Översiktsplan för Kiruna kommun Del 1 Förutsättningar för sektorövergripande utvecklingsplanering. 2002

Transkript

1 Översiktsplan för Kiruna kommun Del 1 Förutsättningar för sektorövergripande utvecklingsplanering GENOMFÖRANDE MILJÖ & SÄKERHET, miljö, räddning & försvar ENERGI, el, gas, fast bränsle KOMMUNIKATIONER, vägar, järnvägar, flyg & IT FRITID NÄRINGSLIV, industri, handel, gruvor, turism & rennäring BOSTÄDER & SERVICE social service, skolor, dagligvaror KOMMUNEN, mark och vatten orter & befolkning INLEDNING Antagen

2 INLEDNING Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är obligatorisk. Den ska visa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras och hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt miljöbalkens kapitel 3 och 4. Planen ska också redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Övergripande sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter ska läggas till grund för planens utformning. De vägs mot varandra på ett sätt som främjar en långsiktigt god hushållning. Planens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Planen används både vid kommunal prövning av ärenden enligt PBL, men också av andra myndigheter vid handläggning av ärenden enligt annan lagstiftning. Översiktsplanen har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda. Den utgör enbart ett underlag för de bedömningar som ska göras vid efterföljande beslut. I planen ska redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid markanvändningsbeslut. Planen kan alltså sägas utgöra ett förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som inom olika områden av kommunen kan komma att vägas in tillsammans med de enskilda intressena vid framtida markanvändningsbeslut. Det kan gälla t ex vid ansökan om bygglov eller vid prövningen av ett detaljplaneärende. Vid prövning enligt miljöbalken får tillstånd inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Varje myndighet som ska tillämpa balken ska se till att ha det planunderlag som behövs för bedömning av hushållningsfrågorna. I detta underlag ingår bl a översiktsplanen. Sambandet mellan översiktsplanen och annan planering Översiktsplanen är en del i kommunens utvecklingsplanering. För att kunna bedöma om utvecklingen är lämplig från allmän synpunkt fordras en helhetssyn på användning av mark och vatten och på bebyggelsefrågor. Därvid måste också sambanden beaktas mellan utvecklingen i kommunens olika delar, tätort och på landsbygd. Översiktsplanens inriktning mot ett hållbart samhälle är också en del i arbetet med de lokala miljökvalitetsmålen. Översiktsplanen bör därför kopplas till och samordnas med andra övergripande program och planer inom kommunen såsom Agenda 21-programmet, miljöplan, grushushållningsplan, energiplan, avfallsplan, renhållningsordning, räddningstjänstplan, trafikplaner, näringslivsprogram, program för bostadsförsörjning och utbildning samt åtgärdsprogram för funktionshindrade, barntillsyn, äldreomsorg och social omvårdnad. Även den planering som förekommer på regional, nationell och EU-nivå (ESDP) bör iakttagas och begagnas till fromma för utvecklingen i kommunen. Översiktsplanen har antagits av kommunfullmäktige , 73

3 1. REVIDERING AV ÖVERSIKTSPLANEN 1.1 Ändrade förutsättningar Ändrade förutsättningar _ Påverkan utifrån Omvärlden Kiruna kommuns senaste översiktsplan antogs i juli Sedan dess har mycket förändrats såväl i lokalsamhället som i den större omvärlden. Sverige och därmed också Kiruna finns nu med i den Europeiska Gemenskapen (EG) och i den Europeiska Unionen (EU). Det här innebär i många avseenden en helt ny europeisk orientering också för Kiruna. Men vi påverkas självfallet också av världshändelserna i övrigt. Betecknande för Kirunas situation är just att det är till folkmängden en liten stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Speciellt känslig har Kiruna alltid varit för förändringarna inom de övernationella stålmarknaderna. Också den nyorientering som skett inom kommunens näringsliv in på rymdoch miljörelaterade verksamheter är mycket internationellt inriktad. Den internationella prägeln i kommunens försörjningsbas har därför ökat och den utvecklingen förväntas fortsätta även framledes. Turismen som utvecklas inom kommunen berör också en alltmer världsomspännande marknad. Även kontakterna med det gränsnära grannskapet har trätt fram på ett annat sätt än tidigare. För Kiruna är norra Nordland och Sörtroms en intressant interregional relation liksom självfallet även det östra gränsområdet mot Finland. Även de närmaste interkommunala samarbetsmotiven inom Malmfälten har uppmärksammats och gestaltas närmast av verksamheten inom sådant som Lapplands kommunalförbund, där numera fyra kommuner har börjat pröva ett regionalt samarbete under namnet Kraftfält Norr. Ny teknik De nya möjligheterna till alla dessa kontakter och samband har till avgörande del möjliggjorts och öppnats tack vare ny infrastruktur, ny teknik inom väg-, tåg-, flyg-, tele- och ITförbindelserna.

4 Ökat miljömedvetande Ett påfallande och allt starkare nytt inflytande på samhällsplaneringen och vardagen i övrigt har också det ökade kravet på en ur miljösynpunkt uthållig utveckling medfört. En viktig händelse i detta arbete var Agenda-21-överenskommelsen vid FN s miljökonferens i Rio 1992, som kommunerna i Sverige, liksom i andra länder, därefter har arbetat med. Uttryck som kretsloppssamhälle, återvinning, uthållig samhällsplanering o s v har blivit vardagsord, som det gäller att leva upp till i all planering. Från statsmakterna har kommit skärpta krav för hantering och deponering av avfall och målet är en minskad avfallsvolym. Behovet av att arbeta med alternativa energikällor blir också allt mer akut. Trycket mot den känsliga fjällterrängen ökar p g a ökad tillgänglighet i och med moderna kommunikationsmedel samt ny lagstiftning, såsom de nya reglerna för jakt och fiske i fjällen och ökade möjligheter för utländska bolag att leta malm i landet. Detta har föranlett regeringen att låta utarbeta ett förslag till åtgärder för en hållbar utveckling i fjällområdet. Beslut har fattats om reglering av skotertrafiken och barmarkskörning i renskötseln samt ändringar i minerallagen om bl a prospektering. Ökat intresse för natur- och kulturmiljöfrågorna Ökat intresse för dessa frågor har inneburit mer kunskap och annat synsätt. Fler fornfynd har hittats i norra delarna av landet vilket inneburit en annan syn på vår äldre historia. Allt oftare ställs krav på arkeologiska utredningar när ny mark ska exploateras. Bristen på arkeologisk kartläggning av kommunen blir allt mer besvärande. Orsaken är att man tidigare inte trott det fanns så mycket att leta efter. Inventering av den samiska kulturen pågår. Ett kulturmiljöprogram har tagits fram för hela länet, och där lyfts en del orter fram, som i tidigare planering kanske inte behandlats särskilt varsamt ur kulturmiljösynpunkt. Också ett av länsstyrelsen framtaget program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i länet kan leda planeringen i nya banor. Tillsammans med länsstyrelsen har också Vägverket Region Norr inventerat värdefulla vägmiljöer, som ska beaktas i den fortsatta planeringen, och Vägverket är i färd med att utarbeta en handlingsplan för den fortsatta handläggningen. Genom anslutningen till EU har områden med speciella naturtyper som särskilt ska skyddas, enligt det Europeiska ekologiska nätverket NATURA 2000, pekats ut. Dessa utgör också riksintresse enligt miljöbalken kap 4. Inom skogsbruket har man också inventerat sina områden för att få reda på var s k nyckelbiotoper finns. De flesta domänreservaten inom kommunen har omvandlats till naturreservat. Inventering av länets våtmarker pågår.

5 Ny lagstiftning Insikten om att miljöarbetet i världen måste stärkas har följts upp med ny lagstiftning. Den s k miljöbalken har börjat gälla 1999, och den kommer att innebära förändringar i en rad andra lagar. Plan- och bygglagen samt naturresurslagen (som fr o m 1999 ingår i miljöbalken) har också successivt förändrats sedan Översiktsplanens ställning har stärkts, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar har skärpts och ökade krav på hänsyn till arkitektoniska värden i den befintliga och planerade miljön har införts i den senaste ändringen av plan- och bygglagen som börjat gälla Även inom andra lagar har skydd för natur och kultur stärkts. Väglagen fick 1998 tillägg med krav på hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena samt att estetisk utformning ska eftersträvas. I den mån ny lagstiftning, eller därmed jämförliga centrala ställningstaganden, rörande ursprungsbefolkning och nationella minoriteter kommer att medföra behov av särskild uppmärksamhet även i översiktsplaneringen, måste beredskap för detta finnas. Tills vidare fortsätter beaktandet av det nämnda genom den successivt utvecklade lokala samverkan som sedan länge etablerats med skilda närings- och minoritetsintressen, inte minst rennäringen och samerna. Miljöbalken Miljöbalken (MB) har trätt i kraft I miljöbalken samlas all miljölagstiftning. Naturresurslagen (NRL) ingår i balken medan plan- och bygglagen inte ingår. NRL har sedan den trädde i kraft 1987 successivt justerats. Bl a har en mindre ändring som ger grönområdena i och runt tätorterna ett starkare skydd införts infördes ett helt nytt kapitel med regler om miljökonsekvensbeskrivningar, och numera ingår den i miljöbalken i kapitel 6. Det långsiktiga målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling. Enligt MB:1 ska mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Miljöbalken påverkar översiktsplaneringen genom de allmänna hänsynsreglerna och de grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Miljökvalitetsnormer kan komma att påverka planeringen liksom ökade krav på miljökonsekvensbeskrivningar. Av översiktsplanen ska framgå hur miljökvalitetsnormer kan uppfyllas. En ny skyddsform, kulturreservat, införs. Skydd för bevarande av den biologiska mångfalden samlas och förtydligas i balken. För all verksamhet och alla åtgärder ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I miljöbalken har också naturvårdslagen (NVL) förts in. Strandskyddsbestämmelserna i naturvårdslagen 15 ingår nu in miljöbalkens kap 7, Strandskyddsområdet omfattar land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen förstärktes detta skydd till att syfta till att inte bara trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv utan också att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. I Kiruna kommun omfattas stränderna

6 runt alla sjöar och vattendrag som finns på karta 1: av standskydd. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över strandskyddsbestämmelserna för att finna former för bättre lokal anpassning. Kring tätortsnära områden med högt bebyggelsetryck och få orörda stränder ska strandskyddet stärkas. I glesbygdsområden med lågt bebyggelsetryck och gott om orörda stränder ska strandskyddet lättas i syfte att underlätta regional och lokal utveckling. Miljökvalitetsmål De av riksdagen fastställda 15 miljökvalitetsmålen bryts ned till lokal nivå, vilket kommer att påverka kommunens planering och utveckling. Det pågår ett arbete på regional nivå under ledning av länsstyrelsen där de regionala målen tas fram i samarbete med företrädare för organisationer, företag och offentlig sektor. De mål som främst påverkar kommunens planering är 1. Frisk luft, 2. Grundvatten av god kvalitet, 3. Levande sjöar och vattendrag, 4. Myllrande våtmarker, 6. Ingen övergödning, 7. Bara naturlig försurning, 8. Levande skogar, till viss del, 9. Ett levande odlingslandskap, 10. Storslagen fjällmiljö, 11. God bebyggd miljö, 12. Giftfri miljö, 13. Säker strålmiljö, 14. Skyddande ozonskikt, 15. Begränsad klimatpåverkan. Plan- och bygglagen Mark- och vattenområden skall enligt plan- och bygglagen (PBL) användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade. PBL har därför anknutits till miljöbalken, som innehåller bestämmelser angående hushållningen med mark och vatten. Dessa bestämmelser ingår på så sätt i den allmänna lämplighetsprövning som kommunen ska göra. Plan- och bygglagen har genomgått flera större och mindre förändringar sedan ikraftträdandet I den inledande portalparagrafen kap1:1 har 1993 syftet med bestämmelserna förstärkts med att, förutom att de ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer, så ska de också främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. I kap 2, som handlar om planläggning, har kraven förstärkts när det gäller att beakta natur- och kulturvärden samt att främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse och grönområden samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror. När det gäller översiktsplanen har krav tillkommit att beakta miljö- och riskfaktorer vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Av planen ska också framgå kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Konsekvenserna av ett planförslag ska också framgå under de samråd som ska ske infördes också bestämmelsen att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Från och med 1999 har också en lagändring införts och som förstärker skyddet av de estetiska värdena i den byggda och planerade yttre miljön.

7 1.1.2 Lokala förhållanden Näringsliv Den påbörjade omvandlingen av näringslivet i Kiruna från att så gott som uteslutande varit beroende av gruvnäringen har fortsatt under perioden och fortgår kontinuerligt. Beroendet av gruvverksamheten har visserligen försvagats något under de senaste 20 åren, men är fortfarande alltför starkt. De konjunkturfluktuationer i stål- och järnmalmsbranschen som påverkar LKAB ger också omedelbart effekter på Kiruna i övrigt. Därför innebar det beslut om investeringar på närmare 4 miljarder kronor i ny huvudtransportnivå och nytt pelletsverk som LKAB fattade vintern 1992 och nu genomfört, ett andrum för Kirunas övriga näringslivsutveckling. Investeringar, som innebär ianspråktagande av mer mark och tömning av del av en sjö i omedelbar närhet av bostadsområdena i Kiruna centralort, innebär att gruvdriften kan fortsätta i nuvarande omfattning i ytterligare 15 till 20 år. Under denna period är det helt avgörande att de strategier, som syftar till ett mer differentierat och av gruvverksamheten oberoende näringsliv, förverkligas. Ostasienkrisen vid sekelskiftet 1900/2000 har ytterligare påmint om LKABs och Kirunas omedelbara beroende av världsmarknaderna för järn och stål. Inom miljö- och rymdsektorn, som representerar en av de unika resursområdena i Kiruna, uppgick investeringarna i slutet av 1990-talet till mer än en halv miljard kronor. Denna sektor förväntas expandera ytterligare tack vare den sysselsättningskompensation som nedläggningen av I 22/GJ 66 kan medföra. Stora markområden är också avsatta för dessa verksamheter. Bl a omfattas 1/3 av kommunens yta av områdesbestämmelser runt det område där rymdverksamheten har sina anläggningar. Norr om Torneträsk finns också ett biosfärområde, vilket ger forskningen möjlighet att studera ett område som är relativt opåverkat av mänsklig aktivitet. Omfattande naturvetenskaplig forskning bedrivs sedan lång tid tillbaka i kommunen med Abisko och Tarfala som basstationer. Den successivt utvecklade vetenskapliga och högteknologiska miljön, ny kommunikationsteknik etc, har också skapat en god lokal kunskapsmiljö för en ökad användning av informationsteknik. Som en följd av detta har kommersiella och offentliga företag etablerats i Kiruna inom administrativ databehandling, vilket varit av utomordentligt stor betydelse i strävandena att skapa arbetstillfällen för kvinnor och ungdom. Besöksnäringen är en ny näring som fått allt ökande betydelse för näringslivet i Kiruna. Besöksnäringen är också på väg att bli ett allt viktigare komplement till rennäringen, så att denna näring som är så viktig för den samiska kulturen får ytterligare underlag för sin existens. Turismens inverkan på miljön är en viktig faktor att hålla under uppsikt. Stor del av turismen bygger också på att det finns oförstörda vildmarker. Servicenäringarna som tidigare varit helt beroende av den lokala marknaden, då det finns mycket glest befolkat omland, har fått ett visst tillskott i och med att europaväg 10 (Nordkalottvägen) byggts till Narvik. Detta har inneburit att viss köpkraft tillförts området från Norge. Kommunikationerna och förbindelserna med omvärlden har stor betydelse för Kirunas näringsliv. IT-tekniken är ett hjälpmedel som klarar av en del men inte allt. Kiruna är också beroende av god standard på flyg-, tåg- och vägförbindelserna, och de ofta förekommande ändringarna hos flyg och tåg har tidvis varit besvärande.

8 Bebyggelse Några större förändringar i det etablerade bebyggelsemönstret med samlade byar har inte skett under den senaste 10-årsperioden. Bebyggelseutvecklingen har särskilt i de östra delarna varit svag. I några byar har befolkningen ökat något, i andra minskat. Ökningen har företrädesvis skett i området runt Kiruna centralort samt turistorterna utmed Nordkalottvägen. Flera av byarna i östra kommundelen har en stor andel fritidshus, vilket innebär att befolkningen under vissa tider flerdubblas, trots att den fasta befolkningen minskar. Även i turistorterna varierar befolkningen högst påtagligt beroende på årstiden. Detsamma gäller inom de olika vistena som är knutna till renskötseln. I Svappavaara hjälpte under ett antal år invandrarverksamheten till med att ge underlag för den lokala servicen. Nu när verksamheten har upphört har det också inneburit problem med ett stort antal tomma lägenheter i byn. F n har även Kiruna centralort överskott på lägenheter och rivning pågår. Natur Utanför bebyggelseområdena finns stora orörda ytor, som är av mycket stor betydelse för naturvården och lokalbefolkningens friluftsliv samt inte minst för flera av de näringar som bedrivs i regionen, såsom turism, renskötsel och forskning (framförallt rymdverksamheten). Skyddet av dessa områden är därför livsviktigt för de boende i området. Ett lokalt initiativ har därför varit att utarbeta en skoterledsplan för hela kommunen, för att på frivillig väg försöka kanalisera skotertrafiken på ett för andra intressen så skonsamt sätt som möjligt. Lokalt Agenda 21-arbete har också pågått, och det finns ett förslag till handlingsprogram som ännu inte behandlats i kommunfullmäktige. Lagreglerade områden Riksintressen i kommunen En stor del av Kiruna kommun omfattas av geografiska bestämmelser enligt miljöbalken (MB) kap 4. De geografiska bestämmelserna omfattas av hela fjällvärlden, med särskilda bestämmelser för de s k obrutna fjällområdena, samt Torneälven och Kalixälven vilka undantagits från vattenkraftsutbyggnad. Natura 2000-områdena (se karta i avsnitt 5.3 Naturvård) omfattas också av riksintresse enligt MB kap 4. Stora delar av Kiruna kommun omfattas också av områden av riksintresse för sektorintressen enligt MB kap 3. Några ändringar i omfattningen av dessa riksintressen har inte skett sedan översiktsplanen 1990 antogs. Bättre underlag har dock redovisats speciellt beträffande rennäringens och kulturmiljövårdens anspråk. Nationalparker Sedan början av seklet finns två nationalparker i kommunen, Abisko och Vadvetjåkka. Önskemål har förts fram om att knyta ihop och utvidga dessa båda parker till "Kirunafjällens nationalpark", som med sina 5000 km2 skulle kunna bli Europas största. Lokalt motstånd mot dessa idéer finns dock. Anspråk finns också på att göra Tavvavuoma myrområde till nationalpark. Från norskt håll har också önskemål förts fram om att sammanbinda en blivande Tavvavuoma nationalpark med Övre Dividal nationalpark i Norge. I Norge finns också tankar

9 på att göra området kring Treriksröset till nationalpark. Naturreservat och domänreservat samt andra särskilda naturskydd Under 1980-talet bildades först naturreservaten Alajaure, Stordalen, Abisko naturvetenskapliga station och Masugnsbyns kanjon och kalkstensområde samt senare reservaten Påkketanjaure, Vittangi, Pessinki och Rautusakara. De områden som varit domänreservat har delvis ombildats till naturreservat med beteckningen fjällurskog. Nybildade fjällurskogsreservat utgörs av Rautas fjällurskog, Torneträsk- Soppero fjällurskogsområde norr om Torneträsk i dess östra del och ett område inom Esrange skjutfält samt Aptasvare öster om Kiruna. Pessinkiområdets domänreservat har blivit fjällurskogsreservat. Miljöbalken innebär att kommunen får bilda egna natur- och kulturreservat. Naturvårdsområden blir naturreservat. Kommunen har också 1994 hos länsstyrelsen begärt prövning av naturreservatsbildning i Naankitunturi. Vassivagge kan också bli aktuellt. Vid Karesuando finns förordnande enligt 19 NVL, äldre lydelse (landskapsbildsskydd), samt utökat strandskydd i Vistasdalen. Översiktsplaner Tidigare översiktsplan som täcker hela kommunen är antagen av kommunfullmäktige I denna ingår som fördjupningar av översiktsplanen tidigare utarbetade översiktsplaner för Kalix älvdals övre del (1978 med tillägg 1983, 1985 resp 1991), Torne älvdal (1981) och Könkämä älvdal (1982) och för Torneträskområdet (1984) samt en hel del av de mindre tätorterna i kommunen. Efter det att översiktsplanen antagits 1990 har ytterligare fördjupningar utarbetats. En fördjupning för Kiruna centralort har utarbetats och antagits Centralorten har i flera årtionden varit utan en aktuell översiktsplan eftersom det arbete som gjordes på 1960-talet inte kunde fullföljas p g a gruvbrytningens osäkra framtidsplaner. I och med LKAB:s avgörande ställningstaganden inför brytningen av den s k sjömalmen har en översiktsplan för samhället slutligen kunnat utarbetas. Utanför tätorten har omarbetningar av fördjupningarna för Abisko Östra och Riksgränsen blivit nödvändiga p g a turismutvecklingen i Torneträskområdet. De planerade fördjupningarna i byarna i östra kommundelen har inte genomförts, mycket p g a det låga bebyggelsetrycket. Nya kunskaper inom kulturmiljövården och nya miljökrav kan dock komma att aktualisera behovet av fördjupningar av översiktsplanen i en del av byarna. Detaljplaner och områdesbestämmelser Intentionerna i översiktsplanen har kontinuerligt följts upp genom utarbetande av detaljplaner och områdesbestämmelser bl a för att reglera byggnadsytan i fritidshusområdena i centralortens närhet, för att skydda bevarandeintressena i centralorten samt för att skydda riksintressen utmed malmbanan. Utmed Kalix älvdal har flera nya fritidshusområden detaljplanelagts enligt översiktsplanen. Bygglovbefrielse har också införts där det enligt översiktsplanens intentioner har ansetts lämpligt. I byarna i östra kommundelen har inte så många detaljplaner utarbetats p g a att bebyggelsetrycket på senare tid inte varit så stort där. För ca 1/3 av kommunens yta fastställdes före den nya lagstiftningen 1987 en generalplan för det s k Esrangeområdet av länsstyrelsen. Enligt övergångsbestämmelserna i plan- och bygglagen övergick därefter generalplanebestämmelserna till områdesbestämmelser och är som sådana bindande för tillståndsbeslut enl PBL inom området. En justering av

10 områdesbestämmelserna har därefter skett för att passa den nya lagstiftningen. Bestämmelserna innebär att största delen av området får användas för rymdverksamhet, rennäring, skogsbruk, jordbruk, yrkesfiske och rörligt friluftsliv. Tre mindre områden får dessutom användas för fritidsbebyggelse med maximalt 16 fritidshus. Inom området får inga nya vägar anläggas om inte särskilda skäl föreligger. Skoterledsplan och skoterförbud En skoterledsplan är utarbetad för hela kommunens yta och är antagen av kommunfullmäktige Skoterledsplanen är formellt behandlad som en översiktsplan enligt Plan- och bygglagen och bör därför kunna läggas in i en omarbetning av hela översiktsplanen för kommunen. Totalt skoterförbud råder inom regleringsområde A norr om Torneträsk, inom Masugnsbyns naturreservat och inom ett område omfattande Abisko Naturvetenskapliga station. Skoterförbud med undantag av vissa leder råder inom regleringsområde B kring Kebnekaise och inom Alajaure och Stordalens naturreservat. Skoterförbud med undantag av vissa leder, vissa sjöar och tillfartsstråk till sjöarna råder inom regleringsområde C, Råstojaure mellan Torneträsk och Pältsa. Kommunen bör på sikt minska skoterrestriktionerna i vissa av dessa områden för att underlätta genomfart för den ökande skoterturismen. Detta skulle även förbättra lokalbefolkningens möjlighet till rekreation med skoter. Totalt skoterförbud råder årligen tiden 1 mars 31 maj i Vassivagge. Årliga skoterförbud med undantag av vissa leder fastställs i regel efter särskilda beslut för tiden före snösmältningen inom delar av Laevas och Gabna samebyar. Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar har framställt krav om att stora delar av respektive sameby ska beläggas med skoterförbud. Betr. kartor över leder o förbudsområden, se del 2, kap, W-skoter. Hur planerna har fungerat Översiktsplanerna är inte bindande utan är möjliga att göra avsteg från vid prövning av enskilda ärenden. Planerna är dock uttryck för en politisk viljeinriktning från kommunalt och statligt håll. Utformningen av planerna har skett i samråd med berörda myndigheter och allmänheten. Av dessa skäl har huvudprincipen varit att följa de upprättade planernas intentioner så långt som möjligt vid behandlingen av enskilda bygglovsärenden och andra beslut. Rent formellt har översiktsplaner också betydelse för hanteringen av många ärenden enligt PBL. Detaljplaner som följer översiktsplaner får en snabbare kommunal hantering genom att de kan antas i kommunens myndighetsnämnd, medan detaljplaner som inte stämmer överens med intentionerna i översiktsplanerna måste behandlas av kommunfullmäktige. Områdesbestämmelser måste alltid följa intentionerna i översiktsplanerna. Merparten av de detaljplaner som utarbetats i kommunen har följt intentionerna i kommunens översiktsplan. Mycket små avsteg från denna har gjorts. De flesta andra enskilda beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen har också följt intentionerna i översiktsplanen. Lite mer tveksamt är det dock huruvida statliga myndigheter, såsom länsstyrelsens olika enheter, använt sig av översiktsplanen som underlag för sina olika beslut.

11 Planernas aktualitet Huvuddragen i översiktsplanen är fortfarande aktuella, men aktualiteten försvagas successivt allteftersom tiden går. Mycket av det som i planen föreslås åtgärdas för att uppnå målen har utförts eller kommer inte p g a ändrade förutsättningar att utföras. Nya kunskaper och värderingar speciellt på kulturmiljösidan, miljösidan och ny teknik och förändrad lagstiftning har också gjort delar av innehållet inaktuellt och kan innebära behov av kompletteringar och nya ställningstaganden. Förändringarna i omvärlden påverkar också på sikt kommunens kommunikations- och näringslivsstruktur. Planerna bör därför ses över och anpassas till de ändrade förutsättningarna.

12

13 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL - ( kap 1) Allmän målformulering Mark och vatten är begränsade resurser, som många olika intressen gör anspråk på. Detta gäller även i Kiruna kommun, som är Sveriges till ytan största, och en av de mest glest befolkade. Många olika verksamheter av avgörande betydelse för Kirunas framtid är direkt beroende av tillgången till stora och relativt opåverkade mark- och vattenområden. Exempel är gruvnäringen, rennäringen, skogsbruket, den vetenskapliga forskningen inkl rymdnäringen samt turismen. Även boende och rekreation är beroende av hur vi använder våra mark- och vattenresurser. Naturmiljön i vid mening är förutsättningen för människans livsmiljö. Det är alltså marken och vad som finns under eller på den som är förutsättningen för välfärden. Jordbruket är marginellt idag, men den jordbruksmark som finns kvar är väl värd att bibehållas. För Kirunas vidkommande är det nödvändigt att alldeles särskilt slå vakt om följande när det gäller den framtida användningen av kommunens mark- och vattenresurser. Arbete och utkomst Ett övergripande mål för de offentliga strävandena i en kommun är naturligtvis att skapa förutsättningar för samhällets fortlevnad och befolkningens välfärd. Ett folkmängdsrelaterat välfärdsmål måste bestå av en strävan att upprätthålla en balanserad förändring i folkmängden. Detta kan på ett hållbart sätt åstadkommas endast genom att det lokala näringslivet äger sådan styrka, mångfald och konkurrenskraft att invånarnas försörjning säkerställs. Befolkningens levnadsförhållanden, lokalsamhällets sociala struktur och de möjligheter och begränsningar som den fysiska miljön ger, är därför primära utgångspunkter för målformuleringen. Strukturella förhållanden i Kiruna påfordrar en komplettering av näringslivets sammansättning och den lokala arbetsmarknaden så att det blir möjligt att upprätthålla rimlig sysselsättningsstandard ( exempelvis en sysselsättningsgrad motsvarande riksgenomsnittet) och en sund balans mellan antalet kvinnor och män i kommunen. Även åldersstrukturen i befolkningen påverkas av näringslivets och utbildningsväsendets utseende. En målsättning är därför att skapa förutsättningar för ungdom att stanna kvar i hemkommunen för att därigenom få till stånd och upprätthålla en balanserad åldersstruktur i kommunen. Kiruna kommun i dess helhet är också ett utpräglat och till stora delar ett extremt glesbygdsområde. Detta innebär att det kommunala intresset inte enbart kan koncentreras på rena näringslivsinsatser utan också på att utveckla och försvara en för hela kommunens framtid positiv bebyggelsestruktur på landsbygden. Basen för sysselsättningen kommer även under lång tid framöver att vara gruv- och mineralsektorn. Kunskapen om dolda tillgångar måste ökas, så att ett fortsatt utnyttjande kan ske på ett sätt som är skonsamt för miljön med vidareförädling och en uthållig hantering. Andra viktiga näringar som är beroende av markens och vattnets resurser och vars framtid måste tryggas, är rennäringen, jord- och skogsbruket samt fiske. Inom jordbruk och rennäring bör möjligheter för utveckling av kvalitetsprodukter stimuleras. Även framtidsnäringarna turism,

14 rymdforskning och annan naturvetenskaplig forskning är i hög grad beroende av tillgången till lämpliga och tillräckligt stora markområden för att kunna utvecklas. Även för annan industriell verksamhet m m måste markfrågan lösas. Våra vattenresurser i form av rent vatten, tillgång till grundvatten bör särskilt kartläggas och beaktas vid all markanvändning. Tillgången till rent vatten är en bristvara i världen idag. Bra boende Kommunen måste också vara ett attraktivt samhälle att bo i, så att de infödda kommunmedborgarna väljer att bo kvar i området. Ortens attraktivitet har också stor betydelse för företagens möjligheter att rekrytera särskild kompetens utifrån i den mån denna inte finns lokalt. Därför måste Kiruna kommun visa stor uppmärksamhet på sådana frågor som närmiljön kring själva bostaden, kulturellt utbud, föreningsliv, fritidsaktiviteter och samhällelig service såsom vård, omsorg och undervisning samt teknisk infrastruktur. I ännu högre grad än vad avser näringslivssatsningar, krävs inom dessa områden offentligt engagemang. Service Bebyggelse- och ortsstrukturen i kommunen måste ordnas på ett sådant sätt att befolkningen kan få tillgång till service av tillräcklig kvalité utan att samhällets kostnader blir allför betungande. Det är viktigt att ha service nära människor för att undvika miljöbelastande resor. Kommunens bebyggelsestruktur med sammanhållna byar är ett gott utgångsläge för detta synsätt. En viss basservice i byarna minskar behovet av långa resor i denna till ytan så vidsträckta kommun. Det är därför angeläget att stötta vidmakthållande av den lokala servicen i bostadsområdena. Stimulerande fritid Naturen har i alla tider svarat för en mycket viktig del av befolkningens möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter. De för Kiruna så unika kvalitéerna med de stora, orörda markerna, den rena luften och det rena vattnet ger många möjligheter. Vi måste slå vakt om dessa värden. Vi ska sträva efter att ha den bästa luften, de renaste vattnen, de friskaste skogarna och de av människan minst påverkade naturmiljöerna så att de kan få bestå även i framtiden. Vi måste också försäkra oss om att vi på lokal nivå får ett tillräckligt stort inflytande över dessa resurser och kunskaper för att kunna förvalta dessa resurser på ett hållbart sätt Den framtida tillgången på mark för samhällsbyggande, innefattande även fritidsboende, måste tryggas. En god folkhälsa genom förutsättningar för en hälsosam fritid och möjligheter till motion bör eftersträvas. Kommunen har ett aktivt samarbete med andra aktörer i samhället för att förebygga ohälsa. I folkhälsoarbetet prioriteras drogförebyggande arbete särskilt hos ungdomar, förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, olycksfall och arbetslöshet. Ökningen av allergierna i kommunen har även utmynnat i ett uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram för allergiförebyggande arbete. Ett levande kulturliv är en betydelsefull faktor för ortens attraktionskraft. Kontakter med gårdagens och dagens kulturliv är viktiga vid utformning av boendemiljön, men är också en resurs i t ex utvecklingen av turismen. Samhörigheten med orten och den kulturella traditionen i bygden är väsentliga värden att värna om. Det gäller den samiska traditionen likaväl som rallaroch gruvhanteringstraditionen eller den tornedalska nybyggarkulturen. Centralorten Kirunas

15 uppbyggnad som ett mönstersamhälle, med sin unika stadsplan och omsorg om arkitekturen, måste vidmakthållas och vårdas, så att särskild hänsyn tas i allt förändringsarbete till de estetiska värdena hos byggnader och hela den offentliga miljön. Det rika konst-, teater-, filmoch musiklivet i Kiruna måste också ges förutsättningar att utvecklas vidare. Tillgänglighet En viktig social fråga är ekonomiska och fysiska möjligheter att kunna utnyttja resurser och anläggningar. De måste vara tillgängliga för alla, även för de rörelsehindrade och med utnyttjande av kollektiva färdmedel. Resurser och anläggningar måste också göras tillgängliga till sådana kostnader och övriga villkor att de når alla inkomstgrupper och när beslut fattas ska hänsyn tas till hur barn och ungdomar påverkas. En strävan är också att natur och anläggningar ska vara lättillgängliga till fots, cykel eller med kollektivtrafik. Kiruna är en liten stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Tillgängligheten och möjligheterna till kontakter med övriga världen är av vital betydelse för ortens utveckling. Med tanke på kommunens geografiska läge har därför exempelvis klassningen av vägnätet, utbyggnaden av järnvägsnätet och flygplatser särskilt stor betydelse. Energifrågor Kommunen ska forsätta sin strävan mot effektiv energianvändning. Samhällsplanering och investeringar ska därför ha en inriktning mot energibesparing och vara resurssnåla. Kiruna kommun ska också verka för en bebyggelsestruktur som bidrar till minskad energiförbrukning. Klimatanpassad bebyggelseplanering och hantering av snö, korta avstånd, bra kollektivtrafik, förnyelsebara energikällor, fjärrvärme, ökad användning av spillvärme samt återvinning av brännbart, energirikt avfall för fjärrvärme prioriteras. Alternativa energikällor som sol, vind och markvärme bör prövas. Kommunen ska också i sin bygglovhantering beakta hälsoriskerna med småskalig eldning särskilt i orter med tätbebyggelse. Fjärrvärme ska prioriteras före småskalig vedeldning. Kommande generationer De unika naturvärdena i vår kommun utgör i sig en värdefull resurs att väl vårda för framtiden.. Det är allas gemensamma ansvar att arbeta för att bibehålla en opåverkad natur. Vi måste skapa möjlighet för vår egen och efterföljande generationer att leva och verka i en miljö som i ett långt perspektiv är bra också för människan. Kiruna kommun strävar därför efter att bli ett långsiktigt uthålligt samhälle, ett kretsloppssamhälle, där återanvändning och återvinning av material ska öka och vara en naturlig del i planering och förvaltning av kommunens resurser. Agenda 21-arbetet bör fortsätta inom kommunen. Kommunen vill därmed uppmuntra och underlätta människors engagemang i omställningen mot ett hållbart samhälle. Samarbete mellan kommunen och företag och andra organisationer ska öka för att forcera omställningsarbetet mot ett hållbart samhälle.

16 Kommunen ska vidare särskilt värna om naturen i kommunen genom att i alla beslut beakta ekologifrågor och biologisk mångfald och aktivt arbeta för dess bevarande. Nyckelbiotoper inom kommunen bör identifieras och så långt som möjligt bevaras. Kommunens strävan mot den renaste luften och de renaste vattnen innebär också höga krav på framstående reningsteknik i de fall där utsläpp till miljön inte kan undvikas. Miljöbelastningen ska minska. Alternativa energikällor, resmönster och val av transportmedel påverkar också miljön. Det är allas gemensamma ansvar att arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunens verksamhet ska kännetecknas av bra kunskaper i miljö och naturfrågor i alla förvaltningar, kommunala bolag, nämnder och styrelser. Miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser samt hälsokonsekvenser är viktigt för att ge ett bra beslutsunderlag vid planering av nya områden och ändrad verksamhet. Ett miljöekonomiskt bokslut har tagits fram för Kiruna kommun. Det naturliga miljökapitalet har beräknats till miljoner kronor och består av tillgångar som rekreationsmöjligheter, markvärde, biologisk mångfald samt värdet av malm, naturgrus, bergkross och dricksvatten. Det höga värdet beror framför allt på malmtillgångarna. Miljöskulden uppgår till 983 miljoner kronor. Skulden utgörs av t ex försurning av skog, utarmning av biologisk mångfald och förorenad mark, och kostnaden har beräknats för att återställa förstörd miljö. I Kiruna finns enligt miljöbokslutet 10 utrotningshotade kärlväxtarter och tre fågelarter (fjälluggla, fjällgås och nordsångare) som Kiruna har ett särskilt ansvar för. För övrigt finns ett okänt antal lavar, mossor och svampar som är hotade. I Kiruna lever de flesta djur och växter i en trygg tillvaro eftersom vi har så stora ytor skyddade. I Sverige som helhet är 247 st av 2450 st djur och växter hotade. I Tyskland är 1070 st av 3444 st djur och växter hotade. Hur stor andel av djuren och växterna är hotade? Kiruna 10 av 1571 st Sverige Finland Danmark 247 av 2450 st 118 av 1658 st 157 av 1453 st Tyskland 1070 av 3444 st 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

17 2. KOMMUNENS STRUKTUR 2.1 Mark och vatten Mark och vatten Kommunen omfattar en yta på km 2, där stora delar utgörs av fjällområden. Fjällområdena anses så värdefulla att de behandlas i ett särskilt kapitel i miljöbalken, som i 4 kap behandlar "särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i landet". Hela fjällkedjan behandlas i 2 och vissa delar i 5 som omfattar s k "obrutna fjäll". En väsentlig del av den i debatten förekommande fjällnära skogen ligger inom Kiruna kommun. I jämförelse med andra områden i landet har skogsmarken mycket låg produktionsförmåga och med väsentligt längre omloppstider. Samtidigt medför de stora arealerna att det samlade virkesförrådet är stort. Staten äger den största delen av marken i kommunen, eller ca 75 % av ytan. Fjällområdet dominerar inom statens markinnehav. En del produktiv skogsmark finns inom den östra delen av statens marker (bilaga 6). Renskötsel bedrivs över hela kommunens yta som i sin helhet ligger ovan Lappmarksgränsen och till större delen ovan Odlingsgränsen. Kommunen har fyra skilda vattenavrinningsområden, som utanför kommunen rinner ihop till två, Kalix älv och Torne älv. Söderifrån räknat finns Kalix älv, som också är gränsälv mot Gällivare kommun. Sedan kommer Torneträsk med Torne älv, till vilken också Rautasälven och Vittangiälven ansluter. Nästa vattensystem är Råstojaure med Lainioälven och slutligen Könkämä älv-muonio älv, som är gränsälvar mot Finland. Enligt miljöbalken 4 kap 6 får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i Kalixälven och Torneälven med tillhörande källflöden och biflöden. För avrinningsområdet runt Torneträsk finns ett särskilt skydd i form av ett regeringsbeslut från 1974 som begränsar tillåtna nivåer för avloppsutsläpp.

18 2.2 Ortsstruktur Ortsstruktur Nästan hela befolkningen är bosatt i Kiruna centralort, som vid sekelskiftet byggdes upp kring gruvorna i området. Innan dess utgjordes detta område av helt obebyggd fjällterräng. Svappavaara är uppbyggd kring en gruva redan på 1600-talet. Kommunens övriga invånare bor i mindre tätorter vars lokalisering oftast följer älvdalarna. Bebyggelsestrukturen i Kiruna kommun är flerkärnig med en dominerande centralort - Kiruna C -, där nästan hela befolkningen är bosatt (drygt inv). Resterande närmare bor i mindre tätorter eller ren glesbygd. Se aktuella uppgifter i bilaga 4. Bebyggelsestrukturen med bosättningar samlade i byar med en del lokal service är bra ur transport- och därmed också miljösynpunkt. Detta bebyggelsemönster är desto viktigare att försöka behålla, då avstånden mellan byarna inom den i övrigt glest befolkade och ytmässigt stora kommunen är betydande. Tätorternas roll i regionen och ortsstrukturen har inte förändrats nämnvärt sedan tidigare översiktsplan och samma uppdelning kan därför behållas med olika grader av servicenivå och därmed olika grad av betydelse för omgivande bebyggelseområden. I Kiruna C erbjuds kvalificerad samhällelig och kommersiell service motsvarande funktioner typiska för ett regioncentrum. Vittangi är en av de större tätorten utanför Kiruna C. Där bor 900 personer och där finns utbyggd service med butiker, vårdcentral och skola. Vittangi fungerar som centrum för kommundelsservicen i den östra kommundelen med drygt invånare - motsvarande Vittangi och Karesuando församlingar. Karesuando med sina drygt 300 invånare fungerar p g a avståndet 18 mil till centralorten i kommunen som ett kompletterande servicecentrum med utbyggd service och skola. Västerut fungerar Abisko Östra med ca 150 invånare som servicecentrum med skola och butik. Mindre serviceorter med skola och butik utgör också Jukkasjärvi ca 1000 inv, Svappavaara knappa 500 inv, Övre Soppero ca 250 inv (ej butik), Lannavaara drygt 100 inv, Kuttainen knappa 400 inv samt Masugnsbyn ca 150 inv (aktuella siffror se bilaga 4). Orter med viss mindre service i form av livsmedelsbutiker är byarna Saivomuotka med ca 100 inv, Mertajärvi knappt 150 inv, Parakka knappt 100 inv samt i Riksgränsen ca 50 inv (aktuella siffror se bilaga 4). Småindustri finns i Vittangi samt i Svappavaara, som har både småindustri och ett pelletsverk. Gruvan är dock f n nerlagd. I Mertajärvi finns en såg och en grävmaskinsfirma. Jordbruksmark finns i flera byar, men jordbruket i kommunen för en tynande tillvaro. Turism är den huvudsakliga sysselsättningen i Abisko, Björkliden, Vassijaure, Katterjåkk och Riksgränsen m fl orter efter Nordkalottvägen (E10). Turismen har också stor betydelse för Jukkasjärvi, Lannavaaara och delvis Karesuando. Stugbyar finns också i Idivuoma, Nedre Soppero, Lainio, Piilijärvi, Svappavaara och Vittangi.

19 Orter av betydelse som bostadsort för de renskötande samerna är bl a Årosjokk, Krokvik och Rautas för Laevas sameby, Rensjön för Gabna sameby, Kattuvuoma och Jukkasjärvi för Talma sameby, Övre Soppero för Saarivuoma sameby, Idivuoma för Lainiovuoma sameby, Tuolpukka, Lainio, Vivungi, Viikusjärvi, Saivomuotka, Suijavaara och Karesuando för Vittangi sameby samt Kuttainen, Karesuando, Mertajärvi och Suijavaara för Könkämä sameby. Höst-, vår- och sommarvisten för samerna finns inne i fjällvärlden såsom Alesjaure, Råvvetieva, Vuoskojaure, Laimoluokta, Råstojaure, Järämä och Pulsujärvi m fl. Fritidshusbebyggelse finns företrädesvis i Saivomuotka, Suijavaara, Kuttainen, Maunu, Mertajärvi, Idivuoma, Soppero-byarna, Lannavaara, Parakka, Masugnsbyn, Merasjärvi, Kuoksu, Lainio, Vivungi, Piilijärvi, Kurravaara och i orterna utmed vägen mot Nikkaluokta samt i övrigt utmed Kalixälven och Torneälven. Naturvetenskaplig forskning pågår strax utanför Kiruna C, vid Esrange och Tarfala samt i Abisko Östra.

20 2.3 Befolkningen Befolkningen Ifråga om folkmängd och befolkningens ålderssammansättning etc är det primära i utvecklingssammanhang att observera de trender som de årliga förändringarna sammantaget uppvisar och i vilken mån avgörande trendbrott kan förutses. Mot den bakgrunden har i denna redovisning enskilda befolkningssiffror så långt som möjligt undvikits. Beträffande sådant hänvisas istället till kommunkontorets årliga rapport Planeringsunderlag för Kiruna kommun. Kiruna kommuns befolkning består av fler yngre människor och färre pensionärer än genomsnittet för hela riket. Befolkningen har under den senaste tioårsperioden sjunkit från till strax under invånare. Under samma tid har åldersstrukturen också ändrats. Den enda åldersgrupp som ökar är pensionärerna, vilket innebär en anpassning till genomsnittet i riket. Sett utifrån rådande trend kan befolkningen framåt år 2005 komma att minska i riktning mot invånare detta i det fall färre antal sysselsatta inom basnäringarna inte helt kompenseras av en expansion inom sektorerna rymd- och miljö, turism och IT-relaterade verksamheter. Alltsedan andra halvan av 80-talet har inflyttningen till Kiruna samvarierat med utflyttningen. När utflyttningen har ökat, har också inflyttningen ökat och vice versa. Nettot mellan ut- och inflyttning har dock hela tiden varit negativt. Värt att notera är ändå att under andra halvan av 90-talet har inflyttningen visat bortsett från 1999 en stadig om än måttlig årlig ökning. En viss omflyttning mellan tätorterna i Kiruna har också skett. Invånarantalet i byarna har successivt minskat om än i måttlig takt. Vissa undantag finns dock. Kuttainen, Abisko, Kurravaara och Jukkasjärvi har ökat sin befolkning under den senaste tioårsperioden. Befolkningen i Kuttainen är mycket ung med många barn och stora familjer. Utvecklingen i Kuttainen har traditionella och religiösa orsaker medan Jukkasjärvi och Kurravaara har växt tack vare närheten till Kiruna C. Kurravaara har tredubblat sin befolkning och Jukkasjärvi har ökat med drygt 40 % mellan åren Många av fritidshusen i närheten av Kiruna C har också blivit helårsbostäder. Som en följd av dessa faktorer har utbyggnaden av småhusområden inne i centralorten kraftigt minskat och ett stort lägenhetsöverskott i flerbostadshus uppstått. Vittangi och Svappavaara som mer eller mindre är beroende av LKAB:s verksamhet har stadigt minskat sin befolkning. Detta gäller särskilt i Svappavaara, där folkminskningen varit drastisk. Särskilt de yngre familjerna har flyttat, vilket har haft betydelse för barnantalet i byn. Åldersstrukturen exempelvis i Jukkasjärvi, Kurravaara och Kuttainen med större andel yngre människor företer en helt motsatt bild i förhållande till vad som råder i utpräglade glesbygdsorter. För Jukkasjärvi och Kurravaara förklaras detta naturligtvis av närheten till Kiruna C. I motsats till vad som gäller för Kuttainen och Jukkasjärvi, företer Vittangi en för glesbygdsområden typisk ålderssammansättning.

21 En betydande folkomflyttning sker också säsongsvis i kommunen. De renskötande samerna flyttar sommartid upp till fjälls, dit också många anhöriga kommer och hjälper till i renskötseln. En stor andel människor kommer också till sina gamla hembyar under sommaren, både från Kiruna C och från andra håll i landet. På så sätt kan en by femdubbla sin befolkning under sommaren. Turistorterna har också en mycket ojämn befolkningsfördelning med en markant topp under vårvintern och en annan under sommaren.

22 SLUTSATSER - ( kap 2, Kommunens struktur) Det är ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv viktigt att behålla strukturen med den i tätorter samlade bebyggelsen. Varje tätort som har befolkningsunderlag stort nog att behålla service som exempelvis den lokala butiken och skolan innebär mindre behov av dagliga transporter i den annars så glest befolkade och arealmässigt stora kommunen. Strukturen med de samlade stora orörda områdena inom kommunen är också ur ett hushållningsperspektiv för såväl invånarnas välbefinnande som för näringslivet viktigt att vidmakthålla.

23 3. BOSTÄDER OCH SERVICE 3.1 Bostäder Bostäder Bostadsbeståndet Historiskt sett har det i centralorten Kiruna under långa tider varit brist på bostäder. Samhället kring gruvorna växte från obebyggda renskötelområden till stad på några årtionden. Kirunas bestånd av flerfamiljshus byggdes i huvudsak upp under perioden och , dvs under de tidsperioder då basnäringen, gruvan, ständigt ökade antalet anställda. Det senaste större projektet slutfördes 1978 och då (1976) hade en vändning inletts inom gruvnäringen som på kort tid resulterade i ett ökande överskott på bostäder. I HSB:s och Riksbyggens fastigheter finns bostadsrättslägenheter. I övrigt är lägenheterna i flerbostadshusen upplåtna med hyresrätt. De största fastighetsförvaltarna är KirunabostäderAB och LKAB:s fastighetsbolag FastighetsAB Malmfälten (FAB). Kvalitén hos bostadsbeståndet är gott och det finns goda förutsättningar för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade i många av husen. En hel del har redan gjorts på den fronten under de senaste åren, med nya hissar m m. En hel del av de lägenheter som finns i FAB:s respektive de lägenheter som tidigare ägts av SJ är av kulturhistoriskt intresse och har rustats upp. Bostäderna är av hög arkitektonisk kvalitet samt är ett uttryck för den sociala satsning som redan vid samhällets första uppbyggnad under åren gjordes för att åstadkomma ett bra boende för alla i den nya gruvstaden. Den yttre miljön är också av hög klass och p g a att alla husen är av trä så lämpar de sig bra för en del som lider av allergiska besvär. De på 1960-talet byggda flerbostadshusen i kvarteret Ortdrivaren i Kiruna C liksom flerbostadshuset Ormen Långe i Svappavaara ritade av Ralph Erskine är ytterligare exempel på bostadshus av högt arkitektoniskt värde från en senare epok i Kirunas historia.