Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsnämnden Tid :30 Plats Kallade Utvandrarnas Hus, Vilhelm Mobergs gata 4, Växjö Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Cheryl Jones Fur (MP) Jerker Nilsson (V) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (L) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Janna Tisjö (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrick Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin Christel Gustafsson Lena Eriksson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av protokoll 2. Fastställande av dagordning 3. Dialog - Regionala utvecklingsnämnden och revisionen Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde 23 november deltar Region Kronobergs revisorer för en dialog med regionala utvecklingsnämnden angående revisionens arbete. Frågor som revisionen önskar lyfta är: - Vilka väsentliga utmaningar ser nämnden för år 2017, inom dess egna verksamhetsområde? - Mål och styrtal för RUNs verksamhet. - Frågor och synpunkter till revisorerna. 4. Rapporter från externa uppdrag Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. 5. Månadssammandrag oktober 2016 RUN 16RK2162 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar 2 Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: att godkänna Månadssammandrag oktober 2016 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Det finns olika anledningar till de positiva avvikelserna. Vakanser och ett par långtidssjukskrivningar på avdelningarna är en. En annan är att personal har begärt partiell ledighet och man har då inte kunnat återbesätta tjänsterna helt. Regional utveckling har externfinansierats i högre utsträckning än vad som var budgeterat och beräknat inför Kostnaderna har inte upparbetats i den takt som planerats. Dessutom har egna medel har ännu inte utnyttjats. Prognosen för 2016 är +6,3 milj kronor. Beslutsunderlag Förslag till beslut - månadssammandrag oktober RUN Månadssammandrag RUN oktober16 6. Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november 16RK29 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november. Beslutsunderlag. 7. Verksamhetsplan RK1754 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsplan för regionala utvecklingsnämnden Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: att godkänna förslag på fördelning av regionala utvecklingsnämndens budgetram Sammanfattning Enligt arbetsordningen ska regionala utvecklingsnämnden, efter regionstyrelsens anvisningar, utarbeta förslag till verksamhetsplan för verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Region Kronobergs verksamhetsplanering och uppföljning bygger på metoden balanserade styrkort. I samband med beslut om verksamhetsplan 2017 föreslås nämnden besluta om fördelning av nämndens budgetram Ramen fördelas på förvaltningskostnader, driftstöd och utvecklingsmedel. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Verksamhetsplan 2017 RUN VP 2017_RUN Uppräkning driftstöd 2017 Ramblad 2017 RUN 8. Svar på skrivelse Angående Kurrebo, Tingsryds kommun från Lennart Värmby (V) 16RK1003 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svar på skrivelse. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Lennart Värmby (V). I skrivelsen föreslås att Region Kronoberg ska bjuda in berörda kommuner för att se över möjligheterna att behålla Kurrebo i offentlig ägo, istället för att genomföra planerad försäljning. Syftet är att utveckla anläggningen till en attraktiv port för Åsnenområdet och blivande nationalpark. Regionala utvecklingsnämnden har stöttat och stöttar utvecklingen av Destination Åsnen, bl.a. genom projektmedel, då detta anses ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg och länets strategi för besöksnäringen. Regionala utvecklingsnämnden har däremot ingen ambition att äga eller driva enskilda besöksmål, med de anspråk på aktivt ägarskap och långsiktig driftsfinansiering som detta skulle medföra. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Svar på skrivelse angående Kurrebo Förslag på svar till skrivelse Kurrebo Skrivelse Kurrebo Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län 16RK616 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Länsstyrelsen i Kronobergs län har under lett arbetet med att utveckla en Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län. Strategin har tagits fram i samarbete med LRF Sydost och Region Kronoberg där Region Kronoberg haft representanter med i styrgrupp och arbetsgrupp. För Region Kronobergs del är dokumentet en handlingsplan för att stärka arbetet kring mat i Kronoberg och beslutas därmed av regionala utvecklingsnämnden. Under 2016 har en intern referensgrupp skapats på Region Kronoberg för att få input till handlingsplanen från samtliga berörda avdelningar i organisationen. Den regionala livsmedelsstrategins vision är Med stolthet skapar vi bra råvaror, god mat och utvecklingsmöjligheter i Kronoberg. Syftet har definierats enligt följande: I Kronobergs län ska vi ta till vara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. I detta ingår att förena en hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som skapar förutsättningar för fler företag, jobb och framtidstro på landsbygden men också ökar matproduktionen och förädlingsgraden i länet. Vi tänker också främja en grön tillväxt och möjligheterna för en hållbar produktion och konsumtion. Beslutsunderlag Förslag till beslut: Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län Beslutsunderlag Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län Livsmedelsstrategi för Kronobergs län(66449)_tmp 10. Förstudie - Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande företag i Kronobergs län 16RK1280 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning I juni månad beviljades Region Kronoberg kr, från Tillväxtverket, för genomförande av en förstudie i syfte att utveckla regional samverkan för fler och 5 Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: växande arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Förstudien har genomförts under september och oktober. Målgruppen för förstudien är arbetsintegrerande sociala företag, offentliga aktörer, ideella och privata aktörer samt universitet. Syftet med förstudien är att gemensamt och utifrån regionala behov utarbeta en handlingsplan som syftar till att stärka de arbetsintegrerande sociala företagens roll i att skapa arbete och sysselsättning för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Under december månad kommer Tillväxtverket utlysa medel, till regionala utvecklingsaktörer, för tvååriga genomförandeprojekt. Vid en ansökan av dessa medel, ska handlingsplanen utgöra underlag för ansökan. Utlysningen är ett led i Tillväxtverkets regeringsuppdrag att genomföra insatser för ASF. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Förstudie Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län Förstudie Utveckling av regional samverkan för fler växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronoberg Handlingsplan ASF _Kronoberg 11. Infrastrukturpott för destinationsutveckling 16RK2216 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att avsätta totalt 4 miljoner till infrastrukturpott för plats- och destinationsutveckling att projekt och exakt finansiering stäms av med regionala utvecklingsnämndens presidium. Sammanfattning Ärendet gäller en utvecklingspott för satsning på infrastruktur som medel för plats- och destinationsutveckling. Potten skulle kunna användas till flera satsningar i länet. Ett exempel skulle kunna vara utveckling av infrastrukturen kring våra större turistdestinationer i länet, i syfte att skapa bättre tillgänglighet och service för invånare, besökare och näringsidkare. Ett annat skulle kunna vara utveckling av den attraktiva hållplatsen, där vi undersöker och utvecklar framtidens attraktiva hållplatser på strategiskt viktiga platser i Kronoberg. Satsningen skulle genomföras i nära samarbete med berörda intressenter, som exempelvis invånarna, Trafikverket, berörda kommuner och Destination Småland. Finansieringen hämtas från ett avslutat EU-projekt för kapacitets- och serviceökning av infrastruktur, Motorways of the Sea, på området Baltic-Link Motorways of the Sea, Gdynia-Karlskrona. Utvecklingspotten skulle omfatta totalt 4 miljoner under perioden Beroende på åtgärd skulle projekten 6 Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: kunna skalas upp genom medfinansiering av kommuner och genom länstransportplanen. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Infrastrukturpott för destinationsutveckling 12. Regionala utvecklingsnämndens årsplan 2017 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden besluta att fastställa sammanträdesplan med beredningstider för regionala utvecklingsnämnden Sammanfattning Regionfullmäktige har beslutat ( 119/2016) om sammanträdestider för Region Kronobergs politiska organisation Regionala utvecklingsnämnden beslutar om sammanträdestider för presidieberedningen. Beslutsunderlag Sammanträden 2017 Region Kronoberg regionalutvecklingsnämnd med beredningstider 13. Inbjudningar till kurser och konferenser 16RK86 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår regionala utvecklingsnämnden besluta att utse två ledamöter att representera regionala utvecklingsnämnden vid Smart Housing Småland konferens i Nässjö 15 december Sammanfattning Smart Housing Småland bjuder in till en dag kring boende och byggande i Sverige. Konferensen hålls på Träcentrum i Nässjö 15 december Föreslås att utse två ledamöter att representera regionala utvecklingsnämnden. 14. Redovisning av delegeringsbeslut Ärendet i korthet 7 Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Följande delegationsbeslut fattade av ordförande för regionala utvecklingsnämnden anmäles. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera delegationsbesluten till protokollet. Delegeringsbeslut 16RK20-14 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 19/2016: Resursfördelning medel till Regional skogsstrategi för Småland(16RK1675) 16RK20-15 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 20/2016: Resursfördelning medel till projektet Tillvarata internationella akademikers kompetens i Linnéregionen (16RK1676) 16RK20-16 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 21/2016: Resursfördelning beslut om stöd, affärsutvecklingscheck till Atech Transmission AB (16RK1741) 16RK20-17 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 22/2016: Resursfördelning beslut om stöd, servicebidrag till Affären i Kalvsvik AB (16RK1759) 15. Övriga ärenden 8 Utskriftsdatum:

9 5 Månadssammandrag oktober 2016 RUN 16RK2162 9

10 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK2162 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Månadssammandrag oktober 2016 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag oktober 2016 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det finns olika anledningar till de positiva avvikelserna. Vakanser och ett par långtidssjukskrivningar på avdelningarna är en. En annan är att personal har begärt partiell ledighet och man har då inte kunnat återbesätta tjänsterna helt. Regional utveckling har externfinansierats i högre utsträckning än vad som var budgeterat och beräknat inför Kostnaderna har inte upparbetats i den takt som planerats. Dessutom har egna medel har ännu inte utnyttjats. Prognosen för 2016 är +6,3 milj kronor. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Månadsrapport oktober 2016 Sida 1 av 1 10

11 OKTOBER

12 Resultat RUN Resultaträkning exkl proj (tkr) Utfall ack Månad OKTOBER Rullande Årsbudget Prognos Budget Ack Differens 12 mån 2016 Budgetavv Verksamhetsstöd Projektkontor ekonomiskt stöd Kunskap och lärande Folkhälsa och soc utveckling Hållbar tillväxt Totalsumma Kommentar: Det finns olika anledningar till de positiva avvikelserna. Vakanser och ett par långtidssjukskrivningar på avdelningarna är en. En annan är att personal har begärt partiell ledighet och man har då inte kunnat återbesätta tjänsterna helt. Regional utveckling har externfinansierats i högre utsträckning än vad som var budgeterat och beräknat inför Totalt drygt 2 heltidstjänster har externfinansierats utöver budget. Kostnaderna har inte upparbetats i den takt som planerats. Dessutom har egna medel har ännu inte utnyttjats hade Regional utveckling 75 anställda. Av dessa finns det deltidsanställda, vilket till största del är självvalt. Budgeterade heltidstjänster inför 2016 var 64,35 varav 7,75 beräknades att projektfinansieras. Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid) JAN -OKTOBER 2016 JAN - OKTOBER 2015 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Region utveckling totalt 3,8 4,8 0,9 2,1 2,1 2,1 Region Kronoberg totalt 5,3 5,7 3,7 5,1 5,4 3,9 Kommentar: Sjukfrånvaron är lägre än i Region Kronoberg totalt. Förvaltningen har drabbats av ett par långtidssjukskrivningar som varit arbetsrelaterade. Pga detta har sjukfrånvaron ökat i jämförelse med samma period föregående år. Allteftersom de är tillbaka i arbete sjunker sjukfrånvaron. 1 12

13 6 Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november 16RK29 13

14 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK29 Handläggare: Joao Minelmio Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november Ordförandes förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Olof Björkmarker Nämndsordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1 14

15 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK29 Handläggare: Joao Minelmio, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 23 november Beslutsutrymmet för 1:1-anslaget ser i dagsläget ( ) ut som följer: (kr) Ändamål Återstående innan beslut varav 2016 Föreslagna för bifall varav 2016 Återstående efter beslut varav 2016 Projektverksamhet Företagsstöd Kommersiell service Uppföljning/utvärdering SUMMA Ärende Ändamål Beslutsförslag Varav 2016 inga nya ärenden 15

16 7 Verksamhetsplan RK

17 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1754 Handläggare: Sara Nilsson, Regional utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Verksamhetsplan 2017 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsplan för regionala utvecklingsnämnden att godkänna förslag på fördelning av regionala utvecklingsnämndens budgetram Sammanfattning Enligt arbetsordningen ska regionala utvecklingsnämnden, efter regionstyrelsens anvisningar, utarbeta förslag till verksamhetsplan för verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Region Kronobergs verksamhetsplanering och uppföljning bygger på metoden balanserade styrkort. I samband med beslut om verksamhetsplan 2017 föreslås nämnden besluta om fördelning av nämndens budgetram Ramen fördelas på förvaltningskostnader, driftstöd och utvecklingsmedel. Olof Björkmarker Ordförande regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag Sida 1 av 1 17

18 VERKSAMHETSPLAN 2017 REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN INVÅNARE Nuläge Prognosen av måluppfyllelse Gröna Kronoberg visar i dagsläget att 2,5 av 10 mål kommer att vara uppnådda Det pekar på behovet av fler och fördjupade insatser inom alla de fyra prioriteringarna för att på sikt kunna nå fler av målen i Gröna Kronoberg. FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA VARA FORTSATT HÖGT Mål Driva utveckling i linje med målen i Gröna Kronoberg Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Måluppfyllelse Gröna Kronoberg 2,5/10 4/10 5/10 Andel samhandlingspunkter som Regional utveckling har pågående insatser inom 67 % 80 % 100 % Handlingsplaner 2017: Utveckling av planeringsunderlag för bredare infrastrukturplanering Under 2017 påbörjas processen med att ta fram en ny länstransportplan. För att utveckla processen, ska formerna för att ta fram kunskapsunderlag utvecklas så att nya aspekter av planering tas i beaktande. Det kan exempelvis handla om samordning med övrig samhällsplanering, och hur hållbarhetsaspekter kan komma in i planeringen. Utveckla arbetet med platsutveckling och service i glesa miljöer Region Kronoberg har i uppdrag att säkerställa servicenivån på landsbygden. Under 2017 kommer en förstudie att genomföras som handlar om att undersöka möjligheterna att utveckla orter och platser i 0 18

19 Kronoberg, där service kan vara en del för att skapa attraktiva livsmiljöer i länet. Inom ramen för arbetet kommer också den planerade landsbygdstrategin att följas upp. Utveckla tjänster och paketering av stödresurser till företagare Region Kronoberg har idag flera olika verktyg för att stötta företagare i länet. Det finns flera utvecklingsprojekt för målgruppen som får finansiering av regionen (t.ex. Trästrategi, Smart Housing, Step Two, Växarena), och direkt stöd till företagare i form av affärsutvecklingscheckar. Nu planeras också ett nytt stödsystem efter en modell från Halland, som ska sättas igång Regionstyrelsen har också gett uppdrag att stötta företag som vill delta i offentlig upphandling samt utökat stöd till organisationer som arbetar med nyföretagande och företagsutveckling. Regionens nybildade näringslivsråd bör också aktiveras, för diskussion kring olika stödresurser. Utveckla koncept barnens bästa i Kronoberg Ett övergripande mål med detta arbete är att barn och unga ska ha förutsättningar att kunna gå ut skolan med godkända betyg, en utmaning som måste involvera hela samhällets gemensamma resurser. Viktiga komponenter i arbetet är att stärka samarbete och få till samhandling som leder till barnens bästa, samt att barnens bästa i planering, bedömning och genomförande ska komma före den egna organisationens intressen. För att lyckas med detta måste det finnas ömsesidig tillit och respekt mellan samarbetande och samhandlande aktörer. Under 2017 ska arbete genomföras för att ta fram robusta regionala strukturer för ändamålet. MEDARBETARE Nuläge Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen behöver fortsätta att utvecklas och utforskas för att uppnå en god arbetsmiljö och för att den ska kunna användas som ett strategiskt verktyg i medarbetarnas arbete. Här krävs både fortsatt utveckling och uppföljning. Gröna Kronoberg beskriver att gröna trådens verktyg ska användas i genomförandet av strategin. En första mätning av utmaningsdrivet arbetssätt, visar att det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet för att rusta medarbetarna att använda sig av dessa verktyg i vardagen. REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Mål Skapa en arbetsmiljö som präglas av ett utmaningsdrivet arbetssätt Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Medarbetare som upplever att de arbetar utmaningsdrivet enligt definition 55 % 75 % 100 % 1 19

20 Matkvalitet enligt medarbetarenkät 51,1 51,1 1 >70 Stressprofil enligt medarbetarenkät/medarbetarprofil 41,8 41,8 2 <41,8 Handlingsplaner 2017: Fortsatt utveckling av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö Den aktivitetsbaserade arbetsmiljön är ett strategiskt verktyg för att kunna arbeta utmaningsdrivet. Utveckling av den fysiska miljön har skett under 2016 för att skapa en miljö som främjar att arbeta på detta sätt. Under 2017 ska insatser genomföras för att medarbetarna i ännu större utsträckning ska använda miljön på ett ändamålsenligt sätt. Tillämpa verktygen i gröna tråden För att förverkliga regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg ska arbetsmetoden Gröna tråden tillämpas som består av att arbeta utmaningsdrivet, förändringslogik, intressentanalys, jämställdhet- och mångfaldsintegrering, samhandling och lärandecykel. Under 2016 påbörjades ett arbete med att medvetandegöra metoderna bland medarbetarna. Under 2017 ska metoderna systematiskt börja tillämpas av medarbetarnas i det ordinarie arbetet, vilket kräver riktade insatser och stöd. Inom ramen för detta görs också en särskild satsning på jämställd tillväxt. VERKSAMHETSUTVECKLING Nuläge För att Region Kronoberg ska kunna vara en drivande utvecklingsaktör, krävs ett ständigt arbete med att utveckla vår portfölj och de metoder som används. Det finns ständigt ett behov av att utveckla och stärka strukturerna för samverkan och samhandling med olika typer av intressenter. Under 2016 har det exempelvis tagits fram ett koncept för nätverksarbete, för att nå en högre effektivitet och resultat. Här är också kommunikation en avgörande faktor. I början av 2016 togs en kommunikationsplan för Gröna Kronoberg fram. Några aktiviteter har påbörjats som exempelvis att ordförande i Regionala utvecklingsnämnden och Regionala utvecklingsdirektören genomfört en kommunturné. För effektiv samhandling krävs att innehållet i Gröna Kronoberg kommuniceras ytterligare till länets aktörer genom att kommunikationsplanens aktiviteter utvecklas och följs upp löpande. REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR 1 Mätningen genomförs inte under Mätningen genomförs inte under

21 Mål Stärka vår roll som regional utvecklingsaktör Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Beviljade ansökningar om 1.1. medel där Region Kronoberg varit en aktiv 57 % 80 % 90 % utvecklingsaktör enligt definition 3 Utvecklingsindex: Regional utvecklings externa arbete 4 Basvärde saknas, tas fram i januari 2017 Handlingsplaner 2017: Kommunicera Gröna Kronoberg Arbetet med att kommunicera Gröna Kronoberg behöver fortsätta under 2017, både internt och externt. Fler behöver bli ambassadörer för målbilden och den samhandling som krävs. Under året ska den digitala plattformen utvecklas ytterligare, och både medarbetare och intressenter få möjlighet till kompetenshöjning inom innehåll och verktyg kopplat till Gröna Kronoberg, bl.a. inom ramen för våra bolag, projektverksamhet och befintliga nätverk. Ett flertal proaktiva medieaktiviteter ska också genomföras. Ta fram förslag på revidering av Gröna Kronoberg I Gröna Kronoberg fastslås att strategin ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Under perioden med framtagande av Gröna Kronoberg och ett antal understrategier samt uppföljning av dessa, har erfarenheter gjorts som ska ligga till grund för en eventuell revidering. Under 2017 ska en plan tas fram för hur en eventuell revidering av strategin ska ske, inklusive insamling av tidigare lärdomar. EKONOMI Nuläge Regionala utvecklingsnämndens budget uppvisar en god ekonomi, men är beroende av extern finansiering för att bibehålla och utveckla verksamheten. Det handlar bl.a. statliga uppdrag som ofta saknar finansiering. Det finns således ett behov av att särskilt följa upp de externa intäkterna löpande. I analysen. 3 Definition: Region Kronoberg har gett projektägare återkoppling och kvalitetssäkrat projektet så att det ligger i linje med prioriterade insatser och strategier som bidrar till regional utveckling. Alla tre punkterna ska vara uppfyllda innan sista ansökningsdatum; Inledande samtal i möte/telefon, Coachande samtal i möte/telefon, Återkoppling på utkast. 4 Ett utvecklingsindex har arbetats fram som mäter Regional utvecklings verksamhet utifrån kännedom, intresse, möjliggörare, mäkla och matcha möten och relevans. 3 21

22 Med anledning av Region Kronobergs roll som drivande utvecklingsaktör, finns också behov att ytterligare aktivera samhandling i linje med Gröna Kronoberg. Projektformen är ofta ett användbart verktyg för nya satsningar, vilket innebär att ökad projektfinansiering är en indikator på ökad mobilisering. EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS Mål En hållbar ekonomi i balans Styrtal Nuläge Målvärde 2017 Målvärde 2019 Andel externa intäkter av total kostnadsomslutning 46 % >=46 % >=46 % Handlingsplan 2017: Öka projektfinansieringen För att kunna mobilisera insatser utifrån Gröna Kronoberg i högre utsträckning, behöver Region Kronoberg öka projektfinansieringen. Även om Region Kronoberg inte är ensam aktör att genomföra Gröna Kronoberg, saknas ofta organisationer som är beredda att ta på sig ett projektägarskap. Genom att kombinera nya metoder för mobilisering och engagemang hos relevanta intressenter, med ett erbjudande om Regionen som projektägare, kan fler insatser komma igång som bidrar till måluppfyllelse i övriga perspektiv. 4 22

23 Bilaga; Regionfullmäktiges uppdrag till Regionala utvecklingsnämnden Mål Uppdrag Hanteras Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Ett näringslivsråd ska inrättas Näringslivsråd har inrättats och sammanträtt under Fortsatt utveckling Ingår i VP. En strategi för utveckling av näringslivet på landsbygden ska utarbetas, i samarbete med näring, forskning och utbildningsväsende. Främja nyföretagandet och tillväxten i regionen med förstärkning till näringslivsfrämjande organisationer. Genomförs 2016, uppföljning ingår i VP. Ingår i VP. Stödja den sydsvenska skogsforskningen Tillsammans med kommunerna erbjuda småföretag och ideella organisationer utbildning i att lämna anbud på offentlig upphandling Hanteras inom ramen föri pågående arbete med Regional skogsstrategi. Ingår i VP. 5 23

24 Driftstöd Regional utveckling, förslag 2017 Bilaga 4 Driftstöd Budget 2015 Förslag till AU Organisation/projekt Summa 2016 Förändring Summa 2017 Kommentar ATT FÖRDELA INKL EGNA MEDEL Uppväxling 3% förutom Besöksnäringen och egna medel där uppräkning är 1,6% Inkl 1,5 milj "nya" medel BOLAG ÄGDA/DELÄGDA AV REGIONFÖRBUNDET ALMI Kronoberg Uppräkning enl ägarsamråd ALMI Kronoberg:s särskilda satsningar - IFS-rådgivning Oförändrat. AB Destination Småland Uppväxling 2% IT-plattform Småland& Öland AB Oförändrat. Företagsfabriken i Kronoberg AB/Inkubatorn Uppr 2% TOTAL SUMMA BOLAG ÖVRIGA Ung Företagsamhet Uppräkning 2% Enterprise Europe Network (EEN) Oförändrat Besöksnäring i Småland För genomförande av marknadsföringsaktiviteter inom ramen för det gemensamma arbetet med Masterplan Småland tillsammans med Jönköpings län och Kalmar län. Coompanion Villkor för driftstöd ska uppdateras MAT Oförändrat TOTAL SUMMA ÖVRIGA DRIFTSTÖD Egna medel Inkl 500 tkr till skogsforskning och 1 milj till främjande av nyföretagande. SUMMA DRIFTSTÖD SUMMA EGNA MEDEL TOTALT DRIFTSTÖD+EGNA MEDEL Sida 1 av 2 24

25 RAMBLAD 2017 Uppdaterad: Nämnd: Regionala utvecklingsnämnden Belopp i tkr EXTERN BUDGETRAM 2016* * Avskrivning per Avgår tilläggsbudget Kompensation lönerevision 2016, helårseffekt 663 Behovsbaserad uppräkning 37 Extra uppräkning för bidrag inom samverkansmodellen 211 Volymförändringar budget 2017 Skogsforskning 500 Främja nyföretagande och tillväxt SUMMA volymförändringar Löneavtal 2017** - ** av avtal 2017 (senast 30 nov) EXTERN BUDGETRAM INTERN BUDGETRAM 2017*** - *** Uppdateras när baspaket 2017 klara NETTOKOSTNADSRAM Fördelning ram: Förvaltningskostnader Driftstöd enl bilaga Egna medel Under förvaltningskostnader tillkommer löneavtal 2017 så denna siffra kommer att justeras. Även den interna budgetramen kommer att förändras. 25

26 8 Svar på skrivelse Angående Kurrebo, Tingsryds kommun från Lennart Värmby (V) 16RK

27 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 16RK1003 Handläggare: Camilla Ottosson, Datum: Missiv - Svar på skrivelse Angående Kurrebo, Tingsryds kommun från Lennart Värmby (V) Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svar på skrivelse. Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Lennart Värmby (V). I skrivelsen föreslås att Region Kronoberg ska bjuda in berörda kommuner för att se över möjligheterna att behålla Kurrebo i offentlig ägo, istället för att genomföra planerad försäljning. Syftet är att utveckla anläggningen till en attraktiv port för Åsnenområdet och blivande nationalpark. Regionala utvecklingsnämnden har stöttat och stöttar utvecklingen av Destination Åsnen, bl.a. genom projektmedel, då detta anses ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg och länets strategi för besöksnäringen. Regionala utvecklingsnämnden har däremot ingen ambition att äga eller driva enskilda besöksmål, med de anspråk på aktivt ägarskap och långsiktig driftsfinansiering som detta skulle medföra. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Skrivelse Angående Kurrebo, Tingsryds kommun Svar på skrivelse Sida 1 av 1 27

28 Svar på skrivelse Diarienr: 16RK1003 Handläggare: Camilla Ottosson Datum: Lennart Värmby, Regionråd och ordförande FoU-beredningen Svar på skrivelse Kurrebo, Tingsryds kommun Lennart Värmby har inkommit med en skrivelse om Kurrebo, en anläggning intill sjön Åsnen i Tingryds kommun. I skrivelsen föreslås att Region Kronoberg ska bjuda in berörda kommuner för att se över möjligheterna att behålla Kurrebo i offentlig ägo, istället för att genomföra planerad försäljning. Syftet är att utveckla anläggningen till en attraktiv port för Åsnenområdet och blivande nationalpark. Regionala utvecklingsnämnden har stöttat och stöttar utvecklingen av Destination Åsnen, bl.a. genom projektmedel, då detta anses ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg och länets strategi för besöksnäringen. Vid sammanträdet i juni 2016, beviljades ytterligare kronor till satsningen. För att destinationen ska kunna utvecklas, krävs lokal förankring och en mängd aktörer som driver olika typer av besöksmål. Regionala utvecklingsnämnden har ingen avsikt att äga eller driva enskilda besöksmål. Regionala utvecklingsnämnden ser att en inbjudan till dialog gällande Kurrebos framtid kan uppfattas som att Region Kronoberg har intresse av ägandeskap, vilket inte Region Kronoberg har. Med vänlig hälsning Olof Björkmarker Ordförande Regionala Utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Sida 1 av 1 28

29 29

30 9 Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län 16RK616 30

31 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK616 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län i enlighet med upprättad skrivelse. Sammanfattning Länsstyrelsen i Kronobergs län har under lett arbetet med att utveckla en Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län. Strategin har tagits fram i samarbete med LRF Sydost och Region Kronoberg där Region Kronoberg haft representanter med i styrgrupp och arbetsgrupp. För Region Kronobergs del är dokumentet en handlingsplan för att stärka arbetet kring mat i Kronoberg och beslutas därmed av regionala utvecklingsnämnden. Under 2016 har en intern referensgrupp skapats på Region Kronoberg för att få input till handlingsplanen från samtliga berörda avdelningar i organisationen. Den regionala livsmedelsstrategins vision är Med stolthet skapar vi bra råvaror, god mat och utvecklingsmöjligheter i Kronoberg. Syftet har definierats enligt följande: I Kronobergs län ska vi ta till vara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. I detta ingår att förena en hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som skapar förutsättningar för fler företag, jobb och framtidstro på landsbygden men också ökar matproduktionen och förädlingsgraden i länet. Vi tänker också främja en grön tillväxt och möjligheterna för en hållbar produktion och konsumtion. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag Regional livsmedelsstrategi för Kronobergs län Regionala livsmedelsstrategin för Kronoberg län Sida 1 av 1 31

32 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK616 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Beslutsunderlag Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län Bakgrund Under våren 2015 tog Länsstyrelsen Kronoberg intitiativ till att utveckla en regional livsmedelsstrategi för att tydliggöra livsmedelskedjan i länet och fånga upp de svagheter och höja de styrkor som finns inom matproduktion.. LRF Sydost och Region Kronoberg bjöds in till denna process i ett tidigt skede. Den regionala livsmedelsstrategin fokuserar i första hand på ekonomisk tillväxt och näringslivsutveckling och ligger i linje med Gröna Kronoberg. Genomförandet kommer samordnas med parternas övriga mål, policys och strategier. Livsmedelsstrategin ska fungera som ett samverkansunderlag för länets aktörer inom livsmedelskedjan tillsammans med offentliga verksamheter och andra organisationer som arbetar med livsmedelsfrågorna. Livsmedelsstrategin kommer vara ett stödjande dokument för att kunna genomföra de föreslagna aktiviteter som behövs i länet för en hållbar livsmedelskedja och god företagsamhet inom livsmedelsnäringen. Livsmedelsstrategin har också som mål att bidra till bättre möjligheter för att utveckla företagande och bidra till välmående hos befolkningen genom bra livsmedel med kvalité. Grundprincipen under framtagandet var att den Regionala Livsmedelsstrategin skulle utvecklas till ett handlingsorienterat styrdokument. Arbetsprocessen Livsmedelsstrategin har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Kronobergs län, LRF Sydost och Region Kronoberg där Region Kronoberg haft representanter med i styrgrupp och arbetsgrupp. Arbetet med livsmedelsstrategin började under hösten 2015 med en bakgrundsanalys av livsmedelskedjan i länet inklusive en sammanställning av olika aktörers mål och strategier detta för att få så god överblick som möjligt över vilka förutsättningar som finns för livsmedelsstrategin. Enligt styrgruppsbeslut i uppstarten av arbetet har ambitionen varit att ta fram ett konkret dokument på relativt kort tid med hjälp av redan existerade styrdokument, rapporter och analyser så som nedan nämnda samt Landsbygdsprogrammet, Leader-program, Regionala Utvecklingsstrategin (RUS), Regionala Innovationsstrategin (RIS), Besöksnäringsstrategin, Kompetensförsörjningsstrategin m.m. En SWOT-analys har genomförts för att kartlägga de styrkort, möjligheter, svagheter och hot som finns inom Kronobergs läns livsmedelskedja. Utöver en ordinarie SWOT-analys ställdes frågor om vad det är som mer precist hindrar de olika aktörernas utveckling och vad som hade kunnat underlätta i deras vardag. För att nå ut till så många livsmedelsaktörer som möjligt har den analysen kompletterats med telefonintervjuer. 32

33 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK616 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Underlag för Kronobergs livsmedelsstrategi utöver SWOT och intervjuer har varit; - Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kronobergs län 2030, LRF (2014) - Kronobergs län- ur ett livsmedelsperspektiv, Carin Svensson, SLU (2016) - Konkurrenskraftsutredningen, SOU (2015) - Mat och klimat i Kronobergs län, Miljöresurs Linné (2013) - Matvision 2020, Aktiebolaget Dimanche (2015) - Statistik från SCB och Jordbruksverket I maj 2016 har en intern referensgrupp skapats för att få input till strategin från samtliga berörda avdelningar inom organisationen. I denna grupp har det funnits representanter med från Regional Utveckling, Upphandlingsenheten, Miljöenheten samt Kost och restauranger. Denna grupp har betonat vikten av att i strategin inkludera klimat- och miljöperspektivet med betoning på det existerande Miljöprogrammet, social och ekologisk hållbarhet, samt upphandlings, kost och folkhälsofrågor. I strategin har inte alla dessa inspel tagits i beaktning. Processen avslutades med en hearing under MAT2016 då länets samtliga aktörer fick möjlighet att kommentera på livsmedelsstrategin. Sammanfattning: Regional Livsmedelsstrategi för Kronobergs län Regionala Livsmedelsstrategins vision är: Med stolthet skapar vi bra råvaror, god mat och utvecklingsmöjligheter i Kronoberg. Strategins syfte är att Kronobergs län ska ta till vara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. I detta ingår att förena en hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som skapar förutsättningar för fler företag, jobb och framtidstro på landsbygden men också ökar matproduktionen och förädlingsgraden i länet. Utöver detta skall grön tillväxt och möjligheterna för en hållbar produktion och konsumtion främjas. Den Regionala Livsmedelsstrategin för Kronobergs län pekar ut fem effektmål: 1. KONSUMENTER HAR GOD KUNSKAP OM KRONOBERGS LIVSMEDELSKEDJA i. Förmedla kunskap genom studiebesök & mässor ii. Utbilda & anordna kurser iii. Utveckla våra besöksmål 2. EN PRIMÄRNÄRING MED FRAMTIDSTRO i. Utbildning riktad till unga & nya lantbrukare ii. Rådgivning kring ägarskiften & EU- lagstiftning iii. Våga förändra 33

34 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK616 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: FLER FÖRETAG, JOBB OCH ÖKAD VOLYM INOM LIVSMEDELSFÖRÄDLINGEN, MED HÖG KVALITÉT i. Sätta entreprenörer i fokus ii. Märka livsmedel iii. Göra insatser för produktutveckling 4. LIVSMEDEL FRÅN KRONOBERG I DE OFFENTLIGA KÖKEN i. Informera om upphandlingar & förenkla anbudsansökan ii. Likvärdiga krav och mål inom den offentliga verksamheten 5. EFFEKTMÅL 5- GOD KOMMUNIKATION, KONTAKT, KUNSKAP & LOGISTIK AKTÖRERNA EMELLAN i. Skapa naturliga mötesplatser ii. Bygga upp en samlingscentral & fungerande logistik iii. Skapa en verktygslåda för kommunikation & marknadsföring 34

35 UTKAST KRONOBERGS LIVSMEDELSSTRATEGI FOTO: DKJ.SE 35

36 UTKAST INNEHÅLL Förord 3 Syfte och vision 4-5 Bakgrund 6-7 Effektmål 1 Konsumenter har god kunskap om Kronobergs livsmedelskedja 8-9 Effektmål 2 En primärnäring med framtidstro Effektmål 3 Fler företag, jobb och ökad volym inom livsmedelsförädlingen, med hög kvalité Effektmål 4 Livsmedel från Kronoberg i de offentliga köken Effektmål 5 God kommunikation, kontakt, kunskap och logistik aktörerna emellan Tidigare projekt och aktiviteter inom livsmedel i Kronobergs län Handlingsplan livsmedelsstrategin FOTO: DKJ.SE 36

37 UTKAST FÖRORD När Kronobergs län stod värd för EU:s jordbruksministermöte 2009 var målet att med gemensamma krafter samla och visa upp det kluriga och sagolika Småland. Framgången önskade vi skulle bli ett avstamp för fortsatt kraftsamling för landsbygdens utveckling och ökad attraktionskraft i Småland. Sju år senare kan vi konstatera att vi lyckats flytta fram positionerna inte minst med tanke på MAT som varje september lockar nästan människor och är på väg att bli en nationell arena för ökad kunskap om matens betydelse ur olika perspektiv för tillväxten, hälsan, säkerheten med mera. Under 2015 startade Sveriges regering ett arbete med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi som ska värna om livsmedelsproduktionen i landet och öka landets självförsörjningsgrad. Vi i Kronobergs län bestämde tidigt att det finns ett behov att ta fram en strategi även här i länet för att stärka vår livsmedelskedja och inte minst primärproduktionen. Det är betydelsefullt att utveckla områden inom besöksnäringen med koppling till mat, jakt och fisketurism men också utveckling av nya produkter, måltidsupplevelser och internationell marknadsföring. Vi vill stödja konsumenternas efterfrågan på mat som är producerad i närområdet med god djurhälsa och mindre användning av växtskyddsmedel och handelsgödsel. Konsumenterna ska veta att maten är säker och att den information de får om livsmedel är korrekt, såväl i butik som på restaurang. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Den offentliga livsmedelskontrollen har därför en viktig roll för såväl producenter som konsumenter och ska vara effektiv och likvärdig i hela länet. Livsmedel från Kronoberg har sina rötter i Smålands traditionella smaker. Råvarorna har i århundraden tagits ifrån omgivningarna i skogen, från sjön, egen odling och uppfödning. Vi har bland annat vår ostkaka, isterband och krösamos. Detta är kända produkter som vi kan bygga vidare på och marknadsföra oss genom. Livsmedel finns med som en stor del i alla människors liv. Livsmedel är livsviktigt för vår fortlevnad och hälsa men också njutning och för glädje i vardagen och till fest. Vi har idag kommit allt längre bort från livsmedelstillverkningen, de förr naturliga mötena blir idag allt färre. Allt fler konsumenten vill ändå veta var maten kommer ifrån och efterfrågar god kvalitet. I Kronobergs län vill vi stärka och effektivisera jordbruksnäringens utveckling, men också stärka utvecklingen av varumärken och av livsmedel. Vi menar att ökad konkurrenskraft, rådgivning, information och finansiellt stöd kan göra att fler företag kan ta steget för att utveckla sina företag och produkter och skapa fler jobb. Vi vill skapa en plattform där upphandlare inom offentlig sektor och inköpare inom privat sektor kan möta lokala livsmedelsleverantörer. Genom plattformen kan kontaktnät skapas, goda exempel spridas och möjligheter att utveckla livsmedelsnäringen skapas. 37 3

38 UTKAST SYFTE I Kronobergs län ska vi ta till vara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. I detta ingår att förena en hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt som skapar förutsättningar för fler företag, jobb och framtidstro på landsbygden men också ökar matproduktionen och förädlingsgraden i länet. Vi tänker också främja en grön tillväxt och möjligheterna för en hållbar produktion och konsumtion. FOTO: DKJ.SE 4 38

39 UTKAST VISION Med stolthet skapar vi bra råvaror, god mat och utvecklingsmöjligheter i Kronoberg FOTO: LRF 39 5

40 BAKGRUND UTKAST 6 Under våren 2015 startades en dialog mellan Länsstyrelsen Kronoberg, LRF Sydost och Region Kronoberg för att ta fram en regional livsmedelsstrategi för länet. Detta för att tydliggöra livsmedelskedjan i länet och fånga upp de svagheter och förstärka de styrkor för matproduktion som finns. Det finns en stor vilja och förhoppning från invånare, företagare och det offentliga i länet, att livsmedel ska få ta en allt större plats. Livsmedelsstrategin har huvudfokus på, och avgränsning kring, en hållbar tillväxt och sysselsättning inom hela livsmedelskedjan. Utifrån ett sådant fokus är det nödvändigt, utan att här gå in på djupet, ändå omnämna områden som är viktiga och intimt förknippade med livsmedel och livsmedelsproduktion. Sådana områden är bland annat folkhälsa, näringsmässig kvalité, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, beredskap, klimat och miljö. Dessa områden, även om de inte särskilt lyfts fram i strategin, finns med som en självklar bakgrund när vi beskriver och definierar livsmedel av god kvalité. Livsmedelsstrategin ska också vara inkluderande och omfattar därför hela livsmedelskedjan med storskalig-, småskalig-, ekologisk- och konventionell produktion. I ett litet län har vi inte råd att vara utan några av dessa delar men strävar efter en produktion som är långsiktigt hållbar i alla sina led för att värna en god livsmiljö med en frisk befolkning. För att uppnå detta är det, i alla led, viktigt med en förändringsvilja som innefattar ny kunskap och innovation. Kronobergs län har haft en nedåtgående trend inom livsmedelstillverkning. Många jordbruksföretag har lagt ner och förädlingsindustrin är trots det, väldigt liten i förhållande till produktionen. Trots sjunkande produktion inom bland annat mjölk- och köttproduktion, så är länet helt självförsörjande inom dessa två områden. Emellertid skickas det mesta som producerats till andra län för förädling i dagsläget. Konkurrensen är tuff, speciellt från utländska varor som har pressats ner i pris. Sverige har också högre ambitioner, och krav, än de flesta länder när det kommer till djurhållning, antibiotikaanvändning och besprutning av grödor. Vi har ändå de geografiska förutsättningarna för att lyckas med en god produktion och sunda mervärden som understödjer livsmedelssäkerhet. Kronoberg har förutsättningarna för både odling och naturbete, vilket bidrar till miljömålen för det rika odlingslandskapet. Landskapet är varierat och passar både mjölk- och köttproduktion, men även för tillväxt inom andra livsmedelsinriktningar så som fiske, frukt- och grönsaksodling. Det finns god tillgång på vatten och länet ligger centralt i södra Sverige och har på så sätt goda transportmöjligheter för att transportera varor vidare. När klimatet förändras är det nödvändigt att jordbruket också förändras, för att vi ska kunna ha en fortsatt god produktion av livsmedel. Långsiktigt bedöms klimatförändringens positiva och negativa effekter i stort sett ta ut varandra. De högre koldioxidhalterna väntas höja avkastningen med cirka fem procent. Möjligheten att odla mer höstsådda grödor och till exempel att odla majs förväntas bli bättre. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för både torka och översvämningar öka. Förutsättningarna för skörd kan komma att se annorlunda ut. Samtidigt som det blir aktuellt med fler skördar på sikt kan skördebetingelserna vissa år bli svårare. Som lantbrukare blir det än mer viktigt, att följa väderutvecklingen det enskilda året och att vidta åtgärder för en anpassning på lång sikt. Nya grödor och förändrade odlingsmetoder gällande till exempel tidpunkter för sådd, skörd, gödsling, bevattningsbehov och växtskydd blir aktuella. Även djurhållningen påverkas av klimatförändringarna. Djuren kan påverkas av extremväder som värmebölja, torka och översvämning eller indirekt genom brist på foder och rent vatten. Förutsättningarna för att marknadsföra länet inom livsmedel finns. Vi har bland annat många KRAVcertifierade restauranger och flera restauranger som är representerade i White Guide. När man tittar på KRAV-certifierade offentliga måltider så ligger Region Kronoberg i topp i riket. Det finns också mycket entreprenörskap hos flertalet småföretag och småbruk runt om i länet som vågar och är villiga till att investera för diversifiering, expansion eller vidareförädling. I och med utmärkelsen av Växjö som matlandethuvudstad under 2015 så är det nu dags att lägga i ytterligare en växel och ta fram en livsmedelsstrategi för länet. Kronoberg har idag kommunikationsutmaningar inom livsmedelskedjan. Det handlar om att utveckla nätverk och att ta tillvara på de förutsättningar som finns. Vi behöver utveckla samverkan och tillit mellan aktörerna i livsmedelskedjan, där man hjälper varandra. Genom en gemensam vision och uppsatta mål blir det lättare att strukturera upp det kommande arbetet och att dela upp ansvarsområden mellan 40

41 UTKAST intresserade aktörer. Livsmedelsstrategin ligger i linje med länets regionala utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg. Arbetet med Livsmedelsstrategin kommer även att samordnas med genomförandet av parternas övriga mål och strategier. Livsmedelsstrategin ska fungera som ett samverkansunderlag för länets aktörer inom livsmedelskedjan och tillsammans med offentliga verksamheter samt andra organisationer som arbetar med livsmedelsfrågorna. Livsmedelsstrategin kommer vara ett stödjande dokument för att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna som behövs i länet för en hållbar livsmedelskedja och god företagsamhet inom livsmedelsnäringen. Livsmedelsstrategin har också som mål att bidra till bättre möjligheter för att utveckla företagande och bidra till välmående hos befolkningen genom bra livsmedel med kvalité. FRAMTAGANDE AV LIVSMEDELSSTRATEGIN Arbetet med Kronbergs läns livsmedelsstrategi är som sagt ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Kronobergs län, LRF Sydost och Region Kronoberg. Strategin har letts och arbetats fram av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Styrgruppen som har lett arbetet, har bestått av: Stefan Carlsson (Länsstyrelsen Kronoberg) Kicki Svensson (LRF Sydost) Malin Engdahl, (LRF Sydost) Per Göran Sigfridsson (LRF Sydost) Linda Hedlund (LRF Sydost) Christel Gustafsson (Region Kronoberg) Sara Nilsson (Region Kronoberg) Arbetsgruppen, som har skrivit och arbetat fram livsmedelsstrategin, har bestått av: Anders Meijer (Länsstyrelsen Kronoberg) Carin Svensson (Länsstyrelsen Kronoberg och LRF) Malin Fernholm (Länsstyrelsen Kronoberg) Ann- Cathrine Carlsson (LRF Sydost) Lisa Öberg (Region Kronoberg) Agata Uhlhorn (Region Kronoberg) Arbetet med livsmedelsstrategin påbörjades under hösten 2015 med en bakgrundsanalys av livsmedelskedjan i länet. I bakgrundsanalysen finns uppgifter kring vilken produktion, förädling, handel och restauranger som finns i Kronoberg. Även länets styrkor och var det krävs utveckling och innovation. Det gjordes även en sammanställning av olika aktörers mål och privata strategier. Detta för att få så god överblick som möjligt över vilka förutsättningar som finns för livsmedelsstrategin. Det har varit viktigt att forma en strategi som är i samklang med befintliga strategier. Genom en SWOT- analys och telefonintervjuer har arbetsgruppen försökt att nå ut till så många olika livsmedelsaktörer som möjligt. Frågat om styrkor, möjligheter, svagheter och hot som finns inom Kronobergs livsmedelskedja. Även vad det är som mer precist hindrar de olika aktörernas utveckling och vad som hade kunnat underlätta i deras vardag. Underlag för Kronobergs livsmedelsstrategi utöver SWOT och intervjuer har varit; Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kronobergs län 2030, LRF Sydost (2014) Kronobergs län- ur ett livsmedelsperspektiv, Carin Svensson, SLU (2016) Konkurrenskraftsutredningen, SOU (2015) Mat och klimat i Kronobergs län, Miljöresurs Linné (2013) Matvision 2020, Aktiebolaget Dimanche (2015) Statistik från SCB och Jordbruksverket FOTO: ANDERS MEIJER 41 7

42 UTKAST FOTO: DKJ.SE EFFEKTMÅL 1 KONSUMENTER HAR GOD KUNSKAP OM KRONOBERGS LIVSMEDELSKEDJA 8 Konsumenterna är en mycket viktig del av livsmedelskedjan, då de efterfrågar varorna. Många konsumenter har idag blivit allt mer kvalitetsmedvetna och vill veta matens ursprung. Produkter från Kronoberg behöver således marknadsföras tydligare för sina mervärden och kvalitéer. Svenskt livsmedel har bland de högsta kraven i världen angående djurvälfärd och miljöhänsyn. De lokala varorna ska främja det lokala företagandet och bidra till kollektiva nyttigheter och en hållbar utveckling. De ska bidra till ett öppet landskap och biologisk mångfald, vilket är tilltalande för många konsumenter i samhället. Idag har konsumenterna kommit allt längre bort från livsmedelskedjan. I synnerhet längre bort från de första stegen, primärproduktion och förädling. Genom att öka kunskapen hos konsumenterna angående livsmedel skulle viljan till att köpa allt fler varor som är producerade i länet öka, och efterfrågan skulle stiga i butik och på restaurang. Kunskapsbrist inom livsmedel och livsmedelstillverkning kan också skapa ohälsa, därför blir kunskapsspridning om livsmedel extra viktigt. BEHOV 1:1 Förmedla kunskap genom studiebesök och mässor När vi använder våra sinnen- ser, luktar, smakar och känner lär vi oss allra bäst. Genom att erbjuda studiebesök ut till gårdar och förädlingsverksamheter för skolklasser, butik- och restaurangpersonal och till upphandlare inom offentlig verksamhet, kan det öka förståelsen för hur livsmedelskedjan fungerar. Även omvända studiebesök där bonden eller förädlaren kan komma till offentlig verksamhet, restauranger och butiker kan vara lärorikt. Detta skapar nya former av samarbeten och visar vad som finns att tillgå i närområdet. Viktigt att primärproducenter och förädlare tar del av trender och innovationer inom livsmedelsområdet. Att de förstår konsumenten och i synnerhet våra medborgare med helt annan kulturell bakgrund som kan visa oss på nya marknader och behov. Mässor och marknader är också ett bra sätt för att sprida kunskapen kring livsmedel, svinn och lokala produkter. De mässor som arrangeras i länet är omtyckta och fångar upp en stor publik. Exempelvis MAT, Lokal mat i Sunnerbo- och affärsmässan MATB2B (business to bu- 42

43 siness). Även fler projekt kring livsmedel behöver skapas och spridas. De som arbetar med olika typer av matevent i länet skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter och hjälpa andra i länet att skapa attraktiva mat-mötesplatser. 1:2 Utbilda och anordna kurser Vi vill nå ut till människor som är mer eller mindre intresserade av livsmedel, och få dem ännu mer engagerade och kunniga. Information och utbildning för invånarna i länet, där de kan lära sig allt från odling till förädling, är en enkel väg för kunskapsförmedling. Vi behöver sprida kunskap om livsmedel och mathantverk för att öka intresset och medvetenheten hos invånarna. Exempelvis, vad som krävs arbetsmässigt från ax till limpa. De som känner en osäkerhet inför lokal mat kan fångas upp genom nya spännande kurser som också är lättillgängliga och inte kräver allt för mycket tid eller kostar allt för mycket pengar. 1:3 Utveckla våra besöksmål Livsmedel och speciellt livsmedel med hög kvalité blir allt mer populärt. Kronoberg har stor potential inom livsmedel, men livsmedel från länet är anonymt och behöver synas mer för våra turister och andra besökare. Vi har många andra dragplåster i länet där vi skulle kunna koppla in vårt livsmedel, exempelvis inom glasriket, möbelriket och skogen. Matintresserade resenärer foodies reser med maten som huvudintresse och söker autentiska, särskiljande och innovativa upplevelser. De vill lära sig mer om den lokala kulturen och köket, och har även UTKAST högre krav på hållbarhet i hela kedjan av upplevelser. För att nå den aktiva matintresserade resenären krävs nya metoder, produktutveckling och paketering som matchar målgruppens efterfrågan samt att besöksmålen anammar den digitala utvecklingen för att kunna nå ut med sina produkter på såväl nationell som internationell marknad. Vi behöver bli bättre på att stötta småskaliga tillverkare så att de kan välkomna besökare ut på landsbygden för att få en bättre inblick i var maten kommer ifrån och bjuda på helhetsupplevelser. Vi kan också nå besökare genom våra restauranger med fina betyg och speciella gastronomiska inriktningar. Genom att kunna anordna visningar och demonstrationer hos sitt förädlingsföretag kan det öka besökares vilja till att köpa produkterna. Det finns en stor efterfrågan från turister om att komma närmare produktionen och uppleva mer än bara smaken av maten, man vill också se hantverket i verkligheten och kunna köpa varor på plats. FOTO: LRF 43 9

44 UTKAST EFFEKTMÅL 2 EN PRIMÄRNÄRING MED FRAMTIDSTRO Jordbruksnäringen anses vara en kritisk bransch. Det som är synligt utåt är kriser, bland annat mjölkkrisen som visar på en dålig lönsamhet. Även om många män och kvinnor skulle vilja, så är det få som vågar eller kan satsa på jordbruksföretagande, då man inte ser tillräcklig lönsamhet. Samtidigt är 43 procent av länets lantbrukare idag över 60 år. Det kommer krävas många ägarskiften framöver och det gäller att få allt fler unga intresserade av jordbruk. Där det finns en lägre medelålder inom jordbruksföretagen ökar investeringsviljan. Detta är en viktig del för fortsatt utveckling. Länet behöver marknadsföra sig bättre som jordbrukslän. Bland annat genom de relativt låga markpriserna i förhållande till andra omkringliggande läns priser. Länet behöver också bli mer attraktivt för män och kvinnor att flytta tillbaka till efter någon form av jordbruksutbildning på annan ort. För att fler ska våga satsa på jordbruket är det viktigt med en långsiktig och hållbar vision där det finns en social trygghet, ekonomisk lönsamhet och miljömässig beständighet. BEHOV 2:1 Utbildning riktad till unga och nya lantbrukare De som vill och vågar satsa på jordbruket ska kunna erbjudas utbildning som utgår från forskning, utveckling, innovation och kostnadsmedvetande inom produktionen. I länet har vi två stycken naturbruksgymnasium som riktar sig till både jordbruk och livsmedel. Båda skolorna vänder sig även till vuxna och erbjuder vidareutbildning. Det ger möjlighet för fler att satsa på livsmedelsnäringen även efter gymnasiet. Dessa utbildningar ger en bra grund för att länet ska fortsätta att utvecklas och engagera fler unga som är intresserade av de gröna näringarna. 2:2 Rådgivning kring ägarskiften och EU- lagstiftning Det finns ingen självklar mall för hur ett ägarskifte ska gå till. Varje fall är unikt och väcker ofta många känslor. Det behövs bra och personlig rådgivning för att på bästa sätt möta parternas önskemål. Den rådgivning som finns måste också synas tydligare. EU- lagstiftningen är också en del i en jordbrukares vardag som tar mycket tid och väcker känslor. Det behövs bra och tydlig rådgivning kring vilka stöd FOTO: LRF 10 44

45 som går att söka och hur en ansökan går till. Många olika stöd finns att söka hos Länsstyrelsen via landsbygdsprogrammet. Region Kronoberg kan också erbjuda olika projektstöd och företagsstöd till företag och entreprenörer i länet. Myndigheter behöver fortsätta att utveckla formerna för hur de förmedlar ut vad som finns att söka. Aktörer i livsmedelskedjan har påpekat avsaknaden av personlig kontakt och besök från myndigheterna. Detta för att på bästa sätt undvika missförstånd. Närmre kontakt mellan myndigheter och primärproducenter i allmänhet kan också öka förståelsen parterna emellan. 2:3 Våga förändra Förändring kan kännas svårt och osäkert, men för att kunna utvecklas är det ofta nödvändigt. För att nå sina mål måste man våga förändra när det gäller efterfrågan på marknaden, lönsamheten, utvärdera möjligheter, affärsplan, marknadsanalys, entreprenörskap. Det gäller ofta att våga gå utanför traditionen. Det behövs också närmare och mer koppling till forskning och nya innovationer. Det gäller för primärproducenterna att våga bryta gamla mönster för att hitta nya lösningar som kan vara mer lönsamma. Det kan exempelvis finnas råvaror och förädlade produkter som inte har varit aktuellt i vår matkultur tidigare men som är intressanta för invandrade kvinnor och män. Fiske, fiskodling och grönsaker är produktionsområden som bedrivs i liten skala i länet. Det finns en utvecklingspotential inom dessa områden, inte minst om man kan dra nytta av spillvärme från industri och värmeanläggningar. Att öka konsumtionen av grönsaker och fisk lyfts fram inom folkhälsomålen vilket gör det intres- UTKAST sant att se över möjligheterna att öka produktionen. Ett förändrat klimat kan också ändra vad som kan odlas och detta måste långsiktigt vägas in. Vissa växter blir lättare att odla medan andra kanske måste fasas ut. Något som ger nya möjligheter samtidigt som traditionell produktion kan hotas på sikt. Jämställdheten är en viktig del för diversifiering och utveckling. Vi ser ofta i våra kontakter att kvinnor inom jordbruksföretagen ökar diversifieringen inom företagen, då de många gånger ser andra och nya verksamhetsområden än de traditionella. Exempelvis gårdsbutiker eller någon form av livsmedelsförädling hemma på gården. Det är också viktigt att möta marknadens efterfråga på livsmedel som producerats under socialt och miljömässigt goda förhållanden. Brist på finansiering kan många gånger sätta stopp för utvecklingen. Det behövs en fortsatt dialog kring landsbygdsföretagens finansieringsmöjligheter. Unga företagare upplever ofta att de har svårt att få lån trots att man har bra och genomtänkta idéer. Likaså upplever många att tillämpningen av taxor, tillsyn och kontroller inom primärproduktionen kan bli ännu mera samstämmig än idag. Goda exempel med framgångsrika entreprenörer, affärsmodeller med mera kan också visas upp. FOTO: DKJ.SE 45 11

46 UTKAST FOTO: PHILIP DANKMEYER EFFEKTMÅL 3 FLER FÖRETAG, JOBB OCH ÖKAD VOLYM INOM LIVSMEDELSFÖRÄDLINGEN, MED HÖG KVALITET 12 Kronobergs län är självförsörjande på nötkött, kyckling och mejeriprodukter. Det vill säga att det produceras mer av dessa varor än vad som konsumeras i Kronoberg. Det vi saknar är den lokala förädlingen. En stor del av de varor som produceras i länet transporteras ut härifrån för förädling, för att sedan komma tillbaka men då utan en lokal märkning som visar råvarans ursprung. Varorna blir då anonyma och tappar en del av sitt grundvärde. Det är väldigt få varor som håller sig helt lokala under hela livsmedelskedjan, men även när de gör det kan de sakna märkning som visar detta. Det finns förhoppningar om att öka antalet förädlingsföretag i länet, men också få de befintliga att utvecklas för att kunna leverera större volymer. För att lyckas med det krävs innovation, entreprenörer och ny teknik. Det finns en stor potential i att konkurrera med lokala produkter som producerats med god hänsyn till miljön och med en god djurvälfärd. BEHOV 3:1 Sätta entreprenörer i fokus Vi ser stora möjligheter till tillväxt inom hela livsmedelskedjan vilket också är ett av huvudsyftena med livsmedelsstrategin. För att utveckla befintliga företag och starta nytt krävs det villiga entreprenörer, både kvinnor och män, som vågar satsa. För att de ska vilja göra denna satsning behöver de också olika former av stöd och benchmarking. Utbildning är också en viktig del i nyföretagande och i utveckling av befintliga företag. Allt ifrån affärskunskap, marknadsföring, logistik, produktkunskap till hur man samverkar med myndigheter. Det behövs personal med rätt utbildning. Inom många förädlingsyrken finns det en brist idag, exempelvis saknas slaktare, charkuterister och mejerister. Yrken som är viktiga för att förädlingsföretag ska ha möjlighet att formas och växa. I Kronoberg finns det en mångfald, kvinnor och män med rötter från många delar av världen och som också har erfarenhet och kunskap om livsmedel. Det gäller att 46

47 ta tillvara på den kunskap som invandrade kvinnor och män i länet har. Det kan vara här vi hittar våra nya slaktare, charkuterister, grönsaksodlare eller kockar till länet och därmed nya entreprenörer. Vi måste bjuda in dem till att våga satsa och ge dem möjligheter i livsmedelskedjan. Det är också viktigt att veta vilka hinder som finns för entreprenörerna för att möta dem på bästa sätt. Exempelvis, vilka kontroller och krav finns runt om i samhället som är nödvändiga att känna till om man ska skapa utveckling inom livsmedelskedjan. UTKAST 3:3 Göra insatser för produktutveckling Våga experimentera! Traditioner är bra och tryggt, men för att hitta nya kunder och en bredare kundkrets krävs nya innovativa produkter. Ta hjälp av den senaste vetenskapen och kunskapen inom matkultur och våga göra nytt. Vi har ostkaka och isterband, men vi kan skapa en ny Småländsk matkultur- Småländsk mat med alla världens smaker! Bättre jämställdhet, med högre andel kvinnor, behövs även hos förädlingsledet för innovation och diversifiering. 3:2 Märka livsmedel Det gäller inte bara att vidga den förädling som finns och inte heller enbart starta nytt. För att konsumenterna ska hitta produkten och bli intresserade krävs marknadsföring. Denna marknadsföring behöver vara enkel och tydlig. Det ska vara lätt att, genom märkning, veta var produkten kommer ifrån, att produkten har förädlats inom samma område, har gynnat företagandet och sysselsättningen i närområdet. Även om produkten har förädlats i angränsande län ska det primära ursprunget visas. Det behövs även tydligare skyltning i butikerna var vi kan hitta de lokalt producerade och förädlade varorna. När konsumenten köper varor märkta härifrån ska de också veta att det är livsmedel som producerats med hänsyn till en hållbar utveckling. Istället för att skapa en ny märkning kan vi försöka att påverka ägarna till befintliga varumärken/märkningar att bli tydligare med var råvaran/produkten kommer ifrån. Enligt statistik från SCB är det de små företagen som skapar flest arbetstillfällen här i länet. Det är alltså dessa vi behöver satsa extra mycket på för att finna viljan till att utveckla och expandera. Det måste till särskilda satsningar kring hur man startar upp ett nytt företag, söker finansiella medel men också rådgivning kring hur ett litet företag kan expandera inom livsmedelskedjan. Vi behöver få till en fördjupad dialog med olika finansieringsaktörer som Almi, banker m.fl. om matbranschens finansiella behov. Här saknar vi också en diskussion om förutsättningar för att skapa livsmedelsindustrins infrastruktur och innovationshubbar. FOTO: INGELA ERIKSSON 47 13

48 UTKAST EFFEKTMÅL 4 LIVSMEDEL FRÅN KRONOBERG I DE OFFENTLIGA KÖKEN Den offentliga sektorn är central och kanske enklast att påverka, men den är samtidigt en begränsad del av marknaden på cirka 5 procent. Trots den begränsade andelen av marknaden har den ett stort symbolvärde för hela livsmedelskedjan. Det är många människor som de offentliga verksamheterna når genom sina måltider varje dag - barn på förskolor till de äldre inom äldreomsorgen. Här finns det möjlighet att synliggöra varor från Kronoberg ännu mer. De offentliga köken måste här förhålla sig till nationella rekommendationer gällande mat och måltider i förskola, skola, sjukhus och äldreomsorg. Rekommendationerna innefattar bland annat näringsinnehåll på maten, hygien och måltidsmiljö. Även lagen om offentlig upphandling ska beaktas, vilket ger en rad utmaningar om man ska främja det lokala. Inom flera områden samordnar Kronobergs läns kommuner livsmedelsupphandlingar. Men inom vissa områden har upphandlingarna brutits ner för att göra det enklare för småskaliga att vara med vid upphandlingar. Ändå är det ganska få lokala aktörer som är med och lägger anbud. Vilket till viss del säkert kan bero på hur informationen och underlagen utformats samt otillräcklig kunskap. BEHOV 4:1 Informera om upphandlingar och förenkla anbudsansökan Marknadsföring och information om upphandling till livsmedelförädlare och primärproducenter når inte fram i den utsträckning som behövs. Upphandlare för de offentliga köken hos Region Kronoberg och kommunerna kan säkert ytterligare utveckla formerna för hur man i större utsträckning når de lokala producenterna när det är dags att lägga anbud. Att lägga anbud till offentlig upphandling kan också vara nytt, eller upplevas som svårt, för många företagare. Det behövs mer upplysning kring hur man som företagare ska gå till väga. Hur hittar man aktuella anbud? Vad finns det för regler? Vilka krav ställs på en anbudsläggare? Ge tips och råd inför anbudslämningar. 4:2 Likvärdiga krav och mål inom den offentliga verksamheten Kontroller av livsmedel och miljötillsyn är viktiga för att upprätthålla god livsmedelshygien och god spårbarhet av livsmedel. För företag inom livsmedelsbranschen finns därför kontroller, men som för företagaren kan upplevas som tidskrävande och kostsamma. Företagens kostnader för kontroller grundar sig i nationell lagstiftning som kommunerna är skyldiga att följa. Företagen känner ofta en osäkerhet i vad som gäller och önskar förenklingar och en större tydlighet för att underlätta i processen. Företagen undrar också ofta över hur kostnaderna för kontrollerna fördelas. När maten ska upphandlas i offentlig verksamhet är det önskvärt att man förhåller sig till de svenska lagkraven för djurhållning. Det finns starka önskemål om att de offentliga upphandlingarna så långt som möjligt görs utifrån de regler som ställs på primärföretagen i Sverige. Något som länets offentliga aktörer strävar mot men det finns inte alltid tillräckligt med svenskt kött för att tillgodose de offentliga kökens behov. Det är också viktigt att komma ihåg att EUs grundläggande principer, som fri rörlighet av varor, måste tas i beaktande. Samverkan kring livsmedel mellan de olika kommunerna, Region Kronoberg och livsmedelskedjans primärproducenter och förädlare kan säkert utvecklas ytterligare. Det behövs en utökad dialog om hur lokala livsmedel kan komma medborgarna till del i större utsträckning i det offentliga köket

49 UTKAST FOTO: DKJ.SE FOTO: DKJ.SE 49 15

50 UTKAST FOTO: LRF EFFEKTMÅL 5 GOD KOMMUNIKATION, KONTAKT, KUNSKAP OCH LOGISTIK AKTÖRERNA EMELLAN 16 Det saknas idag ett kontaktnät och logistiska lösningar mellan aktörerna i livsmedelskedjan i Kronobergs län. Avsaknaden gör det svårt för butiker, restauranger och offentliga kök att finna de varor som länet har att erbjuda. Detta gäller även för primärproducenterna, det är svårt för dem att hitta aktörer som kan tänka sig förädla deras råvara lokalt. Om kommunikationen aktörerna emellan skulle bli bättre hade det också ökat möjligheterna för att vi skulle få allt fler lokalt producerade varor ut i handeln och restauranger. BEHOV 5:1 Skapa naturliga mötesplatser Vi behöver mötesplatser som riktar sig till hela livsmedelskedjan. Det gäller att hitta så många bra fysiska och digitala arenor som möjligt och som också ska vara tillgängliga. Möten kan ske på många olika sätt, det är endast fantasin som sätter stopp. Livsmedelsföretagarna kan mötas via ett event där ett kontaktnät skapas och det finns möjlighet att mingla, byta visitkort och göra affärer. Sociala mediers betydelse får inte heller glömmas bort i detta sammanhang allt fler möten sker digitalt över nätet. En annan möjlighet är en person eller organisation som verkar för hela länets livsmedelskedja. En samordnare som kan knyta ihop kontakter och arbeta för livsmedelskedjans näringspolitik för alla aktörer. En enhet som kan hjälpa och vägleda länets livsmedelsaktörer framåt i deras arbete. Genom naturliga mötesplatser kan samarbetet mellan aktörerna öka. Primärproducenter som samarbetar för att få ihop större volymer och på så sätt bli mer attraktiva för handel och restauranger. Mötesplatserna kan betona fördelarna med samverkan istället för att se varandra som konkurrenter. Samarbete leder till större volymer och företagarna kan också dela erfarenheter och mot- och medgångar med varandra. 5:2 Bygga upp en samlingscentral och fungerande logistik Primärproducenter få lägga mycket tid på att köra sina produkter till handeln och restauranger. Tid 50

51 som de hade behövt lägga i sin verksamhet och produktion. Även restaurangerna lägger mycket tid på att hämta närproducerade produkter till sina kök. Det behövs någon form av logistisk lösning, som exempelvis samlingscentraler i länet som ger småföretagarna möjlighet att förvara och lagra sina produkter och distribution till grossister, handel och restauranger. En bättre logistik med färre fordon gynnar också miljön. 5:3 Skapa en verktygslåda för kommunikation och marknadsföring Ibland kan det saknas argument. Argument om varför varor från Kronoberg är mer hållbara i förhållande till annat livsmedel. Det behövs en gemensam verktygslåda till livsmedelsaktörerna, med argument för de livsmedel som kommer från Kronobergs län. Det blir då lättare att svara på frågor UTKAST när konsumenter har funderingar och ibland ifrågasätter det lokalt producerade. Utifrån verktygslådan kan vi berätta om Kronobergs råvaror, förutsättningar och möjligheter. Exempelvis förklara skillnaderna mellan svenskt, lokalt och utländskt, konventionellt och ekologiskt. Det kan till exempel vara en konkurrensfördel om man kan visa på god livsmedelshygien. Verktygslådan ska också kunna ge goda möjligheter för marknadsföring av länets produkter. Verktygslådan kan också bidra till marknadsföring för att producenterna ska nå ut, få hjälp med hur man paketerar och säljer livsmedel som är tillverkade i länet. Livsmedel som ska kännetecknas av att de producerats med omsorg om en god miljö, folkhälsa, näringsmässig kvalité och djurvälfärd. FOTO: CHRISTINA JONASSON 51 17

52 UTKAST FOTO: MLI FOTO TIDIGARE PROJEKT OCH AKTIVITETER INOM LIVSMEDEL I KRONOBERGS LÄN Under tidigare år har det utförts många olika seminarier, utbildningar, projekt och kurser som riktar sig till livsmedelskedjans olika delar som också går att stärka och utveckla. Även olika former av event som mässor och marknader har genomförts. Det gäller att uppmärksamma det som finns och att ta del av det på bästa möjliga sätt. För de aktörer inom livsmedelskedjan som behöver finansiellt stöd eller rådgivning har det också funnits många möjliga lösningar. Mycket tack vare landsbygdsprogrammet, men även genom olika rådgivningsorganisationer, fonder och externa investerare. Nedan är några exempel på projekt inom livsmedel som pågår i länet. Länsstyrelsens kurser Genom landsbygdsprogrammet har länsstyrelsen möjlighet att anordna kurser för människor som verkar på landsbygden. Några av kurserna som har genomförts är: märkning av livsmedel, byggnation av slungrum, affärsutveckling, optimal lammtillväxt, upphandling, landsbygd med livsmedel, ekologisk unghönsuppfödning och mycket mer. Kött Kronoberg Projektet handlar om att ge det lokala köttet ett eget varumärke, stärka det idag än så länge anonyma ursprunget. Logistiken för transport av lokalt kött är bristfällig och vidareförädlingen kan inte ta hand om den mängd som produceras i länet. Det är LRF Sydost som har drivit igång projektet och ska hjälpa länets köttproducenter att skapa starkare nätverk inom länet. Projektet startades den 1 november 2015 och kommer fortgå under ett års tid. MAT MAT är ett samarbete mellan Växjö kommun, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Genom olika samarbeten och tillsammans med flera olika aktörer skapar man en bas för en närproducerad, småskalig och hållbar måltid. Under MAT anordnas flertalet event. Bland annat Sveriges största matmarknad gällande småskaligt och närproducerat. MATB2B är också en affärsmässa som arrangeras genom projektet MAT. Mässan är till för att vara en mötesplats för livsmedelsaktörer i länet. Barnens matland Miljöresurs Linné, Växjö Kommun, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län har startat upp projektet Barnens Matland. Det riktar sig till skolor och lärande för barn. Tanken är att barnen på skolorna ska få odla själva och se hur odling av mat går till från jord till bord var första året projektet genomfördes, och det kommer även att 18 52

53 UTKAST FOTO: THEODOR SAMUELSSON fortsätta under Förhoppningen är att projektet ska sprida sig till ännu fler skolor samt till olika bostadsområden. Lokal matmässa Ryssby Ett samarrangemang mellan Ryssbygymnasiet, Matupplevelser i Sydöstra Sverige och Länsstyrelsen i Kronoberg. Under mässan hålls det seminarium kring KRAV och närproducerad mat, olika provningar av mat och dryck samt kända kockar från området bjuder på lokal och bra mat. Det finns även möjlighet till lokala utställare på mässan. Tanken är att utveckla maten till en del av upplevelsen inom turism och småskalig livsmedelsproduktion. Samarbete LRF och ICA Här får ICA- handlare besöka gårdar och bli insatta i produktionen. Lantbrukarna får även komma till butiker. Detta ska öka kontakten mellan jordbrukare och handeln. Få tydligare märkningar i butik där det närproducerade syns på ett bättre sätt. del av detta och kan gynna turismen i länet. Kurbits Kurbits är ett affärsutvecklingsprogram för besöksnäringsföretag som vill utveckla sin verksamhet. Under 2014 var utbildningen inriktad till de som ville satsa på utveckling av matupplevelser. Företagen som deltog fick även vara med under MAT-mässan för att sälja in och berätta om sina matupplevelser i en Smålandsmonter. Utbildningen utfördes av Destination Småland. Det gäller inte bara att starta nya projekt och aktiviteter. Det är inte alltid nya projekt och idéer som är det bästa, utan det kan vara minst lika värdefullt att utveckla och satsa på nuvarande projekt. Det krävs utvärderingar på tidigare satsningar för att se vilka projekt som är bra att arbeta vidare med och vilka som skulle behöva utvecklas och förnyas. Kulinariska Småland Destination Småland marknadsför de småländska rätterna, mattraditioner och matinnovationer både nationellt och internationellt. Även om det är hela Småland som marknadsförs så blir Kronoberg en 53 19

54 UTKAST FOTO: CHRISTINA JONASSON HANDLINGSPLAN LIVSMEDELSSTRATEGIN 20 En av de viktigaste delarna i livsmedelsstrategin är handlingsplanen som ska förverkliga de effektmål som tagits fram. Det är viktigt att strategin blir ett dokument som kommer till användning. Desto tydligare åtgärdsplan det finns för att nå den slutgiltiga visionen, desto enklare blir det att uppfylla och se förändringar i livsmedelskedjan. Det kommer årligen behövas uppföljningsmöten, där handlingsplanen gås igenom och arbetet som har gjorts under året utvärderas. Planen behöver också tydliga ramar kring vem eller vilka organisationer som bär det yttersta ansvaret för de olika handlingarna. Detta ökar trovärdigheten för att saker och ting ska bli genomförda, och det finns då också en tydlig aktör att gå tillbaka till om arbetet inte skulle vara utfört. Finansiering är också en stor del av det fortsatta arbetet. Det behövs mer finansiella källor än landsbygdsprogrammet. Både för att kunna vidga de delar som behöver finansieras och för att kunna investera i så många projekt som möjligt. Det är även viktigt att hitta finansiering som riktar sig lika mycket åt kvinnor som till män. Det ska vara möjligt för alla entreprenörer och företagare oavsett kön att hitta finansiering till sina utvecklingsidéer och satsningar. Det är upp till de tre grundorganisationerna att hitta nya lösningar utifrån nationell finansiering och även mer lokala stöd utifrån fonder och likande. Genom att bredda finansieringen så mycket som möjligt ökar det också möjligheterna för att få så stor variation som möjlig inom de satsningar som görs. Det kommer behövas tid för att förankra och förverkliga livsmedelsstrategin. Många av åtgärderna är inget som går att lösa över ett års tid, utan flertalet av dem kommer behöva mer än 5 år innan de kan implementeras. Strategins mål är ett långsiktigt genomförande vilket också kräver tid för att kunna förverkligas. Livsmedelsstrategin har skrivits och arbetats fram av de tre organisationerna- Länsstyrelsen i Kronoberg, Region Kronoberg och LRF Sydost. Styrgruppen kommer att finnas kvar framöver för att se till att livsmedelsstrategin arbetas vidare med efter det att själva strategin har presenterats. Tanken är att dessutom ta hjälp av andra livsmedelsaktörer, för att arbeta vidare med samverkan på flera samhällsnivåer och för att lyckas få den förändring och positiva utveckling som vi hoppas på för både kvinnor och män i länet. Det finns många åtgärder som vi i länet kan genomföra för att nå våra mål. Vid en mer översiktlig 54

55 sammanfattning av behoven i länet är det kommunikation och kontakter aktörerna emellan som är den stora utmaningen och det viktigaste i dagsläget. Utan marknadsföring och goda kontakter i hela livsmedelskedjan gynnas inte de produkter som kommer från länet. Det blir då svårt att informera våra konsumenter om vad som finns och få ut varorna till butik och restaurang. UTKAST styrgruppen till livsmedelsstrategin. Det ska sättas ramar och arbetet för kommande år ska planeras. Vilka samarbetspartners finns? Vilka aktörer är intresserade av livsmedelsstrategin? Hur implementerar vi strategin hos kommunerna i länet? Vilka finansiella möjligheter finns? Vilka befintliga projekt är möjliga att utveckla? Vilka är det vi behöver samarbeta med? Målsättningen är att inom ramen för första året, sätta en organisation som ansvarig för samordningen av livsmedelsstrategin. Åtgärderna behöver någon form av organisation eller helt enkelt en ny tjänst. En person som är spindeln i nätet och kan förmedla kontakter mellan aktörerna i kedjan, anordna sammankomster för nätverkande, se över logistik, ha en tydlig översikt av livsmedelskedjan i Kronoberg och lobba för Kronobergs produkter. En livsmedelssamordnare för livsmedelskedjan i Kronoberg. Om en sådan organisation eller tjänst skapades hade många utav åtgärdspunkterna kunnat bli genomförda inom en relativt snar framtid, då man skulle kunna arbeta aktivt med behoven. Arbetet under det första året kommer att utgå från Det fordras grundläggande åtgärder för att kunna bygga upp något som också är hållbart. Det kommer att anordnas ett strategiskt samtal där tanken är att hitta fler aktörer som vill vara med och samverka kring utvecklingsmöjligheter i livsmedelskedjan i Kronoberg. Redan nu finns det planerade åtgärder. Några av dessa har klara samverkansansvariga som kommer vara den drivande kraften av respektive punkt. Det vill säga, se till att punkten genomförs och samla möjliga aktörer som kan tänkas arbeta med detta. Exempel på punkter som vi har samverkansansvariga för och kommer att genomföra, stödja och arbeta med under de närmaste åren presenteras på nästa sida. FOTO: MLI FOTO 55 21

56 UTKAST Informera kring lokalproducerade varor - var de som kommer från länet. finns att tillgå. Exempelvis genom en katalog, karta eller affisch (LRF) skolklasser runt om i länet tillsammans med stu- Erbjuda temaveckor om livsmedelskedjan för Sätta unga män och kvinnor som vill bli jordbrukare i fokus. Marknadsföra lokala jordbruksut- Skapa möjligheter för att anta specifika bud med diebesök. bildningar och stötta de unga som vill satsa på lokal inriktning inom offentlig sektor. Se över vilka möjligheter det finns för de offentliga verksam- den gröna näringen. (Länsstyrelsen, Region Kronoberg och LRF) heterna att köpa in lokala varor utan att strida mot Ge en positiv bild av jordbruket. Marknadsföra LOU. jordbruket som något positivt och visa på fördelarna.(länsstyrelsen och LRF) de livsmedel - vad länet har att erbjuda, matlag- Anordna seminarium för kvinnor och män gällan- Genomföra informationsträffar kring offentlig ning och förädling. upphandling. Bli bättre på att ta hand om och informera kring små lokala sortiment och möjlighe- kontrollprogram. Hur kan kraven förenklas för Samla myndigheter och se över krav, regler och terna med LOU. (LRF) aktörer men inte påverka säkerheten? Ordna praktikplatser hos gårdar. Se till att allt fler Främja nya förädlingsaktörer och hjälpa dem i får upp ögonen för jordbruket som yrke. (LRF) processen kring uppstart och företagsutveckling. Studiebesök hos primärproducenter och förädlingsindustrin för inköpare inom offentliga sekvecklas. Teknisk rådgivning bland annat. Stödja Även hjälpa nuvarande förädlingsföretag att uttorn. Visa vad som finns i närområdet. (LRF) produktutveckling med finansiering och forskning. Skapa nätverksträffar för män och kvinnor inom livsmedelsbranschen och hålla seminarier kring Involvera invandrade kvinnor och män till livsmedelssektorn. samarbeten. (Länsstyrelsen) Öka rådgivningen kring ägarskifte och stötta nya företagare. (Länsstyrelsen) Inkludera mat och matupplevelser som en naturlig del av destinationsutveckling. (Region Kronoberg) Stödja satsningar på stadsodlingar runt om i länet som är lättillgängliga för kommunernas invånare (Region Kronoberg) Samtidigt finns det en del utmaningar som behöver utvecklas och arbetas vidare med. Det finns möjlighet att hitta fler aktörer i livsmedelskedjan att arbeta tillsammans med. Under 2017 är det tänkt att ett strategiskt samtal ska genomföras där aktörer tillsammans kan diskutera handlingsplanen och se vad respektive organisation/ företag kan göra för vidare utveckling. Exempel på ytterligare punkter för utveckling är: 22 Stödja satsningar på samlingscentraler för livsmedel både för handel, restaurang och offentlig sektor Livsmedelssamordnare som arbetar aktivt med hela livsmedelskedjan i länet. Forum på internet för länets livsmedelsaktörer. Där ska de kunna hitta kontaktuppgifter till varandra och även söka varor och tjänster. Årsmatsedlar med lång framförhållning inom offentlig sektor. Matsedlar som också går efter säsong, detta för att kunna öppna upp för fler bud från lokala producenter. Ursprungsmärkning och gårdsmärkning på varor 56

57 UTKAST FOTO: INGELA ERIKSSON 57 23

58 UTKAST 58

59 10 Förstudie - Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande företag i Kronobergs län 16RK

60 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1280 Handläggare: Heidi Samuelsson, Hållbar tillväxt Datum: Regionala utvecklingsnämnden Informationsärende Förstudie utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande företag i Kronobergs län Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att notera informationen till protokollet. Sammanfattning I juni månad beviljades Region Kronoberg kr, från Tillväxtverket, för genomförande av en förstudie i syfte att utveckla regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Förstudien har genomförts under september och oktober. Målgruppen för förstudien är arbetsintegrerande sociala företag, offentliga aktörer, ideella och privata aktörer samt universitet. Syftet med förstudien är att gemensamt och utifrån regionala behov utarbeta en handlingsplan som syftar till att stärka de arbetsintegrerande sociala företagens roll i att skapa arbete och sysselsättning för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Under december månad kommer Tillväxtverket utlysa medel, till regionala utvecklingsaktörer, för tvååriga genomförandeprojekt. Vid en ansökan av dessa medel, ska handlingsplanen utgöra underlag för ansökan. Utlysningen är ett led i Tillväxtverkets regeringsuppdrag att genomföra insatser för ASF. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: - Förstudie Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län oktober Handlingsplan - Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) Sida 1 av 1 60

61 Slutrapport Förstudie Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län Oktober 2016 Nilsson & Månsson AB 61

62 S A M M A N FAT T N I N G På uppdrag av Region Kronoberg har en förstudie kring stöd och insatser för att stärka förutsättningar för att driva och starta arbetsintegrerande sociala företag (ASF) gjorts under september oktober Tillväxtverket har ett uppdrag att utarbeta och genomföra ett nationellt program för att öka sysselsättningen genom att stärka arbetsintegrerande sociala företag. De regionala utvecklingsaktörerna har getts möjlighet att söka projektmedel för att genomföra förstudier. Studien har genomförts genom intervjuer, inventering och deltagande i möten. Målgruppen för förstudien är ASF, offentliga aktörer, ideella och privata aktörer samt universitetet. ASF definieras som en aktör som: gör det möjligt att ta sig från arbetslöshet eller sjukskrivning till anställning, producerar och säljer produkter och/eller tjänster på marknaden, återinvesterar vinsten/överskottet i anställningar och verksamhet, är fristående från offentlig sektor med eget ansvar för att driva och utveckla företaget samt är en del av det lokala näringslivet. Den juridiska formen för företaget varierar. En rad regionala, nationella och internationella strategier och program med stödjer utveckling av ASF. Sju av tio mål i Region Kronobergs regionala utvecklingsstrategi Gröna Kronoberg 2025, tangerar/ger förutsättningar för att prioritera ASF. Bilden som ges av aktörerna är i många fall samstämmig men det finns olika synsätt och en del frustration kring samarbetet mellan offentlig sektor och ASF. En stor del av detta skulle kunna undanröjas genom mer kunskap om möjligheterna till samarbete och mer kunskap om varandras förutsättningar och villkor. Ett grundläggande villkor för att ASF ska kunna utvecklas är att de kan få en långsiktig stabilitet. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) framhålls av alla partner som ett användbart verktyg. Även näringslivet skulle kunna anlita ASF i större uträckning, särskilt de företag som vill ta ansvar för socialt hållbar utveckling. För offentlig sektor är det viktigt att ASF är affärsmässiga och professionella. Förslagen till insatsportfölj och rekommendationer utgår i huvudsak från ASF:s behov: ökad kunskap om och legitimitet för ASF. långsiktiga avtal. en samarbetsorganisation för att hantera, avtal, försäljning, PR och information samt representera ASF i olika sammanhang. stöd till verksamhetsutveckling och innovation för ASF. 2 62

63 INNEHÅLLS FÖRTEC KN ING 1. INLEDNING Bakgrund Gröna Kronoberg 2025 regional utvecklingsstrategi Tillvägagångssätt och insamlat material OMVÄRLDSBEVAKNING Nationellt Avtal, sociala bokslut och certifiering Goda exempel Internationell utblick Finansiering Internationella EU-program som kan stödja arbete med ASF Nationella EU-program som kan stödja arbete med ASF Företagsstöd INTRESSENTANALYS Arbetsintegrerande sociala företag Främjare Länets kommuner Statliga myndigheter Privata företag och ideella organisationer Region Kronoberg NULÄGESANALYS Arbetsintegrerande sociala företag Avtal Värde, legitimitet och brist på kunskap om ASF Brist på tid och kompetens för verksamhetsutveckling och innovation Konkurrens mellan ASF och offentlig sektor Oklart och orättvist regelverk på nationell nivå Främjare Länets kommuner Näringslivsutveckling Kommunernas erfarenheter av sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden Kommunernas erfarenheter av arbetsintegrerande sociala företag Kommunal policy, strategi eller handlingsprogram för sociala företag Stöd som skulle kunna utveckla eller underlätta för ASF Idéburet offentligt partnerskap Arbetsförmedlingen Linnéuniversitetet Andra organisationer Region Kronoberg Rapport från framtidsverkstaden FÖRSTUDIENS RESULTAT Analys av behov och möjligheter för ASF i Kronobergs län Analys av Region Kronobergs insatsportfölj Analys av möjlighet till samverkan och samfinansiering REKOMMENDATIONER Rekommendationer till offentliga aktörer Rekommendationer till ASF Slutord från utredarna

64 INLEDNING Bakgrund Region Kronoberg har i en förstudie under september oktober 2016 inventerat vilka stöd och insatser som behövs för att stärka förutsättningarna för att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag. Syftet har varit att öka sysselsättningen för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Förstudien är ett led i Tillväxtverkets regeringsuppdrag att genomföra insatser för arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Regeringens uppdrag kommer från både Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Målet med förstudien är att identifiera åtgärder som stärker de arbetsintegrerande sociala företagens möjligheter att skapa arbete och sysselsättning för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Förstudien kan leda till en handlingsplan som skall ligga till grund för ett tvåårigt genomförandeprojekt i länet. Målgruppen för förstudien är arbetsintegrerande sociala företag, offentliga aktörer, ideella och privata aktörer samt universitetet. I rapporten används Tillväxtverkets definition av Arbetsintegrerande sociala företag: - gör möjligt för personer att ta sig från arbetslöshet eller sjukskrivning till anställning - producerar och säljer produkter och/eller tjänster på marknaden - återinvesterar vinsten/överskottet i anställningar och verksamhet - är fristående från offentlig sektor med eget ansvar för att driva och utveckla företaget - den juridiska formen (associationsformen) varierar - är en del av det lokala näringslivet. Inventeringen har på uppdrag av Region Kronoberg genomförts av Sarah Nilsson, Nilsson & Månsson AB och Lena Lernå, LoBAB Utveckling AB. En Framtidsverkstad har genomförts med ledning av Eva Broms, FramtidsVerkstäder AB. 1.2 Gröna Kronoberg 2025 regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin, Gröna Kronoberg 2025, är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. Strategin ligger bland annat till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Region Kronoberg samordnar insatserna för genomförandet vilket sker i samverkan med kommunerna, näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. I Gröna Kronoberg har tio mål tagits fram för det regionala utvecklingsarbetet. Sju av dessa tangerar syftet med förstudien: En god socioekonomisk utveckling - År 2025 ska medianinkomsten i Kronobergs län överstiga riksgenomsnittet. En god hälsa hos befolkningen - År 2025 ska den självskattade hälsan hos flickor och pojkar, kvinnor och män i Kronobergs län vara högre än riksgenomsnittet. Produktiviteten ska öka -Mellan ska BRP/Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket. Balanserad tillväxt fler arbeten - Mellan ska den sysselsatta nattbefolkningen i länet öka mer än medianen för riket. Förbättrad matchning fler i arbete - År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 procent. 4 64

65 Ökad förnyelseförmåga - År 2025 ska länet ligga över medianen sett till antal arbetsställen med minst 1 sysselsatt per 1000 invånare. Ett ökat humankapital - Andelen kvinnor och män med minst en gymnasial utbildning ska överstiga riksgenomsnittet - Ohälsotalet hos kvinnor och män i Kronobergs län ska understiga riksgenomsnittet. För att nå målen har vissa prioriterade områden pekats ut. De prioriteringar som är mest aktuella för ASF är: Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Prioriteringen handlar dels om att bredda länets näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, dels om att utveckla länets innovationsförmåga. Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga företag, offentlig sektor och det civila samhället, samt i form av nya företag är ett av de främsta verktygen för att stärka länets tillväxt och sysselsättning. Mångfald och innovation är dessutom principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, där resurser används mer effektivt genom att hela kretsloppet tas i beaktande för produkter och tjänster. Prioriteringen syftar till att öka länets konkurrenskraft. Här nämns även specifikt att Den sociala ekonomin och dess driftsformer kan vara ett verktyg för att öka företagandet i länet. Livslångt lärande och jämlik hälsa Prioriteringen handlar om människor som regionens främsta resurser - att ta tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet och att arbeta för en ökad och jämlik hälsa. De utgör regionens humankapital och är en förutsättning för att skapa förnyelse. Prioriteringen syftar till att utveckla humankapitalet som en viktig framgångsfaktor för hållbar tillväxt. Även här berörs ASFs roll: För att möta grupperna som står utanför arbetsmarknaden kan det finnas behov av att utveckla nya metoder. Idag finns flera sociala företag, med idéburna verksamheter, som dagligen ger personer ur denna grupp en meningsfull sysselsättning och ett socialt sammanhang. Dylika lösningar kan främja ett närmande till arbetsmarknaden men inte minst vara av stor betydelse för den enskildes välbefinnande. 1.3 Tillvägagångssätt och insamlat material I förstudien har flera metoder kombinerats för att få fram så mycket information kring möjligheter med arbetsintegrerande sociala företag som möjligt. En inventering har kombinerats med en intervjuundersökning, deltagande i olika möten samt en framtidsverkstad, tillvägagångssättet beskrivs nedan. En inventering av vilka ASF som finns i Kronobergs län har gjorts med uppgifter från Tillväxtverkets förteckning över arbetsintegrerande sociala företag, en inventering från Växjö kommun samt uppgifter från ASF. Företrädare för de arbetsintegrerande sociala företag, som finns på Tillväxtverkets lista1; Atrium Ideell förening, Växjö, Café REKOmmenderas i Växjö, Din Gröna vän, Växjö, Ekonomiska föreningen Positiv Kraft, Växjö, Geparden produktion ekonomisk förening utveckling för dig, Växjö, Macken ek. för. Växjö, MKEF Mångkulturell Kunskap MK Ek. för. Växjö, Spiket Ek. för. Ljungby, Öppna Kanalen Växjö samt två som inte finns på listan; Slussen i Lagan och SIP, Funkibator, Växjö har intervjuats, totalt 1 [hämtad ] 5 65

66 17 personer. En projektledare, för ett pågående socialfondsprojekt där flera ASF medverkar hos projektägaren Coompanion Kronoberg, har intervjuats. En person som har erfarenhet från idéburet offentligt partnerskap i Skåne har intervjuats. En person från en samverkande ideell organisation har intervjuats. Tillsammans med Region Kronoberg ombads näringslivsansvariga i länets kommuner att utse kontaktpersoner till förstudien. Region Kronoberg har betonat att studien främst ska ha ett näringslivsperspektiv. Tre kommuner utsåg arbetsmarknadsansvarig och näringslivsansvarig, en kommun integrationsansvarig och övriga kommuner näringslivsansvariga. Totalt har elva tjänstemän i länets åtta kommuner intervjuats. Arbetsförmedlingens ansvarige för samverkan samt ansvarig för arbetsmarknadsinsatser för personer som står långt från arbetsmarknaden, totalt två personer har intervjuats. För att få en samlad bild av privata företags syn på social hållbarhet som sociala företags verksamhet kan vara en del av har företrädare för Sustainable Småland intervjuats. En företrädare för en organisation som samarbetar med flera ASF har intervjuats. Två forskare vid Linnéuniversitetet har intervjuats. I framtidsverkstaden som genomfördes 6 oktober 2016 medverkade 25 personer (tio kvinnor och 15 män) exklusive processledaren och förstudiens två utredare. Utredarna har medverkat vid en erfarenhetsträff den 6 september i Göteborg tillsammans med övriga 18 regioner som genomför liknande förstudier. En utredare deltog i Stora sociala företagsdagen den 5 september där även flera av de arbetsintegrerande sociala företagen från länet deltog och ett av dem medverkade med en utställning. Information till utredningen inhämtades i dessa sammanhang. Utredarna har deltagit i en informationsträff kring återbruksbyn i Växjö kommun där ASF inbjuds att medverka i utförandet. En utredare har deltagit i Växjö kommuns information till sociala företag om hur avtal och uppdrag kan se ut i framtiden, kommunchefen, förvaltningschefen för arbete och välfärd samt näringslivsansvarig medverkade. En utredare har deltagit i två träffar med Coompanions nätverk för social ekonomi och berättat om förstudien. En utredare har tillsammans med Region Kronoberg medverkat och berättat om förstudien vid Växjö kommuns besök från Kosovo. Antal medverkande i förstudien Kvinna Man Totalt Tillfällen ASF Kommun AF Universitet Privat Ideell Främjare Region Summa Förstudien redovisas i denna rapport till beställaren i oktober

67 2. OMVÄRLDSBEVAKNING 2.1 Nationellt Avtal, sociala bokslut och certifiering Idéburet offentligt partnerskap (IOP)2 är avtal mellan en organisation och en offentlig aktör. Initiativet tas av organisationen som kan lösa ett samhällsproblem som identifieras tillsammans med ansvarig offentlig aktör. Upphandlingsmyndigheten3 beskriver IOP som ett mellanting mellan bidrag och upphandling som alternativ till att upphandla verksamhet som inte bygger på marknadsmekanismer och kommersiella kontrakt. I Välfärdsutredningens uppdrag, Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, ingår att utreda möjligheter kring att ta tillvara mervärdet från idéburna organisationer. I juni 2016 fanns 47 IOP-avtal som berörde totalt tre regioner, 13 kommuner och 66 idéburna organisationer. Sociala bokslut Under 2014 utvecklade ett nätverk med ASF (kallat SNI) i Växjö och Ljungby en modell som skulle kunna användas för att presentera det sociala resultatet jämsides med det ekonomiska bokslutet. SNI utvecklade tillsammans med forskaren, som är företagsekonom och i samarbete med en nationalekonom en grund för att djupare utreda företagens möjligheter att redovisa social nytta. Förstudien finansierades av en innovationscheck från Vinnova via Coompanion. Finansieringssökning för genomförande och forskningsstöd till ASF pågår från Linnéuniversitetet i samråd med ASF. Certifiering En särskild förening, Svenska branschorganisationen certifierade Arbetsintegrerande Sociala Företag ekonomisk förening4, har bildats av ett antal ASF i Sverige, bl.a. Macken. Särskilda certifieringskrav som följer Tillväxtverkets definition av ASF med tillägg att minst 51 % av de anställda skall vid anställningstillfället vara anställd med lönestöd och att företaget skall ha kollektivavtal genom KFO5. Certifieringen skall främja medlemmarnas ekonomiska intressen och kvalitetssäkra ASF genom certifiering, utvärderingar, utbildning och validering Goda exempel Göteborgs stad samarbetar med nio idéburna organisationer för att skapa ett gott mottagande av nyanlända asylsökande barn och ungdomar. Projektet är ett av de största och finansiellt tyngsta IOP-samarbeten som finns i Sverige. Karlstads universitet har studerat vilka effekter samarbetsformen ger för de inblandade, vilka relationer som skapas och vad samarbetet betyder för de nyanlända. Studien Innovativa sociala satsningar för nyanlända ensamkommande asylsökandes integration i Sverige ingår i EU:s Horisont 2020-projekt Innovative Social Investment: Strengthening Communities in Europe. Studien är en av 20 som genomförs i Europa och kommer att pågå till november Överlag kan man säga att ett IOP partnerskap möjliggör bättre mottagande av nyanlända och snabbare integration genom att öka tjänstevariation och kvalitet samt är en innovativ social satsning. För kommunens del har partnerskapet erbjudit tjänster som väl kompletterar kommunens tjänster för nyanlända/ensamkommande. 2 [ ] [ ] 4 [ ] 5 KFO, arbetsgivarorganisation för arbetsgivare som har en idéburen värdegrund. 6 Källa: www. innosi.com [ ]

68 Västra Götalandsregionen har avsatt medel för utveckling inom socialt entreprenörskap för projekt inom kategorierna förstudier/idéutveckling, utvecklingsprojekt samt insatser och samverkan som främjar situationen för flyktingar. Utvecklingsprojekten kan gälla utveckling av nya metoder, tjänster, produkter och processer inom social ekonomi och regional samverkan eller kompetensutveckling och samverkansprojekt för organisationer inom eller i nära samverkan med social ekonomi. Det finns också en överenskommelse mellan regionen och de sociala företagen liknande den i Skåne och ett politiskt råd. Den sociala ekonomins råd i Västra Götaland (SER) består av sju politiska representanter från regionutvecklingsnämnden och av fyra representanter vardera från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi (Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad). Rådet har ett tydligt tillväxt- och utvecklingsfokus. Social Trade är ett sälj- och marknadsföringskooperativ som ägs av de större sociala företagen i Göteborg. Dessa företag omsätter årligen ca 80 miljoner kronor och har ca 150 medarbetare. Dessutom praktiserar ca 400 personer i de olika verksamheterna i syfte att finna en väg in på arbetsmarknaden. Det övergripande målet är att före år 2020 ska 1000 personer som stått långt ifrån arbetsmarknaden fått meningsfulla arbetsuppgifter och stadigvarande jobb. Alla sociala företag i Göteborgsregionen använder Social Trade som sin försäljningskanal. Kunder som vill ta ett socialt ansvarstagande vid köp/avtal av kvalitativa del- eller helhetslösningar inom service och kringtjänster har en aktör att vända sig till. I Skåne finns en överenskommelse (IOP) om samverkan mellan regionen och den idéburna sektorn sedan Målet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn och därigenom stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap. Till detta är kopplat ett stöd för att stimulera, stödja och utveckla Skånes idéburna organisationer och föreningar. 2.2 Internationell utblick EU främjar utvecklingen av sociala företag på ett flertal sätt. Generaldirektoratet för näringsliv har främjat sociala företag och kooperationer sedan EU har även finansierat och gett stöd till utvecklingen av sociala företag i enskilda medlemsländer genom projekt riktade mot sociala företag i huvudsak via Europeiska Socialfonden. Kommissionen har även påverkat genom de nationella handlingsplanerna för sysselsättning (National Action Plans for Employment). Inom EU finns möjlighet att vid upphandling ta hänsyn till andra faktorer än pris vilket kan bana väg för etablering och utveckling av sociala företag (ASF). EU-kommissionen har flera initiativ och kommunikationer som handlar om sociala företag, vilken roll de kan spela för en hållbar utveckling och vilka behov de har för att kunna utvecklas, nedan följer några av dem: Social Business Initiative (COM(2011) 682 final) Social innovation policy making Single Market Act 1 and 2 Small Business Act I de nordiska länderna är ASF inte lika utvecklat som i andra delar av Europa till exempel Storbritannien eller Italien där företagen har en mycket viktig roll för välfärden. Det kan förklaras av att de nordiska länderna har en väl utvecklad statlig och kommunal välfärd, jämfört med andra länder. ASF i Norden arbetar ofta med grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden medan ASF i t.ex. Storbritannien arbetar med grupper som i Sverige skulle finnas i Samhalls verksamhet. De initiativ som tas av sociala företag i Norden bygger ofta på ett starkt engagemang för någon grupp som har särskilda behov på arbetsmarknaden och samtidigt som man ser möjligheter att genom en 8 68

69 ekonomisk affärsverksamhet skapa nya arbetstillfällen. Många gånger startas de utifrån olika lokala behov som inte är tillgodosedda, både när det gäller att skapa jobb men också när det gäller själva affärsidén. I Finland finns en särskild lagstiftning som flera av responderande ASF hänvisar till. I Italien finns en lång tradition av socialt företagande och en speciell en lagstiftning för sociala kooperativ som har som målsättning att uppfylla det allmänna samhälleliga intresset att främja mänskliga behov och att socialt integrera medborgarna genom: genomförande av diverse aktiviteter jordbrukande, industriell, affärsdrivande eller tjänsteproduktion med syftet att finna förvärvsarbete för funktionshindrade, missgynnade personer. Lagstiftningen innebär en tydlig identifiering och legitimering av de sociala kooperativen samt skattelättnader och fördelar vid upphandling. Nätverksorganisationer fyller en viktig funktion för stöd och utveckling av de sociala kooperativen i Italien. 2.3 Finansiering Internationella EU-program som kan stödja arbete med ASF Interreg Europe stödjer olika typer av näringslivsutvecklingsprojekt inom området SME competitiveness. Programmet handlar huvudsakligen om kompetenshöjning hos stödjande aktörer samt kunskapsöverföring mellan olika delar av Europa. Interreg South Baltic kan stödja näringslivutvecklingsprojekt och projekt för kunskapsutveckling hos arbetskraft inom blå och grön sektor för att utnyttja resurser i hav, sjöar och kuster för hållbar tillväxt, samt ekonomisk tillväxt genom att utnyttja naturresurser på ett hållbart sätt. Det skulle kunna vara inom området ASF. Horisont 2020 har flera delar som kan vara aktuella, till exempel Europe in a changing world - Inclusive, innovative and reflective societies, Health, Demographic Change, Innovation in SMEs and Wellbeing med flera. Gärna i samarbete med Linnéuniversitetet eller annat universitet. EU-programmet för sysselsättning och social innovation, EaSI (Employment and Social Innovation programme), stöder sysselsättning, socialpolitik och arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionens område. EaSI prioriterar särskilt social innovation (och unga). EU-programmet COSME stöder konkurrenskraft och är inriktat särskilt på små och medelstora företag, företagare och medborgare som planerar privatföretagande samt organisationer som stöder företagsverksamhet Nationella EU-program som kan stödja arbete med ASF Socialfonden som administreras av svenska ESF-rådet skall bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och sysselsättning på lång sikt. I uppdraget ingår att stärka individer samt att öka övergången till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Insatserna är delade i två programområden, 1. Kompetensutveckling av sysselsatta och 2. Insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden. Inom båda områdena nämns såväl privata, offentliga som ideella arbetsgivare. Som viktiga projektaktörer nämns bland annat social ekonomi. Sociala företag anges ha en viktig roll när det gäller att skapa nya vägar in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Medel från socialfonden annonseras ut i utlysningar några gånger per år, i varje utlysning anges förutsättningarna för att ansöka om medel. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) hanteras av Tillväxtverkets regionala kontor Småland och öarna. Ett av fyra insatsområden handlar om Att öka konkurrens9 69

70 kraften för små och medelstora företag (SMF). Förutom stöd till företagsfrämjande systemet, handlar det om affärsutveckling, internationalisering och stöd till kapitalförsörjning. Företag och föreningar kan utöver offentliga aktörer söka medel, dock är det inte möjligt att finansiera investeringar i enskilda företag genom programmet. I landsbygdsfonden används bland annat arbetssättet Leader. Syftet med Leader är att bidra till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Markaryd, Älmhult, Alvesta, Ljungby och Växjö kommuner omfattas tillsammans med kommuner i Jönköpings län av Leader Linné Småland. Av utvecklingsstrategin framgår bland annat att sociala företag kan bredda arbetsmarknaden och ge möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. Utlysningar gäller lokal utveckling på landsbygden (hela området utom Växjö stad). Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge kommuner ingår tillsammans med kommuner i Blekinge och Kalmar län i Sydost Leader. I utvecklingsstrategin berörs inte direkt social ekonomi eller sociala företag men mål och projekt kring entreprenörskap, social delaktighet och social mångfald tolkas som möjligheter för ASF. Migrationsverket administrerar Europeiska Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som ska bidra till EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik. Medel i särskilda utlysningar kan sökas för att ta tillvara människors kunskap och resurser t.ex. genom integration och arbetskraftsförsörjning Företagsstöd Tillväxtverket har utlysningar av olika checkar, som företag kan söka via Region Kronoberg. För närvarande finns utlysningar om grön affärsutveckling, digitalisering respektive internationalisering. Medlen kan vanligen användas till konsulttjänst eller projektanställning för utveckling av en ny affärsinriktning. Under finns specialdestinerade checkar till ASF eller grupper av ASF. Medlen mellan och kronor kan sökas för affärsutveckling, t.ex., kompetensutveckling eller organisationsutveckling och kan användas till köp av tjänst, projektanställning eller resor inom Sverige

71 3. INTRESSENTANALYS Med syfte att säkerställa att de viktigaste intressenterna bidrar till förstudien har en intressentanalys genomförts. I analysen har jämställdhet och mångfald beaktats. Önskade eller planerade Kända Privata företag Befintliga Identifieras i inventering Arbetsförmedling Arbetsintegrerande sociala företag Näringslivsansvariga Arbetsmarknad Region Kronoberg Förstudie ASF Länets kommuner Beställare Ideella organisationer Försäkringskassan Tillväxtverket Pågående & planerade projekt Internationellt 3.1 Nationellt Arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag avgränsas från andra ideella organisationer genom sin affärsverksamhet. Avgränsningen från privata företag innebär att verksamheten inte ger någon vinst eller utdelning till ägarna. Avgränsningen till andra (icke arbetsintegrerande) sociala företag som använder sitt överskott till behjärtansvärda insatser t.ex. för ett särskilt ändamål, eller t.ex. diakoni. ASF verksamhet återinvesteras i fler arbetstillfällen och direkt i företagets verksamhet som ger fler personer sysselsättning. Den stora skillnaden från kommunal eller annan offentlig verksamhet är de verksammas delaktighet i att driva och utveckla sitt företag. På detta sätt är det inte självklart vilket socialt företag som är arbetsintegrerande. I Älmhult finns ett fontänhus som bedriver sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, i viss mån bedriver de arbetsuppgifter (t.ex. vaktmästeri) mot betalning. Verksamheten är en särskild form och räknas inte som ett arbetsintegrerande socialt företag, även om verksamhet och form påminner om ett sådant

72 Beroende på vilken målgrupp som företagen samlar är det inte självklart att de har samma förutsättningar. Deltagarna och ägarna har olika bakgrund och står olika nära arbetsmarknaden. En person med utländsk bakgrund som via arbetsträning får anställning i ett ASF har ofta en anställning efter en introduktionstid. En person med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan behöva mer eller mindre nedsatt arbetstid och stöd av offentligt biträde under hela sin yrkesverksamhet. I länet finns för närvarande nio ASF på Tillväxtverkets lista7). Åtta av dessa finns i Växjö kommun, ett av dem är verksam i flera kommuner i länet. Ett av företagen finns i Ljungby kommun. Utöver dessa har ytterligare två eller tre sociala företag identifierats. 3.2 Främjare Coompanion Kronoberg är en av 25 Coompanion i riket som ger råd vid uppstart och drift av kooperativ och sociala företag, att starta företag tillsammans. Coompanion finansieras av regionala och statliga särskilt destinerade medel via Tillväxtverket samt projektmedel. 3.3 Länets kommuner I Kronobergs län finns åtta kommuner och regionen (landstingskommunen) som organiserar sin verksamhet var och en efter förutsättningar och behov. I förhållande till arbetsintegrerande sociala företag har kommunen minst tre roller: Ansvariga för tillväxt och utveckling i form av en tjänsteman, näringslivsutvecklare, som håller kontakter med och stödjer företag. Det handlar om att ge företagen information och stöd för att möta kommunens handläggare inom olika områden för att möjliggöra tillståndsprövning, tillgänglig mark och lokaler m.m. Vanligt är att samla företagen på olika möten för erfarenhetsutbyten, information om kommunens verksamhet och annan inspirerande eller kunskapshöjande verksamhet. 3.4 Kommunerna har enligt socialtjänstlagen yttersta ansvar för sina invånare och i detta ingår att medverka till sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Flera kommuner har arbetsmarknadsansvariga som på olika sätt stödjer personer som inte har en anställning eller egen försörjning. Flera av kommunerna har egen sysselsättningsverksamhet eller anställer personer i offentligt skyddad anställning eller motsvarande. Kommunerna och regionen bedriver verksamhet: gator, vägar, kommunal service, hemtjänst, vård och omsorg, skola m.m. som köper varor och tjänster från olika företag, även ASF. Kommunernas inköp skall följa lagen om offentlig upphandling. Statliga myndigheter Arbetsförmedlingen (AF) har till uppgift att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande. I AF:s uppdrag ingår etableringsstöd till nyanlända. AF ser ASF som företag. Tillsammans med Tillväxtverket, Försäkringskassan, Tullverket, Skatteverket och Bo- 7) [hämtad ]. Alla företag kan anmäla sig till listan och om förutsättningar enligt definitionen finns upptas företaget som ASF

73 lagsverket driver AF på riksnivå ett samarbetsprojekt för att göra det enklare att startaföretag. Arbetsförmedlingens generaldirektör har i en debattartikel8 kommenterat möjligheter till samarbete med civilsamhällets organisationer och ASF och hänvisar till en bred uppsättning individuella stöd. Försäkringskassan (FK) har i ett nationellt beslut antagit en policy9 som beskriver FK:s inriktning när det gäller ASF. I policyn beskrivs ASF ha dubbla affärsidéer, dels sälja varor och tjänster på en marknad, dels sälja platser för rehabilitering, arbetsträning m.m. till myndigheternas kunder och brukare. FK har som inriktning att stödja partner som arbetar för att nya ASF etableras och förutsättningar för befintliga. FK ska enligt policyn stödja myndigheter och andra aktörer som har uppdragen, kunskaperna och incitamenten att vara drivande i arbetsmarknadsfrågor och framväxten av ASF, t.ex. AF, kommunerna och Tillväxtverket. I sammanhanget nämns Finsam10 (finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser) och ESF (Europeiska socialfonden) som parter för att öka kundernas möjligheter att nå arbetsmarknaden via bl.a. ASF. Samhall11 är ett statligt ägt publikt aktiebolag med syfte att producera varor och tjänster och genom det skapa arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vinstmedel från verksamheten skall återinvesteras i bolagets fortsatta verksamhet. Regeringen är Samhalls ägare. 3.5 Privata företag och ideella organisationer Flera ASF samverkar med en lång rad privata företag och andra organisationer genom att de utför tjänster, säljer varor och tjänster m.m. 3.6 Region Kronoberg Region Kronoberg möter ASF i alla sina tre avdelningar; hälso- och sjukvård, regional utveckling och trafik, men också regionstaben och regionservice. Inom hälso- och sjukvård, trafik, stab och service kan ASF leverera såväl arbetsträningsplatser i samband eller efter vård, som varor och tjänster i verksamhetens olika delar. I staben är upphandlingsavdelningen berörd genom stöd när Region Kronoberg gör upphandling av varor och tjänster. Region Kronoberg har idag inget specifikt uppdrag riktat mot arbetsintegrerande sociala företag men dessa pekas ut i den regionala utvecklingsstrategin som en viktig aktör för att nå de regionala målen, se avsnitt 1.2 Gröna Kronoberg. Region Kronoberg förfogar över att antal verktyg för genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, exempelvis projektmedel och näringslivsstöd, se bilden (källa: Region Kronoberg). 8 [hämtad ] 9 finsamgavleborg.se/media/132812/fo-rsa-kringskassans-policy pdf daterad diarienummer [hämtad ] 10 Lagen (SFS 2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Finsam Värend är verksamt i Växjö, Tingsryd och Alvesta kommuner i samarbete med Region Kronoberg, AF och FK. De tre senare samarbetar också med Markaryds kommun i ett samordningsförbund [hämtad ] 13 73

74 4 NULÄGESANALYS Företrädare för ASF, offentliga aktörer m.fl. har intervjuats kring erfarenheter, samverkan m.m. samt vilka behov och möjligheter som finns med en regional långsiktig samverkan. 4.1 Arbetsintegrerande sociala företag Alla arbetsintegrerande sociala företag som intervjuats framhåller att en långsiktig ekonomisk trygghet är det viktigaste för fler och växande ASF i Kronoberg. De anger ett antal områden som behöver förbättras, vilka beskrivs nedan Avtal ASF behöver långsiktiga, rimliga avtal med offentlig sektor. Det handlar både om avtal om placering av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och om avtal om tjänster eller produkter som ASF säljer. Med rimliga menas till exempel att ASF ska kunna planera verksamheten utifrån avtalen och att produkter eller tjänster ska betalas som om det var ett privat företag. Exempel på orimligt avtal: 2016 kan vi komma att placera 20 personer hos er vilket ni ska ha beredskap för men det kan också bli 2 och då får ni bara betalt för 2 (jfr snöröjning). Det finns också muntliga avtal och det har enligt ASF även förekommit att offentlig sektor brutit avtal. Det finns ibland en förväntan att ASF ska göra tjänster åt offentlig sektor utan ersättning. Ett annat problem med en del nuvarande avtal är att offentlig beställare bara betalar för den faktiska tiden en person är sysselsatt; för dokumentation, rapporter och uppföljningsmöten samt administration utgår ingen ersättning. Idéburet offentligt partnerskap, IOP, framhålls som ett mycket viktigt redskap. ASF föredrar IOP framför offentlig upphandling med sociala krav. För att kunna lämna anbud vid upphandlingar behövs stöd till ASF Värde, legitimitet och brist på kunskap om ASF Ett problem som många ASF tar upp är att samhället i övrigt inte ser värdet av ASF vilket dels beror på att det är svårt att visa det ekonomiska värdet och dels på att människors välmående i sig sällan räknas som något värde. Det finns ASF som framgångsrikt tar hand om personer som är mycket långt från arbetsmarknaden och som ingen annan kan ta hand om på ett vettigt sätt. Den som jobbar i ett ASF får ta ansvar på ett helt annat sätt än om man har sysselsättning i en offentlig verksamhet. Flera ASF framhåller vikten av legitimitet, att ASF måste bli en accepterad del av samhället vilket möjliggör långsiktiga avtal. ASF vill inte ha en klapp på axeln, de vill bli erkända som en viktig del av samhället. För detta krävs även att ASF blir mer affärsmässiga och professionella. Många ASF tar upp svårigheten att hitta rätt person att prata med i kommun/region. ASF upplever att politiker är positiva och uppmuntrande men sen blir de hänvisade runt till olika personer utan att någon vill eller vågar fatta beslut om avtal. Här beskrivs även hur förödande det är att ha en ASF-policy som inte efterlevs i praktiken; ASF kan tro och planera efter att det finns en positiv inställning och möjligheter som i praktiken inte finns Brist på tid och kompetens för verksamhetsutveckling och innovation ASF bygger ofta på ideellt engagemang och skulle inte fungera utan obetalt arbete. Marknadsföring och försäljning är områden som skulle behöva utvecklas och det kan vara svårt att göra samtidigt som man tar hand om sköra personer. För att driva verksamheten räcker det med att det finns IOP men för utveckla verksamheten i ett ASF 14 74

75 behövs ofta någon form av projektmedel. ASF har svårt att få tid för att söka projekt och vill gärna ha hjälp med detta Konkurrens mellan ASF och offentlig sektor Flera ASF berättar att offentlig sektor har startat liknande verksamhet som ASF redan bedriver eller haft idéer om att bedriva. Det finns också en oklarhet i bedömning av effektivitet och kostnader i ASF. När offentlig sektor budgeterar, finansierar och bedömer prestationen i ASF i förhållande till sin egen verksamhet ses over-headkostnader som finns i den egna organisationen inte som en direkt kostnad vilket gör att jämförelsen inte blir adekvat, enligt ASF Oklart och orättvist regelverk på nationell nivå Idag får Samhall statligt stöd medan ASF inte har några särskilda bidrag eller skattelättnader jämfört med ett privat företag trots att ASF inte verkar på samma villkor som privata företag, vilket ASF upplever som orättvist. Arbetsförmedlingens oklara regler och mandat är ett annat problem liksom lönenivån för lönebidragsanställning som idag ligger långt under minimilönen enligt Unionen. Det behövs även tid och stöd för handledning, och det behövs mer ersättning för handledning/ledsagare. 4.2 Främjare Projektet Arbetsintegrerat lärande som är finansierat av Europeiska socialfonden har under våren 2016 arbetat med metodutveckling avseende kompetensutveckling för medarbetare i arbetsintegrerande sociala företag. I projektet, som leds av Coompanion, samverkar de sociala företagen Atrium och MKEF i Växjö med utbildningsaktörer som Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola för att kartlägga befintliga arbetssätt kring kompetensutveckling och ta fram nya och framgångsrika modeller för arbetsintegrerat lärande hos de sociala företagen. Inom ramen för projektet har en referensgrupp i nätverksform, Kompetens- och utvecklingsledare (KUL) bildats med representanter från de sociala företagen Macken, Geparden Produktion, MKEF, Café REKOmmenderas, Spiket, Atrium, Öppna Kanalen samt Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola. KUL har till uppgift att arbeta vidare med de utvecklade metoderna från projektet och samverka och samordna kompetensutvecklingsinsatser inom de sociala företagen. KUL-nätverket ska bestå även efter projektets slut och arbeta vidare med en bestående samverkan kring kompetensutveckling. 4.3 Länets kommuner Till grund för avsnittet ligger intervjuer med tjänstemän i länets åtta kommuner, i sju kommuner med näringslivsutvecklare, en kommun med en integrationssamordnare. Tre kommuner företräddes utöver av näringslivsutvecklaren av arbetsmarknadsansvariga och en kommun av integrationsansvarig Näringslivsutveckling Kommunernas näringslivsansvariga beskriver sitt arbete som i alla kommuner omfattar företagsbesök, frukostträffar, informationsbrev och projekt. Någon beskriver också regelbunden dialog med företagarorganisationer, Företagarna och handelsföreningen. Almi är samarbetspart, bl.a. har några kommuner anordnat företagarskola på arabiska. I fyra kommuner används företagsnätverk, Expansiva Växjö, Attraktiva Lessebo, Ljungby Business Arena, Vi Företagare i Tingsryd och Tillväxt Markaryd

76 I sex av de åtta kommunerna är näringslivsansvarig ensam i sin roll. I Växjö och Ljungby är arbetet fördelat på flera personer med olika inriktning. I Växjö har en person särskilt ansvar för sociala företag. Flera kommuner samverkar nära med kommunens arbetsmarknadsansvarige och i flera kommuner är integrationssamordnare involverade i näringslivsarbetet. En näringslivsansvarig beskriver sitt arbete att underlätta för företagen, lyfta självkänsla, bygga stolthet och vara attraktiv i all kommunal verksamhet. Näringslivsansvariga beskriver samverkan som en viktig del i sitt arbete. Samverkan finns utöver med företag, även med Försäkringskassan, AF, Coompanion, ABF, kyrkan, Almi och NyföretagarCentrum Kommunernas erfarenheter av sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden När det gäller erfarenhet av företag som bereder sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden hänvisar de intervjuade till kommunens arbetsmarknadsenhet och socialtjänst som i samtliga kommuner bedriver projekt eller verksamhet för målgruppen. I Lessebo finns intern service som sysselsätter personer med olika uppgifter inom kommunen. Uppvidinge kommun organiserar sysselsättning i Upp-kom som ger tillfälle till arbetsprövning och anställer. I Tingsryd drivs ett projekt finansierat av Tillväxtverket, där kommunen genom Macken utbildar kommunanställda, politiker och företagare om ASF. I projektet ingår att hitta eventuella entreprenörer som kan starta ASF. Kommunen köper kurser kring ekoodling av företaget Papillona. Växjö kommun, näringslivsavdelningen, har ett avtal med Mackens företagscenter som ska driva Företagarskola för personer med utländsk bakgrund med rekrytering via förvaltningen för arbete och välfärd. Målet är att deltagarna som uppbär försörjningsstöd under företagsutbildningen, skall bli självförsörjande. Tio företag skall ha startat varje år. Kommunen har ett Sida-projekt tillsammans med en kommun i Kosovo som handlar om samhällsentreprenörskap och att bryta utanförskap. I projektet har en film spelats in där kommunalrådet beskriver möjligheterna med sociala företag Kommunernas erfarenheter av arbetsintegrerande sociala företag I två kommuner finns arbetsintegrerande sociala företag som också bjuds in till kommunens företagsträffar och företagsnätverk. Flera intervjuade från kommunerna har idéer kring uppgifter som skulle kunna utföras av ASF. I minst tre av kommunerna, Växjö, Alvesta och Älmhult har kommunalt projektarbete kring konceptet Yallatrappan påbörjats. Tanken är att starta i kommunal regi och sedan om det finns förutsättningar överlåta verksamheten till deltagarna som bildar ett ASF. Markaryds kommun har skrivit avtal med en biodlare som ska utbilda intresserade i biodling under 6 månader. Efter godkänd utbildning får deltagarna tre bisamhällen var. Tanken är att deltagarna bildar en ekonomisk förening för fortsatt erfarenhetsutbyte, distribution och marknadsföring. Tankar finns också på växthusodling i samarbete med kommunens arbetsmarknadssamordnare. I Älmhults kommun drivs återbruket i kommunal regi efter en idé från Macken. Just kreativiteten och det ideella engagemanget i ASF beskrivs av en kommunföreträdare som något man inte kan åstadkomma på samma sätt inom kommunal verksamhet, liksom ansvarstagande i och med att ASF erbjuder delaktighet i ledning och styrning av verksamheten. Men man efterfrågar också mer professionalism från ASF

77 4.3.4 Kommunal policy, strategi eller handlingsprogram för sociala företag I Växjö kommun finns en policy för sociala företag och samhällsentreprenörskap. Det finns inte några exempel på hur policyn är förankrad, hur den har påverkat kommunens verksamhet eller förutsättningarna för ASF. Policyn håller på att revideras. I Älmhult finns planer på en social översiktsplan, en social hållbarhetsplan med Kungälv som förebild. Övriga kommuner saknar policy eller liknande för arbete med ASF Stöd som skulle kunna utveckla eller underlätta för ASF Flera intervjuade i kommunerna framför att kommunen bör köpa varor och tjänster samt ställa sociala krav vid upphandling. ASF kan behöva stöd och hjälp vid upphandling. En av de intervjuade framför att det måste vara klart vad ASF ska leverera, att det viktigaste är att göra en kartläggning av marknaden. Kommunens ansvar för sysselsättning betonades. Flera kommuner visar intresse för att veta mer om ASF för att öka sysselsättningen för personer som står långt från arbetsmarknaden. Intervjuade i kommunerna efterlyser ökad kunskap om ASF hos kommunens tjänstemän. Till exempel tydliga goda exempel med berättelser från befintliga företag med betoning på vad de bidrar med till samhällets utveckling. En av de intervjuade i ASF framför att initiativet bör komma underifrån. Näringslivsansvariga kan stödja med avtal, lokalhyra, god kontakt med AF, interna myndighetsprövningar och andra myndigheter kort sagt göra det smidigt för ASF att starta och utvecklas. ASF är som andra företag välkomna att vända sig till näringslivsansvarige. ASF ses av flera intervjuade i kommunerna som kompletterande till kommunal verksamhet, kommunen börjar och utreder en verksamhet och ser sedan vad som händer. ASF Grundtanken är enligt den intervjuade hos kommunen att stimulera enskilda till att delta på arbetsmarknaden. Näringslivsansvariga framför att idag vet inte företagen vart de skall vända sig om de har enkla jobb, de har inte några kontakter med ASF. Företagen upplever att det finns för många aktörer och det är svårt att veta var de ska vända sig. En dörr in skulle underlätta. Intervjuad vet heller inte vart någon som vill starta ASF skall vända sig. En person från en av kommunerna menar att det handlar om attityder. Om kommunen vill se verksamhet i ASF:s ram går det att hitta möjligheter. Utbildningsmaterial skulle kunna tas fram, nätverken skulle kunna stödjas och formaliseras. Lagar och upphandling kan brytas ner för att hitta möjligheter. Kommunerna framförde att de skulle kunna få vägledning från regionen så att de kan jobba på likartat sätt men med lokalt anpassade lösningar Idéburet offentligt partnerskap Merparten av kommunerna har inte haft uppe någon fråga om idéburet offentligt partnerskap. Flera hänvisar till upphandlingsavdelningen. Tingsryds kommun har i sitt ASF projekt gjort en etableringsanalys där företag, AF, tjänstemän, politiker, Coompanion, SFI m.fl. medverkat. Två personer planerar starta ett ASF kring språkstöd. Sy, ändra och laga samt skomakeri finns också bland idéerna

78 Flera exempel framförs på uppgifter som ASF skulle kunna fullfölja genom att kommunen tecknar ett IOP (idéburet offentligt partnerskap). En idé som framförs är att använda utmanarrätt även när det gäller ASF verksamhet. Växjö kommun visar länets kommuners avtal med Kvinnojourerna som exempel på ett IOP, även om det inte kallas så. 4.4 Arbetsförmedlingen Intervjun med AF kan sammanfattas enligt följande: - Alla arbetsgivare är viktiga för att förbereda för anställning eller anställa, det är inte någon skillnad för ASF. AF har jobbfokus. - Arbetsförmedlingen skriver gärna avtal om ett antal platser, men garanterar inte och betalar inte för platser som inte är besatta. - Har en rad olika åtgärder som används hos samverkansavdelning eller andra förmedlare. ASF är generösa med arbetsprövning som ofta leder till jobb. - Viktigt är att känna till varandra, att fortsätta tillsammans. - AF vill gärna ha samlad information till förmedlare om vilka ASF som finns och vilka uppgifter som erbjuds för anställning eller arbetsträning. - I AF:s etableringsuppdrag handlar det om kompetensförsörjning och arbetskraftsförsörjning, ASF kan ha en roll i sammanhanget. - AF ingår i ledningsgruppen för samverkan i det sk. Växjölöftet. - AF ser behov av tryggad ekonomi för ASF men det finns inte någon lösning inom det egna regelverket. - Finsam är viktigt när det gäller personer som är aktuella vid mer än en myndighet (kommun, AF, FK, region). 4.5 Linnéuniversitetet De två forskare, lektorer, en i socialt arbete och en i entreprenörskap, som har engagerat sig i arbetsintegrerande sociala företags utveckling i länet, har intervjuats. En är ledamot i Coompanions styrelse, en är med i ett av nätverken med ASF och båda i Coompanions ESF-projekt för kompetensutveckling. Universitetets bidrag i samverkan kring ASF beskriver forskarna är att samla kunskap, paketera och beskriva ASF:s värde för samhället samt kommunicera kunskapen till ASF och andra aktörer. Behov finns av ytterligare forskning kring ASF:s nytta och funktion, samverkansfrågor, vad som hindrar och möjliggör. Även i universitetsutbildningarna skulle undervisning om ASF kunna ingå, t.ex. i företagsekonomi och socialt arbete. Forskning finns kring Macken. Planer finns på forskning kring Slussen i Lagan och Atrium i Växjö. Finansieringen är dock inte löst. Ingångar i forskningen är ASF kombination av ekonomiska och sociala mål, samverkan och relationen offentlig sektor och ASF samt ASF som välfärdsaktör. Växjö kommuns relation till ASF är intressant, den har fungerat mycket bra, men nu är det förtroendekris. I dialogen med ASF behöver offentlig sektors aktörer vara öppna och förstå att ASF är den svaga parten. Någon form av samarbetsorgan behövs för ASF. Universitetet bistår gärna i en sådan. IOP skulle kunna vara en möjlighet. I de regioner de används finns fler och mer långlivade ASF. IOP bidrar också till legitimitet och trovärdighet. Litar kommunen på ASF så gör andra det också. Sociala bokslut skulle kunna samlas in av regionen årligen. Nätverk och rådgivningsaktörer samt innovationssystemet (Coompanion, Almi, Drivhuset m.fl.) är viktiga när ASF startas. Anpassad kompetensutveckling, som utvecklas i det pågående ESF-projektet är också viktig

79 4.6 Andra organisationer Nätverket Sustainable Småland bildades 2011 och har idag 25 företag som medlemmar. Från början var perspektivet miljö, energi, transport, bygga och bo men har nu utvecklats till att gälla hållbarhet med utgångspunkt i FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Tanken är att välja ett par, tre fokusområden för att göra skillnad. Projekt med utveckling lokalt och regionalt kring kompetens, nätverket i sig samt lobbyism, social hållbarhet är intressant. Ett av företagen har anställt praktikanter med utländsk bakgrund. Samarbete med ASF ses som en möjlighet för att medlemsföretagen i Sustainable Småland ska kunna visa på ett ansvarsfullt affärskoncept, en idé som ömsesidigt gynnar båda parter. Det skulle kunna vara start av en mikrofond för start av ASF. Inget är ännu bestämt men det finns ett starkt engagemang. På riksnivå pågår utredningar som kan leda till lagstiftning när det gäller hållbarhet för större företag. En av ASF:s samarbetsorganisationer intervjuades. Företrädaren för organisationen som har flera medlemsorganisationer har erfarenheter av samarbeten särskilt kring projekt och utbildning. Sociala företag som form finns med i flera av projekten även om det inte uttrycks som ASF. Flera gemensamma utvecklingsområden finns och är möjliga att pröva. För ASF liksom ekonomiska föreningar och kooperativ ses osäkra ekonomiska förutsättningar. Samarbete i konsortium och inkubatorer kan vara idéer för att hjälpas åt med utvecklingsarbete, marknadsföring m.m. På detta sätt kan den kronobergska gnosjöandan tas tillvara. 4.7 Region Kronoberg Region Kronoberg har operatörer som jobbar mot näringslivet som styrs med ägardirektiv, t.ex. ALMI, Företagsfabriken, Coompanion, Ung företagsamhet med flera som får driftbidrag. Nationella medel för regional utveckling (1:1 anslaget) samt Region Kronobergs egna medel kan användas för projektutveckling eller företagsstöd. Region Kronoberg nyttjar 1:1 anslaget främst till att finansiera projekt (kan inte sökas av enskilda företag) men har under 2016 tagit beslut om att även arbeta med företagsstöd (kan sökas av enskilda företag). Utöver detta har Region Kronoberg tilldelats nationella medel i form av checkar för digitalisering och internationalisering. Inom ramen för Glasrikemiljonen har företag möjlighet att söka medel för investeringsstöd. Projektmedel kan också sökas via Träregion Småland och Smart Housing som Region Kronoberg samfinansierar med andra partners i Småland. Kulturprojekt kan även söka medel via den crowdfunding-plattform som Region Kronoberg jobbar med. Arbetet grundar sig på den regionala utvecklingsstrategin som har olika strategier under sig: Innovationsstrategi, Besöksnäringsstrategi, Kulturplan, Trästrategi. Medel (1.1-medel) från Näringsdepartementet och egen budget används för att bidra till regional utveckling, dock aldrig direkt företagsstöd utom checkar finns för digitalisering, internationalisering mm. Träprogrammet har medel för projekt. Näringslivsansvariga från kommunerna samlas med Region Kronoberg som sammankallande. Det finns även ett samråd näringsliv vilket är ett dialogforum för regionpolitiken med regionens näringsliv. Region Kronoberg har ingen särskild policy när det gäller arbetsintegrerande sociala företag och det är oklart om det finns några avtal med ASF i organisationen eller hur organisationen ser på IOP. Organisationen är stor och med flera olika uppdrag efter sammanslagningen med landstinget vilket kan utgöra ett hinder för att implementera en policy om en sådan skulle tas fram. Det kan också finnas lagliga hinder för att samarbeta med ASF. Verksamhetsstöd, som är en verksamhet inom regional utveckling, kan ge råd och stöd vid projektutveckling men inte direkt skrivarstöd vid projektansökningar

80 4.8 Rapport från framtidsverkstaden Framtidsverkstaden genomfördes en dag i oktober för att tillsammans med intressenter arbeta fram en handlingsplan för hur en regional samverkan bäst kan utformas. Processhjälp anlitades för genomförandet. Behov och hinder samlades och analyserades av deltagarna. Merparten av punkterna sammanfaller med de som framkommit vid intervjuerna. Framtidsverkstaden gick dock ett steg längre genom att ta fram konkreta förslag, som ger svar på frågan: Vad är viktigast för att skapa fler jobb i ASF? Förslag 1: Bilda regional organisation för sociala företag Titta på Skånes goda exempel. Eventuellt kan föreningen anslutas till en nationell organisation. Skulle kunna teckna IOP avtal med Region Kronoberg. Alla arbetsintegrerande sociala företag verksamma i Kronobergs län skulle kunna vara med. Förslag 2: Förslag om skattereduktion för arbetsgivaravgifter för ASF Fast ersättning över tid gällande anställningsstöd, lönebidragsnivå, lokala avtal. Region Kronoberg, Arbetsförmedlingen och lokala ASF skickar gemensamt förslag till riksnivå. Arbetsförmedlingen och ASF prövar lokala överenskommelser, på sikt på riksnivå. Förslag 3: Stärka ASF i länet genom gemensamma utvecklingsprojekt Resurser för att ringa in behov, äga idén och skapa gemensamma projekt. Förslag 4: Regionen hjälper till och samordnar projektansökningar Bilda skrivteam för att finansiera länets utveckling av ASF branschen. Förslag 5: Höja kunskapen om ASF och IOP för tjänstepersoner och politiker Idékonferens om ASF och Forum om IOP, Upphandlingsdirektör Skåne. Förslag 6: Lokal utbildning av politiker, tjänstemän m.fl. Politiker, tjänstemän och näringsliv, allmänhet och eldsjälar. Förslag 7: Beskrivande aktiviteter ex. film för medborgare och journalister m.fl. Film, TV, media. Öppna kanalen och SIP, Nätverket, Region Kronoberg kan göra detta som en del av det sociala företagsnätverket. Förslag 8: Lokal utbildning av handledare/verksamhetsledare i ASF Hitta lokal utbildare och finansiering genom att kontakta Folkhögskolor, Linnéuniversitetet m.fl. Förslag 9: Beskriva samhällsnytta, mjukare värden Nationalekonomer går igenom vad för forskning som finns. Linnéuniversitetet kan bygga vidare på det som pågår, ESF-projektet KUL, Finansiering kan komma från Kampradstiftelsen

81 5. FÖRSTUDIENS RESULTAT 5.1 Analys av behov och möjligheter för ASF i Kronobergs län Utifrån de presenterade behov och möjligheter som identifierats av i stort sett alla aktörer i förstudien presenteras här ett antal förbättringsområden. a) Öka kunskapen om ASF Behovet av mer kunskap om arbetsintegrerande sociala företag är tydligt. Det handlar både om vilken samhällsnytta ASF kan göra och hur offentlig sektor och ASF kan samarbeta. Även privata företag har intresse av att känna till hur ASF kan anlitas. b) Långsiktiga avtal med offentlig och privat sektor Samtliga intervjuade ASF, en av näringslivsutvecklarna, båda forskarna och den övriga organisationen framhöll att långsiktiga avtal är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i ASF. Som verktyg för detta föreslogs IOP. Marknadsföring och legitimitet krävs också. c) Stöd till verksamhetsutveckling och innovation Långsiktiga avtal räcker för att ASF ska kunna bedriva sin verksamhet men det behövs stöd för verksamhetsutveckling och innovation. Det kan gälla att bli mer affärsmässig eller utveckla nya tjänster eller produkter. d) Samverkansorganisation för ASF Ett förslag som kommit från flera håll och som skulle kunna svara mot flera behov är att ASF skulle bilda en samverkansorganisation. Denna organisation skulle företräda ASF och vara en part som offentlig sektor och näringslivet kan vända sig till i alla ärenden när det gäller ASF. Den kan också marknadsföra ASF, initiera och sluta IOPavtal och samla ASF i anbud vid upphandlingar. Förebilder finns i liknande organisationer i Skåne, respektive Göteborg; Social Trade. Klargör om organisationen kan ersätta andra nätverk eller ingå i någon befintlig organisation. 5.2 Analys av Region Kronobergs insatsportfölj Region Kronoberg har idag inget specifikt uppdrag riktat mot arbetsintegrerande sociala företag men ASF pekas ut i den regionala utvecklingsstrategin som en viktig aktör för att nå de regionala målen. Regionen förfogar över ett antal verktyg för genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, exempelvis projektmedel och företagsstöd. Region Kronobergs insatsportfölj har analyserats utifrån resultaten i denna förstudie och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vi vill ge följande förslag som bidrar till att förbättra områdena ovan: Utreda/Analysera Med grund i denna utredning och eventuellt ytterligare analys i samverkan med de övriga länen påverka innehållet i ERUF och ESF så att gemensamma projekt kring ASF kan utvecklas. Kan bidra till punkt a-d). Djupare undersöka framgångsfaktorer och lära av erfarenhet från regioner som arbetar mer strategiskt med ASF och IOP i första hand i Norden men även i resten av Europa, för att vidare kunna utveckla regionens strategiska arbete med ASF. Bidrar till punkt c). Processleda Initiera frågan om gemensam policy för ASF och IOP i kommunalt forum. Bidrar till punkt b)

82 Bidra till att bilda en gemensam intresseorganisation för ASF i ett genomförandeprojekt. Kan även läggas på aktör inom innovationsstödssystemet i Kronobergs län. Bidrar till punkt d). Mobilisera projekt Inför dedicerade utlysningar för verksamhetsutveckling och innovation i ASF, som komplement till Tillväxtverkets utvecklingscheckar, liknande de som finns i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Eventuellt med följeforskning. Bidrar till punkt c). Initiera eller gå med i ett Interreg Europe-projekt med partners från de Nordiska länderna och till exempel Belgien och Italien. I detta program bildar man en arbetsgrupp på hemmaplan som får ökad kunskap genom ett antal träffar regionalt och internationellt. Genom ett sådant projekt kan Region Kronberg hålla egen kompetens på området under fem år samtidigt som deltagarna i arbetsgruppen får kompetensutveckling. Bidrar till punkt a)och c). I samverkan med de övriga länen inom Småland och öarna utveckla gemensamma projekt kring ASF inom ERUF, ESF och Leader. Informera och kommunicera Använd aktörer inom innovationsstödssystemet i Kronobergs län som finansieras av regionen till att sprida information i näringslivet om ASF. Många företag söker konkreta sätt att ta ansvar för social hållbarhet. Bidrar till punkt a) och b). Utbilda Initiera utbildning för länets kommuner. Ett sådant har tidigare genomförts av resten av regionerna inom Småland och öarna genom ESF. Bidrar till punkt a) och b). Följa upp och utvärdera Avsätt medel för utvärdering och forskning som säkrar att insatserna i portföljen har avsedd verkan. Bidrar till punkterna a-d) Egen verksamhet Utveckla en policy för ASF och implementera den. Bidrar till punkt b). Utbilda den egna organisationen. Bidrar till punkt a) 5.3 Analys av möjlighet till samverkan och samfinansiering I förstudien ingick uppdrag att analysera möjligheterna till samverkan och samfinansiering med pågående projektberedning hos intressenterna, inför ansökan om genomförande projekt. Intern samverkan Fördjupa samverkan mellan verksamheterna Hållbar tillväxt och Folkhälsa och social utveckling inom Region Kronobergs avdelning Regional utveckling för att stödja ASF:s möjligheter att skapa fler jobb. Öka kunskapen om ASF och IOP inom Region Kronobergs verksamhetsavdelningar; Hälso- och sjukvård och Länstrafiken samt ansvariga för upphandling för att möjliggöra IOP, samt sociala hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar

83 Extern samverkan Initiera en regional samverkan mellan myndigheterna, Regionen, kommunerna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och universitetet, som i sin tur blir samverkanspart med ASF. En rad projekt pågår med medel från flera olika finansiärer, bland annat socialfonden. Dessa är tillfälliga, från sex månader och vanligen inte längre än tre år. Genom ovan föreslagna samverkansorgan kan projektens resultat fångas upp och framgångsfaktorer spridas och implementeras i berörda organisationer. Coompanion är beredda att medverka i ett genomförandeprojekt och har tankar kring samarbete över länsgränserna. 6. REKOMMENDATIONER Utöver de slutsatser som i kapitel fem utgör projektets resultat har vi under förstudiens gång identifierat följande rekommendationer till olika aktörer. 6.1 Rekommendationer till offentliga aktörer Lär mer om samhällsnyttan av ASF och hur de kan bidra till offentlig sektors mål och verksamhet. Det kan gälla utmaningar i såväl näringslivsutveckling, sysselsättning och arbetsträning för personer med funktionsnedsättning som flyktingmottagande. Använd IOP och sociala krav i upphandlingar. Upphandlarna är en nyckelgrupp när det gäller implementering av IOP och krav på social hållbarhet vid upphandlingar, liksom de som sköter avropen från upphandlingar. Ta fram modeller för IOP, gärna tillsammans med ASF. Långsiktighet och rimlighet är viktigt. En policy för ASF som beslutas på högsta nivå kan vara bra; organisationen vet hur den ska agera. Men bara om den implementeras och följs, annars är den mer till skada. Starta inte verksamhet som ett ASF redan har utan samarbeta istället med det företaget. Bjud in ASF till företagsträffar och nätverk. 6.2 Rekommendationer till ASF Var transparant med vilka avtal och bidrag organisationen har så att det inte blir missuppfattningar. Många tror att ASF får bidrag som de inte får. Utveckla affärsmässighet och professionalism för att få fler affärer. Prata positivt om andra ASF - tilliten till ASF i stort påverkas. Delta i de nätverk som finns och medverka till att utveckla och ändra dem. Bilda en gemensam marknadsförings- och försäljningsorganisation i länet. Privata företag som vill ta ansvar för social hållbarhet är en presumtiv och förbisedd kund. Ny lagstiftning för större företag är på väg. Utveckla någon form av kvalitetssäkring, certifiering, sociala bokslut eller liknande

84 Slutord från utredarna Vi tycker att utredningen belyser de arbetsintegrerande sociala företags behov för att de ska kunna öka sysselsättning för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Genom att utredningen har ett näringslivsperspektiv saknas i viss mån erfarenheter från främst kommunal verksamhet som haft avtal med ASF. Dessa synpunkter skulle kunna bidra till att ytterligare förbättra förutsättningarna för ASF och bör tas in för fortsatt utveckling av området. Under intervjuerna och framtidsverkstaden har frustration och besvikelse kommit fram, främst från ASF. Det finns stora förhoppningar om att denna utredning samt genomförandeprojektet ska leda till förbättrade villkor och dialog. Det är viktigt att regelbundet återkoppla till dem som medverkat i utredningen om vad som händer framöver

85 Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag (Del 2) Instruktioner: Dokumentet är indelat i två delar. I del 1 återfinns riktlinjerna från Tillväxtverket. Del två är den mall som ska användas för analysen och prioriteringarna. Sida 1(16) Tillväxtverket 85

86 Innehåll DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Nulä ges- och behovsänälys Ö vergripände nulä gesänälys äv regionäl utveckling De ärbetsintegrerände sociälä fo retägen i regionen... 4 Regionala prioriteringar och aktiviteter Motivering och syfte Mä tbärä/meningsfullä mä l Aktiviteter Prioritering nr 1: Prioritering nr 2:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Prioritering nr 3:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomfo rändekäpäcitet Sida 2(16) Tillväxtverket 86

87 DEL 2: Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag Här änger ni region/län: Här änger ni kontäktperson: Dätum: Kronoberg Heidi Sämuelsson Nuläges- och behovsanalys Nedän foljer de rubriker ni skä änvändä i er nuläges- och behovsänälys. Ömfättningen bor värä mellän 5-10 sidor. 1. Övergripande nulägesanalys av regional utveckling Här beskriver ni regionen/länet frän ett overgripände perspektiv, for ätt ge en inblick i det regionälä sämmänhäng som ärbetsintegrerände sociälä foretäg verkär i. Av särskilt intresse är befolkningsmängd och befolkningsstruktur, ärbetsmärknäd, foretägände, ärbetsloshet och särskilt utsättä grupper som här svärigheter ätt fä en foränkring pä ärbetsmärknäden. Kronobergs län är det, sett till folkmängd, fjärde minsta länet i riket. År 2015 uppgick folkmängden till drygt invånare. Under stora delar av 2000-talet har länet haft en stadig befolkningstillväxt, främst genererad av ett positivt utrikes flyttnetto. Tillväxttakten har under senare år, i takt med en ökad invandring till Sverige, tilltagit och 2015 ökade folkmängden med 1,2 procent. Länet består av åtta kommuner varav Växjö är den största och inhyser nästan hälften av länets invånare. Växjö har stått för nästan hela länets befolkningstillväxt under de senaste decennierna, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har haft en mycket svag befolkningsutveckling, även om den under senare år balanserats genom invandring. Länet som helhet har en försörjningskvot som överstiger riksgenomsnittet och under 2000talet har kvoten ökat som en följd av att andelen äldre av befolkningen ökat uppgick den demografiska försörjningskvoten i länet till 79,3 och i riket till 73,9. De kommuner i länet som har haft en negativ befolkningsutveckling under längre tid har en sårbar demografisk profil. I de fyra minsta kommunerna i länet ligger kvoten runt 90. I Växjö kommun, som har alla de kännetecken större regionstäder har generellt, uppgår den endast till 72,9 de inomregionala skillnaderna är således betydande. Försörjningskvoten prognosticeras att öka de närmaste åren som en följd av att antalet yngre och äldre förväntas att öka mer än antalet i arbetsför ålder. Invandringen till länet har bidragit till en förbättring av den demografiska balansen. Mellan har antalet i arbetsför ålder i Kronobergs län ökat med personer. Utan invandringen hade antalet i arbetsför ålder minskat med drygt personer. En stor utmaning för länet är att öka sysselsättningsgraden för utlandsfödda. För inrikes födda i Kronobergs län uppgår sysselsättningsgraden till 84,5 procent den tredje högsta nivån i Sverige och för utrikes födda till 55,5 procent. Differensen är således betydande och en utmaning då utlandsfödda utgör en allt större del av befolkningen i arbetsför ålder, på sikt behöver arbetsdeltagandet öka för att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen i länet. En annan viktig grupp är de som varken studerar eller arbetar. Personer som ingår i denna grupp att riskera allt längre från arbetsmarknaden ju längre tiden går ingick 14,6 procent Sida 3(16) Tillväxtverket 87

88 av den arbetsföra befolkningen i länet i denna grupp. På ett strukturellt plan står Kronobergs län, likt flera andra regioner, inför stora utmaningar och möjligheter som en följd av globalisering, automatisering och digitalisering. Länet är ett att Sveriges mest industriberoende vilket medför en konjunkturkänslig arbetsmarknad samtidigt som antalet arbetstillfällen inom industrisektorn minskar. Mellan har antalet jobb i länet minskat som en följd av nedgångar inom industrin som inte till fullo balanserats av tillväxten inom övriga näringar. Därför krävs fler nya arbeten inom andra näringar, samtidigt som efterfrågan på högre teknisk kompetens inom industrisektorn behöver tillgodoses för att bevara den framtida konkurrenskraften inom sektorn. Även om sysselsättningsgraden minskat de senaste åren efterfrågar flera av länets arbetsgivare kompetens. I Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet framkom att drygt var fjärde företag i länet anser att brist på lämplig arbetskraft är ett tillväxthinder. Förhållandet indikerar en matchnings- och omställningsproblematik på den regionala arbetsmarknaden som behöver bemötas för att säkra en hållbar tillväxt. En central faktor när det handlar om matchning är befolkningens utbildningsnivå. I Kronobergs län är andelen av befolkningen med minst gymnasial utbildning den fjärde lägsta i riket. Samtidigt visar undersökningar att med en gymnasial utbildning ökar jobbchanserna dramatiskt, vilket understryker betydelsen av att personer genomgår en gymnasial utbildning. 2. De arbetsintegrerande sociala företagen i regionen Nedän foljer sex särskilt betydelsefullä omräden. Under värje omräde skä ni ge en nulägesbild och en behovsänälys utifrän nuläget som sedän skä ländä i de prioriteringär som ni vill genomforä i kommände projekt. Här beskriver ni nuläget och de behov ni identifierät inom omrädet. Nuläges- och behovsänälysen skä värä ett underläg for de prioriteringär som ni vill genomforä i kommände projekt. Nulägesbeskrivningen skä ge en bild äv utgängsläget inom respektive omräde. Nuläget kän beskriväs utifrän ett fäktäbäserät underläg som stätistik eller ändrä undersokningär som genomforts och en beskrivning äv de insätser som här genomforts och som pägär. Utifrän beskrivningen äv hur det ser ut idäg bor ett äntäl behov synliggoräs. Behov kän här forstäs pä tvä sätt: (1) som svägheter och/eller hinder som behover ätgärdäs eller (2) som styrkeomräden och/eller mojligheter där det finns mojligheter till vidäre utveckling och spridning äv lärdomär. Tänk pä ätt nuläges- och behovsänälysens utgängspunkt är ätt fä hällbärä ärbetsintegrerände sociälä foretäg som kän skäpä sysselsättning och ärbete. I. Systematiskt ledningsarbete - i vilken mån och hur kan arbetsintegrerande sociala företags insatser involveras i arbetet med RUS, andra strategier och program för ex. tillväxt, arbetsmarknad, integration, socialt stöd, kompetensförsörjning. Gor en beskrivning enligt ovän. Hur finns ärbetsintegrerände sociälä foretäg som resurs med i regionälä/kommunälä strätegier och progräm for tillväxt, näringslivsutveckling, foretägände, innovätion, ärbetsmärknäd, kompetensforsorjning m.fl? Kän ASF finnä en nisch och bidrä inom dessä omräden? Kän ASF inriktäs mot omräden/bränscher med bättre Sida 4(16) Tillväxtverket 88

89 märknädsforutsättningär och potentiäl for längsiktig ekonomisk hällbärhet? Kän deräs sociälä verksämhet kombineräs med mer lonsämmä äffärsverksämheter och mer effektivä äffärsmodeller for ätt skälä upp och spridä verksämheter säväl nätionellt som internätionellt? Kän innovätivä modeller for ätt ästädkommä inkludering äv personer som stär längt frän ärbetsmärknäden täs främ? Den regionala utvecklingsstrategin, Gröna Kronoberg 2025, ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. Strategin ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Region Kronoberg samordnar insatserna för genomförandet vilket sker i samverkan med relevanta regionala aktörer ex kommunerna, näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. I Gröna Kronoberg har tio mål tagits fram för det regionala utvecklingsarbetet. Sju av dessa tangerar syftet med förstudien: En god socioekonomisk utveckling - År 2025 ska medianinkomsten i Kronobergs län överstiga riksgenomsnittet. En god hälsa hos befolkningen - År 2025 ska den självskattade hälsan hos flickor och pojkar, kvinnor och män i Kronobergs län vara högre än riksgenomsnittet. Produktiviteten ska öka -Mellan ska BRP/Sysselsatt i Kronobergs län öka mer än i riket. Balanserad tillväxt fler arbeten - Mellan ska den sysselsatta natt-befolkningen i länet öka mer än medianen för riket. - Förbättrad matchning fler i arbete - År 2025 ska sysselsättningsgraden för kvinnor och män i länet uppgå till minst 80 procent. Ökad förnyelseförmåga - År 2025 ska länet ligga över medianen sett till antal arbetsställen med minst 1 sysselsatt per 1000 invånare. Ett ökat humankapital - Andelen kvinnor och män med minst en gymnasial utbildning ska överstiga riksgenomsnittet - Ohälsotalet hos kvinnor och män i Kronobergs län ska understiga riksgenomsnittet. För att nå målen har vissa prioriterade områden pekats ut. De prioriteringar som är mest aktuella för ASF är: Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Prioriteringen handlar dels om att bredda länets näringsliv för att minska konjunkturkänsligheten, dels om att utveckla länets innovationsförmåga. Förnyelse, både i form av innovationer i befintliga företag, offentlig sektor och det civila samhället, samt i form av nya företag är ett av de främsta verktygen för att stärka länets tillväxt och sysselsättning. Mångfald och innovation är dessutom principer som genomsyrar en cirkulär ekonomi, där resurser används mer effektivt genom att hela kretsloppet tas i beaktande för produkter och tjänster. Prioriteringen syftar till att öka länets konkurrenskraft. Här nämns även specifikt att Den sociala ekonomin och dess driftsformer kan vara ett verktyg för att öka företagandet i länet. Ett av de styrdokument som vägleder arbetet med prioriteringen Utveckla diversifiering och innovationsförmåga är Regionala Innovationsstrategin där social innovation lyfts som en viktig del av innovationsutveckling. I Innovationsstrategin betonas vidare vikten av utmaningsdrivet och sektorsöverskridande samverkan i det regionala innovationsutvecklingsarbetet i vilken den sociala aspekten är en viktig del. Livslångt lärande och jämlik hälsa Prioriteringen handlar om människor som regionens främsta resurser - att ta tillvara och öka flickor och pojkars, kvinnor och mäns kunskaper och färdigheter genom hela livet och att arbeta för en ökad och jämlik hälsa. De utgör regionens humankapital och är en förutsättning för att skapa förnyelse. Prioriteringen syftar till att utveckla human-kapitalet som en viktig Sida 5(16) Tillväxtverket 89

90 framgångsfaktor för hållbar tillväxt. Även här berörs ASFs roll: För att möta grupperna som står utanför arbetsmarknaden kan det finnas behov av att utveckla nya metoder. Idag finns flera sociala företag, med idéburna verksamheter, som dagligen ger personer ur denna grupp en meningsfull sysselsättning och ett socialt sammanhang. Dylika lösningar kan främja ett närmande till arbetsmarknaden men inte minst vara av stor betydelse för den enskildes välbefinnande. Kompetensförsörjningsstrategi för Kronobergs län är under framtagande. Förslaget lyfter fyra prioriteringar som berör området, framförallt prioriteringen: I Kronoberg använder vi kompetensen hos personer från alla länder men även I Kronoberg möter vi ungas behov från utbildning till arbete. Ett område för samhandling inom prioriteringen är identifiera och arbeta med unga kvinnor och män som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. Flera aktörer behöver samhandla med insatser som ökar målgruppens möjlighet att studera och arbeta för att förhindra att de hamnar i långvarig arbetslöshet. Det kan handla om att värdera, beskriva och synliggöra individernas kompetens liksom att ge vägledning och värdefulla kontakter som sänker trösklarna. II. Kartläggning och synliggörande av arbetsintegrerande sociala företag. Beskriv de ärbetsintegrerände sociälä foretägen i regionen. Foretägens hällbärhet och äffärsomräden, kompetensbehov, utvecklingspotentiäl, styrkor och svägheter. Hur sämverkär de med värändrä och med ändrä äktorer inom offentlig sektor och näringslivet? Finns en regionäl Skoopi-orgänisätion eller ännän egenorgänisering? Hur är foretägens engägemäng for ätt utveckläs och sämverkä? En inventering av vilka ASF som finns i Kronobergs län har gjorts med uppgifter från Tillväxtverkets förteckning över arbetsintegrerande sociala företag, en inventering från Växjö kommun samt uppgifter från ASF i länet. Arbetsintegrerande sociala företag avgränsas från andra ideella organisationer genom sin affärsverksamhet. Avgränsningen från privata företag innebär att verksamheten inte ger någon vinst eller utdelning till ägarna. Avgränsningen till andra (icke arbetsintegrerande) sociala företag som använder sitt överskott till behjärtansvärda insatser t.ex. för ett särskilt ändamål, eller t.ex. diakoni. ASF verksamhet återinvesteras i fler arbetstillfällen och direkt i företagets verksamhet som ger fler personer sysselsättning. Den stora skillnaden från kommunal eller annan offentlig verksamhet är de verksammas delaktighet i att driva och utveckla sitt företag. På detta sätt är det inte självklart vilket socialt företag som är arbetsintegrerande. I Älmhult finns ett fontänhus som bedriver sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, i viss mån bedriver de arbetsuppgifter (t.ex. vaktmästeri) mot betalning. Verksamheten är en särskild form och räknas inte som ett arbetsintegrerande socialt företag, även om verksamhet och form påminner om ett sådant. I länet finns för närvarande nio ASF på Tillväxtverkets lista. Åtta av dessa finns i Växjö kommun, ett av dem är verksam i flera kommuner i länet. Ett av företagen finns i Ljungby kommun. Utöver dessa har ytterligare två eller tre sociala företag identifierats. Atrium Ideell förening, Växjö, Café REKOmmenderas i Växjö, Din Gröna vän, Växjö, Ekonomiska föreningen Positiv Kraft, Växjö, Geparden produktion ekonomisk förening utveckling för dig, Växjö, Macken ek. för. Växjö, MKEF Mångkulturell Kunskap MK Ek. för. Växjö, Spiket Ek. för. Ljungby, Öppna Kanalen Växjö, samt två som inte finns på listan; Slussen i Lagan och SIP, Funkibator, Växjö. Sida 6(16) Tillväxtverket 90

91 Alla arbetsintegrerande sociala företag som intervjuats framhåller att en långsiktig ekonomisk trygghet är det viktigaste för fler och växande ASF i Kronoberg. De anger ett antal områden som behöver förbättras, vilka beskrivs nedan. Avtal - ASF behöver långsiktiga, rimliga avtal med offentlig sektor. Det handlar både om avtal om placering av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och om avtal om tjänster eller produkter som ASF säljer. Med rimliga menas till exempel att ASF ska kunna planera verksamheten utifrån avtalen och att produkter eller tjänster ska betalas som om det var ett privat företag. Exempel på orimligt avtal: 2016 kan vi komma att placera 20 personer hos er vilket ni ska ha beredskap för men det kan också bli 2 och då får ni bara betalt för 2 (jfr snöröjning). Det finns också muntliga avtal och det har enligt ASF även förekommit att offentlig sektor brutit avtal. Det finns ibland en förväntan att ASF ska göra tjänster åt offentlig sektor utan ersättning. Ett annat problem med en del nuvarande avtal är att offentlig beställare bara betalar för den faktiska tiden en person är sysselsatt; för dokumentation, rapporter och uppföljningsmöten samt administration utgår ingen ersättning. Idéburet offentligt partnerskap, IOP, framhålls som ett mycket viktigt redskap. ASF föredrar IOP framför offentlig upphandling med sociala krav. För att kunna lämna anbud vid upphandlingar behövs stöd till ASF. Värde, legitimitet och brist på kunskap om ASF - Ett problem som många ASF tar upp är att samhället i övrigt inte ser värdet av ASF vilket dels beror på att det är svårt att visa det ekonomiska värdet och dels på att människors välmående i sig sällan räknas som något värde. Det finns ASF som framgångsrikt tar hand om personer som är mycket långt från arbetsmarknaden och som ingen annan kan ta hand om på ett vettigt sätt. Den som jobbar i ett ASF får ta ansvar på ett helt annat sätt än om man har sysselsättning i en offentlig verksamhet. Flera ASF framhåller vikten av legitimitet, att ASF måste bli en accepterad del av samhället vilket möjliggör långsiktiga avtal. ASF vill inte ha en klapp på axeln, de vill bli erkända som en viktig del av samhället. För detta krävs även att ASF blir mer affärsmässiga och professionella. Många ASF tar upp svårigheten att hitta rätt person att prata med i kommun/region. ASF upplever att politiker är positiva och uppmuntrande men sen blir de hänvisade runt till olika personer utan att någon vill eller vågar fatta beslut om avtal. Här beskrivs även hur förödande det är att ha en ASF-policy som inte efterlevs i praktiken; ASF kan tro och planera efter att det finns en positiv inställning och möjligheter som i praktiken inte finns. Brist på tid och kompetens för verksamhetsutveckling och innovation - ASF bygger ofta på ideellt engagemang och skulle inte fungera utan obetalt arbete. Marknadsföring och försäljning är områden som skulle behöva utvecklas och det kan vara svårt att göra samtidigt som man tar hand om sköra personer. För att driva verksamheten räcker det med att det finns IOP men för att utveckla verksamheten i ett ASF behövs ofta någon form av projektmedel. ASF har svårt att få tid för att söka projekt och vill gärna ha hjälp med detta. Konkurrens mellan ASF och offentlig sektor - Flera ASF berättar att offentlig sektor har startat liknande verksamhet som ASF redan bedriver eller haft idéer om att bedriva. Det finns också en oklarhet i bedömning av effektivitet och kostnader i ASF. När offentlig sektor budgeterar, finansierar och bedömer prestationen i ASF i förhållande till sin egen verksamhet ses overheadkostnader som finns i den egna organisationen inte som en direkt kostnad vilket gör att jämförelsen inte blir adekvat, enligt ASF. Oklart och orättvist regelverk på nationell nivå -Idag får Samhall statligt stöd medan ASF inte har några särskilda bidrag eller skattelättnader jämfört med ett privat företag trots att ASF inte verkar på samma villkor som privata företag, vilket ASF upplever som orättvist. Arbetsför- Sida 7(16) Tillväxtverket 91

92 medlingens oklara regler och mandat är ett annat problem liksom lönenivån för lönebidragsanställning som idag ligger långt under minimilönen enligt Unionen. Det behövs även tid och stöd för handledning, och det behövs mer ersättning för handledning/ledsagare. Några av företagen är medlemmar i föreningen SKOOPI, en nationell intresse- och nätverksorganisation som arbetar med stöd och utbildning till arbetsintegrerande sociala företag. Arbetet med förstudien har visat på ett starkt engagemang, från ASF och dess intressenter, för att utveckla förutsättningarna för fler och hållbara ASF. Det finns en enighet kring ovan utpekade utmaningsområden. Genom pågående och tidigare utförda projekt samt förstudien finns en förankring i länet kring dessa. Med det som utgångspunkt finns goda förutsättningar för samverkan i ett genomförandeprojekt med utmaningarna som utgångspunkt. III. Kartläggning av offentliga aktörers syn på och samverkan med de arbetsintegrerande sociala förtagen och företagen som resurs för de offentliga aktörernas behov Hur sämverkär offentligä äkto rer med ärbetsintegrerände sociälä fo retäg idäg? Finns ävtäl, upphändläde tjä nster, bidräg etc.? Finns nä gon struktur eller orgäniseräd sämverkän, mo tesplätser fo r diskussion och utbyte? Fo r vilkä behov ser de offentligä äkto rernä ätt de kän hä nyttä äv ärbetsintegrerände sociälä fo retäg? Till grund för avsnittet ligger intervjuer med tjänstemän i länets åtta kommuner, i sju kommuner med näringslivsutvecklare, en kommun med en integrationssamordnare. Tre kommuner företräddes utöver av näringslivsutvecklaren av arbetsmarknadsansvariga och en kommun av integrationsansvarig. Näringslivsutveckling - Kommunernas näringslivsansvariga beskriver sitt arbete som i alla kommuner omfattar företagsbesök, frukostträffar, informationsbrev och projekt. Någon beskriver också regelbunden dialog med företagarorganisationer, Företagarna och handelsföreningen. Almi är samarbetspart, bl.a. har några kommuner anordnat företagarskola på arabiska. I fem kommuner används företagsnätverk, Expansiva Växjö, Attraktiva Lessebo, Ljungby Business Arena, Vi Företagare i Tingsryd och Tillväxt Markaryd. I sex av de åtta kommunerna är näringslivsansvarig ensam i sin roll. I Växjö och Ljungby är arbetet fördelat på flera personer med olika inriktning. I Växjö har en person särskilt ansvar för sociala företag. Flera kommuner samverkar nära med kommunens arbetsmarknadsansvarige och i flera kommuner är integrationssamordnare involverade i näringslivsarbetet. En näringslivsansvarig beskriver sitt arbete att underlätta för företagen, lyfta självkänsla, bygga stolthet och vara attraktiv i all kommunal verksamhet. Näringslivsansvariga beskriver samverkan som en viktig del i sitt arbete. Samverkan finns utöver med företag, även med Försäkringskassan, AF, Coompanion, ABF, kyrkan, Almi och NyföretagarCentrum. Kommunernas erfarenheter av sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden - När det gäller erfarenhet av företag som bereder sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden hänvisar de intervjuade till kommunens arbetsmarknadsenhet och socialtjänst som i samtliga kommuner bedriver projekt eller verksamhet för målgruppen. I Lessebo finns intern service som sysselsätter personer med olika uppgifter inom kommunen. Uppvidinge kommun organiserar sysselsättning i Upp-kom som ger tillfälle till arbetsprövning och anställer. I Tingsryd drivs ett projekt finansierat av Tillväxtverket, där kommunen genom Macken utbildar kommunanställda, politiker och företagare om ASF. I projektet ingår att hitta Sida 8(16) Tillväxtverket 92

93 eventuella entreprenörer som kan starta ASF. Kommunen köper kurser kring ekoodling av företaget Papillona. Växjö kommun, näringslivsavdelningen, har ett avtal med Mackens företagscenter som ska driva Företagarskola för personer med utländsk bakgrund med rekrytering via förvaltningen för arbete och välfärd. Målet är att deltagarna som uppbär försörjningsstöd under företagsutbildningen, skall bli självförsörjande. Tio företag skall ha startat varje år. Kommunen har ett Sida-projekt tillsammans med en kommun i Kosovo som handlar om samhällsentreprenörskap och att bryta utanförskap. I projektet har en film spelats in där kommunalrådet beskriver möjligheterna med sociala företag. Kommunernas erfarenheter av arbetsintegrerande sociala företag - I två kommuner finns arbetsintegrerande sociala företag som också bjuds in till kommunens företagsträffar och företagsnätverk. Flera intervjuade från kommunerna har idéer kring uppgifter som skulle kunna utföras av ASF. I minst tre av kommunerna, Växjö, Alvesta och Älmhult har kommunalt projektarbete kring konceptet Yallatrappan påbörjats. Tanken är att starta i kommunal regi och sedan om det finns förutsättningar överlåta verksamheten till deltagarna som bildar ett ASF. Markaryds kommun har skrivit avtal med en biodlare som ska utbilda intresserade i biodling under 6 månader. Efter godkänd utbildning får deltagarna tre bisamhällen var. Tanken är att deltagarna bildar en ekonomisk förening för fortsatt erfarenhetsutbyte, distribution och marknadsföring. Tankar finns också på växthusodling i samarbete med kommunens arbetsmarknadssamordnare. I Älmhults kommun drivs återbruket i kommunal regi efter en idé från Macken. Just kreativiteten och det ideella engagemanget i ASF beskrivs av en kommunföreträdare som något man inte kan åstadkomma på samma sätt inom kommunal verksamhet, liksom ansvarstagande i och med att ASF erbjuder delaktighet i ledning och styrning av verksamheten. Men man efterfrågar också mer professionalism från ASF. Kommunal policy, strategi eller handlingsprogram för sociala företag - I Växjö kommun finns en policy för sociala företag och samhällsentreprenörskap. Det finns inte några exempel på hur policyn är förankrad, hur den har påverkat kommunens verksamhet eller förutsättningarna för ASF. Policyn håller på att revideras. I Älmhult finns planer på en social översiktsplan, en social hållbarhetsplan med Kungälv som förebild. Övriga kommuner saknar policy eller liknande för arbete med ASF. Stöd som skulle kunna utveckla eller underlätta för ASF - Flera intervjuade i kommunerna framför att kommunen bör köpa varor och tjänster samt ställa sociala krav vid upphandling. ASF kan behöva stöd och hjälp vid upphandling. En av de intervjuade framför att det måste vara klart vad ASF ska leverera, att det viktigaste är att göra en kartläggning av marknaden. Kommunens ansvar för sysselsättning betonades. Flera kommuner visar intresse för att veta mer om ASF för att öka sysselsättningen för personer som står långt från arbetsmarknaden. Intervjuade i kommunerna efterlyser ökad kunskap om ASF hos kommunens tjänstemän. Till exempel tydliga goda exempel med berättelser från befintliga företag med betoning på vad de bidrar med till samhällets utveckling. En av de intervjuade i ASF framför att initiativet bör komma underifrån. Näringslivsansvariga kan stödja med avtal, lokalhyra, god kontakt med AF, interna myndighetsprövningar och andra myndigheter kort sagt göra det smidigt för ASF att starta och utvecklas. ASF är som andra företag välkomna att vända sig till näringslivsansvarige. ASF ses av flera intervjuade i kommunerna som kompletterande till kommunal verksamhet, kommunen börjar och utreder en verksamhet och ser sedan vad som händer. ASF Grundtanken är enligt den intervjuade hos kommunen att stimulera enskilda till att delta på arbetsmarknaden. Näringslivsansvariga framför att idag vet inte företagen vart de skall vända sig om de har enkla jobb, de har inte några kontakter med ASF. Företagen upplever att det finns för många aktörer och det är svårt att veta var de ska vända sig. En dörr in skulle underlätta. Intervjuad vet heller inte vart någon som vill starta ASF skall vända sig. En person från en av kommunerna menar att det handlar om attityder. Om kommunen vill se verksamhet i ASF:s ram går det att hitta möjligheter. Utbildningsmaterial skulle kunna tas fram, nätverken skulle Sida 9(16) Tillväxtverket 93

94 kunna stödjas och formaliseras. Lagar och upphandling kan brytas ner för att hitta möjligheter. Kommunerna framförde att de skulle kunna få vägledning från regionen så att de kan jobba på likartat sätt men med lokalt anpassade lösningar. Idéburet offentligt partnerskap - Merparten av kommunerna har inte haft uppe någon fråga om idéburet offentligt partnerskap. Flera hänvisar till upphandlingsavdelningen. Tingsryds kommun har i sitt ASF projekt gjort en etableringsanalys där företag, AF, tjänstemän, politiker, Coompanion, SFI m.fl. medverkat. Två personer planerar starta ett ASF kring språkstöd. Sy, ändra och laga samt skomakeri finns också bland idéerna. Flera exempel framförs på uppgifter som ASF skulle kunna fullfölja genom att kommunen tecknar ett IOP (idéburet offentligt partnerskap). En idé som framförs är att använda utmanarrätt även när det gäller ASF verksamhet. Växjö kommun visar länets kommuners avtal med Kvinnojourerna som exempel på ett IOP, även om det inte kallas så. Arbetsförmedlingen - Intervjun med AF kan sammanfattas enligt följande: - Alla arbetsgivare är viktiga för att förbereda för anställning eller anställa, det är inte någon skillnad för ASF. AF har jobbfokus. - Arbetsförmedlingen skriver gärna avtal om ett antal platser, men garanterar inte och betalar inte för platser som inte är besatta. - Har en rad olika åtgärder som används hos samverkansavdelning eller andra förmedlare. ASF är generösa med arbetsprövning som ofta leder till jobb. - Viktigt är att känna till varandra, att fortsätta tillsammans. - AF vill gärna ha samlad information till förmedlare om vilka ASF som finns och vilka uppgifter som erbjuds för anställning eller arbetsträning. - I AF:s etableringsuppdrag handlar det om kompetensförsörjning och arbetskraftsförsörjning, ASF kan ha en roll i sammanhanget. - AF ingår i ledningsgruppen för samverkan i det sk. Växjölöftet. - AF ser behov av tryggad ekonomi för ASF men det finns inte någon lösning inom det egna regelverket. - Finsam är viktigt när det gäller personer som är aktuella vid mer än en myndighet (kommun, AF, FK, region). Linnéuniversitetet - De två forskare, lektorer, en i socialt arbete och en i entreprenörskap, som har engagerat sig i arbetsintegrerande sociala företags utveckling i länet, har intervjuats. En är ledamot i Coompanions styrelse, en är med i ett av nätverken med ASF och båda i Coompanions ESF-projekt för kompetensutveckling. Universitetets bidrag i samverkan kring ASF beskriver forskarna är att samla kunskap, paketera och beskriva ASF:s värde för samhället samt kommunicera kunskapen till ASF och andra aktörer. Behov finns av ytterligare forskning kring ASF:s nytta och funktion, samverkansfrågor, vad som hindrar och möjliggör. Även i unversitetsutbildningarna skulle undervisning om ASF kunna ingå, t.ex. i företagsekonomi och socialt arbete. Forskning finns kring Macken. Planer finns på forskning kring Slussen i Lagan och Atrium i Växjö. Ingångar i forskningen är ASF kombination av ekonomiska och sociala mål, samverkan och relationen offentlig sektor och ASF samt ASF som välfärdsaktör. I dialogen med ASF behöver offentlig sektors aktörer vara öppna och förstå att ASF är den svaga parten. Någon form av samarbetsorgan behövs för ASF. Universitetet bistår gärna i en sådan. IOP skulle kunna vara en möjlighet. I de regioner de används finns fler och mer långlivade ASF. IOP bidrar också till legitimitet och trovärdighet. Litar kommunen på ASF så gör andra det också. Sociala bokslut skulle kunna samlas in av regionen årligen. Nätverk och rådgivningsaktörer samt innovationssystemet (Coompanion, Almi, Driv-huset m.fl.) är viktiga när ASF startas. Anpassad kompetensutveckling, som utvecklas i det pågående ESF-projektet är också viktig. Sida 10(16) Tillväxtverket 94

95 IV. Näringslivets och andra företags samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Hur sämverkär de ärbetsintegrerände sociälä fo retägen med ändrä fo retäg i regionen? Deltär de i fo retägärfo reningär eller ändrä mo tesplätser med ändrä fo retäg? Vilken potentiäl finns fo r ätt utvecklä äffä rssämverkän med ändrä fo retäg? Under förstudien genomfördes intervju med företagsnätverket Sustainable Småland. Nätverket bildades 2011 och har idag 25 företag som medlemmar. Från början var perspektivet miljö, energi, transport, bygga och bo men har nu utvecklats till att gälla hållbarhet med utgångspunkt i FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Tanken är att välja ett par, tre fokusområden för att göra skillnad. Projekt med utveckling lokalt och regionalt kring kompetens, nätverket i sig samt lobbyism, social hållbar-het är intressant. Ett av företagen har anställt praktikanter med utländsk bakgrund. Samarbete med ASF ses som en möjlighet för att medlemsföretagen i Sustainable Småland ska kunna visa på ett ansvarsfullt affärskoncept, en idé som ömsesidigt gynnar båda parter. Det skulle kunna vara start av en mikrofond för start av ASF. Inget är ännu bestämt men det finns ett starkt engagemang. På riksnivå pågår utredningar som kan leda till lagstiftning när det gäller hållbarhet för större företag. En av ASF:s samarbetsorganisationer intervjuades. Företrädaren för organisationen som har flera medlemsorganisationer har erfarenheter av samarbeten särskilt kring projekt och utbildning. Sociala företag som form finns med i flera av projekten även om det inte uttrycks som ASF. Flera gemensamma utvecklingsområden finns och är möjliga att pröva. För ASF liksom ekonomiska föreningar och kooperativ ses osäkra ekonomiska förutsättningar. Samarbete i konsortium och inkubatorer kan vara idéer för att hjälpas åt med utvecklingsarbete, marknadsföring m.m. V. Övriga aktörers samverkan med arbetsintegrerande sociala företag Vilken sämverkän finns mellän ärbetsintegrerände sociälä fo retäg och ideellä fo reningär, folkbildningen, privätpersoner etc.? Finns mo jligheter och engägemäng fo r ätt utvecklä sämverkän som kän stä rkä de ärbetsintegrerände sociäl fo retägen. Projektet Arbetsintegrerat lärande som är finansierat av Europeiska socialfonden har under våren 2016 arbetat med metodutveckling avseende kompetensutveckling för medarbetare i arbetsintegrerande sociala företag. I projektet, som leds av Coompanion, samverkar de sociala företagen Atrium och MKEF i Växjö med utbildningsaktörer som Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola för att kartlägga befintliga arbetssätt kring kompetensutveckling och ta fram nya och framgångsrika modeller för arbetsintegrerat lärande hos de sociala företagen. Inom ramen för projektet har en referensgrupp i nätverksform, Kompetens- och utvecklingsledare (KUL) bildats med representanter från de sociala företagen Macken, Geparden Produktion, MKEF, Café REKOmmenderas, Spiket, Atrium, Öppna Kanalen samt Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola. KUL har till uppgift att arbeta vidare med de utvecklade metoderna från projektet och samverka och samordna kompetensutvecklingsinsatser inom de sociala företagen. KUL-nätverket ska bestå även efter projektets slut och arbeta vidare med en bestående samverkan kring kompetensutveckling. Sida 11(16) Tillväxtverket 95

96 Coompanion Kronoberg undersöker möjligheterna för att utveckla ett Nationellt centrum för socialt företagande vid Linnéuniversitetet i Växjö i dialog med Region Kronoberg. Arbetet är för tillfället vilande. Coompanion sammankallar även nätverket för social ekonomi. SNI Sociala företag för innovationer är ett nätverk som samlar sociala företag för att stärka affärer och varumärken som sociala företag genom ökad kunskap om och närmare samarbete med varandra. Nätverket startade genom SORIS-stöd. Nätverket är löst sammansatt och det varierar hur aktivt deltagandet är i mötena som är ca 4-6 ggr per år. Arbetet med förstudien har visat på ett starkt engagemang, från ASF och dess intressenter, för att utveckla förutsättningarna för fler och hållbara ASF. Det finns en enighet kring utpekade utmaningsområden. Genom pågående och tidigare utförda projekt samt förstudien finns en förankring i länet kring dessa. Med det som utgångspunkt finns goda förutsättningar för samverkan i ett genomförandeprojekt med utmaningarna som utgångspunkt. VI. Andra planerade insatser i regionen för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag Vilkä ändrä pägäende och pläneräde insätser känner ni till? Det kän t.ex. värä. Projekt som genomfors eller kommer ätt genomforäs med finänsiering frän ändrä äktorer Etäbleringsänälyser for stärt äv ASF Arbetsformedlingens utbildningär for stärt äv ASF Affärsutvecklingscheckär till foretägen Hur kän dessä sämordnäs mer erä pläneräde insätser? Nationella medel för regional utveckling (1:1 anslaget) samt Region Kronobergs egna medel kan användas för projektutveckling eller företagsstöd. Region Kronoberg nyttjar 1:1 anslaget främst till att finansiera projekt (kan ej sökas av enskilda företag) men har under 2016 tagit beslut om att även arbeta med företagsstöd (kan sökas av enskilda företag). Utöver detta har Region Kronoberg tilldelats nationella medel i form av checkar för digitalisering och internationalisering. Inom ramen för Glasrikemiljonen har företag möjlighet att söka medel för investeringsstöd. Projektmedel kan också sökas via Träregion Småland och Smart Housing som Region Kronoberg samfinansierar med andra partners i Småland. Kulturprojekt kan även söka medel via den crowdfunding-platform som Region Kronoberg jobbar med. Två tidigare beviljade projekt: "Kooperation för allas rätt att jobba" samt "Hållbarhet i arbetskooperativ" - drivna av Coompanion. Nu ges även driftsstöd till Coompanion. Projektet Arbetsintegrerat lärande som är finansierat av Europeiska socialfonden har under våren 2016 arbetat med metodutveckling avseende kompetensutveckling för medarbetare i arbetsintegrerande sociala företag. I projektet, som leds av Coompanion, samverkar de sociala företagen Atrium och MKEF i Växjö med utbildningsaktörer som Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola för att kartlägga befintliga arbetssätt kring kompetensutveckling och ta fram nya och framgångsrika modeller för arbetsintegrerat lärande hos de sociala företagen. SNI Sociala företag för innovationer, är ett nätverk som samlar sociala företag för Sida 12(16) Tillväxtverket 96

97 att stärka affärer och varumärken, genom ökad kunskap om och närmare samarbete med varandra. Nätverket startade genom SORIS-stöd. Nätverket är löst sammansatt och det är olika hur aktiva deltagandet är i mötena som är ca 4-6 ggr per år. Se även tidigare avsnitt. Regionala prioriteringar och aktiviteter De regionälä prioriteringärnä är en ävgränsning och konkretisering äv de sex omrädenä ovän. En regionäl prioritering är inget projekt eller enskild äktivitet. En prioritering skä istället forstäs som ett ävgränsät men sämmänhället ärbetsomräde inom vilket ni kopplär pä äktiviteter m.m. Tänk pä ätt prioriteringen bor värä händlingsorienteräd, dvs. ledä till konkret utvecklingsärbete som ger forutsättningär ätt genererä resultät. De regionälä prioriteringärnä skä utgä frän en fäktäbäseräd nulägesbeskrivning och byggä pä en behovsänälys. Ni kän väljä ätt lyftä främ en eller flerä prioriteringär och kopplä dem till äktiviteter som är reälistiskä ätt genomforä i genomforändeprojektet. Ömfättningen bor värä cä 1-2 sidor per prioritering Motivering och syfte Här motiverär ni välet äv er regionälä prioritering utifrän den nuläges- och behovsänälys ni gjort äv de sex särskild betydelsefullä omrädenä. Ni skriver ocksä väd syftet är med prioriteringen, dvs. värfor den är viktig ätt ärbetä med och vilken effekt den forväntäs fä. Här beskriver ni ocksä om och/eller hur prioriteringen knyter än till tidigäre ärbete. Mätbara/meningsfulla mål 2018 Här beskriver ni mälet med prioriteringen, dvs. vad prioriteringen skä uppnä. Ett mätbärt mäl innebär ätt det skä värä specifikt, mätbärt, äccepterät, reälistiskt och tidsbundet. Aven om dessä inte älltid är mojligä ätt uppnä är det viktigt ätt mälen blir sä konkretä och meningsfullä som mojligt. Aktiviteter Här beskriver ni vilkä äktiviteter ni plänerär ätt genomforä i nästä fäs for ätt uppnä prioriteringärnäs mäl. Prioritering nr 1: Prioriterät omräde: I. Systemätiskt ledningsärbete - i vilken män och hur kän ärbetsintegrerände sociälä foretägs insätser involveräs i ärbetet med RUS, ändrä strätegier och progräm for ex. tillväxt, ärbetsmärknäd, integrätion, sociält stod, kompetensforsorjning Prioriteringens nämn: Syfte: Behov och möjligheter för ASF i Kronobergs län Region Kronobergs roll är att driva och mobilisera det regionala utvecklingsarbetet i Kronoberg. Den regionala utvecklingsstrategin, Gröna Kronoberg 2025 är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling i länet. Det är invånare i alla åldrar som skapar utveckling och förnyelse. Alla Sida 13(16) Tillväxtverket 97

98 behövs och bidrar till att skapa en plats som är attraktiv att bo på, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är en förutsättning för hållbar regional utveckling. För att nå målen i gröna Kronoberg har fyra prioriteringar pekats ut. De prioriteringar som berör detta område är: Utveckla diversifiering och innovationsförmåga Den sociala ekonomin och dess driftsformer kan vara ett verktyg för att öka företagandet i länet. Livslångt lärande och jämlik hälsa- För att möta grupperna som står utanför arbetsmarknaden kan det finnas behov av att utveckla nya metoder. Idag finns flera sociala företag, med idéburna verksamheter, som dagligen ger personer ur denna grupp en meningsfull sysselsättning och ett socialt sammanhang. Dylika lösningar kan främja ett närmande till arbetsmarknaden men inte minst vara av stor betydelse för den enskildes välbefinnande. Mäl 2018: Öka kunskapen om ASF Behovet av mer kunskap om arbetsintegrerande sociala företag är tydligt. Det handlar både om vilken samhällsnytta ASF kan göra och hur offentlig sektor och ASF kan samarbeta. Även privata företag har intresse av att känna till hur ASF kan anlitas. Långsiktiga avtal med offentlig och privat sektor Samtliga intervjuade ASF, en av näringslivsutvecklarna, båda forskarna och den övriga organisationen framhöll att långsiktiga avtal är en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet i ASF. Som verktyg för detta föreslogs IOP. Marknadsföring och legitimitet krävs också. Stöd till verksamhetsutveckling och innovation Långsiktiga avtal räcker för att ASF ska kunna bedriva sin verksamhet men det behövs stöd för verksamhetsutveckling och innovation. Det kan gälla att bli mer affärsmässig eller utveckla nya tjänster eller produkter. Motivering: Aktiviteter: Sida 14(16) Samverkansorganisation för ASF Behov finns av att utveckla en samverkansorganisation för ASF. En organisation för att företräda ASF och vara en part som offentlig sektor och näringslivet kan vända sig till i ärenden som gäller ASF. En samlande organisation kan svara mot fler behov som förstudien lyft, ex marknadsföra ASF, initiera och sluta IOPavtal och samla ASF i anbud vid upphandlingar. Förebilder finns i liknande organisationer i Skåne, respektive Göteborg; Social Trade. Den sociala ekonomin och dess driftsformer är regionalaktörer som bidrar till hållbar regional utveckling med särskilt fokus på socialhållbarhet. Genom att stimulera till fler och hållbara arbetsintegrerande sociala företag, arbetar vi i riktning mot Gröna Kronoberg Region Kronoberg har idag inget specifikt uppdrag riktat mot arbetsintegrerande sociala företag men den sociala ekonomin och dess driftsformer, pekas ut i den regionala utvecklingsstrategin som en viktig aktör för att nå de regionala målen. Regionen förfogar över ett antal verktyg för genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, exempelvis projektmedel och näringslivsstöd. Verktygen har analyserats med utgångspunkt i förstudiens resultat, med följande utvecklingsförslag vilka kan ses som möjliga aktiviteter i ett genomförande projekt. Tillväxtverket 98

99 Utreda/Analysera Med grund i förstudien och eventuellt ytterligare analys i samverkan med de övriga länen påverka innehållet i ERUF och ESF så att gemensamma projekt kring ASF kan utvecklas. Djupare undersöka framgångsfaktorer och lära av erfarenhet från regioner som arbetar mer strategiskt med ASF och IOP i första hand i Norden men även i resten av Europa, för att vidare kunna utveckla regionens strategiska arbete med ASF. Processleda Initiera frågan om gemensam policy för ASF och IOP i kommunalt forum. Bidra till att bilda en gemensam intresseorganisation för ASF i genomförandeprojekt. Mobilisera projekt Undersöka möjligheten med dedicerade utlysningar för verksamhetsutveckling och innovation i ASF, som komplement till Tillväxtverkets utvecklingscheckar, liknande de som finns i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. I samverkan med de övriga länen inom Småland och öarna utveckla gemensamma projekt kring ASF inom ERUF, ESF och Leader. Informera och kommunicera Genom befintliga nätverksstrukturer, sprida information i näringslivet om ASF. Många företag söker konkreta sätt att ta ansvar för social hållbarhet Utbilda Bidra till ökad kunskap om ASF genom pågående och tidigare genomförda projekt samt med stöd av nya metoder. Följa upp och utvärdera Region Kronoberg ansvarar för uppföljningen av det regionala utvecklingsarbetet. Vi följer upp målen i utvecklingsstrategin och analyserar Kronobergs utveckling. Genom statistiken kan vi följa hur regionen utvecklas i linje med målen för regionen. I ett genomförandeprojekt avsätts medel för utvärdering och forskning som säkrar att insatserna och aktiviteter har avsedd verkan. Sämärbetspärtners for genomforände: Intressenterna som deltagit i genomförd förstudie, ASF, kommuner, AF, LNU, näringsliv, främjande organisationer. Utifrån vald inriktning för ett genomförande projekt, aktualitetsprövas intressentanalysen på nytt. Region Kronoberg ser möjligheter med att arbeta för en länsövergripande samverkan i ett genomförandeprojekt. Under förstudien har dialog förts på regional nivå kring samverkan mellan flera län där förstudier också genomförts. Dialogen förs med regionalt utvecklingsansvariga i Kalmar och Jönköping. Förutsättningar för att söka finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden undersöks också. Fördelen med samverkan är att tillsammans uppnå ökad kraft och ökad kunskap. Antalet ASF är relativt begränsad och en större volym skulle effektivisera arbetet och ge mer dynamik och ökade möjligheter när det gäller samverkan mellan ASF. Sida 15(16) Tillväxtverket 99

100 Genomförandekapacitet Hä r skä ni beskrivä er genomfo rändekäpäcitet och orgänisätoriskä fo rutsä ttningär ätt drivä ett lä ngsiktigt och hä llbärt utvecklingsärbete fo r ätt nä hä llbärä ärbetsintegrerände sociälä fo retäg som skäpär ärbete och sysselsä ttning. Ni kän till exempel beskrivä: hur ä gärskäpet frä n ledningen ser ut och pä vilket sä tt det ä r äktivt hur ni ävser ätt implementerä resultäten i ordinärie verksämhet hur de ärbetsintegrerände sociälä fo retägen kommer ätt involveräs i ärbetet hur ändrä äkto rer kommer ätt involveräs i ärbetet hur ni kommer ätt sämverkä med ändrä pä gä ende insätser i regionen och nätionellt om ni kommer ätt ävsä ttä egen finänsiering vem som kommer efterfrä gä resultäten och hur de skä spridäs Ömfättningen bo r värä cä 1 sidä. Region Kronoberg har omfattande erfarenhet av att leda, driva och implementera utvecklingsprojekt i länet. Region Kronoberg är en politiskt styrd organisation. Ansökan om ett genomförande projekt ska föregås av politisk beredning samt beslut. Förstudien har tydligt pekat ut behov och möjligheter för utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län. Region Kronoberg ser möjligheter för ASF att ta en tydligare roll i regionalt utvecklingsarbete utifrån utveckling av utpekade insatsområden. Region Kronoberg ambition är att alla företag oavsett verksamhet ska ha tillgång till det företagsfrämjande systemet. På länsnivå finns flera aktörer som kan bidra. De arbetsintegrerande sociala företagen i länet har varit aktiva i förstudien. En inventering av nuläge och behov har genomförts genom intervjuer och dialogmöten, vilka visar på ett stort engagemang och vilja för samverkan och utveckling. Region Kronoberg ser Coompanion som en potentiell samlande aktör inom området arbetsintegrerande socialt företagande. Hos Coompanion finns ett strukturellt kunskapskapital och en omvärldsbevakning på området vilket ses som en resurs i utvecklingsarbetet. Coompanion driver idag projektet Arbetsintegrerat lärande som har under våren 2016 arbetat med metodutveckling avseende kompetensutveckling för medarbetare i arbetsintegrerande sociala företag. I projektet, samverkar de sociala företagen Atrium och MKEF i Växjö med utbildningsaktörer som Linnéuniversitetet, ABF och Grimslövs Folkhögskola för att kartlägga befintliga arbetssätt kring kompetensutveckling och ta fram nya och framgångsrika modeller för arbetsintegrerat lärande hos de sociala företagen. Resultatet från projektet utgör en viktig del av kompetensutvecklingsinsatser i ett genomförande projekt. Region Kronoberg ser möjligheter med att arbeta för en länsövergripande samverkan i ett genomförandeprojekt. Under förstudien har dialog förts på regional nivå kring samverkan mellan flera län där förstudier också genomförts. Dialogen förs med regionalt utvecklingsansvariga i Kalmar och Jönköping. Förutsättningar för att söka finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden undersöks också. Fördelen med samverkan är att tillsammans uppnå ökad kraft och ökad kunskap. Antalet ASF är relativt begränsad och en större volym skulle effektivisera arbetet och ge mer dynamik och ökade möjligheter när det gäller samverkan mellan ASF. Sida 16(16) Tillväxtverket 100

101 11 Infrastrukturpott för destinationsutveckling 16RK

102 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK2216 Handläggare: Sunny Sandström, Hållbar tillväxt Datum: Regionala utvecklingsnämnden Infrastrukturpott för destinationsutveckling Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att avsätta totalt 4 miljoner till infrastrukturpott för plats- och destinationsutveckling att projekt och exakt finansiering stäms av med regionala utvecklingsnämndens presidium. Sammanfattning Ärendet gäller en utvecklingspott för satsning på infrastruktur som medel för plats- och destinationsutveckling. Potten skulle kunna användas till flera satsningar i länet. Ett exempel skulle kunna vara utveckling av infrastrukturen kring våra större turistdestinationer i länet, i syfte att skapa bättre tillgänglighet och service för invånare, besökare och näringsidkare. Ett annat skulle kunna vara utveckling av den attraktiva hållplatsen, där vi undersöker och utvecklar framtidens attraktiva hållplatser på strategiskt viktiga platser i Kronoberg. Satsningen skulle genomföras i nära samarbete med berörda intressenter, som exempelvis invånarna, Trafikverket, berörda kommuner och Destination Småland. Finansieringen hämtas från ett avslutat EU-projekt för kapacitets- och serviceökning av infrastruktur, Motorways of the Sea, på området Baltic-Link Motorways of the Sea, Gdynia-Karlskrona. Utvecklingspotten skulle omfatta totalt 4 miljoner under perioden Beroende på åtgärd skulle projekten kunna skalas upp genom medfinansiering av kommuner och genom länstransportplanen. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag Sida 1 av 1 102

103 12 Regionala utvecklingsnämndens årsplan

104 Årsplan och sammanträdestider 2017 för regionala utvecklingsnämnden (RUN) med beredning Stopptid för handlingar RUD ledningsgrupp Tisdag januari Presidieberedning Onsdag Lokal: 6 februari Måndag 15 februari 09.45* Regionala utvecklingsnämnden Onsdag Lokal: 15 februari 7 mars 15 mars 22 mars 4 april 2 maj 5 april *19 april maj *17 maj april 17 maj Återkommande ärenden Månadssammandrag RUN januari 2017 Inriktningsbeslut avseende fördelning av statliga projektmedel under året. Anmälan om statliga reglerings- och villkorsbeslut Månadssammandrag RUN februari 2016 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning RUN 2016 beslut RF 26/4 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning RUN delår mars 2017 beslut RF 20-21/6 Månadssammandrag RUN april 2016 (15/5)* 30 maj 7 juni 14 juni Månadssammandrag RUN maj augusti 23 augusti 12 september 26 september (tisdag) 4 oktober 10 oktober 25 oktober 1 november 21 november 29 november 7 december torsdag Månadssammandrag RUN juli 2017 (15/8) Verksamhetsplan RUN 2017 Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning RUN delår augusti 2017 beslut RF 26/10 Månadssammandrag RUN september 2017 Månadsrapport oktober 2017 Uppföljning internkontrollplan RUN 2017 Internkontrollplan RUN 2018 Regionala utvecklingsnämndens sammanträden är öppna för allmänheten Presidieberedning ordinarie tjänstemannastöd: Regional utvecklingsnämnds sammanträden ordinarie tjänstemannastöd: Nämndssekreterare, regional utvecklingsdirektör (RUD) och ekonomichef Nämndssekreterare, regional utvecklingsdirektör (RUD) och ekonomichef 104