låga värden Medelvärde Höga värden 0 Mycket höga värden m 7 Värden för tjädern till följd av att skogens ålder ökat med 10 år (år 2026). För två av bestånden finns avverkningar planerade inom 10-årsperioden vilket medför att värdet för tjädern i dessa bestånd blir mycket lågt värde. Det är dock inte troligt att man skulle ha tillåtits avverka hela beståndet där tjäderspelplatsen finns idag, varför kartan blir något missvisande. 17

18 Värden om 30 år enligt skogsbruksplanen Tjäderspel Ü Låga värden Medelvärde Höga värden Mycket höga värden m 8 Värden för tjädern till följd av att skogens ålder ökat med 30 år (år 2046). För två av bestånden (ID 515 och 519) finns avverkningar planerade inom den kommande 10-årsperioden vilket medför att värdet för tjädern i dessa bestånd efter 30 år är lågt. Det är dock inte troligt att man skulle ha tillåtits avverka hela beståndet där tjäderspelplatsen finns idag, varför kartan blir något missvisande. 18

19 4 Den planerade vindkraften kommer innebära att en yta av 0,28 ha kommer att avverkas och hårdgöras Påverkan från planerad vindkraft på skogen vid varje vindkraftverk. Totalt innebär det 3,9 ha om alla planerade vindkraftverk byggs. Utifrån analysen av lämpliga tjäderhabitat kommer 0 ha Mycket högt värde, 0,5 ha Högt värde, 0,3 ha Medelvärde och 2 ha lågt värde övergå till kategorin mycket lågt värde till följd av etableringen. Ett av vindkraftverken planeras på jordbruksmark som redan har mycket lågt värde (tabell 1). Ett av vindkraftverken planeras utanför Bordsjös marker och analyseras därför inte. Nya vägar och breddning av vägar kommer att innebära en total förlust av ca 10 hektar (Tabell 1). Totalt kommer etabeleringen att innebära att 2,8 hektar med höga värden eller mycket höga värden för tjäder går förlorade. Tabell 1. Skogsareal, i hektar, som går förlorad till följd av vindkraftverken, nya vägar och breddning av vägar. Förlusten är uppdelad på värdet på marken utifrån ett tjäderperspektiv. Förlusten är sedan satt i rellation till markinnehavet inom 1 km från närmaste vindkraftverk. Ett av vindkraftverken står utanför Bordsjös marker och ingår därför inte i analysen. Skogens värde för tjäder/ markanvändning Förlust -breddning av vägar Förlust -nya vägar Förlust -vindkraftverk och kranplats Summa förlust Markninnehav inom 1 km från närmaste vkv Mycket lågt värde 2,2 0,3 0,3 2,8 291 Lågt värde 2,1 1,1 2,0 5,2 710 Medel värde 1,8 0,1 0,3 2,2 152 Högt värde 1,8 0,2 0,5 2,5 154 Mycket högt värde 0,3 0,02 0 0,3 95 Summa 8,2 1,7 3,1 13, Potentiella åtgärder för att gynna tjäder Tjädern behöver som alla arter tillgång till mat, skydd och häckningsplatser för sin överlevnad. I intensivt brukade skogar är det skogsbruket som styr dessa tillgångar. Andra faktorer som styr populationsutvecklingen är bl.a. predation och jakt. Jakt eller utebliven jakt på tjäder såväl som jakt eller utebliven jakt på tjäderns predatorer kan ha stor påverkan på populationsutvecklingen. I Bordsjös skogar förekommer i dagsläget ingen jakt på tjäder. För att inte öka risken för att påverka tjäderpopulationen negativt bör det även fortsättningsvis inte bedrivas jakt på tjäder. Predatorer på tjäder är bl.a. räv, mård, kungsörn och duvhök, men även vildsvin anses utgöra en viktig predator på tjädrarnas ägg. Det förekommer viss jakt på vildsvin och räv i omgivningarna men det finns inga planer på att förändra jakten på ett sådant sätt att det skulle kunna få varken positiva eller negativa effekter på tjädern i området. Kvar finns alltså skogsbruket där det genom olika åtgärder finns goda möjligheter att gynna tjädern. 19

20 4.4 Förslag på åtgärder för att gynna eller minska påverkan på tjäder För att minska risken för att påverka tjädern i området föreslås ett vindkraftverk, det som planeras närmast spelplatsen, helt att strykas. Bolaget avser att gå vidare med övriga planerade vindkraftverk. Det innebär att det närmaste vindkraftverket planeras 630 meter från ytterkanten på den kända spelplatsen istället för 210 meter. Det kommer även att innebära att arealen mark som påverkas kommer att minska marginellt. För att undvika skada på tjäderpopulationen till följd av vindkraftetableringen föreslås en rad skogsbruksåtgärder för att gynna tjädern på ett sådant sätt att den påverkan som vindkraftsetableringen bedöms kunna medföra på tjäderbeståndet uppvägs. De föreslagna åtgärderna har koncentrerats till området närmast den kända spelplatsen, totalt 310 ha, för att undvika skada på de tjädrar som finns där idag och för att skapa förutsättningar för nya tjäderrevir i området. Åtgärderna syftar till att öka värdet på skogen för tjädern, framförallt genom att öka andelen tall på markerna, men även genom att spara skog och utföra gallring och avverkning på ett sådant sätt att tjädern gynnas. Inga nya marker kommer helt att undantas från skogsbruk. Det finns dock ett antal bestånd som sedan tidigare är avsatta för naturvård med fri utveckling. I bilaga 1 framgår vilka åtgärder som föreslås genomföras. Åtgärderna har diskuterats med Bordsjö och de anses möjliga att genomföra. Totalt handlar det om förändringar i skogsbruket inom bestånd som omfattar 151 ha (figur 9). En stor del av den övriga arealen kommer naturligt att bli bättre tjäderbiotop i takt med att skogen åldras. Vissa av de föreslagna åtgärderna kommer att innebära förändringar av beståndens klassning utifrån tjädervärden (figur 1): Skjuta på avverkning minst 30 år eller stoppa slutavverkning - 17,3 ha (ID 515, och 519). Röjning/gallring för att öka andelen tall till över 30 % - 32,4 ha (ID 517, 531, 584, 585) andra kommer att gynna tjädern men inte på ett sådant sätt att det förändrar klassningen: Förändring av gallring för att gynna tjädern - 45 ha (ID 539, 592 och 594) Skjuta på avverkning av frötallar 4-5 år - 57 ha (ID 530, 533, och 538). Av de övriga bestånden kommer 88 ha (ID 507, 508,, 513, 514, 518, 534, 535, 537, 579, 583, 586, 587, 639, 5381 och 9745) att utvecklas från högt värde till mycket högt värde eller från medelvärde till högt värde till följd av en naturlig åldring av bestånden under år (bilaga 1). Inom det analyserade området finns 10 bestånd avsatta för naturvård i skogsbruksplanen (ID 488, 512, 516, 520, 532, 536, 578, 580, 581, 9746). I dessa bestånd är inga åtgärder planerade enligt skogsbruksplanen. De flesta av dessa objekt hyser mycket höga värden för tjädern. För 19,6 ha (ID 509, 511, 521, 528) finns det inga relevanta åtgärder som gynnar tjädern utan de bestånden kommer att domineras av björk eller gran med mycket låga värden för tjäder även i framtiden. Inom hela det analyserade området (figur 9) föreslås ett avverkningsstopp i 35 år, dvs. den tid som man söker tillstånd för. 20

21 4 De åtgärder som föreslås kommer inte att öka värdet för tjäder omedelbart, men en effekt bör kunna ses inom några år. I dagsläget har 180 ha skogsmark låga eller mycket låga värden för tjäder och 97 ha höga eller mycket höga värden för tjäder, 5 ha har medelvärden. Om 10 år är samma siffror 166 ha, 114 ha respektive 2 ha (figur 10). Om 30 år är samma siffror 201 ha, 70 ha respektive 10 ha (figur 11). Förutom de skogliga åtgärderna föreslås sand att läggas ut på fem ställen i anslutning till spelplatsen. Sanden läggs ut eftersom tjädrar gärna badar i sand. På varje plats behövs 5 hinkar med sand för att läggas ut mot en rotvälta eller i vägkanten. Sandblottor är något som saknas i området och något som uppskattas av tjädrar. Den exakta placeringen bestäms av markägaren, men ett par lämpliga platser har föreslagits av Enetjärn Natur. Vilken effekt åtgärden kommer att få på tjädrarna är osäker. Den positva effekten av åtgärden bedöms vara relativt liten men det är även insatsen för att göra åtgärden varför den ändå är rimlig att genomföra. Dikesrensning planerades i diket inom objekt 536. För att gynna tjädern föreslås denna dikesrensning inte att genomföras de närmaste 35 åren. Det är svårt att värdera effekten av åtgärden men den bidrar sannolikt till mer stillastående vatten och en ökad insektsproduktion i området, vilket i sin tur gynnar tjädern. Arealen som påverkas är dock liten. Anläggningsarbete För att minska påverkan på tjäder under anläggningsarbetet bör inga åtgärder genomföras inom 1 km från spelplatsen under den känsligaste tiden, 1 april - 15 maj. Ett undantag kan dock görs för den relativt trafikerade genomfartsvägen. De störningar som vägen medför har tjädrarna redan accepterat, och en ökad transport på vägen bedöms därför inte påverka tjäderspelplatsen. 21

22 Planerade åtgärder Ø Ø Ø Skjuta på/stoppa avverkning # # # Öka andelen tall genom gallring/röjning # # #!!!!!! Förändring av gallring!!!!! Skjuta på avverkning av frötallar!! Normala åtgärder leder till tjäderhabitat Avsatt för naturvård inga åtgärder Inga åtgärder -skogliga förutsättningar för tjäder saknas Ej utvärderat Tjäderspel Verksplaceringar m Struket vindkraftverk Ü 9 Bestånd som har analyserats för att hitta åtgärder för att gynna tjäder. Flera av bestånden kommer att få högre värde för tjäder genom naturligt åldrande, medan man på andra platser måste gynna tallen för att bestånden ska bli bra eller bättre. Den mest effektiva åtgärden för tjädern är dock att man skjuter på averkningen för två bestånd vid spelplatsen.det vindkraftverk som planerades närmast spelplatsen föreslås strykas för att minska påverkan på tjäderspelplatsen. 22

23 Värden om 10 år med åtgärder för att gyna tjäder Tjäderspel Ü Mycket låga värden Låga värden Medelvärde Höga värden 0 Mycket höga värden De olika skogsbseståndens värden för tjäder med föreslagna åtgärder om 10 år, jämför med figur m

24 Värden om 30 år med åtgärder för att gyna tjäder Tjäderspel Ü Låga värden Medelvärde Höga värden Mycket höga värden m 11 De olika skogsbseståndens värden för tjäder om 30 år med föreslagna åtgärder, jämför med figur 7. Om ytterligare 10 år, det vill säga om 40 år kommer de stora bestånden 533 och 538 få höga värden för tjäder, medan något annat bestånd sannolikt avverkats. 24

25 5 Analys och slutsats 5 I detta kapitel sammanfattas och analyseras resultaten och slutsatser dras rörande den sammanvägda påverkan på tjäder. 5.1 Påverkan på tjäderpopulationen Vindkraftetableringen kommer att medföra en direkt förlust av 2,2 ha skog av medelhögt värde, 2,5 ha med högt värde och 0,3 ha med mycket högt värde för tjäder (tabell 2). Till det kommer en påverkan genom störning under vindkraftverkens drift vars omfattning inte kan kvantifieras. Om det närmaste vindkraftverket tas bort ligger det närmaste vindkraftverket 630 meter och det näst närmaste 970 meter från spelplatsen. Övriga ligger mer än 1 km från spelplatsen. Övriga vindkraftverk ligger således utanför eller på gränsen till det område som nyttjas av den berörda spelplatsens tjädrar under hela året. Störningen under anläggningsarbetet är kortvarig. Störningen undviks dessutom till största delen om inget arbete genomförs inom 1 km från spelplatsen under tjädrarnas speltid. Sammantaget bedöms denna störning inte ha någon påverkan på tjäderpopulationen. Risken för kollisioner bedöms dessutom vara så liten att den inte har någon påverkan på populationen. 5.2 Föreslagna skadelindrande åtgärder För att minska eller undvika störning på tjädern föreslås ett vindkraftverk att tas bort, vilket minskat den direkta förlusten av skogsmark med 0,3 ha. Vindkraftverket var dock planerat i ett bestånd med låga värden för tjädern, varför förlusten av lämpliga tjädermiljöer inte förändrades av att vindkraftverket togs Tabell 2. Sammanfattning av förluster och vinster inom 10 respektive 30 år om alla föreslagna åtgärder genomförs. *Den totala arealen är egentligen 17,7 ha men eftersom ett av bestånden (12 ha) hyser en spelplats är bedömningen att allt inte hade fått avverkas, vi skriver därför ner värdet med 7 ha till 10,7 ha. Bestånden har ökat i värde från den lägre klassen till den högre. Skogens värde för tjäder/ markanvändning Total förlust av markanspråk (ha) Påverkan av störning från vindkraft Vinst förändrat skogsbruk (ha) 10 år Vinst förändrat skogsbruk (ha) 30 år Naturlig utveckling 10 år Naturlig utveckling 30 år Utläggning av sand, avstå dikesrensning Medel värde 2,2 Osäkernegativ -32, osäker- svagt positiv Högt värde 2,5 Osäkernegativ + 32, och -33,8 osäker- svagt positiv Mycket högt värde 0,3 Osäkernegativ + 10,7* + 10,7* + 33,8 osäker- svagt positiv 25

26 5bort. Däremot ökade avståndet mellan tjäderspelplatsen och närmaste vindkraftverk från 216 meter till 630 meter. Vidare föreslås förändringar av skogsbruket för att gynna tjädern på totalt ca 150 ha (figur 8). Det medför t.ex. att inga slutavverkningar görs inom 330 meter från spelplatsen den närmaste 35-årsperioden. I de flesta riktningar, särskilt i de riktningar där det finns bra förutsättningar för tjäder, föreslås inga avverkningar göras inom 1000 meter från spelplatsens yttre gräns de närmaste 35 åren. Arealen med höga eller mycket höga värden i spelplatsens närhet kommer därigenom att ökas från dagens 97 ha till 114 ha om 10 år och 201 ha om 30 år. Utöver de skogliga åtgärderna föreslås att sand läggs ut på några platser för att ge möjlighet till sandbad. Även en dikserensning föreslås stoppas i närheten av spelplatsens. 5.3 Slutsats Förutsatt att alla föreslagna åtgärder genomförs kommer avståndet mellan spelplatsen och närmaste vindkraftverk bli 630 meter vilket är kortare än den skyddszon på 1 km som Naturvårdsverket föreslår för spelplatser med fler än fem tuppar. Denna spelplats hyser fem tuppar och når således inte upp till Naturvårdsverkets gräns. Det närmaste om ett av vindkraftverken tas bort ligger vidare på andra sidan en trafikerad väg varför en skyddszon inte anses motiverad i detta specifika fall. Inte heller något av de andra vindkraftverken planeras på ett sådant avstånd att de medför någon risk för en avgörande störning på spelplatsen. Vidare planeras flera skogliga åtgärder nära spelplatsen för att gynna tjädern och arealen lämplig miljö kommer att öka markant på 10 års sikt och fördubblas inom 30 år. Även om den stora ökningen av lämplig tjäderhabitat i området inte enbart kan tillskrivas föreslagna förändringarna av skogsbruket så bedöms de planerade åtgärderna fullt tillräckliga för att både motverka och kompensera för de eventuella negativa konsekvenser som förlusten av mark och störningen som vindkraftverken ger upphov till kan medföra. Sammantaget görs bedömningen att förutsättningarna för tjäder förbättras nära spelplatsen om de skogliga åtgärderna som föreslås genomförs och att arealen lämplig biotop successivt ökar inom en 30-årsperiod. I ytterkanterna på några av tjäderreviren kan det finnas en påverkan till följd av habitatförlust och störning från vindkraftverken men bedöms inte vara av det slaget att det påverkar har en avgörande betydelse för tjäderreviren. 26

27 Källor Personliga kontakter Green, Martin. Fågelforskare, Lunds Universitet och författare till avsnittet om fåglar och vindkraft i Vindvals syntesrapport I brev och muntl Persson Rådén, Marit. ArtDatabanken. Skyddade uppgifter från Artportalen och Observationsdatabanken. I mail Litteratur Andersson Kontrollprogram fågel Stor-Rotlidens Vindkraftpark. Slutrapport. Vattenfall Vindkraft AB. Utförare: EKOM AB Falkdalen, U., Falkdalen Lindahl, L. och Nygård, T Fågelundersökningar vid Storruns vindkraftanläggning, Jämtland. Naturvårdsverket, Bromma. Hjort, Ingemar Tjädern en skogsfågel. Skogs Boktryckeri AB. Trellebrog. Länsstyrelsen i Jönköping Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellart. i tryck. Naturvårdsverket Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. & Green, M Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss - En syntesrapport. Projekt VINDVAL, Rapport 6467, Naturvårdsverket, Stockholm. Ottosson, U. Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. Ringaby, Eric Tjäder -Bland skogsbruk, rävar och andra jägare. Malou K Media. 27

28

29 Bilaga 1 Analyserade bestånd för att hitta åtgärder för att gynna tjädern. I de fall där det finns relevanta åtgärder har dessa, samt vad de leder till på sikt, beskrivits. NO-skog är bestånd som är avsatta för naturvård i skogsbruksplanen. Bestånd Beskrivning av bestånd Areal Planerad åtgärd Förändrad åtgärd för att gynna tjäder Förändring av klass till följd av åtgärder Förändring av klass till följjd av normal skötsel årig skog. 95 % tall. NO-skog årig skog. 90 % tall årig skog. 100 % tall. 1 Inga åtgärder planerade. 11,4 Normal skötsel. Ja om 6 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 4,6 Normal skötsel. Ja om 16 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig skog. 59 % gran, 13 % tall, 29 björk. 1,6 Normal gallring. Öka andelen tall, men når inte 30 % Nej, men gynnar ändå tjädern. 56 årig skog. 73 % tall. 511 Avverkat hösten årig skog. 55 % tall. NO-skog årig skog. 77 % tall årig skog. 80 % tall 10,9 Normal skötsel. Ja om 24 år kommer beståndet få ett "mycket högt värde" istället för "högt värde" 2,9 Normal skötsel. 2,1 Inga åtgärder planerade. 6,6 Normal skötsel. Ja om 12 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 6,3 Normal skötsel. Ja om 28 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig tallskog med inslag av gran. Beståndet hyser spelplatsen för tjäder. 11,6 Slutavverkning av vissa delar inom 5-10 år. Hela beståndet sparas i minst 35 år eller så länge vindkraftparken är i drift. Ja. De delar som planerades avverkas kommer att bibehålla mycket högt värde årig skog. 100 % tall. NO-skog 1,7 Inga åtgärder planerade årig skog. 70 % gran, 15 % tall och 15 % björk. 26 Normal röjning. Öka andelen tall till mer än 30 % genom att röja och gallra bort gran. Ja om 26 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället

30 Bestånd Beskrivning av bestånd Areal Planerad åtgärd Förändrad åtgärd för att gynna tjäder Förändring av klass till följd av åtgärder Förändring av klass till följjd av normal skötsel årig skog. 55 % tall. 2,5 Normal skötsel. Ja om 40 år kommer beståndet få ett "mycket högt värde" istället för "högt värde" årig tallskog på fuktig mark. Ganska tätt bestånd och klena träd. 5,7 Sluttavverkning om 4 år. Ingen slutavverkning. Beståndet gallras istället för att skapa ökad luckighet och gynna tillväxt av tallkronor. Spara kjolgranar och underväxt av tall och gran. Ja, bibehåller mycket högt värde för tjäder årig skog. 85 % tall. NO-skog 1,6 Inga åtgärder planerade årig skog. 100 % gran. 6,8 Normal skötsel årig skog. 88 % gran, 6 % tall och 6 % björk 6,7 Normal röjning. Öka andelen tall, men når inte 30 % 530 Avverkat hösten Tät skärm av frötallar som sannolikt kan utgöra ett bra vinterviste för tjäder. 28,2 Avverka fröträd om 3-5 år. Skjuter på avverkning av fröträd 4-5 år. Nej, men gynnar ändå tjädern årig skog. 60 % gran, 30 % tall och 10 % björk årig skog. 100 % tall. NOskog 4,8 Normal röjning. Öka andelen tall till mer än 30 % genom att röja bort gran. 3 Inga åtgärder planerade. Ja om 26 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 533 Avverkat hösten Tät skärm av frötallar som sannolikt kan utgöra ett bra vinterviste för tjäder. 28,2 Avverka fröträd om 3-5 år. Skjuter på avverkning av fröträd 4-5 år. Nej, men gynnar ändå tjädern årig skog. 40 % tall 3,1 Normal skötsel. Ja om 17 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället

31 Bestånd Beskrivning av bestånd Areal Planerad åtgärd Förändrad åtgärd för att gynna tjäder Förändring av klass till följd av åtgärder Förändring av klass till följjd av normal skötsel årig skog. 50 % gran 50 % björk årig skog. 40 % gran, 20 % tall, 40 % björk. NO-skog årig skog. 60 % tall årig skog. 60 % tall. 1,5 Normal skötsel. Ja om 5 år kommer beståndet få ett "lågt värde" istället för ett "mycket lågt värde". 3,1 Inga åtgärder planerade. 5,8 Normal skötsel. Ja om 22 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 5,8 Normal skötsel. Ja om 26 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig tallskog. Tät skärm av fröträd som sallolikt är ett bra vinterviste för tjäder. 23,8 Avverka fröträd inom 1-2 år, vilket minskar värdet för tjäder. Skjuter på avverkning av fröträd 4-5 år. Nej, men gynnar ändå tjädern årig skog. 72 % tall åri skog. Björk. NS-skog årig skog. 73 % tall årig skog. 95 % tall. PF-skog årig skog. 90 % tall. NO-skog. 11 Normal gallring. Gallring med syfte att förbättra för tjädern. Spara mycket undervegetation och kjolgranar. 1,7 Ingen förbättringar möjlig. NS-skog 2,3 Normal skötsel. Ja om 16 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 9 Inga åtgärder planerade 5,2 Inga åtgärder planerade årig skog. 10 % gran, 85 % björk, 5 % tall. 1,8 Gallra bort björk men bibehålla föredelningen mellan gran och tall. Den planerade åtgärden kommer att innebära att andelen tall kommer att överstiga 30 %. Ja om 29 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället

32 Bestånd Beskrivning av bestånd Areal Planerad åtgärd Förändrad åtgärd för att gynna tjäder Förändring av klass till följd av åtgärder Förändring av klass till följjd av normal skötsel årig skog. 80 % gran, 10 % tall, 10 björk årig skog. 30 % gran, 20 % tall och 50 % björk 0,8 Normal röjning. Öka andelen tall till mer än 30 % genom att röja och gallra bort gran. 0,8 Normal röjning. Öka andelen tall till mer än 30 % genom att röja och gallra bort gran. Ja om 29 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället Ja om 26 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig skog. 90 % tall årig skog. 89 % tall. 0,9 Normal skötsel. Ja om 16 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 7,1 Normal skötsel. Ja om 26 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig skog. 84 % tall årig skog. 86 % tall årig skog. 60 % tall. 22,9 Normal gallring. Gallring med syfte att förbättra för tjädern. Spara mycket undervegetation och kjolgranar. 11 Normal gallring. Gallring med syfte att förbättra för tjädern. Spara mycket undervegetation och kjolgranar. 12 Ingen förbättringar planerad. Bibehåll hög andel tall. Ja om 29 år kommer beståndet få ett "mycket högt värde" istället för ett "högt värdee". Ja om 18 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället årig skog. 100 % gran. 2,1 Normal skötsel. Räknar med att tall föryngras till följd av fröträden som står kvar. Fröträd avverkas 4 år. Behåller fröträden ytterligare 4-5 år Ja om 6 år kommer beståndet få ett "lågt värde" istället för ett "mycket lågt värde" årig skog. 35 % tall årig skog. 70 % tall. NO-skog. 4,7 Normal skötsel. Ja om 19 år kommer beståndet få ett "högt värde" istället 0,2 Inga åtgärder planerade.