SKP OCH ARBETSPLATSERNA riktlinjer, praktik, värdering
|
|
- Ann-Christin Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKP OCH ARBETSPLATSERNA riktlinjer, praktik, värdering Dokument ur Kommunistisk Tidskrift Kommunistisk Tidskrifts skriftserie nr 5/6 utgiven av Marxist-leninistiska Kampförbundet 1972
2 Innehållsförteckning Inledning (av marxistarkiv)... 1 Förord (av MLK)... 2 Kommunistiska internationalen inför den VII:e världskongressen material över Kommunistiska Internationalens sektioners verksamhet. Sverige:... 4 Några uppgifter för Kommunistisk Tidskrift. Av Allan Wallenius Resultatet av kominternexekutivens tionde plenum RFI:s femte kongress och våra fackliga uppgifter. Av Hugo Sillén Ett kampår Textilarbetarstrejken. Av Paul Thunell Textilarbetarstrejken. Av Just Lippe, Oslo Ådalen ett stormtecken. Av Arvid Inför avtalsrörelserna. Av P. Jonsson Ställningen till kollektivavtalen. Av Paul Thunell Partiet och de ekonomiska striderna. Av Paul Thunell De huvudsakliga svagheterna i driftscellsarbetet Det revolutionära uppsvinget i Skandinavien Några huvuduppgifter för våra partier. Av H. Pfeiffer Till RFO-arbetet i sverge Skärpt kamp mot fackföreningsrörelsens fascistisering. Av Carl Johansson Exekutivkommitténs XII:te plenum. Arbetet i de reformistiska fackföreningarna. Av Paul Thunell De fackliga striderna Av K. J n Från den skakade stabiliseringen till den andra perioden av revolutioner och krig
3 1 Inledning (av marxistarkiv) Denna textsamling som sammanställdes av den maoistiska organisationen MLK ger en ganska bra bild av den fackliga politik som Sveriges Kommunistiska Parti förde under Kominterns sekteristiska s k tredje period ( ), då socialdemokratin betecknades som socialfascistisk och då enhetsfronten skulle bildas underifrån, dvs överenskommelser med socialdemokratiska organisationer förbjöds (enhetsfronten var riktad mot de reformistiska ledarna ). Det sista dokumentet (från 1935) är intressant, därför det ingår i förberedelserna för Kominterns 7:e världskongress, då man officiellt antar folkfrontspolitiken, där det inte längre är tal om att bara bilda enhetsfronter underifrån med reformistiskt sinnade arbetare. Nu är det åter tillåtet att bilda enhetsfront ovanifrån, dvs förhandla och sluta överenskommelser även med ledare i ickekommunistiska organisationer. Men till skillnad från den enhetsfrontpolitik som utformades på Lenins tid som riktade sig till andra arbetarorganisationer, syftar folkfrontspolitiken till att bilda antifascistiska enhetsfronter med såväl socialdemokratiska organisationer som borgerliga (demokratiska) partier/organisationer. * Artiklarna har (bortsett från de två inledande artiklarna) omordnats så att de följer i kronologisk ordning. En del noter har tillfogats (markerade med Red anm). Lästips för den som vill veta mer Texter om Komintern: Krisen i den kommunistiska rörelsen, band 1 av Fernando Claudin (bok) Zenit-artikel om Komintern. Debatt om strategi och taktik (med bl a artikel om Kominterns linje i Tyskland) Kampen mot nazismen i Tyskland (debatt i det maoistiska SKP om Kominterns linje i Tyskland) Dokument: Kommunistiska internationalens program, antaget vid KI:s 6:e kongress 1928 Dokument: Lärdomar av den ekonomiska kampen (de s k Strasbourgteserna antagna av Röda Fackföreningsinternationalen 1929) Dokument: Tysklands Kommunistiska Parti och kampen mot fascismen perioden (värdering framlagd av Komintern, publicerad i februari 1935) Texter om den kommunistiska rörelsen och arbetarkampen i Sverige på 30-talet: Fackligt studie- och arbetsmaterial (om den fackliga kampens historia i Sverige) Ådalen -31 av F Lager (om Ådalenhändelserna, skriven av SKP:s fackliga sekreterare) Mellan två internationaler - Socialistiska Partiet av Bernt Kennerström Zenit om SKP/VPK en artikelsamling Dokument: Partisprängningen 1929 Dokument: Politisk sillén-cirkus av E Höglund (SP-broschyr från 1934) Dokument: Kommunistiska partiet 20 år: En kort historik av Arvid Wretling (SKP 1937) Dokument: Under socialismens fana av Uno Modin (SP). SKP/SP:s historia (1936). Martin Fahlgren (i augusti 2007) * Folkfrontspolitiken behandlas i Claudíns bok (se litteraturlistan). Se även artikeln Om 30-talets folkfrontspolitik av P Camillier. Spanska inbördeskriget handlar också till stor del om folkfrontspolitiken det finns mycket material om detta på marxistarkiv.se, såväl böcker som artiklar, se: Spanska inbördeskriget.
4 2 Förord (av MLK) Denna skrift innehåller dokument från Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) under perioden mellan den Kommunistiska Internationalens (Kominterns) 6:e världskongress 1928 och dess 7:e kongress Under denna period skakades hela den kapitalistiska världen av en överproduktionskris. Denna drabbade även Sverige. Det svenska monopolkapitalet gick till offensiv mot arbetarna. Dessa ställdes inför försämrade levnadsförhållanden och ökat politiskt förtryck. Skärpta klasstrider blev en följd. Dokumenten visar något på de riktlinjer SKP arbetade efter, erfarenheter de gjorde i sin praktik, och slutligen på värderingar partiet gjorde av sitt arbete i förhållande till klasskampen. I dokumentationen ingår artiklar från Kommunistisk Tidskrift från åren Kommunistisk Tidskrift var namnet på SKP:s teoretiska tidskrift. Den utkom från 1928 till och med Artiklarna behandlar huvudsakligen SKP:s arbete på arbetsplatserna. I Kommunistisk Tidskrift fäste partiet stor vikt vid detta arbete. Dessutom ingår en värdering av Sveriges Kommunistiska Partis verksamhet fram till Denna värdering ingick i ett material som lades fram genom Kominterns Exekutivkommitté (EKKI) till de olika sektionerna som diskussions- och faktaunderlag inför Kominterns 7:e världskongress En kort sammanfattning av SKP:s och Kominterns politik och dess bakgrund finns i Kommunistisk Tidskrift Skriftserie nummer 1 (1971): Till försvar för kommunismen, en minnesskrift över Set Persson: kapitel 2, sid * Ett avsnitt i denna behandlar översiktligt Kominterns bildande 1919, riktlinjerna för dess arbete fram till dess upplösning liksom det internationella historiska läget under tiden Särskild vikt läggs här vid synen på enhetsfrontstaktikens tillämpning vid de olika historiska tidpunkterna. Ett annat avsnitt behandlar SKP under denna tid. Här behandlas partisprängningen 1929 något utförligare, liksom klasstriderna under 30-talskrisen, särskilt under avtalsrörelsen En utförligare värdering av SKP:s och Kominterns teori och praktik kommer vi att återkomma till vid annat tillfälle. Det finns flera orsaker till att vi nu ger ut en sådan dokumentsamling. I flera sammanhang har vi framhållit vikten av att lära oss av såväl den internationella som den svenska kommunistiska rörelsens erfarenheter. Särskilt viktigt är detta idag då vi står inför skärpta klasstrider såväl internationellt som nationellt. Bristen på sådan dokumentation och historisk värdering utgör idag en svaghet som våra motståndare försöker utnyttja. Såväl öppet borgerliga massmedia som socialdemokratin kan sprida förvanskningar av SKP:s och Kominterns ståndpunkter och i stor utsträckning stå oemotsagda. Detta ingår i försöken att kväva arbetarnas försvarskamp och isolera den framväxande marxist-leninistiska rörelsen. Det bäddar också för att en rad felaktiga uppfattningar om SKP och Komintern vinner spridning inom den marxist-leninistiska rörelsen. I sin tur ger detta näring åt den trotskistiska rörelsens förvanskningar av vad Komintern och dess partier stod för. En korrekt bild av historien är alltså nödvändig. Särskilt socialdemokratin har försökt framställa SKP som splittrare av arbetarrörelsen. En genomgång av materialet visar emellertid att SKP och Komintern fäster stor vikt vid kampen för * Fnns på marxistarkiv.se: Set Persson-skrift Red anm Denna anmärkning förmodligen föranledd av den debatt som hade förts i MLK Se Om MLK-oppositionen. och Debatt om strategi och taktik Red anm
5 3 arbetarrörelsens och fackföreningsrörelsens enhet. Tvärtom visar historien att de socialdemokratiska ledarna motarbetat kampen för arbetarnas krav. (Se exempelvis Kommunistisk Tidskrifts skriftserie nummer 3: De antifackliga klasslagarna * ). En genomgång av materialet visar också att SKP och Komintern fäste stor vikt vid såväl partiernas förmåga att utveckla klasskampen i riktning mot det socialistiska samhället, som till deras förmåga att anpassa sitt arbete och sitt handlande efter det konkreta läget och klassrafternas styrka. Man understryker att vid kongressen 1928 vissa historiska förhållanden råder som leder till bestämda taktiska riktlinjer råder andra historiska förhållanden som föranleder en förändring av de taktiska riktlinjerna (se särskilt Från den skakade stabiliseringen till andra perioden av revolutioner och krig ). Detta ger också en fingervisning för våra uppgifter idag, 1972, inför åter nya historiska förutsättningar, och hur vi kan ha användning av dessa erfarenheter. Det är vår uppgift, att utifrån undersökningar av de konkreta förhållandena och motsättningarna i klasskampen idag samt deras rörelse, utarbeta riktlinjer, omsätta dem i praktiken, dra lärdom av våra erfarenheter för att flytta fram arbetarklassens positioner och utveckla klasskampen i riktning mot den socialistiska revolutionen. Härvid är SKP:s erfarenheter av synnerligen stort värde för oss. De har betydelse både som en del av ursprunget till den svenska kommunistiska rörelsen idag och som hjälp för oss att ta oss an klasskampens problem. Det är också med denna huvudinriktning som bland annat detta material studerats i MLK sedan hösten Konkreta undersökningar av konkreta förhållanden Lär av de historiska erfarenheterna * Finns på marxistarkiv.se: Om den antifackliga lagstiftningen Red anm
6 4 Kommunistiska internationalen inför den VII:e världskongressen material över Kommunistiska Internationalens sektioners verksamhet. Sverige: * Vid tiden för den VI:e världskongressen, hade SKP inte på allvar börjat ta itu med partiets bolsjevisering. Man räknade vid denna tidpunkt medlemmar, som var organiserade i 345 lokalgrupper. Partiet fick vid parlamentsvalen hösten röster. Men samtidigt med denna ökning av massinflytandet, hämmades partiets utveckling till ett verkligt revolutionärt avantgarde åt det svenska proletariatet, genom att partiet var belastat med en socialdemokratisk tradition. Partiets ökade massinflytande hade ingen motsvarande organisatorisk förankring. Trots vissa ideologiska strider med anledning av tidigare motsättningar inom partiet och särskilt vid partisprängningen med Höglundsgruppen (1924) förblev partiet ideologiskt på en mycket låg nivå. Varken Kominterns (KI) möten eller erfarenheterna från KI:s övriga sektioner, blev föremål för någon utvärdering och knappast ens diskuterade. Någon allvarlig menad självkritik förekom inte. Som en följd av den dåvarande partiledningens arbetsmetoder blev en trångsynt provinsialism konserverad inom partiet. Alla dessa ting ledde till att det socialdemokratiska arvet inom partiet inte kunde övervinnas, utan istället fick det socialdemokratiska inflytandet fotfäste på nytt. Under den relativa stabiliseringen i Sverige var detta socialdemokratiska inflytande särskilt farligt. Den svenska kapitalismen hade vid denna tidpunkt upplevt ett jämförelsevis stort uppsving och vida överträffat förkrigsproduktionen. Det var gyllene tider för Kreuger-koncernen och andra svenska industrigrupper på världsmarknaden. Under dessa förhållanden kunde de svenska industriarbetarna genom talrika strider och aktioner fr.o.m. år 1924 tillkämpa sig vissa framsteg och uppnå en del förbättringar av sina levnadsförhållanden. Häri låg den grundläggande faran för opportunism och socialdemokratiskt inflytande i SKP efter VI:e världskongressen. Redan före VI:e världskongressen visade Komintern på socialdemokratiska kvarlevor och på allvarliga opportunistiska avvikelser inom SKP. Centralkommitténs majoritet i SKP instämde formellt i VI:e världskongressens beslut och Kominterns åtgärder mot de opportunistiska grupperna och fraktionerna i de olika partierna. Det avhöll dem dock inte från att strypa all diskussion rörande dessa frågor i partiet. Den dåvarande partiledningens opportunism visade också i riksdagsfraktionens agerande. Den kommunistiska riksdagsfraktionen väckte vid militärbudgetens behandling motioner som vittnade om stora pacifistiska illusioner (armens avskaffande inom 3 år). Ledningens opportunistiska politik fick sin höjdpunkt i följande fall. Partiledningen i Stockholm förhandlade den 1 maj 1929 med den dåvarande socialdemokratiska partiledningen om en överenskommelse att uppskjuta demonstrationen på denna dag på grund av dåligt väder för att istället lägga den på en söndag. Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté (EKKI) krävde i ett brev av den 1 maj 1929 ett öppet fördömande av detta allvarliga opportunistiska fel genom att CK:s plenum skulle inkallas. Där skulle motsättningarna mellan den opportunistiska majoriteten och den revolutionära minoriteten i CK diskuteras för att man skulle få en bas för diskussioner i hela partiet. Det visade sig på detta CK-plenum liksom även av majoriteten delegaters uppträdande vid Kommunistiska Internationalen Exekutivkommittés (EKKI) X:e plenum att den svenska partiledningen i några avgörande frågor hade en helt opportunistisk uppfattning. Dessa frågor gällde framförallt * En stor del av detta dokument handlar om partisplittringen 1929 och motsättningarna till Socialistiska Partiet ( kilbomarna ). Om detta se dokumentsamlingen om partisprängningen 1929: SKP i dokument. För en kritik av SKP från kilbomarna, se t ex Evald Höglunds broschyr Politisk sillén-cirkus (från 1934). Red anm
7 5 stabiliseringens karaktär och om den svenska kapitalismens imperialistiska karaktär. På samma sätt som opportunisterna i andra kommunistiska partier företrädde de svenska högeropportunisterna att kapitalismen var stabiliserad i sina respektive länder och förkunnade dess fantastiska uppsving. Frågan om den svenska kapitalismens imperialistiska karaktär försökte de undvika, Man motiverade detta med att detta problem ännu inte hade diskuterats tillräckligt. Frågan kunde besvaras först efter det att frågan om den svenska kapitalismens beroende eller oberoende av de ledande imperialistiska makterna hade behandlats. Samtidigt försökte majoriteten av den svenska delegationen vid X:e plenum att förringa och ursäkta riksdagsfraktionens och partiledningens grova opportunistiska fel bl.a. 1 maj i Stockholm. I det läget ingrep Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté (EKKI). I september 1929 skrev man ett öppet brev till SKP:s medlemmar. I brevet står det efter avslöjandet av partiledningens enskilda avvikelser: Kominterns inställning anbefallde SKP:s ledning nödvändigheten av en hänsynslös kamp mot högeravvikelsernas konkreta uppenbarelseform, och oavbrutet avslöja alla opportunistiska fel. Er partilednings kurs bestod dock i att systematiskt förtiga dessa fel. Härigenom odlades en försonlig hållning gentemot dem i partiet, i försöken att rättfärdiga sig själva inför partiets ögon. Redan efter det att Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté (EKKI) X:e plenum skarpt kritiserat dessa fel, försökte politbyråns ordförande kamrat Flyg försvara både partiledningens i Stockholm hållning och parlamentsfraktionens avrustningsförslag med typiska vänster socialistiska argument. Detta brev antogs enhälligt på Kommunistiska Internationalens Exekutivkommitté (EKKI) av en partidelegation, däribland även representanter för den opportunistiska majoriteten. Samtidigt förberedde CK-majoriteten partisprängningen. Först saboterades brevets publicering. Samtidigt med publiceringen av 4 Kommunistiska Internationalen Exekutivkommittés (EKKI) presidiums öppna brev, trycktes en artikel av den dåvarande CK-medlemmen Kilbom. I artikeln beskylldes Komintern för en lögnaktig framställning av SKP och en ultravänsterpolitik. I partiets organ Folkets Dagblad inleddes vid samma tidpunkt en bred antibolsjevikisk kampanj. I den deltog de flesta parlamentsmedlemmarna och partiets ledande fackföreningsmän. Kominterns förslag, att genomföra en bred diskussion i hela partiet över det öppna brevets innehåll och att inställa angreppen på Komintern i partiets press, ansågs av partiledningens majoritet besvarad i och med ett beslut om att inkalla en partikongress med kort varsel till den 3 oktober. Detta trots att det i brevet föreslogs en bred partidiskussion med minst tre månaders varaktighet. Denna partiledningens åtgärd i sig avslöjade för en del medlemmar partiledningens opportunistiska karaktär. Den ledning som dittills stått i spetsen för SKP visade med detta att majoriteten tog sikte på en partsprängning. Denna majoritet försvarade också en bred blockpolitik med socialdemokratin. En politik som skulle leda till en likvidering av det kommunistiska partiet och dess omvandling till ett oppositionellt parti av socialdemokratisk typ. Denna socialdemokratiska linje avslöjades omedelbart efter det öppna brevets publicering i och med den öppna kampen mot Komintern och Sovjetunionen. Senare visade den sig också i den gemensamma kampen med reformisterna mot de revolutionära fackföreningsorganisationerna. SKP:s sprängning 1929 hade mer omfattande följder än sprängningen Nästan hela parlamentsfraktionen och majoriteten av de ledande fackföreningsfunktionärerna följde renegaterna. De hade i de viktigaste industriområdena i Stockholm, Västsverige och de mellansvenska regionerna antingen vunnit för sig medlemmarnas majoritet eller sprängt organisationen. Även den största delen av de ledande distriktsfunktionärerna gick med renegaternas ledare Kilbom. På SKP:s 8:e kongress i början av november var bara 8 av 22 distriktsledningar representerade. Partiet kunde efter sprängningen ha högst medlemmar, därav nästan hälften i det glesbyggda Norrland. Särskilt ogynnsamt var läget i Sveriges egentliga industriområden. Organisationen i det
8 6 utvidgade Stockholmsdistriktet hade i sprängningsögonblicket medlemmar. Högst 500 stod kvar efter sprängningen. Det innebar nästan total förlust av de tills dess aktiva funktionärerna i fackföreningarna och på arbetsplatserna. I de västsvenska distrikten och Göteborgsdistriktet såg det likadant ut, likaså i de flesta mellansvenska distrikten. Partiet förblev endast i några nordliga distrikt, framförallt i Norrbotten, medan man i de viktigaste industriområdena alltså blev en betydelselös grupp. Partiets nya ledning, som uppstod ur den revolutionära minoriteten, fick fullgöra ett enormt arbete, för att återuppbygga partiet och vinna ett massinflytande. Den nya ledningen, som i början var belastad med stora svagheter lyckades genom en ständig hjälp från Kommunistiska Internationalen Exekutivkommitté (EKKI) att befästa och utvidga partiets massbas i förloppet av klasskampens skärpning och att uppnå en rad politiska och organisatoriska framsteg greps den svenska kapitalismen av den ekonomiska krisen och skakades mycket djupt. Den största svenska finansgruppen, Kreuger-koncernen som hade ett avgörande inflytande i de viktigaste bankerna och industrikoncernerna, bröt samman. Härigenom förlorade det svenska industrikapitalet större delen av sina utländska placeringar. Redan 1930 inleddes kapitaloffensiven mot arbetarnas levnadsstandard. Denna offensiv mötte genast på ett häftigt motstånd. Året 1929 strejkade enligt officiella uppgifter arbetare med ett bortfall på arbetsdagar, 1930 steg det till strejkande med en förlust av arbetsdagar, strejkande med förlorade arbetsdagar, strejkande med förlorade arbetsdagar var de strejkande arbetarnas antal och antalet förlorade arbetsdagar ännu högre än SKP hade ännu 1930 otillräckligt med kraft för att spela någon större roll vid arbetarnas kamp. Även 1931 vid den stora textilarbetarstrejken där arbetare deltog var SKP:s inflytande litet. Men redan samma år stod man i spetsen för pappersmassearbetarnas stora strider. Våren 1931 sympatistrejkade arbetarna i några stora cellulosafabriker med de kämpande arbetarna i Marma. Fackföreningsbyråkratin försökte på alla sätt undergräva strejken och uppmuntrade organiserat strejkbryteri. Under SKP:s ledning mobiliserades Ådalendistriktets hela arbetarkår för att förhindra strejkbryteriet och strejkbrytarna fördrevs med våld. Stockholmspolisen som kommenderats till området förmådde inte bryta ned arbetarnas motstånd. Då skickade regeringen militär. Arbetarna mötte detta genom att i tusental kasta sig på järnvägsspåret och framtvingade på så sätt att en del av militären fick ge sig av. Regeringen proklamerade då belägringstillstånd i hela området samtidigt som man förstärkte militären. Men inte heller detta förmådde bryta ner arbetarnas motstånd. Stora demonstrationer genomfördes. Det kom till sammanstötningar med militären varvid 5 människor dödades och många sårades. Kommunistiska partiet förde omedelbart fram parollen om den politiska masstrejken. I den deltog människor, dvs. nästan hela den nordsvenska arbetarklassen. * 1932 var den mest betydelsefulla kampen strejken inom industrin. Den varade från februari till augusti och omfattade arbetare. Fackföreningsbyråkratin ansåg sig vara tvungen att överta kampens ledning. De gjorde allt för att få slut på kampen genom att prisge arbetarnas krav. Det kan endast tillskrivas partiets och RFO:s aktivitet att pappersarbetarna höll stånd i 6 månader. Först därefter lyckades de reformistiska manövrarna att krossa strejken. På våren 1933 spelade SKP en aktiv roll under sjömansstrejken. Den reformistiska byråkratin försökte, som vid arbetarnas övriga rörelser, undvika kampen. Den hade redan skrivit under ett avtal med redarna som innebar en 12%-ig lönesänkning. Sjömännen gick dock i strejk under RFO:s ledning. Fackföreningsbyråkratin tvingades att erkänna strejken. Den socialdemokratiska * För en utförlig redogörelse för Ådalen-händelserna, se Ådalen -31, av F Lager.
9 7 regeringen sökte med alla medel att leda strejken till nederlag. Genom RFO:s aktiva insatser, vilken innehade strejkledningen i alla viktiga hamnar, lyckades man hålla strejkfronten obruten och avsluta kampen med en delseger. Även vid byggnadsarbetarnas stora strejk som varade från maj 1933 till februari 1934, lyckades RFO slå tillbaka det reformistiska förräderiet, som var planerat redan till sommaren Men man lyckades inte uppnå den ledande roll liknande den man hade i sjömansstrejken. Vid sidan av dessa storstrider spelade SKP en ledande roll vid flera mindre strider de senaste åren. Särskilt beträffande skogsarbetarna och flottningsarbetarna. Under våren 1934 organiserade SKP arbetarna, som tvingades till s.k. nödhjälpsarbeten, i kamp mot den utlysta lönesänkningen. Arbetarnas majoritet drogs med i rörelsen. En rad strejker genomfördes och avslutades delvis med seger. Det förekommer dock många fall där partiet förblivit passivt i förhållande till den fackliga kampen. Det har till och med inträffat att partiet och RFO hamnat på efterkälken i förhållande till arbetarnas kampberedskap. Det visade sig framför allt i Norrbotten 1933, då gruvarbetarna i detta område fick en lönesänkning på uppemot 12 14%. Fastän partiet hade ett starkt organiserat inflytande bland dessa arbetare, avstod man från att mobilisera arbetarna för kamp mot denna lönesänkning. Liknande fall av opportunistisk passivitet och eftergifter visade sig i trä- och textilindustrin. Det var i första hand partiorganisationernas aktiva roll i de ekonomiska striderna som hjälpte partiet att återerövra inflytandet i fackföreningarna. I flera distrikt uppstod efter partisprängningen sekteristiska uppfattningar beträffande det fackliga arbetet, antifackliga stämningar. Detta försvårade i hög grad reorganiseringen av det fackliga arbetet. Det tog rätt så lång tid innan fackföreningsfraktionerna återupprättades och innan distriktsledningarna åter förfogade över ansvarsfulla kamrater för arbetet. CK:s vägledning och kontroll var mycket svag. Likadant var det beträffande CK:s understöd med propaganda och agitationsmaterial genom partipressen. Till 1933 var disproportionen mellan SKPs direkta inflytande över de kämpande arbetarna och det organiserade inflytandet i fackföreningarna särskilt stor. Grundorsaken till denna företeelse stod att finna i organisationens underskattning av och motvilja till att dra in de oppositionella partilösa arbetarna i RFO:s arbete. Men trots detta hade man redan vid fackföreningsvalen 1932 uppnått stora fram- gångar. Så lyckades man t.ex. i Göteborg till metallkongressen välja samtliga delegater ur de oppositionella arbetarnas led. För att förhindra ett ökat kommunistiskt inflytande i fackföreningarna satte fackföreningens förbundsstyrelse våren 1933 in särskilda kommissarier i kampen mot kommunisterna. Vidare krävde man av alla fackföreningar i ett cirkulär att samtliga anhängare till RFO skulle uteslutas ur facket. I de allra flesta fall där cirkuläret framlades för omröstning avvisades det av medlemmarna. Där RFO inte var representerat hände det ofta att det förkastades genom socialdemokratiska arbetares yrkanden. De reformistiska ledarnas splittringskampanj stötte på ett hårt motstånd från de fackligt organiserade arbetarmassorna. Det var ett utmärkt tillfälle att skapa RFO en bredare organisationsbas, för att inlemma hundratals och tusentals partilösa och socialdemokratiska arbetare i RFO. Det sekteristiska agerandet i fråga om de partilösa arbetarnas organisering och tendenser till att böja sig för socialdemokratins hotelser hindrade SKP från att fylla dessa uppgifter. Från partiets 9:e kongress 1933 kom det långsamt till en viss förändring i arbetet inom de reformistiska fackföreningarna. RFO:s riksledning skapades. Från slutet av 1933 utgav den fackliga oppositionen en månatlig tidning Facklig Tidning. Ny Dags redaktion började från och med början av 1934 mer regelbundet befatta sig med fackliga frågor. Under denna tid reorganiserades delvis också fackföreningsfraktionerna. Vid slutet av 1933 fanns det 273
10 8 fackföreningsfraktioner, som omfattade nästan partikamrater. Inom några fackföreningar fanns det redan riksfraktionsledningar. Denna inledning till ett förändrat fackligt arbete ledde redan vid de fackliga valen våren 1934 till bra resultat. I Stockholm höjdes antalet av de för RFO avgivna rösterna från till RFO erhöll härigenom hälften så många röster som reformisterna och lika många som Kilbomgruppen. En stor framgång är erövringen av de oskolade arbetarnas organisation i Stockholm med över medlemmar. Även i Göteborg hade RFO avsevärda framgångar vid samma tidpunkt. RFO kunde öka sin representation i metalls representantskap från 4 till 81. Det betydde också mycket att RFO i Göteborg lyckades med att tränga in i en rad fackklubbsstyrelser. Även i de mellansvenska industrierna kunde RFO erövra en rad lokala fackklubbar. Framför allt skedde detta inom pappersindustrin och de lokala sågverken. Den nya partiledningens politiska svaghet omedelbart efter partisprängningen 1929 fick sitt uttryck inte minst i att den hade en abstrakt, rent propagandistisk inställning. Partiets isolering från massorna märktes tydligt vid valen, som genomfördes under denna tid. Vid landstingsvalen 1930 erhöll SKP , Kilbom-partiet och socialdemokraterna röster, vid kommunvalen 1931 fick SKP 9.600, Kilbom-partiet och socialdemokraterna röster. SKP:s återuppgång började först året 1931 i samband med pappersmassearbetarnas stora strider och på grundval av Kominterns konkreta instruktioner. I början av 1932 hade partiet återigen mer än medlemmar, i början av 1933 ungefär medlemmar. I slutet av mars 1934 har detta tal stigit till Vid september månads utgång 1934 räknade partiet och i början av år 1935 ungefär medlemmar. Under tiden från partisprängningen förstärkte SKP sin organisatoriska position i den norra delen av landet. I de flesta mellan- och västsvenska distrikten återerövrade man de tidigare positionerna och man skapade för första gången en kommunistisk organisation i Sydsverige. SKP är emellertid ännu idag svagare i Stockholmsdistriktet än före sprängningen I början av 1935 räknade distriktet bara medlemmar, dvs. mindre än hälften av det antal man hade före sprängningen. Den nya CK förstod inte kaderfrågans betydelse tillräckligt. Den arbetade bristfälligt med att utbilda nya kadrer. Ännu idag är SKP:s CK-arbete på detta område mycket bristfälligt. CK tillät under åratal att ledningarna i de flesta distrikten bara stod på papperet. CK:s arbetsmetod att upprätthålla direktförbindelse med samtliga lokalgrupper flera hundra gynnade detta tillstånd. Man försummade nästan helt att ta alla dem i anspråk, som visat sin duglighet och som stått fast under det att striderna rasat. Något systematiskt skolningsarbete fanns inte och finns inte heller idag. Genomströmningen av medlemmar är stor. Ett systematiskt arbete för att avhjälpa detta tillstånd, påbörjades under den allra senaste tiden. Partibyggandets frågor var tidigare mycket sällan föremål för behandling inom CK. Partiledningen och partiets teoretiska tidskrift avstod nästan fullständigt från att ställa dessa frågor. På det sättet är det förklarligt att partiets förankring på arbetsplatserna fortfarande är svag. Enligt uppgifter från december 1933 fanns det i SKP 156 driftceller med medlemmar. Detta innebär en viss uppgång jämfört med de senaste årens tillbakagång. Det måste emellertid slås fast, att driftcellernas arbete fortfarande oftast är mycket svagt. Ledningen och kontrollen från CK och driftsledningen (DL) genomförs endast ibland. De flesta driftsceller genomför heller inget massarbete inom företagen. Det visas också genom det ringa antalet driftstidningar och driftskorrespondenter i partipressen påskyndades driftcellernas uppbygge. Fram till årets slut steg driftcellernas antal till 220. Det finns redan bra exempel på driftcellsarbete i Göteborgsdistriktet. Få grund av svagheterna i SKP:s arbete var partiets framsteg inte så tillfredställande. Särskilt om man tog hänsyn till arbetarklassens och fattigböndernas radikalisering, jämte de erfarenheter, som den svenska arbetarklassen samlat under de senaste åren med socialdemokratiskt
11 9 regeringsinnehav. Vid parlamentsvalen 1932 kunde det socialdemokratiska partiet vinna nya röster (det erhöll sammanlagt röster) medan Kilbompartiet fick och SKP röster. Vad fick då den svenska arbetarklassen från den socialdemokratiska regeringen, som bildades efter valen 1932? Denna regerings framgångar för arbetarklassen är följande: Insatser från Statsmakten för att genomföra kapitalets offensiv mot arbetarna, höjning av en rad tullsatser och andra åtgärder som fördyrade livsmedel, textilier mm. höjning av skatten för arbetarna, i stället för den utlovade arbetslöshetsförsäkringen sänkning av arbetslöshetsunderstödet och sänkning av nödhjälpsarbetarnas löner, höjning av militärbudgeten och höjning av de övriga rustningsutgifterna, en rad undantagslagar mot de revolutionära arbetarna samt förberedelser till en lag för organiserat strejkbryteri genom staten. Dessa den socialdemokratiska regeringens arbetarfientliga åtgärder framkallade en djup oppositionsstämning bland de socialdemokratiska arbetarmassorna. Den fann sitt uttryck i den, under vårt partis ledning, breda proteströrelse mot fackföreningslagen. På grund av denna proteströrelse såg sig den socialdemokratiska parlamentsfraktionen nödsakad att rösta mot den egna regeringens förslag vilket sedan fällde lagen. Detta innebar en stor seger för SKP. Den möjliggjordes i första hand tack vare en riktig tillämpning av enhetsfrontstaktiken. Vid kommunalvalen i september 1934 visade socialdemokratin att den ännu innehade starka positioner inom arbetarklassen. Det visade sig också att de kunde mobilisera stora reserver inom småbourgeoisin och bland bönderna. Detta gav socialdemokratin en vinst med över röster (sammanlagt röster). SKP ökade sitt röstetal från till , Kilbomsgruppen från till Betydligt gynnsammare utföll valen i oktober 1934 i Göteborg, där det trots renegatgruppens tillväxt genom en socialdemokratisk utbrytargrupp, lyckades att tränga tillbaka renegatpartiet. Valet innebar en tillbakagång för alla de borgerliga partierna och en kraftig förlust för det socialdemokratiska partiet. Vårt parti lyckades emellertid att tredubbla sitt röstetal. Socialdemokraterna erhöll röster mot vid förra valen. Vårt parti höjde sitt röstetal från till 9 434, medan Kilbomsgruppen trots sin sammansmältning med ovannämnda splittrargrupp erhöll sammanlagt röster mot vid valet dessförinnan. Med Kominterns hjälp och genom att beslutsamt använda sig av enhetsfrontstaktiken lyckades SKP från slutet av 1934 under några få månader att göra betydande framsteg. Det visade sig framför allt vid de fackliga valen våren Oppositionen lyckades då erövra en hel rad nya viktiga positioner. Man vann det utslagsgivande inflytandet inom landets näst största fackföreningsorganisation, nämligen metallarbetarförbundet i Göteborg. Likaså vann man där ledningen i de oskolade arbetarnas förbund liksom även hamnarbetarförbundet. Vidare vann man ledningen i många andra lokala fackföreningsavdelningar i rikets olika delar. Vid dessa val lyckades man för första gången vida överflygla Kilbomsgruppen i röstetal. På flera orter skapade man mot ledarnas vilja en enhetsfront med partimedlemmarna och hela Kilbomsgruppens organisationer. Dessa framgångar har stärkt vårt partis anseende utomordentligt och lett till en ökad aktivitet inom alla partiets organisationer. Så värvades t.ex under årets två första månader nya prenumeranter till vårt partis centralorgan. 1 maj 1935 lyckades det vårt parti trots motstånd från de socialdemokratiska och socialistiska ledarna att genomföra enhetliga demonstrationer på 40-talet orter. Däribland märks också Göteborg. I de flesta fall ordnades demonstrationer med socialistiska, syndikalistiska, och lokala fackföreningsorganisationer. I några fall innefattade de även de socialdemokratiska organisationerna. SKP har övervunnit den djupa kris som orsakades av partisprängningen SKP är redan nu i organisatoriskt hänseende lika starkt som före sprängningen. SKP har trängt tillbaka renegaternas parti och i några delar av landet riktat förintande slag mot dem. Partiet vinner också
12 10 redan inflytande bland de socialdemokratiska arbetarna. Om SKP lyckas övervinna de ovan redovisade svagheterna i arbetet framför allt resterna av den opportunistiska passiviteten och undervärderingen av organisations- och kaderarbetet då har SKP nu stora möjligheter att få en snabb tillväxt. Värderingen av SKP:s arbete är hämtat ur ett dokument som Kommunistiska Internationalens exekutivkommitté framlade till de olika sektionerna av Internationalen inför den 7:e världskongressen Avsikten var att detta dokument skulle användas i förberedelserna för kongressen. Därigenom skulle möjliggöras en diskussion om vunna erfarenheter, taktiska riktlinjer och strategin för världsrevolutionen på de kommunistiska partiernas internationella kongress. Dokumentet är betecknat: Inför den 7:e världskongressen material över dugligheten hos Kommunistiska Internationalens sektioner: Sverige. Några uppgifter för Kommunistisk Tidskrift. Av Allan Wallenius. (Januari 1932) Kampen för att skapa och utveckla den kommunistiska teorin måste naturligtvis baseras på vår praktiska verksamhet, knytas samman och förenas med vårt dagliga, praktiska partiarbete till ett oskiljaktigt helt. Inom Sverges KP har den teoretiska kampen oerhört försummats beroende på många olika orsaker, men främst naturligtvis därpå, att det praktiska revolutionära arbetet varit svagt. Den praktiska kampen ställer uppgifter för vår teoretiska verksamhet. Utan teori kan vi ej utveckla vår klasskamp, fördjupa, vidga och stärka den. Teorin återigen blir maktlös, om den ej förenas med partiets dagliga kamp. Om den blir efter denna kamp, sjunker den ned till bara ett konstaterande av fakta. Den blir ett registrerande av spontana aktioner utan politisk linje. Ilar den alltför långt i förväg håller den icke sambandet med de löpande partiuppgifterna, så blir den en blodlös abstraktion eller fantastiskt kannstöperi. Detta betyder icke att teorin skall akta sig för att ställa perspektiv tvärtom: perspektiven bör alltid ställas men på basen av den redan pågående kampen, i oslitligt samband med denna. Ej heller betyder det ovansagda, att redan passerade skeden inte analyseras, tvärtom, vårt partis historia och den internationella arbetarrörelsens historia (främst naturligtvis den svenska) har skänkts alltför liten uppmärksamhet i vår teoretiska tidskrift. Men det betyder att varje tendens att slita teorin från den praktiska kampen måste tillbakavisas lika energiskt som kunskapsrikt och säkert. Vi praktiska materialister måste föra vår teoretiska kamp på två fronter, kamp mot höger- och vänsteravvikelser kamp mot dem som smusslar in idealismen i vår teori river den lös från vår praktiska, materiella verksamhet; kamp mot dem som mekaniskt, utan hänsyn till den verkliga situationen, till hur långt eller hur litet klasskampen redan utvecklat sig, laborerar med rena teorier, vilka ingenting annat är än en återverkan av den ytliga borgerliga vetenskapen på sådana kretsar inom vårt parti, vilka kommer från småborgarna och ej kunnat slita alla de ideologiska och andra band, som ännu förenar dem med vår fiendeklass. Och särskilt inom en arbetarklass, som på grund av förhållandena ännu är så småborgerlig som den svenska, måste denna kamp på två fronter föras skickligare och uppmärksammare än annars vore nödvändigt. Också i teoretiskt avseende måste det kommunistiska partiet vara avantgardet. Detta betyder att vi icke får springa för långt i förväg, att vi måste teoretiskt formulera partiets uppgifter så, att de kan fattas och omgripas av massan, att de s. a. s. besjälar den aktiva, medvetna delen av arbetarklassen, blir en ledning i deras handlande, blir en del av deras medvetande, såsom t. ex. femårs-
13 11 planen blev det i Sovjet-Unionen, när den omfattade hela Sovjet-Unionens arbetarklass och väldiga skikt av dess miljonhövdade bondemassa. Då blir idén en makt. Så måste Sverges KP förstå att behandla varje fråga t. ex. den nuvarande konfliktsituationen, avtalsuppgörelserna, så att partiets linje i den frågan blir omfattad av Sverges arbetarmassor, tränger in i deras medvetande, väcker och utvecklar deras kamplust, gör deras revolutionära vilja målmedveten, förmår dem att inse, att endast genom att störta det nuvarande kapitalistiska samhällssystemet i Sverge, kan en bättring i deras förhållanden inträda, att endast genom att bygga upp socialismen under det kommunistiska partiets ledning kan de bli kvitt arbetslöshet, dåliga löner, skadliga bostadsförhållanden o. a. brister, som nu i otal trycker och pinar dem. Vår kamp måste vara medveten målmedveten, medveten om det verkliga läget, medveten om vilka kampmedel som är de bästa i olika situationer, medveten om vilka vägar som är framkomliga. Vårt klassmedvetande, förtruppens inflytande måste vi föra till massorna, genom att ge riktig ledning övertyga massorna om, att vårt parti är ett verkligt kommunistiskt parti. Detta betyder bland annat att vi icke öppnar eld på hela fronten på en gång, utan på basen av en riktig analys av läget och våra kampresurser vilka naturligtvis växer under kampens gång, om kampen föres riktigt bestämma, var och när våra styrkor skall koncentreras till angrepp. Slumpen, händelsernas gång får icke leda vårt parti. Vi skall leda händelserna. Av sig självt växer icke partiet, av sig självt segrar icke revolutionen. Den subjektiva faktorn, partiet, måste göra en betydande insats i revolutionens utvecklingsprocess. Kampförhållandena är olika i olika länder, i olika distrikt, på olika orter. Läget kan skifta från den ena dagen till den andra. Partiet måste förstå att inför arbetarna påvisa hur detta sker, att konkretisera och lokalisera varje problem på ett riktigt och övertygande sätt; endast så fyller det sin uppgift. Till den ändan måste Kommunistisk Tidskrift arbeta mera medvetet, mera planmässigt, mindre tillfälligt, mindre beroende av vad författarna råkar ha lust att skriva om eller enskilda redaktörer finner översättningsvärt. (F. ö. relativt mindre översättningar, mera svenska frågor!) Naturligtvis har en plan existerat för Kommunistisk Tidskrift, men dess förverkligande kan ej spåras i tidskriften under de gångna åren. Större möjligheter nu än förr. Vi har nu större möjligheter än någonsin att verkligen bringa vårt teoretiska organ på en högre nivå. Den revolutionära kampen, vårt partis praktiska kamp har utvidgats, klasskampen skärpes i Sverge de senaste månaderna, det gångna året har klart och tydligt visat detta. Partiet har tagit de första stegen på vändningen ; den tredje perioden ställer uppgifterna allt skarpare och allt mera krävande inför partiet. Här har vi problem, som pockar på lösning inte bara genom att översätta beslut eller fatta CK-beslut utan genom att lokalt ta upp varje fråga, som berör arbetarnas intressen, och visa hur de skall lösas i Stockholm, i Kiruna, i Värmland eller i Rimbo. Alltså partiets praktiska aktivitet har ökats, dess teoretiska verksamhet får nu ej bli på efterkälken. Partiets kamp mot opportunismen inom sina egna led, kampen mot renegaterna från Vennerström & Lindhagen över Höglund & Ström till Kilbom & Samuelson måste ges i levande historiskt perspektiv, så att varje medlem kan lära sig att därav smida vapen i dagens kamp Sverges Kommunistiska Parti har redan en stol kamperfarenhet mot renegater av olika typer och avarter. Denna erfarenhet måste tillgodogöras för den kamp, som pågår i dag. Kominterns Exekutivkommitté har gett huvudlinjerna i olika frågor, vi måste klä kött och blod på dessa genom riktiga CK-beslut, konkreta lokaliserade beslut av distriktskommittéerna och av varje fabriks- eller gatucell. EKKI har gett allmänna direktiv t. ex. i fråga om enhetsfronten. Det gäller nu för varje cell att med ledning av CK:s och sin distriktsstyrelses beslut fatta riktiga, lokalt anpassade beslut på basen av de frågor som på resp. platser är aktuella i arbetarnas kamp, eller vilka partiet d. v. s. cellen på platsen kan leda arbetarna till kamp på.
14 12 Härtill kan ytterligare fogas ett faktum Marx Kapitalet är redan till stor del översatt på svenska, här har vi den litterära basen för vår teori, och ur denna källa kan metoden för behandlingen av problemen fås. I den mån Lenins arbeten blir tillgängliga i svensk dräkt måste naturligtvis allt större och större krav ställas från arbetarnas sida på vårt partis ledande teoretiska organ. Det är naturligtvis nödvändigt att utarbeta en plan för vår tidskrift, men den planen kan utarbetas endast av partiets CK på förslag av dess Agitprop. Vad vi avser här, är blott att diskutera några av de uppgifter, som enligt vår uppfattning borde komma med i denna plan. Genom att diskussionen härom sker offentligt blir medvetandet om uppgifterna för vår tidskrift klarare för dess läsare, främst partimedlemmarna. Någon uttömmande förteckning över frågor och problem, som bör i tidskriften tas upp, ges icke i denna artikel; och även planen, som senare av CK utarbetas, lämnar naturligtvis plats för nödvändiga bidrag vid sidan av de planerade. Varje problem, som nu upptas i Kommunistisk Tidskrift, bör ställas mot bakgrunden av den tredje perioden samt krisen i alla de kapitalistiska länderna med socialismens uppbyggande i Sovjet-Unionen som motsats. Den första frågan, som kräver partiets uppmärksamhet och i Kommunistisk Tidskrift måste tas upp till grundlig, uttömmande teoretisk behandling, icke bara ett registrerande av fakta, utan en allsidig politisk (d. v. s. vetenskaplig) behandling av frågan i hela dess utveckling i samband med frågor, som påverkar den och påverkas av den, med fall och hel utredning av alla dess kampkonsekvenser den första frågan är 1) Avtalsrörelsen. Den konfliktsituation, vari Sverges arbetarklass nu befinner sig, måste analyseras av partiet, dess orsaker, hittillsvarande förlopp och perspektiv skall uttömmande och riktigt förklaras i hela dess omfattning. Härvid är det nödvändigt att företa en saklig, marxistisk undersökning av den a) svenska arbetarklassens läge just nu. En behandling av detta problem kan ej företagas, utan att föregås av en teoretisk utredning av b) händelserna i Ådalen med en bolsjevistisk självkritik av partiets verksamhet och en politisk framställning av de lärdomar Ådalen gav och ger: särskilt maktfrågan, parollerna, massaktionerna och Ådalsmorden som upptakt till bourgeoisins offensiv mot Sverges arbetare inför avtalsuppsägningarna. Frågan om de direkta c) lönesänkningarna och inflationen samt deras gemensamma användning måste ägnas speciell behandling, likaså en ordentlig utredning av frågan om arbetarnas kampvilja mot försämringen av deras levnadsförhållanden eller för förbättring av desamma. Särskilt i denna frågekomplex är det viktigt att kampen mot alla avvikelser i början genast upplinjeras och sedan obönhörligt genomföras från vilket håll de än må komma. Särskild uppmärksamhet bör ägnas organiserandet av d) RFO, kritiserandet av de fel, som begåtts, bestämda, lokalt preciserade, konkreta anvisningar för vidare utveckling av oppositionen vid genomförandet av dess ofantliga uppgifter under avtalsrörelsen. Felen måste påtalas konkret och Kommunistisk Tidskrift bör ge den teoretiska basen för självkritikens utveckling inte bara bland de ledande kamraterna, utan också bland partimedlemmarna och den fackliga oppositionens medlemmar utanför partiet. Så blir självkritiken ett instrument för att sprida klasskampens lärdomar till allt bredare massor, bidraga till att politiskt aktivisera dem och dra dem med i den revolutionära kampen. e) Varje enskild industri, som beröres av avtalsrörelsen, måste upptas speciellt med en klar precisering av konjunkturen inom industrin, dess samband med övriga industrier även utomlands och precisering av paroller, taktik även lokalt konkretiserad, arbetslösheten inom densamma, löneväxlingarna, arbetsköparnas taktik o. s. v. Avtalsrörelsens f) internationella betydelse får icke förbigås, och i synnerhet g) lärdomarna från storstriden i Norge måste tas upp från synpunkten av det aktuella läget i Sverge. Vi vill ytterligare understryka vikten av att behandla avtalsrörelsen i dess förhållande till h) lantarbetarna och småbönderna, och tror oss därmed ha betonat betydelsen och mångsidigheten i
15 13 enbart detta problem, som faktiskt berör partiets samtliga uppgifter. Frågan om 2) Arbetslösheten kan naturligtvis ej förbigås vid behandlingen av en enda av specialfrågorna i problemkomplexet: Avtalsrörelsen. Att mobilisera enskilda medlemmar av CK eller partiets fackliga utskott till att lösa dessa uppgifter skulle icke ge några alltför glänsande resultat. Uppgifternas natur torde redan klart visa, att det här är nödvändigt att införa en ny metod, brigadmetoden, vid utarbetandet av de artiklar, som här är nödvändiga, varvid inte ensamt kamrater från centrum kan gå i land med uppgiften, utan brigader utanför på de viktigaste industriplatserna måste dras in i det kollektiva arbetet på att genomföra dessa arbetsuppgifter inom loppet av de närmaste månaderna. De viktigaste problemen måste vara lösta inom loppet av de närmaste veckorna på basen av det förarbete som CK redan undangjort vid föreberedandet av sitt plenum. Nästa problem, som också omedelbart pockar på lösning är 3) Den svenska imperialismen. Här har redan de första stegen för marxistisk-leninistisk behandling av detta problem tagits av Kommunistisk Tidskrift. Nu gäller det att gå vidare. Den a) svenska imperialismens kris just nu måste tecknas, dess svårigheter, vilka konsekvenser dessa har för arbetarklassen i Sverge, hur de inverkar på b) krigsfaran och Sverges insats i det kommande kriget, c) Sverges ställning till Sovjet-Unionen och därmed praktiskt uppgifterna för Sovjet-Unionens Vänner, som äntligen lyckats avslöja herrar socialfascister som öppna fiender också i Sverge mot Sovjet- Unionen, via förbudet för socialdemokrater att tillhöra SUV. Det förbudet underlättar vår kamp att avslöja arbetarförrädarna, de socialdemokratiska ledarna. Låt oss nu se, om herrar sovjetvänner, socialdemokrater i ledande ställning, menade allvar med sin vänskap, eller om de bara bedrev socialdemokratiskt fiskafänge inom SUV när de hycklade vänskap med arbetarklassens revolutionära kamp i Sovjet-Unionen! Därnäst kommer t. ex. frågan om 4) Fascismen, som för Sverges vidkommande ännu står politiskt oförklarad och oförstådd av arbetarna. Den framgång i kampen mot fascismen, vilken den första kongressen av de Röda Frontkämparnas Förbund innebär, måste följas av fortsatt politiskt framträdande i denna kamp. SKP:s ledande roll i detta fall kom kongressen till uttryck, men måste nu fördjupas och vidgas. Särskilt frågan om enhetsfronten underifrån vid självförsvaret och arbetarorganisationerna uppgifter i det fallet måste ges en politisk bas. I samband därmed ställer sig omedelbart frågan om 5) Socialdemokratin och dess uppgifter som borgarklassens främsta stöd i denna period. Uppgifterna för SKP i kampen mot den ännu mäktiga svenska socialdemokratin har ägnats en alltför ringa uppmärksamhet av vår partipress, och jämväl i vårt praktiska partiarbete har denna viktiga kamp försummats. Här måste en vändning fås till stånd. Speciellt gäller det att riktigt bestämma: den socialdemokratiska a) vänsterns uppgifter i denna period, så att arbetarna redan på förhand har klart för sig, vad dessa revolutionära frashjältar bär i skölden, vilken uppgift de har sig ålagda av bourgeoisin vid försvaret av kapitalismen. Kampen mot b) renegaterna hör samman med denna fråga, ett riktigt perspektiv beträffande dem bör ställas, men vi få aldrig glömma att huvudmassan av Sverges arbetare följer socialdemokratin i dag, inte renegaternas buffertparti,
16 14 vars karaktär som tillfälligt (om för längre eller kortare tid) måste av vårt parti politiskt bestämmas. Kampuppgifter och paroller mot socialdemokratin och dess avläggare måste utformas på basen av den svenska verkligheten och anpassas till kampens ändrade faser, i den mån denna utvecklas, ju mera partiets praktiska verksamhet stegras. Diskussionen om partiets uppgifter på 6) Jordbrukets område har redan börjat. Den får icke avstanna och drunkna i någon ny skrivbordslåda. Krisen är alltför allvarlig, väldiga folkskikt i Sverge beröres av densamma, arbetarnas revolutionära kamp beror i hög grad på, hur dessa skikt ställer sig. a) Bondefrågan är en av partiets svåraste frågor, att ta i tu med den frågan på ett oriktigt sätt betyder tempoförlust av väldiga dimensioner. En riktig politik bland b) lantarbetarna är en av betingelserna för att kunna lösa bondefrågan. För att kunna fylla dessa väldiga uppgifter och med dem många andra, som här icke nämnts måste partiets hela verksamhet omställas. Frågan om 7) Partilivet måste därför ges en betydande plats också i Kommunistisk Tidskrift. Det är icke nog med att man har en liten kader av aktiva kamrater, hela partiet måste genomsyras av kommunistisk aktivitet. Bolsjeviseringen av partiet är t. v. bara påbörjad. En verkligt självkritisk undersökning av hela partiverksamheten måste fås i gång inom varenda partiorganisation. Den teoretiska basen för en sådan självkritisk kamp mot partilivets brister skall ges av Kommunistisk Tidskrift. Det vore alls icke ur vägen, om till att börja med vid sidan av den allmänna partikritiken speciell uppmärksamhet i tidskriften skulle skänkas t. ex. följande två distrikt: 8) Norbotten och 9) Stockholm. Frågan om 10) Partikadern måste lösas till varje pris, och löses bäst genom att kamrater, som visat sig besitta den riktiga bolsjevistiska kraften och förmågan vid utkämpande av lokala strider, placeras på mera ansvarsfulla poster, ty kampen är vår bästa skola. Likaså måste den gamla rutinen i våra partikurser eller skolor ändras, då man håller föreläsningar om marxism och leninism, historisk materialism, kommunalpolitik, organisationskunskap o. s. v. under en veckas tid; istället vinner man mycket mera med att behandla Kominterns beslut, CK:s beslut o. s. v. d. v. s. aktuella problem vid dessa kurser, och genom en grundlig diskussion av dem i lokal belysning utvinnes mycket mera marxism och leninism, mera dialektik och organisationsförmåga hos partimedlemmarna. Varje cell måste ingående och regelbundet behandla CK:s och EKKI:s beslut och hur dessa genomföres på resp. cellers orter. Så blir den politiska verksamheten hos cellerna satt i gång och partiskolning får massbas inom partiet. Vid längre partikurser bör naturligtvis de nämnda och andra discipliner systematiskt studeras, och när man på kortare kurser upptar aktuella problem måste detta naturligtvis ske efter en av CK:s agitprop godkänd plan och under partikommittéernas kontroll och ledning. Här är ett område, där KT kan utveckla en synnerligen hälsosam verksamhet genom att teoretiskt och praktiskt förklara dessa frågor. Studiecirkelverksamheten har gamla traditioner inom svensk arbetarrörelse. Den gamla rutinen kan också här ersättas med tillämpningen av brigadarbetet plus socialistisk tävlan. vilket ovillkorligen ger mycket bättre resultat, om det hela lägges politiskt riktigt och får den fasta ledning det kräver. Härmed har vi framställt några av de viktigare problem, som pockar på teoretisk och praktisk lösning, och där KT har sina givna uppgifter. Naturligtvis kan KT icke lösa dessa uppgifter, inte
17 15 fylla en plan, som tar sikte på allt detta, om de gamla metoderna i arbetet vidhålles. Om dessa uppgifter skall lösas, måste hela partiet uppta den allra effektivaste kamp för sin tidskrift. Medlemmarnas massa måste mobiliseras för att skaffa prenumeranter, sälja lösnummer, bilda brigader, som skriver till tidskriften och det hela måste ställas under CK:s direkta ledning. Brigader skall av ledande instans bestämmas för att omedelbart ta upp de olika problemen, först de som är mest trängande, därnäst andra. Tidskriften måste utvidgas i sidoantal. Socialistisk tävlan om vilken brigad, som till utsatt tid eller före denna kan komma in med sin artikel, vilken brigad, som bäst och grundligast samt riktigast löst sin uppgift, måste fås i gång. Självkritiken skall bli en sporre till allt bättre och bättre arbete, till att dra in massor av nya arbetare i det teoretiska arbetet. Så bidrar Kommunistisk Tidskrift just genom denna kamp att lösa frågan om partiets kadrer. Vid sidan av dessa uppgifter står t. ex. översättningen av Lenin och Engels, om Sverges partihistoria, den svenska arbetarrörelsens historia m. m. Problemen inför partiet sedan dess bildande, inför arbetarrörelsen sedan världskriget måste tas upp. Men hela tiden från synpunkten av samband med dagens kamp. Även om vi i vår tidskrift behandlar ett sådant problem som kritik av Fabian Månssons skildring av Dacke-fejden, så måste vi som marxister-leninister förstå att dra lärdomar därur för kampen i dag, sammanknyta den tidens problem med arbetarklassens revolutionära kampproblem i dag. Vi har många uppgifter på detta område: den ryska revolutionens problem måste belysas av oss, men naturligtvis med direkta lärdomar för oss i Sverge, icke ett bokstavsupprepande av ryska recept på svenska missförhållanden, utan dialektiskt en analys av de svenska förhållandena och mot den svenska verkligheten mobilisera de svenska arbetarna till liknande kamp som de ryska arbetarna förde mot den dåvarande ryska, kapitalistiska verkligheten. Anpassa kampen till de rådande förhållandena, ledd av Marx och Lenin! Fram för en effektiv verksamhetsplan för Kommunistisk Tidskrift under år 1932, och partiets medlemmar kommer under CK:s ledning att se till att den planen fylles till över 100 %.
18 16 KOMMUNISTISK TIDSKRIFT M Å N A D S S K R I F T F Ö R M A R X I S T I S K - L E N I N I S T I S K T E O R I O C H P R A K T I K UTGIVEN AV SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI (SEKTION AV K. I.) Årgång 1 S e p t e m b e r Resultatet av kominternexekutivens tionde plenum I. Kominterns E. K.-plenum gjorde en analys över de förändringar, som inträtt i det ekonomiska och politiska läget sedan sjätte världskongressen, och kom till det resultatet att dessa förändringar helt och hållet bekräftar sjätte kongressens huvudtes beträffande den tredje efterkrigsperiodens dynamik. Denna period leder oundvikligt över en fortsatt utveckling av den kapitalistiska stabiliseringens motsägelser till en förnyad rubbning av den kapitalistiska stabiliseringen och till yttersta skärpning av kapitalismens allmänna kris. Utgående från detta bekräftade Exekutivens tionde plenum helt och hållet riktigheten av den av sjätte världskongressen fastställda linjen samt konkretiserade och preciserade de kommunistiska partiernas kampuppgifter i överensstämmelse med de inträdande tilldragelserna. Kominterns tionde E. K.-plenum försiggick gick under en stegring av kampen mot högern och försonlighetsmännen samt i kampen mot varje som helst chyostism (släpa efter). Dess förhandlingar hölls i den växande krigsfarans tecken, de borgerliga staternas fascistisering, de socialdemokratiska partiernas förvandling till socialfascistiska och en rasande offensiv av bourgeoisin mot de kommunistiska partierna, i syfte att förinta den kommunistiska rörelsen eller tvinga den till illegalitet. Tionde plenum sammanträdde i en tid av ett tilltagande nytt uppsving för den revolutionära arbetarrörelsen samt de ekonomiska strejkernas omvandling i politiska. Tionde plenum hade slutligen att vidta de sista förberedelserna för den internationella Röda Dagen den 1 augusti. Arbetet på Kominterns tionde E. K.-plenum visade i högre grad en kollektiv karaktär än fallet varit på föregående plenarsammanträden och kongresser. Betecknande i detta avseende var, att till första punkten på dagordningen uppträdde formellt två referenter, men i verkligheten fyra (kamraterna Kuusinen, Manuilskij, Molotov och Thälmann). Det var icke några korreferenter, som representerade olika ståndpunkter eller olika nyanser av en ståndpunkt, utan det var referenter, vilka representerade samma leninistiska linje i ljuset av en rik månggestaltad internationell erfarenhet, vilken samlats sedan den sjätte världskongressen.
19 17 Det internationella läget. Debatterna till första punkten på dagordningen, det internationella läget, var i huvudsak ägnade att ge en karakteristik av de företeelser, som skakar den kapitalistiska stabiliseringen, samt en konkretisering av de därav härrörande kampuppgifterna för de kommunistiska partierna. Parallellt därmed fördes på hela linjen kampen mot dessa förstuckna eller öppna fega opportunister, vilka överskyler den nuvarande kapitalismens motsättningar och bemödar sig att draga partiet tillbaka, i det de viker undan för kampens svårigheter. MacDonalds tillträde till regeringsmakten, Kelloggpakten, skadeståndsfördraget i Paris (Youngplanen) allt detta är en pacifistisk dimkuliss, bakom vilken en vansinnig krigsrustning försiggår. Denna dimslöja övar sitt inflytande på vissa vacklande element inom det kommunistiska lägret, i det den framkallar pacifistiska illusioner hos dem. Plenum sönderslet denna slöja och belyste skarpt det verkliga sakläget. Referenterna och talarna bevisade enhetligt, att MacDonald-männens regeringstillträde ingalunda betyder ett upphävande eller en lindring av den djupa antagonismen mellan England och Förenta Staterna, vilken redan Kominterns sjätte världskongress påvisat. I teserna till första punkten på dagordningen heter det till denna fråga: Inga som helst förhandlingar eller ens övergående samförstånd mellan MacDonalds regering och Washington förmår avlägsna oundvikligheten av en väpnad konflikt mellan U. S. A. och England de blir tvärtom en etapp på dess utveckling, alldeles som på sin tid försöken till ett samförstånd mellan de imperialistiska makterna på tröskeln till världskriget Referenterna och talarna tillbakavisade enhälligt kamrat Vargas uppfattning, som hävdade att Youngplanens genomförande tills vidare mildrar motsättningarna mellan de imperialistiska staterna och att dessa först i framtiden på nytt kommer att skärpas. Resultatet av debatterna om denna fråga formulerades i teserna på följande sätt: Nyregleringen av skadeståndsfrågan genom Youngplanen betyder alls icke som reformisterna påstår ett försvagande av de imperialistiska motsättningarna, utan leder tvärtom till en fortsatt skärpning av konflikterna inom imperialisternas läger (den anglo-amerikanska kampen om skadeståndsbanken, tysk-franska motsättningen) och skärper tillika faran för en finansiell blockad och därmed också faran för en intervention mot Sovjet-Unionen till följd av Tysklands närmare indragning i imperialismens sovjetfientliga krigspolitik. Skadeståndsfördraget i Paris är endast ett led i kedjan av avtal, som ger reformisterna anledning till att predika sin förljugna pacifistiska teori om överimperialismen. I enlighet därmed har tionde plenum i samband med Youngplanen på nytt gett denna teori en allmän karakteristik: Den internationella sammanflätningen av finanskapitalets monopolistiska sammanslutningar (internationella karteller, finansieringssällskap, projektet om en övernationell skadeståndsbank av Young) medför ingen lindring av krigsfaran: tvärtom stärker det den och skapar förutsättningar för det annalkande krigets förvandling till ett världskrig, till ett krig om ny uppdelning av världen. Under det tionde plenum sålunda bekräftade sjätte kongressens tes om skärpningen av motsättningarna mellan de kapitalistiska staterna, betonade det samtidigt och detta återigen i full överensstämmelse med sjätte kongressens resolution, att den största och mest omedelbara faran är faran för ett krig mot Sovjet-Unionen ett faktum som en del opportunistiska element inom Komintern är benägna att underskatta särskilt nu, då frågan om återupptagande av de diplomatiska förbindelserna mellan England och Sovjet-Unionen står på dagordningen. Tionde plenums teser till denna fråga säger bland annat: Den utslagsgivande, världsdominerande motsättningen mellan den kapitalistiska världen och de två varandra principiellt motsatta ekonomiska och politiska systemen tillspetsas alltmera. Imperialisternas angrepp på Sovjet-Unionen utgör huvudfaran.
20 18 Vid samma tid, då denna tes formulerades, fick den en klar bekräftelse i Nankingregeringens banditöverfall på den östkinesiska järnvägen, vilket framprovocerades av de imperialistiska makterna för att draga in Sovjet-Unionen i ett krig. Detta banditöverfall bekräftade icke blott tillvaron av en omedelbar krigsfara mot Sovjet-Unionen. Det medförde också en förträfflig belysning av huru kriget i dag förberedes under hycklande pacifistisk flagg: den östkinesiska järnvägens ockupering sammanfaller naturligtvis icke av en tillfällighet med den pacifistiska MacDonaldregeringens makttillträde i England, lika litet som det är tillfälligt att just de imperialistiska staterna, som hela tiden provocerat Nankingregeringen, och framför allt Frankrike, vars regeringspress nu öppet ställer sig på Nankingregerings sida, tillkännager sin beredvillighet att spela rollen av medlare och fredsstiftare mellan Kina och Sovjet-Unionen. * En av huvudorsakerna till den annalkande faran för ett överfall på Sovjet-Unionen är bourgeoisins grusade förhoppning om en kapitalistisk omgestaltning av Sovjet-Unionen och dess successiva underordnande under den kapitalistiska världen i samband med Sovjet-Unionens övergång från återuppbyggnadsperioden till rekonstruktionsperioden. Varje ny framgång för industrialiseringen i Sovjet-Unionen utgör ett nytt slag mot det kapitalistiska systemet. I överensstämmelse därmed ägnade tionde plenum ökad uppmärksamhet åt framgångarna för industrialiseringen i Sovjet-Unionen i samband med frågan om kapitalismens vacklande stabilisering. Kamrat Molotov anförde i sitt tal många belysande exempel som visar att femårsplanen och särskilt dess s. k. maximals variant (mest optimistiska beräkningar) ej överstiger våra krafter, som dessa skeptiker (högern och försonlighetsmännen) tror, utan tvärtom att verkligheten inom en hel rad industrigrenar redan överträffat femårsplanen, så att kontrollsiffrorna för närvarande på grund av de senaste resultaten av partiets centralkommitté systematiskt omprövas och ett mera stegrat tempo fastställes för industrialiseringen än vad som förutsetts i femårsplanen. Kamrat Molotov belyste den särskilt stormande utvecklingen av de kollektiva jordbruken liksom över huvud taget den socialistiska omgestaltningen av jordbruket på sista tiden, vilken går vida utöver de på femtonde partikongressen och t. o. m. på sextonde partikongressen uttalade förväntningarna. I betraktande av att det socialistiska uppbyggandets framgångar i Sovjet-Unionen icke på långt när tillräckligt utnyttjas i Kominternsektionernas propaganda vid deras kamp mot krigsfaran, beslöt tionde plenum i sina teser följande: I kampen mot den hotande krigsfaran, mot arbetsköparnas offensiv och mot reformisternas förtalskampanj måste alla kommunistiska partier bedriva en bred upplysningskampanj om det socialistiska uppbyggandets väldiga framgångar i Sovjet-Unionen. Mot de storslagna framgångarna för det socialistiska uppbyggandet i Sovjet-Unionen står de djupa inre motsägelserna i den kapitalistiska världen, vilka uppstått på grund av den kapitalistiska rationaliseringen. Särskild uppmärksamhet ägnade tionde plenum åt preciseringen av begreppet kapitalistisk rationalisering och avlägsnandet av de med denna fråga förknippade opportunistiska felen. Kamrat Kuusinen påvisade i sitt referat, att redan under den sjätte kongressen identifierade de tyska försonlighetsmännen och representanterna för majoriteten inom det amerikanska partiet (Lovestone) den kapitalistiska rationaliseringens begrepp med tekniskt framåtskridande och därigenom starkt överskattande av det nuvarande tekniska framåtskridandet inom den kapitalistiska produktionen, vilket Lovestone betecknade som den andra industriella revolutionen. Kamrat Kuusinen påvisade vidare att de kamrater, som beundrar den kapitalistiska produktionens senaste tekniska framsteg, ignorerar det faktum att dessa framsteg oftast är förknippade med krigsindustrins oerhörda utveckling och för det andra att monopolkapitalet drager upp bestämda gränser för det tekniska framåtskridandet, vilka redan Lenin påpekade. Kamrat Kuusinen erinrade vidare om att redan på Exekutivens sjunde plenum en del kamrater (tvärtemot
SKP 1928-29 i dokument Innehåll
SKP 1928-29 i dokument Innehåll Inledning... 1 Resolution om Sveriges KP:s politik.... 2 Telegram till Kilbom. Ankom Stockholm den 24 juli 1929... 4 Kommunistiska Internationalens E. K:s öppna brev till
Läs merVänsterpartiernas historia sedd genom märken.
Rad 5. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund
Läs merVänsterpartiernas historia sedd genom märken.
Rad 6. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merTill försvar för kommunismen
MLK-dokument Till försvar för kommunismen Utgiven 1971 Anmärkning: Hela broschyren, bortsett från bilder och bildtexter, är medtagen Innehållsförteckning Förord... 1 I. Set Persson, kort biografi... 2
Läs merVänsterns övriga märken.
Vänsterns övriga märken. Rad 6 6.1 K 1948, Sveriges kommunistiska partis valmärke 1948 (lokalt valmärke för Göteborg?). 6.2 K, troligen ett valmärke då SKP i media förkortades (K), kanske utgivet vid valet
Läs merExperiment med företagsdemokrati
CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,
Läs merBYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011
BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill
Läs merLeo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska
Leo Trotskij: Den politiska situationen i Kina och den bolsjevikleninistiska oppositionens uppgifter (juni 1929) (Text från Bjulleten Oppozitsij, nr 1-2, juli 1929. Översättning från engelska versionen,
Läs merTysklands Kommunistiska Parti och kampen mot fascismen perioden 1928-35
Tysklands Kommunistiska Parti och kampen mot fascismen perioden 1928-35 Värdering framlagd av Komintern Skriften gavs ut av Marxist-Leninistiska Kamförbundet (MLK) 1974 Innehåll Introduktion... 1 Tysklands
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merFrågan om den fackliga rörelsens enhet
1 Leo Trotskij Frågan om den fackliga rörelsens enhet (mars 1931) På frågan om arbetarorganisationernas enhet finns ingen enkel lösning som är giltig för alla slags organisationer och i alla situationer.
Läs merPlaneringsförutsättningar 2018
Planeringsförutsättningar 2018 1 Planeringsförutsättningarna ut i februari Verksamhetsplan kick-off Avdelningarna antar och skickar in VP till förbundet senast den 31 augusti Distriktsmöte på hösten Studiekonferens
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merUTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR TEMA:
UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2018 TEMA: BYGGNADS KONGRESS VALET 2018 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merPerspektiv på jobbskatteavdraget
2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan
Läs mertighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric
Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och
Läs merStadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015
Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett
Läs merEders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons
Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merMauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs merLeo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931)
1 Leo Trotskij: Arbetarkontroll över produktionen (20 augusti 1931) Som svar på din fråga ska jag, som ett första utkast till ett meningsutbyte, försöka kasta ner några få allmänna överväganden angående
Läs merDE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD
1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 3 (feb 1921) DE RÖDA FACKFÖRBUNDENS RÅD Två arbetsmånader. I. Den sociala revolutionens aera ställer lika stora fordringar på hela världens fackföreningar som
Läs merETT socialistiskt parti
EN enad klass EN kampduglig fackföreningsrörelse ETT socialistiskt parti Partiförlaget, Luntmakaregatan 52 Stockholm. Utgiven 1935. 1 Socialistisk samling. Enig kampfront om gemensamma klassintressen.
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merBernt Kennerström Mellan två internationaler Socialistiska Partiet 1929-37
Innehåll Bernt Kennerström Mellan två internationaler Socialistiska Partiet 1929-37 Arkiv avhandlingsserie 2 Copyright Bernt Kennerström (1974) Kristianstad 1980 Avhandlingen digitaliserad med författarens
Läs merHalmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm
Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja
Läs merHistorik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.
Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning
Läs merJack Andersson, Karl Strömkvist, Sigrid Svensson. Klass mot klass. Kommunisternas taktik under 30-talskrisen
Jack Andersson, Karl Strömkvist, Sigrid Svensson Klass mot klass Kommunisternas taktik under 30-talskrisen Utgiven av Proletärkultur 1971 Under åren 1971-74 hämtade KFmlr ( r-arna ) inspiration från den
Läs merPer-Åke Lindblom KFML(r) och facket En polemik mot KFML(r):s fackliga linje Oktoberhäfte 8 Utgiven av Ordfront 1974
Per-Åke Lindblom KFML(r) och facket En polemik mot KFML(r):s fackliga linje Oktoberhäfte 8 Utgiven av Ordfront 1974 Kort presentation SKP-skriften KFML(r) och facket, skriven av Per-Åke Lindblom (som när
Läs mertadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet
tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet 1 of 9 2013-02-11 13:38 Stadgar för Vänsterpartiet Stadgar för Vänsterpartiet Antagna av Vänsterpartiets 39:e kongress 5-8 januari 2012 Innehåll Medlemskap 2 11
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man
Läs mer12:45 13:45 Lunchpaus
Programblad 10:00 11:30 Inledning: Hur kapade högern frihetsbegreppet? Arrangör: ABF Gästrikebygden Socialistiskt Forum inleds med ett panelsamtal mellan Josefin Brink (V), Ellinor Eriksson (SSU) och Daniel
Läs merUTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR
UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2016 Ur innehållet: Visa flyktingarna solidaritet BK granskar: Byggnads GävleDala 6 timmars arbetsdag! BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges
Läs merTack för den här gången
KONGRESSBLADET 15 juni 2014 valdes med acklamation och applåder. En föryngrad förbundsstyrelse är också vald med fem nya ledamöter. Kongressen har även tagit ställning till ett flertal uttalanden, till
Läs merTräff för nya medlemmar
Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)
Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått
Läs merUnga arbetstagares möte
Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets
Läs merUTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR
UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2013 Ur innehållet: En reflektion av avtalsrörelsen SÄG UPP AVTALETS 3 Så fungerar det i Norge BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare
Läs merDrömsamhället svenska som andraspråk
Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merSTADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011
STADGAR Antagna av förbundsmötet 2011 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar/föreningar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål
Läs merTalarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Läs merAlla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merVojislav Vujović: Tal vid EKKI:s åttonde plenarmöte, maj 1927
1 Vojislav Vujović: Tal vid EKKI:s åttonde plenarmöte, maj 1927 [Appendix till Trotskijs Problems of the Chinese Revolution, på marxists.org. Översättning från engelska, Göran Källqvist.] Kamrat Bucharin
Läs merFackföreningarna under den proletära diktaturens epok.
1 Ur Den Kommunistiska Internationalen N:o 6. (1921) DE RÖDE FAGFORENINGERS INTERNATIONALE RAAD. Alexander Lozovskij Fackföreningarna under den proletära diktaturens epok. Under hela sin mångåriga existens
Läs merKOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)
KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merSAP, KFml(r) och kampen om fackföreningarna
1 Följande artikel härrör från MLK:s teoretiska tidskrift Kommunistisk Tidskrift nr 2 1973. För MLK var den fackliga politiken av synnerlig vikt. MLK hade också en ganska sund inställning till fackligt
Läs merLär av historien! Hur Hitler kom till makten
1 Från Mullvaden nr 1/73 och 2/73 Lär av historien! Den som är likgiltig för sin rörelses historia, kan inte vara en klassmedveten arbetare (Lenin) Kenth-Åke Andersson Hur Hitler kom till makten 1923 var
Läs merLeo Trotskij: Vart går Storbritannien, del III. Efter generalstrejken.
1 Leo Trotskij: Vart går Storbritannien, del III. Efter generalstrejken. Innehållsförteckning Leo Trotskij: Vart går Storbritannien, del III. Efter generalstrejken...1 Redaktionell not...1 Kapitel 1. Det
Läs merInför en modell för korttidsarbete
Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges
Läs merTidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Läs merEn nödvändig diskussion med våra syndikalistiska kamrater
1 Leo Trotskij En nödvändig diskussion med våra syndikalistiska kamrater Denna artikel skrevs som ett svar på kamrat Louzons resonemang, 1 omedelbart efter den Kommunistiska internationalens fjärde världskongress.
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merFöre 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst
Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merI kamp för socialismen
Nils J. Berg I kamp för socialismen Kortfattad framställning av det svenska kommunistiska partiets historia Arbetarkultur 1982 För en kritisk recension av denna bok, se artikeln Se dig om men blunda granskning
Läs merSveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
Läs merVarför ska du vara med i facket?
Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor
Läs merKampen för folkets frihet och Sverges oavhängighet
1 Sven Linderot Kampen för folkets frihet och Sverges oavhängighet (Tal på Sverges kommunistiska partis elfte kongress den 6 april 1939) Introduktion I sitt tal bygger Linderot vidare på den politik som
Läs merDet spanska proletariatet inför den pågående revolutionen
1 Andreu Nin Det spanska proletariatet inför den pågående revolutionen [Tal vid POUM-möte i Barcelona den 6 september 1936 1 ] Kamrater! Den spanska armén är ryktbar för sin oduglighet, och är inte känd
Läs merSTADGAR. Antagna av förbundsmötet Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar
STADGAR Antagna av förbundsmötet 2015 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges
Läs merPrioriterade områden och huvudaktiviteter 2018
Prioriterade områden och huvudaktiviteter 2018 Inledning Kongressen 2017 beslutade om att fastställa en verksamhetsplan för hela kongressperioden. Inför varje verksamhetsår beslutar sedan förbundsstyrelsen
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara
Läs merNr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.
Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag
Läs merV. I. Lenin På rätt väg
1 V. I. Lenin På rätt väg Ett år av sönderfall, ett år av ideologisk och politisk upplösning, ett år utan väg för partiet ligger bakom oss. Partiets alla organisationer minskade i medlemsantal, några de
Läs merMEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)
MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merkubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Läs merVälkommen till Seko!
Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merFörbundet Kommunist om trotskism och enhetstaktik
Förbundet Kommunist om trotskism och enhetstaktik Innehåll 1 Introduktion... 1 Leninism eller trotskism i enhetstaktiken... 2 Åter till frågan om enhetstaktiken... 6 Introduktion Förbundet Kommunist (FK)
Läs merVerksamhetsinriktning 2016/2017
Förslag till: Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förord En verksamhetsinriktning beskiver uppgifter, mål och prioriteringar för vår organisation. Hur vi når målen och vilka metoder vi använder redovisas i
Läs merSEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet
SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merTrots alla bekymmer som man har i Västtyskland
Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma
Läs merUTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR
UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 2 2012 Tema: Avtalsrörelsen BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi
Läs merInternationalens politik. Michail Bakunin
Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,
Läs merI. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK
I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från
Läs merTill försvar för kommunismen
MLK-dokument Till försvar för kommunismen Utgiven 1971 Anmärkning: Hela broschyren, bortsett från bilder och bildtexter, är medtagen. Lästips tillfogade. Innehållsförteckning Förord... 1 I. Set Persson,
Läs merVi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merLeo Trotskij Övergångsprogrammet
Leo Trotskij Övergångsprogrammet Översättning: Bengt Andersson, Kenth-Åke Andersson (Kommunistiska Manifestet: 90 år, Teser om taktiken), Michael Berwick (Ett handlingsprogram för Frankrike) Bokförlaget
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merSTADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda
STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande
Läs merGemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merStadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun
Stadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun Fastställda av årsmöte 2 mars 2013 1 Arbetarekommunens uppgift Arbetarekommunen ansvarar för att på grundval av partiets program verka för de socialdemokratiska
Läs merArbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.
RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merFakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *
Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen
Läs merNationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning
Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs mer