Lekplatsplan för Ängelholm

Transkript

1 Lekplatsplan för Ängelholm Ängelholms kommun, Tekniska kontoret, Parkavdelningen, juni 2010 Av: Birger Ekenstierna, parkingenjör

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Situation & Syfte...3 Historia och framtid Utveckling och avveckling...3 Samverkan...4 Säkerhet...4 Utveckling, ombyggnad och framtida lekplatser...4 Tillgänglighetsanpassade lekplatser...6 Skötsel och underhåll års lekplatsinventering...8 Bilaga 1 Löpande drift och underhåll (1 sida) Bilaga 2 Organisation (1 sida) Bilaga 3 Lekplatsinventering 2009 (4 sidor) Inspirationsbild Hav- & strandlekplatsen, Sibbarp, Malmö 2

3 Lekplatsplan Ängelholms kommun Sammanfattning Barn behöver en säker och attraktiv utemiljö. Med leken stimuleras barnens utveckling och samvaro. Lekplatserna blir de naturliga mötesplatserna för denna utveckling och är därför centrala för säkerheten och attraktiviteten. Genom denna lekplatsplan fastslås hur lekplatserna på allmän parkmark inom Ängelholms kommun ska drivas och utvecklas för att stimulera lek och samvaro. Här fastslås också tydliga driftsoch säkerhetsrutiner, hur arbetet är fördelat och vem som har ansvar för besiktning, reparationer och skötsel. Stora delar av denna lekplatsplan har hämtat inspiration och citat från Malmö stads lekplatsprogram Situation & Syfte Parkavdelningen inom Tekniska kontoret har i uppdrag att förvalta lekplatser på kommunal parkmark. I december 2009 förvaltas 59 lekplatser på kommunal parkmark. Inom kommunen finns i dagsläget ingen samordnande lekplatsplan som pekar hur lekplatserna på allmän parkmark ska utvecklas. Denna plan är tänkt som handledning vid utveckling, avveckling och nyanläggning av lekplatser på kommunal parkmark och allmän mark i framtiden. Planen sträcker sig till år Historia och framtid Utveckling och avveckling Kommunal park- och lekplatsskötsel har under åren förändrats. Fortfarande finns en övervikt på många små lekplatser, en struktur som härrör från 1950-talet. Även om lekplatserna genom åren har minskat i takt med att samhället har förändrats, består mycket av den gamla strukturen. De kommunala resurserna för parkskötsel och skötsel ej heller ökats. Att anpassa lekplatsstrukturen och dess drift till en stramare budget är därför nödvändigt Att ständigt förnya och förändra lekplatsstrukturen är självklart. Skälen är flera: Många lekplatser ligger i områden där de inte längre utnyttjas lika mycket. Invånarstrukturen i områden förändras över tiden och behovet av en lekplats i ett område kan förändras. Genom att staden har växt och områden har utvecklats har detta inneburit att antalet lekplatser på kommunal fastighetsmark har blivit större. Många av de små lekplatserna i närliggande parker har därför spelat ut sin roll. Lekplatser kan också ha en gammalmodig och farligt utformning, med redskap som har hunnit bli föråldrade. Fler barnfamiljer har lekredskap i den egna trädgården och barns aktiviteter ser också annorlunda ut nu än för flera år sedan. 3

4 Behovet av ett stort antal lekplatser inom kommunen bedöms som mindre men kraven på kvalitet, säkerhet, underhåll och skötsel har ökat. Även kravet på upplevelser och ett helhetstänk kring lekplatsernas utformning är idag större, liksom att kunna utnyttja lekplatserna till saker som spel och idrott. Tillgängligheten för både barn och föräldrar med funktionshinder är också en viktig punkt. Nya lekplatser, som kan tänkas tillkomma vid exploatering, liksom gamla lekplatser som rustas upp ska därför anpassas för nya krav på tillgänglighet, upplevelser och säkerhet. Samverkan Eftersom flera allmänna lekplatser nyttjas även av skol- och förskoleverksamhet bör samarbete främjas mellan verksamheterna. Även privata fastighetsägare kan bidra till samutnyttjande och utveckling av lekplatser där fastighetsägare och verksamheter bidrar till planerade upprustningar eller att Tekniska kontoret genom avtal överlåter skötseln åt närliggande fastighetsägare. Nyttjanderättsavtal på lekplatser ska kunna skrivas av exempelvis bostadsrättsföreningar eller samfällighetsföreningar om driften, skötsel och underhåll. Det kan bli aktuellt till exempel vid lekplatsnedläggning. Även väg- och samfällighetsföreningar ingår i samverkan med kommunen där föreningen står för skötsel och utveckling medan kommunen bistår med besiktning. Dessa lekplatser finns inte med i inventeringen. Säkerhet Årlig besiktning av lekplatser skall göras av extern besiktningsman. Dessa protokollförda besiktningar ska ligga till grund för det säkerhetsarbete som sker på lekplatserna med målet om säkra lekplatser med minimal risk för olyckor. Besiktning skall ske enligt europastandard på lekplatser enligt EN-1176 och EN Tillsyn av lekplatser görs i samband med skötsel. Minst tre gånger årligen skall protokollförda funktionsbesiktningar utföras av egen personal. Vid dessa tillfällen skall mindre fel åtgärdas i så stor utsträckning det är möjligt. Större och allvarliga fel ska åtgärdas så snabbt som möjligt. Se bilaga 2. Utveckling, ombyggnad och framtida lekplatser För att säkerställa utvecklingen av kommunens lekplatser måste en utveckling ske av de befintliga lekplatserna mot en mer attraktiv, säker, tillgänglig och skötselsnål utformning. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser gäller även lekplatser. Att göra våra lekplatser tillgängliga för personer med funktionshinder är ett mål för framtiden. I dagsläget är två lekplatser tillgänglighetsanpassade och målet är att till 2015 ha minst fyra till. Detta kan ske både genom nyanläggning och omstrukturering. Vid exploatering och nybyggnation av lekplatser ska tillgänglighetsanpassning göras. 4

5 Utdrag ur Malmö stads lekplatsprogram 2006 Flera lekredskap kan vara slitna och i behov att bytas ut. Att bara byta ut lekredskapen och bänkarna är i de allra flesta fall inte tillräckligt för att lekplatsen ska leva upp till acceptabel standard. I de flesta fall behöver också förändringar av ytor göras. Ofta handlar det om att förse lekredskap med större sandytor eller att minska på grusytorna till förmån för gräs och annan vegetation. Vid så gott som alla upprustningar måste all sand bytas ut eller åtminstone kompletteras. Även övriga ytor, såsom grusytor, måste oftast bättras på, liksom att vegetationsytor ses över och gallras. Detta medför att kostnaderna för ombyggnaderna är betydligt högre än om det bara gällde att byta ut uttjänta lekredskap. Nyinvesteringar och utveckling av befintliga lekplatser är en förutsättning. Valet av lekredskap görs så att det ger högre anläggningskostnader men lägre driftskostnader. Det finns ett klart samband mellan lekredskap med hög kvalitet (och hög kostand) och mindre driftsåtgärder. Den dyrare utrustningen är helt enkelt robustare mot slitage och vandalisering. Det finns dessutom ett samband mellan lekredskapens lekinnehåll och design och leksäkerhet. Detta går ofta hand i hand. Men även vid exploatering och nybyggnation måste samma hållning råda. En bra lekplats är en plats där fantasi, rörelse och upplevelser dominerar. Barnens behov ska naturligtvis vara i fokus, liksom säkerhet och tillgänglighet. Men även ungdomar och vuxnas behov av aktiviteter och motion bör också ha betydelse. En bra lekplats ska inte bara innehålla spännande och funktionella lekredskap, även utformningen är viktig. Närheten och kontakten med naturen och det gröna ökar stimulerar många barns fantasi och skapar många utökade möjligheter till lek. I Malmö stads lekplatsprogram från 2006 slås många viktiga punkter fast för lekplatsers innehåll: Leksnår I leksnåret skapar sig barnen egna små rum i deras egen, lilla skala. Denna möjlighet är viktig, i synnerhet för de små barnen, som stimulans för fantasilekar och skapandet av egna förutsättningar för leken. Lekmaterial från natur och växter Växter kring lekplatsen bör vara sådana som kan ge lekmaterial på olika tider på året. Blommor, löv i olika sorter, kvistar, bär i olika färger, smågrenar, frukter i olika former. På så sätt erbjuds barnen många olika sätt att uttrycka sig på i leken och fantasin får näring. Lekmaterial som är formbart Bakbar sand ger fantastiska möjligheter för barnen att forma helt efter eget sinne, bygga små landskap och skapa med på annat och valfritt sätt. 5

6 Möjlighet att utveckla motorik Bollspel och olika typer av lekredskap ger barnen olika möjligheter att träna, testa och lära känna sin kropp. Lekredskapen skall både vara säkra och stimulerande och lockande. De bör om möjligt placeras i samband med omgivande vegetation, där blir de mest attraktiva och stimulerande för barnen. Rumsligheten får dock inte ske på bekostnad av överblickbarheten. Goda möjligheter för vuxna att vistas Goda vistelsemöjligheter för vuxna ger ökad samvaro mellan barn och vuxna. Vuxna kommer att vistas på lekplatsen vid fler tillfällen och också under längre tid. Kontaktmöjligheten med andra vuxna ökar. Moderna träningsredskap för utomhusbruk finns idag och kan användas vid omstrukturering och nyanläggning för att öka möjligheten för vuxna att aktivera sig. En lagom, behaglig skala samt skönhet Ytorna får inte vara så stora att de upplevs som ödsliga och ogästvänliga. Lekplatsen bör ges vackra proportioner, material, växter, blommor, osv. Skönhet har en rekreativ verkan både på vuxna och på barn. Via en vacker utformning visar man också respekt för besökarna, vistelsen och leken. Tillgänglighetsanpassade lekplatser De flesta lekplatser inom Ängelholms kommun har idag inte vad som krävs för att benämnas som tillgänglighetsanpassade. Parkavdelningen har dock som mål att tillgänglighetsanpassa de lekplatser som nyanläggs och rustas upp. Dock har många befintliga lekplatser idag tekniska och topografiska hinder som skulle ställa alltför stora krav för att byggas om. Men genom framför allt nybyggnation och en gradvis nyanpassning av lekplatser där det är möjligt, skulle en god tillgänglighetsstandard kunna uppnås för lekplatsbeståndet som helhet. 6

7 När det gäller nya lekplatser som anläggs vid till exempel nyexploatering skall följande aspekter tas med: Hårdgjorda ytor vid bänkar och transportvägar Bättre tillgänglighet för rörelsehindrade. Fallskyddsplattor och helgjutna fallskyddsunderlag I viss utsträckning kan fallskyddsplattor och helgjutna fallskyddsunderlag användas i stället för sand. Detta för att tillgänglighet skall vara god även för rullstolar. Dock kan inte detta alternativ alltid anses vara det bästa då incidenter har förekommit, framför allt vid gungor, där fallskyddsplattor eller syntetmaterial i underlaget varit den direkta orsaken till olyckan. (Gunilla Hammarskiöld, 2007, Hjälpmedelsinstitutet) Bänkar Omkringliggande yta kring bänkar bör hårdgöras och bänkarna bör förses med tillräckliga och anpassade armstöd. Tillgänglighetsanpassade redskap - Även om inte alla lekredskap på lekplatser är anpassade för funktionshindrande bör det finnas minst ett, t.ex. en gunga eller klätterställning som går att använda. Vid nyinköp eller byte av lekredskap skall hänsyn tas till detta. På nyanlagda lekplatser bör helt klart flera redskap vara anpassade för funktionshindrade. Detta kan innebära att en viss typ av klätterställning eller gunga väljs som är anpassade för detta ändamål. Kanter Bör i största mån undvikas och om de ändå behövs som avgränsning eller kantstöd bör de förses med kontrastmarkeringar. Skötsel och underhåll Skötsel av lekplatser innebär återkommande insatser som förekommer med täta intervall. Exempel på detta kan vara ogräsrensning av sandlådor, skräpplockning, gräsröjning och beskärning av närliggande buskar och träd. Underhåll innebär regelbundna insatser med glesare intervall. Exempel på detta kan vara målning och översyn av lekredskap men också utbyte av sargar till sandlådor och sandpåfyllning. Lekredskap skall underhållas med regelbundenhet så att säkerheten bibehålls, men också så att hållbarheten förlängs. Målning och slipning av träredskap bör utföras regelbundet, vart tredje till vart fjärde år. Fallskyddsunderlag skall alltid vara funktionellt. Strid sand, sk. EU- 7

8 sand (utan 0-fraktion) eller godkända fallskyddsplattor skall vara det rådande underlaget. Ej godkända fallskydd som asfalt, grus eller bakbar sand byts ut successivt. Lekredskap, redskap och annan markutrustning skall placeras så att skötseln underlättas års lekplatsinventering I samband med inventering av lekplatser på kommunal parkmark har alla lekplatser fotograferats. Alla lekplatser har dessutom försetts med anläggningsnummer och telefonnummer till kommunens växel. Detta kommer vara till hjälp vid kommunikation mellan allmänhet och Tekniska kontoret i fråga om lekplatserna. Efter inventeringen har en utvärdering gjorts av samtliga lekplatser där hänsyn har tagits till dess storlek, omfattning, ålder och slitage på lekredskap samt geografiska placering. Därefter har förslag lagts till vilka lekplatser som ska behållas, renoveras eller läggas ner. På flera av lekplatserna är utrustningen så gammal och sliten att det handlar om antingen en totalrenovering eller nedläggning. I många fall väljs det senare alternativet då närheten till andra lekplatser inte kan anses vara för stor. Att antalet lekplatser minskar och att driften långsiktigt anpassas till den rådande budgeten är något som bör kompenseras med utveckling och upprustning av de lekplatser som föreslås i inventeringen. Dessa skulle kunna utvecklas till så kallade temalekplatser. Modellen har genomförts med framgång i Malmö och parkavdelningen ser inget hinder för att kunna utföra samma sak i Ängelholm. Även om de finansiella resurserna inte kan anses vara jämförbara mellan Malmö och Ängelholm handlar det till stor del om visionärt tänkande, framförhållning och planering. Därför spänner denna lekplatsplan till år Vidsynthet och medvetenhet krävs från all personal inom Tekniska kontoret samt Ängelholms politiker för att målen i denna lekplatsplan ska kunna genomföras. 8