Handlingsplan för jämställdhet

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Enheten för folkhälsa och samhällsmedicin 1 14 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Carin Johansson Landstingsstyrelsen Handlingsplan för jämställdhet Gäller för: Landstinget i Värmland Titel Version Giltig t.o.m. 1 1 (14)

2 Innehåll Bakgrund 3 Internationella jämställdhetsmål 3 Svenska jämställdhetspolitiska mål 3 Landstinget i Värmland 3 CEMR jämställdhetsdeklaration mellan kvinnor och män 3 Landstingsplan Processen kring framtagandet av handlingsplanen 4 Viktiga insatsområden för Landstinget i Värmland 5 Definitioner av begrepp 6 Normkritik innebär att man får syn på, och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. 7 Jämställdhet - ett mål för Landstinget i Värmland 8 En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen 8 Generella insatser Den politiska rollen 9 Mål 1. Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och 9 representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen 9 Mål 2. Verksamheters resurser fördelas likvärdigt 10 Arbetsgivarrollen 11 Mål 3. Arbetsglädje och ansvarstagande utifrån jämställda arbets-villkor 11 Rollen som tjänsteleverantör och planering för en hållbar utveckling 12 Mål 4. Landstinget bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet 12 Mål 5. Kvinnor och män framställs och bemöts jämställt 13 Upphandling av varor och tjänster 14 Mål 6. Avtal med samarbetspartner främjar jämställdhet 14 Uppföljning 14 Verktyg 14 2 (14)

3 Bakgrund Internationella jämställdhetsmål FN, EU och Nordiska ministerrådet är internationella aktörer som arbetar för jämställdhet. Redan 1980 beslutade FN om Kvinnokonventionen (CEDAW) konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett grundläggande mål inom EU. Jämställdhetsfrågorna har därmed kommit att hamna högt på EU:s politiska dagordning. EU:s övergripande jämställdhetsmål är: En jämn fördelning av makt och inflytande. Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Delat ansvar för barn och hem. Frihet från könsrelaterat våld. Svenska jämställdhetspolitiska mål Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå det övergripande målet har regeringen fastställt fyra långsiktiga delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Landstinget i Värmland CEMR 1 jämställdhetsdeklaration mellan kvinnor och män Juni 2009 skrev Landstinget i Värmland under Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR:s jämställdhetsdeklaration). I och med undertecknandet följer ett åtagande att utarbeta och anta en handlingsplan och därefter genomföra den. Undertecknaren förbinder sig att handla i enlighet med följande principer: Jämställdhet är en grundläggande rättighet. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 1 CEMR-Council of European Municipalities and Regions är de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorgan. 3 (14)

4 Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocesser är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsintegrering av alla regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. Landstingsplan 2014 Landstinget i Värmland har en värdegrund som innebär att organisationen ska genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekt för människors lika och okränkbara värde, jämlikhet och jämställdhet betonas. Landstinget i Värmland ska med kunskap, kvalitet och känsla främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling i länet, förebygga ohälsa och utifrån medborgarnas behov tillhandahålla en god och säker vård för alla. En god vård innebär att vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Landstinget använder sig av balanserad styrning i fem perspektiv: medborgare, verksamhet, medarbetare, miljö och ekonomi. Processen kring framtagandet av handlingsplanen Landstinget i Värmland har i arbetet med att ta fram en handlingsplan enligt CEMR deklarationen strävat efter en hög delaktighet i hela processen. En arbetsgrupp har ansvarat för processen. I arbetsgruppen har ingått förtroendevalda från majoritet och opposition, upphandlingschef, hälso- och sjukvårdsstabens chef, förhandlingschef, jämställdhetsstrateg och utvärderingsansvarig för landstingets jämställdhetsprojekt. Ett utgångsläge för arbetet har varit en nulägesbeskrivning av hur jämställd landstingets verksamheter är och den har tagits fram med hjälp av uppföljningsverktygen MakEQuality 2 och JÄMIX 3. De nyckeltal som följs upp inom varje mål kallas indikatorer. Med stöd av de mål och indikatorer som finns i uppföljningsverktygen har verksamhetsområden inom landstinget varit delaktiga i att ta fram aktiviteter som krävs för att nå uppsatta mål. Målen i den framtagna handlingsplanen har till största del hämtats från uppföljningsverktyget MakEQuality. Mål och aktiviteter under de olika rollerna politik, arbetsgivare, tjänsteleverantör och upphandling av varor och tjänster har prioriterats inom respektive område och bedöms kunna genomföras inom befintliga ekonomiska ramar. Däremot krävs extra resurser för de generella insatserna som är en förutsättning för 2 MakEQuality är ett redskap framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som en möjlighet för kommuner, landsting och företag att kvalitetssäkra sitt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. 3 Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex JÄMIX speglar jämställdhetsarbetet i personalpolitiken (arbetsgivarrollen) 4 (14)

5 att verksamheterna ska kunna genomföra sina aktiviteter. Där har en grov resursberäkning av föreslagna aktiviteter gjorts. En dialog har förts kring förslaget till handlingsplan med demokratiberedningen och landstingsstyrelsens samtliga utskott, hälso- och sjukvårdschefens ledningsgrupp och stabschefsgruppen. Viktiga insatsområden för Landstinget i Värmland Enligt nulägesbeskrivningen framträdde vissa utvecklingsområden som tillsammans utgör vad man inom Landstinget i Värmland har att utgå ifrån i det fortsatta arbetet med att förverkliga CEMR-deklarationen. De områden som främst framstår som prioriterade områden att jobba vidare med är att: Genomföra ett systematiskt förbättringsarbete utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Beakta jämställdhet i landstingets riktlinjer för information och kommunikation. Skapa verktyg och följa upp hur upphandlingar av varor och tjänster styr mot en jämställd verksamhet. Skapa systematik och verktyg för att genomföra analyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv i samband med myndighetsbeslut, årsbokslut, politiska beslut, utrednings och handläggningsarbete och VRI 4 -statistik kopplat till patientsäkerhet De områden som Landstinget i Värmland ligger bra till i sitt arbete med jämställdhet enligt nulägesbeskrivningen är att verksamheterna kännetecknas av ett inkluderande samarbetsklimat, att det finns lika möjligheter för kvinnor och män att bli chef och möjligheten till tillsvidareanställningar för kvinnor och män. Samtliga dessa tre punkter ligger inom landstingets roll som arbetsgivare, där ett arbete med jämställdhetsfrågor bedrivits under lång tid. Att fortsätta detta goda arbete och sprida det till övriga delar inom landstinget framstår med grund i nulägesbeskrivningen också som centralt. 4 VRI är en förkortning för vårdrelaterade infektioner 5 (14)

6 Definitioner av begrepp Inom Landstinget i Värmland gör vi följande definitioner: Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter och rättigheter. Det förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Jämlikhet handlar om alla individers lika värde oavsett kön, religion, social tillhörighet, sexuell läggning mm. I politiska sammanhang handlar det även om inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati. Intersektionalitet är en sociologisk teori och ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Jämställdhetsintegrering handlar om att alla delar i en organisation ska ta hänsyn till och utforma sin verksamhet i relation till de villkor kvinnor och män lever under och tillfredsställa både kvinnors och mäns behov. Det innebär att jämställdhetsintegrering berör frågor om jämlikhet, eftersom grupperna kvinnor och män inte är homogena: Kvinnors och mäns situation och behov varierar beroende på en mängd faktorer som ålder, social tillhörighet, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och religion. Det är lika mycket en fråga om att utveckla organisationer och verksamheter så att de tar tillvara på medarbetarnas fulla potential och om att ha en verksamhet som möter och tar tillvara på kundernas/medborgarnas behov kort sagt, en kvalitetssäkrad verksamhet. Flerfaldig diskriminering är ett begrepp som används i CEMR deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det innefattar diskriminering som bland annat har sin grund i kön, hudfärg, etnicitet eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck eller socioekonomisk tillhörighet. CEMR har alltså en bredare definition än diskrimineringslagen. Kön är i dagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna män och kvinnor. Begreppet har flera olika delar: Könsidentitet - Det kön en person känner sig som. Biologiskt kön - Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Juridiskt kön - Det kön som står registrerat i varje persons folkbokföring, pass och legitimation. Socialt kön - Det som formar kvinnor och mäns sociala beteende. Inom feminismen är det synonymt med genus. Genus är ett begrepp som beskriver de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. 6 (14)

7 Normkritik innebär att man får syn på, och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. 7 (14)

8 Jämställdhet - ett mål för Landstinget i Värmland En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen För att garantera en hälso-och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen krävs att flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas i alla delar av organisationen. Vi tittar alltid på kön men aldrig bara på kön. Generella insatser Landstingets handlingsplan för jämställdhet gäller till 2015 och följer samma tidsperiod som landstingets flerårsplan. För arbetet krävs vissa generella insatser. Det är också en förutsättning att alla verksamheter i organisationen deltar i arbetet för att uppnå en jämställdhetsintegrering. Normkritik förutsätts genomsyra allt arbete. En koordinerande funktion i Landstinget i Värmland inrättas med uppdrag att implementera handlingsplanen. Uppdraget ligger inom Ledningsstöd, en arbetsgrupp bildas för området och genomförande av handlingsplanen med deltagande från landstingets samtliga staber. Arbetet genomförs inom ordinarie uppdrag och budget. Metodutbildning i att göra jämställdhetsanalyser. Två utbildningar genomförs/år och riktas till verksamhetsutvecklare och nyckelpersoner. Generella utbildningsinsatser till alla medarbetare för att höja kompetensnivån kring jämställdhet och genus. Olika webbaserade utbildningar finns tillgängliga och bör föras in mer strukturerat i hela organisationen. Jämställdhetsutbildning för chefer som genomförs inom befintlig ram. Denna handlingsplan integreras i landstingets nya flerårsplan. Nedan följer de mål och aktiviteter som landstinget valt att prioritera. De är samlade under huvudrubriker som beskriver områdena: Politiska rollen. Arbetsgivarrollen. Rollen som tjänsteleverantör och planering för hållbar utveckling. Upphandling av varor och tjänster. De aktiviteter som tagits fram under varje mål är aktiviteter som ska genomföras under och genomförs inom befintliga budgetramar. Aktiviteterna ses som en start på en längre resa för att nå en jämställd verksamhet. 8 (14)

9 Den politiska rollen Mål 1. Kvinnor och män har lika möjligheter till deltagande och representation i den politiska och offentliga beslutsprocessen Delmål: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika möjligheter till delaktighet och inflytande i brukardialog och medborgardialog med Landstinget i Värmland. Jämställdhetsperspektivet beaktas vid planering av medborgardialoger, både i det interna och externa perspektivet. Könsuppdelad statistik används vid analys av genomförda medborgardialoger. Uppföljning av patient- och brukarorganisationers representanters upplevelse av möjligheten att påverka. Referensgrupp för barn och ungdomar inrättas med syfte att öka inflytandet i hälso- och sjukvårdens arbete Ta fram enkät till patient- och brukarorganisationernas representanter, som ur ett jämställdhetsperspektiv, mäter upplevelsen av påverkansmöjligheter. Genom att använda könsuppdelad statistik kartlägga representationen av kvinnor och män, flickor och pojkar, i patient och brukarorganisationerna. Indikator: Jämställdhetsanalyser i beslutsunderlag inför medborgardialoger. Könsuppdelad statistik i resultatrapport efter genomförda medborgardialoger. Det finns könsuppdelad statistik som visar representation av kvinnor och män, flickor och pojkar, från patientorganisationer i brukardialog. Delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i landstingets politiska organ Varje mandatperiod genomförs kartläggningar som visar hur representationen ur ett jämställdhetsperspektiv ser ut i landstingets politiska organ. Kartlägga upplevelser av inflytande och delaktighet utifrån ett jämställdhetsperspektiv bland landstingsfullmäktiges ledamöter. Indikator: Representation i landstingets politiska organ i ett jämställdhetsperspektiv. Fullmäktigeenkät, upplevelse av inflytande och delaktighet ur ett jämställdhetsperspektiv. 9 (14)

10 Mål 2. Verksamheters resurser fördelas likvärdigt Delmål: Jämställdhetsanalyser tillämpas i den politiska beslutsprocessen Riktlinjer arbetas fram för könsuppdelad statistik och analys. Utbildning av handläggare. Utbildning av politiker. Indikator: Könskonsekvensbeskrivningar i beslutsunderlag. Delmål: Myndighetsbeslut som rör enskilda kvinnor och män fattas utifrån kriterier som säkerställer likvärdig behandling. Kartläggning av nuläge. Analys av vilka myndighetsbeslut som berörs. Indikator: Systematisk analys av myndighetsbeslut. Delmål: Verksamhetens ekonomiska resurser fördelas likvärdigt mellan kvinnor eller flickor och män eller pojkar. Jämlik vård innebär att göra skillnad, att vården anpassas efter människors olika behov och förutsättningar. Jämställdhetsutbildning för controller. Indikator: Årsredovisningen beskriver hur verksamhetens resurser har fördelats mellan könen. 10 (14)

11 Arbetsgivarrollen Mål 3. Arbetsglädje och ansvarstagande utifrån jämställda arbetsvillkor Delmål: Inga osakliga löneskillnader ska förekomma inom landstingets verksamheter. Genomföra lönekartläggningar Indikator: Skillnad i genomsnittslön mellan kvinnor och män inom respektive yrkesgrupp samt mellan likvärdiga yrken. Delmål: Främja en jämnare könsfördelning inom landstingets yrkesgrupper. Årlig uppföljning av könsfördelningen inom våra största yrkesgrupper där vi sätter mål på en önskvärd fördelning. Ha med både kvinnor och män i rekryteringsgrupper. Indikator: Könsfördelning inom verksamhetens yrkesgrupper. Delmål: Varken sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska få förekomma. Revidera riktlinjen om sexuella trakasserier och göra den känd i verksamheterna. Revidera riktlinjen om kränkande särbehandling och göra den känd i verksamheterna. Informera nyanställda medarbetare om riktlinjerna för sexuella trakasserier respektive kränkande särbehandling. Indikator: Hur väl verksamheten uppfyller regelverket, enligt diskrimineringslagen, kring jämställdhetsarbetet. 11 (14)

12 Rollen som tjänsteleverantör och planering för en hållbar utveckling Mål 4. Landstinget bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för att säkerställa en jämställd verksamhet Delmål: Jämställdhetsintegrerade utrednings- och uppföljningsprocesser Integrera ett jämställdhetsperspektiv i tertialuppföljning med bl. a. uppföljning av VRI samt uppföljning av nationella riktlinjer. Analysera öppna jämförelser ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikator: Könsuppdelad statistik finns. Jämställdhetsanalyser görs kontinuerligt i ordinarie arbete. Årsredovisning beskriver fördelning mellan könen och könsuppdelad statistik. Delmål: Kvinnor, flickor, män och pojkar har rätt till en säker vård Beakta jämställdhetsperspektivet i patientsäkerhetsarbetet. Använda kvalitetsregister som källa vid analyser ur genusperspektiv. Utbilda händelseanalysledare i att genomföra jämställdhetsanalyser (till exempel metod 4R 5 ) Indikator: Könsuppdelad statistik för vårdrelaterade infektioner analyseras och redovisas 2 gånger per år. Delmål: Personal inom landstinget har kunskap om hur jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv påverkar kvalitet och patientsäkerhet. Personalen kan tillämpa kunskap i verksamheten. Jämställdhetsperspektivet beaktas i hela kedjan med avvikelser. Jämställdhetsutbildning för chefer. Utbildning i metodstöd och normkritik. Indikator: Patientavvikelser analyseras och redovisas könsuppdelat. Delmål: Våld i nära relationer ska minska Implementering av vårdprogram mot våld i nära relationer. Landstingsövergripande riktlinjer för skyddade identiteter. Återkommande utbildnings och fortbildningsinsatser. Indikator: Systematiskt arbete för våldsutsatta kvinnor och män. 5 4R är en metod för att kartlägga och analysera verksamheter. R:en står för Representation, Resurser, Realia och Realisera 12 (14)

13 Mål 5. Kvinnor och män framställs och bemöts jämställt Delmål: Landstingets riktlinjer för information och kommunikation beaktar jämställdhet. Jämställdhetsperspektivet ska alltid beaktas vid den årliga revideringen av landstingets riktlinjer för information och kommunikation. Indikator: Riktlinjer för information och kommunikation beaktar jämställdhet. Delmål: Publikationer jämställdhetsanalyseras. Senast 2014 ska landstingets kommunikationskanaler ha analyserats utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Informationsstabens medarbetare ska senast 2014 ha genomgått jämställdhetsutbildning och en checklista för jämställdhetsanalys ska ha tagits fram. Jämställdhetsperspektivet ska alltid finnas som fast punkt på agendan vid olika former av redaktionell planering inom informationsstaben. Indikator: Jämställdhetsanalyser av text och bild görs innan publicering av informationsmaterial. Delmål: Brukare av landstingets servicefunktioner bemöts likvärdigt Patientnämnden kartlägger inkomna ärenden inom området bemötande. Metodutveckling för bemötandefrågor. Samverkan mellan olika verksamheter inom landstinget kring bemötandefrågor. Indikator: Jämställdhetsanalyserade brukarundersökningar 13 (14)

14 Upphandling av varor och tjänster Mål 6. Avtal med samarbetspartner främjar jämställdhet Delmål: Landstinget har enhetliga riktlinjer för hur jämställdhet ska beaktas vid upphandling och avtal enligt LOU 6 och LOV 7, avtal med civila samhällsorganisationer samt när verksamhet bedrivs i egen regi. Beakta jämställdhet vid revidering av riktlinjer för upphandling. Utbildningsinsatser. Indikator: Riktlinjer för upphandling beaktar jämställdhet Delmål: Upphandlingskraven leder till jämställd verksamhet Utarbetande av dokument som biläggs förfrågningsunderlag. Utvärdering och uppföljning säkerställs Indikator: Uppföljning av jämställdhetskrav i tecknade avtal Uppföljning Arbetet följs upp genom makequality, Jämix och landstingets ordinarie uppföljningssystem. I arbetet eftersträvas en lärande utvärdering för att ta vara på de erfarenheter som görs. Verktyg På finns verktyg som stöd i det dagliga arbetet. Här finns bland annat checklistor och beskrivning av olika metoder för jämställdhetsanalys Utarbetad av: Anna-Carin Johansson 6 Lagen om offentlig upphandling 2007:1 091(LOU) 7 Lagen om valfrihetssystem 2008: 962 (LOV) 14 (14)