1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande.

Transkript

1 Namn på utlysningen: Kompetensutveckling för Solo- och mikroföretagare Belopp: 33 miljoner kronor Programområde: 1 Kompetensförsörjning 2 Ökade övergångar till arbete 3 Sysselsättningsinitiativet för unga Specifikt mål: 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. 1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande. 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. 2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män. 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. 3.1 Öka sysselsättning och deltagande i utbildning hos unga (15-24 år) arbetslösa kvinnor och män och andra unga som varken arbetar eller studerar i Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland.

2 Beskrivning Satsningar inom denna utlysning ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män samt tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Det övergripande syftet med utlysningen är att ge sysselsatta i Solo- och mikroföretag (upp till 9 anställda) en möjlighet att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet. Projektet ska kunna genomföras så att deltagarna på ett tillgängligt och effektivt sätt kan delta i såväl kartläggning som kompetensutveckling och projektägaren förväntas därför ha en god förankring och legitimitet i regionen. Det är viktigt att entreprenörer i Sverige fortsätter att våga satsa och förverkliga sina drömmar om att starta eget, men det är minst lika viktigt att övervinna de hinder som reser sig för företagare i samband med att verksamheten kommer igång och utvecklas. En stor andel av nystartade företag slås ut under de första tre åren. Orsakerna till varför så många företag tvingas upphöra är flera, i många fall beror det på bristande lönsamhet eller kapitalproblem. Ett skäl till det kan många gånger vara bristande kunskaper och kompetens i bl a affärsmannaskap, ledarskap och affärsutveckling. Här är det nödvändigt att hitta former för att stödja Solo- och mikroföretagare genom strategiska och långsiktiga insatser under kvalificerad och företagarmässig ledning. Fokus bör ligga på att ge stöd till själva företagarkompetensen, exempelvis marknadsföring, arbete med affärsplan, bokföring/ekonomi, ledar- och medarbetarkompetens och liknande. Sysselsättningen i Sverige blir alltmer beroende av mindre företag och arbetsmarknaden har under en tid gått in i vad som brukar beskrivas som en pågående strukturförändring. De mindre företagen har ökat sina andelar av antalet företag och sysselsättning samtidigt som de största företagen minskat antalet anställda. Det är därför oerhört viktigt att ta sig an frågor kring att stärka entreprenörskap och tillväxt hos Solo- och mikroföretag, men att vara entreprenöriell innebär inte nödvändigtvis att man kan driva ett företag och få det att växa det vill säga att öka sin omsättning eller anställa flera. För detta krävs kunskap och erfarenhet, i mindre företag är samtliga medarbetares kunskap och kompetensnivå därför avgörande för att öka möjligheter till tillväxt och utveckling som på sikt leder till ökad sysselsättning. Det är därför viktigt att samtliga (ägare, företagsledare och medarbetare) får möjlighet till utbildning och inspiration av andra, och de behöver ingå i dynamiska miljöer som främjar den entreprenöriella andan. Att utveckla företaget gynnar regionen i sin helhet. För att ha möjlighet att delta i den samhälleliga utvecklingen, möta dess behov och även i fortsättningen vara en attraktiv region, krävs nya och utvecklade kunskaper, innovationer och smart samverkan.

3 Projekt Utöver frågorna i ansökningsformuläret förväntas projekten i sin ansökan beskriva hur kompetensutvecklingsinsatserna i projektet bidrar till verksamhetens utveckling. De anställda ska kunna vara med och påverka utbildningarnas inriktning. I ansökan ska det därför framgå hur projektet planerar att ta tillvara på målgruppens synpunkter under analys- och planeringsperioden. I Norra Mellansverige ser vi särskilt vikten av ett förankrat och starkt ägarskap av projekten så att projektets resultat tas tillvara i syfte att skapa långsiktiga effekter. Därför ska en styrgrupp vara tillsatt när projektet sänder in ansökan och i denna styrgrupp ska representanter från regionförbund, branschförbund och målgruppen företagare ingå och vara namngivna. Vidare bör projekten i sin ansökan beskriva hur projektet knyter an till en eller flera av följande regionala tillväxtstrategier; Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg, Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Värmlandsstrategin, samt hur projektet bidrar till implementeringen av Regionala handlingsplanen för Europeiska Socialfonden i Norra Mellansverige. Projektgenomförandet delas in i tre olika delar: - Analys- och planeringsperiod - Genomförandeperiod - Avslutsperiod Endast en ansökan görs för hela projektperioden och dess tre perioder. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive period. Analys- och planeringsperiod kan pågå i högst nio månader. Avslutsperiod kan pågå som längst i tre månader. För att övergå från Analys- och planeringsperiod till Genomförandeperiod måste följande kriterier ha uppnåtts: Projektpersonal är rekryterad En målgruppsanalys inklusive fastställt antal deltagare En beskrivning av hur målgruppen haft möjlighet att ge synpunkter på möjlig kompetensutveckling inom projektet En plan för projektets arbete med jämställdhetsintegrering En plan för projektets arbete med tillgänglighet En avropad/upphandlad utvärderare Möjlighet att revidera projektmål utifrån analysens resultat Följande insatser kan genomföras i en Avslutsperiod: Färdigställande av slutrapport Färdigställande av utvärderares rapport Avslutskonferens med spridning av metod Ekonomisk slutredovisning av projektet

4 Transnationellt samarbete Socialfonden ska under programperioden stödja satsningar på och koordinering av interregionala och transnationella aktiviteter där målgrupperna finns i minst en annan medlemsstat. Ett viktigt medel för detta är transnationellt samarbete vilket bör användas som verktyg för inhämtning och spridning av nya idéer, erfarenhetsutbyte, omvärldskunskaper och metodutveckling. Det aktuella projektets inriktning och kompetensbehov ska styra vilket land samarbetspartners väljs ifrån även om projekt gärna får bygga vidare på redan etablerade kontakter, samarbeten och erfarenheter från tidigare transnationella aktiviteter. I EU 2020-strategin betonas vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar för att uppnå målen för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Av huvudinitiativen i Europa 2020-strategin vill Norra Mellansverige i denna utlysning särskilt lyfta fram Agendan för ny kompetens och arbetstillfällen som särskilt relevant. Inom Norra Mellansverige är det särskilt meriterande med projekt som bidrar till måluppfyllelse av den sociala dimensionen inom EU:s Strategi för Östersjöregionen vars syfte är att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför i dag. Särskilt meriterande är det även med projekt som kan påvisa ett tydligt mervärde med ett Östersjöregionalt samarbete samt projekt som har en ansats om gemensamt lärande i sitt transnationella arbete. Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF För att få ut mesta möjliga effekt ur ESI-fonderna (Europeiska regionalfonden, Europeiska Socialfonden, Landsbygdsfonden och Havs- och fiskerifonden) styrs de från och med denna programperiod av ett gemensamt regelverk. Syftet är bland annat att underlätta för kombinerade insatser i form av projekt ur flera fonder samtidigt. För att skapa mervärde och en effektiv användning av resurser bör möjligheten till fondsamordning och synergier mellan ESI-fonderna och EU:s sektorsprogram undersökas, särskilt vid transnationella samarbeten. Utgångspunkten för detta är vikten av att samordna olika politikområden och att insatser kompletterar varandra där det är relevant. Särskilt i de fall då det är uppenbart att dessa bidrar till bättre måluppfyllelse och effekt för en helhetsutveckling av regionen. Ambitionen är även att skapa synergier i Norra Mellansverige mellan olika europeiska program och fonder och koppla dem till nationella och regionala/lokala medel för att få strategiskt genomtänkt finansiering på regional nivå. För att underlätta samordningen för projekt med kombinerade insatser kan ett projekt avsätta delar av budgeten till insatser ur de respektive ESI-fonderna. Regionalt beviljade projekt förväntas även indirekt bidra till måluppfyllelse inom övriga ESI-fonder. För Europeiska regionalfonden kan exempel på detta vara insatser i form av kompetensutveckling som leder till bättre rustad arbetskraft vilket i sin tur kan bidra till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Därigenom skapas synergier mellan de olika ESI-fonderna.

5 Transnationellt samarbete: Frivilligt Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF Obligatorisk Frivillig Inte aktuellt Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vilka också benämns horisontella principer Lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen har som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Insatser som bidrar till att förändra och bredda arbetsmarknaden för att rymma fler är också nyckeln till en hållbar samhällsutveckling som skapar inkludering, delaktighet och tillväxt. Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor.

6 Målet är att projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, att en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys och att aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på projektansökans jämställdhetsanalys ställer myndigheten följande krav, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det finns en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter. Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Uppföljning 6. Projektet beskriver i rapporter hur mål för jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte följer planen. I Standarden för jämställdhetsintegrering kan du läsa mer om hur du ska göra och vilka krav som ställs för att du ska få godkänt på din ansökan. Standarden kommer att läggas ut på i anslutning till utlysningen.

7 Hållbar utveckling (ekologiskt) Obligatorisk Frivillig Inte aktuellt Fördjupat Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och hållbar utveckling vilka också benämns horisontella principer Icke-diskriminering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Jämställdhet Hållbar utveckling Ekonomiskt Ekologiskt Socialt Utvärdering - Klusterutvärdering kopplad till utlysning Utlysningen kommer att utvärderas samlat med hjälp av en klusterutvärdering. Klusterutvärderingar är en utvärderingsinsats som har fokus på att utvärdera gemensamma frågeställningar kopplade till en utlysning eller ett tema. Detta sker i samverkan med de projektutvärderare som är kopplade till projektens egna utvärderare. För projektens del innebär en klusterutvärdering att tid måste avsättas för nätverksmöten och gemensamt arbete med att specificera gemensamma utvärderingsfrågor. Det kan handla om 3-5 arbetsdagar per projekt. I denna utlysning kommer klusterutvärderaren att följa upp utlysningens mål och effekter. Klusterutvärderingens övergripande syfte är att studera hur projekten bidragit till deltagande företags utveckling och tillväxt och hur deltagarna utvecklat sitt entreprenörskap och affärsmannaskap. Ytterligare faktorer som klusterutvärderingen ska utvärdera är antal deltagare, vilka insatser som beretts till deltagarna och dess effekter, hur jämställdhetsintegrering och tillgänglighet beaktats i projekten, samt vilka samverkansstrukturer som bildats eller förstärkts som en följd av projekten.

8 Klusterutvärderingen avropas av ESF-rådet från ESF-rådets ramavtal, för denna utlysning avsätts en miljon kronor. Projektutvärdering i utlysning Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden följs upp och utvärderas. Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering i Socialfonden samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i denna utlysning. 1. Uppföljningen med socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljning gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. För projekten innebär det att projektledaren är ansvarig för att rapportera in uppgifter om deltagarna till SCB. När deltagarna börjar ska de rapportera vem som anvisat deltagaren, personnummer och startdatum, därefter månatligen antal timmar som deltagarna deltagit. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen. 2. Projektutvärderingarna har två primära syften: För det första att bidra med kunskap till projektledare om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten dockar in i organisationernas utvecklingsbehov. För det andra att bidra med kunskap till ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till utlysningarnas syften genom att påvisa resultat och effekter. Eftersom projekten i socialfondsprogrammet kan ha många olika mål, målgrupper och projektupplägg kommer även utvärderingen skilja sig mellan projekt. Oavsett typ av projekt gäller dock följande: Utvärderingen ska bidra till kunskapsbehov och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. Utvärderingen ska kunna studera både processer och effekter/resultat i projektet kopplat till utlysningen. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande bör däremot översiktligt beskriva:

9 Resurser avsatta för utvärdering och återföring. Hur utvärderingen och dess resultat ska användas och hur den bidrar till genomförandet av projektet samt att stärka utvecklingsarbetet i de deltagande organisationerna. Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från ESF-rådets ramavtal. Upphandling utanför ramavtalet är möjligt om särskilda skäl föreligger och detta ska då stämmas av med ESFrådet i förväg. Syftet med ramavtalet är att säkra både att upphandlingen blir korrekt och förenklas samt att leverantörerna av utvärdering håller god kvalité. I händelse av att ramavtalet inte finns på plats då projekten i utlysningen får bifall gäller att projekten får upphandla utvärdering utanför ramavtalet. Projekten ska i så fall använda de kvalitetskrav och förutsättningar som ESF rådet anger. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. Utlysningens period Startdatum Slutdatum 15/ / Projektperiod: Startdatum Slutdatum Beskriv hur utlysningen tagits fram i samråd med Strukturfondpartnerskapet? Denna utlysnings inriktning har beslutats av Strukturfondspartnerskapet (SFP) i Norra Mellansverige vid möte den 10/ Utlysningens innehåll och text har arbetats fram gemensamt mellan Svenska ESF-rådet och Strukturfondspartnerskapet. Projekten ska bedrivas i: ESF Nationellt Mellersta Norrland Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Östra Mellansverige Småland och Öarna Övre Norrland Stockholm

10 Regionens utmaningar Regionens relativt smala branschutbud gör att utmaningarna blir större och därför är det viktigt att aktivt verka för att stärka den branschutveckling som pågår såväl ur individ- som strukturperspektiv. En sådan utveckling kan på sikt ge möjligheter i form av högre kompetens, sysselsättning och befolkningstillväxt. Norra Mellansverige har flera näringsmässigt gemensamma utvecklingsmöjligheter med stor potential. Regionen genomgår en omställning från ett industrisamhälle till ett kunskaps- och tjänstesamhälle vilket ställer krav på en utvecklad inriktning av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Regionen står också inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden vilket innebär att en god tillgång till kunskap och kompetens är en avgörande faktor för att behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark offentlig sektor sett ur såväl regionalt, nationellt som internationellt perspektiv. I denna utlysning efterfrågas insatser för att förbättra förutsättningarna för affärsmässighet, entreprenörskap och företagande samt att företagare får bättre utvecklingsmöjligheter. Att utveckla affärsmannaskap innebär att aktören företagaren - utvecklar sin förmåga att kunna sin marknad kombinerat med en kunskap om vad det egna företaget kan presentera för att förstärka sin verksamhet och därmed stärka företaget. Ett ökat entreprenörskap och företagande är centrala faktorer för ökad tillväxt och sysselsättning i regionen. Främja entreprenörskap innebär här satsningar på projekt som riktar sig till genomförande av strategisk kompetensutveckling för så kallade Solo- och mikroföretagare, det kan t ex gälla företagande inom en speciellt utsatt bransch, företagare som är kvinnor eller företagare med utländsk bakgrund eller satsningar som fokuserar på att möta generationsväxlingar. Då affärsmässighet och entreprenörskap är centrala faktorer för tillväxt kommer klusterutvärderingen att följa upp hur projekten bidragit till deltagande företags utveckling och tillväxt och hur deltagarna utvecklat sitt entreprenörskap och affärsmannaskap. Förväntade resultat och effekter av projekten Syftet med denna utlysning är att ge sysselsatta i Solo- och mikroföretag en möjlighet att lära nytt och lära om för att stå bättre rustade för förändringar i arbetslivet. Det är önskvärt att projekten bidrar till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra dels till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män, dels till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Givet Norra Mellansveriges näringslivsstruktur och Socialfondens syfte att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning, är kompetensutvecklingsinsatser riktade mot små- och medelstora företag prioriterade. Kompetensförsörjning är en av de viktigaste utmaningarna för Norra Mellansverige där arbetsmarknaden är under stor förändring och en omställning pågår ifrån industri till tjänsteoch kunskapssamhälle. För att öka konkurrenskraften tjänar regionen på att ta till vara hela befolkningens innovationsförmåga, entreprenörskap och kompetenser på arbetsmarknaden varpå insatser bör innefatta aktiviteter kopplade till entreprenörskap och affärsmannaskap.

11 Kortsiktiga mål med denna utlysning är därför en ökad kompetens hos deltagarna med det långsiktiga målet att de har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Önskvärda effekter med utlysningen är att fler personer i regionen har gått från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar, från timanställning till heltidssysselsättning samt en minskad ohälsa för anställda i små- och medelstora företag. I Norra Mellansverige är det även särskilt viktigt att öka utlandsföddas etablering på arbetsmarknaden samt minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. Socialfondens nationella urvalskriterier Inom Socialfonden finns ett antal nationella urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna ingår som ett av bedömningsmomenten i den urvalsmodell som ska tillämpas vid genomgång av inkomna ansökningar. Kriterierna som är aktuella för utlysningen inom Programområde 1 är följande: Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan och då särskilt samverkan med Arbetsförmedlingen ska prioriteras Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. För projekt inom programmål 1.1 innebär nämnda principer för urval att en bedömning ska göras huruvida föreslagen kompetensutveckling är verksamhetsrelaterad och samtidigt stärker individens ställning på arbetsmarknaden. Principerna innebär också att en bedömning ska göras av hur förankring och delaktighet hos medarbetare och ledning kommer att skapas i projektet.

12 Strukturfondpartnerskapets prioriteringsgrunder Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige har till uppgift att prioritera de projekt som förväntas ge störst effekt. I regionala handlingsplanen framgår att följande punkter kan vara meriterande: Insatser för kompetenskartläggning och kompetenshöjning för anställda som i sin tur bidrar till arbetsgivarens möjligheter att utveckla verksamheten och ta ett större ansvar för egen kompetensplanering. Insatser som utvecklar kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan företagare, redan anställda och kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden. Insatserna kan exempelvis innehålla formellt och informellt lärande, kompetensutveckling, praktik, validering, lärlingsalternativ eller annan yrkesintroduktion, (PO1 och PO2). Insatser som medverkar till validering av förvärvade kunskaper för kvinnor och män i anställning eller eget företag. Dessa insatser kan kombineras med valideringsinsatser för de som står utanför arbetsmarknaden I Norra Mellansverige ser vi särskilt vikten av ett förankrat och starkt ägarskap av projekten så att projektets resultat tas tillvara på i syfte att skapa långsiktiga effekter. Det är därför meriterande för projekten att de i ansökan kan påvisa hur projektidén är förankrad hos relevanta aktörer såsom exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och branschorganisationer inom näringslivet. Förutsättningar för projektgenomförandet. Projektgenomförandet delas in i tre olika delar, Analys och planeringsperiod, Genomförandeperiod, samt Avslutsperiod. Endast en ansökan görs för samtliga tre perioder. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive period. Analys- och planeringsperiod ska pågå i minst en månad och som längst nio månader, Avslutsperiod kan pågå i en till tre månader. Projekttid och projektlängd Projekten kan starta tidigast den 1 september 2015 och senast den 1 oktober Svenska ESFrådet kan under projektets gång medge förändrad projekttid eller del av projektperiod (analysoch planeringsperiod, genomförandeperiod eller avslutsperiod), antingen på begäran från projekten eller på inrådan av Svenska ESF-rådet. En individuell prövning görs av förutsättningarna i det enskilda fallet.

13 Utlysningen Utlysningen öppnar den 15:e januari 2015 och stänger kl tisdagen den 24:e februari Ansökan samt budget fylls i på särskild ansökningsmall samt budgetmall som fastställts av Svenska ESF-rådet för den nya programperioden, se Ansökan med budget samt eventuella bilagor skickas antingen per post till Svenska ESF-rådet Norra Mellansverige, box 397, Gävle eller via e-post till norramellansverige@esf.se. Budget och medfinansiering De schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar tillsammans med budgetmallen är tvingande. I denna utlysning har Svenska ESF-rådet beslutat att använda anslagsfinansierad medfinansiering vilket innebär att projektens medfinansieringsgrad ska uppgå till 25 %. I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Projekten och dess aktiviteter ska vara kostnadseffektiva. Övrigt Projektets målgrupp ska vara anställda eller ägare vid Solo- och mikroföretag d v s upp till 9 anställda och företaget ska ha varit verksamt så länge att de har lämnat minst en deklaration eller årsredovisning. Endast ett projekt per län kommer att beviljas. Vikten av förankring hos relevanta aktörer I Norra Mellansverige ser vi särskilt vikten av ett förankrat och starkt ägarskap av projekten så att projektets resultat tas tillvara på i syfte att skapa långsiktiga effekter. Det är därför av yttersta vikt att projekten i ansökan kan påvisa hur projektidén är förankrad hos relevanta aktörer såsom regionförbund och branschorganisationer. De projekt som även vänder sig till Programområde 2:s målgrupper ska även förankra projektet hos Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan, beroende på vilka målgrupper projektet vänder sig till.

14 Ålder på deltagare år år år Deltagare i projektet Anställda Företagare Verksamma inom ideell sektor Unga (15-24 år) Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Beskrivning Målgruppen för insatser inom programområde 1 är alla sysselsatta såväl anställda som företagare, oavsett anställningsform, tidslängd och inom såväl privat som offentlig sektor. Målgruppsdefinitionen är bred i syfte att möta behov av kompetensutveckling i alla typer av verksamheter. Givet Norra Mellansveriges näringslivsstruktur och Socialfondens syfte att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning, är kompetensutvecklingsinsatser riktade mot små- och medelstora företag prioriterade. Målgruppen inom programområdet omfattar dessutom kvinnor och män som är prioriterade inom programområde 2.