Slutrapport Projekt Framtidens skola Ärende 4 BN 2017/13

Transkript

1 Slutrapport Projekt Framtidens skola Ärende 4 BN 2017/13 Sida 34 av 96

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2017/13 Bildningsnämnden Slutrapport Projekt Framtidens skola Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Kommunstyrelsen föreslås att godkänna rapporten och därmed avsluta Framtidens skola som projekt. Ärendebeskrivning Framtidens skola har varit ett skolutvecklingsprojekt under perioden för att förbättra resultatutvecklingen i Kävlinge kommuns grundskolor. Det yttersta målet har varit att inom 5 år ska Kävlinge kommun vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL;S ranking i ÖJ. Beslutsunderlag Slutrapport projekt Framtidens skola Bildning Carina Serbinson Bildningschef Barbro Börjesson Skolchef Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningsnämnden efter beslut av kommunstyrelsen Rektorer efter beslut av kommunstyrelsen För verkställighet Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 35 av 96

3 Framtidens skola Slutrapport projektet Framtidens skola Sida 36 av 96

4 Framtidens skola Projektets bakgrund Skolinspektionen genomförde 2009 en granskning av skolorna i Kävlinge kommun. Granskningen visade allvarliga brister i flera delar av kommunens skolverksamhet. Kommunen brast i sin tillsyn och fick kritik inom en rad områden, som bristande uppföljning, bristande kvalitetsarbete, brist på riktade insatser och schablonartad resursfördelning, gällande såväl rektorsresurs som särskilt stöd till elev. Inspektionen menade att kommunen behövde skaffa sig en medvetenhet om tillståndet på kommunens alla skolor, använda sig av den information som kan komma ur en kartläggning och därefter arbeta för att säkerställa. Situationen på Tolvåkerskolan hade under flera års tid varit ansträngd och präglats av täta rektorsbyten, omorganisationer och neddragningar på grund av hastigt vikande elevunderlag. Under höstterminen 2010 växte kritiken mot kommunens huvudmannaskap. I november samma år krävde en grupp föräldrar tvångsförvaltning av skolan där en rad brister i kommunens kvalitetsansvar och ledarskap angavs, som till exempel elever som under sin högstadietid haft sju rektorer och 52 vikarier, avsaknad av stödundervisning och elever som inte fått utvecklingssamtal. Även Skolinspektionens riktade tillsyn i december 2010 gav allvarlig kritik mot kommunen för brott mot skollagen. Det brast i både värdegrundsarbete och pedagogisk ledning. Skolinspektionen hänvisade till 2009 års granskning och menade att kommunen inte åtgärdat påpekade brister. Dessutom hotade Arbetsmiljöverket med vite om inte kommunen vidtog nödvändiga åtgärder. Media skrev spaltkilometer om en skola i förfall. I den riktade tillsyn av Tolvåkerskolan i Kävlinge kommun som Skolinspektionen genomförde i november och december månad 2010 framkom allvarliga brister när det gäller kommunens ansvar för ledning och utveckling samt för uppföljning och utvärdering. Granskningen visade att trots att information framförts från bland annat föräldrar, personal och fackliga organisationer - vid upprepade tillfällen om stora brister i elevernas rätt till utbildning på Tolvåkerskolan hade kommunen inte tagit ansvar fullt ut för att se till att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Som en följd härav fick inte eleverna på Tolvåkerskolan den utbildning de hade rätt till. Ett av skälen till den uppkomna situationen på skolan var brister i kommunikation mellan skola, förvaltning och nämnd. Andra skäl var omorganisation på skolan som bland annat innebar uppsägning av personal och att kommunen krävde att rektorn skulle hålla en budget i balans. Kommunen hade inte heller fullt ut tagit ansvar för att följa upp och analysera vad den rådande situationen på Tolvåkerskolan innebar för elevernas utbildning. De av Skolinspektionen fattade besluten har därefter följts upp vid två tillfällen under våren 2011, såväl på skol- som på kommunnivå. (ur Skolinspektionens tillsynsrapport, jan 2012) Parallellt med bilden av Tolvåkerskolan fanns underlag som visade att elevernas betyg hade blivit allt bättre och mätningar som visade att eleverna trivdes allt bättre i skolan. Utifrån Skolinspektionens granskning 2009 hade brister åtgärdats på skolnivå och flera skolors utvecklingsambitioner var höga. Det fanns alltså flera tecken på positiva resultat av Kävlingeskolornas arbete. Därmed var bilden av Kävlinges skolor än mer komplex än vad det kunde verka. 2 Sida 37 av 96

5 KS beslutade med dessa händelser som bakgrund att ett skolutvecklingsprojekt skulle startas. Kommunens ambitionsnivå för skolverksamheten skulle höjas rejält. Alla kommunens grundskolor omfattades och utgångspunkten skulle vara den enskilda skolans förutsättningar. Projektet skulle ha mätbara mål och harmonieras med implementeringen av den nya läroplanen, Lgr 11 samt den nya skollagen. Det beslutades även om ändring av skolornas ekonomiska förutsättningar. Skolpengen ökades med 1000kr per elev i åk 1-6 och för 7-9 var ökningen 6000kr per elev. Under våren 2011 utformades projektet Framtidens skola. Styrgrupp, referensgrupper och projektledning utsågs. Vision och mål angavs, forskning och framgångsfaktorer studerades och strategiska områden ringades in. Rektorer och pedagoger hade nyckelroller i såväl pågående som planerat utvecklingsarbete med skolans styrande dokument som utgångspunkt. Projektets viktigaste uppgift var att på ett strukturerat sätt bidra till tydlighet, engagemang och uthållighet gällande förändringar och aktiviteter som krävs för att tillsammans nå det av kommunstyrelsen högt satta målet. Inom 5 år skall Kävlinge kommun vara bland de 20 bästa skolkommunerna i landet enligt SKL:s ranking. Öppna jämförelser mäter: Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen Genomsnittliga meritvärden Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan Andelen elever som uppnår minst G i ämnesproven i åk 9 Mål för projektet är också att: Elever och personal känner trygghet och trivsel i sin skola. Elever, personal och föräldrar känner sig delaktiga. Nulägesbeskrivningen för 2011 I en nulägesbeskrivning skapades en överblick av skolverksamheten i dess komplexitet, samtidigt blev den som ett kommunikativt instrument för dialog om både helheten och delarna. I september 2011presenterade projektledningen beskrivningen av skolorna i Kävlinge kommun. Denna baserades på intervjuer och en lång rad studier och granskningar av olika kvalitetsaspekter, som sammanställts under våren Mot denna bakgrund tog projektet ut riktningen för kommande års arbete i projektet Framtidens skola. Det var viktigt att ta tillvara det utvecklingsarbete som redan påbörjats och det som fungerade bra i skolan. Det utmynnade i ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete som krävde en tydlig målbild, förankrad i hela organisationen. Aktiviteter under 2011 Skolinspektionens granskningsrapport från 2009 var utgångspunkt för en rad åtgärder. En uppföljning av skolornas individuella granskningsrapporter genomfördes under vårterminen Skolorna redovisade åtgärder, status, sammanfattning av kvarstående arbete och utvecklingsarbete. Nödvändiga åtgärder beskrivna i kommunrapporten genomfördes av olika aktörer, främst av projektledning, skolchef, rektorsgrupp och utvecklingsstrateg. När det gällde skolbarnsomsorgen i kommunen påtalades ett antal olika områden som bristfälliga. Kommunen behöver tillse att ledningen för skolbarnsomsorgen får bättre förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga 3 Sida 38 av 96

6 arbetet och kan ta ett större ansvar för verksamheternas ledning, systematiska kvalitetsarbete och utveckling. Vårterminen 2011 påbörjades en systematisk genomgång av kritiken i en arbetsgrupp, inledningsvis bestående av projektledare och representanter från alla fritidshem. Gruppen leddes senare av utvecklingsstrategen, en plan för åtgärder upprättades och arbetet med denna vidtog. Gruppen leds idag av en rektor och är en av våra pedagogiska utvecklingsgrupper. Skolinspektionen var kritisk mot kommunens tillsyn av skolverksamheten och angav områden i behov av åtgärder från kommunens sida. Kommunen har vid aktuell tidpunkt bristande uppföljning av elevers allsidiga kunskapsutveckling och bör utveckla system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera det arbete som sker i verksamheterna. Rutiner skapades för att säkerställa övergripande kvalitetsarbete. Här ingår till exempel prognos för elevers måluppfyllelse i april och i oktober, analys av resultat i nationella ämnesproven i åk 3, 6 och 9 och betyg samt analys av enkätsvar. Vidare genomfördes uppföljning och rutinuppdatering gällande dokumentation och dokumentations-hantering av elevers åtgärdsprogram, elevers IUP samt elevers frånvaro. Under 2011 sjösattes en rad andra delprojekt som ansågs bidra till förbättring. Under denna period pågick även projektets förankringsprocess, som innebar informations- och dialogmöten med personal på skolor, skolråd, fackliga ombud, representanter för näringslivet, m fl. En temadag arrangerades där pedagoger och rektorer presenterade valda delar av sin verksamhet, med efterföljande diskussion. Aktuellt vid denna tidpunkt var även arbetet med en ny läroplan och ny skollag, Lgr 11, som innebar omfattande utvecklingsinsatser för all pedagogisk personal. Ett skolövergripande implementeringsarbete av den nya läroplanen startades, med fokus på kunskapskrav, elevers delaktighet, betyg och bedömning. På en del skolor hade inte Qualisarbetet etablerats. Här sågs brister gällande systematisk kvalitetsutveckling och synen på kvalitetsfrågor. Under våren hölls diskussioner kring kvalitetsaspekter med aktuella skolors personal. Pedagoger på några skolor deltog även i KASAMfrämjande arbete, under ledning av projektledning. En utredning angående ökad datortäthet startades och alla skolor deltog i kompetensutveckling gällande praktisk IT- och mediakunskap (PIM). Den pedagogiska utvecklingsgruppen i matematik initierade ett matematikprojekt i SKL:s regi. I augusti 2011 avslutades en fortbildningsserie rörande arbetslag och arbetslagsledare. Sedan höstterminen 2011 är samtliga skolor organiserade i arbetslag, som leds av arbetslagsledare. I september 2012 visade Skolinspektionens uppföljning att kommunen vidtagit sådana åtgärder att påtalade brister i verksamheterna avhjälpts. Arbetssätt och uppföljning Framtidens skola ska ses som ett stödprojekt till skolverksamheten och ska hålla extra fokus på de viktigaste aktiviteterna som bidrar till att nå uppsatta mål. Arbetssättet kan enkelt beskrivas i tre delar: Dialog Kontrakt - Uppföljning Dialogen utgår oftast från en nulägesbeskrivning/självvärdering. Dialogen förs av rektorer, skolchef, pedagoger och andra nyckelpersoner för att söka svar på några grundläggande frågor: Vad skall bli annorlunda som resultat av detta fokusområde? Vilka är aktörerna som bidrar till att denna förändring sker? Vilka aktiviteter eller förutsättningar behövs? Hur sker uppföljning? 4 Sida 39 av 96

7 Kontraktet är en sammanställning av dialogen. Kontraktet förankras i fortsatt dialog med nyckelpersonerna för verksamheterna. Uppföljningen av kontrakten har även den dialog som en viktig komponent. Den består av frågor till aktörerna i skolverksamheten om aktiviteterna har genomförts, hur de har gått, om det är något som saknas i kontraktet som borde tillkomma, om något känns onödigt och inte ger resultat, osv. Resultatet sammanställs och ger en övergripande helhetsbild av hur det går. Rapportering kring projektets övergripande mål I kommunen görs årligen en rad mätningar och uppföljningar avseende skolverksamheten som direkt ger en indikation på progress i förhållande till de uppsatta målen. I samband med dessa görs en analys och en årlig rapport sammanställs. Denna utgör ett dialoginstrument för projektet. Fokusområden Omfattande fokusområden följer arbetssättet dialog, kontrakt, uppföljning. I mindre projekt struktureras förändringar som krävs för att nå målet och utgår ofta från länkens/pedagogiska utvecklingsgruppens arbete. Fokusområdets utvecklingsarbete bygger på aktuell skolforskning och beskrivs närmare i de årliga rapporterna. Värdegrunden Fritidshem IT och lärande Skapande skola Matematik Svenska, att utveckla läs- och skrivförmåga Elevers delaktighet o arbetssätt, arbetsformer, innehåll, elevers inflytande och ansvar Lgr 11 och skollagen o Skollagstillämpningar, nytt betygssystem, kunskapskrav, utveckla bedömarkompetens, formativ/summativ bedömning, bedömning för lärande Rektors ledarskap Övriga aktiviteter Ett viktigt inslag i att fullt ut förankra ett projekt av Framtidens skolas karaktär, är att säkerställa att hela organisationen omfattas av projektet. Det är en stor utmaning att få en hel organisation att dra åt samma håll, att initiera, implementera och slutligen säkerställa att avsedda insatser får positiva effekter vilket kräver ett tydligt fokus av alla berörda. Det har bl.a inneburit att vi har arbetat fram en gemensam kommunikationsplan för Framtiden skola för att just säkerställa projektets målsättning. Kommunikationsplanen togs fram i samarbete med kommunens kommunikatör, skolchef och rektorer. I det arbetet ville vi försäkra oss om att alla rektorer hade en gemensam plattform för vad som skulle åstadkommas, samt att både intern och extern kommunikation var tydlig. Det har visat sig haft stor betydelse under det pågående projektet, inte minst för nytillkomna medarbetare och vårdnadshavare. 5 Sida 40 av 96

8 Ett annat viktigt inslag som har pågått under projektperioden är Kunskapsdagen som har genomförts både under 2013 och 2015, och kommer även fortsättningsvis att genomföras vartannat år. Kunskapsdagen innebär att vi samlar ALL pedagogisk personal i Kävlinge kommun för att under en hel dag få ta del av varandras goda exempel på kvalitativ undervisning (best practise). I det arbetet kan vi se att vi har skapat en positiv utveckling för det fortsatta kollegiala lärandet, vilket i sin tur har skapat en tydlig delakultur inte minst med hjälp av den ITsatsningen (1:1) som har pågått under hela projektperioden. Resultat Resultat NÄP åk 3 åren I åk 3 genomförs nationella prov i matematik och svenska. Dessa prov består av ett antal delprov, 9 respektive 8 stycken. Det finns inget sammansatt mått för ämnesproven i årskurs 3, utan varje delprov redovisas var för sig. Resultat för åk 3 vårterminen -16 visar att de olika delprovens kravnivå uppnåtts av mellan 89% och 97% av eleverna i matematik och i svenska mellan 93% och 99%. I stort sett är resultaten i matematik oförändrade jämfört med förra året. I svenska har resultatet förbättrats. Resultatet för treornas nationella prov i matematik har ökat över tid och har i stort sett legat över resultatet för riket under hela perioden 2011 till De senaste två åren har mellanskillnaden dessutom ökat. Nationella ämnesprov i svenska visar också höga resultat. Resultat NÄP åk 6 åren Sexornas resultat i nationella prov i engelska är generellt sett goda under hela perioden. Vårterminen -11 hade 93,5% godkända resultat. Därefter ökade andelen till ca 97%, men förra vårterminen hade 94,1% godkända resultat. Mellan 2012 och 2013 ökade andelen godkända resultat i både svenska och matematik med över 10%. Därefter har de goda resultaten varit tämligen stabila mellan 95 och 97,8%. Resultat NÄP åk 9 åren Niornas resultat i nationella prov i engelska är generellt sett mycket goda under hela perioden (ca 98% hade provbetyg A till E). Resultaten i svenska är goda och tämligen stabila (mellan 95-98% hade provbetyg A till E). Vårterminen 2016 var första gången resultaten i matematik höjdes rejält. 94,8% hade provbetyg A till E. Resultat Betyg åk 6 Den genomsnittliga betygspoängen i såväl svenska som matematik och engelska ligger under perioden över jämförbara kommuner. (förortskommuner till större städer). Andel elever som uppnått A till E i alla ämnen sjönk läsåret 15/16 med ca 7%. Resultat Betyg åk 9 Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat med ca 17% på tio år. En stor skillnad framgår mellan 2011 och 2012 då ökningen var 7%.Övriga resultat redovisas i tabell nedan. 6 Sida 41 av 96

9 Sammanställning av resultat Placering Öppna jämförelser Andel elever som uppnår kunskapskrav i alla ämnen, åk 9 80,3 86,7 85, ,1 85,7 jfr riket 77,3 77, , ,1 Meritvärde åk 9 212,7 219,7 218, ,3 241,1 jfr riket 210,6 211,4 213,1 214,8 217,1 229,2 Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram åk 9 92,5 94,1 93,6 93,3 91,3 93,9 jfr riket 87,7 87,5 87,6 86,9 85,6 87,3 Analys; Vi kan konstatera att under Framtidens skolas projektperiod ser vi en positiv resultatutveckling för våra grundskolor. Det arbetet som har initierats med stöd av bl.a fokusområden, dialog-kontrakt-uppföljning samt tydliga uppföljningar från huvudman, påvisar ett framgångsrikt arbetssätt. När det gäller att nå målets yttersta intention att ligga på plats 20 inom 5 år är vi inte helt framme, men med beaktande av förändrade kriterier från SKL; Öppna jämförelser över tid det s.k modellberäknade värdet, kan vi dock konstatera följande; När det gäller meritvärdet åk 9 slutar vi på plats 22 under projektperioden, andel elever som är behöriga till ett yrkesförberedande gymnasieprogram åk 9 på plats 28 och andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen åk 9 ligger vi på plats 30. Dessutom kan tilläggas att ÖJ mäter enbart vid slutstationen för åk 9, Framtidens skola har haft en bredare ambition i att följa hela perspektivet från fsk.klass -åk 9. Resultaten påvisar dock en gynnsam progression för Kävlinges grundskolors del och den positiva resultatutvecklingen arbetar vi vidare med inom ramen för Framtidens skola 2.0 Uppföljning av projektets övriga övergripande mål Trygghet och Trivsel (ÖJ) Varje år genomförs en enkät som berör åk 5 och åk 8 och som ingår i SKL;s Öppna jämförelser. Enkäten berör frågor kring trygghet, trivsel och upplevelse av skolarbetet. Placering gällande att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, att eleverna vet vad som krävs för att nå kunskapskraven och att eleverna får veta hur det går för dem i de olika ämnena är högre i åk 5 än i åk 8. Placering gällande trygghet, att skolarbetet gör eleverna mer nyfikna och att lärarna hjälper eleverna vid behov är högre i åk 8 i jämförelse med åk 5. Placeringen gällande att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå kunskapskraven är lika mellan åk 5 och åk 8. Det sammanlagda resultatet på portalenkäten är totalt sett bättre i åk 5 än i åk 8. Andelen positiva svar har sjunkit något under 2016 i jämförelse med 2015 åk 5 89 (92) och åk 8 75 (80). 7 Sida 42 av 96

10 Delaktighet, Trygghet och Trivsel (Qualis) Hur personal, elever och vårdnadshavare upplever delaktighet, trygghet och trivsel följs upp årligen via Qualisenkät. Analys och åtgärder genomförs på grupp-, skol- och kommunnivå. Resultat på skol- och kommunnivå har redovisats i projektets årliga rapporter. Nuläge 2016 Kvalitetsarbete Vid uppföljningar inom ramen för Framtidens skola besöktes samtliga skolor vid olika tillfällen. Samtal fördes med skolans ledningsgrupp, i några fall enbart med rektor. Vid uppföljningen 2014 framkom i samtalen att man på de flesta skolor upplevde ökat intresse och ökad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Flera skolor menade att ett ökat fokus på uppföljning och analys samt på kunskap och förståelse kring stödet av digitalt analysverktyg ger bra diskussioner då helheten synliggörs. Qualis kan ses som en gemensam överenskommelse om vad som är god kvalitet i skolan. En Qualisgranskning av en skola är omfattande och berör alla processer, såsom Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel, Elevernas ansvar för eget lärande, Arbetssätt och lärarroll, Delaktighet, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande, Image. Kvalitetskriterier inom de elva olika områdena, beskrivs i sju steg. Samtliga skolor är Qualiscertifierade. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng och att kvalitetssteg 3 nåtts inom samtliga elva granskningsområden. Maxpoäng är 126 och flertalet av Kävlinges skolor har bland de högsta resultaten av samtliga Qualisgranskade skolor (ca 60 kommuner deltar i Qualis). Skolinspektionens granskning 2016 Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet. Skolenkäten är en viktig del av granskningen och besvaras av alla elever i årskurs 5 och 9, av all pedagogisk personal samt av alla vårdnadshavare till elever i grundskolans förskoleklass till åk 9. Enkäten är omfattande och utgår från de bedömningsområden som Skolinspektionens tillsyn är inriktad på. Enkätens resultat speglar elevers, vårdnadshavares och pedagogers uppfattning om Kävlinges skolor redovisades resultaten för Kävlinges skolor. Elever i årskurs 5 har en positiv uppfattning om bedömningsområdena, utom när det gäller studiero där 56% anser att andra elever stör på lektionerna. Elever i årskurs 9 har en positiv uppfattning om flera bedömningsområden, men har lägre värde inom områden som berör stimulans, delaktighet och inflytande samt ordning och studiero. Vårdnadshavarna har i stort sett en positiv uppfattning om bedömningsområdena. Men när det gäller särskilt stöd upplever endast 52% att deras barn får det stöd han/hon behöver. Elevers och vårdnadshavares uppfattning visar inga större avvikelser jämfört med de andra medverkande skolenheterna i riket. Pedagogernas enkätsvar är genomgående märkbart positiva inom alla områden, även i jämförelse med samtliga medverkande skolenheter i riket. Utmärkande för Kävlinges pedagoger är den positiva uppfattningen rörande rutiner och studiero. Vissa delområden visar lägre värden, mina elever vill utvecklas och prestera bra i skolan och Jag anpassar min undervisning efter elevernas olika förutsättningar. 8 Sida 43 av 96

11 I samband med Skolinspektionens tillsyn gjordes även en ombedömning av utvalda delar av de nationella ämnesproven Syftet är att främja en likvärdig bedömning. En hög avvikelsegrad kan vara en indikation på att skolan behöver utveckla sina processer för bedömning och betygssättning. Resultaten redovisas som medelavvikelse i förhållande till andra skolor. För Kävlingeskolornas del fanns inga större avvikelser. Skolinspektionen undersöker även skolornas bedömningsprocess. Vem som bedömde provet, om provet var avidentifierat och om bedömningen diskuterades med annan pedagog. För Kävlinges del verkar bedömningen i mycket stor utsträckning ske enskilt. Pågående utvecklingsarbete Rektorsgruppen fokuserar på kompetensutveckling kring rektors ledarskap, med klassrums- /verksamhetsbesök. I dagsläget sker utvecklingsarbete med inriktning på att stärka undervisningens kvalitet, utformat efter den enskilda skolans behov. Utvecklingsarbetet syftar till att förtydliga kunskapsmålen för eleverna, att säkerställa lektionsinnehållet, att utveckla pedagogiska planeringar, att utveckla mentorskapet och tydligt anpassa för elever, att ha höga rimliga förväntningar och arbeta med utmaningar där eleverna befinner sig, att säkerställa fortsatt god uppdragsförtrogenhet och tydligt ledarskap i klassrummet. I fokusområdena gällande matte, svenska, betyg och bedömning fortsätter utvecklingsarbete kring: Läsgaranti och taluppfattning enligt Skolverkets bedömningsstöd Läslyftet metodutveckling Bornholmsmodellen i förskoleklass för att utveckla den fonologiska medvetenheten Säkerställa bedömarkompetens hos lärare Utvecklingsarbetet sker i huvudsak i formen för kollegialt lärande. Arbetssättet har utvecklats efter mönstret som Skolverket etablerat i sina olika satsningar, typ läslyft och matematiklyft, där en viktig del är att det gemensamma lärandet har vetenskaplig grund och bygger på aktuell forskning. Det kollegiala lärandet leds ofta av förstelärare. Förstelärarna har ett tydligt uppdrag inom ramen för Framtidens skola, men utformat efter lokalt behov. De leder även arbetet i de pedagogiska utvecklingsgrupperna. Andra aktiviteter berör utvecklingsarbete gällande trivsel och studiero, fortsatt digitalisering av skolan efter ny skrivning i skollagen, 7-9 satsningen som innebär att följa de elever över tid som riskerar att inte nå målen samt att säkerställa övergångar mellan förskola och förskoleklass samt mellan åk 6 och 7. Det sker även ett kontinuerligt arbete med resultatuppföljning med tydlig analys, där förbättringsprocesser följs över tid för att tillvarata progressionsutvecklingen. Här gäller det även att tidigt identifiera elevers behov av stöd och sätta in rätt åtgärder. Andra aktuella områden gäller nyanlända elever modersmålsundervisning och studiehandledning samt kompetensförsörjning bristen på behöriga lärare. Avslutande ord Framgångsfaktorer i korthet Forskning och erfarenheter visar att det som påverkar elevers resultat mest är hur lärares kompetens och andra resurser används, att lärare samarbetar och lär av varandra, att rektor har 9 Sida 44 av 96

12 ett aktivt ledarskap, att det finns höga positiva förväntningar på alla elever och att även kommunledningen följer upp elevernas resultat med analys och eventuella åtgärder. Med en titt i backspegeln gör vi här ett försök att ringa in det vi uppfattar som projektets framgångsfaktorer: Ett tvärpolitiskt projekt där politik och skola ser sitt gemensamma ansvar, ger ökad förståelse och ett sammanhållet utvecklingsarbete. Uthållighet. Att hålla sig till fokusområden och systematiskt förbättra identifierade delområden. En tydlig målbild, ett ramverk för skolan, som är politiskt förankrat. Att projektet sammanföll med ny skollag och läroplan, gav ett naturligt tillfälle att sätta uppdragsförtrogenhet, kunskapssyn, lärandesyn, bedömning och god undervisningskvalitet i fokus. Arbetet i Framtidens skola har gynnats av statliga satsningar (mattelyft, läslyft, lågstadiesatsning, förstelärarreformen), med det kollegiala lärandet i centrum. Förstelärare med tydligt uppdrag inom ramen för Framtidens Skola. Pedagogers och skolors samarbete bedömning, betyg och samsyn i ett 4-9 perspektiv, Etablerat arbetssätt för utvecklingsarbete; DIALOG KONTRAKT UPPFÖLJNING - utifrån varje enhets behov och förutsättningar. Alla skolor är Qualiscertifierade, där Qualis borgar för en gemensam bild av god kvalitet och systematiskt arbete. En årlig rapport som kommunikativt verktyg. Framtidens skola berör 1000-tals människor. Skolans kvalitet avgörs av den vardag varje elev möter. Det är en utmaning att hålla angelägenhetsgraden lika hög hos alla och att få in nya individer i den gemensamma riktningen utan att utvecklingsarbetet tappar fart. I stora organisationer blir utmaningen än större. En skolförbättringsresa Resultat från en omfattande forskning i boken Utmärkt skolutveckling (Håkansson & Sundberg 2016) kan sammanfattas i tre avgörande vägmärken på en skolförbättringsresa och som stämmer väl överens med den erfarenhet vi har gjort i vårt skolutvecklingsprojekt Framtidens skola. 1. Varje försök att utveckla skolan måste börja i en systematisk och grundlig positionsbestämning. Var befinner sig skolan när det gäller dess styrkor och svagheter i elevers lärande samt undervisningens kvalitet? Vilka är de starka områdena, vilka är de svaga? Utan någon gemensam karta över skolans olika utvecklingsfaktorer går det inte att röra sig framåt. 2. Skolutveckling som blir hållbar och genomgripande förutsätter att man navigerar i detta komplexa landskap med väl beprövade strategier och förändringsteorier. Det handlar om att arbeta med förbättringsfaktorer som faktiskt kan göra skillnad för elevernas utveckling och lärande. Att ihärdigt hålla fast vid målsättningar och riktmärken, men samtidigt korrigera riktningen efter de hinder som arbetet möter. 3. Framgångsrik skolförbättring förutsätter kontinuerlig uppföljning för att kontrollera att färden går i rätt riktning trots eventuella bakslag och stickspår. Resultatuppföljning kan ske i professionellt syfte som ett viktigt instrument i en lärande organisation. Det handlar om att olika deltagare involveras i förbättringsarbetet och gör gemensamma avstämningar om var man befinner sig och om den fortsatta riktningen framåt. 10 Sida 45 av 96

13 Dessa, ur ett forskningsperspektiv, tre viktiga perspektiv bekräftar det arbete som har kännetecknat projektet Framtidens skola Januari 2017, för projektet Framtidens Skola, Barbro Börjesson och Gun-Sophie Andersson 11 Sida 46 av 96