Planeringsunderlag för Storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län. Del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet

Transkript

1 Tillägg till rapport Planeringsunderlag för Storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län Del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet Tillägg till rapport

2 2 Rapport, år och nr: 2006 (tillägg till rapport ) Rapportnamn: Storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län - del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet tillägg till rapport Utgåva: 1 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona. Hemsida: (kan hämtas/beställas via hemsidan) Dnr: Författare/Kontaktperson: Anette Löfgren Foto/Omslag: Anette Löfgren Layout: Länsstyrelsen i Blekinge län ISSN: Upplaga: slutrapport Länsstyrelsen Blekinge län

3 3 Inledning Riksdagen antog i juni 2004 ett beslut som innebar ett uppdrag åt länsstyrelserna att redovisa planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftanläggningar på land och i havsområden. Uppdraget är också att redovisa kompletterande områden innanför territorialgränsen som svarar mot en ökning av de av Energimyndigheten angivna regionala planeringsmålen för vindkraftsproducerad energi med procent. Målet innebär att vindkraften år 2015 ska producera 10 TWh/år 4TWh inom territorialgränsen och 6 TWh i området mellan territorialgränsen och svensk ekonomisk zon. Vid den regionala fördelningen av 4 TWh har Blekinge län tilldelats ett mål om 191 GWh. Enligt Energimyndighetens rapport Vindkraft fördelning av planeringsmål och kriterier och områden för riksintressen är ytorna potentiellt fördelande på ca 32 km² land och 172 km² till havs vilket i praktiken skulle innebära att planeringsmålets 191 GWh fördelas med ca 30 GWh på land och ca 160 GWh till havs. Syftet med målet är att ge förutsättningar för en utbyggnad genom att utse lämpliga platser för att uppföra vindkraftverk. Den första fasen, planeringsunderlag för vindskraftetableringar på land, redovisades i juni I andra fasen ska motsvarande planeringsunderlag för havsområdet ut till den gräns där Sveriges ekonomiska zon slutar redovisas i juni Denna rapport är en komplettering av planeringsunderlaget för storskalig vindkraftsetablering på land. Kompletteringsuppdraget (M20005/5935/Hm) innebär en grundligare redovisning av möjliga områden för vindkraftsetableringar på land. Detta beroende på att nya uppgifter om vindförutsättningarna i Sverige har tagits fram. Baserat på de nya vinduppgifterna bör också, enligt regeringsuppdraget, en bedömning göras av möjligheterna att inom respektive län inrymma vindkraftsanläggningar för nivåer på 100 och 200 % över det nuvarande regionala planeringsmålet vilket för Blekinges del skulle innebära en total ökning från 191 GWh till 382 resp. 573 GWh. Med stora vindkraftsanläggningar på land avses i uppdraget anläggningar med mer än 10 MW installerad effekt.

4 4

5 5 Innehåll Sammanfattning av rapport...7 Identifiering av områden...7 Uppfyllelse av planeringsmålet...7 Komplettering till rapport...9 Tilläggsuppdrag...9 Ny Vindkartering...9 Yta...12 Produktion...12 Områden olämpliga för storskalig vindkraftsetablering...12 Tätorter och bostadshus...13 Kraftledningar...13 Järnvägar och allmänna vägar...13 Flygfält...13 Kulturreservat (Kulturhistoriska värdefulla miljöer)...14 Naturreservat kap 8 MB Natura 2000-områden kap 9 MB Område av riksintresse för totalförsvaret...15 Möjlig produktion...18 Uppfyllelse av planeringsmålet...24 Hinderanalys...24 Hinder, markanvändning...24 Övriga hinder...32 Konsekvenser av en storskalig vindkraftsutbyggnad...32 Koppling till RUP och Regional utveckling...33 Sammanfattning...34 Länsstyrelsens policy...34 Källförteckning...36 Bilagor...37

6 6

7 7 Sammanfattning av rapport Planeringsunderlaget Storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet (rapport ) redovisar förutsättningar och konflikter för en eventuell etablering av vindkraft på land och i inre skärgårdsområdet i Blekinge. Länsstyrelsen har här gjort översiktliga bedömningar kring möjligheterna att förena etablering av vindkraft med övriga andra berörda allmänna intressen. Förenklingar och överväganden har gjorts med syfte att ta fram områden med så goda förutsättningar som möjligt och på så sätt ge kommunerna planeringsunderlag som utgångspunkt för egna fortsatta analyser. Målsättningen med rapporten har varit att dels undersöka om Blekinge län uppfyller kraven på det av Energimyndigheterna uppsatta kvoten för storskalig vindkraftsetablering på land, men också att ta fram ett planeringsunderlag för kommuner och andra intresserade. En av förutsättningarna för analysen i rapporten är att vindenergi på 2800 kwh/m² på 80 m inte få understigas eftersom det anses som minimum för ekonomiskt lönsamma vindkraftsetableringar. För Blekinges del går gränsen för denna kurva i höjd med E22: an. Identifiering av områden För identifiering av områden som kan vara intressanta och lämpliga för vindkraftsetableringar har i rapporten ett systematiskt resonemang i tre steg genomförts. I ett inledande steg har en bedömning kring sådana områden som inte är lämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar gjorts. Därefter har områden där det kan diskuteras eller där det kan ifrågasättas om det är möjligt och lämpligt med storskaliga vindkraftsetableringar t.ex. vissa riksintresseområden markerats och områden som kan vara tänkbara för vindkraft har lagts till. En vindenergikurva visar var de bästa förutsättningarna för vindkraft finns. Utifrån vissa grundparametrar har därmed områden som på ett översiktligt plan kan vara lämpliga för vindkraftetablering sållats fram efter hand. Avslutningsvis sammanställs analysen genom en redovisning av det olika stegen; hur många områden som anses möjliga för etablering och vilken storlek dessa områden är (1-14 ha, ha och > 72 ha), områdenas totala yta samt den kalkylerade energin GWh/år som kan förväntas produceras om det sker ett maximalt resursutnyttjande. Uppfyllelse av planeringsmålet Rapportens slutsats visar att planeringsmålet på land det rent teoretiskt kan uppfyllas. Med vindenergikurvan 2800 kwh/m² som gräns visas tänkbara vindkraftsområden i Blekinge län där det sammanlagt skulle kunna utvinna 100 GWh, medräknat ytor för allmänna intressen, och 52 GWh utan dessa. Vilket är 12 GWh mer än det angivna planeringsmålet på land. De bästa förutsättningarna för storskalig vindkraft i Blekinge läns del finns dock sannolikt i havsområdet. Länsstyrelsen har t.ex. tidigare konstaterat att om riksintresseområdena för vindkraft byggs ut så kommer målet om energi från vindkraft att uppfyllas mer än väl (mer än det dubbla).

8 8 Kartan visar möjliga områden för storskalig vindkraftsetablering (röda omr) samt områden där lämpligheten kan diskuteras eller ifrågasättas.

9 9 Komplettering till rapport Tilläggsuppdrag Regeringen har uppdragit åt länsstyrelsens att komplettera och utöka tidigare gjorda redovisningar om stora vindkraftanläggningar på land. Uppdraget innebär att förutsättningarna för vindkraftsetableringar i varje län skall redovisas utifrån följande kriterier. En ny vindkartering sammanställd av STEM ger en mer detaljerade information om hur det blåser i länet. En gräns på 6,5 m/s skall enligt STEM vara det utgångsläge för att det skall anses blåsa tillräckligt bra för att det skall vara ekonomiskt att sätta upp verk. Undantagna områden från att inte sätta upp vindkraftverk i storskaligt utförande är exploateringsområden (ex. tätorter), samt nationalparker. Övriga områden skall utifrån vindkartering redovisas. Om riksintresseområden eller andra områden med områdesskydd valts att undantas skall det redovisas godtagbara skäl till detta beslut. En särskild motivering krävs. Vidare ska länsstyrelsen i underlaget redovisa: En redogörelse av vilka hinder som kan uppstå vid lokala etableringar. Hur vindkraftsutbyggnaden kan kopplas till det regionala utvecklingsprogrammet Redogörelse för om det är möjligt att göra en utbyggnad av vindkraften som motsvara 100 % och 200 % över det regionalt tilldelade planeringsmålet. Ny Vindkartering På uppdrag av Energimyndigheten pågår ett projekt som har till uppgift att ta fram en vindkarteringsmetod som kan tillämpas i hela landet, både till havs och på land *. Vindkarteringen innebär att mer detaljerade uppgifter om vindförhållandena i Sverige har tagits fram. De redovisade resultaten av vindkarteringen (version 2006:1) är en preliminär version. Den slutliga redogörelsen på vindkarteringen för Sverige kommer att redovisas vid årsskiftet 2006/07. Resultaten redovisas i rapporten Vindpotentitialen i Sverige på 1 km-skala dels i form av tre rikstäckande kartor som visar årsmedelvindhastigheten på höjderna 48 m, 71 m och 103 m. Kartan ovan visar årsmedelvinden på 71 m höjd. Övriga kartor kan ses på Energimyndighetens hemsida (energitillförsel/elproduktion/vindkraft) Av rapporten framgår att höjderna avser höjden ovan den s.k. nollplansförskjutningen, vilken tar hänsyn till höjden av vegetation och bebyggelse. Typiskt är denna nollplansförskjutning ca ¾ av t.ex. trädens höjd i en skog. För fallet med en skog som består av 20 m höga träd, kommer således de beräknade medelvindarna att gälla för höjder som är 15 m högre över markytan än vad som anges i figurerna. Alltså kommer i detta fall höjden 48 m (som avser höjden ovan nollplansförskjutningen) att motsvaras av höjden 48+15=63 m ovan markytan. Det bör även noteras att den horisontella upplösning som här använts (1 km) medför att resultaten endast kan anses ge information om vindens variationer ned till terrängskalor på någon eller några kilometer. Speciellt gäller detta i heterogena och mer komplexa områden, där variationer i terrängen på mindre skalor kan förväntas ha stor betydelse för vindpotentialen. * Uppdraget utförs av Hans Bergström, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, luft och vattenlära och redovisas i rapporten Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala

10 10 Enligt rapportens författare Hans Bergström lär en vindhastighet på 6,5 m/s vara en ekonomisk gångbar hastighet för vindproduktion.

11 Vindförhållanden i Blekinge län Nedanstående karta ger en överblick av vindförhållandena i Blekinge län. Den nya vindkarteringen visar att det är gynnsam vind i betydligt fler delar av Blekinge än vad som tidigare framkommit. Det är enbart i länets mellersta del som det teoretiskt sett inte finns någon möjlighet att nyttja vinden eftersom det där blåser mindre än 6.5 m/s. Digitala filer i shape-format kan hämtas på STEM:s hemsida Årsmedelvind (m/s) på höjden 71 m ovan nollplansförskjutningen 11

12 12 Yta För att undvika att det uppstår förstora produktionsförluster bör avstånden i vindkraftsgrupper vara fyra gånger rotordiametrar mellan verken och fem rotordiametrar mellan raderna. I större grupper bör avståndet vara 5-7 diametrar. Illustrationerna visar ytstorlek av rad om 5 och grupp om 3x3 vindkraftverk med rotordiameter 80 m. Ett område av 40 m i början och slutet av raderna i grupperna räknas samt 40m på var sida om raden av vindkraftverk. Med stora vindkraftsanläggningar avses, enligt Energimyndigheten, anläggningar med mer än 10 MW installerad effekt. Hur mycket yta som behövs tas i anspråk för en storskalig anläggning beror således på rotordiameterns mått. En trolig ytåtgång för en storskalig vindkraftsanläggning med min. 10 MW installerad effekt skulle enligt ovastående illustrationer innebära min. ca 7 ha. Framtidens teknik kan dock innebära att en etablering på mer än 10 MW installerad effekt kan ske på en mindre yta. I rapporten redovisas därför möjliga områden större än 1 ha. (s.18) Produktion I bra vindlägen på land får man, enligt Svensk energi, ut ca kwh per installerad MW. Ett verk med 2 MW installerad effekt producerar således runt MWh/år. Detta innebär att om ett område nyttjas till 100 % och att ett verk placeras per km² ger det en produktion av 5000 MWh/km². Det troliga är dock att de föreslagna områdena i denna rapport inte kommer att kunna nyttjas till 100 % eftersom det i ytorna ingår riksintresseområden, skogar och sjöar vilka inte är studerade i detalj (s.18). Därför förefaller det mer sannolikt att ett område kommer att kunna nyttjas till ca 10 % vilken ger faktorn 500 MWh/km²/år. Områden olämpliga för storskalig vindkraftsetablering Områden som bedöms vara olämpliga för storskalig vindkraftetablering enligt Energimyndigheten är exploateringsområden, nationalparker och områden enligt 4 kap 3. De exploateringsområden som länsstyrelsen anser olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar och där buffertavstånd har avsatts är tätortsbebyggelse och bostadshus samt i direkt anslutning till kraftledningar, järnvägar och allmänna vägar och länets flygplats. Blekinge län saknar nationalparksområden och omfattas inte heller av 4 kap 3 MB. Däremot finns det andra naturområden och kulturmiljöer som kan anses vara tillräckligt värdefulla för att en vindkraftspark ej bör komma istånd i dessa områden. Dessutom anser länsstyrelsen att en vindkraftetablering ej är förenlig med totalförsvarets riksintresseområden enligt 3 kap 9 MB.

13 13 Tätorter och bostadshus Ett buffertavstånd på m har avsatts kring tätortsbebyggelse och ett respektavstånd till bostadshus på 500 m. Buffertavståndet till tätort är hänsyn taget till en eventuell tätortsutveckling och störningsrisker till exempel buller. På grund av att kommunernas översiktsplaner till viss del är inaktuella har inte hänsyn tagits till kommunernas tänkta utbyggnadsområden. Vindkraftsetableringar inom tätort bedöms dock vara tänkbara på industri- och hamnområden. Respektavståndet är baserat på resonemanget att det nya elementet i landskapet upplevs dominerande på ett avstånd närmare än 4-5 gånger totalhöjden. Det vill säga om man räknar på ett vindkraftverk som är 80m högt med en totalhöjd på 120 m innebär det ett respektavstånd på minst 480 m. Vilket respektavstånd som bör finnas till bebyggelse kan variera både vad det gäller rekommendationer i litteraturen och i enskilda bedömningar. Ett antal domar i miljödomstolen (MD) och miljööverdomstolen (MÖD) har i vissa fall godkänt ett respektavstånd på 380 m från bostadshus, i ett annat fall har en grupp vindkraftverk på sex verk fått godkänd placering 500 m från bostadshus (totalhöjd 100m vardera). I analysen har vi valt att avrunda respektavståndet till 500 m. Kraftledningar Etablering inom ett avstånd av 50 m har bedömts vara uteslutna. Avståndet är satt som ett minimumvärde, kring större kraftledningar, transformatorstationer och dylikt kan ett större skyddsavstånd än 50 m vara nödvändigt. Elsäkerhetsverket rekommenderar att minsta horisontella avståndet mellan vindkraftverk och högspänningsledning bör vara minst vindkraftverkets totala höjd, det vill säga navhöjden plus halva turbindiametern Buffertzonen på 50 m har avsatts vid Blekinges stamnät och det regionala kraftledningsnätet. Järnvägar och allmänna vägar Ett vindkraftverk bör ej placeras för nära järnväg. Ett generellt skyddsavstånd på 50m anser Banverket vara godtagbart med tanke på nedisningsrisken. Längs järnvägarna byggs idag upp ett mobilsystem som ingår i järnvägens säkerhetssysten. Vindkraftverk placerade siktlinjen mellan noder, vanligen master, i dessa radiolänksystem kan störa radiotrafiken. Ett generellt avstånd till järnvägen kan inte anges utan placering bör prövas från fall till fall. Vid lokalisering av vindkraftverk är det också viktigt att beakta att man inte medför påverkan på själva vägintresset. Skyddsavståndet mellan vägens mitt och vindkraftverk ska, enligt Vägverket, Region Sydöst vara minst vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 75 m. Detta för att säkra bl.a. sikt, trafiksäkerhet (säkra vägområden), minska risk för olyckor och inte förhindra framtida utbyggnadsbehov i vägnätet. Flygfält Start- och landningsstråk samt flygfält har förlagts med en frizon på 6 000m. Bedömning av skyddsavståndet grundar sig på en studie och uträkning av Länsstyrelsen i Skåne län.

14 14 Kulturreservat (Kulturhistoriska värdefulla miljöer) Kulturreservat Länsstyrelsen bedömer att kulturreservaten är så viktiga att det behövs ett skyddsavstånd på 500m. Avståndet kan dock variera beroende på platsens förutsättningar. När miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 infördes ett helt nytt begrepp: kulturreservat. Syftet var att man på så sätt skulle få en motsvarighet till naturreservaten, dvs. ett skydd för hela avsnitt av kulturlandskapet. I kulturreservaten är det i första hand de kulturhistoriska värdena i området som kräver hänsyn. Sådana områden är exempelvis ålderdomliga odlingslandskap eller parkmiljöer. Gemensamt för miljöerna är att de skapats genom människans påverkan på sin omgivning och det är viktigt att de spåren går att utläsa utan störningar. Inte sällan har hävden av dessa områden lett till att det där finns mycket höga naturvärden, vilka naturligtvis samtidigt värnas genom reservatsföreskrifterna Än så länge finns det endast ett kulturreservat i Blekinge; Ronneby Brunnspark, som ligger i tätorten. Kommande planerade kulturreservat ligger däremot på landsbygden i kustzonen och skärgården. Reservatsbildningen utgår ifrån de höga kulturlandskapsvärden som finns i området vilket betyder att exempelvis etablering av vindkraftverk är störande för den kulturhistoriska kontexten och upplevelsen av området. Världsarv När det gäller världsarvet Karlskrona gör länsstyrelsen bedömningen att det inom avgränsningen för världsarvet och dess buffertzon, inte är lämpligt eller möjligt med storskaliga vindkraftsanläggningar. Inte heller i närheten av världsarvets satelliter är det lämpligt att placera vindkraft. I alla vindkraftsärenden är det viktigt att utreda konsekvenserna för kulturmiljön. Örlogsstaden Karlskrona blev världsarv Kärnområdet består av den centrala stadskärnan och därutanför en buffertzon. Till världsarvet hör också ett antal satelliter; Skärva herrgård, Kronobageriet i Lyckeby, befästningarna på öarna runt staden varav de största är Kungsholmsfort och Drottningskärs kastell. Världsarvet täcker på så sätt in ett stort geografiskt område. Sverige har ansvar för att de kulturhistoriska värdena i världsarvet skyddas. Kontrollorgan för att så sker är UNESCO. Naturreservat Länsstyrelsen anser att storskalig etablering av vindkraftverk skall undvikas i områden som är naturreservat, då sådana etableringar skulle vara oförenliga med både reservatens syften och bevarandevärden. I Blekinge län finns idag ca 80 statliga naturreservat men inga kommunala reservat. Ett stort antal av länets naturreservat är placerade utmed kusten och många av reservaten ingår också i områden av riksintresse för naturvården enligt 3 kap MB 6. Exempel på naturresrevat i Blekinge är Bockön-Mjöön tillhörande riksintresseområdet Eriksberg-Tjärö.Järnavik-Tärnö i Karlshamn och Ronneby kommun. Området består av två öar som endast kan nås med båt. Här finns stora möjligheter till bad- och fiske samt ett rikt fågelliv. Mjöö är avsatt som fågelskyddsområde. Listers huvud tillhör riksintresseområdet Listerlandet-Hanö i Sölvesborgs kommun. Listershuvud är den högsta punkten av Listerlandets restberg. Det ligger 80m över havet och ger en vidsträckt utsikt över havet. Området har inte avverkats på mycket lång tid och har stora

15 15 områden av bokskog. Almö tillhör riksintresseområdet Listerby skärgård Tromtö, Ronneby kommun, och är bevarat för friluftslivets möjlighet att besöka områden med stora biologiska värden. I området finns lövskog och hällmarker samt områden med enbuskar. I området finns också betesdjur som är av stor vikt för att kunna behålla den naturliga karaktären. Torhamns udde, den yttersta spetsen mot sydost, är ett kustområde med stort värde för naturen och ett särpräglat kulturlandskap. Här finns en fågelstation med fågeltorn samt rastplats. I östra delen av området finns en militär skjutplats och ett övningsfält och är därmed belagt med säkerhetsföreskrifter av Försvarsmakten. Hästholmen Ytterön Reservatet består av odlingslandskap med ålderdomlig karaktär. Möjlighet till bad längs med klippor och sandiga vikar. 4 kap 8 MB Natura 2000-områden Länsstyrelsen anser att storskaliga vindkraftsparker ej skall etableras inom Natura områden. Anledningen är att sådana etableringar med stor sannolikhet skulle medföra betydande påverkan på områdenas värden. Från 2001 är Natura 2000-områden av riksintresse enligt miljöbalkens 4 kap 8. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU som skall bevaras för att värna om skyddsvärda naturtyper och djurarter. Natura 2000-områden utgörs av områden med särskilda naturvärden som ska skyddas för framtiden. De områden som väljs ut ska innehålla de naturtyper eller arter som listas av EU:s fågeldirektiv (fågelarter) och EU:s habitatdirektiv (övriga arter och naturtyper). Exempel på områden som ingår i Natura 2000 i Blekinge län är Halens naturreservat, Hanö, Tjärö, Vambåsa hagmarker och Skärva. Natura 2000-områden är av EU starkt skyddade områden. Tillstånd krävs som enligt 7 kap i miljöbalken för verksamheter och åtgärder inom sådana områden. 3 kap 9 MB Område av riksintresse för totalförsvaret Områden av riksintresse för totalförsvaret finns dels i form av öppet redovisade områden som övnings- och skjutfält, flygflottiljer och hamnar, dels som områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Inom Blekinge finns relativt omfattande riksintresseområden för totalförsvaret. Dessa områden förekommer både på land och till havs. Möjligheterna att uppföra stora vindkraftsanläggningar inom riksintresseområdena är sannolikt i många fall mycket begränsade eller obefintliga. Detta eftersom det här pågår verksamheter som ofta kan vara svåra att förena med storskalig vindkraft. Försvarsmakten har tidigare bedömt att stora vindkraftsanläggningar påtagligt skulle försvåra verksamheten inom bl.a. sjöövningsområdena. Det är därför olämpligt att lokalisera storskalig vindkraft här. Detta gäller även inom område för försvarets anläggningar för flygverksamhet mm. På land måste en prövning ske vid varje enskild vindkraftsetablering om konflikt kan förväntas uppstå gentemot mot Försvarsmaktens intressen. Vid lokalisering av vindkraftsanläggningar är det viktigt att tidigt ta kontakt med Försvarsmakten (och länsstyrelsen) för att diskutera möjliga lokaliseringar. Det av stor vikt att Försvarsmakten är remissinstans inför alla vindkraftprojekt med hänsyn till att vindkraftanläggningar kan störa utrustning för radar, signalspaning mm. En bedömning av vindkraftsanläggningens lämplighet i förhållande till försvarets intressen kan ofta inte avgöras förrän exakt placering, storlek och höjd är känd.

16 16 Exploateringsområden olämpliga för storskalig vindkraftsetablering, tätorter, övr bebyggelse, intill kraftledningar, vägar och järnvägar samt flygfält.

17 17 Övriga områden olämpliga för storskalig vindkraftsetablering, kulturreservat, kulturhistoriskt värdefulla miljöer, Natura 2000-områden samt Försvarets riksintresseområden enligt 3 kap 9 MB

18 18 Möjlig produktion Den möjliga produktionen av vindkraft på land i Blekinge län presenteras i nedanstående tabell. Uträkningen sker i tre steg enligt följande: Steg 1 Resultatet efter ovanstående subtraktioner av områden ej lämpliga för storskalig vindkraftsetablering dvs. tätortsbebyggelse, bostadshus, kraftledningar, järnvägar och allmänna vägar samt flygplats. Med i beräkningen är industriområden. Steg 2 Områden där det blåser mindre än 6.5 m/s har tagits bort samt områden mindre än 1 ha eftersom en storskalig vindkraftsetablering på land enligt Energimyndigheten skall producera minst 10 MW vilket teoretiskt sett inte bör vara möjligt på en yta mindre än 1 ha. Steg 3 Områden där Länsstyrelsen i Blekinge anser att det inte är lämpligt att etablera storskaliga vindkraftsparker har tagits bort. Återstår gör områden möjliga för vindkraftsetableringar. I dessa områden kan det dock finnas sjöar, skog och områden för riksintressen. Det kalkylerade möjlig produktion baseras på en faktor om TWh/km²(se sid 12) 1-14 ha ha >72 ha STEG 1 Möjliga områden Antal Tot yta ha Total yta i ha Industriområden Antal Total yta i ha Möjliga områden i km² Tot. Kalkylerad energi Twh/år STEG 2 Återstående möjliga vindkraftsområden Antal 186* Deras totala yta i ha STEG 3 Återstående möjliga vindkraftsområden Antal Deras totala yta i ha Möjliga områden i km² Tot. Kalkylerad energi Twh/år *omr < 1 ha (172 st, 61 ha) är borträknat. Möjliga områden i km² Tot. Kalkylerad energi Twh/år

19 19 Återstående möjliga vindkraftsområden (steg 3) i Blekinge län, Karlskrona kommun

20 20 Återstående möjliga vindkraftsområden (steg 3) i Blekinge län, Ronneby kommun

21 21 Återstående möjliga vindkraftsområden (steg 3) i Blekinge län, Karlshamns kommun

22 22 Återstående möjliga vindkraftsområden (steg 3) i Blekinge län, Sölvesborgs kommun

23 23 Återstående möjliga vindkraftsområden (steg 3) i Blekinge län, Olofströms kommun

24 24 Uppfyllelse av planeringsmålet Med hänsyn tagen till den nya vindkarteringen och med områden som Energi-myndigheten anser ej lämpliga för vindkraftsetableringar samt områden som länsstyrelsen i Blekinge län anser inte vara lämpliga för etableringar är det teoretiskt sett möjligt att producera ca 4.5 TWh/år på land i Blekinge län. Det innebär att det tilldelade målet på TWh kan produceras enbart på land. Utifrån ovanstående teoretiska uträkningar är bedömningen att ett utökat planeringsmål på 100% (0.382 TWh) och 200% (0.573 TWh) bör vara möjlig i Blekinge län. Hinderanalys Utöver redogörelsen för olämpliga områden har länsstyrelsen gjort en bedömning av de konflikter som kan hindar eller försvåra en storskalig exploatering av vindkraft på land. Hinder utöver markanvändningskonflikter som kan begränsa en etablering är även oklara policys i kommunernas översiktsplaner och brister i El-nätet Utförligare redovisning av vilka områden i Blekinge län som omfattas av nedanstående redogörelse kan läsas i rapporten Storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet. Hinder, markanvändning Allmänna och särskilda intressen enligt 3 kap miljöbalken (MB) 2 Stora opåverkade områden De områden som finns utpekade är i behov av översyn liksom deras avgränsning. De områden som är mest intressanta för vindkraft d.v.s. kustområdena tillhör de områden som har högst bebyggelsetäthet och kan därför inte ses som opåverkade. Undantaget är länets östkust där det skulle kunna finnas intresse av att peka ut stora opåverkade områden. Länsstyrelsen gör dock bedömningen att dessa områden i sig inte utgör något absolut hinder mot vindkraft. (karta s.27) 3 Ekologiskt särskilt känsliga områden De områden som idag är utpekade som ekologiskt känsliga är starkt skiftande till både storlek och innehåll. Det är därför inte möjligt att göra någon generell bedömning. Storskalig vindkraftsetablering bör dock undvikas i odlingslandskap, där det öppna landskapet är av stort värde, strandnära områden, av stor betydelse för naturmiljön och rekreation och skärgårdsområden som bedöms vara ekologiskt särskilt känsliga. Se även under avsnitt om landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö. (karta s.27) 4 Jordbruksmark och skogsmark Vid en eventuell exploatering av områden enligt 3 kap 4 MB skall en noga övervägning ske om möjlig annan lokalisering vid redan exploaterad mark eller om det är möjligt att förena jordbruksintresset men en vindkraftetablering. Konsekvenser av eventuella anspråk på förändringar bör redovisas. (karta s.27) 5 Riksintresse för Yrkesfiske Etablering av vindkraftsverk kan påverka vissa typer av fisk och fiske vid vindkraftsetableringar i det inre skärgårdsområdet. Kunskapen om fiskens påverkan från kraftledningar och på ålens rörelsemönster är begränsad. Det är därför viktigt att i varje enskilt fall undersöka vilka värden som finns på platsen och hur en vindkraftslokalisering kan påverka dessa. Länsstyrelsen anser att stora vindkraftsetableringar bör undvikas i grunda havsområden och inre skärgårdsområden i de fall man riskerar att väsentligt påverka områdenas betydelse för fisk och fiske. (karta s. 29)

25 25 6 Riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv/turism Bedömning naturvård: Möjligheterna att förena storskalig vindkraftsutbyggnad med riksintressena för naturvård varierar beroende på bevarandeintressets egenskaper och karaktär. Generellt sett bör man vara försiktig med och hels undvika storskaliga anläggningar inom dessa områden då de riskerar att medföra påtaglig skada på värdena, bl.a. genom att anläggningarna kan ta stora områden i anspråk och att de kan kräva kring åtgärder såsom utbyggnad av tillfartsvägar, kraftledningar m.m. En prövning måste dock ske i varje enskilt fall och konsekvenserna noggrant utredas. Bedömning kulturmiljövård: Det finns ett stort behov av en översyn av riksintressena för kulturmiljövård liksom komplettering av värdebeskrivningarna. Utbyggnad av storskalig vindkraft inom riksintressena för kulturmiljövården bedöms generellt sett vara mycket tveksamt. Förutsättningarna för mindre anläggningar eller enstaka verk vid gårdar bedöms vara bättre. En avvägning måste dock även här ske i det enskilda fallet och utifrån platsens egenskaper. Noggranna konsekvensanalyser behöver då tas fram som redovisar hur anläggningen påverkar kulturmiljövärdena. Bedömning friluftsliv/turism: Storskaliga vindkraftsetableringar inom riksintresseområden för friluftsliv kan komma att påverka värdena negativt. Då riksintresseområden är relativt omfattande och översiktligt avgränsade kan intresset dock inte anses utgöra ett absolut hinder för vindkraftsetableringar. Vid frågan om lokaliseringar inom dessa områden krävs dock utförliga konsekvensbeskrivningar avseende friluftslivets intressen. Utgångspunkten är att dessa värden inte får påtagligt skadas. (karta s.28) 7 Värdefulla ämnen och material Riksintresseområdet för värdefulla ämnen och material utgörs av ett mindre tydligt avgränsat område. En vindkraftetablering inom området anses inte förenligt med riksintresset för värdefulla ämnen och material. 8 Områden lämpliga för industriell eller liknande produktion och försörjning Bedömning vägar: Skyddsavstånd från vägens mitt ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd, dock minst 75 m. Bedömning järnvägar: Ett säkerhetsavstånd på 50 m är generellt godtagbart. Undantag finns på platser där Banverket har sitt mobila säkerhetssystem. Bedömning farleder: Vindkraftanläggningar kan utgöra hinder för sjöfart och innebära kollisionsrisker och det är därför viktigt att samråd sker med Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Sjöräddningen inför etableringar i den inre skärgården. När det gäller möjligheter till vindkraftsetableringar i hamnområden måste förutsättningarna för detta studeras i varje enskilt fall. Möjligheterna till att i dagsläget uppföra stora vindkraftsanläggningar i hamnar av riksintresse bedöms vara begränsade.

26 26 Bedömning energiproduktion: Områden av riksintresse för vindkraft är sådana som bedöms ha mycket goda förutsättningar för vindkraftetableringar. Områdena kan dock behöva avgränsas noggrannare, lämpligen i samband med kommunernas revidering av översiktsplanerna. Eftersom det på platserna även finns andra (motstående) intressen är det viktigt att detta och anläggningarnas konsekvenser utreds vid ev. tillståndsprövningar. Förutsättningarna för vindkraftsetableringar i eller i anslutning till de övriga riksintresseområdena för energiproduktion behöver studeras ytterligare. Bedömning energidistribution: Elsäkerhetsverket rekommenderar minsta horisontella avståndet mellan vindkraftverk och högspänningsledning bör vara minst vindkraftverkets totala höjd, det vill säga navhöjden plus halva turbindiametern. Länsstyrelsen anser att rekommendationen bör följas. (karta s.29) Riksintresse, enligt 4 kap MB 2 Områden där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas Länsstyrelsen gör bedömningen att riksintresset inte utgör något absolut hinder för vindkraftsetableringar. Vid bedömningen om ett område är lämpligt eller ej ska det rörliga friluftslivets värden särskilt beaktas. I områden vars friluftsvärden består i möjligheten att uppleva ostörd natur- och landskapsbild bör vindkraftsanläggningar undvikas. (karta s.30) 4 Skydd för högexploaterade kuster och Gotlandskusten mot omfattande fritidsbebyggelse och ny storindustri Riksintresset för kustzonen bedöms inte utgöra något generellt hinder för vindkraftetableringar. Skäl till detta är bl.a. att riksintresset är grovt avgränsat samt att det i nuläget saknas samlade underlag om natur- och kulturmiljövärdena, i synnerhet vad gäller havsområdet. Vid etablering inom detta område behöver konsekvenserna för natur och kulturmiljön noga utredas. (karta s.30)

27 27 Allmänna intressen enligt Miljöbalken 3 kap 2-4

28 28 Riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6

29 29 Riksintressen enligt Miljöbalken 3 kap 5, 7, 8 och 9

30 30 Riksintresse enligt 4 kap Miljöbalken

31 31 Övriga allmänna intressen Ängs och hagmarker och odlingslandskap En noga avvägning bör ske vid etablering av vindkraftverk i områden som riskerar ytterligare uppsplittring av ängs- och hagmarkerna. Strandskydd Strandskyddet bedöms i sig inte utgöra ett absolut hinder mot vindkraftsetableringar. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall kring huruvida anläggningen är förenlig med strandskyddet och om det finns särskilda skäl för att medge dispens. Anläggningen får inte väsentligt skada växt- och djurlivet eller avhålla allmänheten från sådant strandområde där de annars skulle kunna röra sig fritt. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskyddet bedöms i sig inte utgöra ett absolut hinder mot vindkraftsetableringar då skyddet är i behov av översyn. Inom dessa områden ska dock stor försiktighet vidtas när det gäller vindkraftsetableringar och tillstånd behöver sökas hos länsstyrelsen. En bedömning måste göras i varje enskilt fall kring huruvida anläggningen påverkar landskapsbilden. Nyckebiotoper och naturvärdesobjekt i skogen Merparten av länets nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt är små. En del av dem är belägna i kustnära områden som skulle kunna vara intressanta från vindkraftssynpunkt. Länsstyrelsen anser dock att storskaliga etableringar generellt bör undvikas i nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt, då sådana etableringar sannolikt skulle skada de naturvärden som finns i områdena. Konsekvenserna behöver utredas i varje enskilt fall. Biotopskydd och naturvårdsavtal Områden med biotopskydd eller naturvårdsavtal innehåller stora naturvärden. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att konsekvenserna för naturmiljön utreds vid ev. storskalig vindkraftutbyggnad och att åtgärder som skadar värdena ej bör ske. Förorenade områden Vid etablering av vindkraft i områden där det finns misstanke om förekomst av markföroreningar och dess omgivningar behöver undersökningar ske som belyser de miljömässiga förhållandena enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Vid behov ska åtgärder vidtas som uppfyller kraven i 10 kap. MB Vid anläggande av ett vindkraftsområde får föroreningar inte spridas till andra områden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer De fornlämningsområden och värdefulla kulturmiljöer (kärnområden) som anges ovan är av sådant högt värde att några stor-skaliga vindkraftsetableringar inte bedöms möjliga/lämpliga i dessa områden. Vilka skyddsavstånd som ska tillämpas till värdekärnorna för kulturmiljövården måste prövas i varje enskilt fall. När det gäller kulturreservaten, kyrkor och byggnadsminnen gör länsstyrelsen bedömningen att dessa byggnader och upplevelsen av dessa i deras närmiljö är så viktiga för kulturmiljön att det behövs ett skyddsavstånd på 500m. Avståndet kan dock variera beroende på platsens förutsättningar. När det gäller världsarvet Karlskrona gör länsstyrelsen bedömningen att det inom avgränsningen för världsarvet och dess buffertzon, inte är lämpligt eller möjligt med storskaliga vindkraftsanläggningar. Inte heller i närheten av världsarvets satelliter är det lämpligt att placera vindkraft. I alla vindkraftsärenden är det viktigt att utreda konsekvenserna för kulturmiljön.

32 32 Övriga hinder Kommunala översiktsplaner Eftersom det är upp till varje kommun i sin fysiska planering och bygglovshantering att bedöma vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraft och göra en avvägning gentemot andra berörda intressen. I de kommunala översiktsplanerna kan områden som bedöms vara lämpliga för grupper av verk redovisas men också områden som kommunen bedömer olämpliga för vindkraftsutbyggnad. Här kan kommunen också redovisa inställning till frågor om placering och utformning av vindkraftgrupper. Tre av länets fem kommuner, Karlskrona, Ronneby och Sölvesborgs kommun, berör vindkraften i sina gällande översiktsplaner medan Karlshamn behandlar frågan i sitt förslag till ny översiktsplan (samråd). Olofström kommun tar inte upp frågan. Länets kommuner visar i sina gällande översiktsplaner ett intresse av etablera vindkraft till havs. Någon redovisning av ställningstagande hur en utbyggnad på land skall ske och viken policy man har för en sådan utbyggnad saknas viket kan försvåra och fördröja en utbyggnad. Brister i El-nätet Enligt Sydkraft nät, är det svårt att bedöma om dagens nät kapacitet i länet idag räcker till en eventuell exploatering av vindkraft. Det varierar från del till del av länet. Det saknas samlade uppgifter om möjligheten att ansluta vindkraftanläggningar. Sannolikt finns det platser där förutsättningarna är begränsade bl.a. i skärgårdsområden. På vissa områden där det redan idag finns vindkraftverk, som till exempel i Jämjö, anses det möjligt att bygga ut anläggningen med 1-3 verk på 600 KW. Vid de befintliga vindkraftverken i Mjällby finns troligtvis kapacitet för vindkraftverk, ca 6-8 MW. Konsekvenser av en storskalig vindkraftsutbyggnad En storskalig vindkraftsutbyggnad ger konsekvenser för omgivningen i form av bl.a. ianspråktagande av mark- och vattenområden, påverkan på växt- och djurliv, förändrad landskapsbild, påverkan på boendemiljön p.g.a. buller m.m. Utbyggnaden av vindkraftverk kan också komma att kräva kringåtgärder såsom utbyggnad av lednings- och vägnät, vilket i sin tur ger effekter för miljön och omgivningen. Samtidigt ger utbyggnaden positiva effekter i form av ökad produktion av miljövänlig energi. Vid placering av vindkraftverk och vindkraftsparker krävs en omsorgsfull konsekvensanalys för att tillståndsprövande myndighet ska kunna bedöma påverkan på bevarandevärden t.ex. natur och kulturvärden och andra intressen. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas i samband med tillståndsprövningen ska belysa eventuella konflikter i markanvändningen, bland annat ska de intressen som beskrivs i ovanstående hinderanalys vägas mot ett intresse av att etablera vindkraftverk. Det gäller också att i samband med varje etablering utreda och beskriva de upplevelsemässiga aspekterna. En del anser att vindkraftanläggningar stör utblickar och upplevelsen av en plats medan många uppfattar vindkraftverk som vackra och positiva uttryck för samhällets omställning till en långsiktigt hållbar energiförsörjning. För att ge en helhetsbild över projektets konsekvenser är det också viktigt att projektets konsekvenser som helhet beskrivs i MKB d.v.s. även konsekvenserna av de kringåtgärder som kan bli aktuella (utbyggnad av ledningsnät m.m.)

33 33 Koppling till RUP och Regional utveckling I Blekinges regionala utvecklingsprogram Blekinge strategin 2006 behandlas inte frågan om en vindkraftsutbyggnad i länet. En utbyggnad av vindkraften i Blekinge kan kopplas till den regionala utvecklingen beträffande miljövinster men även till näringsliv och turism. En utbyggnad innebär ett miljövänligt energialternativ. Det regionala målet för Blekinge är att länet år 2010 är till hälften självförsörjande av energi, dvs. att energiförsörjningen så långt som möjligt är byggd på förnybara energikällor. Den regionala målsättningen för vindkraft är att den år 2015 skall producera ca 0,30 TWh/år. Detta kan jämföras med STEM:s bedömning att Blekinge län år 2015 skall producera 0,19 TWh/år. En utbyggnad av vindkraften kan också kopplas till regionala näringslivet då en utbyggnad kan förväntas inte stort antal men dock en vissökning av arbetstillfällen. Länet bör också verka för att de företag som är lämpade för tillverkaning av delar till verken bör göras lokalt. En koppling till näringsliv, och miljöarbetet som drivs i länet, men även till liten del av turism eftersom det på många andra ställen har visats sig att en vindkraftpark kan bidrar till många intresserade besökare.

34 34 Sammanfattning Underlaget som här har tagits fram är en komplettering till det tidigare planeringsunderlaget för Storskalig vindkraftsutbyggnad i Blekinge län del 1 Lokalisering på land (). Anledningen är att nya studier för vindhastigheten (vindkartering) har tagits fram. Resultatet av studien visar att blåser mycket mer på land än vad man tidigare har räknat med. Underlaget visar områden där det kan finns goda förutsättningar för vindkraftslokaliseringar i hela Blekinge län med undantag av områden där det blåser mindre än 1 ha, exploateringsområden samt inom områden som länsstyrelsen bedömer olämpliga för storskaliga vindkraftsparker. Digitala filer som redovisar länets vindkartering kan hämtas på Energimyndigheten hemsida Övrigt digitalt kartmaterial som redovisas i denna rapport finns att beställas på länsstyrelsens funktion för samhällsbyggnad (kontaktperson Anette Löfgren). Länsstyrelsens policy Inför det fortsatta arbetet med lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar redovisar länsstyrelsen nedan sin syn på planering av vindkraftanläggningar och vad som bör beaktas vind vindkraftsetableringar på land. Länsstyrelsens kompletta policy kan läsas i rapport som kan hämtas på länsstyrelsens hemsida. Med hänsyn till länets bebyggelsestruktur, bebyggelseutveckling och bevarandeintressen i kustzonen bör stora vindkraftsgrupper i första hand lokaliseras till havs. Mindre grupper och enstaka lokala verk kan dock bli aktuella på land. Utgångspunkten är då att bevarandeintressen bör undvikas. Följande områden bör hållas fria från (storskaliga) vindkraftsetableringar - oexploaterade öar - inre skärgårdsområden - områden där naturvärdena eller kulturlandskapet utgör grunden för ett bevarandeintresse Grupper av vindkraftverk förordas framför utspridda. Färre större grupper förordas framför många små. Vindkraftverken i gruppen bör ha en effekt av minst 10 MW tillsammans Grupper bör placeras väl avskilda från varandra för att inte stycka sönder landskapet. Områden för vindkraftverk bör utnyttjas optimalt bland annat genom att effektiva verk uppförs. Utformningen av vindkraftsgrupper bör följa enkla geometriska former och rätta sig efter landskapets struktur med hänsyn till siktlinjer och vyer. Särskild hänsyn bör tas till viktiga utblickar och siktlinjer mot havet och i kust- och skärgårdslandskapet. Verken i grupperna bör ha likartat utseende och vara i samma höjd. De bör inte förses med reklam. Vedertagna bullernivåer för vindkraftverk ska följas (40 db(a))

35 35 Vid lokalisering av vindkraftverk bör hänsyn tas till möjligheter att nyttja befintlig infrastruktur för att undvika för stora ingrepp i landskapet. I fortsatta lokaliseringsstudier kan det vara aktuellt att studera möjligheterna att lösa in fastigheter i de fall då enstaka byggnader blockerar intressanta områden för vindkraft. Länsstyrelsen anser att det ofta är att föredra om man i prövningen tar fram en samlad MKB för projektet som helhet (d.v.s. omfattande även kabeldragningar m.m.). Detta bidrar till förbättrade möjligheter att se till anläggningens samlade miljöpåverkan. I vissa fall kan områden för storskalig vindkraftetablering sträcka sig över kommungränsen eller medföra påverkan på miljön utanför en kommun. Därför är det av stor vikt att behandla frågan ur ett mellankommunalt perspektiv. Likaså när det gäller väganslutningar och vid kabeldragning och eldistribution. Analyser av kumulativa effekter bör därför alltid finnas med. Detta sker lämpligen i kommunernas översiktsplanering.

36 36 Källförteckning Rapporter: Planeringsunderlag för storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet ().Länsstyrelsen i Blekinge län (finns att hämta på - Samhällsplanering/vindkraft i Blekinge län/planeringsunderlag för vindkraft i Blekinge län) Sydhavsvind planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar till havs i Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges ekonomiska zon. Samarbetsprojekt 5LST. (finns att hämta på - Samhällsplanering/vindkraft i Blekinge län/planeringsunderlag för vindkraft i Blekinge län) Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala, beräkningar med MUU-modellen, version 2006:1, Hans Bergstöm, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskap, luft och vattenlära. Vindpotentialen i Sverige på 5 km-skala, beräkningar med MUU-modellen, Hans Bergstöm, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskap, luft och vattenlära Hemsidor Kartor Vindkartering. Energimyndigheten Underlagskartor. Länsstyrelsen i Blekinge län, (GIS) Lämpliga områden för vindkraftsetablering. Länsstyrelsen i Blekinge län, funktionen för Samhällsplanering (kontaktperson Anette Löfgren anette.lofgren@k.lst.se) Foton Länsstyrelsen i Blekinge län

37 37 Bilagor 1. Sammanfattning av remissyttranden 2. Regeringsuppdraget

38 38 Sammanfattning av inkomna synpunkter under remisstiden. Karlskrona kommun Karlskrona kommun anser att med den nya vindkarteringen kommer man även med länsstyrelsens begränsningar i redovisningen av möjliga områden att skapa mycket goda förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad i kommunen och länet. Med tanke på teknikutvecklingen på området ifrågasätts länsstyrelsens val att inte räkna med områden mindre än 1 ha i områden möjliga för storsklaiga vindkraftsetableringar. Vidare anser Karlskrona kommun att länsstyrelsens begränsningar av områden ej lämpliga för vindkraft är alltför snävt gjorda. Enligt direktiven skall undantagen särskilt motiveras. Detta kan inte som länsstyrelsen gör utföras generellt. Kommunen delar länsstyrelsens uppfattning att stora vindkraftgrupper bör placeras till havs och menar att den största potentialen ligger till havs. Utpekade områden bör som länsstyrelsen säger utnyttjas optimalt eller en etablering får inte försvåra/omöjliggöra ett optimalt utnyttjande av området I öppna landskap bör förordas grupper av verk och att dessa bör ha en effekt av minst 10 MW. I skogsområden blir denna önskan mindre då avstånden mellan verken ligger på m och därmed inte syns eller uppfattas som en grupp. Detta synsätt kan appliceras på flera av länsstyrelsens ställningstaganden och bör därför preciseras. Länsstyrelsens kommentar Länsstyrelsens har detta fall, som i den tidigare rapporten, valt att ta bort områden mindre än 1 ha. Länsstyrelsen är väl medveten om att det idag finns en teknisk utveckling av större vindkraftverk. Dagens verk på land rör sig dock mindre än 5MW, vilket i praktiken innebär att en större yta än 1ha måste tas i anspråk vid en storskalig etablering. Länsstyrelsen noterar att Karlskrona kommun samtycker i delar av länsstyrelsens policy. Länsstyrelsens önskemål är att man i vidare diskussioner med kommunerna kan komma fram till gemensamma riktlinjer för länets vindkraftsutbyggnad. Länsstyrelsen tilldelade uppdrag innebär att resonemanget skall utgå från storskaliga anläggningar på land, vilket innebär en installerad effekt på minst 10 MW. I en fortsatt analys av lämpliga områden för vindkraft i Blekinge län kan det vara troligt att även föra ett resonemang om mindre anläggningar. Tillexempel i gläntor vid skogspartier som kanske visuellt inte utgör några hinder i landskapet. Rapporten är ett tillägg till rapporten Planeringsunderlag för storskalig vindkraftsetablering i Blekinge län del 1 Lokalisering på land och inre skärgårdsområdet (). I den presenteras en utförligare motivering till valet av områden ej lämpliga för storskalig vindkraftsetablering. Ronneby kommun Det kompletterade planeringsunderlaget visar på fler relativt stora områden inom Ronneby kommun där storskalig vindkraft är möjlig. Kommunen vill dock poängtera att det fortfarande finns områden där lämpligheten kan diskuteras eller ifrågasättas bl.a. inom riksintresseområden. Detta har också länsstyrelsen påtalat i sin hinderanalys. Det kan även finnas andra skäl till varför några av de redovisade områdena borde anses vara olämpliga. I kommunens förra

39 39 yttrande påtalades bl.a. att ett antal öar omfattades av möjliga område för vindkraft men borde falla bort i en avvägningssituation. Länsstyrelsen kommentarer Länsstyrelsen tar i sin hinderanalys upp diskutabla områden där lämpligheten att etablerar skall vägas mot andra intressen. I Länsstyrelsen policy som presenteras i rapportens avslutande del framgår även att oexploaterade öar, inre skärgårdsområdet och områden där den orörda naturen eller landskapet utgör grunden för bevarande intresse. Karlshamns kommun Byggnadsnämnden ställer sig bakom Länsstyrelsens förslag på kriterier för lämplighet vid lokalisering av storskalig vindkraft. Nämnden vidhåller i princip ståndpunkten att större vindkraftetableringar inom kommunen skall lokaliseras till havs. Nämnden kan ej tillstyrka något förslag till att avsätta område för riksintresse för vindkraft inom kustzonen. Inom detta område finns områden för allmänna intressen samt riksintressen samtidigt som bebyggelsetrycket med avseende på bostadsbyggande i och i anslutning till zonen är stort. Kommunen värnar om att självständigt kunna väga olika intressen mot varandra, enskilda mot allmänna liksom olika riksintressen. Länsstyrelsen kommentar Ang. lokalisering i kustzonen se ovan. Länsstyrelsen syfte med rapporten är att ge förutsättningar för en utbyggnad genom att utse lämpliga platser för att uppföra storskaliga vindkraftsetableringar på land, men också att ta fram ett relevant planeringsunderlag för kommunerna och andra intresserade. Länsstyrelsen har valt att redovisa områden på ett översiktligt plan och överlåter därefter en vidare analys till respektive kommun t.ex. i översiktsplanering. Detta kan göras med hjälp av det digitala material som finns att tillgå i och med rapporten. Olofströms kommun Den nya vindanalysen kan eventuellt innebära ett ökat intresse av vindkraftsetablering i kommunen, men i nuläget bedömer Miljöförbundet Väst (MBV) att det inte handlar om större vindkraftsparker utan om enstaka verk eller mindre grupper. Detta styrs även, såsom nämns i underlaget, av pågående teknikutveckling. I övrigt anser MBV att skrivningen på sidan 15, att storskalig etablering av vindkraftverk ska undvikas i områden som är naturreservat, även bör omfatta sådana områden där naturreservat planeras. För att underlätta läsningen av planeringsunderlaget vore det önskvärt om vissa av kartorna, t ex steg 3-kartan, kunde presenteras även kommun för kommun med lite större detaljeringsgrad. Kartan över vindförhållanden i Blekinge län kan med fördel förses med inlagda kommungränser. Länsstyrelsens kommentar Uppdraget har varit att med utredningens hjälp visa på möjligheten för storskalig vindkraftsetablering inom länet. I framtiden kanske det kommer att handla om enstaka områden i varje kommun där möjligheten finns att etablera storskaliga vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsens är medveten om att det mesta intresset idag är att etablera enstaka verk eller mindre grupper. Länsstyrelsen anser i sin policy att område för vindkraftverk bör utnyttjas optimalt och att grupper av verk bör förordas framför utspridda.