Protokoll från gemensamt bedömningsmöte av värdering av samverkan, pilot 1, den september 2015

Transkript

1 1 (21) Protokoll från gemensamt bedömningsmöte av värdering av samverkan, pilot 1, den september 2015 VINNOVA erhöll den 16 juni 2015 underlag för självvärdering från 27 lärosäten. Bedömningen av dessa underlag har gjorts av en panel med 9 externa ledamöter. Den september 2015 hölls ett gemensamt bedömningsmöte. Närvarande Bedömningspanel Anne Kjersti Fahlvik, Divisionsdirektör Innovation, Norges forskningsråd Tuija Pulkkinen, Vicerektor Forskning och Innovation, Alto Universitet Annika Pontén, Avdelningschef, Analysavdelningen, Universitetskanslersämbetet Romulo Enmark, Rektor, Försvarshögskolan Pia Kinhult, Rådgivare, European Spallation Source ERIC Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör, Sveriges ingenjörer Johan Ancker, f.d chef teknik och miljö, Teknikföretagen Marie Ernestad, Forsknings- och Utvecklingschef, Region Västerbotten Fayyad Assali, Projektledare företagsvolontärssamarbete Svenska Röda korset VINNOVA Maria Landgren Sylvia Schwaag Serger Mårten Berg Christian Hansen Rolf Nilsson Karin Sundbeck Agenda för bedömningsmötet Introduktion; o Bakgrund och motiv för värdering av samverkan o Beskrivning och test av modellen i två steg Pilot 1 och Pilot 2 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE FRÖSÖN LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE Stockholm TEL: +46 (0) FAX: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.SE VINNOVA.SE ORG/VAT: /SE

2 2 (21) o Principer för fördelning av medel i Pilot 1 och Pilot 2 o Syfte och mål med samlat bedömningsmöte och process för dokumentation Reflektioner från bedömningspanelen bordet runt Anmälan av jäv Samlad bedömning; genomgång av individuella underlag för självvärdering Genomgång av panelens bedömningar Genomgång av övergripande reflektioner och rekommendationer från panelen Nästa steg, Pilot 2 Mötet avslutades Mötet inleddes med en presentation av VINNOVAs verksamhet och uppdrag avseende samverkan av Maria Landgren. Ordförande för den samlande bedömningen var Sylva Schwaag Serger. Dokumentation gjordes av VINNOVA. Protokollet har justerats och godkänts av samtliga i panelen. Bakgrund och motiv till pilot 1 Mötes inleddes med att ge en bakgrund av uppdraget VINNOVA fått i samråd med VR, Forte och Formas, att ta fram metoder och kriterier för värdering av samverkan. VINNOVA presenterade också arbetsprocessen kring uppdraget samt gick igenom modellen och processen för att pröva modellen som genomförs i 2 steg, Pilot 1 och Pilot 2. Utöver det redogjordes för, ur VINNOVAs perspektiv, viktiga motiv för att utveckla en modell för värdering av samverkan. Här följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna från introduktionen. Utformningen av modellen att i Pilot 1 värdera strategi och implementering och att Pilot 2 värdera samverkansaktiviteter och resultat är resultat av en dialog med UoH. Där fanns det en tydlig önskan att bli bedömd både på såväl strategi för och implementering av samverkan (Pilot 1) som samverkansaktiviteter och resultat (Pilot 2). Det är därför viktigt att påpeka att en bra strategi för och implementering av samverkan inte nödvändigtvis är kopplad till bra samverkansaktiviteter och resultat men att samtliga perspektiv är relevanta för lärosätenas verksamhetsutveckling. De förändringar som redovisas nedan kräver strategiska förhållningssätt hos universiteten till frågor som finansiering, rekrytering, profilering,

3 3 (21) organisation, styrning, samverkan, mm. Dessa strategiska förhållningsätt ställer krav på lärosätenas verksamhetsutveckling och i det sammanhanget på samtliga de fyra perspektiv som prövas i modellens två steg, Pilot 1 och Pilot 2. Stora förändringar sker globalt som gör att universitet och högskolor lever i en snabb, föränderlig omvärld. Internationaliseringen skapar ökad konkurrensen om forskare, studenter och finansiella resurser. Allt mer akuta globala samhällsutmaningar skapar förväntningar på universiteten att genom forskning och utbildning bidra till att lösning på dessa. Bidrag förväntas också som kan kopplas till utdragna ekonomiska kriser och strukturell arbetslöshet. Samtidigt sker enorma förändringar i både forsknings- och utbildningsystem. Asiens andel av världens kunskapsresurser i termer av FoU investeringar och studenter ökar dramatiskt. Detta samtidigt som det sker en tydlig minskning av näringslivets andel av den totala FoU finansieringen i Sverige. Dessutom sker det förändringar i hur forskning och utbildning bedrivs och av vem, vilket leder till att nya aktörer tillkommer och ny former växer fram. De svenska lärosätena har vuxit från att ha varit institutioner reserverade för en liten elit till att vara en av offentlig sektors största arbetsgivare och forskningsutförare samtidigt som de utbildar en betydande och snabbt ökande andel av befolkningen. Universiteten spelar därför på många sätt en avgörande roll i samhället och i samhällsutvecklingen. Över tid har de svenska universiteten givits betydande utrymme att utforma sin egen inriktning och framtid. De ovanstående förändringarna skapar ett tryck på universiteten att anpassa sina organisationer för att säkerställa att de även i framtiden bedriver excellent forskning och undervisning som bidrar till att skapa välmående och trygga samhällen. Därför kan och bör lärosätena med sina betydande resurser och storlek ses som viktiga samhällsbyggare. Övergripande reflektioner och synpunkter från bedömningspanelen Under bedömningsmötet avsattes tid vid flera tillfällen för att ge panelen möjlighet att återkoppla övergripande reflektioner och synpunkter till VINNOVA. Dessa behandlade generella observationer över samtliga inkomna

4 4 (21) utvärderingsunderlag, synpunkter på bedömningsprocessen samt utgångspunkter för den samlade bedömningen. Generella observationer över samtliga inkomna underlag Panelen konstaterade att universiteten har lämnat in ambitiösa underlag, många mycket välskrivna, och att mycket har hänt på universiteten. Underlagen bekräftar att det pågår ett engagerat utvecklingsarbete med samverkan på många lärosäten med fokus på både delaktighet och uppföljning. Panelen underströk att implementering och uppföljning av en strategi inte är en lista på existerande aktiviteter utan processer och verksamheter som utvecklas på basis av en strategi. Panelen betonade vikten av att se dubbelriktad nytta i samverkan, dvs. att det finns en strävan efter växelverkan och ömsesidighet, istället för en mer enkelriktad syn på samverkan som handlar om att föra ut kunskap. Panelen ville gärna se tydligare ambitioner hos lärosätena i sina strategier att vilja utveckla kvaliteten i sin samverkan. En utmaning i många underlag har varit att visa hur breda strategier kopplas till tydliga incitamentsstrukturer, implementering och uppföljning. Panelen konstaterade att det är viktigt att vara medveten om att olika lärosäten eller grupperingar av lärosäten verkar i väldigt olika sammanhang (historiskt, geografiskt, ämnesmässigt) och med väldigt olika förutsättningar; Finansieringssystem påverkar i hög grad beteende (t.ex. behov av studentunderlag och forskningsintäkter). Överlag konstaterade panelen att det fanns stort fokus på samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Samverkan kopplat till civilsamhället har inte beskrivits i någon större utsträckning i det inkomna underlaget och vid de tillfällen det lyfts fram så har man i liten grad sett på civilsamhället som en medskapare. Panelen menade att beskrivning av samverkan i underlagen i stor utsträckning behandlade samverkan kopplat till stora företag, kommersialisering och professionsutbildningar. Detta bedömdes avspegla att det är lättare att etablera samverkan med stora företag kring teknisk forskning samt att mäta utfall (t.ex. kommersialisering). Många lärosäten, t.ex. inom sjukvård välutvecklade samarbeten med arbetsgivare inom

5 5 (21) professionsutbildningar. Panelen hade gärna sett flera exempel i beskrivningarna som behandlar t.ex samverkan kopplat till små och medelstora företag, civilsamhället eller samverkan som tydligare belyser lärosätena möjligheter att bidra till lösningar av samhällsutmaningar. I underlagen fanns en relativt begränsad omfattning av beskrivningar som behandlade utbildningssamverkan kopplad till högskolans roll i kompetensutveckling i ett snabbt föränderligt samhälle och arbetsmarknad. Nyckeltal och mått på externa effekter verkar fortfarande vara under utveckling. En utmaning för samtliga universitet är att skapa eller upprätthålla universitetsövergripande strategier utan att stävja bottom-up initiativ. Med andra ord, hur utvecklas en bra balans för relationen mellan individbaserad och institutionellt förankrad samverkan. Underlaget visade att det finns olika utmaningar för olika typer av lärosäten när det gäller ett strategiskt förhållningssätt; o Utmaningar för specialiserade lärosäten. Hur arbetar man med att höja ambitionsnivån för samverkan? Panelen menade att de specialiserade lärosäten kanske har ett väl snävt perspektiv som ett resultat av stark tradition (där samarbete med industrin är en nödvändighet och självklarhet) och goda förutsättningar för samverkan. o Utmaningar för breda lärosäten: hur omfamnar man helheten utan att ignorera disciplinernas olika kontext och förutsättningar. Panelen menade att det skulle vara positivt att med ett gemensamt lärande hos de breda universiteten för hur de kan arbeta med dessa utmaningar. o Ytterligare utmaningar för flera lärosäten bedömdes vara ett starkt beroende av studentunderlag kombinerat med väldigt begränsade forskningsintäkter. Panelen hade förväntat sig att underlagen tydligare skulle ta sin utgångspunkt i en analys av lärosätes styrkor och svagheter. Panelen konstaterade att externa utvärderingar och benchmarking av strategier ger värdefull kunskap och impulser för utformning, uppföljning och utveckling av strategier. Aktiv diskussion och dialog med såväl interna som externa aktörer kring det strategiska arbetet är också viktigt för

6 6 (21) lärosätenas verksamhetsutveckling. Underlagen visade att ett antal lärosäten framgångsrikt har använt sig av sådana tillvägagångssätt i sitt arbete. Panelen poängterade behovet av lärande och ett kontinuerligt förbättringsarbete, d.v.s. att strategier kontinuerligt följs upp och utvecklas och att strategi(er) kräver tydlig struktur och ansvarsfördelning. Överlag finns det många goda och inspirerande konkreta exempel på hur olika lärosäten jobbar med strategiutveckling- och implementering. Panelen anser att underlagen lämpar sig väl för lärandeprocesser och erfarenhetsutbyte. Mycket samverkan med det omgivande samhället sker bottom-up och organiskt via universitetsanställdas personliga kontakter med lokala aktörer och nätverk. Med en ökad internationell rekrytering till svenska lärosäten ställs högre krav på ett mer strategiskt förhållningssätt och systematiska processer för samverkan som underlättar och säkerställer att forskare som rekryterats utifrån enkelt kan etablera samverkan med det omgivande samhället. Synpunkter på bedömningsprocessen Panelen poängterade att frågeställningen att bedöma samverkan och implementering är komplex. Kriterierna bedömdes vara väl allmänt hållna. Panelen hade därför gärna önskat att bedömningsprocessen inkluderat ett kalibreringsmöte inför de individuella bedömningarna. I nästa steg, Pilot 2, ansågs det därför vara bra med ett förmöte för att skapa en gemensam förståelse och kalibrering av bedömningskriterierna. Det var svårt för panelen att skilja på vad som är viljedeklarationer och vad som är substans kopplat till konkret handling. I det sammanhanget påpekades dock att när underlagen skrevs så förväntades det skriftliga underlaget kompletteras med intervjuer. Intervjuer är en bra metod för att validera skriftliga beskrivningarna. VINNOVA frångick dock sin ursprungliga plan att genomföra intervjuer. Panelen såg också svårigheter i att bedöma strategier som enligt underlagen inte var beslutade då kriterierna inte tydligt gav någon vägledning för detta. Det resulterade i att strategier som beskrevs att inte var beslutade behandlades som om de var antagna. Panelen hade uppskattat ett tydligare fokus på de kvalitativa beskrivningarna med tydliga referenser till relevanta ställen i bilagor.

7 7 (21) Storleken på inlämnat underlag för att validera beskrivningarna (ca 500 sidor per ansökan i snitt) gjorde det svårt att hantera detta material. Utgångspunkter för samlad bedömning Ambitionen i bedömningspanelen har varit att göra en bedömning som håller sig till det skriftliga underlaget. Detta innebär att granskningen i stor utsträckning var en bedömning av hur väl lärosätena i sina beskrivningar förhållit sig till de kriterier som ska bedömas. Efter att ha indelat lärosätena i 6 kategorier (se nedan) har panelen genomfört en komparativ bedömning inom och mellan dessa i enlighet med kriterierna och utifrån detta delat in underlagen i tre grupper motsvarande betyg 1-3. Panelen förde resonemang om på vilken grund medel för samverkan kan fördelas, enligt utvecklingsbehov eller enligt prestation. Diskussionen handlade bl.a. om hur pengarna kan gör mest nytta samtidigt som det är angeläget att premiera lärosäten som har ett väl utvecklat samverkansarbete. Samlad bedömning genomgång av självvärderingar Anmälan av jäv Johan Ancker anmälde jäv för bedömningen av Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola. Romulo Enmark anmälde jäv för bedömningen av Högskolan i Halmstad. Dessa ledamöter lämnade rummet när underlagen från ovanstående lärosäten diskuterades. Presentationsordning av underlag För att underlätta den samlade bedömningen så föredrogs underlagen i 6 undergrupper enligt följande indelning; Större specialiserade lärosäten o Chalmers tekniks högskola o Karolinska Institutet o Kungl. Tekniska högskolan o Luleå tekniska universitet o Sveriges lantbruksuniversitet Högskolor som givits rätt till vetenskapsområden

8 8 (21) Betygsättning o Blekinge teknisk högskola o Högskolan i Jönköping o Malmö högskola o Mälardalens högskola Stora breda universitet o Göteborgs universitet o Linköpings universitet o Lunds universitet o Stockholms universitet o Umeå universitet o Uppsala universitet Konstnärliga högskolor o Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Högskolor som inte givits rätt till vetenskapsområden o Högskolan i Borås o Högskolan Dalarna o Högskolan i Gävle o Högskolan i Halmstad o Högskolan Kristianstad o Högskolan Väst o Södertörns högskola Nya universitet o Karlstad universitet o Linnéuniversitet o Mittuniversitetet o Örebro universitet Underlagen bekräftar att det pågår ett engagerat utvecklingsarbete med samverkan på många lärosäten med fokus på både delaktighet. Det finns samtidigt stor

9 9 (21) utvecklingspotential på de lärosäten vars underlag bedömdes beskriva en väl utvecklad strategi och implementering av samverkan. Därför rekommenderade bedömarna VINNOVA att använda följande benämningar. Väl framskriden (advanced) strategi och implementering av samverkan (betyg 3). Underlagen karakteriserades av: Strategin verkar utvecklad och underbyggd, med hög ambitionsnivå samt tydliga mål och implementering Strategin utgår från högskolans kontext såväl som styrkor och svagheter Det finns en tydlig koppling mellan strategi, mål och implementering inklusive incitament-, stöd- och uppföljnings- och utvärderingssystem Underlaget uppvisar potential för kontinuerlig utveckling och förbättring Utvecklad (developed) strategi och implementering av samverkan (betyg2). Underlagen karakteriseras av; Arbetet visar på tydliga ambitioner när det gäller strategin och/eller implementering samt uppföljning Det finns tecken på fokus och prioritering Det kvarstår dock otydligheter, utmaningar eller glapp i fokus, implementering, uppföljning och omsättning Framväxande (emerging) strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlagen karakteriseras av; I underlaget finns skrivningar som visar på ambitioner och/eller planer för strategi Ambitionsnivån i strategin och/eller implementering kunde vara mer påtaglig och tydlig Det finns ett glapp mellan strategi och uppföljning eller implementering, Förankring, uppföljning eller implementering är inte tydligt beskrivna, eller fortfarande under utveckling. Individuella motiv och betyg Begreppet underlag i motiven syftar på den kvalitativa självvärderingen där lärosätet beskriver strategi och implementering av samverkan och relaterar inte till de underlag som bifogades för att underbygga beskrivningarna.

10 10 (21) Större specialiserade lärosäten Chalmers tekniska högskola Underlaget beskriver en tydlig strategi med höga ambitioner och med en väl definierad vision och målsättning. Lärosätets tydliga prioriteringar av styrkeområden uppfattas som positivt och viktiga i implementering av strategin. Strategin uppfattas som förankrad på alla nivåer och fungerar på den lokala nivån även om processer för förankring och systematisk utveckling av strategin inte bedömdes framgå i underlaget. Strategin följs upp med målsatta aktiviteter. Underlaget beskriver initierade processer för att premiera samverkan t.ex. med hjälp av det interna resursfördelningssystemet. Processer för systematisk uppföljning och utvärdering av samverkan är under utveckling. Vidare bedömdes det som positivt att lärosätet använder extern granskning i utvärdering av verksamheten. Kungl. Tekniska högskolan Lärosätet har skickat in ett mycket väl genomarbetat underlag som visar på en tydlig strategi med höga ambitioner. Strategin har en klar vision och tydliga mål. Lärosätes arbete med att följa upp samverkan med att beskriva effekter (impact) av samverkan och att lärosätet arbetar med att systematiskt använda extern granskning i utvärdering av verksamheten bedömdes som mycket positivt. Strategin lyfter också upp studenternas betydelse för samverkan. Strategin är väl förankrad och resurssatt på högsta nivå men det bedömdes vara fortsatt utmanande att förankra detta i hela lärosätet. Underlaget tydliggjorde inte hur processen för förankring ser ut på de relativt oberoende skolorna.. Samverkan följs upp med indikatorer, men i underlaget framgick inte klart om incitament som premierar samverkan på individnivå finns. Bedömarna ser gärna att strategin i större utsträckning omfattar ett synsätt som eftersträvar växelverkan och ömsesidighet i samverkan med omgivande samhälle. Karolinska institutet Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Lärosätet har skickat in ett underlag som tydligt beskriver väl upparbetad samverkan och lärosätets vision. Det finns klara ambitioner och pågående arbete

11 11 (21) som syftar till att arbeta fram en mer sammanhållen strategi och lärosätet avsätter resurser för detta på ledningsnivå. Dock bedömdes inte underlaget tillräckligt tydligt beskriva en strategi med tydliga mål och därmed heller klargöra hur lärosätets samverkansverksamhet kopplar till en strategi(er) för samverkan. Till följd av detta bedömdes inte heller underlaget klargöra hur lärosätet arbetar med att implementera strategi(er) för samverkan. I underlaget beskrevs inte heller verktyg eller metoder som syftar till systematisk uppföljning eller att premiera samverkan i t.ex. resursfördelning eller i meritering. Bedömarna rekommenderar lärosätet att i större utsträckning omfatta ett synsätt som eftersträvar växelverkan och ömsesidighet i samverkan med omgivande samhälle. Sveriges lantbruksuniversitet Lärosätet har skickat in ett välskrivet och genomarbetat underlag som visar på en tydlig strategi med höga ambitioner. Strategin bedöms förankrad på högsta nivå och lärosätet avsätter resurser för samverkan. Implementering bedöms tydligt beskriven där samverkanslektorerna utgör ett viktigt verktyg för denna process. Underlaget beskriver också att lärosätet har ett utifrån och in perspektiv och arbetar också med omvärldsanalyser. Vidare lyfts också internationaliseringens samt studenters betydelse för samverkan. Med utgångspunkt i att underlaget beskriver en utveckling av nya sektorer och branschförändringar så reflekterade bedömarna över om inte lärosätet kan höja ambitionen och förnya sin samverkan givet lärosätets goda förutsättningar och samverkanstradition. Luleå tekniska universitet Lärosätet har skickat in ett underlag som beskriver en genomarbetad, realistisk och tydlig strategi med god koppling till hela organisationen. Strategin är väl förankrad och följs upp regelbundet med tydliga kriterier. Implementering av strategin anses god och lärosätet har utvecklade indikatorer för uppföljning av samverkan på såväl individ- som gruppnivå. Samverkan premieras i lärosätes resursfördelningssystem. Med utgångspunkt i att underlaget beskriver en tydlig roll för lärosätet i regionen så reflekterade bedömarna över om inte lärosätet ytterligare kan öka sin medvetenhet om och dialog med regionen om behov givet lärosätets förutsättningar och starka samverkanstradition. Bedömarna rekommenderar lärosätet att i större utsträckning beskriva ett synsätt som eftersträvar växelverkan och ömsesidighet i samverkan med omgivande samhälle.

12 12 (21) Högskolor som givits rätt till vetenskapsområden Mälardalens högskola Lärosätet har skickat in ett underlag som beskriver en genomarbetad och tydlig strategi med högt ställda mål. Strategin bedöms vara väl förankrad och bygger på en dialog med omgivande aktörer. Strategin följs upp årligen och byggs in i den återkommande verksamhetsplanen. Lärosätet arbetar systematisk med uppföljning och använder indikatorer för att mäta prestation. Implementering av samverkan bedöms vara god och externa aktörer involveras i flera av lärosätets processer. Samverkan premieras tydligt i lärosätets resursfördelningssystem och incitament för enskilda individer är utvecklad genom att t.ex. premiera samverkan vid lönesättning. Högskolan i Jönköping Lärosätet har skickat in ett underlag som visar på en tydlig strategi med höga ambitioner och som bygger på dialog med omgivande samhälle. Samverkan bedömdes vara väl integrerad och genomsyrar verksamheten. Strategin har tydliga mål. Målen följs upp med indikatorer och det pågår ett utvecklingsarbete för att mål och indikatorer ska bli mer konkreta. Strategin bedöms vara tydligt förankrad på de fyra fackhögskolorna. Strategin implementeras bl.a. genom att samverkan premieras i lärosätets resursfördelningssystem. Incitament för samverkan finns också på individnivå genom att samverkan premieras vid lönesättning och genom meritering, även om det inte bedömdes vara så tydligt beskrivet. Underlaget bedömdes inte heller tydligt beskriva hur lärosätet gör prioriteringar av samverkansaktiviteter baserat på uppföljningen. Blekinge tekniska högskola Lärosätet bedöms beskriva en framväxande strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlaget från lärosätet bedöms beskriva självinsikt och medvetenhet om betydande utmaningar. I underlaget beskrivs en plan för strategi med ambition, men planen bedöms sakna mål, vara otydlig och outvecklad. Strategin som i huvudsak fokuserar på utbildningsområdet bedöms sakna såväl ett tydligt internt ledarskap som extern förankring. Vidare bedöms den decentraliserade implementeringen vara oklar och det saknas incitament på individ- eller gruppnivå

13 13 (21) för samverkan. Samverkan bedömdes i huvudsak vara ett resultat av initiativ från enskilda engagerade individer. Malmö högskola Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget från lärosätet bedöms beskriva insikt och respekt för utmaningen att få verksamheten att omfatta och implementera en strategi för samverkan. Underlaget beskriver en väl utvecklad och ambitiös strategi som förefaller integrerad med andra strategier. Däremot bedömdes aktiviteter med viktiga aktörer för samverkan som t.ex. civilsamhället vara otillräckligt beskrivna för att förstå hur uppsatta mål i strategin kan uppnås. Strategin är förankrad på högsta nivå med en engagerad ledning. I underlaget beskrivs tydligt en ambitiös process med dialog för att förankra och skapa delaktighet kring strategin på lärosätet. Underlaget visar tydligt att det pågår processer som avser att utveckla olika incitament som t.ex. premiering av samverkan för meritering. Däremot bedömdes underlaget inte tydligt beskriva process för uppföljning. Bedömarna reflekterade därför över att en stor utmaning sannolikt är att kunna göra väl avvägda prioriteringar för att uppnå strategins mål. Stora breda universitet Göteborgs universitet Underlaget visar tydligt att lärosätet tagit ett stort grepp genom att utveckla en universitetsövergripande samverkansstrategi för en decentraliserad verksamhet som ger stor flexibilitet för de olika verksamheterna att fylla med samverkansaktiviteter. Processer och arbetssätt för delaktighet bedömdes vara ambitiösa och involvera många medarbetare. Däremot bedömdes implementeringen och uppföljning av strategin vara mer outvecklad, om än initierad. Det fanns inte beskrivet hur lärosätet arbetar med att premiera samverkan genom t.ex. resursfördelning eller meritering. Bedömarna menade att det sätt universitetet arbetat med för att utveckla sin samverkan är en intressent modell för hur detta kan göras av ett universitet med stor bredd.

14 14 (21) Stockholms universitet Lärosätet bedöms beskriva en framväxande strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlaget bedömdes beskriva de utmaningar som ett brett universitet har med ta fram och implementera strategi(er) för samverkan. Underlaget visar att ett arbete har initierats för att ta fram och implementera strategi(er) för samverkan. Bedömarna saknade dock en tydlig beskrivning av hur lärosätet värderar betydelsen av samverkan för utvecklingen av universitets verksamheter. Underlaget bedömdes inte heller tydligt klargöra om eller i vilken utsträckning lärosätet hittills involverat externa parter i arbetet. Underlaget innehöll en plan för implementering men det bedömdes svårt att avgöra i vilken utsträckning detta arbete har påbörjats. För att skapa större engagemang och delaktighet på lärosätet för det initierade strategiarbetet så rekommenderade bedömarna lärosätet att fördjupa arbetet med att involvera och ta reda på vad som görs av olika verksamheterna i det fortsatta arbetet med strategi(er) och implementering. För ett sådant utvecklingsarbete bedöms de rekryterade samverkanslektorerna vara en resurs. Bedömarna ser också gärna lärosätet i sitt fortsatta arbete med strategi tydligare eftersträvar växelverkan och ömsesidighet i samverkan med omgivande samhälle. Lunds universitet Lärosätet har skickat in ett välskrivet och genomarbetat underlag som visar på en tydlig strategi med höga ambitioner. Strategin bedöms vara förankrad på högsta nivå. Däremot var beskrivningen inte lika tydlig avseende processer och arbetssätt för delaktighet och engagemang som innefattar hela det breda universitets medarbetare. I underlaget beskrivs välutvecklade metoder och verktyg för samverkan som är värdefulla för den påbörjade implementeringen. Underlaget beskriver att en systematisk uppföljning av samverkan är initierad där det finns indikatorer för t.ex. kommersialisering. Underlaget visar tydligt att det pågår processer som avser att utveckla olika incitament som t.ex. premiering av samverkan för meritering och rekrytering. Underlagets beskrivning av såväl strategi som implementering bedömdes framförallt ha sin utgångspunkt i samverkan med näringsliv och fokus på kommersialisering. Detta gav anledning för bedömarna att reflektera över om lärosätet i tillräckligt stor utsträckning tagit hänsyn till lärosätes bredd. Kan den föreslagna strategin och implementeringen antas fungera på alla lärosätets fakulteter? Givet bredden i lärosätets verksamhet

15 15 (21) bedömdes det finns stora möjligheter att inkludera flera externa aktörer och att utveckla samverkan ytterligare. Uppsala universitet Lärosätet bedöms beskriva en framväxande strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlaget rörande lärosätets strategi beskriver en modell för samverkan som utgår från att decentralisera samverkansansvaret till organisationens delar och där rollen för lärosätes ledning är att stötta detta. Underlaget bedömdes därmed inte beskriva en tydlig strategi(er) och i underlaget redovisas inte heller motiv eller beskrivningar för hur verksamheten prioriterar eller motiverar vilka stödsystem eller aktiviteter som stödjs. Underlaget bedömdes sakna beskrivningar för systematisk uppföljning och utvärdering av samverkan. Det uppfattades svårt att bedöma implementering då underlaget bedömdes beskriva behov för att inkludera processer för att premiera samverkan i t.ex. meritering och rekrytering eller genom fördelning av resurser eller andra arbetssätt. Underlagets beskrivning av ett tydligt decentraliserad samverkansansvar gav anledning för bedömarna att reflektera över utmaningarna med detta arbetssätt i förhållande till att kunna göra prioriteringar för att vidareutveckla och förnya lärosätes verksamhet. I underlaget däremot framgår att det bedrivs framgångsrika samverkansaktiviteter på lärosätet och att lärosätet har ett utvecklat stödsystem för samverkan. Umeå universitet Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget från lärosätet bedöms beskriva insikt och respekt för utmaningen att få verksamheten att omfatta och implementera en strategi för samverkan. Underlaget visar också att det finns stödsystem för samverkan och väl utvecklade samverkansaktiviteter. Underlaget beskriver en bra analys och motiv för samverkan. Den beskrivna strategin bedömdes dock behöva konkretiseras avseende på vem och hur. I underlaget fanns beskrivningar på pågående arbete som behandlar mobilitet och tjänsteinnovationer som panelen bedömde som positivt. I underlaget finns beskrivningar på hur lärosätet arbetar med implementering genom att använda en budgetmodell som premierar samverkan.

16 16 (21) Linköpings universitet Lärosätet har skickat in ett väl genomarbetat underlag som visar på en tydlig strategi med höga ambitioner. Lärosätet har en tydlig vision och mål. Strategin bedöms är väl förankrad såväl i styrelse som i hela lärosätet och beskriver processer för delaktighet och engagemang. Underlaget beskriver en samverkansstrategi och implementering som bedömdes att väl kombinera en universitetsövergripande strategi som samtidig ger flexibilitet för lärosätets verksamheter. Strategin följs upp systematiskt med nyckeltal. Underlaget beskriver en implementering som premierar samverkan både vid t.ex. meritering och rekrytering samt i lärosätets resursfördelning. Bedömarna såg mycket positivt på att lärosätet involverar externa aktörer i utvecklingen av verksamheten. Konstnärliga högskolor Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget beskriver en strategi där styrkan bedömdes vara att samverkansstrategin är integrerad med övriga strategier. På lärosätet utgör samverkan en omfattande del i lärosätets verksamheter. Däremot bedömdes inte ambitionsnivån för strategin vara hög. Underlaget beskriver inte klart hur strategin har förankrats externt. Mål såväl som uppföljning av strategin bedömdes inte vara tydligt beskrivna men bedömarna såg positiv på lärosätets ambition att systematisera sin samverkan och utveckla stödorganisationen. Underlaget bedömdes också beskriva att lärosätet arbetar för att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna för samverkan. Däremot var incitament för att premiera samverkan med t.ex. meritering och rekrytering inte beskrivet. Underlaget gav bedömarna anledning att reflektera över på vilket sätt lärosätet tar sig an att utveckla sin samverkan med nya aktiviteter eller andra former. Bedömarna rekommenderar lärosätet att i större utsträckning uttrycker ett synsätt som uttalar växelverkan och ömsesidighet i samverkan med omgivande samhälle. Högskolor som inte givits rätt till vetenskapsområden Högskolan i Borås

17 17 (21) Lärosätet har skickat in ett underlag som beskriver en tydlig strategi med hög ambition. Samverkan är tydligt integrerat i högskolans strategi och mål och bedöms vara väl förankrad samt bygga på dialog med omgivande aktörer. Underlaget innehåller en beskrivning av uppföljning och uppdatering men det bedömdes otydligt och kan vidareutvecklas. Samverkan premieras i lärosätets resursfördelningssystem och incitament för enskilda individer är utvecklad genom att t.ex. premiera samverkan vid lönesättning. Underlagets beskrivning av lärosätets styrkeområden visar på en förmåga att fokusera och prioritera. Underlaget gav anledning för bedömarna att reflektera över om lärosätet ytterligare skulle kunna utveckla sin samverkan för kompetensutveckling och samverkan med civilsamhället. Högskolan Väst Underlaget från lärosätet visar att det finns en tydlig strategi för samverkan med hög ambition. Samverkan är en integrerad del av lärosätets verksamhet och det bedömds finnas delaktighet och stort engagemang hos medarbetarna. Incitament för premiering av samverkan finns tydligt för studenter genom arbetsintegrerat lärande. Däremot framgick det inte tydligt i underlaget hur samverkan premieras för enskilda medarbetare. I underlaget beskrivs att lärosätet har tagit fram indikatorer för systematisk uppföljning, men det bedömdes finns ytterligare möjligheter för lärosätet att förtydliga de mål som man önskar följa upp. Högskolan Dalarna Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget beskriver ett lärosäte som har tydliga ambitioner med sin samverkan och insikt om både styrkor och svagheter. Samverkan är en integrerad del i lärosätet och betonas i lärosätets vision om samskapande. Översättning av vision i implementering bedömdes mer oklar men sker genom olika samarbetsstrukturer. Samverkan premierats genom individuella incitament vid t.ex. lönesättning och rekrytering. Underlaget visar att det finns systematisk uppföljning och utvärdering av samverkan men bedömarna ställde sig frågan om uppföljningen är tillräckligt förankrad internt. Underlaget gav bedömarna anledning att reflektera över om lärosätet i lite väl stor utsträckning arbetat med synsätt som tagit för stor hänsyn till de externa aktörerna och i för liten utsträckning reflekterat över den kvalitet som lärosätet själv kan bidra med.

18 18 (21) Högskolan i Gävle Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget från lärosätet visar på ett ambitiöst arbete med att (om)formulera en strategi med mål. I underlaget beskrivs hur lärosätet på ett bra sätt arbetat med extern förankring av strategin som uppfattades som positivt. Dock beskrivs inte tydligt i underlaget lärosätets ansats i hur de avser att positionera sig med utgångspunkt från de externa dialogerna. I underlaget beskrivs mål och det framgår att lärosätet har inrättat strukturer för att genomföra strategin men det uppfattades som svårt att bedöma på vilket sätt implementeringen ska genomföras. Underlaget gav bedömarna anledning att reflektera över att lärosätet i större utsträckning behöver fundera på sin roll i den region där det verkar för att vara en viktig aktör i regionen. I detta sammanhang bedömdes arbetet med externa dialoger som angeläget. Högskolan i Halmstad Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget från lärosätet beskriver en strategi som är väl integrerad med övriga strategier och mål. Ambitionen bedömdes dock kunna vara högre bl.a. när det gäller uppdatering och utveckling av de strategier som finns inom de olika akademierna på lärosätet. Strategin bedöms vara välförankrad på lärosätet med processer för att skapa delaktighet och engagemang. Detta bedömdes inte motsvaras lika väl vad avser att, genom dialoger, involvera externa aktörer i arbetet med strategi och implementering. Det framgick i underlaget hur samverkan premieras för enskilda medarbetare t.ex. genom lönesättning, vid meritering och i lärosätets resursfördelningssystem. I underlaget var det däremot inte klargjort hur uppföljning och utvärdering av samverkan sker systematiskt och därmed inte heller tydligt hur uppföljning kan användas för prioritering. Högskolan Kristianstad Lärosätet bedöms beskriva en framväxande strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlaget från lärosätet beskriver samverkansstrategier som bedöms vara relativt allmänt hållna och ambitionen bedömdes kunna vara högre. Strategin bedömdes vara förankrad, även om koppling mellan samverkans- och programråd ansågs oklar. Målbilden för samverkan bedöms vara väl beskriven i mål för rörlighet. Incitament för premiering av samverkan beskrivs tydligt för studenter däremot

19 19 (21) framgår det inte klart i underlaget hur samverkan premieras för enskilda medarbetare. Underlaget beskriver att lärosätet har en struktur för implementering genom ett samverkansråd som arbetar med resursfördelning. Underlaget klargör dock inte tydligt hur uppföljning och utvärdering av samverkan kopplar tillbaka till mål och strategi. Underlaget gav anledning för bedömarna att reflektera över om lärosätet i tillräckligt stor utsträckning har tagit sin utgångspunkt i en omvärldsanalys över den regionala kontexten. En sådan analys bedömdes kunna vara värdefull för att bättre klargöra möjligheter och potential för lärosätes utveckling kopplat till de regionala förutsättningarna. Södertörns högskola Lärosätet bedöms beskriva en framväxande strategi och implementering av samverkan (betyg 1). Underlaget redovisar en strategi med mål för samverkan. Dock bedömdes strategiarbetet vara i sin linda och det ansågs därför också svårt att bedöma implementering i någon större utsträckning. Dock så bedömdes det som positivt att lärosätet använder extern granskning i det initierade strategiarbetet. Underlaget ansågs också innehålla en bra beskrivning av samverkan som är integrerad i utbildning och forskning och i underlaget framgår att det finns fungerande samverkan på lärosätet. Underlaget ansågs också beskriva genomtänkta planer för hur strategin ska implementeras med t.ex. ett sammanhållet processtöd och att samverkan finns med i lönekriterier. Underlaget gav dock bedömarna anledning att reflektera över om strategin i tillräckligt stor grad tagit sin utgångspunkt i en omvärldsanalys som innefattar lärosätes speciella uppdrag och kontext. Nya universitet Örebro universitet Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget beskriver en strategi under utveckling med tydlig ambition. Strategin bedömdes vara väl förankrad och underlaget visar på väl utvecklade samverkansaktiviteter. Det finns tydliga mål för samverkan inom forskning och utbildning. Lärosätet har en tydlig organisation för arbetet med samverkan. Underlaget beskriver många samverkansaktiviteter men incitament för samverkan som t.ex. att premiera samverkan i meritering klargörs inte. Inte heller framgår det tydligt om lärosätet arbetar med processer för delaktighet och engagemang. Vidare bedömdes inte uppföljning och utvärdering vara tydligt beskrivet. Underlaget gav bedömarna anledning att reflektera över utmaningen med att ha en

20 20 (21) central stödfunktion för samverkan som samtidigt behöver vara väl förankrad ute i organisationen samt om en sådan organisation också kan stimulera arbete över disciplingränser på lärosätet? Karlstad universitet Lärosätet har skickat in ett mycket väl genomarbetat underlag som visar på en tydlig strategi med konkreta mål och höga ambitioner. Underlaget beskriver en väl förankrad strategi och tydlig fördelning av roller och ansvar. Bedömarna ser mycket positivt på lärosätets förmåga till systematiskt lärande kopplat till t.ex. tidigare OECD utvärdering. Underlaget visar på en bredd i verksamheten. Lärosätet arbetar på ett intressant sätt med tjänsteinnovation och involverar såväl studenter som alumni tydligt i samverkan. Underlaget visar att lärosätet arbetar systematiskt med uppföljning och utvärdering. I underlaget beskrivs implementering tydligt. Samverkan premieras t.ex. i meritering och i lärosätes resursfördelningssystem. Mittuniversitetet Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget beskriver en tydlig strategi men bedömdes inte innehålla tydligt beskriva mål. Strategin bedömdes vara väl förankrad och underlaget visar på väl utvecklade samverkansaktiviteter. Lärosätet har en tydlig organisation för arbetet med samverkan och redovisar hur uppdatering av strategin kontinuerligt genomförs. I underlaget redogörs för betydelsen av satsning på profilområden med tillhörande forskning för att kunna bidra i mer fördjupade samverkanssammanhang. Underlaget redogör däremot inte för implementering med att premiera samverkan genom t.ex. meritering, inte heller processer för delaktighet och engagemang. Vidare bedömdes underlaget inte klart beskriva nyckeltal eller indikatorer för uppföljning av samverkan. Underlaget gav anledning för bedömarna att reflektera över lärosätets ambition som de menade skulle kunna vara högre än vad som framgick i underlaget. Linnéuniversitetet Lärosätet bedöms beskriva en utvecklad strategi och implementering av samverkan (betyg 2). Underlaget beskriver en tydlig strategi och ambition och det finns en bra beskrivning av styrkor och svagheter som visar på insikt och respekt för

21 21 (21) förankring och utveckling av lärosätes samverkan. Strategin bedöms vara förankrad såväl internt som externt. Underlaget visar att det finns stödstrukturer och resurser för samverkan. Implementering för att premiera samverkan finns med i lönekriterier och för meritering. Lärosätet arbetar med att utveckla systematisk uppföljning och redovisar att det finnsett pågående arbete med att ta fram indikatorer för detta. Underlaget gav bedömarna anledning att reflektera över om lärosätet behöver vidareutveckla förmågan att tydligare beskriva och konkretisera sin samverkansambiton för att kunna göra välavvägda prioriteringar och för att kunna fokusera. Bedömarna reflekterade också över att lärosätet kan behöva utveckla mer direkta relationer med flera näringslivsaktörer i regionen.