EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling. om bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare (2008/2213(INI))

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 A6-0067/ BETÄNKANDE om bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare (2008/2213(INI)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Pia Elda Locatelli Rådgivande utskotts föredragande (*): Bilyana Ilieva Raeva, utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) Förfarande med associerade utskott artikel 47 i arbetsordningen RR\ doc PE v02-00

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR (*) YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET (*) Förfarande med associerade utskott artikel 47 i arbetsordningen PE v /21 RR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare (2008/2213(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 maj om bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare 1 med åtföljande arbetsdokument dvs. konsekvensbedömningen (SEK(2008)1911) och sammanfattningen (SEK(2008)1912), med beaktande av rådets beslut 2006/973/EG av den 19 december 2006 om det särskilda programmet Människor för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) 2, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 3 december , med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2001 om en strategi för rörlighet i det europeiska området för forskningsverksamhet (KOM(2001)0331) och av den 18 juli 2003 om forskare i det europeiska området för forskningsverksamhet ett yrke med många karriärmöjligheter 4 och kommissionens rekommendation av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och en uppförandekod för rekrytering av forskare 5, med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A6-0067/2009), och av följande skäl: A. Europa behöver fler forskare med förmåga att utveckla spetsforskning, eftersom de är en förutsättning för ökad produktivitet och konkurrenskraft och bidrar till uppnåendet av Lissabonstrategins mål. B. För att kompensera bristen på forskare är det nödvändigt att förbättra möjligheten för europeiska forskare som arbetar utanför unionen att återvända och underlätta inresa för forskare från tredjeländer som vill arbeta inom Europeiska unionen. C. Att främja attraktiva karriärer för forskare inom EU är av största vikt för att säkerställa högutbildade personalresurser och attrahera sådana resurser från tredje länder. 1 EUT C 10, , s EUT L 400, , s INT/435 EESK 1908/ EUT C 96, , s EUT L 75, , s. 67. RR\ doc 3/21 PE v02-00

4 D. EU måste motverka en negativ ekonomisk utveckling genom att inrikta sig på utbildning och forskning och bör hädanefter göra allt för att säkra sysselsättning, trygghet och rörlighet för forskare så att de stannar kvar inom EU. E. Rörlighet för forskare är en av de viktigaste förutsättningarna för ett fullständigt genomförande av det europeiska området för forskningsverksamhet. F. För att Europa ska kunna säkerställa god utveckling inom forskningen måste fri rörlighet för forskare garanteras. Ett harmoniserat samarbete i detta avseende mellan medlemsstaterna samt mellan den offentliga och privata sektorn är därför av avgörande betydelse. G. Tillgången till information om anställningsmöjligheter för forskare är i många fall begränsad eftersom många uttagningsprov sker internt inom forskningsinstituten. H. Forskararbetsstyrkan i Europa blir allt äldre och det är därför brådskande att göra forskarkarriärer tillgängliga och attraktiva för yngre, särskilt kvinnor. I. Systemet för vetenskaplig befordran är inom många forskningsinstitut fortfarande stelbent och grundas snarare på tjänsteår än på forskningsresultat. J. Krångliga ansökningsförfaranden och bristande administrativa färdigheter, t.ex. att fylla i blanketter på ett främmande språk och att registrera patent avskräcker forskare från att delta i rörlighetsprojekt. K. Många universitet har ännu inte insett hur viktigt det är att dela med sig av kunskap till näringsliv och samhälle, vilket leder till bristande förbindelser med näringslivet samt försvagar EU:s konkurrenskraft. L. Språkkunskaper spelar en viktig roll för forskarrörligheten och främjar rörligheten till länder med mer utbredda språk, medan andra länder får färre möjligheter att dra fördel av rörliga forskares arbete. M. Rörlighet är en väsentlig del av en doktorsutbildning eftersom den ger bredare forskningserfarenhet och karriärutvecklingsmöjligheter. N. Rörlighet är viktigt för att vissa medlemsstater ska kunna övervinna sina svårigheter att utbilda egna unga forskare på områden utan en kritisk massa doktorander eller en lämplig forskningsinfrastruktur. O. Samarbetet mellan forskningsinstitut och näringsliv bör förbättras för att säkerställa kunskapsutbyte, förbättrad innovation och effektivare användning av medel, P. Deltagande i ett europeiskt forskningsprogram är ett utmärkt sätt att främja forskarkarriärer, eftersom det möjliggör konkurrens på internationell nivå, tillgång till multinationella forskningsnätverk och ökat stöd till förbättring av de egna forskningsresurserna. PE v /21 RR\ doc

5 Öppen rekrytering och överföring av bidrag 1 Europaparlamentet välkomnar och stödjer kommissionens initiativ för ett europeiskt partnerskap för forskare och anser att de föreslagna åtgärdernas syfte bör vara att effektivt undanröja de största hindren för att skapa ett europeisk området för forskningsverksamhet. 2. Europaparlamentet betonar att för att få till stånd ett europeiskt forskningssystem i världsklass måste samtliga parter på regional, nationell och europeisk nivå bidra fullt ut med hjälp av ett omfattande partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna. 3. Europaparlamentet understryker vikten av åtaganden i form av konkreta förslag när det gäller det föreslagna programmet samt av att man snabbt går vidare med målen i det särskilda programmet Människor. 4. Europaparlamentet efterlyser mer lättillgänglig och mer genomskådlig information om rekryteringsmöjligheter för forskare och större öppenhet i offentliga institutioners rekryteringsförfaranden. Rekryteringsinformation bör offentliggöras på respektive forskningsinstituts webbplats och på Euraxess webbplats. 5. Europaparlamentet understryker behovet av att fastställa och införa en enhetlig europeisk karriärmodell inom forskningen och skapa ett integrerat system för information om lediga tjänster och praktikkontrakt för forskare i Europa, och anser detta vara av största vikt för att skapa en gemensam arbetsmarknad för forskare. 6. Europaparlamentet framhåller mot bakgrund av att samtliga parter måste bidra att det är viktigt dels att medlemsstaterna är beslutna att delta i processen, dels att kommissionen är medveten om sitt ansvar för att främja processen och verksamheten mellan samtliga parter genom att ta fram och sprida stödmaterial och konkret information och möjliggöra utbyte av bästa praxis. 7. Europarlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta standarder för ömsesidigt erkännande av forskningskvalifikationer och, i synnerhet, icke-formella kvalifikationer. 8. Europaparlamentet upprepar betydelsen av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 1, och uppmanar kommissionen att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna att ta fram sina egna nationella referensramar för kvalifikationer så att dessa kan anpassas till den europeiska referensramen för kvalifikationer senast Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en förnyad ansträngning att genomföra principerna i den europeiska stadgan för forskare och i uppförandekoden för rekrytering av forskare. 10. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de offentliga forskningsinstitutionerna att tillhandahålla nödvändiga stödtjänster för forskare och att förenkla ansökningsförfaranden och underlätta forskares tillgång till finansiering, bl.a. 1 EUT C 111, , s. 1. RR\ doc 5/21 PE v02-00

6 genom individuella stipendier som gör det lättare för forskare att välja vad de vill forska om. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa enhetliga ansökningsformulär för forskares rörlighet. 11. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att beakta rörlighets- och partnerskapsprogram med tredjeländer, såsom Erasmus Mundus, vad gäller rörlighet och information om karriärmöjligheter för samtliga deltagande forskare. 12. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att se över vilka villkor som krävs för att göra det möjligt att enskilda forskarstipendier förs över om detta i högre grad tillgodoser anslagsgivarnas forskningsbehov och ger forskarna tillgång till forskningsmöjligheter som inte finns vid hemmainstitutionerna. Denna översyn bör särskilt omfatta rörlighetens konsekvenser för forskningsinstitutioner i medlemsstaterna och risken för en ojämn fördelning av forskare inom EU, samt till och från tredjeländer. 13. Europaparlamentet anser att ökad rörlighet för forskare och utökade resurser för de institutioner som lockar forskare från andra medlemsstater kommer att stimulera spetsforskningsenheter och sprida denna spetsforskning inom EU. 14. Europaparlamentet betonar vikten av att processerna för urval och befordran av forskare är helt öppna för insyn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en bättre balans mellan kvinnor och män inom de organ som är ansvariga för anställning och befordran av forskare. 15. Europaparlamentet anser att forskarrörligheten i Europa bör prioriteras för att säkra att kunskapen sprids och att innovativ spetsforskning inom olika ämnen drar till sig hängivna och kunniga forskare och ökade ekonomiska resurser. 16. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att underlätta utbyten mellan vetenskapsmän och forskare från tredjeländer, genom införande av mekanismer såsom särskilda forskarvisum. 17. Europaparlamentet anser att ökad rörlighet bör uppnås genom att man ökar forskningsinstitutioners och universitets intresse av att hysa forskare från andra medlemsstater och de fördelar de får av detta, genom ett system med forskningsvouchrar. Dessa forskningsvouchrar ska användas för att överföra pengar till forskarna och den skulle följa forskare som är verksamma vid en forskningsinstitution i en annan medlemsstat än den egna. Detta extra stöd för forskares rörlighet bör vara ett komplement till befintliga finansieringsprogram. Forskningsvouchern kommer att vara ett incitament för medlemsstater och forskningsinstitutioner att konkurrera om att attrahera de mest talangfulla forskarna. PE v /21 RR\ doc

7 Att uppfylla rörliga forskares behov vad gäller den sociala tryggheten och tilläggspensioner 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utreda möjligheten att bilda en europeisk pensionsfond för forskare, oavsett hur långt forskningskontraktet varar. 19. Europaparlamentet påminner om att en medlemsstat endast kan utarbeta en omfattande nationell handlingsplan som leder till ett omfattande europeiskt partnerskap genom att ta hänsyn till åsikter hos forskare, nationella forskningsinstitut och aktörer inom forskningspolitiken. Attraktiva anställnings- och arbetsvillkor 20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de offentliga forskningsinstitutionerna att tillhandahålla nödvändiga stödtjänster för forskare från andra länder, inbegripet tillgång till bostäder, skolor och barnomsorg. Dessa tjänster bör anges på alla webbplatser för rekrytering av forskare. 21. Europaparlamentet uppmanar till större flexibilitet när det gäller arbetsvillkor för både kvinnliga och manliga forskare så att de kan förena arbetsliv med familjeliv och kräver att löneskillnaderna mellan könen upphör bland forskare. 22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta familjeåterförening, när båda makarna är forskare. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter att förebygga kompetensflykt inom EU genom att i större omfattning utnyttja finansieringsmetoderna i det särskilda programmet Människor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det mer attraktivt för forskare att återvända till sina heminstitutioner genom att höja lönerna eller erbjuda ökade förmåner för att se till att de ekonomiska villkoren är jämförbara med villkoren under rörlighetsperioden. 24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och offentliga forskningsinstitutioner att förbättra forskarnas karriärmöjligheter genom att främja reformer som gör forskarnas arbetsmarknad mer konkurrenskraftig och mindre avhängig av anknytningen till en institution. Parlamentet anser att forskare vid anställning bör kunna tillgodoräkna sig forskningsvistelse vid utländskt lärosäte. 25. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på flexibilitet i kontrakten för äldre forskare och forskare i slutet av sin karriär, något som förhindrar deras rörlighet och hämmar ett aktivt utbyte av kunskap och erfarenhet. Parlamentet beklagar att den privata sektorn ibland saknar de arrangemang som finns i den offentliga sektorn i fråga om personalvård och personaladministration. 26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta deltagandet i sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) 1 genom att garantera effektiva stödtjänster, i synnerhet nationella kontaktpunkter, så att 1 EUT L 412, , s. 1. RR\ doc 7/21 PE v02-00

8 möjligheterna till samfinansiering kan utnyttjas bättre. 27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de offentliga forskningsinstitutionerna att skapa incitament för rörlighet såsom att rörlighet ska vara en tung merit vid anställning och befordran för forskare när de återvänder efter en vistelse i en annan medlemsstat. 28. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna ska fortsätta öka budgetmedlen till forskning för att uppfylla målet med att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet som är förenliga med grundläggande etiska principer och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Att öka de europeiska forskarnas utbildning, kompetens och erfarenheter 29. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erkänna att forskarerfarenheter från industrisektorn är en värdefull kvalifikation för befordran för att öka rörligheten mellan den privata och den offentliga sektorn. 30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i tillämpad forskning, på så sätt att man säkrar ett närmare samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och den privata sektorn. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra karriärmöjligheterna för yngre forskare, t.ex. genom att öka finansieringen och tillåta befordran på grundval av andra prestationer än tjänsteår, såsom innovationskapacitet, praktik vid företag etc. 32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över doktorandernas rättsliga ställning i medlemsstaterna, för att undersöka möjligheten att införa en enhetlig doktorandstatus inom ramen för medlemsstaternas arbetslagstiftning. 33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de yngre forskarnas karriärutsikter genom att bl.a. stödja tvärvetenskaplig utbildning samt att erkänna värdet av tvärvetenskaplig rörlighet. 34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för innovation genom att främja tvärvetenskaplig och internationell rörlighet för erfarna forskare, bland annat för att bidra till framsteg inom den undervisningsverksamhet som vänder sig till unga forskare. 35. Europaparlamentet rekommenderar starkt att forskare ska få bättre utbildning under hela sin karriär, för att deras anställbarhet och befordringsmöjligheter ska öka. 36. Europaparlamentet betonar att grunderna till toppforskning i ett kunskapsbaserat samhälle redan läggs på skolnivå och uppmanar därför medlemsstaterna att leva upp till sina löften vad gäller budgetmedel på utbildningsområdet. 37. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att stärka den vetenskapliga forskningens betydelse i den allmänna budgeten i enlighet med åtagandet att få till stånd en tillväxt på 3 procent och att utbilda i medeltal fler forskare före Europaparlamentet betonar att man särskilt bör uppmärksamma doktorander eftersom PE v /21 RR\ doc

9 doktorandstudier i regel utgör inledningen på en forskarkarriär. Rörlighet för unga forskare, särskilt inom expertnätverk, skulle öka deras förutsättningar att bidra till forskningens utveckling inom EU. 39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja ökade förbindelser mellan den akademiska världen och näringslivet genom att främja forskares och företagsledares rörlighet mellan de två grupperna med hjälp av särskilda ordningar såsom den franska ordningen Conventions industrielles de formation par la recherche (CIFRE). 40. Europaparlamentet anser att flera forskarutbyten inom EU:s program för högre utbildning, med fokus på forskning, bidrar till att förbereda kommande europeiska forskargenerationer och stärka dynamiken i forskningssektorn. o o o 41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament. RR\ doc 9/21 PE v02-00

10 MOTIVERING Kommissionens meddelande stöder EU:s mål att bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin genom att främja forskares rörlighet och erkänner att forskarna är de viktigaste kunskapsproducenterna i en tid då Europa i allt högre grad ställs inför globala utmaningar på områden som energi, miljö och telekommunikation. Föredraganden välkomnar resultatet av de initiativ som kommissionen genomfört hittills med avseende på behovet av tillräckliga personalresurser för forskning och utveckling, i synnerhet forskare, och alla åtgärder för att främja forskares rörlighet och karriärmöjligheter. Även om dessa initiativ generellt sett har varit framgångsrika återstår många utmaningar för att säkerställa den långsiktiga forsknings- och utvecklingskapacitet som krävs i Europa. För att nå målen i Lissabonstrategin behöver Europa fler forskare för att öka produktiviteten och konkurrenskraften, särskilt inför konkurrensen med andra stora globala ekonomier som USA, Japan samt snabbt växande ekonomier som Indien och Kina. Kommissionen föreslår att det utvecklas ett partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna för att göra mätbara framsteg inom följande områden före utgången av 2010: Att rekryteringen alltid ska vara öppen Att de rörliga forskares behov vad gäller social trygghet och tilläggspensioner ska uppfyllas Att attraktiva anställnings- och arbetsvillkor ska tillhandahållas Att forskarnas utbildning, kompetens och erfarenhet ska öka Sammanfattning av de prioriterade åtgärder som kommissionen föreslår Undersökningar visar att många forskare klagar på bristande öppenhet och överskådlighet när det gäller information om rekrytering (t.ex. sker många uttagningsprov internt inom de offentliga forskningsinstitutionerna och universiteten, vilket gör att det inte är möjligt att välja den bästa kandidaten). Kommissionen föreslår åtgärder såsom bättre och öppnare utannonsering av platser (via Euraxess och Eures webbplatser) och att bidrag kan överföras ("pengar följer forskaren"). Föredraganden önskar framhålla att det viktigt att öka rörligheten för att locka fler forskare till olika projekt och öka forskarnas möjligheter att välja vilka projekt man vill arbeta med och i vilket land. Att forskningsinstituten ömsesidigt erkänner utbildningsbevis är också viktigt. I fråga om social trygghet för rörliga forskare är det nödvändigt med flexibla pensionsordningar, t.ex. skulle alleuropeiska pensionsordningar vara mer lämpliga än den överföring av pensionsrättigheter som nu tillämpas. Bestämmelser på detta område bör uppdateras och anpassas på gemenskapsnivå till förmån för forskarna. I meddelandet föreslås flera åtgärder för att förebygga bristen på forskare och att forskararbetskraften blir allt äldre. Rörligheten ska öka genom att fler kvinnor får forskartjänster, genom att forskningsmiljön görs mer attraktiv för yngre och utländska forskare (vissa medlemsstater har ännu inte genomfört direktivet om forskarvisum) samt PE v /21 RR\ doc

11 genom en forskarmiljö som är mer familjevänlig med bättre arbetsvillkor som gör det möjligt att förena arbetsliv med privatliv (särskilt för att locka fler kvinnor). Att göra forskarkarriärer attraktiva innebär att tidigare ge yngre personer bättre möjligheter ju bättre villkor för unga forskare desto fler blir de. EU måste bli mer attraktivt också för de bästa forskarna från tredje länder. När det gäller att göra forskarmiljöer attraktivare för yngre personer, bör större betoning ligga på befordran efter resultat och vetenskapliga meriter snarare än tjänsteår. För att forskare ska kunna arbeta effektivt och ändamålsenligt i ett modernt kunskapssamhälle är det nödvändigt att förbättra deras utbildning och kompetens genom att gå från en traditionell akademisk utbildning till en mer tvärvetenskaplig och företagsinriktad utbildning. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utarbeta "nationella kompetensplaner" för att förse forskare med mer uppdaterade färdigheter och för att se till att förbindelserna mellan universitet och näringsliv blir bättre. Kommissionen, rådet och medlemsstaterna bör för att genomföra partnerskapet samarbeta och i största möjliga utsträckning använda befintlig gemenskapslagstiftning till förmån för forskare. Medlemsstaterna uppmanas att anta sina nationella handlingsplaner i början av 2009 för att uppnå partnerskapets mål. Det är också mycket viktigt att bedöma de åtgärder som vidtagits inom ramen för partnerskapet och vilka resultat och framsteg som åstadkommits när det gäller forskares rörlighet. Kommissionen föreslår en övergripande utvärdering efter första etappen av partnerskapet (2010), där forskarnas egna synpunkter bör beaktas. Föredragandens ståndpunkt Öppna rekryteringar Föredraganden håller med om att medlemsstaterna bör säkerställa en öppen, genomskådlig och konkurrensbaserad rekrytering av forskare på grundval av vetenskapliga meriter. Information om rekryteringsförfarandet bör vara lättillgänglig för potentiella kandidater via institutionens webbplats. Meriter ska bedömas efter vetenskaplig kvalitet och vetenskaplig produktion (publikationer). Andra viktiga aspekter bör emellertid också räknas som meriter i en forskarkarriär: innovationskapacitet, kunskaper i förvaltning av forskning, undervisnings- och handledarskicklighet, samarbete med näringslivet osv. Överföring av bidrag Föredraganden oroad över vad det får för konsekvenser för dåligt försedda institutioner om man tillåter överföring av bidrag. Erfarenheten visar att forskare alltid flyttar från en dåligt försedd institution till en bättre försedd, för forskare attraheras uppenbarligen av de bästa faciliteterna och de större möjligheterna att arbeta tillsammans med de mest framstående forskarna inom sitt område. Konsekvensen av överföringen av bidrag kan därför bli att forskare rör sig från de minst gynnade institutionerna/länderna till de bästa institutionerna och RR\ doc 11/21 PE v02-00

12 att de minst gynnade institutionerna därmed blir ännu fattigare. Man måste hitta den rätta balansen mellan forskares rätt att flytta till bästa möjliga institution för att främja sin karriär och följderna för forskningen för de institutioner och länder som förlorar dessa forskare. För att inte nationell forskning ska komma till skada föreslår föredraganden åtgärder som ska säkerställa att forskare återvänder till sina länder efter några år vid en ny institution. Bättre samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och den privata sektorn Föredraganden betonar att forskning och kunskap åtnjuter en mycket hög prestige inom EU, men att europeiska forskningsorganisationer och forskningsföretag inte i tillräcklig utsträckning genomför goda idéer och insikter och omvandlar dem till vinstgivande initiativ och på sätt skapar fler arbetstillfällen. Denna situation kan förbättras genom att man utvecklar forskningsagendor för att finna en lösning på samhälleliga problem och tillgodose behovet av teknisk innovation, vilket är av stor betydelse för att nå Lissabonmålen. Föredraganden föreslår att förbindelserna mellan forskarvärlden och näringslivet, särskilt små och medelstora företag, ska stärkas, framför allt genom bättre förbindelser mellan näringslivet och akademiska organisationer på lokalplanet. Ökad rörlighet från universitet till näringslivet skulle också kunna bidra till att förhindra kompetensflykt från mindre länder och offentliga institutioner med färre finaniseringsmöjligheter. Föredraganden föreslår därför att man ska prioritera rörlighet mellan universitet och näringsliv och vice versa. Erkännande av utbildningsbevis Föredraganden stöder ett ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas doktorsexamina för att undanröja hinder för forskares rörlighet och stärka ett gemensamt europeiskt forskningsområde i EU. Det bör fastställas tydliga gemensamma standarder på EU-nivå för tillträde till akademiska karriärer, så att forskare kan anställas vid universitet och forskningscentrum i medlemsstaterna. Bättre forskarutbildning Undersökningar visar att i många fall är forskare inte tillräckligt informerade om att det finns rörlighetsprojekt, om hur ansökningarna går till, om finansiering, social trygghet och bidrag för sådana projekt, och de saknar dessutom administrativ kompetens för att förvalta immateriella rättigheter, registrera patent osv. Föredraganden föreslår därför att medlemsstaterna förser forskare med lämplig utbildning i hur man praktiskt går till väga vid administrativa göromål som har med arbetet att göra, och stöder kommissionens förslag att inrätta en nationell kompetensdatabas. Språkbarriären Språkbarriären är en viktig faktor som bör beaktas i rörlighetsstrategierna. Det finns en betydande risk för att länder där det talas mer utbredda språk kommer att attrahera fler PE v /21 RR\ doc

13 forskare än länder med inte fullt så populära språk. Språkbarriären kan spela en viktig roll för att avhålla forskare från att utnyttja fördelarna med rörlighet. Medlemsstaterna uppmanas att införa mekanismer för att nå de bästa forskarna genom förbättrad spridning av information både inom EU och i tredje länder. Föredraganden föreslår att mekanismerna ska omfatta en bättre samordning för forskarna så att de kan få all information om sina möjligheter och rättigheter när de deltar i ett rörlighetsprojekt. Ökat samarbete med EMPL-utskottet Föredraganden anser att EMPL-utskottet är ensamt behörigt att behandla följande delar av kommissionens meddelande: Att uppfylla de rörliga forskarnas behov vad gäller den sociala tryggheten och tilläggspensioner och gemensamt behörigt med ITRE-utskottet att behandla följande: Attraktiva anställnings- och arbetsvillkor RR\ doc 13/21 PE v02-00

14 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare (2008/2213(INI)) Föredragande (*): Bilyana Ilieva Raeva (*) Förfarande med associerade utskott artikel 47 i arbetsordningen FÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: A. Lissabonstrategins syfte är att Europeiska unionen före 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, och att forskningen ska stärkas så att innovation bidrar till ekonomisk tillväxt och högre kvalitet på arbetet. B. EU måste motverka en negativ ekonomisk utveckling genom att inrikta sig på utbildning och forskning och bör hädanefter göra allt för att säkra sysselsättning, trygghet och rörlighet för forskare så att de stannar kvar inom EU. C. Forskningen kan stärkas och användas i EU om den kombineras med rörlighet för forskare och om den bedrivs i nära samarbete med dem som ska tillämpa den, i synnerhet med små och medelstora företag. 1. Europaparlamentet välkomnar och stödjer kommissionens initiativ för ett europeiskt partnerskap för forskare och anser att de föreslagna åtgärdernas syfte bör vara att effektivt undanröja de största hindren för att skapa ett europeisk området för forskningsverksamhet. 2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa de bestämmelser som hittills har antagits på EU-nivå beträffande ett europeiskt område för forskningsverksamhet 1 och 1 Den europeiska stadgan för forskare, en uppförandekod för forskarrekrytering, paketet för forskarvisum. PE v /21 RR\ doc

15 som utgör en obligatorisk fas i genomförandet av ett sådant område. 3. Europaparlamentet yrkar därför på att rörligheten för forskare ska åtföljas av motsvarande integrationsåtgärder. 4. Europaparlamentet understryker vikten av åtaganden i form av konkreta förslag när det gäller det föreslagna programmet samt av att man snabbt går vidare med de mål som kopplas samman med det särskilda programmet Människor inom ramen för det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) Europaparlamentet anser att medlemsstaternas och forskningsinstitutionernas ömsesidiga erkännande av forskares kvalifikationer inom EU:s referensram för kvalifikationer kommer att öka forskarlagens rörlighet och garantera att integriteten i deras sammansättning optimeras. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra en ny politik som garanterar att socialt skydd och social trygghet garanteras i forskarnas avtal, framför allt i korttidskontrakt och i kontrakt med varierande varaktighet. 7. Europaparlamentet anser att allt bör göras för att påskynda det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer som erhållits i tredjeland. 8. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på flexibilitet i kontrakten för äldre forskare och forskare i slutet av sin karriär, något som förhindrar deras rörlighet och hämmar ett aktivt utbyte av kunskap och erfarenhet. Parlamentet beklagar att den privata sektorn ibland saknar de arrangemang som finns i den offentliga sektorn i fråga om personalvård och personaladministration. 9. Europaparlamentet rekommenderar att befordran inom forskningsvärlden, särskilt för unga forskare, ska bygga på kompetens och expertis och inte endast på tjänsteår och att gemenskapsrättens icke-diskrimineringsprincip alltid ska visas vederbörlig respekt. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en politik för att forskare bättre ska kunna förena yrkesliv och familjeliv. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder som gör att det blir lättare att förena yrkesliv och familjeliv och stödja kvinnliga forskare. 12. Europaparlamentet rekommenderar starkt att forskare ska få bättre utbildning under hela sin karriär, för att deras anställbarhet och befordringsmöjligheter ska öka. 13. Europaparlamentet framhåller att det behövs bättre kopplingar mellan forskarvärlden och näringslivet för att akademiker ska få ökade möjligheter till sysselsättning och för att forskningsresultaten bättre ska kunna tillämpas i praktiken. 1 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ) (EUT L 412, , s. 1.). RR\ doc 15/21 PE v02-00

16 14. Europaparlamentet framhåller att man måste fastställa vad som är bästa praxis inom forskarvärlden och näringslivet så att lämpliga gemensamma riktlinjer ska kunna utvecklas. 15. Europaparlamentet anser att flera forskarutbyten inom EU:s program för högre utbildning, med fokus på forskning, bidrar till att förbereda kommande europeiska forskargenerationer och stärka dynamiken i forskningssektorn. 16. Europaparlamentet anser att forskningsprojekt i första hand ska gå till unga forskare och att oberoende forskning samt överföring av kompetens mellan generationerna ska ges prioritet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att främja samarbete med tredjeländer i syfte att utbilda forskare i början av deras karriär och att ge stöd till främjande av forskares publikationer, studier och böcker i syfte att sprida kunskap och stödja teoretisk och vetenskaplig utbildning av unga forskare. 17. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna ska fortsätta öka budgetmedlen till forskning för att uppfylla målet med att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet som är förenliga med grundläggande etiska principer och EU:s stadga om grundläggande rättigheter. 18. Europaparlamentet betonar att grunderna till toppforskning i ett kunskapsbaserat samhälle redan läggs på skolnivå och uppmanar därför medlemsstaterna att leva upp till sina löften vad gäller budgetmedel på utbildningsområdet. 19. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att stärka den vetenskapliga forskningens betydelse i den allmänna budgeten i enlighet med åtagandet att få till stånd en tillväxt på 3 procent och att utbilda i medeltal fler forskare före Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att stödja inrättandet av en verklig EU-arbetsmarknad för forskare, att införa ett sammanhängande paket av stödåtgärder i syfte att avlägsna hinder för yrkesmässig rörlighet, särskilt med avseende på social trygghet och skattefrågor som rör forskare, eftersom dessa ofta hindrar människor från att bli forskare, och att främja forskares karriärmöjligheter i Europa, särskilt genom att garantera goda ekonomiska villkor och rimliga löner. Parlamentet anser också att hänsyn bör tas till kvaliteten på forskarutbildningen, spridningen av kunskap mellan olika sektorer och forskningsinstitut via forskarna genom rörlighet i båda riktningarna mellan den akademiska världen och näringslivet, och till ett ökat deltagande av kvinnliga och unga forskare i forskning och utveckling. 21. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att beakta rörlighets- och partnerskapsprogram med tredjeländer, såsom Erasmus Mundus, vad gäller rörlighet och information om karriärmöjligheter för samtliga deltagande forskare. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för ett europeiskt partnerskap för forskare garantera att det finns incitament för forskare från medlemsstaterna som jobbar utanför EU att återvända, samt incitament för framstående forskare i tredjeländer att etablera sig i EU. PE v /21 RR\ doc

17 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Jan Andersson, Edit Bauer, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Jan Cremers, Proinsias De Rossa, Harald Ettl, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Stephen Hughes, Ona Juknevičien, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jan Tadeusz Masiel, Maria Matsouka, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba İry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Rovana Plumb, Bilyana Ilieva Raeva, José Albino Silva Peneda, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker Petru Filip, Donata Gottardi, Marian Harkin, Magda Kósáné Kovács, Sepp Kusstatscher, Jamila Madeira, Viktória Mohácsi, Anja Weisgerber RR\ doc 17/21 PE v02-00

18 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över bättre karriärer och ökad rörlighet: ett europeiskt partnerskap för forskare (2008/2213(INI)) Föredragande: László Tıkés FÖRSLAG Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: 1. Europaparlamentet betonar att för att få till stånd ett europeiskt forskningssystem i världsklass måste samtliga parter på regional, nationell och europeisk nivå bidra fullt ut med hjälp av ett omfattande partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna. 2. Europaparlamentet betonar att man särskilt bör uppmärksamma doktorander eftersom de brukar vara i början av sin forskarkarriär. Rörlighet för unga forskare, särskilt inom expertnätverk, skulle öka deras förutsättningar att bidra till forskningens utveckling inom EU. 3. Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att omedelbart vidta åtgärder för att utforma lämpliga villkor för unga forskare och att dessutom motivera forskare att bygga upp och vidareutveckla sina karriärer inom EU eftersom den aktuella kompetensflykten är ett stort problem. 4. Europaparlamentet framhåller mot bakgrund av att samtliga parter måste bidra att det är viktigt dels att medlemsstaterna är beslutna att delta i processen, dels att kommissionen är medveten om sitt ansvar för att främja processen och verksamheten mellan samtliga parter genom att ta fram och sprida stödmaterial och konkret information och möjliggöra utbyte av bästa praxis. 5. Europaparlamentet påminner om att en medlemsstat endast kan utarbeta en omfattande nationell handlingsplan som leder till ett omfattande europeiskt partnerskap genom att ta hänsyn till åsikter hos forskare, nationella forskningsinstitut och aktörer inom PE v /21 RR\ doc

19 forskningspolitiken. 6. Europaparlamentet betonar att kvinnliga forskare är i minoritet i EU. De utgör i genomsnitt bara 35 procent av forskarna inom offentlig sektor och högre utbildning samt i genomsnitt bara 18 procent av forskarna inom den privata sektorn. Det råder också fortfarande en betydande brist på kvinnor i ledande ställning inom vetenskap och forskning. 7. Europaparlamentet understryker att parterna, genom att främja rörligheten för forskare i samtliga 27 medlemsstater, särskilt i början av deras karriärer, bör bidra till att utnyttja mångfaldens fördelar på bästa sätt och stärka flerspråkigheten i EU. 8. Europaparlamentet upprepar betydelsen av den nyligen antagna europeiska ramen för kvalifikationer för att främja livslångt lärande, och uppmanar kommissionen att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna att ta fram sina egna nationella ramar för kvalifikationer så att dessa kan anpassas till den europeiska ramen för kvalifikationer senast Europaparlamentet värdesätter EU:s instrument för en öppen rekrytering av forskare, till exempel den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden för rekrytering av forskare. Dessa instrument är, trots att de inte är bindande, oumbärliga och kommer att vara ett viktigt bidrag till en öppen rekrytering när de har införlivats i alla 27 medlemsstater. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra de aktuella socialförsäkringsvillkoren, minska byråkratiska hinder, utvidga jobbportalen Eures och göra den stora allmänheten mer medveten om möjligheterna och fördelarna med arbete utomlands, i enlighet med EU:s handlingsplan för rörlighet för arbetstagarna 1. 1 Kommissionens meddelande av den 6 december 2007, Rörlighet som ett verktyg för fler och bättre jobb EU:s handlingsplan för rörlighet för arbetstagarna ( ) (KOM(2007)0773). RR\ doc 19/21 PE v02-00

20 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Slutomröstning: närvarande suppleanter (art ) Maria Badia i Cutchet, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal Gyula Hegyi, Nina Škottová, László Tıkés, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser Maria Berger PE v /21 RR\ doc

21 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Šarūnas Birutis, Jan Březina, Jerzy Buzek, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Dragoş Florin David, Pilar del Castillo Vera, Den Dover, Lena Ek, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein, Rebecca Harms, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Pia Elda Locatelli, Eluned Morgan, Antonio Mussa, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Andres Tarand, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras, Dominique Vlasto Alexander Alvaro, Juan Fraile Cantón, Cristina Gutiérrez-Cortines, Eija-Riitta Korhola, John Purvis, Vladimir Urutchev RR\ doc 21/21 PE v02-00