Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 10 juni 2014

Transkript

1 Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 10 juni 2014 Ärende 3 Redovisning av kommuninvånarnas postlåda Dnr. Ks Dnr Ks Dnr Ks Dnr Ks Dnr Ks Ärende g.._ Eventuella svar på interpellationer Dnr Ks Interpellationssvar om hockeyrinken och tennisbanor i Örbyhus - Lars- Göran Birkehorn Karlsen (M) Dnr Ks Interpellationssvar om "Vår kommun behöver fortfarande ungdomsjobb - varför händer inget" - Gunnar Larsson (FP) Ärende 12 - Inlämnande av eventuella frågor Dnr ks Fråga om motion "Miljövänliga kommunikationer mellan Tobo och Örbyhus" Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M)

2 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Redovisning av kommuninvånarnas postlåda Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bakgrund Fullmäktige beslutade 113/2003 att inrätta en postlåda där folkbokförda kommuninvånare, oavsett ålder, kan lämna förslag och synpunkter på kommunens verksamheter. Inkomna förslag/synpunkter ska enligt beslutet hanteras på ett enkelt och rationellt sätt för att sedan redovisas till fullmäktige. Dnr. Ks Den 20 februari 2014 inkom ett förslag från en boende i Tierp att "Tierp behöver piffas upp och bli vackrare". Föreslaget är att exempelvis anlägga en utomhuspark för barn och vuxna och att göra infarten till Tierp vackrare. Tekniska chefen svarade den 9 april 2014 att en arbetsgrupp kommer att tillsättas under 2015 där frågor rörande utveckling av Tierp kommer att behandlas. Dnr. Ks Ett förslag om att bibliotekets boklista ska vara läsbar via webbsidan lämnades den 10 april Bibliotekschefen svarade den 11 april 2014 att en sådan lista finns tillgänglig idag. Dnr. Ks En person boende i Tierp har den 22 maj 2014 lämnat förslag till förändringar angående centrumtorg och parkering i centrala Tierp. Tekniska chefen svarade den 26 maj 2014 att en arbetsgrupp kommer att tillsättas under 2015 där frågor rörande utveckling av Tierp kommer att behandlas. Dnr. Ks Den 26 maj 2014 lämnade en person boende i Tierp förslag om cykelställ vid stationen, rensning av dammen E4 och markberedning vid Trollsjön. Tekniska chefen svarade på respektive förslag den 4 juni Dnr Ks En person boende i Tierp har den 6 augusti 2013 lämnat in förslag angående cykling på trottoarerna vid Centralgatan. Förslaget har lämnats till tekniska chefen för att besvaras. Tekniska chefen svarade den 4 juni 2014 att för närvarande kommer inga förbudsskyltara att sättas upp eftersom att det inte är tillåtet att cykla på trottoarer. forts Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

3 081 og TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts Dnr Ks En person boende på Gyllbyvägen i Örbyhus skrev den 18 november 2013 att någon form av farthinder bör sättas upp längs gatan eftersom att det förekommer "buskörning" bl.a. nattetid. Tekniska chefen svarade den 4 juni 2014 att kommunen politiskt har avsatt medel för att öka trafiksäkerheten i Örbyhus och planerar att genomföra fysiska åtgärder under Ks En familj boende i Tierp skrev den 26 mars 2014 ett förslag att anpassa lekparken på Östra Tämnarvägen till yngre barn. Tekniska chefen svarade den 4 juni 2014 att Tierps kommun avser att skapa en "lekplatsplan" som skall antas av kommunfullmäktige, målet är att i november skall planen antas. Ingen korrigering kommer att genomföras under detta år, möjligtvis 2015 baserat på vad "lekplatsplanen" kommer fram till samt tillgängliga medel/ekonomi. Ks Den 27 mars 2014 skrev en boende i Månkarbo ett förslag att det sätts upp ett cykelställ vid pendlarparkeringen i Månkarbo. Tekniska chefen svarade via telefonsamtal i april 2014 att Tierps kommun genomför översyn för att gynna cykling till centrala pendlarpunkter. Månkarbo precis som några andra orter brister i uppställningsplatser för cykel vid dessa punkter, i plan avses att under 2015 komplettera med cykelställ där det är ekonomsikt möjligt. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 4thjittllY,2ölLt 29s-3 From:Thomas Kihlström Sent: :14:59 To:rL Cc:Åsa Joelsson;Kommunstyrelsen;Torbjörn Raab;Helena Broberg Subject:SV: Postlådan - Skyltar ang cykeltrafik på trottoarer Hej Tack för ditt förslag! För närvarande kommer inte någon förbudskylt sättas upp, regel/lag för detta är " Det är inte tillåtet att cykla på trottoaren och man får inte heller cykla mot enkelriktat". Mvh // Thomas Kihlström Teknik Ursprungligt meddelande Från: Åsa Joelsson Skickat: den 21 januari :09 Till: Thomas Kihlström Ämne: VB: Postlådan - Skyltar ang cykeltrafik på trottoarer Ursprungligt meddelande Från: noreply@tierp.se [mailto:noreplyatierp.se] Skickat: den 6 augusti :10 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Postlådan - från tierp.se Personuppgifter Tierp E-post: Förslag/synpunkter: Jag skulle vilja ha skyltar om att man inte får cykla på trottoarena på centralgatan mellan södra esplanaden och stationsgatan i tierp.

5 a9-(5 no BL-12 c2- --ktvv11.hy 9m:6Li From:Thomas Kihlström Sent: :07:44 Cc:Åsa Joelsson;Kommunstyrelsen;Helena Broberg;Sara Lennmalm Subject:SV: Postlådan - Farthinder vid Gyllbyvägen i Örbyhus Hej Tack för dina synpunkter och förslag! För närvarande pågår en förstudie hur trafikmiljön kan förbättra i Örbyhus, främst kring Örbyhusskola. Tierps kommun/samhällsbyggnad har träffat skolans rektorer, skyddsombud, elevskyddsombud för att få en beskrivning av rådande trafiksituation. Även fysisk inventering har genomförts. Enkät har lämnats till samtliga eleverna på skolan och föräldrarråd med frågor hur man kommer till skolan, finns det platser som man känner sig otrygg, har man varit med om någon trafikincident osv. Enkäterna har nu besvarats och sammanställning kommer att genomföras under sommaren. Planen är att efter sammanställning skall vi titta på vilka åtgärder som skall sättas in för att trafiksäkerheten skall ökas, dvs olika utformningar av gator och övergångspassager till och från skolan så att både barn/ungdomar skall känna sig trygga med att cykla eller gå till skolan och därmed undvika att någon skadas i trafiken eller att förälder utav trygghetsbehov behöver skjutsa till skolan. (örstudien ingår också trafikmätningar, nyligen genomfördes trafikmätning på Libbarbovägen. Även fler gator kommer att få en genomförd trafikmätning t.ex. Gyllbyvägen. Efter att trafikmätningen är genomförd på Gyllbyvägen kan beslut tas om fartdämpande åtgärder. När vi har de faktiska resultaten av en trafikmätning kan vi ta beslut om hastighetsdämpande åtgärder skall sätta in. Det bästa vore ju att vi som bilister kör enligt lagar och regler då det skulle innebära att medel kan sättas in till annat. Övrigt kan tilläggas att Tierps kommun politiskt har avsatt medel för att öka trafiksäkerheten kring Örbyhusskola. Tierps kommun har även sökt medfinansiering från Trafikverket och fått godkännande av detta, total budget är sek. Budgeten skall då täcka förstudie, projektering och genomförande. Genomförandet av fysiska åtgärder är planerat till Mvh II Thomas Kihlström Teknik Vänligen Åsa Joelsson Personuppgifter Örbyhus E-post:

6 Förslag/synpunkter: Hej. Jag tycker att åtgärder behöver göras åt Gyllbyvägen i Örbyhus. Gyllbyvägen är en 50-väg som går förbi ett område med radhus bland annat, och där står det alltid bilar längs med gatan. Det händer att barn och djur springer över vägen. Det sker dessutom mycket buskörning på denna väg, särskilt nattetid. Jag tycker att det åtminstone borde sättas upp nån typ av farthinder på flera ställen längs gatan. Hoppas att det är något som går att genomföra. MA,

7 rs.2619,2a-a a- 9,3 44,u/unr 34 SI From:Thomas Kihiström Sent: :41:32 To: Cc:Kommunstyrelsen;Åsa Joelsson;Helena Broberg Subject:SV: Postlådan - Lekparken på Östra Tämnarvägen Attachments:lekplatsutredning_gävle.pdf, Lekplatsutredn Tierp Köping.pdf Hej Tack för ditt förslag/synpunkt! Tierps kommun avser att skapa en "lekplatsplan" som skall antas av kommun fullmäktige i Tierps kommun, målet är att i november skall planen antas. Lekplatsplanen skall påvisa vilka behov och målgrupper lekplasterna skall bemöta t.ex. åldersgrupper, tillgänglighet i form av närhet anpassningar för individer med funktionshinder och placeringar. Planen skall sedan bli styrdokument hur Tierps kommun därefter skall utveckla lekplatserna för att gynna en majoritet. För lekplatsen du nämner är målgruppen lite äldre barn och därmed finns begränsningar för de yngre att nyttja detta. Ingen korrigering kommer att genomföras under detta år, möjligtvis 2015 baserat på vad "lekplatsplanen" kommer fram till samt tillgängliga medel/ekonomi att utveckla. Bifogar lekplatsutredningen från Gävle Kommun samt lekplatsutredning som genomfördes 2008 utav en praktikant i Tierps kommun för att få en bild hur "lekplats-planen" kommer att se ut. Mvh II Thomas Kihlström Teknik From:noreply@tierp.se Sent: :16:35 Ta:Kommunstyrelsen Subject:Postlådan - från tierp.se Personuppgifter Tierp E-post: Förslag/synpunkter: Hej!

8 Jag och min familj är ganska nyinflyttade på Blomstergatan. Vi har bla en dotter som fyller 3 år i sommar. i är en aktiv tjej som gärna är ute o leker. Vi brukar besöka lekparken som ligger på Östra Tämnarvägen, den ligger närmast där vi bor. Lekparken är stor o fin men det som förvånar mig är att klätterställningen m tillhörande rutschkana inte är tilgänglig för mindre barn. För att ta sig upp i klätterställningen o kunna åka nedför rutschkanan måste man klättra upp för någon form av klättervägg. Mina äldre barn på 8 o 10 klarar detta (den yngre dock med nöd o näppe) men inte den yngsta. De äldre är dock inte så intresserade av att leka i lekparken eftersom de är så stora. Jag får lyfta upp min tre åring så att hon får åka halva kanan men skulle bli otroligt glad om kommunen antingen kunde bygga någon form av trappa eller bygga en mindre klätterställning m rutschkana som har en trappa så att även mindre barn kan få njuta fullt ut a lekparken. Kan tänka mig att det är fler yngre barn som nyttjar lekparken än äldre. Mvh

9 490 Gävle KOMMUN PARKENS LEK- OCH AKTIVITETSYTOR EN UTREDNING FRAMTAGEN AV TEKNISKA KONTORET I GÄVLE TEKNISKA KONTORET

10 Sid 2_941 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND OCH SYFTE 5 LEKPLATSERNAS UTVECKLING OCH 60-TALETS LEKPLATSER 6 70-TALET 6 80-TALET 6 90-TALET 6 NYA RÖN 7 OLIKA ÅLDRARS KRAV ÅR ÅR ÅR 8 UNGDOMAR 8 PENSIONÄRER 9 KOSTNADER 10 UNDERHÅLL 10 REINVESTERING 10 NYINVESTERING 10 NEDLÄGGNING 11 SITUATIONEN I GÄVLE KOMMUN 12 MAL 13 JÄMFÖRELSE 14 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 15 NEDLÄGGNINGSPLAN DAGENS SITUATION OCH MALUPPFYLLELSE 23

11 Sid Förord Detta är ett underlag för det framtida arbetet med Gävles lek- och aktivitetsytor. Nya tider kräver nya lösningar och det gäller även stadens lekplatser. I dagens samhälle behöver parkerna vara attraktiva mötesplatser som främjar integration, folkhälsa och mångfald. Kraven har ökat på barnens lekytor, där ska finnas utmaningar och attraktioner på större ytor. De små lekplatserna används allt mindre. Dessutom är dagens situation ekonomiskt och säkerhetsmässigt ohållbar då det stora antalet lekplatser tynger en budget som även ska räcka till skötsel av bl.a. bollplaner och isbanor. En lösning måste snabbt komma till stånd. Detta dokument presenterar den lösning som Tekniska kontoret tror på. Dokumentet är framtaget med aktuell samhällsutveckling och barnens säkerhet i åtanke. Utredningen har gått ut på bred remiss innan beslut tas i Tekniska nämnden.

12 Sid Sammanfattning 1 framtiden ska cirka 70 stycken samlande och attraktiva lek- och aktivitetsytor på parkmark finnas för Gävles yngre befolkning. Där ska barnens efterfrågan på lekplaser som fungerar som mötesplats med utmaningar kunna tillgodoses. Utredningen föreslår nedläggning av 74 stycken lekplatser för att komma till en nivå där samtliga lekplatser kan erbjuda ett attraktivt innehåll och förvaltas på ett bra sätt. Kring några av dessa lekplatser kvarstår frågan om skötselöverlåtelse som ska utredas vidare. Lekplatserna kan då bli kvar men i någon annans regi. De 70 platser som Tekniska kontoret behåller (inkl en del skolor och några av Gavlegårdarnas lekplatser) når 90 % av Gävles yngre befolkning inom 400 meter. Omloppstiden för lekplatserna blir med dagens reinvesteringsbudget 14 år vilket är precis inom gränsen för vad lekredskapen är godkända för. Kostnaden för att sköta lekplatserna minskar med drygt en miljon per år. Dessa pengar kan istället satsas på att klippa fotbollsplaner och spola isbanor så att barnen ges möjlighet att röra på sig. Kostnaden för nedläggning av de 74 lekplatserna ryms inte inom befintliga budgetramar. Ett tillskott på fyra miljoner per år i fem år skulle behövas för att klara av att lägga ner lekplatserna och rusta platserna som ska behållas. (Förklaring till dessa siffror finns på sida 14). Den remiss som föregått beslut i Tekniska nämnden besvarades av fem kommunala förvaltningar, Gavlegårdarna, Hyresgästföreningen, Hedesundagruppen, Kommunala Handikapprådet samt flera privatpersoner. För att sammanfattning av remissvaren hänvisas till bilagan "Sammanfattning av inkomna remissvar".

13 Sid 5,241 Bakgrund och Syfte I Gävle finns idag år stycken lekplatser varav 24 i Valbo/Forsbacka, 2 i Furuvik, 4 i Hedesunda och 6 i Hamrånge. Detta efter att vi under fyra år arbetat aktivt med nedläggning av lekplatser i kommunen. Utvecklingen går i hela landet mot att anlägga mer lekytor där även de äldre barnen och vuxna kan aktivera sig och färre traditionella lekplatser. De traditionella lekplatserna med lekredskap är främst till för de yngsta barnen. Det bodde cirka invånare i kommunen år och lekplatserna var ca 160 stycken. Om man jämför detta med situationen i Uppsala kommun så fanns där samma år ungefär invånare och 117 kommunala lekplatser på parkmark bodde i Eskilstuna cirka invånare och de kommunala lekplatserna på parkmark var 143 stycken, i Malmö bodde och lekplatserna var 209 styckena. Detta åskådliggör tydligt att antalet lekplatser på parkmark var betydligt större i Gävle än i andra jämförbara kommuner. Anledningen till att det ser ut på detta vis kan vara att många av Gävles bostadsområden anlades på 60-talet då planeringsnormerna angav ett tätt bestånd av lekplatser. Sedan dess har lite hänt med områdena varför lekplatserna finns kvar trots att andra normer nu råder. Idag har Gävle en omloppstid på 30 år på sina lekplatser medan lekredskapsleverantörerna lämnar 15 års garanti. Om man till detta lägger den skadegörelse som lekplatserna utsätts för blir situationen ohållbar. Syftet med denna utredning är att lyfta fram vad som är viktigt i lekplatsfrågan och vilken standard vi ska hålla på barnens miljö. Utredningen ska även visa på hur många lekplatser som behövs, hur många som kan skötas med dagens budget samt hur vi ger även äldre barn och vuxna möjlighet att aktivera sig i parkerna. Medverkande från Trafik och Parker, Tekniska kontoret Gävle Emma Nordebo utredningsförfattare Patrik Österbring Skötselansvarig Ricky Morelli Framtida investeringar Bo Runsten Tidigare skötselansvarig Frida Wikegård Inventering I Kommuninformation Uppsala kommun Statistiska centralbyrån Parkstatistik 1999

14 Sid 6_1241 Lekplatsernas utveckling 50- och 60-talets lekplatser Kring lekplatser anlagda under 50- och 60-talet finns idag uppvuxen vegetation vilket ger en ombonad känsla. Tyvärr har växter i mycket liten omfattning förnyats varför många plantor har dött och lämnat luckor. 1 de fall lekutrustningen inte bytts ut sedan 60-talet är lekplatsen naturligtvis mycket förfallen. Måtten i de gamla redskapen är heller inte alltid godkända med dagens standard. I Gävle har alla lekplatser från den här tiden genomgått någon form av upprustning sedan de anlades. Exempel: Jungfrugatan (-65), Trollparken (-66). (båda lekplatserna har upprustats under 2000-talet) 70-talet Detta decennium färgades av säkerhetstänkande och separering av olika rörelsemoment. Trafiksepareringen var strikt och omvälvande för stadsbilden. Även lekplatserna skulle säkras med utökade säkerhetsavstånd. Lekredskapen är uppradade på fyrkantiga ytor, sittplatserna likaså. 70-talets lekplatser känns idag alltför strikta och i de fall redskapen inte bytts ut är de även mycket slitna. Exempel: Hillmanskroken (-76), Arentvägen (-75), Avastigen (-79). 80-talet "BS 53 SBN 81:50 På tomt eller på utrymme som är gemensamt för flera bostadslägenheter ska det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse." "SBN 81:51 Friyta för lek och utevistelse ska vara lätt att nå och ligga lämpligt i förhållande till terräng, befintliga miljökvaliteter och landskapsbild." 4 80-talet präglades av en uppmjukning av formen. Växterna var ofta låga och inte särskilt varierande men lekredskapen var fina eftersom kommunen under denna period hade relativt god ekonomi. Många av Gävles lekplatser renoverades under denna tid. Exempel: Domarringen (-81). 90-talet Under detta decennium blev ekonomin sämre och färre lekplatser kunde byggas om. De nya lekplatserna präglades av nytänkande hos lekredskapsindustrin vilket ledde till fler rörliga delar i lekredskapen. Trots ny teknik användes fortfa- 4 Bostadsbestämmelser Statens Planverk okt 1985

15 Sid rande mycket av de traditionella lekredskapen som gungställningar och gungdjur flitigt. Exempel: Tussilagovägen (-93), Hagavägen (-98) Nya rön De nya lekplatser som idag planeras i Gävle är få eftersom lekplatsbeståndet är så rikt från början. I de fall som nya ytor ändå krävs, exempelvis när befolkningsunderlaget ändrats, får naturen och säkerheten spela huvudrollerna i anläggningarna. Växterna ska vara intressanta och förstärka årstidsväxlingarna, (utan att framkalla allergier) samt bilda rum och ge skugga. Säkerhetsföreskrifterna som finns följs noggrant och i de fall det är möjligt och rimligt ska lekplatserna även tillgänglighets- eller handikappanpassass. Olika teman används för att göra lekplatserna unika och till spännande besöksmål. I samband med att de små traditionella lekplatserna tas bort, växer nya aktivitetsytor fram som samlar människor från ett större område och därmed även fungerar som mötesplatser i stadsdelarna. På dessa nya platser är målet att det ska finnas något för alla att aktivera sig med. Det är ju inte bara de yngsta barnen och deras föräldrar som behöver vistas utomhus och befinna sig i rörelse. 5 Tillgänglighetsanpassning innebär att lekredskapen går att nå även för den som sitter i rullstol eller går med rullator. En så kallad trasferpoint möjliggör för den armstarke att dra sig upp i ställningen. Handikappanpassning innebär att även en del av lekredskapen kan besökas med rullstol. Designen av lekplatsen har även tagit hänsyn till att flera sinnen ska stimuleras och att barn och vuxna som helt eller delvis saknar motorik kan vara med i en del av leken.

16 Sid 8 j241 Olika åldrars krav 0-4 år Barn i den här åldern utvecklas fort från hjälplösa paket till små äventyrare. Småbarnsgungan och sandlådan är viktiga redskap och någon form av lägre klättermöjlighet är bra att ha i närheten. Eftersom någon vårdare alltid måste vara med under leken är det bra med sittplatser för vuxna nära redskapen. 4-7 år Den här gruppen av barn är lekplatsens mest aktiva användare. De leker med varandra i olika rollekar, de behöver öppna ytor för att få utlopp för allt spring i benen och de vill hela tiden försöka sig på nya utmaningar som lekredskapen bjuder på år Nu är det sociala ännu viktigare än tidigare. Lekplatsen måste bjuda på spännande, avskilda krypin där man kan dela hemligheter och leka rollekar. Även platser där man kan bygga kojor är uppskattade. Tävlingsmomentet är tydligare i leken och ytor för bollspel är värdefulla. Rörelse- och balanslek är bra för dessa barn vars kroppar utvecklas till vuxna proportioner. Det är i den här åldern som de flesta barn börjar pröva olika idrotter, både organiserade lagidrotter och spontanidrott som t.ex. skateboard och BMX. Ungdomar Ungdomsparker är ett relativt nytt fenomen i Sverige. I USA och Canada har man sedan många år satsat på ungdomar genom att bygga skateboardparker och liknande äventyrsytor. I Sverige har lekredskapstillverkarna börjat propagera för klätterställningar som är till för de lite större "barnen". Ett problem som man ser i ungdomsparkerna i USA och Canada är klotter. Med all säkerhet kommer även svenska ungdomsparker att drabbas hårt av detta problem eftersom klottret redan idag drabbar många lekplatser och skateparkerna ofta innehåller stora, släta ytor. I Gävle har konstaterats att det bästa vore att anordna en plats för ungdomar att åka skateboard på inomhus. På så sätt kan uppsikt hållas och klotter förhindras genom att marodörer vägras tillträde. Exempel på en sådan anläggning är Fryshuset i Stockholm. Idag sker samarbete mellan Tekniska kontoret, Kultur och Fritid samt aktiva åkare för att hitta en lämplig lokal för en ungdomspark inomhus. Platser för spontanidrott (skate, BMX, inlines, basket, snowboard m.m.) krävs även utomhus och arbete pågår med att finna bra, centralt belägna platser för det

17 Sid ändamålet. Ska ungdomsparker anordnas utomhus är insynen viktig samtidigt som ungdomarna inte får störa närboende. Byggstart för en första spontanidrottsplatsen planeras till 2008 och den ska fungera under så gott som hela året. Även de traditionella idrotterna som tennis, fotboll och ishockey/bandy kräver sin yta i parken för att alla ska ha möjlighet att utöva dem. Pensionärer Även denna kategori spenderar många timmar kring lekplatsen. Likväl som föräldrarna följer med sina barn följer mor- och farföräldrarna med. Många som blivit lite till åren behöver ordentliga sittplatser, gärna med armstöd. Det kan vara bra att anordna t.ex. boulebanor i nära anslutning till lekplatsen eftersom detta innebär att fler vuxna vistas i närheten och har uppsikt över barnen.

18 Sid 10_941 Kostnader Underhåll 1 Gävle sker kontroll av lekutrustningen en gång i veckan sommartid och en gång varannan vecka vintertid. Detta för att kontrollera att inget gått sönder så att olyckor kan inträffa. Små fel som utstickande spik, lösa bultar, slaka linor åtgärdas genast. En gång om året görs även en besiktning som talar om i vilket skick lekplatsen befinner sig och huruvida den uppfyller säkerhetsnormerna som finns. Samma typ av kontroller och besiktningar kommer att bli aktuellt för de multisportarenor och andra spontanidrottsanläggningar som Gävle förväntas få inom några år. I runda siffror kan man säga att kontroll samt besiktningen kostar kronor per utrustad aktivitetsyta och år. Detta ingår i årsupphandlingen och har högsta prioritet då det handlar om våra barns säkerhet. Kostnaden för isbanor, bollplaner och tennisbanor anges i ett kvadratmeterpris. Skötseln av dessa ytor drabbas varje gång parkbudgeten minskas eftersom det inte innebär allt för stora skador på ytorna om man håller upp med skötseln under ett par år. De som drabbad är istället gävleborna som behöver dessa aktivitetsytor för sin dagliga motion. Isbanorna har i stor utsträckning spolats av privatpersoner och föreningar de sista åren. Reinvestering När man rustar upp en lekplats beror det antingen på att lekredskapen är så gamla att de blivit alltför dyra att underhålla, innehåller farliga mått eller helt enkelt har plockats bort på grund av risker. Reinvesteringen kan innebära allt från byte av en gungställning till helrenovering och omformning av en lekplats. Därför är det svårt att säga exakt vad en upprustning kostar, det beror ju även på lekplatsens storlek. Mellan och kronor åtgår ofta till varje objekt. En ungdomspark kostar ganska mycket att anlägga och det återspeglar sig i reinvesteringen som också kan bli kostsam. Det är svårt att sätta några siffror på den här typen av upprustningar eftersom vi i Gävle inte har någon erfarenhet. Bollplaner och tennisbanor, BMX-slingor och frisbeegolfbanor är relativt billiga att rusta. Nyinvestering Ibland behövs helt nya lekplatser i områden där det inte finns någon. Detta gäller dels i nya bostadsområden och då bekostas lekplatsen oftast av bostadsprojektet. Ibland är det dock områden som långsamt förtätats eller där det skett en genera-

19 Sid tionsväxling som behöver en lekplats och då används reinvesteringsbudgeten. Ibland handlar det om områden där flera mindre lekplatser har lagts ner och en ny ska samla barn från ett större område En ny lekplats kostar mellan och kronor. Ska lekplatsen var lite större och dessutom handikappanpassad krävs en större budget, mellan en och tre miljoner kronor. En ungdomspark med basket, skate, bollplan och sittplatser kostar 2-7 miljoner. Det är därför inte troligt att det kommer att finnas en ungdomspark i alla stadsdelar. Nedläggning Att lägga ner en lekplats innebär att ta bort lekredskap, sarg och återställa ytan till gräsmatta, naturmark eller annat lämpligt. I vissa bostadsområden har barnfamiljerna ersatts av medelålders par som istället för lekplats t.ex. vill ha en boulebana eller parkering. Att lägga ner lekplatsen kostar ungefär kronor. Nedläggning av bollplaner är naturligtvis billigt om bollplanen är gjord i gräs, då den enda kostnaden består i att ta bort målen. Kostnaden stiger om materialet istället är grus, eller som på tennisplanen, asfalt. I de fall en sådan yta ska läggas ner får den hårda ytan oftast ligger kvar och täcks med jord som besås. "En bit bort har vi en lekpark med fyra gungor, en gung bräda som är trasig och i en jäte liten ruchkana och en sandlåda full med kattbajs." så skriver ett av de i 1 barn som deltog i det stora samrådet som Siw Hammarberg höll i samband med översiktsplan för Gävle Stad. Den lekparken som beskrivs upplevs knappast som i värdefull av barnet som skriver. Ett annat barn skriver "Det finns en lekpark i 1 närheten där med buskar överalt och inga lysen som funkar." Det är tydligt att låg standard på underhåll och upprustningstakt inte uppskattas i av barnen som ska använda lekplatserna.

20 Sid Situationen i Gävle Kommun 1 Gävle finns för närvarande (år 2007) 142 stycken kommunala lekplatser på parkmark. Med den budget som ligger för de närmaste tre åren är kronor avsatt för reinvestering i lekplatserna per år. Dessa pengar ska även räcka till reinvestering och nyinvestering i ungdomsparker eftersom ingen egen budget finns för dessa. Med denna budget blir läget följande: 1. Fem lekplatser kan byggas om per år om ombyggnaden kostar kronor (lågt räknat). Inga ungdomsparker byggs. 2. Detta innebär en omloppstid på närmare 30 år. 3. Lekutrustningen har en garantitid på 15 år, sedan kan man inte lita på att den håller. Slutsats: Lekplatserna kommer att förfalla och bli farliga om dagens antal behålls. Lekvärdet förblir lågt och främjar inte integration och folkhälsa. Under våren 2005 gjordes en omfattande översyn av lekplatserna i Gävle. Tidigare hade kommunen trott att de kommunala lekplatserna hade god standard när det gäller säkerhet. Efter översynen blev bilden en helt annan. Många av lekplatserna innehöll farliga mått och redskap med röta. Detta innebär att en snabb borttagning av de lekplatser som fått anmärkningar skulle minska både budgetåtgången och risken för skador bland våra barn. Efter genomsynen av Gävles lekplatsbestånd har kontoret valt att gå fram med ett omfattande men genomtänkt förslag över lekplatsnedläggning och - upprustning. Förslaget innebär att Gävle kommun har sammanlagt 70 stycken lekplatser på kommunal parkmark. Nya tider kräver nya lösningar. Våra barn efterfrågar attraktiva platser med stort lekvärde. De små och dåligt upprustade lekplatserna är inte så populära.

21 Sid 13_941 Slutsats: Lekplatserna måste anpassas till den nya tiden och de nya kraven. Större samlande lek- och aktivitetsytor som även fungerar som mötesplatser är det ; som efterfrågas. De lekplatser som blir kvar skulle ge 90% av barnen inom tätorterna tillgång till en lekplats (då räknas även några av Gavlegårdarnas lekplatser på bostadsgårdar med samt skolornas lekplatser) inom 400 meter. Omloppstiden skulle istället ligga på strax över 13 år. Parkbudgeten skulle avlastas med cirka 1.3 miljoner kronor som istället kan användas till klippning av gräsytor och skötsel av andra aktivitetsytor där barn och vuxna kan röra sig, samt skötsel av framtida ungdomsparker. De lekplatser som blir kvar utvecklas till större och attraktivare ytor där fler kan mötas. I förlängningen leder alltså detta till en bättre utemiljö för våra yngsta medborgare. Mål Gävle ska ha säkra lekplatser som sköts på ett bra sätt. Brister ska genast åtgärdas. Lekplatserna ska övergå till att vara lek- och aktivitetsytor i kombination och de ska vara färre men större. Lek- och aktivitetsytor ska vara strategiskt placerade så att många barn kan nå dem inom 400 meter och utan att behöva korsa farliga vägar. Alla åldergrupper ska tillgodoses och platserna ska fungera som mötesplatser där integration, folkhälsa och mångfald gynnas. En handikappanpassad lekplats ska finnas i varje stadsdel. Några centralt placerade ungdomsparker ska finnas i Gävle. Aktiviteter ska finnas i Gävles parker året om. Boende ska aktivt ta ansvar för sina närmiljöer och lekplatser. =EN

22 Sid 14j241 Jämförelse Ort Invånarantal Lekplatser Inv/lekplats Gävle Uppsala Eskilstuna Helsingborg Umeå Detta visar att Gävle år 2003 hade fler lekplatser i förhållande till invånare än flera jämförbara orter och dessutom mycket fler än somliga (exempelvis Uppsala). Om man till detta lägger den höga säkerhetsstandard som tillämpas i Gävle är det lätt att se att lekplatserna tynger kommunen ekonomiskt. Även om vi skulle ta bort samtliga lekplatser på parkmark skulle barnen inte bli utan lekplatser. Det finns en hel del privata lekplatser inom bostadsområdena och dessutom kommunala lekplatser på skolorna. Låt oss återgå till 2005 års siffror. Om Gävle behöll 68 lekplatser och bygger två nya (totalt 70 lekplatser) skulle nyckeltalet invånare per lekplats höjas till 1314 (med befolkningssiffran ), ett högt värde enligt tabellen ovan. Samtidigt kan vi anta att även de övriga kommunerna ökat i befolkningsmängd och kanske, liksom Gävle, tagit bort några lekplatser, vilket ger högre nyckeltal än i 2003 års tabell och därmed hamnar Gävle närmare ett medeltal. 6 Uppsala kommun Statistiska centralbyrån 1999

23 Sid Åtgärdsförslag Lägg ner 74 lekplatser och behåll budgeten 1 miljon per år. Detta innebär en period på sex år då 12 lekplatser läggs ner i snitt varje år och en kostnad på ca kronors per år som inte ryms i budgeten om inte lekplatsupprustningen samtidigt ska avstanna. Eftersom upprustningen av Gävles lekplatser är eftersatt är det snarare så att den kostnaden också kommer att öka. Sammanlagt (nedläggningar + rust) behövs cirka 5 miljoner kronor per år i fem år för att komma till en bra nollnivå. Efter år 2015 läggs resterande 8 lekplatser ner. Anledningen till att nedläggningen av dessa dröjer är att dessa lekplatser är nyanlagda eller nyrustade. Nedläggningsplanen är framtagen med sikte inställt på målen på sida 12. Det är fram för allt geografiskt läge som styrt vilka lekplatser ska som vara kvar och utvecklas. Nya lek- och aktivitetsytor måste ges eget budgetutrymme inom drift och reinvestering! Även nyinvesteringar, framför allt nyanläggning av aktivitetsparker, måste få en egen budget eftersom de kostnaderna är för stora för att rymmas inom reinvestering. Det kan även bli aktuellt att anlägga spontanidrottsarenor i samarbete med skolan och även dessa bör inrymmas i ny budget. 1 större omfattning än tidigare ska lekvärdet förstärkas med hjälp av naturen. Inom skolan finns mycket forskning som visar att barn mår bra av att vistas ute i naturliga miljöer. Även inom sjukvården har naturens positiva inverkan på läkande och hälsonivåer dokumenterats. Det är därför självklart att även barnens lekmiljöer ska innehålla så mycket gröna element som möjligt. Handikappanpassning innebär i Gävle framförallt tillgänglighetsanpassning. Det betyder att rullstolsburna barn eller barn med gångsvårigheter kan komma fram till och upp i lekutrustningen utan hjälp. I själva klätterställningen far de dock ta sig fram bäst de kan. Många barn som har svårt att gå kan vara starka i armarna och är därför fullt kapabla att klättra i ställningen om de bara tar sig upp i den. Gummiplattor och transferpoints är den enklaste åtgärden. De lekplatser som främst ska anpassas är: Stenebergsparken Brynäs Varvaterrassen Strömsbro Oxen och Stadsträdgården Centrum 8 Siffran gäller nedläggning utförd av entreprenör. Om AME kan anlitas är det främst deponikostnaden som kostar och summan kan åtminstone halveras.

24 Sid 16_(241 Sätraängarna Sätra Stormgatan Andersberg Storhagen Bomhus Siporexgropen Valbo Ny lekplats nära Fjärran Höjder - Väster Ny lekplats vid Stationsvägen Hedesunda Hertevägen Bergby Pilparken Forsbacka Veckokontroll utförs av boende. I vissa områden ligger lekplatsen inbäddad i bebyggelsen på ett sådant sätt att de boende känner sig personligt engagerad i platsen. I dessa lägen kan kontroll och de enklaste åtgärderna utföras av boende efter tecknat avtal. Detta innebär minskade skötselkostnader för kommunen och ökat engagemang bland gävleborna. Lekplatsnedläggning görs enligt den prioritetsordning som visas på nästa sida. Upprustningar styrs av lekplatsens skick och antalet besökare.

25 Sid 17_1241 Nedläggningsplan (vi ser ett par år bakåt för att få lite statistisk bakgrund) Nedläggningar Skvattram (04) Sätraängarna mellan (04) Gaddaborgsvägen (04) Skrankfallsvägen (04) Andersbergs centrum (04) N om centrum (04) Bergsgatan (04) 4:e Tvärgatan (04) Vikingavägen/ Månstenen (05) Stjärnstigen (05) Masurgatan (05) Sadelvägen (05) Krikonvägen (05) Lillmyravägen (05) Hövdingavägen (05) Pilgärdet (05) Skötselöverlåtelse på BRF Kv Rörtången Sörby (06) Centrum/ Norr - Nordost (erbjuds Gavlegårdarna eller privata på Valbogatan) (10) Stortorget - Ersätts av lekskulpturer i och med ombyggnaden. Bomhus - Lillhagsgården (07) Takart Klamparegatan (07) Domarringen (07) Järpvägen (07) Spångatan (07) Ev skötselöverlåtelse till förening Töregatan (07) Stabbläggargatan (11) Vretvägen (12)

26 Sid Valbo - Asvägen (07) Guldsmedsvägen (08) Blekevägen (09) Stenhuggarvägen (09) Länsmansvägen (09) Övre Skuggan (09) Linvägen (ev överlåtelse till BBAB) (10) Durovägen, Närbogården (11) Hagavägen (11) Forsbacka - Kolhusvägen (10) Ringvägen (11) Strämsbro - Lervik (07) Avastigen (10) Iskällarsgatan (10) Spartallsvägen (10) Aspvägen (10) Sandbacka (10) Källsätersvägen (11) Nybyggarvägen (11) Odalvägen (12) Brännerigatan (12) Sidlångsvägen (12) (Ev Björke utredning krävs) (11) Andersberg - Norra Hemlingby (07) Yrvädersgatan (07) ev skötselöverlåtelse till förening Rimfrostgatan (08) (Ev Ytterhamäs utredning krävs) B iodlarvägen, Hemlingby (10) Järvsta (12) Väster - Almvägen (08) Slåttervägen (08) Ev. försäljning

27 Sid Pilgärdet (08) Ev. försäljning Gärdselvägen (08) Ev. försäljning Gröneborgsgatan (08) Ekvägen (09) Ev. försäljning Vallgångsvägen (10) Ev. försäljning Sandstensvägen (10) Söder - Torsgatan (07) Brynäs - Bredvid Brynässkolan, Styrmansgatan (08) Kv Springer (09) Gullregnsgatan (09) Hillmanskroken -ev skötselöverlåtelse till Gavlegårdarna (09) Rodergatan (09) Sockerbruksladan Ö och N (11) Sätra - Jaktstigen (08) Kaveldunsvägen (08) Klasbärsvägen (08) Ormbärsvägen (08) Igeltjärnsvägen (09) Pingeltorpsvägen (09) Skakelvägen - ev skötselöverlåtelse till förening Vinbärsvägen - ev skötselöverlåtelse till förening Ytterorterna- Norrkroksvägen- Hedesunda (07) Åbrovägen- Hedesunda (07) Norrsundet- Bergbacka (10) Hamrånges lekplats (10) Bergby- Humlevägen och Stenvägen (11) Nedläggning efter år 2015 Strömsbro - Stigshöjden Jonstorp

28 id S Väster - Videkullen (BRF?) Stubbrättsvägen (BRF?) Rågångsvägen Söder - Gavlegårdarna) Kv Gesällen Timmermansgatan (ev skötselöverlåtelse eller försäljning till Sammanställning över framtida lekplatser i Gävle Bomhus - Siriusplan Holmsund Lillsjön, Storhagen Pukslagarvägen / Tranmur Rostadsvägen Långbacka Myrmalmsvägen Solhjulet Strömsbro - Varvaterassen Åsvägen Arentvägen Forngravarna Stålboparken Åängsvägen Stigslundsparken Rösgatan Valbo - Sågvreten Gaddaborg Markheden Spikåsvägen Snickerivägen Krogasvägen Alborga vid skolan Duro, Kraftvägen Lindesnäsvägen Lekgränd Stenbäck

29 Sid Lexevägen Andersberg - Stormgatan Stureborg Norrskensgatan Lövens Tä, Hemlingby Rönnåsvägen, Furuvik Väster - Drabantvägen / Hedvigslund Ny vid Fjärran Höjder / Vesslevägen Trollparken eller Skogsfruparken Höjersdalsparken Hässjegatan Korpvägen Urbergsterrassen Söder - Oxen Nobelparken Brunnsparken Källbäcksparken Oskarsparken Apelgatan, Hemsta Centrum - Jungfrugatan Stadsträdgården Liten i Boulognerskogen Valbogatan Nynäsplan Natt och Dag Brynäs - Steneberg handikappanpassning Eriksbergsparken Herrgårdshagen Ny lekplats på Alderhomen Sätra - Ulvsmygen Tussilago S Sätraängarna N Sätraängarna Ängsullsvägen

30 Sid 22A241 Ny lekplats ovan Pingeltorp Ytterorterna - Hedesunda- Hagalundsvägen + Mejerivägen Forsbacka- Pilparken Bergby- Stenvägen Norrsundet- Egnahemsvägen Ev Björke Ev Ytterharnäs

31 Sid Dagens situation och måluppfyllelse Måluppfyllelse Efter 2003 har 18 lekplatser lagts ner och 11 lekplatser rustads helt eller delvis. Detta innebär att vi redan slagit in på utredningens åtgärdslinje. Det innebär också att den lättaste delen är gjord och det svåraste återstår. Av förståliga skäl har nedläggningen först drabbat de lekplatser som varit minst använda och mest slitna. 1 det framtida arbetet kommer allt fler protester komma in i samband med upplysningen om en lekplats försvinnande eftersom det även kommer att drabba lekplatser som är populära. Föreningsskötsel I vissa fall kan föreningar komma att gå in och köpa marken och lekplatsen, i andra fall kan det bli tal om ett skötselavtal. Avtalet avhjälper dock inte det faktum att lekplatsen behöver rustas ibland. En förening är troligen inte villig att betala en upprustning men kan kanske bidra med 50 %. Parken i sin helhet Genom nedläggning av lekplatser sparas en hel del parkbudget som istället kan användas till gräsklippning. Detta ger fler användbara friytor för barn och ungdomar att motionera och sola på. Lek- och aktivitetsytorna blir större enheter som kommer att kunna fungera som en samlingsplats för större områden vilket även leder till ökad integration. Fler åldrar kommer att kunna tillgodoses på aktivitetsytorna eftersom en större yta finns tillgänglig. Tidigare har de flesta lekplatserna riktat sig mot den yngsta åldersgruppen. Förslaget med större lekplatsen i, för stadsdelarna, centrala lägen innebär en anpassning till ett modernt samhälle där de flesta barnen inte befinner sig i hemmet under dagtid. Barnkonventionen Enligt barnkonventionens 12:e artikel ska barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Detta har lett fram till två åtgärder. Dels lämnas utredningen på remiss till Barn och ungdom som far i uppdrag att samråda med barn och unga inom verksamheten. Dessutom har inspiration hämtats från det samråd som hölls med barn och ungdomar i under arbetet med Översiktsplan för Gävle Stad. Där framkom tydligt att barnen önskade sig större lekplatser med mer innehåll, mer aktiviteter för barn över 9 år och att barnen inte gillade att gå till små slitna lekplatser som dessutom saknade belysning.

32 Sid 24_(241 Barnkonventionens 3.e och 6:e artiklar handlar om att barnens bästa och hälsa ska komma i främsta rummet. Utredningen styrs delvis av budget men även av omsorg kring barnen som inte får utsättas för stora risker i samband med lek.

33 When less is more TANKAR OM TIERPS LEKPLATSPLANERING Av Anders Arman

34 When less is more av Anders Arman Tierps köping har relativt för sin storlek ett stort antal lekplatser, ofta tät ihop sittande. Om vi räknar bort privata lekplatser som Tierpsbyggen förvaltar så finns det fortfarande platser där det finns tre lekplatser inom två hundra meter, med gångväg direkt emellan dem. Detta är negativt på flertal punkter. Ekonomiskt är det ett slöseri, socialt är det en försämring och kvantiteten av lekparker skapar en gör att kvaliteten på de enskilda lekplatserna sjunker. Att planera för en bra täckning av lekplatser inom kommunen betyder inte att mer är bättre, inte bara för kvaliteen utan också om man analyserar vad en lekplats funktioner är. En lekplats är, som vi alla kan förstå, en plats där det skall finnas ruin för lek och rörelse. Men vad som inte får glömmas är att en lekplats också är en plats för möten, här möts och knyts det kontakter i de yngre åldrarna som sträcker sig över hinder i skolan som vilken klass man går i eller vilket dagis man tillhör. Man skapar kontakter och motverkar segregation, genom att träffas och leka ihop med andra grupper tidigt i livet fås de en förståelse att främmande människor inte är automatiskt något negativt, Det främjar ett framtida socialt liv. Kvalitet före kvantitet Jag som har cyklat emellan Tierps köpings lekparker och sett det tillståndet lekplatserna är i, är minst sagt inte imponerad. Ofta möts blicken av ogräs som sticker upp i sandlådan eller färg som flagnar på installationerna. Detta är ju en fråga om underhåll och skötsel, vilket med andra ord betyder att de är ett finansiellt "problem". Självklart kan man besvara detta problem med att kasta mer pengar på problemet, vore det inte underbart om kommunen hade högar av pengar. Men i detta fall går det att lösa genom planering. 1 dags läget har som tidigare påpekats Tierp ett överskott av lekparker. När jag skriver överskott så hänvisar jag till att det faktum att ett antal ligger inom varandras fyra hundra meters radie, på vissa ställen ligger tre lekparker inom två hundra meters avstånd. Siffran fyra hundra meter från jag från dc allmänna rekommendationer som ges ut, det rekommenderas att man skall försöka planera så boende inte behöver gå längre än fyra hundra meter till närmaste lekplats. Om lekparkerna är inom detta avstånd så håller man en godstandard.

35 Så det jag föreslår är att man på de platser där flertal lekplatser ligger inom några hundra meter från varandra så skall det göras undersökningar om vilka lekplatser som faktiskt används och sedan avvecklar de andra för att sätta in resurserna man frisläpper på de lekplatser som faktiskt utnyttjas av ett flertal människor får bättre underhåll och skötsel. Då kommer ju frågan upp om vad de fåtal människor som använder dessa nästan folktomma lekplatser skall ta vägen. Denna frågeställning rör vid nästa fråga som jag vill ta upp i denna artikel. Värdet av Mötesplatser Även fast man får mer kvalitiva lekplatser som sköts bättre så kvarstår faktumet att de blir färre lekplatser, även om avståndet till en lekplats fortfarande är relativt kort. Är verkligen färre lekplatser en utveckling man vill följa, kan verklige mindre ge mer? Svaret är ja, men kommunens mål är inte att ha färre lekplatser. Målet är att det skall finnas gott utbud av lekplatser och att detta utbud skall tillgodose de behov som finns och hålla en hög kvalité. Inte bara kan man ge mer resurser till de lekplatser som faktiskt används av en större grupp människor utan man skapar också bättre mötesplatser. För att förklara detta behöver jag definiera vad en lekplats har för funktioner. Den mest självklara funktionen är att det är en plats för lek och rörelse, här finns utrymme och lekställningar och det är tillåtet att väsnas. Men en lekplats har andra funktioner. Det är ett forum, en mötesplats för yngre att lära känna andra barn i området som kanske inte de har några andra band till förutom att de leker på samma lekplats. Självklart kanske de inte blir bästa vänner med alla barnen på lekplatsen men studier visar att även om de bara ser de andra barnen så skapas en känsla att de känner varandra och detta ökar samhörighetskänslan i området. Självklart ökar chanserna till nya vänner också genom att en gemensam mötesplats. Men är det inte negativt att man reducerar antalet mötesplatser och betyder inte detta förslag att man kommer få lekplatser som blir trånga av alla som ska behöva dela på de lekplatser som finns kvar? För det första så finns det så stort antal lekplatser idag i Tierps köping att de ofta står tomma, att reducera antalet kommer inte att öka antalet besökare till dc kvarstående lekplatserna till en sådan grad att det blir trångt. För det andra så har Tierp för många mötesplatser för de underlag av boende som finns i närområdet. Detta gör att boende går till olika mötesplatser och alla mötesplatser står halvtomma, hur kan de bli möten om du är den ända personen på platsen? Lek föder lek Ett annat problem som nästan hälften av Tierps lekparker har som är besläktat med tidigare diskussion om mötesplatser, är att många lekplatser i Tierp i dagsläget inte syns från närliggande rörelsestråk. Detta är allvarligt eftersom studier har kommit fram till att lek föder lek. Om ett barn ser andra 2

36 barn leka på lekplatsen så vill barnet också ut och leka eftersom det dras till aktiviteten. Detta skapar en positiv trend, barn söker sig till lekplatsen för de ser barn där och detta i sin tur leder till fler barn vid lekplatsen som skapar en ännu större dragningskraft för fler barn. Det skapas också ett rykte av att lekplatsen är populär vilket leder till att barn "vet" att om dem går dit och leker så är chansen stor att andra också - kommer dit. Synlighet är därutöver viktigt därför det ger en känsla av trygghet samtidigt som det faktiskt ger större säkerhet eftersom alla kan se vad som händer på lekplatsen. Så som många av Tierps lekplatser idag har blivit utformade är inte fördelaktigt, att skärma av lekplatser från tex vägar är inte positivt. För hur ska barnet som hämtas från dagis kunna se om de är någon på lekplatsen att leka med om lekplatsen och barnets rörelsestråk är avskärmat från varandra. Det bör påpekas att jag menar avskärmat ur en synlighetssynpunkt och inte ur rörelsesynpunkt. Att hindra små barn från att kunna röra sig ut mot större farleder är viktigt men istället för den tjocka häcken så använd ett genomskinligt staket. Självklart behöver inte lekparken vara kall från växtlighet, de går att utforma en gyllene mellanväg. it SKOLA V Pik 111KPLAIII PRIVAT 0 LEKPLATS : KOMMUNAL 0Ab, LEKPLATS FÖRSKOLA IM LEKPLATS Täckning och användande Det har skrivits mycket hittills i denna artikel om att Tierps köping har ett överskott av lekplatser. Men vad byggs detta på? Här till höger så kommer jag visa var lekplatserna i köpingen ligger samt dess täckning med fyra hundra meters radie. Där områdena överlappar blir färgerna starkare och mer täckande. Bilden visar tydligt ett överskott av lekplatser men denna bild tar inte upp en viktig aspekt, nämligen vilken målgrupp som använder lekparkerna. Alla målgrupper leker inte på alla lekplatser och en av de viktigaste är föräldralediga vuxna Lekparkers illchlrrp I Einelkem p.l en Ml,,Nkrt Kornrnunole 1 lekparker lekparker Skolcv frk rakpark Fbrökoroz lok lekpork 3

37

38

39 E,aci og t--1",,tvvy 02,01(4_,15-7 From:Thomas Kihlström Sent: :15:19 To:a _ Cc:Kommunstyrelsen;Helena Broberg Subject:VB: Postlådan - Cykelställ vid pendlarparkeringen i Månkarbo Attachments:VB Postlådan - från tierp se.msg.pdf Hej Skickar även detta per mail samt refererar till vårt telefonsamtal i april. Sammanfattning om vad som informerades per telefon: Tierps kommun genomför översyn för att gynna cykling till centrala pendlarpunkter, dvs ditt man cyklar/går till tåg alternativt buss. Månkarbo precis som några andra orter brister i uppställningsplatser för cykel vid dessa punkter, i plan avses att under 2015 komplettera med cykelställ där det är ekonomsikt möjligt. Mvh // Thomas Kihlström Teknik Ursprungligt meddelande K(- ).2(1 Oil/Från: noreply@tierp.se I'mailto:noreplyRtierp.sel Skickat: den 15 mars :39 Till: Ewa Dannberg Ämne: Postlådan - från tierp.se Personuppgifter Månkarbo E-post: Förslag/synpunkter: Hej jag har ett jättebra förslag..vad undrar ni? Ja det är ingen stor grej eller kanske? Det skulle vara jättebra med ett cykelställ på pendlarparkeringen i Månkarbo (där adventsgranen stod). Som det är nu ställer man cyklar lite kors och tvärs på gräset. Sätt gärna upp ett med många platser för cyklarna.då kan man ju lättare låsa fast sin cykel,som det är nu händer det att cyklar blir stulna ibland och det är ju inte kul när man kommer hem sent med bussen och är trött. Det här fixar ni väl? mvh

40 ACS ti? ,4,v.20m- "Std CL/ From:Thomas Kihlström Sent: :04:17 To:n e Cc:Kommunstyrelsen;Lisa Björk;Helena Broberg; Magnus Nordantjäl;Krister Larsson Subject:SV: Postlådan - Förslag om cykelställ vid staionen, rensning av dammen E4 och markberedning vid Trollsjön Hej Tack för dina förslag samt synpunkter! Beträffande cykelställ vid stationen har Tierps kommun för avsikt att genomföra en lösning som skall gynna cykling vid till/från stationen vid arbetspendling. Vad lösningen innebär i sin helhet kan för tillfälligt ej redovisas men förslag kommer att arbetas fram och projekteras under hösten för verkställande En del av lösningen är att parkering för cyklar skapas, helst med tak och enkelt att låsa fast cykeln, lösningen skall även vara estetiskt anpassad. Tierps kommun har med politiska beslut avsatt investerings medel till den förbättrade cykellösning vid stationen samt att Tierps kommun tjänstmän ansökt om medfinansiering från Trafikverket. Medfinansieringen har godkänts av Trafikverket och detta innebär att kommunen har medel till att utveckla delvis cykelparkering vid stationen samt möjliggöra ytterligare bilparkering för pendlare i närområdet till stationen. Dammen vid E4/Rondellen är Trafikverkets ansvar, dvs Trafikverket sköter drift&underhåll av denna plats. Tierps kommun har informerat Trafikverket om att det ur estetisk synpunkt är bra om de "skopas" under sommaren för att få bort pollen som bildar hinna på ytan. Du kan även kontakta dem direkt för att lämna synpunkter/felanmälan på: Angående Trollsjön så är ditt förslag under utredning, vi kommer titta på vad som är praktiskt möjligt i både genomförande samt ekonomiskt. Återkommer om detta. Mvh // Thomas Kihlström Teknik Personuppgifter Tierp E-post: Förslag/synpunkter: Hej! Jag tycker att fler cykelställ vore bra att ha vid stationen invid parkeringen på östra sidan. Som det är nu så är väldigt många cyklar parkerade i hörnet parkeringen/stängslet. Lite asfalt och några fler cykelställ skulle se bättre ut.

41 Jag lämnade tidigare förslag om att kommunen samt trafikverket skulle åtgärda dammen vid E4:an. Slam/växter togs då bort, men nu ser det likadant ut. En permanent lösning kanske skulle undersökas. Trollsjön är en fin plats som jag gärna visar upp för dem som inte bor i Tierp. Det jag skulle önska är att marken bereds ytterligare. Det skulle exempelvis behövas några ton sand för att "ta bort" de vassa sprängstenarna, inte på hela området men gärna i anslutning till vägen som går ner i vattnet. Hälsningar'

42 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOL Kommunfullmäktige Dnr Ks Svar på interpellation om hockeyrinken och tennisbanorna i Örbyhus Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen anses besvarad. Bakgrund Fullmäktigeledamoten lars- Göran Birkehorn (M) har 30/2014 lämnat en interpellation om hockeyrinken och tennisbanorna i Örbyhus Kommunstyrelsens ordförande ordförande har den 3 juni 2014 besvarat interpellationen enlig följande: Lars-Göran Birkehorn Karlsen har ställt frågor angående centrummiljön i Örbyhus. Jag delar interpellantens uppfattning att miljön har lämnat mycket i övrigt att önska. Det var också anledningen till att vi anslog 1 mnkr i 2013 års budget till uppsnyggning av centrum. Utformningen har gjorts i nära samarbete med Örbyhus Tobo Vendel företagarförening. Beträffande hockeyrinken och tennisbanorna är frågan lite mer komplicerad. Hockeyrinken ägs av Örbyhus IF. De har via kultur och fritid fått bidrag för upprustning av rinken. Den används även på sommaren till boulebanor. Tennisplanen ägdes tidigare av Örbyhus tennisklubb som arrenderade marken av Tierps kommun. På grund av att klubben inte skötte planen är arrendet uppsagt. Det har förts en dialog om alternativ användning med företagarföreningen där olika i&er just nu utreds. När detta är klart kommer planen att åtgärdas. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

43 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Interpellationssvar Datum Diarienummer Adress Svar på interpellation från Lars-Göran Birkehorn Karlsen angående hockeyrinken och tennisbanorna i Örbyhus Lars-Göran Birkehorn Karlsen har ställt frågor angående centrummiljön i Örbyhus. Jag delar interpellantens uppfattning att miljön har lämnat mycket i övrigt att önska. Det var också anledningen till att vi anslog 1 mnkr i 2013 års budget till uppsnyggning av centrum. Utformningen har gjorts i nära samarbete med Örbyhus Tobo Vendel företagarförening. Beträffande hockeyrinken och tennisbanorna är frågan lite mer komplicerad. Hockeyrinken ägs av Örbyhus IF. De har via kultur och fritid fått bidrag för upprustning av rinken. Den används även på sommaren till boulebanor. Tennisplanen ägdes tidigare av Örbyhus tennisklubb som arrenderade marken av Tierps kommun. På grund av att klubben inte skötte planen är arrendet uppsagt. Det har förts en dialog om alternativ användning med företagarföreningen där olika imer just nu utreds. När detta är klart kommer planen att åtgärdas. Tierp dag som ovan Bengt-0 son Komm rist ens ordförande Kommunalråd Handläggare TIERP Bengt-Olov Eriksson Besöksadress: Centralgatan 7 kommunstyrelsens ordförande Telefon: Fax: Telefon: E-post: Bengt-olov.Eriksson tierp.se

44 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (69) 30 Dnr Ks Interpellation om hockeyrinken och tennisbanorna i Örbyhus Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges sammanträde den 10 juni Bakgrund Ledamoten Lars-Göran Birkehorn Karlsen har den 7 april 2014 lämnat en interpellation om hockeyrinken och tennisbanor i Örbyhus och ställer följande fråga: När tänker kommunen ta sitt ansvar genom att göra något åt hockeyrinken och tennisbanorna? Birkehorn Karlsen skriver: "På fullmäktige i april 2013 fick jag svar på min motion Öppna porten till Tierp, vilken jag lämnat in till fullmäktige ett år tidigare. Motionen handlade om hur kommunen skulle kunna bli en attraktivare kommun att bo i så att privatpersoner och företag i högre utsträckning skulle flytta till kommunen vilket skulle leda till att vi fick ökade skatteintäkter genom att vi därmed skulle få fler skattebetalare. I motionen skrev jag bland annat: 'När man kommer till Örbyhus med bil från Uppsala gör Örbyhus inget trevligt intryck. På Slottsvägen möts man av kullar med tistlar, när man därefter svänger av mot centrum möts man av en sportanläggning i totalt förfall samt ett mycket tråkigt och dåligt skött område runt butikerna, badhuset och parkeringen'. Efter min motion har området runt butikerna, badhuset och parkeringen i Örbyhus gjorts trevligare vilket är bra. Hockeyrinken och tennisbanorna var i totalt förfall 2012 och är 2014 ett farligt område för barn." Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 01,, p k

45 "r1e.t),pj kolvikiun M NST '1" LS E N n' it a I-P 11-1 EA A1 Cote clein j, HArd# Interpellation till kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson angående hockeyrinken och tennisbanorna i Örbyhus. På fullmäktige i april 2013 fick jag svar på min motion "Öppna porten till Tierp", vilken jag lämnat in till fullmäktige ett år tidigare. Motionen handlade om hur kommunen skulle kunna bli en attraktivare kommun att bo i så att privat personer och företag i högre utsträckning skulle flytta till kommunen vilket skulle leda till att vi fick ökade skatteintäkter genom att vi därmed skulle få fler skattebetalare. I motionen skrev jag bland annat: "När man kommer till Örbyhus med bil från Uppsala gör Örbyhus inget trevligt intryck. På Slottsvägen möts man av kullar med tistlar, när man därefter svänger av mot centrum möts man av en sportanläggning i totalt förfall samt ett mycket tråkigt och dåligt skött område runt butikerna, badhuset och parkeringen". Efter min motion har området runt butikerna, badhuset och parkeringen i Örbyhus gjorts trevligare vilket är bra. Hockeyrinken och tennisbanorna var i totalt förfall 2012 och är 2014 ett farligt område för barn. När tänker kommunen ta sitt ansvar genom att göra något åt hockeyrinken och tennisbanorna? Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Bruksgatan 17, TOBO, , Lars-Goran.B.KarlsenPmoderat.se

46 Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Bruksgatan 17, TOBO, , Lars-Goran.B.Karlsen(Imoderat.se "emoderatern a

47 `nnoderaterna Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Bruksgatan 17, TOBO, , Lars-Goran.B.Karlsen(amoderat.se

48 Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Bruksgatan 17, TOBO, , Lars-Goran.B.Karlsenmoderat.se '" 'moderaterna

49 Lars-Göran Birkehorn Karlsen, Bruksgatan 17, TOBO, , Lars-Goran.B.KarlsenWnoderat.se ""'moderaterna

50 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Ks Svar på interpellation om "Vår kommun behöver fortfarande ungdomsjobb varför händer inget? Gunnar Larsson (FP) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen anses besvarad. Bakgrund Fullmäktigeledamoten Gunnar Larsson har 33/2014 lämnat en interpellation om ungdomsjobb Utskottet barn och ungdoms ordförande har den 3 juni 2014 besvarat interpellationen enlig följande: Interpellanten tar upp frågan om ungdomsjobb, det har slutits ett avtal på nationell nivå mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och kommunal För att detta ska komma igång behövs det ett lokalt avtal, det är ännu inte färdigt. I dagsläget finns det inget lokalt avtal i någon av länets kommuner. Det pågår förhandlingar mellan parterna i Tierps kommun och vår ambition är att få igång ett avtal som ska kunna möjliggöra att ca ungdomar ska kunna komma i arbete. Inom de två olika avtalen BAL 13-arbetslivsintroduktionsanställning och BUI 12- utbildnings och introduktionsanställning. Här nedan kommer en beskrivning och syfte av de två olika avtalen. BAL 13- Arbetslivsintroduktionsanställning Den centrala överenskommelsen BAL 13- Arbetslivsintroduktion har antagits av kommunens förhandlingsdelegation. Ett lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i Arbetslivsintroduktion har tecknats. Detta för att kunna möjliggöra anställningar även i andra verksamheter än inom vård och omsorg. Syfte BAL 13 syftar till att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar i vård- och omsorgsverksamhet för att ge arbetslösa ungdomar år möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Genom lokalt kollektivavtal kan även anställningar erbjudas inom andra verksamheter. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbeslyrkande

51 081 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige forts. Det är av stor vikt att anställningarna blir en positiv erfarenhet för både den anställde och arbetsgivaren, därför är det viktigt med en bra rekrytering. I första hand kommer arbetstagare att rekryteras från de som är inskrivna på arbetsförmedlingen och omfattas av BUI. Innan kollektivavtalet BAL 13 tillämpas ska en överläggning mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. I överläggningen ska utbildnings och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas. BUI 12- Utbildnings och introduktionsanställning Den centrala överenskommelsen för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning- BUI 12 har antagits av kommunens förhandlingsdelegation. Ett lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning har tecknats. Syfte BUI 12 innebär att erbjuda särskilda utbildnings- och introduktionsanställningar för de som genomgått vård och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkeserfarenhet. I första hand sker det direkt efter avslutad utbildning men även andra kan komma i fråga för utbildnings- och introduktionsanställning ( t ex för de som arbetat tillfälligt, helger och somrar under sin utbildning) Innan kollektivavtalet BUI 12 tillämpas ska en överläggning mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. I överläggningen ska utbildnings och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

52 TIERPS KOMMUN Svar på interpellation Vår kommun behöver fortfarande ungdomsjobb- varför händer inget? Gunnar Larsson (FP) Interpellanten tar upp frågan om ungdomsjobb, det har slutits ett avtal på nationell nivå mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och kommunal För att detta ska komma igång behövs det ett lokalt avtal, det är ännu inte färdigt. I dagsläget finns det inget lokalt avtal i någon av länets kommuner. Det pågår förhandlingar mellan parterna i Tierps kommun och vår ambition är att få igång ett avtal som ska kunna möjliggöra att ca ungdomar ska kunna komma i arbete. Inom de två olika avtalen BAL 13-arbetslivsintroduktionsanställning och BUI 12- utbildnings och introduktionsanställning. Här nedan kommer en beskrivning och syfte av de två olika avtalen. BAL 13- Arbetslivsintroduktionsanställning Den centrala överenskommelsen BAL 13- Arbetslivsintroduktion har antagits av kommunens förhandlingsdelegation. Ett lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i Arbetslivsintroduktion har tecknats. Detta för att kunna möjliggöra anställningar även i andra verksamheter än inom vård och omsorg. Syfte BAL 13 syftar till att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar i vård- och omsorgsverksamhet för att ge arbetslösa ungdomar år möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Genom lokalt kollektivavtal kan även anställningar erbjudas inom andra verksamheter. Det är av stor vikt att anställningarna blir en positiv erfarenhet för både den anställde och arbetsgivaren, därför är det viktigt med en bra rekrytering. I första hand kommer arbetstagare att rekryteras från de som är inskrivna på arbetsförmedlingen och omfattas av BUI. Innan kollektivavtalet BAL 13 tillämpas ska en överläggning mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. 1 överläggningen ska utbildnings och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas.

53 BUI 12- Utbildnings och introduktionsanställning Den centrala överenskommelsen för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning- BUI 12 har antagits av kommunens förhandlingsdelegation. Ett lokalt kollektivavtal om bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning har tecknats. Syfte BUI 12 innebär att erbjuda särskilda utbildnings- och introduktionsanställningar för de som genomgått vård och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkeserfarenhet. I första hand sker det direkt efter avslutad utbildning men även andra kan komma i fråga för utbildnings- och introduktionsanställning ( t ex för de som arbetat tillfälligt, helger och somrar under sin utbildning) Innan kollektivavtalet BUI 12 tillämpas ska en överläggning mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen. I överläggningen ska utbildnings och introduktionsinsatser, handledning och introduktionsplanen behandlas Jonas Nyberg (S) Ordförande i utskottet Barn och ungdom

54 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (69) 33 Dnr Ks Interpellation om "Vår kommun behöver fortfarande ungdomsjobb varför händer inget?" Gunnar Larsson (FP) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges sammanträde den 10 juni Bakgrund Ledamoten Gunnar Larsson har den 31 mars 2014 lämnat en interpellation angående ungdomsjobb och ställer följande frågor: Vad har hittills hänt när det gäller införandet av arbetslivsintroduktionsanställningar i vår kommun? Vad, vem eller vilka står i vägen för våra arbetslösa ungdomars möjligheter till en bra framtid? Larsson skriver: "För snart två år sedan 5 april 2012 skrev undertecknad och Barbro Jurell (FP) en motion till kommunfullmäktige om införande av yrkesintroduktion för unga i kommunens verksamheter. Efter att ha väntat på svar nästan ett år skrev jag 6 mars 2013 en interpellation för att skynda på hanteringen i samband med att centralt avtal slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal. Och 9 april 2013 behandlades motionen och bifölls enhälligt efter majoritetens uppmärksammade helomvändning under sittande fullmäktige. Bra så! Men nu har snart ytterligare ett år gått utan att något veterligen har hänt i frågan! Detta måste ses som oerhört anmärkningsvärt, särskilt mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten i vår kommun runt 25 procent och verksamheternas behov av rekryteringar i samband med kommande pensionsavgångar. Därför denna interpellation. I slutet av februari 2013 skrev Kommunal och SKL: 'Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL/Pacta) tar ytterligare steg för att ge ungdomar arbete och säkra kvaliteten i välfärden. Detta genom ett avtal om att införa arbetslivsintroduktionsanställningar'. Avtalet ger möjlighet till anställning för ungdomar på 75 procent och utbildning och introduktion på 25 procent. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

55 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (69) 33 forts. I min interpellation 6 mars 2013 skrev jag: 'Nu är det upp till kommunerna - också vår - att se möjligheterna och ta sitt ansvar.... Nu (om inte förr) finns det inte längre några sked att tveka. Kommunen måste ta sitt ansvar både för våra unga och för kompetensförsörjningen!' Vid fullmäktige 9 april 2013 beslutades alltså 'att bifalla motionen, samt att uppdra till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för en yrkesintroduktion för unga i kommunens verksamheter. ' Visserligen togs motionens ursprungliga krav på skyndsamhet bort ur beslutet, men någon måtta får det väl ändå vara det har snart gått ett år, våra ungdomar är fortfarande arbetslösa och inget har veterligen hänt!" Ordf sign 0/( Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

56 Interpellation till kommunfullmäktige 440(41q. Folkpartiet Liberalerna TIERP D.nr: ici-wö KOMMUN KOWI MUNSTYHELSE1 C5S Beteckning:, -4.. Handl.nr: KS , Vår kommun behöver fortfarande ungdomsjobb varför händer inget? För snart två år sedan 5 april 2012 skrev undertecknad och Barbro Jurell (FP) en motion till kommunfullmäktige om införande av yrkesintroduktion för unga i kommunens verksamheter. Efter att ha väntat på svar nästan ett år skrev jag 6 mars 2013 en interpellation för att skynda på hanteringen i samband med att centralt avtal slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal. Och 9 april 2013 behandlades motionen och bifölls enhälligt efter majoritetens uppmärksammade helomvändning under sittande fullmäktige. Bra så! Men nu har snart ytterligare ett år gått utan att något veterligen har hänt i frågan! Detta måste ses som oerhört anmärkningsvärt, särskilt mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten i vår kommun - runt 25 procent och verksamheternas behov av rekryteringar i samband med kommande pensionsavgångar. Därför denna interpellation. 1 slutet av februari 2013 skrev Kommunal och SKL: "Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL/Pacta) tar ytterligare steg för att ge ungdomar arbete och säkra kvaliteten i välfärden. Detta genom ett avtal om att införa arbetslivsintroduktionsanställningar". Avtalet ger möjlighet till anställning för ungdomar på 75 procent och utbildning och introduktion på 25 procent. 1 min interpellation 6 mars 2013 skrev jag: "Nu är det upp till kommunerna - också vår - att se möjligheterna och ta sitt ansvar.... Nu (om inte förr) finns det inte längre några skäl att tveka. Kommunen måste ta sitt ansvar både för våra unga och för kompetensförsörjningen!" Vid fullmäktige 9 april 2013 beslutades alltså "att bifalla motionen, samt att uppdra till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för en yrkesintroduktion för unga i kommunens verksamheter." Visserligen togs motionens ursprungliga krav på skyndsamhet bort ur beslutet, men någon måtta får det väl ändå vara det har snart gått ett år, våra ungdomar är fortfarande arbetslösa och inget har veterligen hänt! Mot bakgrund av ovanstående frågar jag ordföranden i utskottet Barn och Ungdom, Jonas Nyberg (S): Vad har hittills hänt när det gäller införandet av arbetslivsintroduktionsanställningar i vår kommun? Vad, vem eller vilka står i vägen för våra arbetslösa ungdomars möjligheter till en bra framtid? Tierps 1 mars 20 nnar Larsson (FP)

57 LIAF: TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN K$ k)j,./.3eteckning: t.i. Hand.nr..20,9 m 83 '" 5'moderaterna Fråga till kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson. Angående min motion "Miljövänliga kommunikationer mellan Tobo och Örbyhus". Gång och cykelvägen mellan Tobo och Örbyhus är i ett mycket dåligt skick. Växtligheten tar över mer och mer av vägbanan, belysning saknas och vägen plogas inte på vintern. Jag föreslog därför i en motion, som behandlades på Kommunfullmäktige den 17 december 2013, att vägen skulle rustas upp så att den blev trafiksäker och trevlig att gå och cykla på, att belysning installerades och att vägen plogades och sandades vintertid. Detta skulle leda till att biltrafiken mellan Tobo och Örbyhus kommer att minska och att miljön blir bättre alla som trafikerar vägen kommer att kunna göra det på ett säkert och tryggt sätt kommunikationen mellan orterna förbättras möjligheterna för motion och rekreation förbättras På Kommunfullmäktige den 17 december 2013 svarade du att det under våren 2014 skulle tas fram en cykelplan för hela kommunen och att motionen därmed ansågs besvarad. Kommer cykelvägen att rustas upp enligt min motions intentioner? Tobo Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M)