Drop-in support från Landstings IT om läsplattor, apple-id m.m Sammanträdets öppnande och eventuella frågor

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Landstingshuset, Karlstad Drop-in support från Landstings IT om läsplattor, apple-id m.m Utbildning i mötesapp Netpublicator Andreas Karlsson, Netpublicator AB Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar - Redovisning av budget och handlingsplan för hälso- och sjukvården landstingsdirektör Gunilla Andersson ekonomichef Ingrid Magnusson Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering Förslag till justerare: Ulric Andersson (Christina Wahrolin) ÄRENDEN LK/ Ekonomisk månadsrapport t.o.m. oktober (utsänds senare) 2. LK/ Handlingsplan för jämställdhet LK/ Remiss: Ansvarsfull hälso- och sjukvård Slutbetänkande av patientmaktsutredningen, SOU 2013:44. Ny reviderad tjänsteskrivelse utsändes senare. 4. LK/ Revisionsrapport; Landstingsstyrelsens ansvar för verksamhet som bedrivs inom Region Värmland 5. LK/ Vårdgivardirektiv för identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 6. LK/ Vårdgivardirektiv om vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning. 7. LK/ Vårdgivardirektiv för vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården 8. LK/ Vårdgivardirektiv för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården. 9. LK/ Möjlighet för medborgare att välja vårdcentral över landstingsgränserna. 10. LK/ Fördelning av hälsopeng i krav och kvalitetsboken år LK/ Lokaler för ambulansverksamhet inom kvarteret Stenhuset 16, Säffle kommun. 12. LK/ Ärenden behandlade av Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen 4 oktober LK/ Nominering av ledamöter till länets viltförvaltningsdelegation. 14. LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 15. LK/ Beslut om synnerliga skäl i balanskravsutredningen. 16. LK/ Borgensförbindelse med Kommuninvest 17. LK/ Reviderad landstingsplan och budget 2014 samt ekonomisk flerårsplan LK/ Förändring av patientavgifter. Nya kompletterande handlingar utsändes senare. 19. LK/ Medborgarförslag om tillägg av Kanal 10 i sjukhusens TV-utbud.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) 20 LK/ Motion angående besöksavgifter för hälsokontroller. 21. LK/ Motion om hälsokontroller för att motverka dödstalen i prostatacancer. 22. LK/ Motion om hälsoundersökningar för länets alla 40-,50-,60- och 70-åringar. 23. LK/ Motion om möjlighet för palliativ vård i hemmet för alla. 24. LK/ Rekommendation från SKL om gemensam enhetlig modell för preventivmedelssubvention. 25. LK/ Tandvårdstaxa LK/ Landstingsfullmäktiges beslut 2012 kompletterande återrapportering. 27. LK/ Rutin och länsöverenskommelse rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB).

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Åsa Löfvenberg LK/ Handlingsplan för jämställdhet När det gäller jämställdhetsarbete har Landstinget i Värmland att förhålla sig till internationella och nationella styrande dokument vilka medför ansvar att arbeta aktivt med område. Landstingets värdegrund innebär att organisationen ska genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekt för människors lika och okränkbara värde samt jämlikhet och jämställdhet betonas. Undertecknadet 2009 av den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på regional och lokal nivå (CEMR deklarationen) medförde ett bredare och mer systematiskt arbete med hög delaktighet för att konkretisera arbetet genom att utarbeta föreliggande handlingsplan. Arbetet drevs och samordnades av hälso- och sjukvårdsstaben. Genomförandet av handlingsplanen innebär att hålla trycket uppe i förbättringsarbetet i alla verksamheter och staber utifrån jämställdhetsperspektivet. För att optimera förutsättningarna i arbetet krävs att vissa grundläggande förutsättningar är uppfyllda. Förslag till beslut att godkänna handlingsplanen Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben

5 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Enheten för folkhälsa och samhällsmedicin 1 14 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Carin Johansson Landstingsstyrelsen Handlingsplan för jämställdhet Gäller för: Landstinget i Värmland Titel Version Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

6 Innehåll Bakgrund 3 Internationella jämställdhetsmål 3 Svenska jämställdhetspolitiska mål 3 Landstinget i Värmland 3 CEMR jämställdhetsdeklaration mellan kvinnor och män 3 Landstingsplan Processen kring framtagandet av handlingsplanen 4 Viktiga insatsområden för Landstinget i Värmland 5 Definitioner av begrepp 6 Normkritik innebär att man får syn på, och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. 7 Jämställdhet - ett mål för Landstinget i Värmland 8 En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen 8 Generella insatser Den politiska rollen 9 Mål 1. Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och 9 representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen 9 Mål 2. Verksamheters resurser fördelas likvärdigt 10 Arbetsgivarrollen 11 Mål 3. Arbetsglädje och ansvarstagande utifrån jämställda arbets-villkor 11 Rollen som tjänsteleverantör och planering för en hållbar utveckling 12 Mål 4. Landstinget bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet 12 Mål 5. Kvinnor och män framställs och bemöts jämställt 13 Upphandling av varor och tjänster 14 Mål 6. Avtal med samarbetspartner främjar jämställdhet 14 Uppföljning 14 Verktyg 14 Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

7 Bakgrund Internationella jämställdhetsmål FN, EU och Nordiska ministerrådet är internationella aktörer som arbetar för jämställdhet. Redan 1980 beslutade FN om Kvinnokonventionen (CEDAW) konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett grundläggande mål inom EU. Jämställdhetsfrågorna har därmed kommit att hamna högt på EU:s politiska dagordning. EU:s övergripande jämställdhetsmål är: En jämn fördelning av makt och inflytande. Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Delat ansvar för barn och hem. Frihet från könsrelaterat våld. Svenska jämställdhetspolitiska mål Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå det övergripande målet har regeringen fastställt fyra långsiktiga delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Landstinget i Värmland CEMR 1 jämställdhetsdeklaration mellan kvinnor och män Juni 2009 skrev Landstinget i Värmland under Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR:s jämställdhetsdeklaration). I och med undertecknandet följer ett åtagande att utarbeta och anta en handlingsplan och därefter genomföra den. Undertecknaren förbinder sig att handla i enlighet med följande principer: Jämställdhet är en grundläggande rättighet. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 1 CEMR-Council of European Municipalities and Regions är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorgan. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

8 Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocesser är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering av alla regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Landstingsplan 2014 Landstinget i Värmland har en värdegrund som innebär att organisationen ska genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekt för människors lika och okränkbara värde, jämlikhet och jämställdhet betonas. Landstinget i Värmland ska med kunskap, kvalitet och känsla främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling i länet, förebygga ohälsa och utifrån medborgarnas behov tillhandahålla en god och säker vård för alla. En god vård innebär att vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Landstinget använder sig av balanserad styrning i fem perspektiv: medborgare, verksamhet, medarbetare, miljö och ekonomi. Processen kring framtagandet av handlingsplanen Landstinget i Värmland har i arbetet med att ta fram en handlingsplan enligt CEMR deklarationen strävat efter en hög delaktighet i hela processen. En arbetsgrupp har ansvarat för processen. I arbetsgruppen har ingått förtroendevalda från majoritet och opposition, upphandlingschef, hälso- och sjukvårdsstabens chef, förhandlingschef, jämställdhetsstrateg och utvärderingsansvarig för landstingets jämställdhetsprojekt. Ett utgångsläge för arbetet har varit en nulägesbeskrivning av hur jämställd landstingets verksamheter är och den har tagits fram med hjälp av uppföljningsverktygen MakEQuality 2 och JÄMIX 3. De nyckeltal som följs upp inom varje mål kallas indikatorer. Med stöd av de mål och indikatorer som finns i uppföljningsverktygen har verksamhetsområden inom landstinget varit delaktiga i att ta fram aktiviteter som krävs för att nå uppsatta mål. Målen i den framtagna handlingsplanen har till största del hämtats från uppföljningsverktyget MakEQuality. Mål och aktiviteter under de olika rollerna politik, arbetsgivare, tjänsteleverantör och upphandling av varor och tjänster har prioriterats inom respektive område och bedöms kunna genomföras inom befintliga ekonomiska ramar. Däremot krävs extra resurser för de generella insatserna som är en förutsättning för 2 MakEQuality är ett redskap framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som en möjlighet för kommuner, landsting och företag att kvalitetssäkra sitt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. 3 Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex JÄMIX speglar jämställdhetsarbetet i personalpolitiken (arbetsgivarrollen) Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

9 att verksamheterna ska kunna genomföra sina aktiviteter. Där har en grov resursberäkning av föreslagna aktiviteter gjorts. En dialog har förts kring förslaget till handlingsplan med demokratiberedningen och landstingsstyrelsens samtliga utskott, hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp och stabschefsgruppen. Viktiga insatsområden för Landstinget i Värmland Enligt nulägesbeskrivningen framträdde vissa utvecklingsområden som tillsammans utgör vad man inom Landstinget i Värmland har att utgå ifrån i det fortsatta arbetet med att förverkliga CEMR-deklarationen. De områden som främst framstår som prioriterade områden att jobba vidare med är att: Genomföra ett systematiskt förbättringsarbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Beakta jämställdhet i landstingets riktlinjer för information och kommunikation. Skapa verktyg och följa upp hur upphandlingar av varor och tjänster styr mot en jämställd verksamhet. Skapa systematik och verktyg för att genomföra analyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv i samband med myndighetsbeslut, årsbokslut, politiska beslut, utrednings och handläggningsarbete och VRI 4 -statistik kopplat till patientsäkerhet De områden som Landstinget i Värmland ligger bra till i sitt arbete med jämställdhet enligt nulägesbeskrivningen är att verksamheterna kännetecknas av ett inkluderande samarbetsklimat, att det finns lika möjligheter för kvinnor och män att bli chef och möjligheten till tillsvidareanställningar för kvinnor och män. Samtliga dessa tre punkter ligger inom landstingets roll som arbetsgivare, där ett arbete med jämställdhetsfrågor bedrivits under lång tid. Att fortsätta detta goda arbete och sprida det till övriga delar inom landstinget framstår med grund i nulägesbeskrivningen också som centralt. 4 VRI är en förkortning för vårdrelaterade infektioner Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

10 Definitioner av begrepp Inom Landstinget i Värmland gör vi följande definitioner: Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter. Det förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Jämlikhet handlar om alla individers lika värde oavsett kön, religion, social tillhörighet, sexuell läggning mm. I politiska sammanhang handlar det även om inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati. Intersektionalitet är en sociologisk teori och ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Jämställdhetsintegrering handlar om att alla delar i en organisation ska ta hänsyn till och utforma sin verksamhet i relation till de villkor kvinnor och män lever under och tillfredsställa både kvinnors och mäns behov. Det innebär att jämställdhetsintegrering berör frågor om jämlikhet, eftersom grupperna kvinnor och män inte är homogena: Kvinnors och mäns situation och behov varierar beroende på en mängd faktorer som ålder, social tillhörighet, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och religion. Det är lika mycket en fråga om att utveckla organisationer och verksamheter så att de tar tillvara på medarbetarnas fulla potential och om att ha en verksamhet som möter och tar tillvara på kundernas/medborgarnas behov kort sagt, en kvalitetssäkrad verksamhet. Flerfaldig diskriminering är ett begrepp som används i CEMR deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innefattar diskriminering som bland annat har sin grund i kön, hudfärg, etnicitet eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder, sexuell ning, könsidentitet eller könsuttryck eller socioekonomisk tillhörighet. CEMR har alltså en bredare definition än diskrimineringslagen. Kön är i dagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna män och kvinnor. Begreppet har flera olika delar: Könsidentitet - Det kön en person känner sig som. Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Juridiskt kön - Det kön som står registrerat i varje persons folkbokföring, pass och legitimation. Socialt kön - Det som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Inom feminismen är det synonymt med genus. Genus är ett begrepp som beskriver de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

11 Normkritik innebär att man får syn på, och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

12 Jämställdhet - ett mål för Landstinget i Värmland En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen För att garantera en hälso-och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen krävs att flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas i alla delar av organisationen. Vi tittar alltid på kön men aldrig bara på kön. Generella insatser Landstingets handlingsplan för jämställdhet gäller till 2015 och följer samma tidsperiod som landstingets flerårsplan. För arbetet krävs vissa generella insatser. Det är också en förutsättning att alla verksamheter i organisationen deltar i arbetet för att uppnå en jämställdhetsintegrering. Normkritik förutsätts genomsyra allt arbete. Aktiviteter: En koordinerande funktion i Landstinget i Värmland inrättas med uppdrag att implementera handlingsplanen. Uppdraget ligger inom Ledningsstöd, en arbetsgrupp bildas för området och genomförande av handlingsplanen med deltagande från landstingets samtliga staber. Arbetet genomförs inom ordinarie uppdrag och budget. Metodutbildning i att göra jämställdhetsanalyser. Två utbildningar genomförs/år och riktas till verksamhetsutvecklare och nyckelpersoner. Generella utbildningsinsatser till alla medarbetare för att höja kompetensnivån kring jämställdhet och genus. Olika webbaserade utbildningar finns tillgängliga och bör föras in mer strukturerat i hela organisationen. Jämställdhetsutbildning för chefer som genomförs inom befintlig ram. Denna handlingsplan integreras i landstingets nya flerårsplan. Nedan följer de mål och aktiviteter som landstinget valt att prioritera. De är samlade under huvudrubriker som beskriver områdena: Politiska rollen. Arbetsgivarrollen. Rollen som tjänsteleverantör och planering för hållbar utveckling. Upphandling av varor och tjänster. De aktiviteter som tagits fram under varje mål är aktiviteter som ska genomföras under och genomförs inom befintliga budgetramar. Aktiviteterna ses som en start på en längre resa för att nå en jämställd verksamhet. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

13 Den politiska rollen Mål 1. Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen Delmål: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika möjligheter till delaktighet och inflytande i brukardialog och medborgardialog med Landstinget i Värmland. Aktiviteter: Jämställdhetsperspektivet beaktas vid planering av medborgardialoger, både i det interna och externa perspektivet. Könsuppdelad statistik används vid analys av genomförda medborgardialoger. Uppföljning av patient- och brukarorganisationers representanters upplevelse av möjligheten att påverka. Referensgrupp för barn och ungdomar inrättas med syfte att öka inflytandet i hälso- och sjukvårdens arbete Ta fram enkät till patient- och brukarorganisationernas representanter, som ur ett jämställdhetsperspektiv, mäter upplevelsen av påverkansmöjligheter. Genom att använda könsuppdelad statistik kartlägga representationen av kvinnor och män, flickor och pojkar, i patient och brukarorganisationerna. Indikator: Jämställdhetsanalyser i beslutsunderlag inför medborgardialoger. Könsuppdelad statistik i resultatrapport efter genomförda medborgardialoger. Det finns könsuppdelad statistik som visar representation av kvinnor och män, flickor och pojkar, från patientorganisationer i brukardialog. Delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i landstingets politiska organ Aktiviteter: Varje mandatperiod genomförs kartläggningar som visar hur representationen ur ett jämställdhetsperspektiv ser ut i landstingets politiska organ. Kartlägga upplevelser av inflytande och delaktighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv bland landstingsfullmäktiges ledamöter. Indikator: Representation i landstingets politiska organ i ett jämställdhetsperspektiv. Fullmäktigeenkät, upplevelse av inflytande och delaktighet ur ett jämställdhetsperspektiv. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

14 Mål 2. Verksamheters resurser fördelas likvärdigt Delmål: Jämställdhetsanalyser tillämpas i den politiska beslutsprocessen Aktiviteter: Riktlinjer arbetas fram för könsuppdelad statistik och analys. Utbildning av handläggare. Utbildning av politiker. Indikator: Könskonsekvensbeskrivningar i beslutsunderlag. Delmål: Myndighetsbeslut som rör enskilda kvinnor och män fattas utifrån kriterier som säkerställer likvärdig behandling. Aktiviteter: Kartläggning av nuläge. Analys av vilka myndighetsbeslut som berörs. Indikator: Systematisk analys av myndighetsbeslut. Delmål: Verksamhetens ekonomiska resurser fördelas likvärdigt mellan kvinnor eller flickor och män eller pojkar. Jämlik vård innebär att göra skillnad, att vården anpassas efter människors olika behov och förutsättningar. Aktiviteter: Jämställdhetsutbildning för controller. Indikator: Årsredovisningen beskriver hur verksamhetens resurser har fördelats mellan könen. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

15 Arbetsgivarrollen Mål 3. Arbetsglädje och ansvarstagande utifrån jämställda arbetsvillkor Delmål: Inga osakliga löneskillnader ska förekomma inom landstingets verksamheter. Aktiviteter: Genomföra lönekartläggningar Indikator: Skillnad i genomsnittslön mellan kvinnor och män inom respektive yrkesgrupp samt mellan likvärdiga yrken. Delmål: Främja en jämnare könsfördelning inom landstingets yrkesgrupper. Aktiviteter: Årlig uppföljning av könsfördelningen inom våra största yrkesgrupper där vi sätter mål på en önskvärd fördelning. Ha med både kvinnor och män i rekryteringsgrupper. Indikator: Könsfördelning inom verksamhetens yrkesgrupper. Delmål: Varken sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska få förekomma. Aktiviteter: Revidera riktlinjen om sexuella trakasserier och göra den känd i verksamheterna. Revidera riktlinjen om kränkande särbehandling och göra den känd i verksamheterna. Informera nyanställda medarbetare om riktlinjerna för sexuella trakasserier respektive kränkande särbehandling. Indikator: Hur väl verksamheten uppfyller regelverket, enligt diskrimineringslagen, kring jämställdhetsarbetet. Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

16 Rollen som tjänsteleverantör och planering för en hållbar utveckling Mål 4. Landstinget bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet Delmål: Jämställdhetsintegrerade utrednings- och uppföljningsprocesser Aktiviteter: Integrera ett jämställdhetsperspektiv i tertialuppföljning med bl. a. uppföljning av VRI samt uppföljning av nationella riktlinjer. Analysera öppna jämförelser ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikator: Könsuppdelad statistik finns. Jämställdhetsanalyser görs kontinuerligt i ordinarie arbete. Årsredovisning beskriver fördelning mellan könen och könsuppdelad statistik. Delmål: Kvinnor, flickor, män och pojkar har rätt till en säker vård Aktiviteter: Beakta jämställdhetsperspektivet i patientsäkerhetsarbetet. Använda kvalitetsregister som källa vid analyser ur genusperspektiv. Utbilda händelseanalysledare i att genomföra jämställdhetsanalyser (till exempel metod 4R 5 ) Indikator: Könsuppdelad statistik för vårdrelaterade infektioner analyseras och redovisas 2 gånger per år. Delmål: Personal inom landstinget har kunskap om hur jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv påverkar kvalitet och patientsäkerhet. Personalen kan tillämpa kunskap i verksamheten. Aktiviteter: Jämställdhetsperspektivet beaktas i hela kedjan med avvikelser. Jämställdhetsutbildning för chefer. Utbildning i metodstöd och normkritik. Indikator: Patientavvikelser analyseras och redovisas könsuppdelat. Delmål: Våld i nära relationer ska minska Aktiviteter: Implementering av vårdprogram mot våld i nära relationer. Landstingsövergripande riktlinjer för skyddade identiteter. Återkommande utbildnings och fortbildningsinsatser. Indikator: Systematiskt arbete för våldsutsatta kvinnor och män. 5 4R är en metod för att kartlägga och analysera verksamheter. R:en står för Representation, Resurser, Realia och Realisera Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

17 Mål 5. Kvinnor och män framställs och bemöts jämställt Delmål: Landstingets riktlinjer för information och kommunikation beaktar jämställdhet. Aktiviteter: Jämställdhetsperspektivet ska alltid beaktas vid den årliga revideringen av landstingets riktlinjer för information och kommunikation. Indikator: Riktlinjer för information och kommunikation beaktar jämställdhet. Delmål: Publikationer jämställdhetsanalyseras. Aktiviteter: Senast 2014 ska landstingets kommunikationskanaler ha analyserats utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Informationsstabens medarbetare ska senast 2014 ha genomgått jämställdhetsutbildning och en checklista för jämställdhetsanalys ska ha tagits fram. Jämställdhetsperspektivet ska alltid finnas som fast punkt på agendan vid olika former av redaktionell planering inom informationsstaben. Indikator: Jämställdhetsanalyser av text och bild görs innan publicering av informationsmaterial. Delmål: Brukare av landstingets servicefunktioner bemöts likvärdigt Aktiviteter: Patientnämnden kartlägger inkomna ärenden inom området bemötande. Metodutveckling för bemötandefrågor. Samverkan mellan olika verksamheter inom landstinget kring bemötandefrågor. Indikator: Jämställdhetsanalyserade brukarundersökningar Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

18 Upphandling av varor och tjänster Mål 6. Avtal med samarbetspartner främjar jämställdhet Delmål: Landstinget har enhetliga riktlinjer för hur jämställdhet ska beaktas vid upphandling och avtal enligt LOU 6 och LOV 7, avtal med civila samhällsorganisationer samt när verksamhet bedrivs i egen regi. Aktiviteter: Beakta jämställdhet vid revidering av riktlinjer för upphandling. Utbildningsinsatser. Indikator: Riktlinjer för upphandling beaktar jämställdhet Delmål: Upphandlingskraven leder till jämställd verksamhet Aktiviteter: Utarbetande av dokument som biläggs förfrågningsunderlag. Utvärdering och uppföljning säkerställs Indikator: Uppföljning av jämställdhetskrav i tecknade avtal Uppföljning Arbetet följs upp genom makequality, Jämix och landstingets ordinarie uppföljningssystem. I arbetet eftersträvas en lärande utvärdering för att ta vara på de erfarenheter som görs. Verktyg På finns verktyg som stöd i det dagliga arbetet. Här finns bland annat checklistor och beskrivning av olika metoder för jämställdhetsanalys Utarbetad av: Anna-Carin Johansson 6 Lagen om offentlig upphandling 2007:1 091(LOU) 7 Lagen om valfrihetssystem 2008: 962 (LOV) Titel Revision Giltig t.o.m. Jämställdhet (14)

19 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist LK/ Svar till landstingets revisorer om landstingsstyrelsens ansvar för verksamhet som bedrivs inom Region Värmland Landstingets revisorer har genomfört en studie avseende landstingets ansvar och befogenheter för kultur-, trafik-, region- och andra frågor inom Region Värmland. Studien visar att Region Värmland har fullt ansvar för att bedriva verksamhet inom ramen för gällande förbundsordning. Landstingsstyrelsen har inget ansvar för att utöva någon intern kontroll, enligt Kommunallagen 6 kap. 7. Däremot har landstingsstyrelsen en uppsiktsplikt, enligt Kommunallagen 6 kap. 1. Landstingsstyrelsen fastställde den 8 oktober Direktiv för uppsiktsplikt och internkontroll i landstinget. I direktivet framgår att landstingsstyrelsen med uppmärksamhet ska följa de frågor som kan inverka på verksamhetsutveckling och ekonomisk ställning inom Region Värmland, genom att begära in tertialsrapporter eller andra typer av nödvändigt underlag. En redovisning lämnas till landstingsstyrelsen efter varje rapporteringstillfälle. Förslag till beslut./. att godkänna bifogat förslag till svar på revisorernas frågor om landstingsstyrelsens ansvar för verksamheter som bedrivs inom Region Värmland. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Chef verksamhets- och ledningsstöd

20 Datum Vår beteckning Ledningsstöd LK/ Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Blomquist Landstingets revisorer Landstingsstyrelsens ansvar för verksamhet som bedrivs inom Region Värmland Bakgrund Landstingets revisorer har genomfört en studie avseende landstingets ansvar och befogenheter för kultur-, trafik-, region- och andra frågor inom Region Värmland. Studien visar att Region Värmland har fullt ansvar för att bedriva verksamhet inom ramen för gällande förbundsordning. Landstingsstyrelsen har inget ansvar för att utöva någon intern kontroll, enligt Kommunallagen 6 kap. 7. Däremot har landstingsstyrelsen en uppsiktsplikt, enligt Kommunallagen 6 kap. 1. Av undersökningen framgår att landstingsstyrelsen kan fullgöra sin uppsiktplikt på olika sätt. Man kan begära in kvartals- eller andra typer av regelbunden rapportering från Region Värmlands styrelse. Uppsiktsplikten ger dock inte några egentliga maktmedel för landstingsstyrelsen när det gäller verksamheten i Region Värmland. Landstingsstyrelsen sätt att utöva uppsiktsplikt över Region Värmlands verksamhet Landstingsstyrelsen fastställde den 8 oktober Direktiv för uppsiktsplikt och internkontroll i landstinget. I direktivet framgår att landstingsstyrelsen ska med uppmärksamhet följa de frågor som kan inverka på verksamhetsutveckling och ekonomisk ställning inom Region Värmland, genom att begära in tertialsrapporter eller andra typer av nödvändigt underlag. En redovisning lämnas till landstingsstyrelsen efter varje rapporteringstillfälle. Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 Karlstad Gunnar.Blomquist@liv.se Karlstad Telefax Org.nr

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND RAPPORT Revisorerna VHL/JM Rev/13027 Landstingets ansvar för verksamhet inom Region Värmland Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter. Utifrån detta uppdrag och ansvar har landstingets revisorer utarbetat dokumentet Granskningsstrategi i vilket de beskrivit de områden som revisorerna främst ska fokusera på under innevarande mandatperiod. Baserad på granskningsstrategin gör revisorerna en årlig riskbedömning och revisionsplan. I Riskbedömning och revisionsplan 2013 har revisorerna aktualiserat en förstudie avseende landstingets ansvar och befogenheter med avseende på kultur-, trafik- och regionfrågor, verksamhet som i dag bedrivs inom Region Värmland (RV). RV bedriver också annan verksamhet som har bäring på landstingets ansvarsområden, t.ex. samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet. RV är ett regionalt samverkansorgan som också har statliga uppdrag. Regionen har exempelvis ansvar för infrastrukturplanering, d v s frågor som rör järnväg, väg, sjöfart och flyg. Regionen ansvarar även för fem folkhögskolor och flera regionala resurscentra. Från och med 2012 är RV dessutom regional kollektivtrafikmyndighet för Värmlands län. Syfte och revisionsfrågor Syftet med förstudien har varit att skaffa kunskap om de regler som styr landstingets eventuella ansvar och befogenheter för styrning, uppföljning och intern kontroll för kultur-, trafik- och regionfrågor och annan verksamhet som har bäring på landstingets ansvarsområden. Förstudien ska ge svar på följande frågor: Med vilka mandat fattar RV beslut? Har landstingsstyrelsen ansvar för styrning, uppföljning och intern kontroll avseende verksamhet som bedrivs inom RV Kopplat till ansvar som nämnd enligt 6 kap. 7 KL? Kopplat till landstingsstyrelsens uppsiktsplikt enligt 6 kap 1?

23 LANDSTINGET I VÄRMLAND RV är ett indirekt valt organ med ett regionfullmäktige där ledamöterna valts av respektive huvudman. Vem eller vilka ansvarar RV:s fullmäktige inför och ska landstingsfullmäktige ta ställning i ansvarsfrågan för de ledamöter som utsetts av landstinget? Avgränsning Granskningen avgränsades initialt till inhämtning av kunskap och syftade inte till att göra några bedömningar. Kunskapen skulle kunna användas i revisorernas kommande riskanalyser och som utgångspunkt för diskussioner med länets kommunrevisorer om eventuella framtida gemensamma granskningsinsatser. Vid revisorernas möte den 10 juni uppdrogs åt revisionskontoret att komplettera kunskapsinhämtningen med en genomgång av protokoll från möten med landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen för att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa hade behandlat verksamhet i RV vid sina sammanträden. Syftet var att bedöma om landstingsstyrelsen hade uppfyllt de krav som kommunallagen (KL) ställer på styrelsen. Revisionskriterier Granskningen har utgått från tillämplig lagstiftning och förbundsordningen styrdokument för Region Värmland. Ansvarig nämnd Landstingsstyrelsen är ansvarig nämnd för all verksamhet som bedrivs i landstinget. Granskningen ska visa om landstingsstyrelsen har något ansvar för verksamhet som har bäring på landstingets ansvarsområden och som bedrivs av Region Värmland. Metoder Granskningen har genomförts i form av analys av dokument och anlitande av juridisk kompetens vid Sveriges kommuner och landsting (SKL). Redogörelserna för ansvar och befogenheter samt hänvisningar till lagrum i avsnittet Resultat nedan är till största delen baserade på och i vissa fall helt hämtade från ett utlåtande från SKL:s jurist 1. 1 Utlåtande ifråga om Landstinget i Värmlands roll som medlem i kommunalförbundet Region Värmland, , Staffan Wikell, Sveriges kommuner och landsting

24 LANDSTINGET I VÄRMLAND Resultat Iakttagelser rörande ansvar, befogenheter och regelverk Regler som styr RV:s beslutsfattande Som kommunalförbund fattar RV beslut med stöd av sin förbundsordning och får inte gå utanför ramarna i den. Förbundsordningen utgör spelplanen för ett kommunalförbund och när kommunalförbundet är bildat så är det självstyrande inom ramen för förbundsordningen. Kommunalförbundet är ett slags specialkommun. Reglerna i KL gäller i tilllämpliga delar för förbundet. För budgeten gäller dock delvis andra regler. Ett kommunalförbund kan inte heller hålla folkomröstningar. Offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen gäller automatiskt för ett kommunalförbund, liksom offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och förvaltningslagen. En viktig skillnad mot en kommun/ett landsting är att ett kommunalförbund inte har någon allmän kompetens på det sätt som en kommun eller ett landsting har enligt 2 kap KL. RV kan alltså inte själv välja att starta verksamheter inom den allmänna kompetensens ram, eller att stödja sådana verksamheter frivilligt enligt eget gottfinnande. Kommunalförbundet har ingen egen beskattningsrätt. Kopplingen till medlemmarnas ekonomi och beskattningsrätt regleras i 8 kap 23 KL. Där sägs att medlemmarna är skyldiga att fylla bristen om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld. Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Medlemmarna har alltså ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. De svarar inte solidariskt utan varje medlem svarar bara för så stor del av skulden som svarar mot medlemmens andel i förbundets tillgångar och skulder. Landstingsstyrelsens ansvar för styrning, uppföljning och intern kontroll avseende verksamhet som bedrivs inom RV Av förbundsordningen framgår att RV är organiserat med s.k. fullmäktigemodell. Det innebär att det finns ett fullmäktige och en styrelse. Därutöver finns en kollektivtrafiknämnd. Bestämmelsen i 6 kap 7 KL om ansvar för intern kontroll m.m. i de fall vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap 16 KL har lämnats över till någon annan är inte tillämplig på verksamhet som bedrivs inom RV. Bestämmelsen tar sikte på dels kommunala företag, dels kommunala entreprenader, där kommunen/landstinget är beställare. Däremot omfattas inte kommunalförbund i uppräkningen i 3 kap 16 KL. Kommunalförbundets medlemmar är inte beställare i förhållande till förbundet på det sätt som man är i förhållande till en entreprenör eller ett eget bolag. De förut-

25 LANDSTINGET I VÄRMLAND sätts alltså inte ha någon skyldighet att utöva internkontroll enligt 6 kap 7 över kommunalförbunden. Nämndansvar för bland annat internkontroll är alltså en intern fråga i förbundet. Däremot har landstingsstyrelsen ett ansvar för uppsikt över verksamheten som bedrivs i RV. Uppsiktsplikten omfattar enligt 6 kap 1 KL sådana kommunalförbund som kommunen/landstinget är medlem i. Hur styrning av och insyn i förbundsmedlemmarnas ekonomi och verksamhet ska gå till konkret ska regleras i förbundsordningen, se 3 kap p. KL. Enligt SKL:s skrift På den säkra sidan 2, handlar uppsikten om att genom rapporter, iakttagelser och dialog följa vad som händer och att ta initiativ när mål och beslut inte följs. Styrelsen ska med uppmärksamhet följa de frågor som kan inverka på utveckling och ekonomisk ställning, likaså ta initiativ, begära upplysningar och yttranden och göra de framställningar som behövs. Enligt SKL:s jurist kan uppsiktsplikt över ett kommunalförbund handla om att styrelsen i kommunalförbundet avlämnar kvartalsrapporter till medlemmarnas styrelser om ekonomi och verksamhetsutveckling eller lämnar upplysningar på begäran till medlemmarna. Bestämmelsen i 3 kap p KL innebär att uppsiktsplikten i 6 kap KL i sig inte ger några egentliga maktmedel för landstingsstyrelsen när det gäller verksamheten i RV. Andra former av uppföljning och insyn Det finns också möjlighet för landstingsfullmäktige att genom interpellationer få insyn i ett kommunalförbunds verksamhet. Ledamöterna i landstingsfullmäktige kan ställa interpellationer i fullmäktige till landstingsstyrelsens ordförande angående uppsikten i kommunalförbundet. Landstingsfullmäktige kan enligt 5 kap 53 KL besluta om att landstingsstyrelsens ordförande får överlåta till ordförande i styrelse eller nämnd i kommunalförbundet att besvara interpellationer. Fullmäktige kan också tillåta att en ledamot i fullmäktige som också har uppdrag i kommunalförbundet får interpelleras 3. Utöver de formella möjligheterna till insyn finns också möjlighet till inflytande och insyn genom kopplingen mellan ledamöternas uppdrag i kommunalförbundets beslutande organ och deras uppdrag i landstingsfullmäktige. Kort om ansvarsförhållandena inom RV Fullmäktige i RV svarar inte inför något utomstående organ. Ledamöternas utövning av sina uppdrag prövas inte av något utomstående organ och landstingsfullmäktige ska inte besluta om ansvarsfrihet. De kan enligt SKL:s jurists bedömning inte heller med stöd av 4 kap 10 KL avsättas av medlemmarnas fullmäktige. 2 På den säkra sidan - Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting, Sveriges kommuner och landsting, ISBN Prop. 1996/97:105, Kommunal samverkan

26 LANDSTINGET I VÄRMLAND RV:s styrelse ansvarar inför regionfullmäktige. Regionens revisorer utför sin granskning på uppdrag av regionfullmäktige. De granskar verksamheten som utförts av RV:s styrelse och avger revisionsberättelsen till RV:s fullmäktige som sedan prövar frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Detta sammanhänger med den valda organisationsmodellen, alltså fullmäktigemodellen. Det förekommer att man använder sig av så kallad samordnad revision, dvs att revisorerna i kommunalförbundet hämtas ur kretsen av revisorerna hos medlemmarna. Iakttagelser från genomgång av förbundsordning samt protokoll från sammanträden i landsstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige Vi har i vår förstudie kunnat konstatera att förbundsordningen för RV innehåller reglering av former för yttranderätt och för att väcka ärenden i regionfullmäktige. Däremot saknas reglering avseende återrapportering av verksamhet och ekonomi till medlemmarnas styrelser eller andra former av insyn. Av landstingsstyrelsens protokoll för perioden 2012 till dags dato framgår att landstingsstyrelsen behandlat frågor som rör verksamhet inom RV, bland annat frågor som rör Nya perspektiv samt olika verksamhetsområden där det är aktuellt med samverkan med länets kommuner. Däremot framgår inte att styrelsen har vidtagit några särskilda åtgärder för att fullgöra uppsiktsplikten. Av protokollen från landstingsfullmäktige för perioden 2012 till dags dato framgår inte att någon ledamot i fullmäktige har interpellerat angående uppsikten över RV. Däremot har information om samverkansarbetet inom Nya Perspektiv lämnats till landstingsfullmäktiges ledamöter under Sammanfattande slutsatser Region Värmland är ett förbund organiserat med så kallad fullmäktigemodell, vilket innebär att det är regionstyrelsen som ansvarar för intern kontroll avseende förbundets verksamhet. Landstingsstyrelsen har således inget nämndansvar, till exempel ansvar för förbundets interna kontroll. Däremot visar kartläggningen att landstingsstyrelsen enligt kommunallagen har uppsiktsplikt över verksamhet som bedrivs inom RV. Lagen ger dock i sig inga befogenheter. Formerna för att utöva uppsiktsplikten måste regleras i förbundsordningen. Förbundsordningen i dag saknar reglering av former för uppsiktsplikt och insyn från huvudmännens styrelser. Det finns därför enligt vår uppfattning anledning för landstingsstyrelsen att överväga hur den ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt. Vi har noterat att förslag om en utredning av landstingets förhållande till de regionala frågorna behandlades av landstingsstyrelsen Ärendet återremitterades och har sedan dess hanterats av de politiska partierna. Under 2013 gav de politiska partier som finns representerade i region- och

27 LANDSTINGET I VÄRMLAND landstingsfullmäktige uppdrag till ordförandena i landstingsstyrelsen och regionstyrelsen att sätta samman en parlamentarisk regionbildningskommitté. Kommitténs uppdrag är att utreda hur Landstinget i Värmland och Region Värmland kan gå samman och bilda en gemensam regionkommun. Frågan om hur landstingsstyrelsen ska fullgöra sin uppsiktsplikt är enligt vår bedömning relevant även om arbete med att bilda regionkommun startas, under tiden fram till dess att en eventuell regionkommun bildas. Iakttagelserna under avsnittet som rör ansvarsprövning ovan bekräftar nuvarande ordning som innebär att landstingets revisorer inte vidtar några åtgärder vad gäller ansvarsprövning som rör RV och dess verksamhet. Johan Magnusson Certifierad kommunal yrkesrevisor Veronica Hedlund Lundgren Certifierad kommunal yrkesrevisor

28 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv för Identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar och andra föreskrifter. Det tydliggör ansvar och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för identitetskontroll m.m. i hälso- och sjukvården ska följande lagar och föreskrifter följas: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Tandvårdslag (1985:125), TVL Patientdatalagen, 3 kap. 6 (2008:355), PDL Socialstyrelsens allmänna råd om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården (SOSFS 1992:2) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, 3 kap. 4-5 (SOSFS 2008:14) Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och råd om vissa åtgärder inom hälsooch sjukvården vid dödsfall (SOSFS 1996:29) Provtagning vid utredning om faderskap (SOSFS 2002:3) Smittspårning, 5 kap. 2 (SOSFS 2005:23) Vårdgivaren ska utarbeta en riktlinje som säkerställer enhetliga regler för identitetskontroll inom landstinget. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för identitetskontroll m.m. i hälso- och sjukvården Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef för hälso-och sjukvårdstaben

29 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 1 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården samt tandvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar och andra författningar. Det tydliggör ansvar och omfattar hela eller delar av landstinget. För att kunna garantera patientsäkerheten är det viktigt att varje patients identitet kan fastställas i alla kontakter med vårdgivare. Vid alla hälso- och sjukvårdsinrättningar eller motsvarande ska det därför finnas fastställda, säkra och kommunicerade rutiner för identitetskontroll Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Tandvårdslag (1985:125), TVL Patientdatalagen, 3 kap. 6 (2008:355), PDL Socialstyrelsens allmänna råd om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården (SOSFS 1992:2) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, 3 kap. 4-5 (SOSFS 2008:14) Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (SOSFS 1996:29) Provtagning vid utredning om faderskap (SOSFS 2002:3) Smittspårning, 5 kap. 2 (SOSFS 2005:23) Ansvarsfördelning Landstingsdirektören ansvarar för att en riktlinje för identitetskontroll utarbetas som säkerställer enhetliga regler inom landstinget. Verksamhetschefen är ansvarig för att det upprättas rutiner för identitetskontroll. De skall vara utformade på ett sådant sätt att de fungerar i den egna verksamheten och vid vårdens övergångar. Implementering Vårdgivardirektivet och riktlinjen ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem - Vårt arbetssätt. Titel Revision Giltig t.o.m. Identitetskontroll m.m av patienter i hälso- och sjukvården (2)

30 Verksamhetschef ansvarar för implementering av och följsamhet av riktlinjen. I samband med implementering av riktlinjen och den lokala rutinen ska behövliga utbildningsinsatser genomföras. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras på lämpligt sätt. Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet är fastställt är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och riktlinjen fastställts. Uppföljning Varje division, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby och tandvården ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur vårdgivardirektivet efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektivet sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, utvecklingsledare, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Bengt Stenström, utvecklingsledare Barbro Eråker, verksamhetsutvecklare Anne-Marie Carlsson, verksamhetsutvecklare Ann-Christine Ytterberg, utredningstandläkare Titel Revision Giltig t.o.m. Identitetskontroll m.m av patienter i hälso- och sjukvården (2)

31 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv om vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar och andra föreskrifter. Det omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning ska följande lagar och föreskrifter tillämpas: - Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL - Tandvårdslag (1985:125), TVL - Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. - Lag (2008:286) omkvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av mänskliga vävnader och celler - Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) avseende donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler - Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:31) avseende vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården - Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) avseende användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att rutiner finns för hur rekvisition av vävnader och celler för terapeutisk användning ska utformas och hanteras mottagna vävnader och celler hanteras och förvaras på ett sådant sätt att avsedd kvalitet och avsedda egenskaper bibehålls. vävnader och celler enbart rekvireras från en vävnadsinrättning som har Socialstyrelsens tillstånd. vävnader och celler endast rekvireras för direktdistribution i de fall det föreligger en allvarlig och överhängande fara för en mottagares liv och hälsa och att mottagarens sjukdomstillstånd inte medger att de normala säkerhetskraven uppfylls. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning

32 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef för hälso-och sjukvårdstaben

33 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 1 2 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m. Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården och tandvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar och andra författningar. Det tydliggör ansvar och omfattar hela eller delar av landstinget. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Tandvårdslag (1985:125), TVL Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av mänskliga vävnader och celler Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) avseende donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:31) avseende vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:32) avseende användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning Definitioner Donation: förfarande som resulterar i att mänskligt biologiskt material får tas tillvara Ansvarsfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att: - det finns dokumenterade rutiner för hur rekvisitioner av vävnader och celler för terapeutisk användning ska utformas och hanteras. - mottagna vävnader och celler hanteras och förvaras på ett sådant sätt att avsedd kvalitet och avsedda egenskaper bibehålls. - vävnader och celler enbart rekvireras från en vävnadsinrättning som har Socialstyrelsens tillstånd. - vävnader och celler endast rekvireras för direktdistribution i de fall det föreligger en allvarlig och överhängande fara för en mottagares liv och Titel Revision Giltig t.o.m. Användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m (2)