Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (6) Datum Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jeanette.lebedies-nord@malmo.se Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 SOFN Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens beslut i både KS-KOM och STK uppmanas samtliga nämnder att inkomma till Stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande senast oktober Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna yttrandet och skicka det till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 Remiss Jag bor i Malmö uppföljningsfrågor 2014 G-Uppföljning policy för ungas inflytande - tjänsteskrivelse Uppföljning Policy för ungas inflytande - förslag till yttrande Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr Ärendet Bakgrund För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor och vara en attraktiv och demokratisk stad, vill Malmö stad använda unga malmöbors kompetenser, åsikter och erfarenheter på ett aktivt och strukturerat sätt. Malmö stads utvecklingsarbete kring ungas inflytande är samlat i Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande. Policyn utgår från de nationella målen för ungdomspolitiken och vilar på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Policyn förmedlar ett förhållningssätt och ska genomsyra Malmö stads arbete och innehåller sex grundprinciper. Grundprinciperna ska beaktas i verksamhetsplaneringen och budgetprocessen. Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Stadskontoret ansvarar för en årlig kommungemensam uppföljning av policyn som presenteras för kommunstyrelsen. Policyn utvärderas och revideras vid varje ny mandatperiod. SIGNERAD

2 Enligt kommunstyrelsens beslut i både KS-KOM och STK uppmanas samtliga nämnder att inkomma till Stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande senast oktober Uppföljningen sker genom ett antal förvaltningsövergripande frågor samt statistik. Svaren redovisas nedan. 2 (6) Förvaltningsövergripande uppföljningsfrågor 1. Känner förvaltningens ledningsgrupp till innehållet i policyn? Ledningsgruppen för Stadsområdesförvaltning Norr har kännedom om innehållet i policyn. 2. Hur säkerställs att nya chefer introduceras till policyn i er förvaltning? I förvaltningen finns en introduktionsplan som omfattar alla nya medarbetare men det finns också specifik introduktion för nya chefer. Kopplat till introduktionsplanen finns en checklista för att säkerställa introduktionen där information om aktuella policydokument, styrdokument och rutiner ingår som en del. Alla förvaltningens verksamheter omfattas dock av ett stort antal olika policys, riktlinjer och planer kopplat till den specifika verksamheten. Som ett exempel kan nämnas att avdelningen områdesutveckling i sin verksamhetsplan anger styrdokument för sina verksamheter vilken bland annat omfattar Jag bor i Malmö, policy för ungas inflytande. 3. Hur har ledningen gått till väga för att säkerställa att medarbetare känner till och jobbar utifrån policyn? (ex. introduktion, APT, utbildningar, medarbetarsamtal, metodutveckling, kvalitetssäkring mm) Information om rutiner, riktlinjer och policys ingår som en del i den introduktion nya medarbetare får. Nya rutiner, riktlinjer och policys tas löpande upp på APT i samtliga verksamheter. 4. Har ni i er förvaltning någon strategi för att implementera Jag bor i Malmö - policy för unga inflytande? Förvaltningen har inte haft någon beslutat strategi för att implementera Policy för ungas inflytande. 5. Hur arbetar/bidrar er förvaltning till det sektorsövergripande arbetet med ungas inflytande (utöver nätverksträffarna)? Förvaltningen ingår i det kommunövergripande nätverket för fritidsverksamheterna i Malmö stad som arbetar med att utveckla ungdomars möjlighet till inflytande/delaktighet på mötesplatser för unga. Inom ramen för detta nätverk är en jämställdhetsanalys gjord utifrån möjlighet till inflytande/delaktighet. Man har även tagit fram en handlingsplan. Verksamheterna i förvaltningen har påbörjat arbetet i enlighet med handlingsplanen.

3 6. Vilka former för dialog mellan unga och beslutsfattare finns i er nämnd/förvaltning? Inom fritidsverksamheten i förvaltningen arbetar fritidsledare och fritidsassistenter efter ett coachande förhållningssätt vilket ger goda möjligheter att identifiera ungdomars idéer och initiativ. Dessa kan sen slussas vidare till beslutsfattare. Bibliotek och medborgarkontor är också miljöer där ungdomars idéer och initiativ fångas upp. Inom förvaltningen finns också Samarbeta om en idé. En möjlighet för medborgare från alla åldersgrupper att på ett enkelt sätt samarbeta med förvaltningen kring arrangemang eller aktiviteter. Inom ramen för områdesprogrammet har dialog genomförts med ungdomar från Segevång och Kirsebergs fritidsgårdar. Arrangemanget Segedagen gav ungdomar en möjlighet att ha en dialog med föreningar för att hitta forum där de kunde utöva individuella intressen. Medborgarförslag och Malmöinitiativet är en möjlighet för ungdomar att direkt kommunicera med politiska beslutsfattare. Vad gäller medborgarförslagen är det ett utvecklingsområde då nämnden i dagsläget inte får in några förslag från ungdomar. 3 (6) 7. Vilka yrkesgrupper/arbetsgrupper har fått utbildning i Barnkonventionen i er nämnd/förvaltning? Inom individ och familjeomsorg får samtliga medarbetare information om Barnkonvention men regelrätt utbildning har inte genomförts. Inom fritidsverksamheten har fritidsledare och fritidsassistenter genomgått utbildning. Utbildningar för nämnden har tidigare genomförts men nuvarande nämnd har inte utbildats. 8. Vilka utmaningar i implementeringsarbetet har ni identifierat? För de yrkesgrupper inom förvaltningen som arbetar direkt riktat mot ungdomar, inom fritidsoch kulturverksamheten, upplevs policyn som alltför självklar och basal. För övriga yrkesgrupper som inte har ungdomar som sin huvudsakliga målgrupp kan policyn upplevas som mindre relevant. Många av dessa verksamheter tar dock emot praktikanter från både grund-, gymnasie- och högskola vilket ger personalen stor möjlighet att ta del av ungdomars kompetens och utbyta erfarenheter kring arbetslivet. Policyn intention följs därmed, även om det primära syftet är ett annat. 9. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn så här långt? Förvaltningen kan inte identifiera några framgångsfaktorer som är direkt kopplat till policyn. Att policyn finns är dock en framgångsfaktor i sig då den kan utgöra ett dokument för verksamheterna att luta sig emot i situationer där man beskriver eller prioriterar bland arbetsuppgifter. 10. Vilka effekter av arbete med ungas inflytande har ni kunnat se så här långt? Med utgångspunkt i policyn har förvaltningen svårt att se direkta effekter. Utifrån förvaltningens fritidsverksamhet och annan ungdomsverksamhet kan förvaltningen se att ungdomars självkänsla och självständighet ökar när man får möjlighet att vara delaktiga och känna att man kan påverka. Bedömningen är att detta är ett resultat av fritidsverksamheternas arbete utifrån ett

4 coachande förhållningssätt snarare än direkt kopplat till policyn. 4 (6) 11. Har ni kommit på något sätt att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande? Inom förvaltningens fritidsverksamhet svarar ungdomarna på en enkät en gång per år med frågor som bland annat rör deras uppfattning om möjligheten att ha inflytande över och vara delaktiga i verksamheten på sina fritidsgårdar. Det pågår även en kvalitetscertifiering (Qualis) av förvaltningens fritidsgårdar där delaktighet och inflytande synliggörs. 12. Vilka goda exempel har ni från arbetet med policyn? (knyt gärna exemplet till relevanta principer i policyn) Grundprincip 3 a) Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. b) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga malmöbor. Inom förvaltningens fritidsverksamheter är all personal utbildad i ett coachande förhållningssätt. Förhållningssättet och bemötandet av ungdomar underlättar arbetet med att skapa en bra dialog med ungdomar. Något som ofta leder till att ungdomar driver sina frågor och vill starta aktiviteter till sig själv och andra. Ungdomar tränas i att bli aktiva samhällsmedborgare och det visar sig ofta i samtal med äldre ungdomar som återkommer till sin gamla fritidsgård för att berätta om hur de har det i livet. 13. Hur har organisationen tillvaratagit unga medarbetares kompetens i enlighet med princip 6 i policyn? Förvaltningens verksamheter tar ofta emot praktikanter. Ungdomarnas synpunkter och erfarenheter ger övrig personal god kunskap och många gånger positiv input på hur ungdomar ser på arbetslivet och på Malmö stads arbete med medborgarservice. Förvaltningens övriga synpunkter på policyn Policyns målgrupp och definition av unga är åldersgruppen år. Inom fritidsverksamhet för målgruppen år bedriver förvaltningen mycket arbete kring ungas möjlighet till delaktighet och möjlighet att påverka. Även inom fritidsverksamheten för de yngre barnen (10-12) är detta ett viktigt fokus. För denna åldersgrupp saknas system för uppföljning och utvärdering på en kommunövergripande nivå.

5 5 (6) Statistikfrågor 1. Hur många anställda under 25 år finns i er förvaltning? Antal: 121 Kvinnor: 96 Män: 25 Kommentar: Statistiken är från augusti Vilken anställningsform har de anställda som är under 25 år? Anställningsform Kvinnor Män Totalt Tillsvidare anställning Tidsbegränsad anställning Timavlönad anställning Hur många praktikanter har er förvaltning tagit emot under 2014? Under perioden har förvaltningen tagit emot 142 praktikanter varav 119 kvinnor och 23 män. 4. Hur många av dessa praktikanter var inom ramen för Högskola/Universitet, Trainee, Arbetsförmedling, Ung i sommar eller annan part? Samarbetspartner Kvinnor Män Totalt Högskola /Universitet Trainee Arbetsförmedling Ung i Sommar Annat I kategorin Annat ryms praktikanter från gymnasieskolan samt yrkes- och folkhögskolan.

6 Ansvariga Carina Opasiak Avdelningschef Britten Synnergren Förvaltningschef 6 (6)

7 Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (6) Datum Adress Diarienummer SOFN Yttrande Till Kommunstyrelsen Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 STK Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Nämnden har inte haft någon beslutat strategi för att implementera Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande. Policyn är känd i förvaltningen. Att nya chefer introduceras till aktuella policydokument, styrdokument och rutiner säkerställs genom en introduktionsplan. Medarbetare introduceras via arbetsplatsträffar. Förvaltningen ingår i det kommunövergripande nätverk för fritidsverksamheterna i Malmö stad som arbetar med att utveckla ungdomars möjlighet till inflytande/delaktighet på mötesplatser för unga. Inom fritidsverksamheten i förvaltningen arbetar fritidsledare och fritidsassistenter efter ett coachande förhållningssätt vilket ger god möjlighet att identifiera ungdomars idéer och initiativ. För de yrkesgrupper inom förvaltningen som arbetar direkt riktat mot ungdomar, inom fritids- och kulturverksamheten, upplevs policyn som alltför självklar och basal. Med utgångspunkt i policyn har nämnden svårt att se direkta effekter på ungdomars inflytande. Utifrån förvaltningens fritidsverksamhet och annan ungdomsverksamhet kan nämnden dock se att ungdomars självkänsla och självständighet ökar när man får möjlighet att vara delaktiga och känna att man kan påverka. Yttrande Nedan följer nämndens svar på de uppföljningsfrågor och statistikfrågor som är kopplade till uppföljningen av Jag bor i Malmö Policy för ungas inflytande. Uppföljningsfrågor 1. Känner förvaltningens ledningsgrupp till innehållet i policyn? Ledningsgruppen för Stadsområdesförvaltning Norr har kännedom om innehållet i policyn.

8 2. Hur säkerställs att nya chefer introduceras till policyn i er förvaltning? I förvaltningen finns en introduktionsplan som omfattar alla nya medarbetare men det finns också specifik introduktion för nya chefer. Kopplat till introduktionsplanen finns en checklista för att säkerställa introduktionen där information om aktuella policydokument, styrdokument och rutiner ingår som en del. Alla förvaltningens verksamheter omfattas dock av ett stort antal olika policys, riktlinjer och planer kopplat till den specifika verksamheten. Som ett exempel kan nämnas att avdelningen områdesutveckling i sin verksamhetsplan anger styrdokument för sina verksamheter vilken bland annat omfattar Jag bor i Malmö, Policy för ungas inflytande. 2 (6) 3. Hur har ledningen gått till väga för att säkerställa att medarbetare känner till och jobbar utifrån policyn? (ex. introduktion, APT, utbildningar, medarbetarsamtal, metodutveckling, kvalitetssäkring mm) Information om rutiner, riktlinjer och policys ingår som en del i den introduktion nya medarbetare får. Nya rutiner, riktlinjer och policys tas löpande upp på APT i samtliga verksamheter. 4. Har ni i er förvaltning någon strategi för att implementera Jag bor i Malmö - policy för unga inflytande? Stadsområdesnämnd Norr har inte haft någon beslutad strategi för att implementera Policy för ungas inflytande. 5. Hur arbetar/bidrar er förvaltning till det sektors övergripandearbetet med ungas inflytande (utöver nätverksträffarna)? Förvaltningen ingår i det kommunövergripande nätverket för fritidsverksamheterna i Malmö stad som arbetar med att utveckla ungdomars möjlighet till inflytande/delaktighet på mötesplatser för unga. Inom ramen för detta nätverk är en jämställdhetsanalys gjord utifrån möjlighet till inflytande/delaktighet. Nätverket har även tagit fram en handlingsplan. Verksamheterna i förvaltningen har påbörjat arbetet i enlighet med handlingsplanen. 6. Vilka former för dialog mellan unga och beslutsfattare finns i er nämnd/förvaltning? Inom fritidsverksamheten i förvaltningen arbetar fritidsledare och fritidsassistenter efter ett coachande förhållningssätt vilket ger goda möjligheter att identifiera ungdomars idéer och initiativ. Dessa kan sen slussas vidare till beslutsfattare. Bibliotek och medborgarkontor är också miljöer där ungdomars idéer och initiativ fångas upp. Inom förvaltningen finns också Samarbeta om en idé. En möjlighet för medborgare från alla åldersgrupper att på ett enkelt sätt samarbeta med förvaltningen kring arrangemang eller aktiviteter.

9 Inom ramen för områdesprogrammet har dialog genomförts med ungdomar från Segevång och Kirsebergs fritidsgårdar. Arrangemanget Segedagen gav ungdomar en möjlighet att ha en dialog med föreningar för att hitta forum där de kunde utöva individuella intressen. Medborgarförslag och Malmöinitiativet är en möjlighet för ungdomar att direkt kommunicera med politiska beslutsfattare. Vad gäller medborgarförslagen är det ett utvecklingsområde, då nämnden i dagsläget inte får in några förslag från ungdomar. 3 (6) 7. Vilka yrkesgrupper/arbetsgrupper har fått utbildning i Barnkonventionen i er nämnd/förvaltning? Inom individ och familjeomsorg får samtliga medarbetare information om Barnkonvention men regelrätt utbildning har inte genomförts. Inom fritidsverksamheten har fritidsledare och fritidsassistenter genomgått utbildning. Utbildningar för nämnden har tidigare genomförts men nuvarande nämnd har inte utbildats. 8. Vilka utmaningar i implementeringsarbetet har ni identifierat? För de yrkesgrupper inom förvaltningen som arbetar direkt riktat mot ungdomar, inom fritidsoch kulturverksamheten, upplevs policyn som alltför självklar och basal. För övriga yrkesgrupper som inte har ungdomar som sin huvudsakliga målgrupp kan policyn upplevas som mindre relevant. Många av dessa verksamheter tar dock emot praktikanter från både grund-, gymnasie- och högskola vilket ger personalen stor möjlighet att ta del av ungdomars kompetens och utbyta erfarenheter kring arbetslivet även om det primära syftet är ett annat än att implementera policyn. 9. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn så här långt? Nämnden kan inte identifiera några framgångsfaktorer som är direkt kopplat till policyn. Att policyn finns är dock en framgångsfaktor i sig då den kan utgöra ett dokument för verksamheterna att luta sig emot i situationer där man beskriver eller prioriterar bland arbetsuppgifter. 10. Vilka effekter av arbete med ungas inflytande har ni kunnat se så här långt? Med utgångspunkt i policyn har nämnden svårt att se direkta effekter. Utifrån förvaltningens fritidsverksamhet och annan ungdomsverksamhet kan nämnden dock se att ungdomars självkänsla och självständighet ökar när man får möjlighet att vara delaktiga och känna att man kan påverka. Bedömningen är att detta främst är ett resultat av fritidsverksamheternas arbete utifrån ett coachande förhållningssätt snarare än direkt kopplat till policyn. 11. Har ni kommit på något sätt att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande? Inom förvaltningens fritidsverksamhet svarar ungdomarna på en enkät en gång per år med frågor som bland annat rör deras uppfattning om möjligheten att ha inflytande över och vara del-

10 aktiga i verksamheten på sina fritidsgårdar. Det pågår även en kvalitetscertifiering (Qualis) av förvaltningens fritidsgårdar i vilken graden av delaktighet och inflytande för unga synliggörs. 4 (6) 12. Vilka goda exempel har ni från arbetet med policyn? (knyt gärna exemplet till relevanta principer i policyn) Grundprincip 3 a) Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. b) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga malmöbor. Inom förvaltningens fritidsverksamheter är all personal utbildad i ett coachande förhållningssätt. Förhållningssättet och bemötandet av ungdomar underlättar arbetet med att skapa en bra dialog med ungdomar, som ofta leder till att ungdomar driver sina frågor och vill starta aktiviteter till sig själv och andra. Ungdomar tränas i att bli aktiva samhällsmedborgare och det visar sig ofta i samtal med äldre ungdomar som återkommer till sin gamla fritidsgård för att berätta om hur de har det i livet. 13. Hur har organisationen tillvaratagit unga medarbetares kompetens i enlighet med princip 6 i policyn? Förvaltningens verksamheter tar ofta emot praktikanter. Ungdomarnas synpunkter och erfarenheter ger övrig personal god kunskap och många gånger positiv input på hur ungdomar ser på arbetslivet och Malmö stads arbete med medborgarservice. Nämndens övriga synpunkter på policyn Policyns målgrupp och definition av unga är åldersgruppen år. Inom fritidsverksamhet för målgruppen år bedriver förvaltningen mycket arbete kring ungas möjlighet till delaktighet och möjlighet att påverka. Även inom fritidsverksamheten för de yngre barnen (10-12) är detta ett viktigt fokus. För denna åldersgrupp saknas system för uppföljning och utvärdering på en kommunövergripande nivå.

11 5 (6) Statistikfrågor 1. Hur många anställda under 25 år finns i er förvaltning? Antal: 121 Kvinnor: 96 Män: 25 Kommentar: Statistiken är från augusti Vilken anställningsform har de anställda som är under 25 år? Anställningsform Kvinnor Män Totalt Tillsvidare anställning Tidsbegränsad anställning Timavlönad anställning Hur många praktikanter har er förvaltning tagit emot under 2014? Under perioden har förvaltningen tagit emot 142 praktikanter varav 119 kvinnor och 23 män. 4. Hur många av dessa praktikanter var inom ramen för Högskola/Universitet, Trainee, Arbetsförmedling, Ung i sommar eller annan part? Samarbetspartner Kvinnor Män Totalt Högskola /Universitet Trainee Arbetsförmedling Ung i Sommar Annat I kategorin Annat ryms praktikanter från gymnasieskolan samt yrkes- och folkhögskolan.

12 6 (6) Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren

13 Malmö stad Folkhälsorådet 1 (2) Datum Diarienummer STK Till Kommunstyrelsen Uppföljning av Jag bor i Malmö - Policy för ungas inflytande 2013 STK Folkhälsorådet behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 7 februari Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att att att godkänna uppföljningsrapporten och översända den till samtliga nämnder för beaktande, anmoda samtliga nämnder att genomföra utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter för nämnder, beredningar och förvaltningar vid varje ny mandatperiod, samt uppmana samtliga nämnder att inkomma till kommunstyrelsen med en uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande senast oktober 2014 so m även blir underlag till utvärdering och revidering av policyn vid ny mandatperiod.

14 För folkhälsorådet 2 (2) Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Eva Renhammar

15 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Mia Norberg Sekreterare Tjänsteskrivelse mia.norberg@malmo.se Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2013 STK Sammanfattning Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande antogs av kommunfullmäktige i mars Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Stadskontoret ansvarar för en årlig kommungemensam uppföljning av policyn till kommunstyrelsen. Kommunens omorganisation har skapat speciella förutsättningar för implementeringsarbetet och uppföljningen under Nämnder har inkommit med svar vilka föreliggande uppföljningsrapporten bygger på. Många insatser och utvecklingsarbeten har genomförts under året utifrån policyn. Dock finns det flera utmaningar kvar för att skapa jämlik tillgång till rättigheter och inflytande för unga flickor/pojkar, kvinnor/män i Malmö. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmös resonemang om vikten av barn och ungas delaktighet och inflytande för god hälsa och bra uppväxtvillkor går tydligt i linje med policyns ambitioner. I samband med utvärdering och revidering av policyn vid ny mandatperiod ska Policy för mötesplatser för unga i Malmö samt uppdrag utifrån kommissionen beaktas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna uppföljningsrapporten och översända den till samtliga nämnder för beaktande, att att anmoda samtliga nämnder att genomföra utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter för nämnder, beredningar och förvaltningar vid varje ny mandatperiod, samt uppmana samtliga nämnder att inkomma till kommunstyrelsen med en uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande senast oktober 2014 som även blir underlag till utvärdering och revidering av policyn vid ny mandatperiod. Beslutsunderlag Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden Remissvar från stadsområdesnämnd Väster SIGNERAD

16 Remissvar från Kulturnämnden Remissvar från Sociala resursnämnden Remissvar från Fritidsnämnden Remissvar från Förskolenämnden Remiss från Stadsbyggnadsnämnden Remissvar från Grundskolenämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Öster Remisvar från Miljönämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Remissvar från Tekniska nämnden Remissvar från Servicenämnden Remissvar från stadsområdesnämnd Söder Remissvar från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden G-Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande 2013 Uppföljningsfrågor JbiM-policy 2013 Nya nämnder uppföljningsfrågor JbiM-policy 2013 Goda exempel Jag bor i Malmö 2013 Uppföljning av Jag bor i Malmö (5) Beslutsplanering Folkhälsorådet KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande antogs av kommunfullmäktige i mars Enligt policyn ska en kommungemensam uppföljning presenteras årligen för kommunstyrelsen. Vid presentation av 2012 års uppföljningsrapport beslutade kommunstyrelsen : att att att översända uppföljningen till samtliga nämnder för beaktande av de resultat och rekommendationer som redovisas i rapporten, uppmana samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med en uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande senast oktober 2013, ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar anslå kronor till stadskontoret för kostnader för genomförande av policyn under 2013 samt, att medelsbehovet för 2014 beaktas i budgetberedningen för Kommunens omorganisation har skapat särskilda förutsättningar för årets implementeringsarbete och uppföljning av policyn. Från den 1 juli bildades nya nämnder, tio stadsdelar blev fem stadsområden och det bildades nya skolnämnder. I juni skickades följebrev ut till nämnderna

17 med frågor som stöd vid nämndernas uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande. Föreliggande uppföljningsrapport baseras i huvudsak på nämndernas inkomna svar men även på de intervjuer som gjorts med samtliga förvaltningssamordnare för ungas inflytande. 3 (5) Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. I samtliga förvaltningar finns det sedan år 2009 en till två samordnare för arbetet med ungas inflytande som driver implementeringsarbetet inom respektive förvaltning. Alla samordnare träffas regelbundet i Nätverket Ungas Inflytande för att främja tvärsektoriell samverkan, diskutera utmaningar och utbyta erfarenheter i arbetet med ungas inflytande. En förutsättning för samordnarens uppdrag är att ha ett tydligt mandat, tid och resurser att driva på arbetet med att skapa bättre möjligheter för ungas inflytande inom respektive förvaltning. Sammanfattning av uppföljningens resultat Uppföljningen visar att arbetet med policyn har förankrats ytterligare under En rad insatser, projekt och utvecklingsarbeten har genomförts i linje med policyns ambitioner. Som exempel har vissa förvaltningar genomfört gedigna informations- och inventeringsinsatser utifrån policyns principer. Effekter som verksamhetsutveckling, nya arbetssätt och ökad kunskap presenteras. Flera nämnder har involverat och samarbetet med unga Malmöbor i olika frågor och projekt. Andra resultat är att kommunikationen har anpassats bättre till målgruppen både i form och i kanaler och att unga kommit upp på dagordningen. Policyns anses ge bra utgångspunkter, tydlighet och avgränsningar i arbetet med ungas inflytande. Den används i flera fall som underlag i planering, målformulering och i verksamheter. Policyns ambitioner bör förankras ytterligare och genomsyra alla verksamheter och i olika led. Utbildnings- och informationsinsatser planeras i flera förvaltningar under Malmö stads medarbetare och verksamheter bör fortlöpande diskutera, granska och utveckla vårt sätt att arbeta och förhållningssätt gentemot unga pojkar och flickor för att kunna tillgodose behov och rättigheter. Förvaltningarnas samordnare leder implementeringsarbetet i respektive förvaltning. Att ha utrymme att ta sig an sitt samordningsuppdrag är betydelsefullt för resultaten. En framgångsfaktor som lyfts är att ha två samordnare där en arbetar nära ledningsnivå och en mer verksamhetsnära. I dialog med samordnarna lyfts behov av en kommungemensam kommunikationsstrategi och årshjul för arbete med ungas inflytande framöver. En arbetsgrupp har bildats ur Nätverket Ungas Inflytande för att utveckla detta. Vidare lyfter flera nämnder samarbetet med civilsamhället som en framgångsfaktor. Se bilaga för uppföljningsrapporten i sin helhet. Stadskontorets bedömning Arbetet med att genomföra Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande är ett långsiktigt arbete. Barn och unga utgör en stor andel av Malmöborna och det är kommunens uppgift att ge stöd och service till dem. Det är Malmö stads politiker och medarbetares skyldighet att lära sig om och förstå olika behov och förutsättningar som unga Malmöbor har för att kunna tillgodose deras rättigheter och möjligheter. Policyn vill påverka och utveckla Malmö stad som organisation men också öka pojkar/flickor, män/kvinnors möjligheter att delta i demokratiska processer, samhällsutvecklingen och kunna påverka sin situation i samma utsträckning som andra grupper. Grundprincip 1 i policyn handlar om att politiker och tjänstepersoner ska beakta barnets rättigheter i beslut och i verksamheter samt att barn och unga ska få ökad kunskap om sina rättighet-

18 er. Under 2014 är det 25 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs och i april är det även 10 år sedan den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen - Handledning för politiker och tjänstemän antogs. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö skriver Att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut förutsätter ett kontinuerligt utvecklingsarbete med tydlig ledning där barn och ungas inflytande och delaktighet tas tillvara i kommunens långsiktiga planeringsarbete och i vardagsbeslut som påverkar barn och unga. I Malmö där uppväxtvillkoren ser så olika ut är det centralt att arbeta rättighetsbaserat. Grundläggande är då att politiker och tjänstepersoner har adekvat kunskap om barnets rättigheter, barnets perspektiv och hur de kan tillämpas i arbetet. Genom att arbeta rättighetsbaserat synliggörs även faktorer som kan verka diskriminerande. Under 2014 bör ytterligare kunskapshöjande insatser genomföras kring barnets rättigheter. 4 (5) Den främsta utgångspunkten i den omorganisation som Malmö stad genomgått under 2013 har varit att skapa likvärdig tillgång till utbildning i förskola, grundskola och grundsärskola. Skolan har ett viktigt uppdrag gällande kunskap men även ett demokratiskt och kompensatoriskt uppdrag. Skolans arbete med barnen/elevernas delaktighet och inflytande är grundläggande, det främjar lärandet och står tydligt i skollag och läroplan. För arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande är det viktigt att hitta synergier mellan skolans uppdrag och övriga förvaltningars arbete och säkerställa att elevperspektivet och ungdomsperspektivet inte överskuggar varandra utan förstärker varandra. Unga är en heterogen grupp med många olika behov, situationer och villkor präglar ungas vardag. De unga som växer upp i områden där det socioekonomiska läget är sämre än i övriga delar är arbetet för ökat inflytande och delaktighet extra viktigt. En känsla av maktlöshet kan uppstå då man upplever att man inte har möjlighet att påverka sin situation. Det är viktigt att synliggöra grupper av unga som behöver extra insatser för att få samma möjligheter och rättigheter som andra unga. Samverkan med civila samhället, näringslivet och andra aktörer är en värdefullt. En utmaning för arbetet med ungas inflytande är att kunna visa vilka effekter och vilken förändring arbetet åstadkommer. Arbetet med policyn för ungas inflytande får inte blir ett teoretiskt dokument utan ska fungera som ett verktyg i uppdrag, beslut och verksamheter och i slutändan göra reell skillnad för barn och unga uppväxt och levnadsvillkor. I slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbar Malmö beskrivs ett ökande glapp i tillgång till delaktighet och inflytande mellan grupper av människor. Ambitionernas med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande är att minska det glappet och bidra i arbetet med att skapa bättre förutsättningar för jämlik hälsa och levnadsvillkor. Att mäta människors förutsättningar och upplevelse av egenmakt och inflytande är svårt men centralt för att frågorna ska prioriteras. Det finns befintliga enkätundersökningar som mäter ungas upplevelser av sin vardag, skolsituation, delaktighet och inflytande. En utökad analys och samordning av resultaten kan ge ett bättre underlag, bidra till en bättre förståelse och utveckling av lämpliga indikatorer. Demokrati- och implementeringsarbete tar tid och det är ett arbete som ständigt måste utvecklas och förändras utifrån människors och samhällets situation. Delaktighetsprocesser är tidskrävande och utmanande men lärorika och skapar bättre underlag i projekt och beslut. Under år 2014 äger val till Europaparlamentet, Riksdag, landsting och kommun rum vilket kan stimulera ökad en diskussion om demokrati, politik, samhällsmedborgarskap och engagemang med unga. Arbetet i Områdesprogrammen, med Policyn för mötesplatser för unga i Malmö, och insatser utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö m.fl. är viktiga processer och plattformar för ungas inflytande. Vidare har stadsområdena ett uppdrag att stärka former för lokal demokrati och facknämnderna

19 ansvarar för brukar- och medborgardialogen i stadsområdena utifrån sina respektive verksamhetsområden. Genom tydligare samverkan och gemensamma processer kan resultaten och utvecklingen av arbetet med ungas inflytande främjas. 5 (5) Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

20 Uppföljningsrapport av Jag bor i Malmöpolicy för ungas inflytande 2013

21 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Uppföljningen Sammanfattande resultat... 4 Varför en policy för ungas inflytande?... 5 Uppföljning av policyns grundprinciper... 6 Grundprincip 1: Barn och ungas rättigheter... 7 Grundprincip 2: Målgruppsanpassad information och arbetsätt... 8 Grundprincip 3: Dialog med unga Grundprincip 4: Stödja ungas organisering Grundprincip 5: Möjlighet att påverka beslut Grundprincip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga. 13 Framgångsfaktorer Slutsatser och rekommendationer

22 Bakgrund Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande antogs av kommunfullmäktige i mars I policyn står det att en årlig uppföljningsrapport ska presenteras för kommunstyrelsen. Uppföljningsrapporten för 2012 gjordes genom intervjuer med samtliga förvaltningssamordnare som ingår i Nätverket Ungas Inflytande som bildades 2009 då kommunstyrelsen gav stadskontoret i uppdrag att ta fram en policy. De rekommendationer som 2012 års uppföljningsrapport i huvudsak tog upp handlade om att klargöra samordnarnas mandat och resurser samt att fortsätta sprida information och kunskap om policyns innehåll bland chefer och medarbetare. Kommunstyrelsen beslutade i samband med presentation av uppföljningsrapporten 2012: att att att översända uppföljningen till samtliga nämnder för beaktande av de resultat och rekommendationer som redovisas i rapporten, uppmana samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med en uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande senast oktober 2013, ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar anslå kronor till stadskontoret för kostnader för genomförande av policyn under 2013 samt, att medelsbehovet för 2014 beaktas i budgetberedningen för Uppföljningen 2013 Årets uppföljning av policyn baseras på inkomna svar från nämnderna. Den omorganisation som Malmö stad genomgått under året har påverkat uppföljningen av policyn eftersom nya nämnder och förvaltningar bildades från 1 juli. De nya nämnderna har inte haft samma förutsättningar som de nämnder som inte förändrats i samma utsträckning. I juni gick två olika men snarlika följebrev kring uppföljningen av policyn ut, ett till de nya nämnder och ett till de andra nämnderna. Som komplement genomfördes även i år intervjuer med samordnarna i samtliga förvaltningar kring implementeringsarbetet av policyn. Intervjuerna blev ett bra komplement till nämndernas inskickade svar då det finns möjlighet till fördjupning och att ställa följdfrågor. Utifrån intervjuerna har även ett dokument med goda exempel utifrån policyns principer tagits fram som visar på bredden och mångfalden av insatser som arbetet med ungas inflytande innebär. Under 2013 har Nätverket Ungas Inflytande haft god kontakt med projektledaren för omorganisationen och haft möjlighet att lämna förslag på hur arbetet med ungas inflytande skulle hanteras i omorganisationen. Det har resulterat i att i samtliga stadsområden ligger uppdraget med ungas inflytande under avdelningen för områdesutveckling vilket skapar tydlighet och en gynnsam strategisk placering för frågorna. Tidigare har samordnare 3

23 lyft problematiken att de inte, på grund av sin placering i organisationen, lyckats nå ut med information och insatser till övriga verksamheter i förvaltningen. Sedan förra årets uppföljning upplever fler samordnare bättre förutsättningar att driva på arbetet med policyns implementering. Under hösten har även grundskolenämnden och förskolenämnden utsett samordnare för arbetet med ungas inflytande och de håller just nu på med att organisera och orientera sig i policyns innehåll. Skollagen och läroplanen är tydliga med skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag, elevers rättigheter och skyldigheter och vikten av elevers inflytande. Rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas mot de nationella målen, kunskapskraven och skolans arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Skolan i sin fostrande roll har stor potential att rusta barn och unga med kapacitet att överskrida social bakgrund. Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande och den tvärsektoriella samverkan som finns i Malmö utifrån den kan komplettera och förstärka skolans uppdrag kring detta. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp initierats i Nätverket Ungas Inflytande som har i uppgift att driva på arbetet med ungas inflytande mellan nätverksträffarna. Planer finns på att ta fram gemensamma kommunikationsinsatser och ett årshjul, som beskriver åtgärder som varje förvaltning kan förhålla sig till i implementeringen av policyn. Sammanfattande resultat Generellt har arbetet med policyn landat betydligt bättre än föregående år, många lyfter att policyn och dess sex grundprinciper skapat en tydlig utgångspunkt för arbetet med ungas inflytande och en plattform att utgå från i verksamheter, diskussioner och planering. Det pågår en mängd bra initiativ och projekt utifrån policyns ambitioner och principer i de olika förvaltningarna. Många nämnder beskriver att arbetet bidragit till att frågor kring unga kommit högre upp på dagordningen. Andra ger exempel på hur arbetssätt och verksamheter har utvecklats. Bland annat nämns att kommunikatörerna blivit skarpare i sitt sätt att kommunicera och använder sig av nya metoder och arenor. En tydlig framgångsfaktor är att ha två samordnare i förvaltningen, en med närmare koppling till ledningen och den andra mer verksamhetsnära. Omorganisationen har i vissa fall inneburit stora förändringar för uppdraget och det är viktigt att inte tappa värdefulla erfarenheter och kunskaper från tidigare arbete. Det finns ingen gemensam handlingsplan för policyns implementering så det är en utmaning för respektive nämnd att ta sig an uppdraget kring ungas inflytande, förstå och kunna förmedla varför arbetet är gynnsamt för både unga Malmöbor och Malmö stad som organisation. Nämnderna anpassar insatser utifrån sina förutsättningar och den verksamhet som bedrivs. Vissa nämnder beskriver i uppföljningsrapporten att de under året skjutit till resurser till arbetet, lyft uppdraget närmare ledningen och utvecklat uppföljningsbara mål. Servicenämnden har organiserat ungas inflytande 4

24 under enheten för social hållbarhet. För förskolenämnden och grundskolenämnden kan policyn förstärka och komplettera det som står i skollag och läroplan kring skolans demokratiska uppdrag. Miljönämnden och sociala resursnämnden m.fl. har genomfört breda informationsinsatser inom förvaltningen för att förankra och sprida kunskap om policyns principer samt inventerat hur avdelningarna lever upp till policyn idag. En sådan inventering ger ett bra underlag för det fortsatta implementeringsarbetet. Policyn används i flera fall som underlag i verksamhetsplaneringen och flera nämnder utvecklar handlingsplaner utifrån policyn. I stadsområde Norr har mål satts upp utifrån policyn som sedan bryts ner i verksamheterna och stadsområde Innerstaden har tagit fram variabler för att mäta inflytande. Det är viktigt att poängtera att arbetet med policyn bör integreras i befintlig verksamhet och det berör samtliga politiker och tjänstepersoner i Malmö stad. Samordnaren i respektive förvaltning ska fungera som en katalysator som kan sätta igång processer, diskussioner men det är allas uppdrag att se hur en kan bidra till policyns förverkligande och på så sätt bidra till bättre uppväxt- och levnadsvillkor för pojkar och flickor, män och kvinnor. Varför en policy för ungas inflytande? I en demokrati ska all offentlig makt utgå från folket. Medborgarna utgör dock en heterogen grupp där förutsättningarna för reellt inflytande varierar. Diskrimineringslagen belyser sju diskrimineringsgrunder, varav ålder är en, som på gruppnivå påverkar medborgares möjligheter i samhället. Unga är generellt inte lika etablerade som äldre och saknar ofta kunskap, kontaktnät och andra förutsättningar som behövs för att ha möjlighet att påverka det samhälle som de lever i. Enligt ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet ska alla EU-länder sträva mot att förbättra ungas möjligheter att delta i lokalsamhället och i den representativa demokratin. Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande är framtagen för att Malmö stad ska arbeta förvaltningsövergripande för ungas möjligheter att vara en del av den demokratiska dialogen på lika villkor som andra grupper i samhället. Policyns sex grundprinciper syftar till att stadens unga ska få ett ökat inflytande, bli aktiva medborgare och att deras engagemang ska ge resultat. I yttrandena från förvaltningarna framkommer att barn och ungas engagemang, delaktighet och hälsa förbättras när de får ökat inflytande och ansvar samt att denna delaktighet bidrar till en bra dynamik på förvaltningarna och till att bygga förtroende mellan kommunen och unga Malmöbor. I yttrandena uttrycks även att relationer, tillit och förtroende mellan ungdomar och stadens medarbetare är svåra att kvantifiera men är avgörande för en givande dialog och för att ungdomar ska kunna växa och påverka sin livssituation. Förutom den demokratiska aspekten av att främja ungas inflytande så syftar även policyn till att använda unga Malmöbors kompetenser, åsikter och erfarenheter på ett aktivt och strukturerat sätt. Ungas engagemang kan därmed bidra till att stimulera social innovation i det unga, mångkulturella 5

25 Malmö och till Malmö stads strävan att ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor. Förvaltningarna erfar att resultatet blir bättre av beslutsprocesser där ungas initiativ och åsikter har tagits på allvar, eftersom besluten då har förankrats och anpassats till ungas behov. En annan förväntad effekt av arbete med policyn är utveckling av Malmö stad som organisation och arbetsgivare där ungas behov, åsikter och kompetens kan bidra till verksamhetsutveckling, förändrade arbetssätt och ny kunskap. Skolans styrdokument, både skollagen och läroplanen framhäver vikten av barns och ungas rättigheter och inflytande. Sedan den 1 juli 2013 har Malmö stad en ny skolorganisation för att bättre kunna möta de utmaningar som segregationen i Malmö skapar samt att utveckla former för dialog mellan politiker, barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare. Arbetet med skolans demokratiuppdrag och arbetet med implementeringen av policyn kan således förstärka varandra. Policyn är ett led i Malmö stads arbete för ett socialt hållbart samhälle, liksom rapporten Malmös väg mot en hållbar framtid - Hälsa, välfärd och rättvisa, där Kommission för ett socialt hållbart Malmö har valt ut Barn och ungas vardagsvillkor som ett av två fokusområden. Rapportens mål 1.1.1, Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet, är det imperativ som Jag bor i Malmö bygger på och arbetet med policyn utgår, liksom kommissionens rapport, ifrån vikten av integration, där både faktisk delaktighet såväl som känsla av delaktighet betonas som relevanta. I arbetet med ungas inflytande är det även viktigt att se unga Malmöbor som en heterogen grupp som präglas av mångfald. Europeiska gemenskapernas kommission 2009 betonar att målet för samhällsutvecklingen är att alla unga, oberoende av deras sociala och ekonomiska resurser, ska ha möjlighet att delta. Malmö stads arbetssätt präglas alltmer av ett intersektionellt perspektiv, som synliggör hur olika diskrimineringsgrunder interagerar och samverkar. Liksom Malmös väg mot en hållbar framtid och jämställdhetsintegrering är Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande en del i Malmö stads aktiva antidiskriminerande arbete för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle, som ska öka engagemanget för Malmö och främja delaktighet för alla som bor här. Uppföljning av policyns grundprinciper I uppföljningen har nämnderna fått redogöra för insatser kring policyns sex principer, vilka effekter arbetet genererat och planer för år Nedan följer en kort redogörelse utifrån varje grundprincip med några exempel från de olika nämnderna. Varje grundprincip innehåller en till tre underprinciper. 6

26 Grundprincip 1: Barn och ungas rättigheter A) Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter och den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen - handledning för politiker och tjänstemän och se till att dessa dokument tillämpas i verksamheten. B) Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. Att säkerställa barnrättsperspektivet i Malmö stads beslut och verksamheter är ett långsiktigt arbete. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö framhäver i sin slutrapport att arbetet med att säkerställa barnrättsperspektivet i kommunen bör utvecklas. De föreslår exempelvis att tillsätta en barnombudsman med uppdrag att fokusera på barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, göra barnkonsekvensanalyser av kommunala beslut och att aktivt arbeta mot diskriminering av barn och unga. Detta relaterar till policyns princip 1 där kunskap om barnets rättigheter och hur man tillämpar dem i verksamheter lyfts. I Malmö stad finns sedan 2004 beslut om att alla politiker och tjänstepersoner ska beakta Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän i beredning av alla beslut som tas. En förutsättning är att politiker och tjänstepersoner har adekvat kunskap om barnets rättigheter och hur de kan tillämpas i arbetet. Miljönämnden framhäver en positiv effekt av att det i samtliga ärenden till nämnden finns med kommentarer om hur Barnkonventionen har beaktats. Miljönämnden arbetar även med att implementera Synaps World som är ett verktyg för hållbar utveckling som inkluderar barn och ungas perspektiv. Tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden har inarbetade rutiner att följa Barnkonventionen i detaljplanering och i projekt som rör barn och unga. Barnkonventionens artikel om rätt till lek och fritid är central för planering av det offentliga rummet. Flera nämnder har under 2013 anordnat utbildnings- och informationsinsatser kring Barnkonventionen och flera planer finns på att genomföra liknande bland annat med fokus på dokument och ärendeberedning. Utredare inom socialtjänsten lyfts som en viktig målgrupp för utbildningen. Flera nämnder har arbetat med att informera barn och unga om sina rättigheter. Stadsområde Söder genomfört två projekt riktade till skolan Skolan hälsar på och Det handlar om kärlek som på olika sätt lyfter barn och ungas rättigheter, sociala resursförvaltningen har utarbetat ett informationsmaterial som riktar sig till ensamkommande kring deras rättigheter och skyldigheter. I stadsområde Väster har en grupp Ung-i- Sommar praktikanter fått fördjupa sig i Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande och Barnkonventionen och tagit fram informationsfilmer utifrån dem. Representanter ur Nätverket Ungas Inflytande har under 2013 deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings satsning kring Kunskapsspridning till 7

27 barn och unga där fördjupad kunskap om metoder och befintliga satsningar erbjöds. Under satsningen skapades även kontakter med andra kommuner och landsting som arbetar med att implementera Barnkonventionen. Utifrån satsningen startades en blogg Gör Barnkonventionen levande på Pedagog Malmö där pedagoger och andra kan sprida goda exempel på hur man arbetar i klassrummen med barnets rättigheter. Samarbetet inom Malmö för barnets rättigheter där Malmö stad samarbetar med Rädda barnen, Röda Korsets ungdomsförbund, Plangruppen Malmö, Skåne Stadsmission, BRIS, Unicef, FN-föreningen, Watch it och Tjejer i Förening för att förverkliga Barnkonventionen i Malmö med fokus på kunskapsspridning till barn och unga om sina rättigheter har utvecklats under Sedan samarbetets start har 1250 barn utbildats i främst lågmellan och högstadiet. På barnkonventionens årsdag den 20 november anordnades ett firande i form av ballongsläpp på olika skolor som deltagit i utbildningen. Malmö stad har även deltagit i Barnrättsforum Skåne, en plattform kring Barnkonventionen, där representanter från Region Skåne, Malmö högskola, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen och olika kommuner ingår för utveckla arbetet med Barnkonventionens implementering. Under 2014 planeras ett stort gemensamt firande av Barnkonventionen som fyller 25 år den 20 november Under 2014 är det även 10 år sedan Malmös kommunfullmäktige antog Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän, även kallat gula kortet. Grundprincip 2: Målgruppsanpassad information och arbetsätt A) Information om Malmö stads verksamheter ska vara anpassad för Malmös unga och göras tillgänglig där de befinner sig. B) Malmö stad ska aktivt arbeta för att alla ska ha kunskap om hur Malmö stad fungerar och på vilka sätt man kan vara med och påverka. C) Malmö stads service och arbetssätt ska vara anpassade efter ungas behov. Barn och unga utgör en stor andel av Malmös befolkning Malmö stads service bör således vara anpassad så att alla medborgare kan tillgodose sig sina rättigheter eller åtnjuta kommunens service. Grundprincip 2 i policyn berör vikten av att den information, arbetssätt och service som Malmö stad erbjuder ska vara anpassad för ungas behov. Det handlar också om att unga ska ha kunskap om hur Malmö stad fungerar så att de kan vara med och påverka dess utveckling och sin egen livssituation. För att kunna implementera den här principen måste verksamma inom Malmö stad ha örat mot marken, vara duktiga på att lyssna och fånga in kunskap och information från unga. Politiker och medarbetare måste också vara flexibla och nytänkande i sitt sätt att arbeta. Samhällsförändringar, teknik och kommunikationssätt förändras ständigt och om Malmö vill vara en ung, modern och global stad så kräver den här principen extra uppmärksamhet. 8

28 Av uppföljningen att döma så sker det en god utveckling i nämnderna kring den här principen. Flera exempel lyfts fram på hur nämndernas arbetssätt och information anpassas för att tillgodose behov och önskemål hos målgruppen unga. Som exempel är fritidspersonalen i stadsområdena utbildade i ett coachande förhållningssätt, ett arbetssätt som innebär att dialogen sker på de ungas villkor och att besökarna på fritidsgårdarna har inflytande över verksamheten och kan vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av aktivitetet på ett demokratiskt sätt. I stadsområde Norr finns numera en särskild ungdomsbibliotekarie för att bevaka ungas behov i och önskemål. Flera verksamheter använder sig av sociala medier för att nå ut med eller inhämta information från unga. Tekniska nämnden har utvecklat ett onlinespel Community PlanIt som syftar till att göra det enkelt och roligt för unga att engagera sig i planering av det offentliga rummet. Sociala resursnämnden har använt unga de möter för att ta fram ett tillgängligt och attraktivt informationsmaterial. Ett coachnätverk av ungdomsledare har bildats under 2013 i syfte att nå ut till fler ungdomar om möjligheten att söka stipendierna Fritidsexpressen och Kulturexpressen för att fler ska få möjlighet att söka. Kulturnämnden och fritidsnämnden har gjort särskilda insatser under Fritidsnämndens lovprogram för barn och unga har funnits som app och programmets utbud och innehåll har utvärderats genom enkäter och en lovpanel av unga. Kulturnämnden har genom satsningen Kultursommar, där 180 unga har sommarpraktik på nämndens olika institutioner, haft möjlighet att inhämta information kring sina institutioner, deras arbetssätt samt förslag på utveckling från de unga som arbetat hos dem. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har utvecklat en Syv-chatt där unga kan få chatta med en vägledare, i viss mån även på helger. Servicenämnden har arbetet på ett nytt sätt tillsammans med elever i utvecklandet av Malmö Latin Food court. Malmös deltagande i Sveriges Ungdomsråds Medborgarprojektet resulterade i framtagandet av ett skolmaterial som spridits till Malmös högstadieskolors samhällslärare. Under 2012 togs två informationsfilmer fram utifrån policyn. Den ena handlar om vad en kommun är och hur den fungerar, den andra om vilka rättigheter man har och hur man som ung kan vara med och påverka. Utifrån dessa informationsfilmer utvecklades enkla övningar där man i klassrummet kan arbeta med politik, demokrati, mänskliga rättigheter osv. Övningarna har tydlig koppling till läroplan och mål. Materialet finns att hämta på De positiva effekter som nämnderna uppger är att de når fler, får ökad kunskap om ungas arenor och kan erbjuda bättre service och utbud. Flera verksamheter har utvecklat sitt sätt att arbeta utifrån dialog med unga eller för att möta behov som unga har. Det finns flera utvecklingsområden kring den här principen bland annat bör beslut, handlingar och Malmö stads hemsida och Malmö stads app göras mer tillgängliga och attraktiva för 9

29 unga. Det finns en önskan om kunskapsutbyte mellan förvaltningarna gällande kommunikation till unga. Grundprincip 3: Dialog med unga A) Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. B) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor. Formerna för dialog med medborgarna måste anpassas så att alla grupper får likvärdiga förutsättningar för inflytande oberoende av t.ex., ålder, kön, funktionsnedsättning, socioekonomiska villkor och etnicitet. För att kunna nå olika grupper av unga måste olika metoder och tillvägagångssätt användas. För att kunna säkerställa att ungas åsikter tas på allvar är det viktigt att dialogen inte bara stannar i det specifika mötet utan att åsikter och synpunkter lyfts upp och kan nå fler medarbetare och beslutsfattare. Unga måste känna och erfara att deras åsikter får betydelse och ger avtryck. Nämnderna har dialog med unga på olika sätt och främst i verksamheter som möter unga så som skola, mötesplatser och stadsutvecklingsprojekt. Exempel från uppföljningen visar hur unga i dialog får vara med och påverka mötesplatser, aktiviteter och utbud inom fritid och kultursektorn. Grundskolenämnden och gymnasie och vuxenutbildningsnämnden lyfter att elevers synpunkter är en viktig informationskälla och att just elevinflytande har valts ut som ett utvecklingsområde. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfter även arbetet med formativ bedömning, där eleven får kontinuerlig feedback och kan forma sitt lärande. Stadskontoret har tagit fram ett stödmaterial för skolorna med exempel på modeller för såväl elev- och föräldrainflytande. I Kulturnämnden finns en ung referensgrupp K-ungar som bidrar med åsikter kring verksamheter för barn och unga. Under 2013 har även extra satsningar gjort för att fånga in barn och ungas åsikter kring Malmös kulturliv i den nya kulturstrategin som tagit fram. Fritidsförvaltningen har använt sig av dialog med unga, genom enkätundersökning och en lovpanel av unga, för att utveckla det lovprogram som erbjuds barn och unga. Stadsområde Söder har inrättat två dialoggrupper riktade mot brukare och medborgare där bland annat ungas inflytande ingår som ett fokus. I stadsområde Öster genomförs en screening vilket är en intervjuundersökning kring risk och skyddsfaktorer med elever i åk 6 och 7. En annan viktig källa för information kring ungas levnadsvillkor är enkäten Folkhälsoenkät barn och unga som Region Skåne genomför. Under 2013 har resultaten från enkäten spridits och analyserats. Det är ett utvecklingsområde hur vi på ett bättre sätt kan använda oss av resultaten i planering av budget och verksamhet. Enkäten levererar ett gediget material, där svarsfrekvensen är hög. Tillvaratagandet av resultaten och återkoppling till eleverna bör förbättras inför nästa undersökning. 10

30 Flera nämnder anser att det är positivt att samarbeta med föreningslivet för ökad dialog med unga. Miljönämnden lyfter att det är viktigt att dialogprocesser inte bara sker i projekt som har extern finansiering utan att arbetssätt och metoder bör integreras i ordinarie verksamhet. Grundprincip 4: Stödja ungas organisering A) Malmö stad ska aktivt stödja ungas initiativ, engagemang och organisering. B) Malmö stads anställda ska våga stötta engagemanget där det finns, vara lyhörda och hänvisa rätt inom Malmö stad. Flera nämnder lyfter arbetet med ungas organisering men det finns även nämnder är denna princip är lite mer svårtillämpad. Fritidsnämnden har bland annat mål kring att verka för fler aktivitetstillfällen för barn och unga i Malmös föreningsliv, erbjuda möjlighet till spontanidrott och stödja föreningar så att Malmö stads flickor och pojkar kan delta på lika villkor. Fritidsnämnden arbetar dagligen med att stödja och vägleda Malmöbor som vill starta föreningar. De fördelar bidrag och erbjuder utbildningar till olika föreningar som arbetar med ungas fritid. Under 2013 satsades också på spontanidrott och det finns nu 11 anläggningar där flickor och pojkar kan delta när och hur ofta de vill utan avgifter. Detta är ett sätt att fånga upp de barn och unga som av olika anledningar inte är föreningsaktiva. Även särskilda insatser har gjort för flickors föreningsdeltagande. Tekniska nämnden lyfter några exempel där gatukontoret upplåtit plats för en specifik aktivitet och på så sätt stödjer ungas egen organisering, det kan vara platser för stadsodling, lagliga graffitiväggar och det finns ett aktivt arbete med föreningslivet i Folkets park. Fritidspersonal i stadsområden arbetar med ett coachande förhållningssätt vilket stimulerar ungas engagemang och initiativ. Fritidsnämnden och Kulturnämnden har två olika stipendier som unga kan ansöka om för att genomföra ett arrangemang eller projekt som är öppet för andra. Under 2013 har ett coachnätverk med ledare som har goda kontakter med unga bildats för att på sätt nå ut med informationen till fler än tidigare. Även Miljönämnden har ett stipendium, Miljöanslaget, för att stötta ungas organisering och initiativ. Sociala resursnämnden har stöttat olika initiativ från ensamkommande barn som önskat organisera sig, bl.a. har ett ungdomsråd, en förening och en mötesplats bildats utifrån deras önskemål. Enligt skollagen ska skolan uppmuntra, stödja och underlätta för elever som vill organisera sig och arbeta för att elever ska ha inflytande över frågor som berör dem. På alla skolor ska det finnas ett eller flera forum där eleverna kan uttala sig i frågor som berör deras skolgång. Skollagen uttrycker stöd för elever som i egna sammanslutningar engagerar sig i inflytandefrågor exempelvis i elevråd, elevkår eller skolföreningar. I skolornas 11

31 kvalitetsrapporter ska det framöver ingå ett krav på dokumentation av elevsammanslutningarnas inflytande liksom att skolorna har elevskyddsombud. Även i arbetet med den här principen samarbetar flera nämnder med Malmös föreningsliv vilket ses som en framgångsfaktor och på så sätt kan fler unga få en meningsfull fritid. Att låta olika kompetenser och erfarenheter inom offentlig förvaltning och andra aktörer är också något som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö framhäver som positivt för att nå ett bättre resultat. Att ha möjlighet att organisera sig, att kunna ingå i ett sammanhang och engagera sig i olika frågor är positivt för hälsan. Det kan även bidra till nya idéer, kreativitet och samhällsförändringar. Det här ska vi fortsätta att främja och utveckla i Malmö stad och se ungdomsorganisationer och rörelser som en kraft att räkna med. Grundprincip 5: Möjlighet att påverka beslut A) Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. B) Unga Malmöbor ska ha bra möjligheter att sätta frågor på agendan. Genom att Malmöborna blir delaktiga i de kommunala besluten stärks det politiska systemet. Många av de unga i policyns målgrupp har inte möjlighet att rösta och då är det viktigt att det finns andra kanaler för att föra fram sina åsikter och ha möjlighet att delta i samhällsutvecklingen. De befintliga kanaler som finns så som Malmöinitiativet, Medborgarförslag och Malmöpanelen måste göras tillgängliga och attraktiva för unga. För att unga pojkar och flickor ska ha samma möjligheter som andra grupper att påverka beslut som ska tas i kommunen krävs olika insatser och ansträngningar. Malmö stad bör fortsätta att utveckla metoder för barn och unga att kunna göra sina röster hörda och kunna påverka beslut som rör dem. Det blir tydligt i nämndernas uppföljningar att arbetet kring den här principen haltar. De medbestämmandeprocesser som finns handlar främst om verksamheter där unga är brukare så som i skolan, fritidsgården eller kulturaktiviteter eller projekt där unga är målgruppen. Vissa stadsområdesnämnder har ungdomsråd eller liknande som lyfter fram ungas behov och åsikter, antalet ungdomsråd har dock minskat de senaste åren. Andra nämnder har unga referensgrupper. På skolorna finns olika råd så som matråd och elevråd men även elevskyddsombud som ska genomföra skyddsronder för att undersöka arbetsmiljörisker. Miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden har olika stadsutvecklingsprojekt där unga får inflytande över beslut i respektive projekt. Exempel är arbetet med utformingen av Rosen röda matta, Sege 12

32 park, Holmastan, Urban- X i västra hamnen, kring Gröna skolgårdar och i Ungbo12. Den fysiska och offentliga miljön är viktiga faktorer i ungas uppväxt och genom att inkludera flera perspektiv blir planeringen mer hållbar. Stadsområde Väster har ansökt om externa medel från europeiska ungdomsprogrammet Ung och Aktiv i Europa för att under 2014 utveckla en strategi för dialog mellan unga och beslutsfattare. Implementeringen av den här principen behöver främjas och utvecklas. Riktlinjer bör tas fram som visar gränssnittet mellan den här principen och princip 2 och 3. Tillgång till information, kunskap och dialog är alla förutsättningar för ungas möjligheter att påverka beslut. Flera nämnder lyfter behovet av att göra beslut, rapporter mer tillgängliga. Att arbeta med brukarinflytande och inflytande generellt är båda viktiga för att unga ska känna sig stärka i sin roll som samhällsmedborgare och i mötet med kommunens verksamheter. Grundprincip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga A) Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. Det finns en ambition att Malmö stads personalsammansättning ska spegla befolkningen i stort. Givetvis kan man inte anställa barn och unga i detta syfte men det är ändå en viktig tanke att ungas åsikter, idéer och kompetenser ska representeras i Malmö stads verksamheter. De bidrar med kompetens, nya perspektiv och lösningar. De kan utmana och ifrågasätta metoder, arbetssätt vilket kan bidra till utveckling av organisationen. Dessutom får de en inblick i kommunens arbete och kan få en positiv bild av Malmö stad som en framtida arbetsgivare. Fler nämnder visar i uppföljningen på olika sätt som unga får ta plats i Malmö stad som arbetsgivarorganisation. Sedan flera år tillbaka erbjuder Malmö stad Ung- i- sommar praktikplatser i olika verksamheter för unga i åldern år. Kulturnämnden tog under sommaren 2013 emot 180 unga pojkar och flickor på olika institutioner där unga fick rapportera sina åsikter, idéer och synpunkter på hur verksamheterna kunde utvecklas. Det finns flera exempel på verksamheter som gjort liknande insatser utifrån Ung-i Sommar. Ung resurs (f.d. SEF Unga) har upplevt som mycket positivt och är ett bra sätt för unga att få in en fot i vår organisation, det har resulterat i att många unga funnits i vår organisation, och flera därefter fått anställning. Under 2013 har verksamheten Praktik vid events startat som erbjuder ungdomar kortare arbetstillfällen i samband med olika evenemang i Malmö. Till satsningen ska en app finnas där unga kan lägga upp sin profil och därigenom matchas till arbetsuppgifter. Fler nämnder tar emot praktikanter från högskolor och universitet. 13

33 Sociala resursnämnden har ett nätverk för unga medarbetare där medarbetare kan olika saker kan lyftas och deras åsikter kan bidra till att utveckla Malmö stad och nämnden till en attraktivare arbetsgivare. En liknande grupp finns i Servicenämnden bestående av yngre medarbetare som haft chans att delta i och påverka införandet av en anpassad ledningsorganisation. Nämndens ledningsgrupp har använt deras erfarenheter, kunskap, idéer och förslag som underlag i beslutsfattandet. Malmö stad testar under våren 2014 ett Studentmedarbetarprogram som är ett särskilt koncept för att bättre få in studenter på arbetsmarknaden. Detta är ett komplement till befintliga arbetsmarknadsåtgärder och praktikprogram i Malmö stad. Ett studentmedarbetarprogram innebär en möjlighet för studenter på högskola/universitet att parallellt med sina studier arbeta med olika uppdrag inom Malmö stads verksamheter. Många förvaltningar upplever den positiva dynamiken av unga medarbetare, och praktikanter. För att Malmö stad ska bli en attraktiv arbetsgivare där Malmöbor vill arbeta måste organisationen vara förändringsbenägen. I uppföljningssamtalen önskar flera förvaltningar bättre rutiner för hur ungas upplevelser förvaltningen som arbetsplats kan tas tillvara. I de intervjuer som genomförts fick förvaltningssamordnarna rangordna 1-6 hur de upplevde principernas genomförande i förvaltningen. Den högsta stapeln är den princip som upplevs som mest framgångsrik. 25 Rangordning av principerna

34 Framgångsfaktorer I arbetet med implementeringen av policyn har ett antal framgångsfaktorer identifierats. En god dialog mellan förvaltningssamordnare och ledningsgrupp bidrar till konstruktiva diskussioner, informationsutbyten och feedback. Policyn har förankrats särskilt väl där även medarbetarna genom presentation och workshop har blivit införstådda i arbetet. Genom att strukturera upp implementeringsarbetet på både operativ och strategisk nivå, med en samordnare på respektive nivå, kan principerna effektivt appliceras i verksamheten och vävas in i kommande verksamhetsplanering. Att arbetet drivs av två samordnare har vidare visat sig vara givande, då dessa kan komplettera varandra, både kompetens- och tidsmässigt, vilket innebär att förvaltningen kan delta på nätverksträffar, aktuella seminarier och liknande. En annan komponent i en framgångsrik implementering är att medvetandegöra och uppmärksamma ungas engagemang och kunskap som en resurs som kan bidra till verksamheten, snarare än att se stödjande av ungas inflytande och delaktighet som välgörenhet. Då unga i Malmö inte är en homogen grupp, blir arbetet med ungas inflytande mer framgångsrikt då förvaltningarna samarbetar gränsöverskridande, för att nå flest möjliga unga Malmöbor. För att åstadkomma delaktighetsprocesser krävs flexibilitet hos såväl personal som organisation. Policyn i sig är även ett stort stöd i arbetet med ungas inflytande, då den skapar ett ramverk genom konkreta principer som kan appliceras på förvaltningsarbetet, samt att policyn ger riktning i arbetet. En framgångsfaktor för att ytterligare konkretisera arbetet är att skapa tydliga strukturer och rutiner kring ungas inflytande med kontinuerlig uppföljning och utvärdering i respektive verksamhet. Samarbetet med föreningsliv, organisationer och näringsliv lyfts som en framgångsfaktor. Genom samverkan ökar kontaktytorna och fler ungdomar nås. Andra aktörer har med sina nätverk, sin arbetsätt och kompetenser mycket att tillföra med i arbete med ungas inflytande. Slutsatser och rekommendationer Under 2013 har arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande utvecklats, kännedomen har ökat och uppdraget landat tydligare i organisationen. Omorganisationen har skapat speciella förutsättningar men upplevelsen är en ökad tydlighet kring uppdraget. I de nya stadsområden ligger uppdraget kring ungas inflytande under samma avdelning. I förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kan policyn förstärka skolans demokratiska uppdrag och arbetet med elevinflytande. 15

35 Det krävs ytterligare informations- och utbildningsinsatser i olika verksamheter och i olika led för att skapa förståelse och genomslagskraft för arbetet med ungas inflytande. Att arbeta med ungas rättigheter och inflytande bör genomsyra våra verksamheter, processer och ständigt finnas med som ett perspektiv i det vi utför. Beslutsfattare och chefer måste efterfråga beaktande av barn och ungas rättigheter samt ungas perspektiv i beslutsunderlag och i dialog med verksamheter. Förvaltningarnas samordnare är nyckelpersoner i att stimulera arbetet med ungas inflytande. Den förvaltningsövergripande samverkan som finns upplevs som positiv och ska fortsätta utvecklas. En arbetsgrupp har bildats ur nätverket och det finns planer på att utveckla en gemensam kommunikationsstrategi, ett årshjul med insatser för att bidra med ökad samordning och stöd i arbetet. Tillgång till inflytande och delaktighet bidrar till bättre hälsa, egenmakt och uppväxtvillkor. Unga är inte en homogen grupp och de har olika villkor som påverkar möjligheter till inflytande därför bör olika insatser och olika metoder användas. Tillgång till inflytande relaterar i många fall till socioekonomiska förutsättningar. Genom samverkan mellan förvaltningarna, med föreningsliv, näringsliv och andra aktörer kan vi nå fler och därmed ett bättre resultat. Arbetet med ungas inflytande har många beröringspunkter med andra uppdrag exempelvis jämställdhetsintegrering, arbete mot diskriminering, skolans uppdrag, mötesplatser för unga och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Att hitta fler gemensamma processer och synergier vore värdefullt. Delaktighetsprocesser är tids- och resurskrävande. De drivs ofta i projektform med externa medel. En utmaning är att upprätthålla delaktighetsarbetet utan särskilda medel och integrerr arbetssätten i ordinarie verksamhet. Ett annat förbättringsområde är tillvaratagandet av den befintliga dialogen som finns med unga och återkoppling kring resultat. Delaktighet av många Malmöbor bidrar till bättre beslutsunderlag, ökad kunskap och ett engagemang hos Malmöborna. Många lyfter svårigheten i att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande. Att mäta människors förutsättningar och upplevelse av egenmakt och inflytande är svårt men centralt för att frågorna ska prioriteras. Att utveckla indikatorer och sätt att mäta effekter är något som bör ingå i utvärdering och revidering av policyn som sker vid ny mandatperiod. Befintliga enkäter kan ge ett visst underlag för det arbetet. 16

36 Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Enligt kommunstyrelsens beslut (KS-KOM ) uppmanas samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande senast oktober Här följer ett antal frågor som stöd vid er uppföljning: 1. Hur har arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande organiserats i er nämnd? 2. På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? 3. Vilka resultat och effekter har nämnden erfarit i arbetet med respektive grundprincip? Princip 1: Barn och ungas r ttigheter Princip 2: M lgruppsanpassad information och arbetss tt Princip 3: Dialog med unga Princip 4: St dja ungas organisering Princip 5: M jlighet att p verka beslut Princip 6: Malm stad som attraktiv arbetsgivare f r unga Malm bor 4. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn? 5. Vilka åtgärder eller aktiviteter har nämnden för avsikt att vidta under 2014 i arbetet med ungas inflytande? 6. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta i er nämnd? 7. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? V lkomna med ert svar senast 31 oktober H nvisa till diarienummer STK F r fr gor ring Mia Norberg tel , mia.norberg@malmo.se Uppföljning Jag bor i Malmö 2013 Malm Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirekt r

37 Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 Enligt kommunstyrelsens beslut (KS-KOM ) uppmanas samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande senast oktober Från de förvaltningar som träder i kraft den 1 juli 2013 önskas en rapportering kring hur arbetet med ungas inflytande ska organiseras och genomföras. Här följer ett antal frågor som stöd vid er uppföljning: 1. Hur planerar nämnden att organisera arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande? Har en samordnare utsetts? Hur tas erfarenheter från tidigare arbete kring ungas inflytande tillvara? 2. På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? 3. Beskriv hur nämnden avser att implementera respektive grundprincip? Princip 1: Barn och ungas r ttigheter Princip 2: M lgruppsanpassad information och arbetss tt Princip 3: Dialog med unga Princip 4: St dja ungas organisering Princip 5: M jlighet att p verka beslut Princip 6: Malm stad som attraktiv arbetsgivare f r unga Malm bor 4. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta i er nämnd? 5. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? V lkomna med ert svar senast 31 oktober H nvisa till diarienummer STK F r fr gor ring Mia Norberg tel , mia.norberg@malmo.se Malm Uppföljning Jag bor i Malmö 2013 Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirekt r

38 Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande Goda exempel från Nätverket Ungas Inflytande Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande antogs av Malmö kommunfullmäktige i mars Policyn består av sex grundprinciper som alla syftar till att kommunens verksamheter och arbetssätt ska utvecklas för att främja ungas inflytande och att stärka dem som aktiva medborgare i staden. I Nätverket Ungas Inflytande driver samordnare från Malmö stads olika förvaltningar på arbetet för tjejers och killars möjligheter att vara en del av den demokratiska dialogen på lika villkor som andra grupper i samhället. Här presenteras några goda exempel från arbetet under 2013.

39 Goda exempel Fastighetskontoret Policy för ungas inflytande Kontaktperson: Christian Röder Medborgardialogen i Sege park Genom fastighetskontorets olika events och arrangemang får boende i Kirseberg, både barn och vuxna, upptäcka värdena i Sege Park. Här kan även engagerade personer i alla åldrar rekryteras för vidare arbete och dialog. I arbetet används bland annat projektet Urban Transitions, ett gränsöverskridande samarbete för hållbar stadsutveckling i Öresundsregionen, för att testa olika dialogmetoder och verktyg med medborgardialog i planprocessen. Principer 3 5 2

40 Goda exempel Fritidsförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktperson Ena Dzekovic Spontan i stan Fritidsnämnden hade som mål år 2013 att erbjuda möjligheter till spontanidrott för flickor och pojkar. Som åtgärd till detta mål infördes satsningen Spontan i Stan, som öppnar upp för organiserad spontanidrott runt om i Malmö. Sedan sommaren 2013 har elva anläggningar successivt öppnats upp, där ledare finns på plats vid angivna dagar och tider och där barn och unga mellan år är välkomna att delta när de vill, hur många gånger de vill och utan medlems- eller deltagaravgifter. Denna satsning kommer även att fortsätta år 2014 och är ett sätt att fånga upp de barn och unga som av olika anledningar inte är föreningsaktiva utan vill aktivera sig på annat sätt. Principer 2 4 3

41 Goda exempel Förskoleförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktperson Nergül Simsek Förskolans uppdrag kring barns inflytande Skollagen och läroplanen för förskola lyfter i hög grad fram barns inflytande och vikten av att deras åsikter blir hörda. Både i skollag och i läroplanen för förskola har ungas inflytande en central roll. Bland annat står det förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskoleförvaltningen ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen såsom exempelvis barns inflytande och utifrån det planera verksamheten. Principer

42 Goda exempel Gatukontoret Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Mia Stendahl Lotta Ström Rosens Röda matta En grupp unga tjejer har i Rosengård deltagit i arbetet med att utveckla en ny aktivitetsyta för unga Malmöbor. Den nya platsen fick namnet Rosens Röda Matta genom en namntävling som ungdomar i området hade ordnat. Vinnaren valdes av en jury bestående av ungdomar, boende, fastighetsägare och tjänstepersoner. De unga tjejer som varit delaktiga under utvecklingen av Rosens Röda Matta var de som höll i hela invigningsarrangemanget med hjälp av gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsområdesförvaltning Öster. Under senare delen av 2013 fortsätter arrangemangen på Rosens röda matta, med hjälp av en brukargrupp sammansatt av lokala ungdomar. Samverkan med brukargruppen har också lett till ett gott samarbete mellan förvaltningarna! Principer

43 Goda exempel Grundskoleförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktperson Ulla-Britt Bolin Rörsjöskolans riktlinjer för elevinflytandet Grundskoleförvaltningen menar att elevers inflytande i grundskolan ska grundas i undervisningen på den skola där de går. På Rörsjöskolan och Rörsjöskolan-Zenith har tydliga riktlinjer utarbetats för elevinflytande, som visar på en tydlig utveckling utifrån ålder och stigande visdom hos eleverna. De yngre eleverna får göra konkreta val mellan t ex två olika redovisningssätt eller arbetssätt, medan de äldre eleverna förväntas vara delaktiga i den lokala pedagogiska planeringen. Deras deltagande i utvärderingen av undervisningen är viktig för att pedagogerna ska kunna utveckla sitt arbetssätt. På Rönnenskolan arbetar elevrådet med att inventera önskemål från eleverna inför period 3 av elevens val. De får lägga fram ett förslag på hur de tycker att gruppindelningen ska se ut och vem som ska undervisa de olika grupperna. Principer

44 Goda exempel Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Gustavo Nazar Katarina Falk Ana Marega Selma Gusic Projektet Normbrytande Rättigheter Som ett led i Malmö stads antirasistiska kraftsamling har Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen inlett ett samarbete med Ungdom Mot Rasism kring ett lokalt antirasistiskt projekt i Malmös skolor. Projektet Normbrytande Rättigheter har som mål att utveckla hållbara metoder för skolans likabehandlingsarbete med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och normkritik. Projektet vill bidra till elevers delaktighet i skolans arbete mot rasism och andra typer av intolerans. Syftet är att lyfta fram barns och ungas egna upplevelser av diskriminering, tydliggöra skolans ansvar i likabehandlingsarbetet, samt ta tillvara och förvalta det engagemang som föds bland de barn och vuxna som projektet kommer i kontakt med. Principer

45 Goda exempel Kulturförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Genti Cifliku Ivana Baukart Kultursommar 2013 Sommarpraktik genom Ung i Sommar möjliggör möten mellan unga Malmöbor och Malmö stad. I samband med Ung i Sommar har kulturförvaltningen i Malmö genomfört Kultursommar, vars syfte är att utforma och erbjuda kvalitativa arbetsplatser till 200 unga Malmöbor under sommaren Arbetsuppgifterna inom Kultursommar är utformade utifrån Jag bor i Malmö - policyns grundprinciper för att etablera en kontinuerlig dialog mellan unga Malmöbor och kulturförvaltningen. Under sommaren tillsattes 180 praktikplatser fördelade på åtta verksamheter. Inom ramen för Kultursommar genomfördes även en dialog med mer än 70 deltagare. Samtliga svarade på frågor rörande sitt eget och stadens kulturliv. Kulturförvaltningens ambition är att arbeta med liknande dialogformer för att erbjuda bättre service till stadens medborgare, samt leva upp till policyns grundprinciper. Principer

46 Goda exempel Miljöförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Moa Björnsson APT turné Under året har miljöförvaltningen arbetat med att implementera policyn för ungas inflytande. Som ett första steg i arbetet och för att göra policyn känd hos alla förvaltningens medarbetare genomfördes en APT-turné. Miljöförvaltningens samordnare för ungas inflytande gick ut på de olika avdelningarnas möten och höll en workshop som fick medarbetarna att tänka till kring hur väl de idag lever upp till policyns principer och vad som skulle kunna utvecklas. De kastades också tillbaka några år i tanken då den första diskussionsfrågan var vilka metoder de själva använde för att påverka samhället när de var 15 år Facebookgrupper fanns visst inte då! Principer Hela policyn 9

47 Goda exempel Serviceförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Mimmi Hägg Viktoria Olsson Food court på Malmö Nya Latin Malmö skolrestauranger har arbetat fram en Food Court på Malmö Nya Latin tillsammans med de som ska äta maten - eleverna! Upplevelsen ska liknas vid ett restaurangbesök där eleverna ses som gäster. Varje dag kommer gymnasieeleverna på skolan att kunna välja mellan fem olika rätter och restaurangen blir en mötesplats med maten i centrum. Maten kommer att tilllagas i skolans kök och färdigställas precis innan servering. Utöver en salladsbuffé som kan vara en fullvärdig rätt i sig, finns ytterligare fyra typer av rätter en traditionell rätt, en pastarätt, en asiatisk rätt och en soppa. Elevrepresentanter från skolan (som än så länge går på Heleneholm) har varit med och fått påverka menyn som kommer att finnas på Malmö Nya Latin. Nyligen fick eleverna som ska gå på Malmö Nya Latin provsmaka några av rätterna och det blev stor succé. Principer

48 Goda exempel Sociala Resursförvaltningen Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Emeli Olsson Helena Paulsson Utställningen Olika vägar till samma mål Sociala resursförvaltningen har under 2013 tillsammans med sju ensamkommande ungdomar och mötesplatsen Globalen skapat utställningen Olika vägar till samma mål. I utställningen står den personliga berättelsen i centrum och ungdomarnas egna erfarenheter och kreativitet har varit det viktiga. Från början till slut har de sju ungdomarna fått bestämma vad som ska berättas och skapas. Förutom de personliga berättelserna som utställningen bjuder på har de deltagande ungdomarna, genom utställningen, fått möjligt att gemensamt höja sina röster och föra ut budskap som för dem har varit viktiga. Globalen är ett samarbete mellan Malmö Museer, Svenska Röda Korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp och utställningen är en viktig del i arbetet med samverkan mellan Malmö stad, unga och frivilligorganisationer. Principer

49 Goda exempel Stadsbyggnadskontoret Policy för ungas inflytande Kontaktperson Philip Tanimura Ungas bostadsidéer förverkligas i framtida byggprojekt I UngBo 12:s idétävling, som pågick hösten 2011 till våren 2012, inkom över 350 förslag på hur unga vill bo i framtiden. 23 av dessa byggdes upp på Sveriges första boutställning av unga för unga i Båghallarna i september Idéerna från tävlingen tas nu vidare och blir exempel på hur ungas idéer får konkret genomslag i Malmö stads verksamhet. Under våren har UngBo gått igenom de inkomna förslagen i idétävlingen och stämt av dem mot gällande detalj- och översiktsplaner för se vilka som kan byggas. Det hamnade hela 44 förslag i kategori lätt och stadsbyggnadskontoret ser nu över möjligheterna att genomföra dessa förslag, förhoppningsvis i form av en bomässa 2015 eller Principer

50 Goda exempel Stadskontoret Policy för ungas inflytande Kontaktperson Mia Norberg Skolpaket om demokrati Malmö stad har varit en av pilotkommunerna i Sveriges Ungdomsråds Medborgarprojektet, som syftat till att göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i den kommun, stad eller stadsdel där de bor. Inom projektet har stadskontoret utvecklat Skolpaketet som innehåller övningar kring demokrati och inflytande. Övningarna utgår från två informationsfilmer om vad en kommun är, vilka rättigheter unga har och hur tjejer och killar kan vara med och påverka i Malmö. Skolpaketet har gått ut till alla högstadieskolor i Malmö och syftar till att skapa utrymme för diskussion, kreativitet och möjlighet att prova på demokrati och att påverka samhället. Allt material finns att hämta gratis på malmo.se/jagborimalmo/skolpaketet. Principer

51 Goda exempel Stadsområdesförvaltning Innerstaden Policy för ungas inflytande Kontaktperson Robert Persson Projektet Arrangörskolan Arrangörskolan är ett samarbete mellan Förebyggarsektionen Innerstaden och den ideella föreningen ReOrient. Projektets syfte är att erbjuda givande aktiviteter och ett meningsfullt sammanhang, i Moriska paviljongens lokaler, åt de ungdomar som tidigare tillbringade mycket tid ute i området i och kring Folkets park. Till Arrangörskolan handplockades killar och tjejer från åk 8 åk 1 i gymnasiet och gruppen består idag av tolv ungdomar. Medverkan i gruppen bygger på frivillighet och rekryteringen har skett genom konsultation med kuratorer på samtliga skolor inom stadsområdet. Målen med Arrangörskolan är att arbeta systematiskt med ungas delaktighet och inflytande, både hos deltagarna och andra ungdomar, utveckla metoder kring att inkludera och engagera unga, minska risken för ogynnsam social utveckling hos deltagarna i projektet samt att främja en positiv utveckling hos dem. Principer

52 Goda exempel Stadsområdesförvaltning Norr Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner Stefan Nord Athanasios Patsias Ett coachande förhållningssätt Alla mötesplatser för unga i Malmö ska vara arenor där killar och tjejer kan ha inflytande över resurserna och att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av allt som händer på mötesplatsen. För att ge fritidsassistenterna i verksamheten ett verktyg att använda i mötet med deltagarna är samtliga utbildade i ett coachande förhållningssätt. Förhållningssättet bygger på coachingens kärnkompetenser, som bland annat innebär att inte ta ifrån deltagaren ansvaret utan i stället möjliggöra för deltagaren att formulera sina tankar och utveckla idéer. Samtidigt som fritidsassistenterna har fått ett verktyg att använda i arbetet har ungdomarna på mötesplatserna fått kunskap om hur de kan vara delaktiga i verksamheten och vilka möjligheter de har att påverka inte bara mötesplatsen utan samhället i övrigt. Principer

53 Goda exempel Stadsområdesförvaltning Söder Policy för ungas inflytande Kontaktperson Cindhy Cronjezon Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer med syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, genom att informera barn och unga om deras rättigheter utifrån Barnkonventionen. Stadsområdesförvaltning Söder har under hösten drivit projektet på Augustenborgsskolan och Hermodsdalsskolan. Arbetet utgår ifrån att alla aktörer har en tydlig värdegrund kring barns rättigheter och de mänskliga rättigheterna. Projektets målgrupp är högstadie- och gymnasieelever och projektet bygger på tre grundprinciper; att träffa och möta tjejer och killar i deras vardagsmiljö - skolan, att samverka mellan frivilligorganisationer och myndigheter i arbetet kring att levandegöra barns rättigheter samt att arbeta utifrån Barnkonventionen och att utgå från ett rättighetsperspektiv. Ökat nätverk för tjänstepersoner, ökad kunskap om rättigheter hos eleverna och utvecklande diskussioner är några av de resultat som projektet har gett. Principer

54 Goda exempel Stadsområdesförvaltning Väster Policy för ungas inflytande Kontaktperson Stefana Hoti Ökad dialog mellan unga och beslutsfattare Dialog med politikerna i stadsområdet har inletts för att hitta en strategi och förbättra ungas möjligheter att påverka olika beslut. För detta har stadsområdet blivit beviljade EUmedel från Erasmus plus och projektet startar våren Ett omfattande arbete har också inletts för att hitta ett hållbart forum för ungas inflytande i stadområde Väster. I dagsläget har ett 70-tal ungdomar mobiliserats, vilka leder och är med i någon gruppverksamhet, som grundar sig på ungdomsinitiativ. Dessa grupper utgör tillsammans det nystartade Ungdomsnätverket Väster. Principer

55 Goda exempel Stadsområdesförvaltning Öster Policy för ungas inflytande Kontaktpersoner André Hounsounou Niclas Ankarbranth Kontinuerliga dialogmöten En gång i måndaden hålls dialogmöten mellan ungdomar och enhetschef för ungdomsverksamet i stadsområde Öster kring aktiviteter, miljö och förhållningssätt. Ungdomarna har skapat en aktivitetsgrupp av intresserade för att driva och bestämma aktiviteter som ska vara på mötesplatsen. Detta har lett till en förändring av den fysiska miljön på mötesplatsen direkt från ungdomarna själva baserat på ungdomarnas egna initiativ, idéer och engagemang. Principer

56 POLICY Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande

57 INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga Malmöbors kompetenser, åsikter och erfarenheter på ett aktivt och strukturerat sätt. Malmö stads utvecklingsarbete kring ungas inflytande går under parollen Jag bor i Malmö som ska förmedla att alla som bor i Malmö är viktiga för stadens utveckling. VILJEINRIKTNING Malmö ska vara en stad som: har information, arbetssätt och service som är anpassade efter unga Malmöbor aktivt skapar och tillvaratar dialog med unga Malmöbor arbetar med en mångfald av metoder och tillvägagångssätt för att möjliggöra inflytande för alla unga Malmöbor stödjer unga Malmöbors initiativ och engagemang skapar förutsättningar för unga Malmöbors inflytande i beslutsprocesser vill utvecklas, förändras och förbättras med hjälp av unga Malmöbor pratar med och inte om unga Malmöbor förstår att unga Malmöbor är experter på att vara just unga Malmöbor aktivt arbetar för att alla unga Malmöbor ska ha möjlighet att vara delaktiga och känna tillhörighet INFLYTANDE Alla människor har samma rätt till inflytande, men förutsättningarna för att utöva inflytande ser olika ut. Med inflytande menas möjlighet att påverka sin livssituation och samhällsutvecklingen. Inflytandet kan utövas i olika sociala sammanhang och på olika samhälleliga nivåer. Unga befinner sig ofta i en position där deras röster har svårare att höras och deras väg till inflytande är längre. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår en känsla av maktlöshet.

58 » Unga är inte en homogen grupp. UNGA ÄR INTE EN HOMOGEN GRUPP Det är problematiskt att prata om en generaliserad bild av unga som en grupp med samma behov, visioner och förutsättningar. Det som förenar gruppen unga är att de är i ungefär samma ålder och är på väg mot ökad självständighet. Malmö stads insatser ska beakta unga Malmöbors olika villkor (kön, ålder, intressen, etnicitet, kulturell och socioekonomisk bakgrund, vart man bor, sexuell läggning/uttryck, funktionsnedsättningar) och skapa förutsättningar för en jämlik tillgång och möjlighet till välfärd och inflytande. POLICYN UTGÅR FRÅN DE NATIONELLA MÅLEN FÖR UNGDOMSPOLITIKEN: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande Policyn vilar på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Att ha inflytande och möjlighet att påverka sin livssituation är en mänsklig rättighet och en grundsten i ett demokratiskt samhälle. VEM BERÖRS? Policyn är ett styrdokument för politiker och tjänstemän och ska vara vägledande i arbetet med frågor som rör Malmös utveckling Policyn är ett stöddokument för unga Malmöbors rätt till inflytande Definitionen av unga som de mellan år baseras på Ungdomsstyrelsens målgrupp för den nationella ungdomspolitiken Policyn omfattar de unga som bor i Malmö men även de unga som arbetar, studerar, vistas osv. i Malmö men bor någon annanstans Policyn ska även vara vägledande i Malmö stads samverkan med andra aktörer

59 PRINCIPER FÖR UNGAS IN Nedan beskrivs Malmö stads grundprinciper för arbetet med ungas inflytande. 1: BARN OCH UNGAS RÄTTIGHETER Barn och unga har rätt till inflytande över frågor som rör deras vardag och liv. Det är kommunens skyldighet att säkerställa att rätt möjligheter finns till detta. Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990 och kommuner uppmanades att inrätta system för att kunna följa upp hur barnens bästa förverkligas i det kommunala arbetet. GRUNDPRINCIP 1 a) b) Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter och den av kommunfullmäktige antagna Barnkonventionen - handledning för politiker och tjänstemän och se till att dessa dokument tillämpas i verksamheten. Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. 1 2: MÅLGRUPPSANPASSAD INFORMATION OCH ARBETSSÄTT Malmö stads service, information och arbetssätt ska vara anpassade efter befolkningens behov. Andelen unga Malmöbor ökar och verksamheter och strukturer bör ständigt utvecklas och förnyas för att på bästa sätt kunna tillgodose en föränderlig befolkning. En grundförutsättning för att ha verkligt inflytande är kunskap och tillgång till information. Unga i Malmö ska ha den kunskap som krävs om sina rättigheter, demokrati, hur Malmö stad fungerar och möjligheter att påverka. GRUNDPRINCIP 2 a) b) c) Information om Malmö stads verksamheter ska vara anpassad för Malmös unga och göras tillgänglig där de befinner sig. Malmö stad ska aktivt arbeta för att alla ska ha kunskap om hur Malmö stad fungerar och på vilka sätt man kan vara med och påverka. Malmö stads service och arbetssätt ska vara anpassade 2 efter ungas behov. 3: DIALOG MED UNGA Malmö stad genomför flera enkätundersökningar som ger kunskap om unga Malmöbors levnadsvillkor och vardag. Förutom siffror krävs en dialog med unga för att få förståelse och kunskap som kan bidra till kreativ samhällsförändring. Dagligen sker en mängd dialoger med unga inom Malmö stads olika verksamheter. Malmö stad ska bli bättre på att skapa möten, finnas till hands, lyssna, ställa frågor och utveckla strukturer för att fånga upp åsikter och tendenser där unga befinner sig och inkludera dem i planerings- och beslutsprocesser. Det är viktigt att alltid återkoppla resultat till de unga som medverkar. GRUNDPRINCIP 3 a) Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. b) Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor. 3

60 FLYTANDE I MALMÖ STAD 4: STÖDJA UNGAS ORGANISERING Alla unga i Malmö ska ha goda möjligheter att engagera sig i föreningslivet, på mötesplatser, organisera sig i andra forum och i frågor som intresserar dem. Malmö stad och dess anställda ska stödja och uppmuntra ungas idéer och engagemang. Malmö stad ska också stötta icke traditionella möjligheter för unga människor att föra fram åsikter, producera och organisera sig. Att aktivt stödja ungas idéer och organisering kan bidra till positiv förändring för både individer och för Malmö stad. GRUNDPRINCIP 4 a) Malmö stad ska aktivt stödja ungas initiativ, engagemang och organisering. b) Malmö stads anställda ska våga stötta engagemanget där det finns, vara lyhörda och hänvisa rätt inom Malmö stad. 4 5: MÖJLIGHET ATT PÅVERKA BESLUT Representation av alla grupper i samhället ger legitima och kvalitativa underlag i beslutsprocesser. De former för inflytande som fungerar bra idag ska stödjas fortsättningsvis men det krävs även utveckling för att nå olika målgrupper av unga. Malmö stad ska använda sig av olika metoder för god dialog med unga kring beslut som rör Malmö. Unga ska vara delaktiga i att skapa former för inflytande. GRUNDPRINCIP 5 a) Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. b) Unga Malmöbor ska ha bra möjligheter att sätta frågor på agendan. 5 6: MALMÖ STAD SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE FÖR UNGA MALMÖBOR Malmö stad ska sträva efter att Malmös unga befolkning tydligt får ta plats i vår organisation. Malmö stad ska låta unga medarbetares kompetenser få utrymme och deras möjlighet till idéutveckling ska stärkas. GRUNDPRINCIP 6 a) Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. 6

61 ORGANISATION OCH ANSVAR» Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Policyn förmedlar ett förhållningssätt och ska genomsyra Malmö stads arbete. Grundprinciperna ska beaktas i verksamhetsplaneringen och budgetprocessen. ANSVAR Varje nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Ett sektorsövergripande nätverk med förvaltningssamordnare träffas kontinuerligt för erfarenhetsutbyte, kunskapstankning och diskussion kring policyn och frågor som rör ungas inflytande. Stadskontorets roll är att stimulera och stödja implementering av policyn samt följa upp arbetet med ungas inflytande. KOMMUNIKATION Stadskontoret ansvarar för strategiska kommunikationsinsatser. UTVÄRDERING OCH REVIDERING Stadskontoret ansvarar för en årlig kommungemensam uppföljning av policyn som presenteras för kommunstyrelsen. Policyn utvärderas och revideras vid varje ny mandatperiod. HAR DU NÅGRA FRÅGOR OM UNGAS INFLYTANDE? På malmo.se/jagborimalmo finns information gällande arbetet med ungas inflytande. För frågor om det kommunövergripande arbetet med ungas inflytande kontakta avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret.

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86 Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (3) Datum Adress Malmö Diarienummer SOFI Yttrande Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2013 STK Stadsområdesnämnd Innerstaden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Malmö stads utvecklingsarbete kring ungas inflytande går under parollen Jag bor i Malmö. Parollen förmedlar att alla som bor i Malmö är viktiga för stadens utveckling. Policyn fastställdes av kommunfullmäktige i mars Enligt policyn ska en uppföljning ske årligen och rapporteras till kommunstyrelsen. Yttrande Följande frågor har ställts som stöd vid uppföljningen: 1. Hur har arbetet med Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande organiserats i er nämnd? Stadsområdesnämnden inrättades den 1 juli i år och har organisatoriskt förlagt uppdraget att utveckla inflytande för unga till avdelning Områdesutveckling. Ansvaret för att ta tillvara tidigare Ungdomsråd och bilda ett nytt råd för det nya stadsområdet har också förlagts till avdelningen för Områdesutveckling. Stadsområdesnämnd Innerstaden har utsett två av nämndens förtroendevalda att vara kontaktpersoner med Innerstadens Ungdomsråd. Inom avdelning Områdesutveckling pågår arbete för att ta fram en handlingsplan för genomförande av policyn Jag bor i Malmö. 2. På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? En medarbetare inom avdelning Områdesutveckling har utsetts som samordnare och det finns resurser avsatta för implementeringsarbetet. Implementeringsarbetet måste få ta tid, vilket innebär att uppdraget kommer att genomföras i olika etapper för att få flexibla och hållbara former.

87 3. Vilka resultat och effekter har nämnden erfarit i arbetet med respektive grundprincip? Princip 1: Barns och ungas rättigheter Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Princip 3: Dialog med unga Princip 4: Stödja ungas organisering Princip 5: Möjlighet att påverka beslut Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor 2 (3) Principerna ligger till grund för den handlingsplan som är under utveckling vid avdelningen Områdesutveckling och särskild vikt läggs vid principerna 2 och 4. Utöver principerna innehåller handlingsplanen även ett antal utvecklingsområden som förvaltning kommer att arbeta utifrån. En inventering av förvaltningens redan befintliga processer för ungas inflytande har sammanställts. Förvaltningen har tagit fram variabler för att mäta inflytande och ska använda dessa som hjälpmedel vid planering av aktiviteter och projekt. Metoden är ett sätt att medvetandegöra medarbetarna om vikten av delaktighet och inflytande. Personalen ska uppmärksamma ungas inflytande på alla nivåer och involvera unga i all verksamhet som rör unga. 4. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn? Policyn är ett medel för verksamheterna och visar hur man kan arbeta med ungas inflytande. Den medvetandegör och uppmärksammar vikten av att se ungas engagemang och kunskap som resurs. Det är viktigt att hålla kvar och förstärka detta fokus så att fler medarbetare kan delta aktivt i processen. 5. Vilka åtgärder eller aktiviteter har nämnden för avsikt att vidta under 2014 i arbetet med ungas inflytande? Nämnden kommer att fortsätta stödja Ungdomsrådet och bjuda in rådet i samband med remisser och för informationsutbyte. Förvaltningen kommer att fortsätta pågående arbete med genomförande av handlingsplanen. En lathund till handlingsplanen ska göras för att underlätta spridningen av ungas inflytande så att detta kan bli ett naturligt inslag. 6. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta? Nämnden ser unga som en resurs. Deras kunskap och engagemang tas tillvara för att förbättra i lokalsamhället. Unga ska vara aktiva och ha inflytande över verksamheter som riktar sig till unga. Detta bidrar också till en positiv syn på Malmö stad och Malmö som arbetsgivare. Unga ska vara med och forma sin framtid. 7. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? Bland de gemensamma utmaningarna finns svårigheter att nå ett genomförande fullt ut. Det är en utmaning att nå ut på bredden och ha beredskap för det intresse och engagemang som kommer. Det finns risk för att policyn blir ett teoretiskt dokument som inte används i praktiken. Malmö

88 har en ung befolkning som har rötter i många delar av världen. Inflytande följer ofta social status och det är viktigt att policyn stödjer att alla unga ges lika förutsättningar till att delta i dialog och utveckla Malmö till en bättre stad. 3 (3) Ordförande My Gillberg Stadsområdesdirektör Ronny Andersson

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster 1 (6) Datum Adress Malmö Diarienummer SOFV Yttrande Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande 2013 STK Stadsområdesnämnd Väster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Implementeringen av Jag bor i Malmö policyn har såväl i Hyllies som i Limhamn/Bunkesflos tidigare stadsdelsorganisationer sorterat under respektive nämnds fritidsverksamhet. Inom ramen för det nya Stadsområde Västers verksamheter, kommer en utsedd samordnare att ansvara för implementeringen av Jag bor i Malmö policyn i den nya organisationen. Många insatser har redan genomförts för att förverkliga policyns grundprinciper. Fokus för arbetet med ungas inflytande kommer att läggas på fortsatt förankring av policyn i Stadsområde Västers olika verksamheter, kunskapsspridning om Barnkonventionen till barn och unga samt vuxna. Därutöver kommer en process kring framtagande av en strategi för dialog mellan unga och beslutsfattare att startas upp. De generella utmaningar som lyfts upp i Malmö stad är behov av samordning från stadskontoret gällande implementeringen av policyn och avsaknad av lokalt barnombud. Vidare kvarstår utmaningen med att utveckla former och skapa förutsättningar för unga att utöva sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Hur har arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande organiserats i er nämnd? Implementeringen av Jag bor i Malmö policyn har såväl i Hyllies som i Limhamn/Bunkesflos tidigare stadsdelsorganisationer sorterat under respektive nämnds fritidsverksamhet. Detta har medfört att implementeringen av policyn främst har genomförts inom ramen för fritid, vilket har fått positiva effekter på verksamheten. Framöver finns det dock ett behov av att arbeta mer tvärsektoriellt genom stadsområdets verksamheter, så att fler tjänstemän och politiker får kunskap och kännedom om barnrättsperspektivet. Detta i enlighet med Jag bor i Malmö policyn, som poängterar att policyn ska vara vägledande i arbetet med frågor

101 som rör Malmös utveckling, vilket innebär att den även blir vägledande för verksamheter som inte dagligen är i kontakt med barn och unga (flickor och pojkar). 2 (6) På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? Rekommendationer som presenterades i rapporten är bland annat fortsatt förankring och spridning av policyn till politiker och tjänstemän. Andra rekommendationer har varit tydliggörande kring vem som är förvaltningens samordnare, samt förtydligande av mandat och resurser för att driva ungas inflytandefrågor internt. Inom ramen för Stadsområde Västers verksamheter, så kommer en samordnare att ansvara för implementeringen av Jag bor i Malmö policyn. Samordnaren kommer att sortera under avdelningen för Områdesutveckling. I uppdraget kommer det även att ingå att initiera dialog kring framtagande av en strategi för ungdomspolitiken i stadsområde Väster framöver. En ansökan kommer att skickas till Ung och Aktiv i Europa (Ungdomsstyrelsen) för att finansiera processen som ska leda till framtagandet av strategin. Likaså kommer det framöver att vara fokus på att inventera kunskaper och behov i det nya stadsområdet, för att få en helhetsbild av barn och ungas rättigheter. Vilka resultat och effekter har nämnden erfarit i arbetet med respektive grundprincip? Princip 1: Barn och ungas rättigheter Barn och unga har rätt till inflytande över frågor som rör deras vardag och liv. Det är kommunens skyldighet att säkerställa att rätt möjligheter finns till detta. Malmö stads anställda ska ha kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter. Malmö stad ska se till att unga i Malmö känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. Den första principen handlar om kunskapsspridning av Barnkonventionen, dels till politiker och tjänstemän dels till unga. Både Hyllie och Limhamn-Bunkeflo har haft utbildningar och workshops om Barnkonventionen. Vidare har även samordnaren haft enskilda möten med varje mötesplats kring policyn för ungas inflytande, samt utbildat barnrättspiloter som i sin tur utbildat hundra femteklasselever genom workshop och diskussioner. Fritidspersonalen har även kontinuerliga diskussioner om hur ungdomar kan inkluderas i verksamheten särskilt vid anordnande av utflykter och aktiviteter. Årligen anordnas också fritidskonferens för samtliga anställda inom fritidssektorn i Malmö stad. Både barnen och personalen har visat genuint intresserade för dessa frågor. Bredare kunskap om vilka beslut som tas inom Malmö stads organisation och hur till exempel likabehandlingsfrågor hänger ihop med Barnkonventionen ger en känsla av sammanhang. Dock behövs det utvecklas metoder för hur dessa frågor kan nå alla nivåer och inte enbart personal som jobbar direkt med barnen. Vidare är det en utmaning att finna former för att nå barnen och ungdomarna utanför skolan.

102 3 (6) Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Malmö stads service, information och arbetssätt ska vara anpassade efter befolkningens behov. För att unga ska kunna ha inflytande är det viktigt att de har tillgång till information och kunskap om hur kommunen fungerar. I enlighet med detta har stadsområde Väster reviderat de sidor som vänder sig till målgruppen unga på malmo.se. Vid uppdatering av stadsområdets Facebooksidor används ett lättförståeligt och icke fackligt språk. På dessa har det även kommunicerats två informationsfilmer om hur kommunen fungerar, samt hur man kan påverka samhället. I tidigare stadsdel Hyllie har man dessutom två somrar haft projektet Världens bästa sommarjobb, där ungefär 20 ungdomar har fått utbildning i media och projektledning, samt Barnkonventionen och Policyn för ungas inflytande. Utifrån detta har ungdomarna sedan gjort en egen informationsfilm rörande kunskap om barns rättigheter, som kommer att användas för inspiration och spridning i Malmö stad. Princip 3: Dialog med unga Malmö stad ska tillvarata den befintliga dialogen med unga Malmöbor och inkludera resultatet i kommunala styrprocesser. Malmö stad ska aktivt utveckla nya former för dialog med unga Malmöbor. Dagligen sker en mängd dialoger mellan unga och Malmö stads olika verksamheter - nedan några exempel: Stormöten- Inför varje termin arrangeras stormöten inom fritidsverksamheterna, för att ge ungdomarna möjlighet att lämna in förslag och diskutera hur den kommande terminen ska se ut både vad det gäller aktiviteter och förändringar på mötesplatserna. Hyllie Ungdomsråd (HUR)- Unga i åldern år träffas några gånger per månad för att tillsammans arrangera olika evenemang för andra unga. De har också träffat politiker vid några tillfällen. Ungdomsnätverket Limhamn-Bunkeflo- riktar sig till unga i åldern år. De har bland annat åkt till Stockholm på riksdagsbesök, gjort studiebesök på Sida och haft dialogmöte med Niamko Sabuni kring ungdomspolitik. Ungdomsnätverket har också varit runt på skolor och mötesplatser för att engagera andra unga. DOIT- I samarbete med Rädda Barnen har två engagemangsguider anställts för att guida barn till aktiv fritid. DOIT med att hjälpa barnen till de aktiviteter som de själva har uppgett att de vill prova på.

103 Andra former för dialog som har utvecklats är Facebookgrupper, coachande samtal där tjänstemännen hjälper ungdomarna utveckla sina idéer och projekt, trygghetsvandringar där ungdomarna och tjänstemän haft dialog om den fysiska miljön, etc. 4 (6) Princip 4: Stödja ungas organisering: Alla unga i Malmö ska ha goda möjligheter att engagera sig i föreningslivet, på mötesplatser, organisera sig i andra forum och i frågor som intresserar dem. Stadsområde Väster har bland annat jobbat med följande insatser: Different but Malmö (DbM)- ett projekt initierat och drivet av fyra gymnasieungdomar som vill jobba för gemenskap och mot segregation. Man vill skapa möten och förståelse mellan unga Malmöbor. Projektet har hållit på i ett och ett halvt år och ungdomarna får kontinuerlig coachning från stadsområdet och Kulturförvaltningen. Matlagning på mötesplatsen- Under hösten 2012 startades en matlagningskurs för tolv barn i åk 5 och 6 på Strandskolans mötesplats, tillsammans med pensionärerna Berit och Otto, före detta kallskänka och kock. Barnen har blivit mer trygga i att vara i ett kök och de har även haft ett trevligt utbyte med pensionärerna. Kursen blev så populär att det anordnades en andra gång för ytterligare tolv barn, denna gång leddes kursen av gamla Strandskoleelever som nu läser till kockar på gymnasiet. Fotokurs på Mötesplats Klagshamn- En professionell fotograf, som är boende i området, leder en fotokurs med en grupp på 10 ungdomar som ses varannan vecka. Fotografierna har i samverkan med Skapande skola ställts ut på Stadshuset, Kvarndala kulturhistoriska förening och på öppethusdagen på Strandskolan. Krav Maga- Krav Magagruppen startade för två år sedan på ungdomarnas begäran då många av dem hade blivit utsatta för rån ett flertal gånger. Ledare från Fritidsverksamheterna och Krav Maga ledare satte ihop en tio veckors kurs som skulle innehålla både mental och fysisk träning, samt en halvtimmas reflektion vid varje tillfälle. I kursen ingick också att gruppen pratade om attityder och vad som behöver ändras i området och i Malmö. Samtal med föräldrarna och Polisen var också en del av kursen. Sedan kursens start är det femton ungdomar som har fått Krav Maga träning. Princip 5: Möjlighet att påverka beslut Malmös unga befolkning ska ges bättre förutsättningar till inflytande i beslutsprocesser. Unga Malmöbor ska ha bra möjligheter att sätta frågor på agendan. Som nämnts ovan kommer samordnaren för ungdomsfrågor att, om ansökan från Ungdomsstyrelsen beviljas, arbeta med att utveckla former för hur politiker och ungdomar kan mötas för dialog, samt utbilda ungdomar i hur de kan påverka politiska beslut.

104 Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor Malmös unga befolkning ska ha möjlighet till anställning på alla nivåer inom Malmö stad. Malmö stad ska sträva efter att Malmös unga befolkning tydligt får ta plats i vår organisation. Malmö stad ska låta unga medarbetares kompetenser få utrymme och deras möjlighet till idéutveckling stärkas. 5 (6) Hyllie och Limhamn/Bunkeflo har haft goda erfarenheter av att anställa SEF-unga medarbetare. Av 10 SEF-unga har 6 medarbetare fått förlängd anställning i de båda stadsdelarna. 2 är kvar i SEF -unga anställning, 1 har gått vidare till annan utbildning och 1 har fått jobb externt. Utöver detta anställer Områdesprogrammet ungdomar från Holma och Kroksbäck, när tillfälle ges. I samverkan med Malmö högskola anställdes exempelvis sex ungdomar för att utföra en enkätundersökning angående trygghet i närområdet. En ungdom har även anställts för att vara behjälplig med att arrangera Friskis och Svettis på Kullarna i Kroksbäck. Vid avslutade uppdrag har samtliga fått intyg om sin anställning. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn? De framgångsfaktorer som gett avtryck är att policyn i sig är ett stort stöd i arbetet med ungas inflytande. Den ger tydliga ramar och avgränsningar i arbetet. Den ger även personalen ett sammanhang och en ram för hur utvecklingsfrågorna hänger ihop. Arbetet med policyn uppmanar dessutom till ett tvärsektoriellt samarbete för att förverkliga grundprinciperna, vilket ger tydligare prioriteringsunderlag och ökad legitimitet i arbetet med ungas inflytande. Ytterligare en framgångsfaktor som har identifierats är att arbete utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv synliggör faktorer som ger upphov till diskriminering. Detta medför en ökad medvetenhet om ojämlika förutsättningar bland den unga befolkningen. Vilka åtgärder eller aktiviteter har nämnden för avsikt att vidta under 2014 i arbetet med ungas inflytande? Arbetet under 2014 kommer att fokuseras på implementering av policyn i stadsområde Väster. Som ovan nämnts kommer även en process att initieras för att ta fram en strategi för ungdomspolitik, om medel beviljas från Ungdomsstyrelsen. Vidare kommer även implementeringen av Kommissionens rekommendationer gällande Barn och unga och Utbildning även att länkas till arbetet. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta i er nämnd? Beträffade anbetssätt och organisation, pekar Policyn för ungas inflytande ut viktiga områden gällande barn och ungas livsvillkor som bör prioriteras. Samtidigt är det en utmaning att nå unga medborgare och arbetet med att finna former för inflytande och påverkan i staden måste utvecklas. Erfarenheterna visar att det är svårt att få ungdomarna att engagera sig i att driva ungdomspolitiska frågor. Utifrån diskussionerna på nätet kan man dra slutsatsen att många är insatta i politik och hänger med i samhällsdebatten, men man verkar ha svårt

105 för att avsätta tid till att faktiskt påverka. Utmaningen ligger i att finna intressanta former för att skapa förutsättningar för exempelvis politiker och ungdomar att mötas. 6 (6) Det finns även behov av samordning från stadskontoret gällande implementeringsprocessen. I nuläget arbetar stadsområdena med implementeringen genom ett övergripande Malmö stad nätverk, men det finns behov av mer samordning och tydligare prioriteringar gällande implementeringsprocessen. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? De gemensamma utmaningarna kring arbetet med ungas inflytande i Malmö stad är att policyn inte är tillräckligt känd för politiker och tjänstemän. Dessutom råder det en osäkerhet bland många anställda som inte jobbar direkt med barn om policyn berör dem i deras arbete och i så fall på vilket sätt. Vidare är bristen på gemensam strategi för implementering av policyn en utmaning då arbetet kan upplevas splittrat och svårt att följa upp. Malmökomissionen har i sina rekommendationer påpekat att det finns det behov av en lokal barnombudsman i Malmö. Gällande förbättrandet av ungas uppväxtvillkor pågår ett arbete både inom skola och fritidsverksamhet. Då skolor och förskolor numera har egna nämnder kommer det framöver att krävas samverkan för att skapa samarbetsarenor och kunskapsallianser. Även civilsamhället och näringslivet bör i högre utsträckning involveras som samverkanspartners. Ordförande Jamal El-Haj Sekreterare Monika Laurell

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117 Malmö stad Fritidsnämnden 1 (3) Datum Adress Henrik Smithsgatan 13 Diarienummer FRI Yttrande Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande STK Fritidsnämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Fritidsnämndens främsta målgrupp är barn och unga och målgruppen har därför särskilt beaktats vid beslut om regelsystem för föreningsbidrag, lokalbokningar samt prislista för idrotts- och fritidsanläggningar. Yttrande Vidare har Fritidsnämnden, i verksamhetsplan 2013, beslutat om 15 mål som ska genomsyra arbetet och åtgärderna som vidtas. Samtliga mål har fokus på barn och unga på ett eller annat sätt. Nedan följer några av Fritidsnämndens mål för 2013: Fritidsnämnden ska verka för fler aktivitetstillfällen för barn och unga i Malmös föreningsliv Fritidsnämnden ska erbjuda möjligheter till spontanidrott för flickor och pojkar Fritidsnämnden ska stödja föreningarna så att Malmö stads flickor och pojkar kan delta på lika villkor Vardaglig verksamhet Princip 4 i policyn handlar om att stödja ungas organisering. Fritidsförvaltningen arbetar dagligen med att stödja och vägleda Malmöbor som vill starta föreningar och på så sätt organisera sig. I samband med registrering ges även möjlighet till ett antal utbildningar med fokus på hur man driver en förening. Som registrerad förening hos fritidsförvaltningen finns även bidrag att söka som stöd för att utveckla och bedriva verksamhet och på så sätt bidra till en meningsfull fritid för Malmöbor. Satsningar Fritidsnämnden har sedan 2011 erbjudit möjligheten att söka stipendiet Fritidsexpressen som riktar sig till barn och unga i åldern år. Stipendiet är till för unga som exempelvis vill anordna en tävling, turenring eller annan aktivitet som är öppen för alla. Stipendiet är alltså inte till för föreningar utan en möjlighet för barn och unga att förverkliga en idé.

118 Vidare har fritidsnämnden år 2013, som även nämns ovan, som mål att erbjuda möjligheter till spontanidrott för flickor och pojkar. Som åtgärd till detta mål infördes satsningen Spontan i Stan som öppnar upp för organiserad spontanidrott runt om i Malmö. Sedan sommaren 2013 har 11 anläggningar successivt öppnats upp där ledare finns på plats vid angivna dagar och tider där barn och unga mellan år är välkomna att delta när de vill, hur många gånger de vill utan medlems- eller deltagaravgifter. Denna satsning kommer även att fortsätta år 2014 och är ett sätt att fånga upp de barn och unga som av olika anledningar inte är föreningsaktiva utan vill aktivera sig på annat sätt. 2 (3) Exempel på ytterligare två metoder genom vilka barn och unga organiserar sig och som Fritidsnämnden stödjer via bidrag är Tjejer i förening samt Korpföreningen Malmö Fotboll. Tjejer i förening arbetar med tjejer på olika sätt. Senast var Tjejer i förening en del av satsningen Try Me, en satsning som uppkom via projektgruppen för områdesprogram Herrgården. Satsningen möjliggjorde för tjejerna i Tjejer i förening att prova på olika aktiviteter genom att föreningar fanns på plats med ledare. Tillsammans med ledarna i Tjejer i förening gick tjejerna till de olika föreningsledda aktiviteterna som även var gratis. Ville tjejerna sedan fortsätta fanns möjligheten att gå med i föreningen. Bakgrunden till denna satsning var att Tjejer i förening identifierade behovet av att tjejerna gärna ville prova på olika aktiviteter men av olika anledningar inte ville gå själva. Fritidsnämnden stödjer Tjejer i förening via bidrag. Fritidsförvaltningen fick för ett tag sedan information om att ett antal ungdomar ofta var i Rosengårds sporthall och spelade fotboll utan att ha bokat lokalen. Föreningarna som hade bokat reagerade samtidigt som ungdomarna bara ville aktivera sig. För att möjliggöra detta för ungdomarna kontaktade fritidsförvaltningen Korpföreningen Malmö Fotboll som gärna ville ställa upp. Idag bokar Korpföreningen Rosengårds sporthall och planerar tillsammans med ungdomarna verksamheten. Samarbetet fungerar väldigt bra och antalet ungdomar ökar. Fritidsnämnden stödjer detta initiativ via material- samt ledarbidrag. Information, kommunikation och möjlighet till påverkan Kontinuerligt arbetar fritidsförvaltningen med att marknadsföra de olika satsningarna som pågår med ständig fokus på målgruppen barn och unga. Exempelvis går ett lovprogram ut till alla Malmös skolelever inför februarilovet och sommarlovet med information om vilka aktiviteter som finns under respektive lov. Detta program utvärderas kontinuerligt med en extra satsning i samband med sommarlovet 2012 samt februarilovet 2013 då enkätundersökningar genomfördes. Syftet var att undersöka vad barn och unga tyckte om de olika aktiviteterna samt om lovprogrammet. Lovaktiviteterna riktar sig till barn och unga och det är därför av största vikt att denna målgrupp lätt hittar och förstår lovprogrammet varför mycket fokus läggs på just utvärderingen. Som ett komplement och anpassning till målgruppen har fritidsförvaltningen från 2012 även en lovapp som heter Kul i Malmö där man lätt hittar de olika lovaktiviteterna. Inför införandet av lovappen gavs även möjlighet att påverka utformingengenom en lovpanel. En inbjudan gick ut till Malmös barn och unga som hade möjlighet att delta i lovpanelen. Utifrån brukarundersökningarna samt lovpanelen kan fritidsförvaltningen

119 avläsa vilka aktiviteter som efterfrågas bland målgruppen vilket förvaltningen sedan tar i beaktning vid kommande lov. 3 (3) Brukarundersökningar genomfördes under hösten 2012 samt våren 2013 även gällande kvalité i förvaltningens anläggningar. Föreningsaktiva barn och unga över 15 år fick möjlighet att svara på en enkät och lämna synpunkter. Utifrån resultatet ska en åtgärdsplan utformas. Sammanfattningsvis arbetar fritidsförvaltningen dagligen med att anpassa verksamheten till barn och ungas behov, att anpassa information och marknadsföring till målgruppen samt att på olika sätt möjliggöra för barn och unga att påverka de beslut som fattas så att alla Malmöbor på så sätt får en meningsfull fritid. Ordförande Frida Trollmyr (S) Nämndsekreterare Malin Midler Norén

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138 Malmö stad Sociala resursnämnden 1(7) Vårt diarienummer: SRN-SRF Till stadskontoret Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande antogs av kommunfullmäktige den 15 mars Policyn arbetades fram med bred delaktighet av ungdomar, föreningsliv, tjänstemän och politiker. Stadskontoret ansvarar för en årlig kommungemensam uppföljning av policyn som presenteras för kommunstyrelsen. Respektive nämnd ansvarar för implementering av policyn och organiserar arbetet efter sina förutsättningar. Organisering av arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande i Sociala resursförvaltningen Arbetet med ungas inflytande i Sociala resursförvaltningen delas av två samordnare, varav en arbetar inom Kansli- och utvecklingsenheten och en arbetar inom Plattform Malmö. Båda samordnare ingår i det centrala nätverket för ungas inflytande som träffas 3-4 gånger per år. Utöver det träffas samordnarna på regelbundna inbördes möten och har även deltagit i förvaltningens ledningsgrupp för information och diskussion om arbetet. Samordnarna är ansvariga för att sprida kunskap och information om policyn inom förvaltningen samt att hämta in information från verksamheter kring hur arbetet med ungas inflytande fortgår. Tillsammans med förvaltningens ledare pågår arbete med att sprida Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande, så att kunskap finns inom alla verksamheter och hos alla medarbetare. I våras deltog samordnare på en frukostträff för förvaltningens ledare och informerade där om policyn, visade de informationsfilmer som finns tillgängliga på malmö.se samt höll i en workshop där ledarna fick diskutera ungas inflytande och vilket stöd de behöver i detta arbete. Diskussionen och de frågor som uppstod är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med ungas inflytande inom förvaltningen. Förvaltningens beaktande av de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012 De rekommendationer som framkom i uppföljningsrapporten för år 2012 innefattade vikten av att fortsätta förankringen av policyns ambitioner och principer, ett tydliggörande av vem eller vilka som är förvaltningens samordnare och att dessa har mandat att driva frågan samt säkerställandet av att arbetet med ungas inflytande fortsätter genom omorganisationen. Sociala resursförvaltningen har arbetat med att förankra och informera om policyn inom förvaltningen, bland annat genom deltagande i frukostträff för ledare och stor-apt inom Plattform Malmö. Vid deltagande på dessa träffar samt förvaltningens ledningsgrupp har även information om samordnarnas roll och mandat spridits och diskuterats. På Komin är en förvaltningsövergripande sida för ungas inflytande under uppbyggnad, där information om SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan Malmö Tel Org.nr

139 aktuellt arbete och goda exempel ska finnas tillgängligt för förvaltningens och stadens medarbetare. De två samordnarna för arbetet med ungas inflytande har behållit sin roll genom omorganisationen, vilket har bidragit till att arbetet inte har påverkats nämnvärt av förändringen. Dock är det en utmaning för förvaltningen framöver att säkerställa att de nya verksamheter och medarbetare som tillkommit till Sociala resursförvaltningen är informerade om policyn och arbetet med ungas inflytande. Resultat och effekter av arbetet med respektive grundprincip Princip 1: Barn och ungas rättigheter Det finns stor kunskap inom förvaltningen kring barn och ungas rättigheter, men denna behöver uppdateras samt utvecklas till hur vi arbetar med rättigheter och barnkonventionen i praktiken, till exempel när vi skriver ärenden och dokument. En del verksamheter har deltagit i centrala utbildningar, till exempel har chef och boendepersonal inom verksamheten Ensamkommande barn har gått på Rädda Barnens utbildning om FN:s konvention om barnets rättigheter samt utbildning i hur man ska arbeta för att ta tillvara på barnets rättigheter. Sociala resursförvaltningen planerar för riktade utbildningsinsatser i barnperspektivet för chefer och handläggare, för att säkerställa att kunskap finns och att barnperspektivet på ett grundligt sätt beaktas i ärenden och dokument. Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Många verksamheter, exempelvis Plattform Malmö, är bra på att sprida information på sätt som är anpassade efter unga. Vidare används ofta kanaler och metoder som når ut till unga kvinnor och män, genom exempelvis chatt och Spotify, och medarbetare inom Plattform Malmö finns ute på ungas arenor efter skoltid. Vid utformning av nya broschyrer har Socialarbetare för ungdomar tagit med förslag på broschyrer ut på stan för att få synpunkter och förbättringsförslag från unga. Verksamheten är nyfiken på hur man kan få så många flickor och pojkar som möjligt att ta del av verksamhetens service, och har bland annat fått synpunkter kring chatten och hemsidor. På PUTboendet (boende för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd) Fyren har det satts samman ett informationshäfte kring rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället. Detta häfte gås igenom kapitelvis med ungdomarna. Princip 3: Dialog med unga I likhet med princip 2 arbetar Sociala resursförvaltningen med olika sätt att utveckla nya former för dialog och att bättre ta tillvara på synpunkter och tankar från unga tjejer och killar i Malmö. Socialarbetare för ungdomar fångar upp många synpunkter från unga de träffar på stan (exempelvis genom ovanstående exempel med nya broschyrer), och försöker slussa rätt vid frågor och ta med sig synpunkter tillbaka till verksamheten. Genom att kontinuerligt arbeta med att utveckla fler kanaler och arbetssätt för information och inflytande kan förvaltningen bli bättre på att skapa möjligheter till dialog och påverkan för unga tjejer och killar. Inom verksamheten Ensamkommande barn finns planer på ett så kallat Ungdomsråd som ska ge ungdomarna möjlighet att vara delaktiga i olika beslutsprocesser. Vidare planeras en ny Mötesplats som är tänkt att låta ungas inflytande och delaktighet stå i centrum (se mer under Åtgärder och aktiviteter som planeras under 2014 i arbetet med ungas inflytande). Princip 4: Stödja ungas organisering Förvaltningen stödjer ungas organisering inom den mån det är möjligt. Verksamheter som har mycket kontakt med unga, till exempel Plattform Malmö, arbetar med att alltid försöka slussa och hänvisa ungdomen vidare i Malmö stads organisation för att personen ska få den hjälp och kunskap som behövs. Under 2013 togs ett initiativ till Asylstafetten av en ung kille på ett boende 2(7)

140 för ensamkommande. Asylstafetten startade som ett sätt att arbeta för en humanare flyktingpolitik, med en vandring som sträckte sig från Malmö till Stockholm. Under 2012 startade även ett boende inom verksamheten Ensamkommande barn ett samarbete med ett projekt som stöttar ensamkommande barn att organisera sig, och idag har ungdomarna fått igång en förening kring detta. Boendena samarbetar även med flera organisationer som skapar förutsättningar för engagemang och organisering hos unga tjejer och killar och det är ett högt deltagande bland verksamhetens ungdomar i dessa organisationer. Princip 5: Möjlighet att påverka beslut Många verksamheter inom exempelvis Plattform Malmö arbetar lösningsfokuserat, där tjejen eller killen själv bestämmer hur samtalet ska ske. Vidare ryms en del utvecklingsarbete inom principen, såsom inom Ungdomstjänst som arbetar för att bättre matcha utifrån vad ungdomen vill eller behöver. Avdelningen för överförmyndarärenden arbetar utifrån en lagstiftning och arbetssätt som ska garantera att berörda unga ska ha inflytande och rätt att påverka ärenden som de är aktualiserade i. Detta kan innefatta tillfälle att yttra sig i fråga om förordnande av god man för honom eller henne, tillfälle att yttra sig i fråga om förvaltningsåtgärder av större vikt och rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndare (se mer under Arbete för att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation och förbättra ungas uppväxtvillkor). Inom verksamheten Ensamkommande barn arbetar också personal med förhållningssättet att inkludera ungdomarna i allt som sker på boendet. Detta sker exempelvis genom boendeträffar, där ungdomarna har möjlighet att hålla i ordförande- samt sekreterarskapet, boende/ungdomsråd, inköpssystem där ungdomarna ansvarar för vissa inköp och genom inflytande över aktivititeter, boendemiljö etc (se mer under Arbete för att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation och förbättra ungas uppväxtvillkor och Åtgärder och aktiviteter som planeras under 2014 i arbetet med ungas inflytande). Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor Sociala resursförvaltningen har en hög andel unga medarbetare inom flera verksamheter, exempelvis Plattform Malmö och verksamheten Ensamkommande barn. Det finns ett nätverk för unga medarbetare inom förvaltningen som tidigare arbetat med frågor som berör främst unga medarbetare, men har också arbetat för att bidra till Malmö stad och Sociala resursförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen arbetar aktivt med att skapa möjligheter för unga kvinnor och män att genomföra praktik inom olika verksamheter för att på så sätt få arbetslivserfarenhet och referenser som kan leda till etablering på arbetsmarknaden. Under 2013 har förvaltningen hittills tagit emot 50 praktikanter, 31 kvinnor och 19 män, bland annat via socionomkandidater och praktikanter från Malmö högskola och Lunds universitet, Ung i sommarmedarbetare och Jobb Malmö. Förvaltningen har även anställt unga kvinnor och män inom SEF Unga och Ung resurs. Under 2013 har förvaltningen även tagit emot en student från Malmö högskola och utbildningen 'Offentlig organisation och ledning' som skuggade förvaltningen under tre dagar. Skuggningen innebar att en student fick följa några medarbetare och observera organisationen under tre arbetsdagar, för att på så sätt bilda sig en uppfattning om den dagliga verksamheten i förvaltningen. Genom att erbjuda ingångar för unga Malmöbor att arbeta och/eller praktisera inom Sociala resursförvaltningen bidrar man till att skapa en positiv bild av Malmö stad, och till bilden av kommunen som en intressant och attraktiv arbetsgivare. Framgångsfaktorer som har identifierats i arbetet med policyn I arbetet med ungas inflytande är det en stor styrka att vara två samordnare som kan dela på arbetet, och bolla idéer med varandra. Det är även ett sätt att säkerställa att någon alltid kan delta i träffar med centrala nätverket, aktuella seminarier och liknande. Det finns en god dialog mellan samordnarna och förvaltningens ledningsgrupp, vilket bidrar till goda diskussioner, tankar och 3(7)

141 feedback. Likaså har det varit en stor fördel för samordnarna att kunna delta i förvaltningsövergripande ledarträffar, och träffa ledarna direkt för information och diskussion om policyn och arbetet med ungas inflytande. Det är även samordnarnas upplevelse att de verksamheter som arbetar direkt med unga verkar ha en god insyn i policyn och dess principer och en medvetenhet kring implementeringen av dessa. Att vara ute och diskutera policyn med verksamheter har också varit givande, då möjligheter och utmaningar kring implementeringen av policyn synliggörs och blir värdefullt material att arbeta vidare med. Åtgärder och aktiviteter som planeras under 2014 i arbetet med ungas inflytande Sociala resursförvaltningen kommer under 2014 att fortsätta sprida kunskap om policyn och dess principer, och arbeta med implementeringen av policyn. Det finns planer på att presentera respektive princip på Komin genom ett återkommande tema, exempelvis att introducera en princip i månaden och koppla detta med kunskap och frågor om innehållet i principen som sedan medarbetarna kan arbeta vidare med genom APT eller liknande forum. Vidare planeras en utbildning i barnkonventionen och barns rättigheter och hur ett barnrättsperspektiv kan användas i praktiken. Utbildningen är planerad att inriktas mot chefer och medarbetare och andra nyckelpersoner som ofta arbetar med planering och uppföljning, ärenden, framtagande av dokument och liknande. Det behövs en större kunskap om hur barnperspektivet kan beaktas och implementeras i det dagliga arbetet och i ärenden, policys och dokument. En dialog kring upplägget och genomförandet av utbildningen förs tillsammans med Rädda Barnen. Vidare har en eventuell samverkan kring utbildningar diskuterats i det centrala nätverket för ungas inflytande. Verksamheten Ensamkommande barn har under 2013 tillsammans med sju ensamkommande ungdomar, Globalen och Malmö Museum skapat utställningen Olika vägar till samma mål där den personliga berättelsen står i centrum och ungdomarnas egna erfarenheter och kreativitet har varit det viktiga i sammanhanget. Från början till slut har de sju ungdomarna fått bestämma vad som ska berättas och skapas. Förutom de personliga berättelserna som utställningen bjuder på har de deltagande ungdomarna, genom utställningen, fått möjligt att gemensamt höja sina röster och föra ut budskap som för dem varit viktiga. Denna utställning har blivit förlängd, och kommer att pågå fram till 2 mars Inom verksamheten Ensamkommande barn ska ett så kallat Ungdomsråd inom PUTverksamheten startas upp. I detta råd ska två ungdomar från respektive boende ingå. Även chefsgruppen ska vara representerad i Ungdomsrådet. I rådet kommer det att ske en dialog mellan ungdomar och chefer. Ungdomarna kommer på detta sätt att vara delaktiga i olika beslutsprocesser. Vidare planeras en ny Mötesplats som ska ge möjlighet till nya möten mellan människor, och mellan ensamkommande flickor och pojkar och övriga Malmöbor. På Mötesplatsen ska de ungas inflytande och delaktighet stå i centrum. Ungdomarna har varit med i ansökningsförfarandet och det är ungdomarnas behov och intressen som ska få styra Mötesplatsens utformning och aktiviteter. Verksamheten organisationsbidrag deltar i ett projekt tillsammans med frivilligcentra Engagemang hälsa för alla, som går ut på att genom föreningsliv, kommun och näringsliv tillsammans hitta nya sätt och vägar att nå de individer i samhället som vanligtvis inte deltar i föreningsliv och ideellt arbete. Många av dessa är unga tjejer och killar. Samarbetet syftar till ett aktivt deltagande i samhället, då det är viktigt för att känna tillhörighet, delaktighet och för att må bra. Detta område kommer verksamheten att arbeta vidare med under nästa år, dels genom att delta i projektet, dels genom att fortsätta arbeta aktivt med föreningarna kring frågan. 4(7)

142 Plattform Malmö och dess verksamheter kommer att fortsätta vara ute så mycket som möjligt på ungas arenor och i skolor, och kommer även arbeta med att hitta fler arenor utanför Plattform Malmö där verksamheterna kan vara mer tillgängliga och prata med unga tjejer och killar om ungas behov av deras arbete. Det finns många möjligheter att arbeta vidare med ungas inflytande eftersom verksamheterna möter många unga i sitt arbete och därför kan få viktiga synpunkter på arbetet, servicen, hur verksamheterna kan marknadsföra sig osv. Arbete för att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation och förbättra ungas uppväxtvillkor Sociala resursförvaltningen har en hög andel unga medarbetare inom flera verksamheter, exempelvis Plattform Malmö och verksamheten Ensamkommande barn. Det finns ett nätverk för unga medarbetare inom förvaltningen som tidigare arbetat med frågor som berör främst unga medarbetare, men har också arbetat för att bidra till Malmö stad och Sociala resursförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen arbetar aktivt med att skapa möjligheter för unga kvinnor och män att genomföra praktik inom olika verksamheter för att på så sätt få arbetslivserfarenhet och referenser som kan leda till etablering på arbetsmarknaden. Genom att erbjuda ingångar för unga Malmöbor att arbeta och/eller praktisera inom Sociala resursförvaltningen bidrar man till att skapa en positiv bild av Malmö stad, och till bilden av kommunen som en intressant och attraktiv arbetsgivare. Vidare riktar sig vissa projekt till främst unga Malmöbor. Flera projekt riktade till personer med funktionsnedsättning avser ofta yngre kvinnor och män, till exempel Finsamprojektet som riktar sig till unga malmöbor upp till 29 års ålder med funktionsnedsättning. Sociala resursförvaltningen har även hållit i en informationsträff tillsammans med Malmö högskola och kandidatprogrammet Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet. Vid träffen informerades studenterna om Sociala resursförvaltningen och arbetet inom avdelningen för personer med funktionsnedsättning. Representanter från Daglig verksamhet berättade sedan om sina respektive uppdrag, och en dialog fördes med studenterna kring aktuella frågor, exempel och möjligheter inom arbetslivet etc. Förvaltningen har därefter blivit erbjuden att återkomma, och fler informationstillfällen är inplanerade. Inom Avdelningen för överförmyndarärendens verksamhet aktualiseras unga (13-25 år) framför allt i ärenden där omyndiga barn företräds av en ställföreträdare. Det gäller vanligtvis förmynderskapsärenden (där förmyndarna, oftast vårdnadshavarna, är ställföreträdare för sitt omyndiga barn) samt ärenden enligt lag om god man för ensamkommande barn (där en god man förordnas för underårigt barn som kommer ensam till Sverige). När det gäller bland annat förmynderskapsärenden finns regler i föräldrabalken som stadgar att den som är över 16 år ska ges tillfälle att yttra sig i fråga om förordnande av god man för honom eller henne. Han eller hon ska också ges tillfälle att yttra sig i fråga om förvaltningsåtgärder av större vikt. En omyndig flicka eller pojke som har fyllt 16 år har också rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. Dessa regler gäller även i ärenden om god man för ensamkommande barn. Yttrande från den omyndige kan i vissa fall, beroende på vad som framkommit i ärendet om bland annat dess mognad, inhämtas även om den underårige är yngre än 16 år. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Unga kan även aktualiseras i sin egenskap av anhörig till någon som ska få eller har god man eller förvaltare. Genom denna lagstiftning tillförsäkras unga inflytande i de ärenden som de aktualiseras i. Avdelningen har under året även arbetat om sin hemsida så att informationen är mer lättillgänglig (med till exempel lättare text). Det går dessutom att lämna intresseanmälan till uppdrag som god man eller förvaltare direkt via hemsidan. Den mer lättillgängliga hemsidan kan förhoppningsvis öka informationen och därmed möjligheten till inflytande för unga, som i stor utsträckning använder sig av internet. 5(7)

143 Verksamheten Ensamkommande barn arbetar aktivt med att ordna sommarjobb, praktik, ideellt arbete och liknande som syftar till att göra ungdomar delaktiga i hela jobbsökarprocessen, få arbetslivserfarenhet samt en meningsfull fritid. Att skapa broar till etablerade föreningar och fritidverksamheter är också ett sätt att arbeta för integration och förbättring av uppväxtvillkoren för ungdomarna. På boendena arbetar personalen så relationsbyggande som möjligt för att underlätta för förtroende att skapas. Nya vägar och strategier utvecklas för att hjälpa de unga att utöka sina sociala nätverk, vilket är extra viktigt för denna målgrupp då ett större socialt nätverk kan generera i att uppväxtvillkoren förbättras och chanserna till att få ett bra liv i Malmö ökar. Det finns även ett samarbete med Mentor Sverige, en organisation som arbetar med att finna trygga vuxna som ska fungera som mentorer till ungdomar under ett års tid. Inom verksamheten Ensamkommande barn arbetar också personal med förhållningssättet att inkludera ungdomarna i allt som sker på boendet. På boendet Fyren hålls varannan vecka boendeträffar, där ungdomarna har möjlighet att hålla i ordförande- samt sekreterarskapet. Det finns även planer på ett boenderåd som ett sätt att hitta nya vägar för att väcka engagemang och delaktighet samt ett system kring inköp där ungdomarna ansvarar för en summa pengar där de själva fattar beslut om vad som ska köpas in för gemensamt bruk/till gemensamma utrymmen. Inom övriga verksamheter för Ensamkommande unga med PUT arbetar man med inflytande på olika sätt, exempelvis genom stor delaktighet i genomförandeplaner, inflytande över aktiviteter och boendemiljö etc. I integrationsarbetet står de ungas delaktighet i centrum. I arbetet är det viktigt att ta reda på vad flickan eller pojken själv vill och hur verksamheten kan underlätta för att den unge uppnår sina mål. Verksamheten stöttar ungdomen i att hitta ut och hitta till områden och sammanhang som för den unge är intressanta och kan gagna henne/honom. Till exempel presenteras Invandrarservice, RFSU, Vägledningscentrum, Arbetsförmedlingen, Biblioteken, Fritidsgårdar, Ungdomsmottagningar, Garaget för ungdomarna. Plattform Malmö har ett arbetssätt som fokuserar på den enskilda individen och dennes behov. Verksamheten samverkar ofta med andra aktörer, till exempel medverkar verksamheten i nuläget i Rädda Barnens satsning Det kallas kärlek på högstadiet. Ett annat exempel är Trygghetsdagarna där verksamheten samverkade med SSP (samverkan mellan skola, socialtjänst och polis) på flera skolor. Familjerättsbyrån arbetar kommunövergripande och är lagstadgad huvudsakligen enligt föräldrabalken. Verksamheten arbetar med adoptioner, avtal om vårdnad-boende-umgänge, dödsboanmälan, faderskap, namnärenden, samarbetssamtal, utredningar till domstolen om vårdnad-boende-umgänge, äktenskapsdispenser. Avseende vårdnads- boende- och umgängesärenden arbetar familjerättssekreterarna på uppdrag av tingsrätten och av föräldrar som behöver hjälp i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. Verksamheten har implementerat Norrköpingsmodellen i sitt arbete, som är en forskningsbaserad metod för hur man ska samtala med barn och få fram barnets vilja. Personalen arbetar med barnsamtal i ärenden som rör barnen. På så sätt kommuniceras barnens inställning och vilja i dessa ärenden. Inom Sociala resursförvaltningen finns organisationsbidrag för föreningar inom det sociala området. Många av de föreningar som ges bidrag till arbetar med frågor rörande ungdomar och deras inflytande, till exempel Individuell Människohjälp (IM), Elektra, Tjejjouren, BRIS, RFSL, Hassela osv. Dessa föreningar och flera andra arbetar med att förbättra ungdomars uppväxtvillkor och inflytande. Verksamheten har i år också haft en föreningsträff där alla föreningar och projekt som arbetar med ensamkommande barn träffades. Där deltog ensamkommandes förbund (förening där många av de ensamkommande är medlemmar) också och informerade om sina behov och önskningar för framtiden. 6(7)

144 Gemensamma utmaningar i Malmö stad kring arbetet med ungas inflytande Omorganisationen ställer krav på förvaltningarna och Malmö stad att hålla frågan om ungas inflytande levande. Olika förvaltningar har arbetat med frågan på olika sätt och det är viktigt att den tidigare kunskap och det tidigare arbetet inte går förlorat i och med organisationsförändringarna. I detta sammanhang är arbetet med att fortsätta informera om policyn och arbeta med att implementera denne och dess principer inom förvaltningarna av stor vikt. Genom att fortsätta informera om ungas inflytande inom olika forum, såsom Komin, APT, ledardagar etc. är förhoppningen att frågan lättare kan införlivas och implementeras i verksamheternas arbete. Det är angeläget att arbetet med att Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän (gula kortet) och barnperspektivet tillämpas aktivt i förvaltningen. Genom att sprida information om policyn för ungas inflytande och erbjuda utbildningar inom barnkonventionen kan kunskapen om barn och ungas rättigheter öka och säkerställas. Det är även viktigt att fortsätta dialogen kring ungas inflytande, både inom respektive förvaltning och mellan förvaltningar. Här spelar samverkan en stor roll. Genom att förvaltningar samarbetar kring ungas inflytande kan goda exempel spridas, och risken för dubbelarbete minskar. En annan viktig aspekt att föra fram i sammanhanget är möjligheterna att arbeta med ungas inflytande tvärsektoriellt, det vill säga ungas inflytande kan lyftas fram inom arbetet i andra utvecklingsområden, såsom jämställdhetsintegrering, brukarinflytande etc. På så sätt kan den så kallade perspektivträngseln undvikas, och en större förståelse för frågan kan främjas. En utmaning är att få ungdomar till att vara delaktiga samt se värdet och ansvaret i att vara delaktig. Det är viktigt att kontinuerligt arbeta med och försöka hitta nya vägar till att väcka engagemang och delaktighet bland unga kvinnor och män. Genom att arbeta med ungas inflytande kan effekterna och kvalitén av verksamheternas arbete förbättras och samtidigt stärka ungas självständighet och möjligheter i livet. En utmaning i detta arbete är att se till att det finns lättillgänglig och lättförståelig information. Ett viktigt steg är att säkerställa att det inte finns några hinder i kommunikationen mellan Malmö stad och unga i Malmö (och vice versa), till exempel genom att arbeta mer med malmo.se. Malmö den 24 oktober 2013 På sociala resursnämndens vägnar: Carina Nilsson / Anna-Kajsa Tagesson 7(7)

145 Malmö stad Tekniska nämnden 1 (4) Datum Adress Malmö Diarienummer Dnr TN-FK Dnr-TN-GK Yttrande Kommunstyrelsen Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013 STK Tekniska nämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Nämndens båda förvaltningar har ganska skilda verksamhetsområden och arbetet med ungas inflytande sker mest via gatukontoret, men även fastighetskontoret arbetar med att integrera policyn i sin ordinarie verksamhet. På gatukontoret finns flera konkreta exempel på hur policyn implementeras och hur verksamheten utvecklas i riktning mot mer inflytande för unga. Yttrandet följer de frågeställningar som stadskontoret listat i sitt utskick. Yttrande 1. Hur har arbetet med Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande organiserats i er nämnd? Generellt sett har arbetet med policyn skett inom förvaltningarnas ordinarie verksamhetsområden. Fastighetskontoret har sorterat in arbetet under sin jämställdhetsgrupp och på gatukontoret har arbetet koordinerats av den avdelning som i huvudsak bedriver dialogarbete, stadsmiljöavdelningen. 2. På vilket sätt har nämnden beaktat de rekommendationer som presenterades i uppföljningsrapporten för år 2012? Rekommendationen var att tydliggöra respektive förvaltnings kontaktpersones uppdrag och mandat och fastighetskontoret har utsett Christian Röder och gatukontoret har utsett Mia Stendahl och Lotta Ström som samordnare. Deras uppdrag motsvarar det från stadskontoret föreslagna, dvs att ansvara för information och kunskapsspridning, delta i kommunövergripande nätverk och arbete samt säkerställa implementeringsarbetet av policyn på respektive förvaltning.

146 3. Vilka resultat och effekter har nämnden erfarit i arbetet med respektive grundprincip? 2 (4) Princip 1: Barn och ungas rättigheter Barnkonventionens paragraf om barnens rätt till lek och fritid är central för planeringen av det offentliga rummet, liksom paragrafen om att barnens bästa ska vara vägledande vid beslut som rör barn. Information om det gula kortet (Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän) har skett till de anställda. På fastighetskontoret finns det även med som en rutin i kontorets exploateringssystem. Under hösten 2013 kommer alla anställda på fastighetskontoret få ytterligare information om Barnkonventionen. Det finns sedan länge en inarbetad rutin (tidigare kallad barnchecklistan) att följa Barnkonventionens bestämmelser om barns rättigheter i projekt som rör barn och unga. Det finns formulerat i varje projektbeskrivning på gatukontoret. Specifika resultat eller mätbara effekter är svåråtkomliga för nämndens ansvarsområden. Princip 2: Målgruppsanpassad information och arbetssätt Fastighetskontoret arbetar inte specifikt med information till unga utan kontorets information riktas till den breda allmänheten. Inte heller gatukontorets informationsmaterial är alltid specifikt utformat för ungdomar, om det inte handlar om specifika evenemang eller miljöer. Men Malmöstadappen är i alla fall anpassad för att också unga ska kunna och vilja ta till sig information och kommunicera med kommunen i frågor som rör stadens utformning. Princip 3: Dialog med unga Fastighetskontoret arbetar inte specifikt med dialog med unga utan de involveras i dialogen med allmänheten. Fastighetskontoret har dock varit och är fortfarande engagerat i UngBo 12, inte minst vad gäller markanvisningstävlingen med fokus på bostäder för unga i Norra Sorgenfri. Gatukontoret däremot involverar ofta unga i utformningen av offentliga miljöer. Det sker punktvis i samband med till exempel lekplatsbyggen eller som under planeringen av aktivitetsytan i Rosengård, men också strukturerat med handboken för medborgardialog som utgångpunkt. Även via föreningslivet sker samarbete med ungdomar. I samband med Hej Centrum testade gatukontoret ett online-spel (Community PlanIt) som syftar till att göra det enkelt och kul för unga att engagera sig i planeringen av det offentliga rummet.

147 Även om det inte handlar om målgruppsanpassad information är också den kontinuerliga satsningen på Sef Unga och praktikanter ett sätt att försäkra sig om att verksamheten inte tappar ungdomsperspektivet. Under Malmöfestivalen deltog 20 ungdomar från Praktik från events i både planering och genomförande. 3 (4) Princip 4: Stödja ungas organisering Ungas organisering ligger inte inom fastighetskontorets verksamhetsområde. Gatukontoret har till viss del verksamhet som stödjer ungas organisering i den mål att förvaltningen kan upplåta en plats åt en specifik aktivitet. Stadsodling, graffittiväggar och arbetet med föreningslivet i Folkets Park är exempel på det. Arrangemangsverksamheten på gatukontoret bjuder ofta in och stöttar föreningar med ungdomar genom att föra en dialog och använda dem som referensgrupper vid planeringen av olika evenemang. Folkets Park har en föreningskoordinator som arbetar aktivt med att skapa utrymme för föreningar i parken. Många av dessa har ungdomar både som medlemmar, styrelsemedlemmar och målgrupp för sin verksamhet. Även särskilda ungdomssatsningar har ägt rum, såsom Summer Youth Ensemble. Projektet Levande park har givit utrymme för unga kulturutövare att uppträda inför en stor publik. Princip 5: Möjlighet att påverka beslut Möjligheten att påverka beslut inom förvaltningarna sker i det dialogarbete som de bjuds in till, eller via de kontakter ungdomar själv tar. Princip 6: Malmö stad som attraktiv arbetsgivare för unga Malmöbor Förvaltningarna har flitigt nyttjat Sef Unga och har ofta praktikanter hos sig. Förvaltningarna är en attraktiv arbetsgivare för nyexaminerade ingenjörer - båda förvaltningarna har gott renommé, och trots att många väljer att gå vidare till andra arbetsgivare några år efter examen så är vi stolta över att fungera som "plantskola" för såväl ingenjörer som ett stort antal unga praktikanter, exjobbare, doktorander m fl. Förvaltningarna deltar på vissa arbetsmarknadsdagar som ordnas av studentkårer och utbildningar i regionen. 4. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn? Den viktigaste lärdomen av arbetet med policyn har framförallt varit att frågan om ungas inflytande har kommit upp på dagordningen. Det har blivit en naturlig del av verksamheten att arbeta aktivt och målmedvetet med frågorna kring ungas inflytande. Exempelvis har kommunikatörerna blivit mycket skarpare

148 på att jobba i sociala medier, hålla sig uppdaterade på ny teknik och nya sätt att kommunicera. 4 (4) 5. Vilka åtgärder eller aktiviteter har nämnden för avsikt att vidta under 2014 i arbetet med ungas inflytande? Fastighetskontoret har inte planerat några specifika åtgärder eller aktiviteter som berör ungas inflytande. Kontoret fortsätter dock att utveckla medvetenheten om barnkonventionen hos de anställda. Likaså fortsätter kontoret engagera sig i fortsättningen på UngBo och arbetar för att utveckla projekt med ungdomsbostäder. För gatukontoret finns en rad tankar om fortsatt utvecklingsarbete, såsom att avsätta mer personella resurser specifikt för dialog med unga och utöka arbetet med fokusgrupper. 6. Policyn syftar dels till att utveckla Malmö stads arbetssätt/organisation, dels till att i förlängningen förbättra ungas uppväxtvillkor. På vilket sätt förverkligas detta i er nämnd? Nämndens ansvarsområde rör väldigt mycket av ungas uppväxtvillkor, såsom bostadsbyggande, lokalförsörjning i form av skolor och förskolor, aktivitetsytor, parker, lekplatser, cykelvägar, kollektivtrafikplanering, och så vidare. Arbetet med dessa frågor utvecklas kontinuerligt, och det inkluderar både dialogen och själva utförandet. Mycket av arbetet med den offentliga miljö syftar till att skapa trygga, säkra och hälsosamma miljöer särskilt ur ett barn- och ungaperspektiv. 7. Vilka gemensamma utmaningar i Malmö stad vill ni lyfta kring arbetet med ungas inflytande? Unga Malmöbor är en heterogen grupp, som kan vara svår att engagera och nå via dialogarbete som rör nämndens verksamhetsområde. Att nå ut till de unga Malmöborna i deras forum - och dessutom visa på deras möjligheter att påverka sitt närsamhälle, är därför en stor och viktig utmaning. Ordförande Milan Obradovic Nämndsekreterare Eva Kristiansson

149 Malmö stad Miljönämnden 1 (2) UTDRAG ur PROTOKOLL fört vid sammanträde med Miljönämnden i Malmö Tid Kl Plats Bergsgatan 17, Malmö Paragrafer 137 Närvarande: Ledamöter Anna-Karin Bengtsson (S) Ordförande Anders Törnblad (MP) 1:e vice ordförande Ewa Bertz (FP) 2:e vice ordförande Leif Holmgren (S) Daniel Wolski (S) John Karlsson (M) Lars Myllenberg (M) Ersättare Per Thomsen (S) Tjänstgör Wilfredo Salinas (S) Maria Zingmark (MP) Elisabeth Hellman (V) Elisabet Landrup (M) Ing-Marie Hultberg (M) Tara Curovic (FP) Eva Bergkvist (SD) Tjänstgör Tjänstemän Miljödirektör Katarina Pelin, bitr. förvaltningschef och avdelningschef Dave Borg, avdelningschef Jeanette Silow, bitr. avdelningschef Jonas Kamleh, enhetscheferna Håkan Nilsson och Malin Sandström, tjänstemännen Pernilla Hedin ( ), Oscar Pelin ( ) och Tomas Fredriksson samt politikern Mathilda Gradin. Vid protokollet Andrea Hjärne Dalhammar Bitr. nämndsekreterare/stadsjurist Utdrag: Kommunstyrelsen Sign

150 Protokoll 9/2013, Miljönämnden i Malmö (2) 137 Yttrande till Kommunstyrelsen kring Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2013 (KS-KOM ) Dnr 525: Förvaltningschefen har gett in tjänsteutlåtande med förslag till yttrande till Kommunstyrelsen kring Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2013, bil 137. Ärendet diskuteras. Nämnden beslutar enligt förvaltningschefens förslag, att som sitt svar på Kommunstyrelsens remiss åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande, samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Som ovan: Andrea Hjärne Dalhammar Anna-Karin Bengtsson Ewa Bertz Anslaget Rätt utdraget intygar: Tomas Fredriksson Sign

151