Infrastrukturplanering för Skåne Inriktningsdialog.doc
|
|
- Ingegerd Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 För att skapa ett hållbart samhälle med miljöanpassade transporter krävs ett samarbete över sektorer och mellan olika aktörer. I HMSkåne samarbetar: Region Skåne, Vägverket, Länsstyrelsen, kommunerna, universitet och högskolor, näringslivet och ideella organisationer. HMSkåne har även fått KLIMP-bidrag för sin verksamhet. KLIMP står för klimatinvesteringsprogram och är ett statligt stöd till långsiktiga investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Faktaruta: Avgasers påverkan på människor och miljö Bilavgaser utgör idag ett stort problem för luftkvaliteten i våra tätorter samt bidrar kraftigt till den globala uppvärmningen av jorden. Koncentrationen av luftföroreningar blir oftast väldigt hög i trafiktäta områden, då avgaserna släpps ut på låg höjd. Detta får stora konsekvenser för både människors hälsa och för miljötillståndet. Kolmonoxid (CO), kolväten (HC) och andra flyktiga organiska ämnen (VOC), kväveoxider (NOx) och partiklar är de vanligaste föroreningarna från bilavgaser som påverkar vår hälsa och miljön negativt. Nedan beskrivs mer ingående dessa föroreningar samt några andra oönskade utsläpp som bilen ger upphov till. Kolmonoxid Kolmonoxid som är en lukt- och färglös gas bildas framförallt i bensinmotorer vid ofullständig förbränning. Bilens motor får med andra ord ett bränsleöverskott/luftunderskott. Detta kan ske vid till exempel tomgång, när varvtalen är för höga, vid körning på choke eller vid kallstart. Kolmonoxid har en hämmande effekt på blodets syretransporterande förmåga. När gasen andas in binds den till hemoglobinet i de röda blodkropparna och syret transporteras mer långsamt. Hjärtat och hjärnan är de organ som är mest känsliga för trög syretransport. Detta påverkar och försämrar symtomen hos personer med hjärt- och kärlsjukdomar som redan har problem med syretillförsel. Kolväten och övriga VOC Kolväten återfinns i tusentals olika former i bilavgaser, såväl flyktiga kolväten (VOC) som tyngre. Det är när bensin eller diesel förbränns som ofullständigt förbrända kolväten kommer ut och sprids i luften. Kolväten faller även ner till åkermark och människor får i sig dem via mat. Bensen är ett exempel på ett flyktigt kolväte och polyaromatiska kolväten (PAH) på en grupp mindre flyktiga kolväten. PAH och bensen anses vara direkt cancerframkallande medan flera andra kolväten anses öka risken för cancer markant. Kolväten ger även lindrigare symtom som irritation i ögon och hals. Marknära ozon Kolväten bildar även tillsammans med kväveoxider och solsken marknära ozon som är irriterande för ögon, luftvägar och slemhinnor. Den marknära ozonen kan även ge andningsproblem och minskar motståndskraften mot infektioner. Många svaga, sjuka personer drabbas hårt av den marknära ozonen och enligt beräkningar som gjorts dör årligen personer på grund av att de andas in marknära ozon. Detta kan jämföras med hur många människor som dör i trafikolyckor varje år, den siffran ligger på cirka 500 personer. Kväveoxider I Sverige står vägtrafiken för den största enskilda källan av utsläpp av kväveoxider, 1/3 av de totala utsläppen står vägtrafiken för. Kväveoxider bildas vid förbränning. När förbränningsluftens kväve och syre förenas vid hög temperatur uppstår kväveoxider. Detta sker främst när motorn belastas hårt till exempel vid ryckig körning, vid hög hastighet eller vid acceleration. Kväveoxider ger besvär i luftvägarna, det har visat sig att även låga halter av kväveoxid kan leda till astmatiska besvär. Utsläpp av kväveoxider bidrar till försurning och till övergödning av mark och vatten. Försurning i mark och vatten är skadlig både för växter och för djur. Speciellt vattenorganismer och fiskyngel har svårt att överleva i försurade områden. Kväveoxider har en dubbelt negativ miljöeffekt, samtidigt som den har en försurande effekt bidrar den även till övergödning av vår natur. Kväveutsläpp som är ett viktigt växtnäringsämne 47
2 leder till övergödning som i sin tur leder till allvarliga rubbningar i vårt ekosystem. I östersjön till exempel har kväveutsläppen bidragit till att växtligheten tätnar, planktonalger blir fler och döda växter och djur samlas i lager på havsbotten. När dessa bryts ner uppstår kraftig syrebrist bottendöd som i sin tur har förödande effekter i havet. Partiklar All förbränning av bränslen i motorfordon ger upphov till partiklar, främst sot. Det är framför allt dieselfordon som står för trafikens partikelutsläpp. Om partiklarna är större än en tiondels millimeter fångas de upp av flimmerhåren i våra luftvägar. De partiklar som är mindre orsakar hälsoproblem hos oss människor. De påverkar våra andningsvägar och misstänks vara cancerframkallande. I städer och tätorter råder det ofta en förhöjning av partikelhalter i luften, denna förhöjning ligger bakom många förtida dödsfall. Koldioxid Koldioxid är inte giftigt i sig men tillhör de så kallade växthusgaserna och bidrar till växthuseffekten. Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för att vi ska kunna leva på jorden. Utan den hade inget kunnat leva eller växa här. Tyvärr bidrar människan till en förstärkning av växthuseffektens naturliga balans genom utsläpp av växthusgaser som till exempel koldioxid. Denna ökning hänger ihop med vår förbrukning av fossila bränslen, som olja, gas och stenkol. Växter binder koldioxid när de växer, koldioxiden frigörs sedan när växterna eldas upp. Detta är inget problem och ger inget nettotillskott av koldioxid. Det är när fossila bränslen som legat lagrade i miljontals år eldas upp som problem uppstår. Det blir då ett nettotillskott av koldioxid eftersom den skulle ha funnits kvar i bunden form om det inte vore för oss. Vi har det senaste århundradet förbrukat stora mängder fossila bränslen som legat lagrat under miljontals år. Denna stora tillförelse av koldioxid har varit för stor för växter att binda och koldioxidhalterna i atmosfären är idag cirka 30 procent högre än de var under den förindustriella tiden. Med stigande halter av koldioxid ökar atmosfärens förmåga att kvarhålla värmestrålar. Detta leder till en långsam uppvärmning av atmosfären, havet och jordklotet. Temperaturökningen lär enligt forskare leda till ändrade klimatzoner, nederbördsökning där det redan regnar mycket och nederbördsminskning där det regnar lite. Vilket i sin tur kommer att generera i översvämningar, torka, svält och massflykt. 48
3 Skånska miljömål Utifrån de nationella miljökvalitetsmålen har miljömål för Skåne tagits fram. Uppnås Skånes miljömål förbättras förutsättningarna för Skånes tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans hörnstenarna i Skånes utvecklingsprogram. De miljömål som är starkt kopplade till trafiksektorn är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan En av de största utmaningarna när det gäller trafik och miljö är att minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid. Skåne har stora problem att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Sedan i början av 2000-talet har det totalt skett en liten minskning av koldioxidutsläpp i Skåne men utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka. Mellan 1990 och 2003 ökade koldioxidutsläppen med närmare 30 procent. I Skåne står transportsektorn för hälften av alla koldioxidutsläpp. Åtgärder som görs inom trafiksektorn tenderar att ätas upp av en ökad trafikvolym. För att nå det långsiktiga klimatmålet är en utveckling av transporterna i hållbarare riktning direkt avgörande. Effektivare nyttjande av infrastrukturen, fler kollektivtrafikresenärer och transporeter med ickefossilt bränsle är möjliga åtgärder för att minska koldioxid utsläppen. Frisk luft Miljökvalitetmålet Frisk luft, innebär att luftföroreningar inte skall skada människor, djur, växter och kulturföremål. Med stora insatser är detta mål möjligt att nå. Halter av svaveldioxid ställer inte till problem och delmålet är uppnått. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids i Malmö och Helsingborg. Åtgärdsprogram som bör leda till förbättringar har tagits fram i dessa städer under Dock kan partikelnivån vara svår att få ner i länet. Partiklarna ställer till med problem lokalt. Kunskapen om de mindre partiklarna är idag inte tillräcklig, mätprogram pågår för att bättra på detta. Ozonhalterna i Skåne är bland landets högsta och beror till stor del på intransport av föroreningar. Ozonhalterna kommer med stor sannolikhet fortsätta att vara ett problem i Skåne. Skåne är tätbefolkat och mycket transporter går genom och runt vårt län. För att nå målet om Frisk luft bör framför allt åtgärder för att minska utsläpp från trafiksektorn vidtas. Införande av bästa möjliga teknik, efterlevnad av försiktighetsprincipen och PPP(den som förorenar betalar) kommer leda mot friskare luft och bättre miljö. 49
4 Ju rödare desto högre koncentrationer av kvävedioxid. Karta: Årsmedelvärden av NO2 (2003). Källa: Yrkes- och miljö medicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund Partiklar, PM10 Legend Större väg Stad Halt PM10 (ug/m3) ,000 50,000 12,500 Kilometers Nästan hela Skånes befolkning ligger över det hälsobaserade riktvärdet, 15 μg/m 3 Endast ett fåtal utsätts för högre halter än miljökvalitetsnormens gräns, 40 μg/m 3. Haltfördelning av PM10 i Skåne, beräknad utifrån data från mätstationer år Karta: Partiklar PM10. Källa: Yrkes- och miljö medicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund Bara naturlig försurning Detta miljömål anses vara möjligt att nå. Svavelnedfall börjar nå nivåer som vatten och mark tål. Kvävenedfallen har minskat men ligger fortfarande på höga nivåer. Trenden är följaktligen positiv men takten är långsam. Om målet skall nås förutsätts att motortrafiksektorns utsläpp av kväveoxider minskar kraftigt. 50
5 Ingen övergödning Detta miljömål anses vara mycket svårt att nå. Tillförsel av kväve och fosfor via vatten och luft måste reduceras för att övergödningen av kust och hav skall minska. Kvävedioxidutsläppen har minskat mycket de senaste 10 åren. Vägtrafiken har genom stegvis skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon bidragit till minskningen. Trenden motverkas dock av att trafiken ökar. Lastbilstrafikens andel av utsläppen beräknas fortsätta att tillta i framtiden även båttrafiken som står för stora utsläpp är en stor osäkerhetsfaktor för att nå målet. God bebyggd miljö Ett regionalt delmål inom God bebyggd miljö i Skåne är att kommunerna skall ta fram planeringsunderlag för minskat transportberoende, senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras (miljömålsportalen 2007). Målet anses möjligt att nå men fler kommuner är i behov av att utforma program/strategier och det behövs åtgärder för att verkligen omsätta strategierna i den konkreta planeringen. Idag har knappt hälften av Skånes 33 kommuner tagit fram program och strategier för att minska bilanvändningen och förbättra förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Flera kommuner arbetar dock med att ta fram program eller strategier kring detta delmål. Det finns en politisk vilja att genom samhällsplanering påverka transportbehovet och att arbeta för att öka andelen miljöanpassade transporter. Fordon Koldioxid g / personkm Personbil 1) 110 Buss 2) 15 Persontåg 3) 1 Flyg inrikes 4) 171 Flyg utrikes Boeing 787 5) 76 1) Genomsnittsbil 1997 med 2 passagerare 2) Stor buss med 60 passagerare 3) Svenskt intercitytåg med 65 % beläggning 4) Svensk inrikesflyg med 65 % beläggning 5) Genomsnittsresa Hongkong New York med 65 % beläggning Tabell: Koldioxidutsläpp/personkm/fordon Källa: SCB 51
6 Buller Karta: Buller från väg, järnväg och flygtrafik (Bullerfria områden i Skåne Lst) Trafikbuller utgör en betydande del av samhällsbullret. Buller påverkar människor på olika sätt beroende på bullerkälla, styrka och frekvens, profilen över tiden samt tid på dygnet. Vid samma ljudnivå upplevs flygbuller som mer störande än vägbuller, som i sin tur upplevs mer störande än tågbuller. Det är mer störande med buller i kombination med vibrationer och mer störande på natten än på dagen. Buller kan innebära störning av sömn och vila, stress, blodtrycksstegring, svårighet att höra samtal, försämrad uppmärksamhet och inlärning samt koncentrationssvårigheter. I Skåne beräknas ungefär 20 % av befolkningen vara exponerade för buller från järnväg, vägoch flygtrafik som överskrider de nivåer som skall uppnås i befintlig miljö på sikt. Storstadsregionen Malmö Lund har bedömts vara den mest bullerbelastade delen av Skåne. Var femtonde Skåning uppger att trafikbuller i bostaden upplevs som störande. Exponeringen av trafikbuller är ett betydande problem för Skånes befolkning, speciellt i vissa kommuner främst i sydvästra Skåne där insatser är befogade. 52
7 Samband mellan bebyggelsens och transportsystemets struktur Många skåningar pendlar varje dag till arbete eller utbildning och pendlingsmöjligheterna mellan de större tätorterna i regionen är goda. I skapandet av en bebyggelsestruktur som ger förutsättningar för en hög andel kollektivtrafikresande krävs att inte bara bostäderna, utan också arbetsplatserna, är lokaliserade i goda kollektivtrafiklägen. Det är ofta lättare att styra planeringen av bostäder än att styra planeringen av lokaler för arbete eller handel. Det är också svårt att kontrollera omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder. Fritidshus ligger ofta i områden långt bort från kollektivtrafikstråken. Men, även nya bostäder byggs i ogynnsamma kollektivtrafiklägen. Tillgängligheten till infrastruktur påverkar bebyggelsens lokalisering. God tillgänglighet ger förutsättningar för bebyggelse med hög täthet. Hög tillgänglighet anses ofta attraktivt för lokalisering av såväl bostäder som verksamheter. Risker för bullerstörningar, utsläpp och andra miljö störningar måste dock motverkas i planeringen eftersom störningar ofta får negativa effekter på områdets attraktivitet, i synnerhet på bostadsmarknaden. Runt stationerna i Malmö, Lund och Helsingborg bor en jämförelsevis stor andel av befolkningen inom bekvämt gång- och cykelavstånd. Persborgs station i Malmö har det ojämförligt största befolkningsunderlaget. Många stationer har endast cirka eller färre invånare inom sitt närområde. 26 stationer har färre än boende i det nära omlandet. Totalt i Skåne bor cirka personer inom två kilometer från tågstationer, vilket är cirka 47 procent av Skånes befolkning (2004). Karta: Anställda i stationsnära läge (2003). Strukturbild Skåne 53
8 Arbetsplatsernas geografiska lokalisering är förhållandevis gynnsam för kollektivresande. Bostäderna är mer spridda i geografin. I Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad ligger många arbetsplatser inom potentiellt räckhåll för pendlingsresenärer som reser med tåg. Där finns mer än tiotusen arbetsplatser inom två kilometers avstånd från järnvägsstationen. I ytterligare 27 stationsorter ligger mellan tusen och tiotusen arbetsplatser inom motsvarande avstånd från stationen. 23 stationer har färre än tusen arbetsplatser inom detta avstånd. Sammanlagt har cirka personer sin anställning inom två kilometer från en tågstation vilket motsvarar cirka 61 procent av de förvärvsarbetande i Skåne (2004). Sammantaget innebär detta att många av arbetsplatserna i Skåne i princip ligger inom räckhåll för tågtrafikresenärer som kan gå, cykla eller ta bussen till och från stationen. Det finns också en stor potential i att lokalisera tillkommande arbetsplatser i gynnsamma kollektivtrafiklägen. Karta: Befolkning boende i stationsnära läge (2004). Strukturbild Skåne Totalt sett finns det ett antal befintliga stationer som idag har relativt få boende och sysselsatta inom två kilometers radie. Rimligen bör här finnas en potential att planera för stationsnära boende och verksamheter samtidigt som resandeunderlaget för kollektivtrafiken förbättras. 54
9 Infrastrukturplanering för Skåne Inriktningsdialog.doc Kommunernas översiktsplaner Länsstyrelsen har gjort en sammanställning av kommunernas översiktsplaner2. Första gången detta gjordes var Materialet har sedan dess uppdaterats och utvecklats i omgångar, och den senaste versionen innehåller nästan samtliga antagna kommunala översiktsplaner. Sammanställningen innebär i sig en tolkning av varje plan där länsstyrelsen kodar in kommunernas planeringsbegrepp i ett standardiserat system med benämningar för olika markanvändningsändamål (PilotGIS). Detta eftersom de planeringsbegrepp som kommunerna använder sig av varierar från kommun till kommun. Genom att koda in begreppen i PilotGIS når man en gemensam begreppsvärld för analyser av översiktsplanerna. Den samlade bilden när man ser till kommunernas översiktsplaner är förhållandevis splittrad. Några kommuner anger stora utredningsområden i sina översiktsplaner medan andra mer precist pekar ut områden för bebyggelse av olika slag. Det är svårt att med hjälp av sammanställningen av kommunernas översiktsplaner få en samlad bild av den planerade bebyggelsen i Skåne. Karta. Sammanställning av kommunernas översiktsplaner Planerad bebyggelse i stationsnära lägen Ur ett hållbarhetsperspektiv är det en stor fördel att bostadsbebyggelse och arbetsplatser är lokaliserade i goda kollektivtrafiklägen. Hushållen blir då mindre sårbara vid till exempel höjda bränslepriser och deras möjligheter att söka jobb på en större arbetsmarknad ökar. Dessutom 2 I sammanställningen ingår antagna översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner. 55
10 Infrastrukturplanering för Skåne Inriktningsdialog.doc minskar belastningen på miljön om fler använder kollektiva transportmedel. I Skåne har förutsättningarna för i synnerhet tågresande förbättrats i takt med att kollektivtrafikservicen i form av Pågatåg- och Öresundstågtrafiken har byggts ut. Nya stationer har öppnats och mark i stationsnära lägen har öppnats upp för exploatering. Marknadsunderlaget för kollektivtrafik gynnas av samlad och tät bebyggelse inom bekvämt avstånd från kollektivtrafikstråkens stationer. Många planerade bebyggelseområden i kommunernas översiktsplaner ligger relativt långt (mer än två kilometer) från Pågatåg- och Öresundstågtrafikens stationer. Cirka 21 procent av den planerade bebyggelsen i kommunernas översiktsplaner ligger inom två kilometer från en befintlig järnvägstation. Om man ser till den planerade bostadsbebyggelsen ligger cirka 27 procent inom två kilometer från en befintlig järnvägsstation. En av anledningarna till att en relativt liten andel av den planerade bebyggelsen ligger stationsnära kan bero på att de flesta stationerna ligger i tätorternas centrum. I dessa områden är redan mycket av den lämpliga marken exploaterad. En annan anledning kan vara en liten efterfrågan på bostäder i de mindre orterna där det finns tillgänglig mark i stationsnära lägen. Karta: Planerad bebyggelse inom två kilometer från befintliga järnvägsstationer. 56
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merB-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merTransporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa
Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket
Läs merLuftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss
Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merExponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Läs merEN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29
Läs merRenare luft i Umeå. Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft!
Renare luft i Umeå Umeå kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå. Tillsammans tar vi stegen mot en renare luft! Höga halter av luftföroreningar i Umeå Idag är luften
Läs merEgenkontrollkampanj transportföretag 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 Tillsyn av transporter En rapport från Miljöförvaltningen Katarina Olsson och Emma Nordling Juni 2009, dnr: 2008-003085-206 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merSmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Läs merLokala luftkvalitetsproblem och lösningar
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merReviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)
Läs merFördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merNorra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merSTOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND
STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merLuften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Läs merFlygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merLUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPartikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
Läs merMiljöförvaltningen i Göteborg sammanställer
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merMiljöpåverkan från dieselpersonbilar
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet för 2018 Nordanstigs kommun 1. Inledning Nordanstigs kommun genomförde 2018 en inledande kartläggning av luftkvalitetssituationen i kommunen med anledning av Naturvårdsverkets
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs mer-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merLuftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merAtt mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Läs merFoodTankers AB. Miljörapport
FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merHandlingsplan för. utomhusluft
Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs mer