Samhällsbyggnadsförvaltningen. utställ ning. Datum jan 2014 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN

Transkript

1 Samhällsbyggnadsförvaltningen utställ ning Datum jan 2014 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING JANUARI

2 Fördjupning av översiktsplan för skärgården, Karlskrona kommun Karlskrona kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Östra Hamngatan 7B Karlskrona E-post: Telefon: växel Fax: Hemsida: Organisation I Karlskrona kommun ansvarar samhällsbyggnadsförvaltningen för den översiktliga planeringen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har utgjort politisk styrgrupp. Planchef Ola Swärdh har varit projektledare och projektgruppen har bestått av stadsarkitekt Hans Juhlin, planarkitekterna Sandra Högberg, Victoria Nordholm, Anna Steinwandt och Malin Nilsson, miljöstrategerna Kenneth Gyllensting och Sven-Olof Pettersson, chefen för strategisk planering Tore Almlöf, utredare/analytiker Pia Kronengen, beredskapssamordnaren Elina Tyrberg Flink, mark- och exploateringschefen Ola Robertsson, mark- och exploatering Cecilia Malmström, näringslivsutvecklare Carl-Axel Ottosson, Birgith Juel, Ann-Marie Nordström och Ylva Johannesson, tf hamnchef Bo Lindsjö, hamnchef Anders Jonsson, projektchef Johan Stenér, projektingenjör Ida Heverius Löndahl, VAchef Kenneth Johansson, rörnätschef Peter Håkansson, kommunekolog Anders Klar, miljöinspektör Åsa Olofsson och jämställdhetssamordnare Sandra Bizzozero. Från Region Blekinge har strategiska planerarna Jenny Rydqvist och James Heathsote medverkat och från Affärsverken miljöingenjör Åke Svensson. Layout: Samhällsbyggnadsförvaltningen. Illustrationer: Samhällsbyggnadsförvaltningen om inget annat anges. Foto: Matz Arnström, Andreas Blomlöf, Birger Lallo, Björn Pettersson, Mats Kockum, Hjalmar Falk, Björn Berglund, Ingemar Atterman, Nils J Nilsson samt Karlskrona kommun. Alla bilder i dokumentet tillhör Karlskrona kommun och är skyddade enligt upphovsrättslagen. Tryck: Psilander Grafiska, upplaga 1, 200 exemplar. 2 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLKSRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

3 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN UTSTÄLLNNGSHANDLING JANUARI 2014 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

4 4 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

5 SAMMANFATTNING Fördjupning av översiktsplan för skärgården är Karlskrona kommuns vision för den framtida utvecklingen av skärgården. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Planen tar sikte 20 år framåt i tiden. Den geografiska avgränsningen är havsområdet i Karlskrona kommun med öarna förutom Trossö och de stadsnära öarna. Dessa öar behandlas närmare i den kommunomfattande översiktsplanen från 2010 samt i fördjupning av översiktsplan för Verkö från Utöver skärgårdsöarna ingår även landområdena Torhamnsområdet och Kristianopel då de utgör viktiga orter med basservice för Karlskrona skärgård. Även halvön Möcklö ingår då ön har samma förutsättningar som skärgårdsöarna. Karlskrona kommun har haft en stark tillväxt de senaste åren och befolkningen har ökat med cirka 500 personer årligen. Detta kräver fler bostäder, utbyggnad av skolor och fler arbetsplatser etc. Karlskrona skärgård har även ställts inför nya förutsättningar genom bland annat Försvarsmaktens utveckling, Biosfärsområde Blekinge arkipelag, förvaltningen av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, klimatförändringar samt vatten- och avloppsutbyggnad m.m. Fördjupning av översiktsplan för skärgården har ett tydligt fokus på kollektivtrafik, inte minst vattenburen sådan till Sturkö, och i förlängningen även Tjurkö, vilket bidrar till en ökad tillgänglighet och attraktivitet till Karlskrona skärgård. Planen har även ett fokus på utveckling av hamnar och servicepunkter utmed farlederna. Bebyggelseutvecklingen i Karlskrona skärgård bygger i första hand på förtätning och komplettering av befintliga samhällen. Genom att koncentrera bebyggelsen till strategiska platser skapas underlag för kollektivtrafik och och olika slags service. Samtidigt kan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp nyttjas fullt ut. En koncentration av bebyggelse gör också att andra delar av öarna med höga naturvärden kan bibehållas för växt- och djurlivet samt det rörliga friluftslivet. En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att vatten- och avloppsförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning i form av kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. Norra Tjurkö och norra Sturkö är strategiska platser med närhet till hamn som ger förutsättningar för sjöburen kollektivtrafik med korta restider till Trossö. På dessa platser föreslås en större bebyggelseutveckling utformade som nya skärgårdssamhällen. Fördjupning av översiktsplan för skärgården skapar förutsättningar för en stor variation i utbudet av attraktiva boendemiljöer och ett rikt näringsliv, samtidigt som det tar ansvar för en långsiktigt hållbar utveckling. Markreserver redovisas för de kommande 20 åren vad gäller nya bostäder, verksamheter, service samt andra samhällsviktiga funktioner. Särskilda fördjupningsområden är Aspö, Hasslö, Tjurkö, Sturkö, Senoren, Möcklö, Ytterön/ Östra Hästholmen, östra skärgården, Torhamn och Kristianopel. Planen redovisar grunddragen i den tänkta utvecklingen av nya områden för bostäder, service och verksamheter med mera samt de gröna områden som är värdefulla att bevara. Det finns även en fristående sammanfattning med fördjupningsorternas kartor redovisade tillsammans med rekommendationer för användning av mark- och vattenområden. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

6 6 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

7 FÖRORD Skärgårdsstaden Karlskrona har unika förutsättningar med sitt geografiska läge, natur- och kulturvärden samt goda möjligheter att bo och leva i en attraktiv miljö. Staden är byggd på öar i havet vilket innebär begränsningar, men också möjligheter. Karlskrona stad har historiskt vuxit genom att nya öar tagits i anspråk och expansionen har fortsatt över fastlandet i olika riktningar. Karlskrona skärgård har under lång tid präglats av militära befästningsanläggningar och verksamheter kopplade till stenhuggeri, jordbruk och fiske med tillhörande bebyggelse. Under 1900-talets senare del har nya samhällen vuxit fram för permanentbebyggelse men även omfattande fritidshusbebyggelse. Besöksnäringen har dock varit ganska begränsad i området. Visionen för fördjupning av översiktsplan för skärgården präglas av tankarna i kommunens översiktsplan, Karlskrona 2030, som antogs av kommunfullmäktige Översiktsplanen fokuserar på förtätning och funktionsomvandling där befintlig infrastruktur utnyttjas optimalt med respekt för natur- och kulturvärden. För en hållbar skärgårdsutveckling krävs en miljömässigt bra vatten- och avloppsförsörjning, ett befolkningsunderlag som skapar förutsättningar för offentlig och kommersiell service, goda kommunikationer och möjligheter för näringar att utvecklas. Översiktsplanen med dess fördjupningar är vägledande för efterföljande beslut om kommunens markoch vattenanvändning.. Fördjupning av översiktsplan för skärgården redovisar var ny bebyggelse kan tillkomma samt en stor del andra frågor som rör den fysiska planeringen. Ny bebyggelse föreslås som varsamma kompletteringar i redan bebyggda områden men även i form av nya bebyggelsegrupper som kan formas till nya skärgårdssamhällen. Att utveckla strategiska lägen med närhet till hamn skapar dessutom underlag för att åka kollektivt över vattnet med korta restider till Trossö och centrum. Ett samrådsförslag för skärgården har presenterats för allmänheten i bred medborgardialog med flera möten under sommaren/hösten Många värdefulla synpunkter har inhämtats och utifrån dessa har ett utställninsgsförslag formats. Karlskrona Camilla Brunsberg Kommunstyrelsens ordförande Hans Juhlin Samhällsbyggnadschef FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

8 Läsanvisningar Fördjupning av översiktsplan för skärgården är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet Utgångspunkter beskriver vad en översiktsplan är, uppdrag, planprocess och tidplan samt kommunens vision. Kapitel två Nya Förutsättningar beskriver de nya planeringsförutsättningar som påverkat kommunens markoch vattenanvändning sedan förra fördjupningen av översiktsplanen för skärgården från Det tredje kapitlet Mark- och vattenanvändning utgör förslag till fördjupning av översiktsplan för skärgården. Här redovisas planens huvuddrag och rekommendationer för användning av mark- och vattenområden. Fjärde kapitlet Konsekvenser beskriver planförslagets konsekvenser avseende miljö samt ekonomiska, sociala och områdesvisa konsekvenser. Det femte kapitlet Allmänna intressen innehåller nulägesbeskrivning och utveckling för olika intresseområden såsom befolkning, bostäder, naturmiljö, kulturmiljö etc. Sjätte kapitlet Källor anger de källor som har använts i arbetet med fördjupning av översiktsplan för skärgården. Det sjunde kapitlet innehåller synpunkter från samrådet och Karlskrona kommuns bemötande i en så kallad samrådsredogörelse. Länsstyrelsen samrådsyttrande finns även med i sin helhet. 8 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLKSRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

9 UTGÅNGSPUNKTER 11 INLEDNING 12 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? 14 TIDIGARE INVENTERINGAR OCH PLANER 16 SKÄRGÅRDENS HISTORIA 18 SKÄRGÅRDEN IDAG 20 NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 25 VISIONEN KARLSKRONA NYA PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR 28 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 31 LEVANDE SKÄRGÅRD 32 DÅ- NU- FRAMTID 36 PLANENS HUVUDDRAG 38 FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 48 UPPFÖLJNING OCH FRAMTIDA PLANERING 90 KONSEKVENSER 91 SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING OCH FRAMTIDA PLANERING 122 ALLMÄNNA INTRESSEN 123 BEFOLKNING 12 BOSTÄDER 128 KOMMUNIKATIONER 130 ARBETE & NÄRINGSLIV 132 SERVICE 134 SJÖFART & HAMNAR 136 BÅTLIV 140 NATURMILJÖ 142 REKREATION & FRITID 148 KULTURMILJÖ 152 ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA 158 BESÖKSNÄRING & TURISM 162 VATTEN 166 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 170 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 176 FÖRSVARSMAKTEN 184 RIKSINTRESSEN 186 FÖRORDNANDEN 190 MELLANKOMMUNALA & REGIONALA INTRESSEN 194 KÄLLOR 195 TRYCKTA KÄLLOR 196 DIGITALA KÄLLOR 197 SAMRÅDSREDOGÖRELSE & LÄNSSTYRELSENS SAMRÅDSYTTRANDE 199 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLKSRONA KOMMUN Utställningshandling januari

10 10

11 UTGÅNGSPUNKTER INLEDNING 12 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? 14 TIDIGARE INVENTERINGAR OCH PLANER 16 SKÄRGÅRDENS HISTORIA 18 SKÄRGÅRDEN IDAG 20 11

12 INLEDNING Karlskronas skärgård är Sveriges sydligaste skärgård och består av öar, kobbar och skär - från Hasslö i väster till Utlängan i öster. Öarna ligger som ett pärlband utanför världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Varje ö i Karlskrona skärgård har sin egen unika karaktär, det finns öar med eller utan landförbindelse och öar som har alltifrån en till invånare. De större öarna med bofast befolkning Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö, Senoren och Ytterön/Östra Hästholmen nås med fast vägförbindelse eller bilfärja. Östra skärgården utgörs i detta sammanhang av öarna Inlängan, Utlängan, Stenshamn, Ungskär och Långören som nås endast med båt. Uppdrag och syfte I augusti 2010 antog kommunfullmäktige en kommunomfattande översiktsplan, Översiktsplan I samband med antagandet fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en fördjupning av översiktsplan för skärgården och därmed ersätta fördjupningen för skärgården från 1999 samt fördjupningen för Aspö från I uppdraget ingick även att utreda möjligheterna för havsbaserad vindkraft samt vindkraftsetablering längs den östra kusten och i den östra skärgården. Syftet med fördjupningen är att förbättra förutsättningarna för en levande skärgård genom att planera för nya bostäder och verksamheter. Karlskrona kommun har som mål att öka befolkningen till invånare. En ökad befolkning ger underlag för service men även större ekonomiska förutsättningar för ett utbyggt kommunalt vatten- och avloppsnät som gör en utveckling av skärgården ekologisk hållbar. Fördjupning av översiktsplan för skärgården tar sikte 20 år framåt i tiden. Avgränsning Den geografiska avgränsningen för fördjupning av översiktsplan för skärgården är havsområdet i Karlskrona kommun med öarna förutom Trossö och de stadsnära öarna. Dessa öar behandlas närmare i den kommunomfattande översiktsplanen från 2010 samt fördjupning av översiktsplan för Verkö från Utöver skärgårdsöarna ingår även Möcklö, Torhamn och Kristianopel i avgränsningen av översiktsplan för skärgården. Möcklö är en halvö men har samma förutsättningar som öarna, Torhamn och Kristianopel och utgör viktiga orter med basservice för Karlskrona skärgård. 12 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

13 Kristianopel Karlskrona Verkö Möcklö Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Långören Inlängan Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Avgränsning för fördjupning av översiktsplan för skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

14 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? En översiktsplan är kommunens vision för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen ska visa hur kommunen vill utveckla och bevara befintliga miljöer i ett långsiktigt perspektiv. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är ett instrument för dialogen mellan stat och kommun angående de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Lagen ställer krav på att planens konsekvenser ska kunna utläsas för att underlätta förståelsen. En översiktsplan ska omfatta hela kommunens yta, men geografiska eller tematiska fördjupningar kan göras för olika delar av kommunen eller ämnesområden. Fördjupning av översiktplan för skärgården är en sådan. En översiktsplan ska vara aktuell och varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Hela eller delar av översiktsplanen kan omarbetas. Den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen sker genom detaljplaner och i en del fall områdesbestämmelser eller direkt i bygglov. Medborgardialog Under 2012 togs ett program fram för fördjupning av översiktsplan för skärgården vars syfte var att i stora drag presentera kommunens intentioner för en utveckling av Karlskrona skärgård. Programmet kommunicerades med bland annat länsstyrelsen och Karlskrona kommuns medborgare under juni till september Politiker och tjänstemän från Karlskrona kommun genomförde även en medborgardialog under juni 2012 genom att finnas på plats för att diskutera programmet på Hasslö, Sturkö, Tjurkö, Senoren, Torhamn samt på Trossö vid Aspöfärjan och vid Fisktorget. Möten hölls även med föreningar under augusti Maj 2013 presenterades ett vidareutvecklat samrådsförslag. I arbetet med att ta fram planförslaget har Samhällsbyggnadsförvaltningen haft workshops med ett antal föreningar som bjudits in via Karlskrona kommunbygderåd. Under juni 2013 genomförde politiker och tjänstemän från Karlskrona kommun åter en medborgardialog genom att finnas på plats för att diskutera Plan- och bygglagen (PBL) I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, och 4. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. (4 kap. 1 ) Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. (1 kap. ) 14 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

15 samrådsförslaget på Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö, Senoren, Yttre Park samt Stenshamn. Sex möten hölls även med föreningar under augusti/september Många värdefulla synpunkter har framförts i samband med dessa möten och har arbetats in i denna utställningsversion. Fortsatt planprocess Arbetet med att ta fram en fördjupning av översiktsplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). När ett förslag av översiktsplan har upprättats ska länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter, sammanslutningar, intresseorganisationer och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att få ett bättre beslutsunderlag och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsversionen av fördjupning av översiktsplan för skärgården har kommunicerats och diskuterats på liknande sätt som under programsamrådet med möten och utskick av handlingar. De inkomna synpunkter som kommit in under samrådet har redovisas och bemötts i en samrådsredogörelse som finns sist i detta dokument. Efter samrådet tar kommunstyrelsen ställning till de inkomna synpunkterna och beslutar om eventuella ändringar. Förslaget ställs sedan ut under minst två månader, januari - mars Den som vill lämna synpunkter på förslaget under samråd och utställning ska göra det skriftligen. Efter utställningstiden ställs de inkomna synpunkterna samman i ett utlåtande och kommunstyrelsen tar ställning till eventuella förslag till förändringar. Om förslaget ändras väsentligt måste det ställas ut igen. Efter godkännande av kommunstyrelsen antas fördjupningen av översiktsplanen av kommunfullmäktige. Antagande av planen är planerad till juni Fördjupning av översiktsplan för skärgården är ett vägledande dokument som därmed inte kan överklagas enligt plan- och bygglagen. Medborgardialog på Tjurkö sommaren Medborgardialog på Senoren sommaren Tematiska Start utredningar Program Samråd Utställning Antagande Här är vi nu Processen för fördjupning av översiktsplan för skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

16 TIDIGARE INVENTERINGAR OCH PLANER Tidiga planer Karlskrona skärgård berördes först i Plan för Karlskrona kommunblock från 1973, även om fokus var fastlandet. Exploateringen av alla storöar utom Hasslö föreslogs hållas på en begränsad nivå för både permanent- och fritidsboende. Övriga öar reserverades i största möjliga utsträckning för det rörliga friluftslivet. Redan 1973 påpekades skärgårdens minskande kundunderlag för service, med hänvisning till bilismens expansion. Svårigheterna fanns även med att lösa vatten- och avloppsfrågan och risker uppmärksammades för saltvatteninträngning vid enskilda lösningar på grund av begränsade grundvattentillgångar. Västra Gårda på Tjurkö föreslogs bli aktuellt för utbyggnad i samband med anläggning av vattenförsörjning för Kungsholmen. I övrigt ansågs att bebyggelsetillskotten inte kunde bli stora, med undantag för viss spridd bebyggelse där komplettering kunde ske efter en lösning på vatten- och avloppsfrågan samt efter lokal bedömning. Vissa delar i öarnas mitt bedömdes vara olämpliga för ny bebyggelse på grund av deras tunna jordtäcken och intressen från friluftslivet och naturvården. I Karlskrona kommuns Fysisk översiktsplanering från 1977 följdes i princip tidigare plan vad gäller exploatering och vattenfrågor. Aspö ansågs som fullt utbyggd vad gällde fritidsbebyggelse. Enbart bebyggelse för permanentboende eller näringsutövning föreslogs få tillkomma med anknytning till ön. Som i tidigare planer betraktades vatten- och avloppsfrågorna som avgörande för en framtida bebyggelseutveckling i Karlskrona skärgård. Planer för skärgården Först på 1980-talet behandlades Karlskrona skärgård mer ingående i den kommunala planeringen. Utredningsplan för Senoren, Sturkö och Tjurkö, togs en utredningsplan fram för Senoren, Sturkö och Tjurkö. Möjligheter till expansion av tätorter bedömdes finnas i Sanda-Kullen på Sturkö. Även områden i anslutning till dessa ansågs kunna bebyggas efter bedömning av jordbruksintressen respektive utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät. I Ekenabben föreslogs ny bebyggelse som komplettering och då främst i form av fritidshus. Utredningsplan för öarna Senoren, Sturkö och Tjurkö från Områdesplan för Hasslö, togs en områdesplan fram för Hasslö. I denna föreslogs en måttlig utbyggnad på ön med ett årligt tillskott på cirka fem till sex småhus. Denna nya bebyggelse föreslogs främst ske inom de områden som omfattades av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Mest gynnsamt för exploatering ansågs norra Bredavik. Offentlig och kommersiell service förslogs även koncentreras dit. Några särskilda områden för fritidsbebyggelse föreslogs inte då en blandning av bostadsformer var att föredra. 16 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

17 För industri- och fiskeverksamhet föreslogs främst Garpahamnen samt i viss mån Hallarna. Hallarna omnämndes samtidigt inneha stora kulturhistoriska värden där speciella krav borde kunna ställas på byggnaders utformning. Områden kring Sandvik, Horn och Hallarna utpekades för rekreationsändamål för att möta det ökade behovet för det rörliga friluftslivet. Karlskrona Översiktsplan, 1991 Aspö samt delar av Hasslö och Sturkö behandlades i Karlskrona Översiktsplan från 1991 som krisområden vad gäller vatten- och avloppsfrågan, men som potentiellt intressanta för ytterligare exploatering vid en lösning av vatten- och avloppsfrågan. Problemområdena föreslogs prioriteras för förtätning för att ge större ekonomiska förutsättningar för vatten- och avloppssanering. Tjurkö ansågs ha kapacitet för viss utökning av bebyggelse. En begränsad utökning av bebyggelsen på Senoren ansågs även möjlig. För östra skärgården ansågs att möjligheterna måste underlättas för boende att bo kvar, exempelvis genom upprätthållande av lämpliga näringar och service. Någon strategi för ny bebyggelse uppgavs inte. Ett behov av en fördjupning av översiktsplanen föreslogs för storöarna med hänvisning till vatten- och avloppsfrågan och strukturella förändringar. Översiktsplan Aspö, 1996 I Översiktsplan Aspö från 1996 föreslogs ny bebyggelse som kompletteringsbebyggelse inom östra Aspö, det vill säga det område som anlutits till kommunalt vatten och avlopp. Nya bebyggelseområden kunde även vara möjliga i anslutning till de tre sanerade områdena väster om Madsviken, söder om skolan samt sydväst om Västra Backsvägen. Förslag fanns även om hyresbostäder för äldre i närheten av affären samt en ekoby norr om Kroken. För att ny bebyggelse skulle kunna bli möjlig vid Ryd ansågs att vatten- och avloppsfrågan först måste lösas. I planen diskuterades också åtgärder för att minska behovet av att ta med bil på vägfärjan; förbättrade gång- och cykelvägar föreslogs i kombination med utökad kollektivtrafik både på Aspö och Trossö. Lokala verksamheter och turism föreslogs utvecklas. Översiktsplan, fördjupning beträffande skärgården, färdigställdes den första fördjupningen av översiktplanen där hela Karlskrona skärgård omfattades. Ambitionen var att utarbeta planer för en levande skärgård på dess egna villkor, med stort inflytande av skärgårdsbefolkningen. Målen var att skapa möjligheter för de redan bofasta att bo kvar, men även att skapa fler möjligheter för ny inflyttning. Nya områden pekades ut för både ny och kompletterande bebyggelse. På Hasslö framhölls Tången och Sandramarken, på Tjurkö Herrgårdsviken och på Sturkö Sanda, Tockatorp och Hålan. På Senoren föreslogs enbart varsamma kompletteringar av befintliga byar och eventuellt en så kallad ekoby i Ekenäs. Vad gäller östra skärgården ansågs en viss komplettering av bebyggelsen vara möjlig på Östra Hästholmen, Inlängan, Stenshamn och Ungskär. På norra Ytterön, Inlängan, Långören och Utlängan föresogs nya bebyggelseområden i anslutning till befintliga. Vatten- och avloppsfrågan behandlades även i denna plan grundligt och beskrevs som avgörande för att något av de framlagda förslagen skulle kunna komma till stånd. Förslagen innebar, beroende på lokalisering, antingen anslutning till kommunalt vatten- och avloppsnät, ekologiska lösningar, enskilda eller gemensamma vattentäkter i vissa områden, eller lokala lösningar med BDT-avlopp (bad-disk-tvätt) och torra toaletter. Näringsliv och turism gavs stort utrymme i planen och satsningar på dessa, inklusive bland annat fler övernattningsmöjligheter och aktiviteter, ansågs ge nya arbetstillfällen och underlag för utökad service. Program för skärgårdens kulturmiljöer I samband med utredningsarbetet inför fördjupningen av översiktsplanen 1999 utarbetade Blekinge Museum 1998 ett program för Karlskrona skärgårds kulturmiljöer. I programmet beskrevs de fysiska och sociala effekterna av skärgårdens historia från förhistoriska lämningar, de äldsta tidernas fångstlandskap, de agrara näringarnas inverkan (jordbruk, bete och fiske) samt den militära närvarons och stenbrytningens påverkan på skärgårdsområdet. Även resultaten av efterkrigstidens strukturomvandling, senare satsningar på infrastruktur och turismens inverkan tydliggjordes. Översiktsplan 2002 Översiktsplanen från 2002 hänvisas till de existerande fördjupningarna för skärgården och Aspö med kommentaren att områden för etablering av vindkraft, fördjupade bedömningar av vattenbalansen i skärgårdsområdena samt ställningstaganden till tillståndsplikt för brunnar måste uppmärksammas. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

18 SKÄRGÅRDENS HISTORIA Karlskrona har en vacker och varierande skärgård med en unik prägel både från det fortifikatoriska arvet och stenindustrin. Fiske och jordbruk Karlskrona skärgård har sedan äldre tider varit ett fångstland, men har också haft agrara näringar och använts för betesdrift. Traditionen av att kombinera jordbruket, fisket och kreaturshållningen har funnits i skärgården sedan förhistorisk tid till cirka en generation tillbaka. Inom Karlskrona skärgård finns skillnader i förutsättningar för fiske och jordbruk. Senoren har speciellt god åkermark medan Hasslös marker är magrare och fiske hade där en större betydelse för försörjningen. Större delen av det småskaliga jordbruket finns idag på Senoren, Sturkö och Tjurkö, betesdriften har dock minskats. Idag kan man fortfarande se ett mönster från de gamla in- och utägomarkerna där dagens åkermark överensstämmer med den gamla inägomarken och utägomarken fortfarande till stor del är oexploaterad mark. Från och med 1700-talet blev fiskelägena fasta då fiskare fick laglig rätt att fiska och bosätta sig vid kusten. Större båtar introducerades under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet krävdes större hamnar, fiskehamnen på Stenshamn är ett exempel. Genom statliga bidrag kunde fler hamnar byggas under 1930-talet. Försvar och militär Staden Karlskronas grundade år 1680 påverkade skärgården i stor utsträckning. Lotsbesättningar och fasta fiskelägen växte fram. De största försvarsanläggningarna var koncentrerade till Drottningskär vid Aspösund, Västra Hästholmen och Skällösund och senare Kungsholms fort öster om Tjurkö. Skyddet av flottbasen medförde en alltmer ökande militär närvaro, som kommit att prägla stora delar av skärgårdsområdet. Under 1930-talet byggdes ytterligare anläggningar för artilleri, minvapen, signalspaning och radar i skärgården. Militärens närvaro i Karlskrona skärgård har påverkat levnadsförhållanden för skärgårdens befolkning då det har inneburit arbetstillfällen kopplade till den militära verksamheten. Militärens statsningar på infrastruktur, broar och anläggningsbryggor har även kommit de boende till gagn. Stenindustrin Under den sena 1800-talet började den industriella stenbrytningen med centrum på Tjurkö och Sturkö. Förändringarna i befolknings- och bebyggelsestrukturen blev omfattande, något som blev än mer uttalat när storöarna från slutet av 1930-talet fick broförbindelse. Stenindustrin blev under 1800-talet en viktig bisyssla för skärgårdsbefolkningen, vid sidan om jordbruk, fiske och kreatursskötsel. Stenindustrin bidrog med byggnadsmaterial till befästningar och varv och senare med gatstensproduktion. Stenhuggeriverksamheten har förutom brotten påverkat landskapet med den torpbebyggelse som växte fram för stenhuggarfamiljernas bosättning. Kommunikationer Karlskrona skärgård har historiskt haft en omfattande skärgårdstrafik historiskt. Båtarnas motorisering ledde först till en minskning av bofasta i Karlskrona skärgård. Senare har de permanenta landförbindelserna, som av försvarstekniska skäl tillkom i slutet på 30-talet och 50-talet samt de reguljära färjeturerna till Ytterön, Aspö och Hasslö lett till att befolkningen kunde stanna kvar som bofasta, men arbeta på annan ort. I de kustnära områdena på storöarna har bebyggelsen blivit kompletterad med åretruntvillor. 18 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

19 Dålig lönsamhet i fiske och jordbruk har bidragit till ett förändrat näringsliv. Förändringar inom försvarsmakten har också lett till att många arbetstillfällen har försvunnit. utländska besökare, något som tidigare begränsats av militära verksamheter. Det har inneburit att möjligheterna för turism och besöksnäring har ökat. Fritidshusbebyggelse Delar av Karlskrona skärgård har idag blivit ett fritidslandskap som främst befolkas under sommarmånaderna. De gamla fiskehamnarna fungerar nu som gästhamnar och torp har blivit sommarstugor. Under 1990-talet började skärgården öppnas för Tjurkö stenhuggeri, 1890-talet. Bebyggelse i Karlskrona skärgård, 1940-talet. Skärgårdstrafik med Södern, 1950-talet. Lossning av fisk, 1950-talet. Första bilen över Tjurköbron med landshövdingen och kung Gustav VI Adolf, Fiskare som lagar sina garn, 1960-talet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

20 SKÄRGÅRDEN IDAG Beskrivning av området idag Här följer en beskrivning av de största bofasta öarna samt Möcklö, Torhamn och Kristianopel. Hasslö Hasslö ligger i Karlskrona kommuns västra del. Ön har drygt invånare och är den mest bebyggda i Karlskrona skärgård med företrädesvis permanentbebyggelse bestående av fristående villor. På ön finns ett lokalt centrum med livsmedelsaffär, skola, förskolor och annan service. På Hasslö finns det två hamnar med aktiv fiskeverksamhet, Hallahamnen och Garpahamnen. Den södra delen av ön är till stora delar obebyggd och är av stort natur- och friluftsintresse. På Hasslö är nästan alla bostäder anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Aspö Aspö ligger sydväst om Trossö och är den enda av storöarna som inte har någon broförbindelse. Ön nås istället med en färjeförbindelse från Trossö på cirka 25 minuter. Ön har drygt 460 fasta invånare, men dess befolkning växer markant sommartid då stora delar av bebyggelsen utgörs av fritidshus. På Aspö finns en livsmedelsaffär, skola och förskola. Öns mittersta delar täcks av en värdefull tallskog, medan ön i övrigt har en mycket omväxlande natur med hagar, klippor och stränder. På Aspö finns en stor mängd fortifikatoriska anläggningar. Kommunalt vatten och avlopp finns på öns östra sidan. Bebyggelse vid Hallarna på Hasslö. Kastellet på Aspö. Hallahamnen på Hasslö. Bebyggelse vid Drottningskär på Aspö. 20 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

21 Tjurkö Tjurkö är beläget sydost om Trossö och nås genom broförbindelse via Senoren och Sturkö.. På Tjurkö bor cirka 180 fasta boende, men sommartid ökar befolkningen mångdubbelt då bebyggelsen till stora delar består av fritidshus. Öns karaktär präglas bitvis än idag av den stenbrytning som förekom under föregående sekel. I anslutning till öns västra sida ligger befästningen Kungsholms fort som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Stenbrotten har idag utvecklats till våtmarker. På Tjurkö finns en mängd fortifikatoriska anläggningar. Tjurkö har inget gemensamt vatten- och avloppssystem. Sturkö Sturkö är Karlskrona skärgårds största ö till ytan och ligger strax öster om Tjurkö. Ön nås genom broförbindelse från Senoren. Den fasta befolkningen uppgår till drygt personer och bebyggelsen består främst av en blandning av åretruntvillor och fritidsbostäder. På ön finns ett lokalt centrum med skola, livsmedelsaffär och annan service. På Sturkö finns två hamnar med aktiv fiskeverksamhet, Ekenabben och Sanda. På de södra delarna av ön finns en unik havsstrandäng och våtmarker. Sturkös norra delar är i huvudsak anslutna till gemensamt vatten och avlopp. Bebyggelse vid Herrgården på Tjurkö. Ekenabbens hamn på Sturkö. Tjurkö stenhuggeri. Bebyggelse vid Kullen på Sturkö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

22 Senoren Senoren ligger strax söder om Trummenäs och Möcklö och nås genom broförbindelse från fastlandet. På ön bor drygt 340 fasta invånare och bebyggelsen består till stor del av åretruntvillor, men också av mindre gårdar och fritidshus. På Senoren finns en livsmedelaffär. Senoren består till stor del av jordbruksmark och öns natur är varierande med åkrar, hagmark och lövskog. På Senoren finns inget gemensamt vatten- och avloppsnät. Ytterön/Östra Hästholmen Ytterön/Östra Hästholmen ligger sydväst om Torhamn och nås via kabelfärja från Yttre Park. Ön har drygt 60 fasta invånare, men dess befolkning brukar växa markant sommartid då stora delar av bebyggelsen utgörs av fritidshus. På Ytterön/ Östra Hästholmen finns inget gemensamt avloppsnät, men däremot ett gemensamt vattennät. Bebyggelse vid Solåkra på Senoren. Bebyggelse i Östra Hästholmens by. Senoren. Kabelfärjan mellan Yttre Park och Ytterön/Östra Hästholmen. Möcklö Möcklö är en halvö som ligger strax söder om Ramdala. På ön bor drygt 220 fastboende och bebyggelsen består till stor del av åretruntvillor, men också av gårdar. Stora delar av Möcklö utgörs av åkermark. På Möcklö finns inget gemensamt vatten- och avloppsnät. Bebyggelse på östra Möcklö. Båt på Utlängan, Stenshamn i bakgrunden 22 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

23 Östra skärgården Östra skärgården omfattas av Inlängan, Stenshamn/ Utlängan, Ungskär och Långören. Öarna nås endast via båtförbindelser. Befolkningen i östra skärgården är drygt 25 personer. En stor del av bebyggelsen utnyttjas som fritidshus. Naturen är skiftande mellan öarna men de är genomgående betydligt flackare än den västra delen av Karlskrona skärgård. I östra skärgården finns inget gemensamt vatten- och avloppsnät. Torhamn Torhamn ligger i Sveriges sydöstligaste hörn. Befolkningen i Torhamn och Sandhamn är drygt 400 personer. Bebyggelsen består främst av åretruntvillor och fritidsbostäder. Torhamn utgör en viktig serviceort, till den östra skärgården. De två nästan sammanvuxna orterna Torhamn och Sandhamn har var sin hamn. Torhamns udde har stora värden för natur och friluftsliv och är en av Sveriges viktigaste sträckfågellokaler. I Torhamn finns kommunalt vatten och avlopp. Stenshamn. Torhamn. Kristianopel Kristianopel är ett samhälle vid kusten i nordöstra kommundelen, cirka 35 km från Karlskrona. Befolkningen utgörs av drygt 100 personer. Bebyggelsen består främst av en åretruntvillor och fritidsbostäder. Kristianopel utgör en viktig serviceort framför allt för båtturismen. Ungskär. Kristianopel är en gammal befästningsstad som stod klar år 1606 med en försvarsmur runt staden. Kristianopel är nordens första renässansstad och är av riksintresse för kulturmiljövård. I Kristianopel finns kommunalt vatten och avlopp. Långören. Inlängan. Kristianopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

24 24

25 NYA FÖRUTSÄTTNINGAR VISIONEN KARLSKRONA NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 28 25

26 VISIONEN KARLSKRONA 2030 Karlskrona 2030 För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun under 2012 tagit fram en vision, Karlskrona 2030, som ska ligga till grund för det strategiska arbetet de kommande mandatperioderna. Visionen Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Med en gemensam vision och en vilja att nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar Karlskrona kommun fem utvecklingsområden. De fem utvecklingsområdena är Attraktiv livsmiljö, Snabba kommunikationer, Upplevelsernas Karlskrona, Utbilding och kunskap samt Näringslivets Karlskrona. Det hållbara Karlskrona Karlskrona kommun har ställt sig bakom de fyra grundprinciperna för det hållbara samhället och som ett led i detta är Karlskrona medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. I alla beslut strävar Karlskrona kommun efter att hänsyn tas till dessa principer så att kommunen närmar sig det hållbara samhället. Hållbar utveckling är ett brett begrepp men det finns fyra grundprinciper som är gemensamma för det hållbara samhället. När samhället är hållbart - utsätts inte naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen som utvinns ur jordskorpan. - utsätts inte naturen för systematiskt ökande koncentrationer av ämnen från samhällets produktion. - utsätts inte naturen för systematiskt undanträngning med fysiska metoder. - är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. 26 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

27 Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Snabba kommunikationer Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken - med buss, tåg eller båt - gör vardagen enkel i Karlskrona. alitet på alla nivåer. Utbildning och kunskap Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. ingsmiljöer som stimulerar och nyskapande. Genom arbete med näringslivet ges l ett livslångt lärande. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. Upplevelsernas Karlskrona Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Näringslivets Karlskrona Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

28 NYA PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR Den hittills gällande fördjupningen av översiktsplanen för skärgården är från Sedan dess har ett antal nya planeringsförutsättningar tillkommit vilket påverkar utvecklingen i Karlskrona skärgård. Översiktsplan 2030 Karlskronas kommunomfattande översiktsplan antogs Översiktsplanens inriktning är förtätning och funktionsblandning vilket ger förutsättningar för förbättrad kollektivtrafik, användandet av förnyelsebar energi, en grönare stad, effektivare infrastruktur och en levande landsbygd. Förslaget skapar förutsättningar för stor variation i utbudet av attraktiva boendemiljöer och ett rikt näringsliv, samtidigt som förslaget tar ansvar för en långsiktigt hållbar utveckling. Vatten- och avloppsplan Parallellt med arbetet av fördjupning av översiktsplanen för skärgården kommer en plan för vatten- och avloppsutbyggnaden i kommunen att arbetas fram. Lämplig vatten- och avloppslösning är i många fall en förutsättning för byggnation och i flera områden som ingår i fördjupningen av översiktsplanen för skärgården saknas vatten och avlopp. Vindkraft I samband med uppdraget från 2010 att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för skärgården ingick även att utreda möjligheterna för vindkraft. Detta gällde både förr havsbaserad vindkraft och för vindkraftsetablering på den östra kusten och i östra skärgården. Karlskrona kommun tog 2010 fram en vindkraftsstrategi som utgör underlag för beslut för framtida vindkraftsetableringar i kommunen. Karlskrona skärgårds landskapsbild tillhör de särskilt värdefulla i kommunen. I vindkraftsstrategin anges att vindkraftverk generellt sett inte bör etableras i skärgården då landskapsbildsvärdena är höga och därför känsliga för exploatering och dessutom viktiga för friluftsliv och turism. Sedan 2010 har förutsättningarna för vindkraft i Karlskrona kommun förändrats. Det bedöms i dagsläget vara svårt att åstadskomma nya vindkraftsetableringar i skärgården eller längs östra kusten. Uppdraget att ta fram en sådan plan avses därför inte genomföras. Innovativa lösningar för havsbaserad vindkaft bedöms dock fortsatt intressant. ÖVERSIKTSPLAN 2030 KARLSKRONA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE AUGUSTI 2010 FÖR MER INFORMATION OM ÖVERSIKTSPLANEN: samhallsbyggnadsforvaltningen@karlskrona.se vxl Fördjupningen för skärgården grundar sig på Översiktsplan Blekingestrategin Region Blekinge har i uppdrag av staten att ta fram en Blekingestrategi som ska visa vägen för vad Blekinge gemensamt behöver göra för att Blekinge ska utvecklas och ha hög attraktionskraft och ge god livsmiljö för alla invånare. Målet med Blekingestrategin är att skapa det attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på 28 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

29 besök. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att fler ska vilja komma hit måste Blekinge vara allmänt känt i omvärlden. Arbetet med att öka kunskapen om Blekinge och skapa en attraktivare bild av Blekinge görs genom Bilden av Blekinge. Biosfärområde Blekinge Arkipelag Karlskrona skärgård ingår i biosfärområde Blekinge Arkipelag som omfattar merparten av Blekinges skärgårds och kustlandskap (kust och skärgård i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner). Blekinge Arkipelag utnämndes av Unesco 2011 och är det första biosfärområdet i Sverige med fokus på Östersjöfrågor. Biosfärområden är modellområden för en hållbar utveckling där det gäller att stödja, bevara och utveckla området så att dess särart bevaras samtidigt som den ekonomiska utvecklingen och möjligheterna till fortlevnad utvecklas. I Blekinge Arkipelag är det i första hand natur, kultur och entreprenörskap som ska vara ledord i utvecklingsarbetet för att stimulera områdets utveckling. Karlskrona kommun följer de strategier som är framtagna i samverkansplanen för Blekinge arkipelag. Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag Under 2011 gjordes en kartläggning av hur hamnarna i Karlskrona kommun, Ronneby kommun och Karlshamns kommun kan utvecklas. Hamnarna består i många fall av traditionella fiskehamnar vars användning idag delas mellan fiskenäring, fasta båtplatser och gästhamnsverksamhet. Kartläggningen har genomförts av främst två anledningar, dels för att stora delar av Blekinge skärgård tills nyligen har varit militärt skyddsområde och dels på grund av att det saknas en sammanhållen strategi kring hur de kommunala hamnarna ska utvecklas. Nästa steg är att analysera materialet och gå vidare med att ta fram en utvecklingsplan för Karlskronas hamnar. Arbetet ska vara klart under Försvarsmakten Karlskrona präglas av sin marina historia och Örlogsstaden Karlskrona finns sedan 1998 med på Unescos lista över världsarv. Sedan 2004 finns den enda marinbasen i Sverige i Karlskrona. Det är viktigt för Karlskrona och regionen att marinen kan fortsätta att utvecklas här. Försvarsmakten har stora intressen i Karlskrona skärgård med bland annat skjutfält och övningsområden som är en förutsättning för dess verksamhet. I delar av skärgården kan militär verksamhet påverkas negativt av enstaka byggnationer. Inom sådana områden samråder Karlskrona kommun med Försvarsmakten i alla planer och lov. Kungsholms fort. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

30 30

31 MARK - OCH VATTENANVÄNDNING LEVANDE SKÄRGÅRD 32 DÅ-NU-FRAMTID 36 PLANENS HUVUDDRAG 38 FÖRDJUPNINGSOMRÅDEN 48 UPPFÖLJNING OCH FRAMTIDA PLANER 90 31

32 LEVANDE SKÄRGÅRD I en levande skärgård utvecklas människor, natur- och kulturvärden gemensamt på ett hållbart sätt över tiden. Naturvärden värnas samtidigt som den mänskliga närvaron genom både boende, verksamhet och besökande stärks. Skärgårdens unika kulturella identitet lyfts fram och är en av ramarna som styr utvecklingen. Karlskrona kommuns vision är att skapa attraktiva livsmiljöer och få kommunen att växa med fler invånare. Skärgården är en attraktiv livsmiljö och med snabb och effektiv sjöburen kollektivtrafik blir restiden till centrum densamma som för samhällena på fastlandet. Det gör det möjligt att bo mitt i en unik skärgård och samtidigt arbeta eller studera i en världsarvsstad. En långsiktigt hållbar lösning för vatten- och avloppsförsörjningen säkerställer god vattenkvalitet i kustvattnet liksom i vårt grundvatten och är en förutsättning för en ökad exploatering i Karlskrona skärgård. 32 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

33 Strategier Arbetet med fördjupning av översiktsplan för skärgården utgår från de strategier som är vägledande i den kommunomfattande översiktsplanen, Översiktsplan Strategierna i Översiktsplan 2030 som ska leda till målet Hållbara Karlskrona är Förtätning & förädling, Funktionsblandning, Förbättrad kollektivtrafik, Förnyelsebar energi, Grönare stad, Effektivare infrastruktur och Levande landsbygd. Strategierna för Fördjupning av översiktsplan för skärgården har anpassats till Karlskrona skärgårds förutsättningar och har även utgått från Karlskrona kommuns vision, Karlskrona2030. Att raktiva skärgårdssamhäll en Attraktiva skärgårdssamhällen En hållbar utveckling för en levande skärgård sker genom att bebyggelse koncentreras till strategiskt goda lägen som är integrerade med den omgivande skärgårdsmiljön. Hänsyn ska tas till långsiktiga hållbarhetsaspekter som till exempel stigande havsvattennivåer. En väl sammanhållen bebyggelse ger bättre förutsättningar för gående och cyklande och framför allt större underlag för kollektivtrafik, kommersiell och offentlig service. En blandad bebyggelsestruktur där olika funktioner som bostäder, arbetsplatser och service är integrerade med varandra ger intressanta och varierade miljöer som är befolkade dygnet runt. Rikt näringsliv Effektiv infrastruktur Levande Skärgård Utvceckla båtliv och turism Förbätt rad koll ektivtrafik Naturskön skärgård FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

34 Ett levande samhälle är attraktivt att bo i och förstärker ortens identitet. Ett varierat utbud av boendeformer skapar valfrihet och erbjuder människor möjligheten att bo kvar i samma område i livets olika skeden. Rikt näringsliv Karlskrona skärgård har goda förutsättningar att skapa ett differentierat näringsliv som blandar småindustri, besöksnäring och traditionella näringar med högteknologiskt distansarbete mot en global marknad. Areella näringar som jordbruk, skogsbruk och fiske är viktiga att bibehålla det som finns idag. Men framför allt att skapa förutsättningar för att öka antalet som försörjer sig på areella näringar. Till exempel har djurhållning med betning av marker en avgörande betydelse för det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. Ett öppet landskap efterfrågas även av besöksnäringen och det rörliga friluftslivet och vikten av betande djur har därför fler dimensioner än enbart naturvärden. Besöksnäringen har stor potential att växa med naturmiljön och det kulturhistoriska landskapet som besöksmål. I Karlskrona skärgård finns en enastående samling fortifikatoriska minnesmärken som är helt unika för landet och behöver göras mer tillgängliga för att fungera som besöksmål. En ökad förankring av biosfärsområdet Blekinge arkipelag kan stärka skärgårdens attraktionskraft för såväl näringsliv som samhällsutveckling i stort. Utveckla båtliv och turism I Karlskrona skärgård ska det breda utbudet av intressanta besöksmål och upplevelser lyftas fram. En god service av hög kvalitet ska erbjudas på väl valda platser för såväl båtturismen, den landbaserade turismen som det rörliga friluftslivet. Den höga servicenivån kombineras med möjligheter att uppleva skärgårdens stillhet, natur och unika kulturmiljöer. Nya innovativa grenar inom besöksnäringen möjliggör en turistsäsong som sträcker sig över stora delar av året. Men det finns även utrymme att etablera anläggningar och verksamheter av olika storlekar och karaktär. All verksamhet ska ske inom ramarna för biosfärsområdet Blekinge Arkipelag och en långsiktigt hållbar miljö. En förutsättning för det karaktärsgivande öppna landskapet är betande djur. Det är det enda rationella sättet att motverka igenväxning av landskapet och ge förutsättningar för den biologiska mångfalden. Djurhållning med betesdrift ska därför underlättas och uppmuntras, och värdefulla natur- och strandområden bör identifieras och skyddas. Det är även viktigt att värna om allmänhetens tillgänglighet till stränderna, både för närboende, gästande båtar och det rörliga friluftslivet. Förbättrad kollektivtrafik Ny bebyggelse lokaliseras i goda kollektivtrafikstråk och för att skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. Det bidrar till ökad turtäthet och valfrihet, liksom stora miljövinster. Satsningar föreslås ske på båttrafik med effektiva pendlingslinjer till större skärgårdssamhällen och nya utvecklingsområden i skärgården. Effektiv infrastruktur En väl utbyggd infrastruktur är en av de viktigaste förutsättningarna för ett välmående samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Särskilt är tillgång till bredband en viktig tillväxtfaktor som måste stimuleras. En effektiv infrastruktur innebär att investeringar i till exempel vatten- och avloppsnät, vägar med mera nyttjas så långt möjligt. Det uppnås genom att samla ny bebyggelse men också genom att komplettera i redan etablerade områden. En utbyggnad av framförallt vatten- och avloppsnätet ska synkroniseras med större bebyggelseprojekt, samt till områden med saneringsbehov. Hållbara lösningar som minskar både person- och varutransporternas miljö- och klimatpåverkan bör eftersträvas. Satsningar på förnyelsebar energi, som till exempel sol-, vind- och vattenenergi, jord- och bergvärme, ses som positiva. Fungerande angöringsplatser och kajer är viktiga för att få ett ökad aktivitet i Karlskrona skärgård. Fler och bättre angöringsmöjligheter för arbetsbåtar/djurtransporter är nödvändiga. Naturskön skärgård Karlskronas skärgård är unik med sina ädellövsbevuxna stränder, öppna betesängar och flerhundraåriga ekar, blandat med släta klipphällar och små vikar. 34 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

35 Stenshamn. Ungskär. Inlängan. Kristianopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

36 DÅ - NU - FRAMTID DÅ NU FRAMTID Livet Karlskrona skärgård erbjuder stor livskvalitet med närhet både till naturen och goda kommunikationer. Ett varierat utbud av boendeformer och ett brett näringsliv skapar valfrihet och erbjuder människor möjligheten att bo kvar i livets olika skeden. Naturen Många väljer Karlskrona för möjligheterna att uppleva skärgårdens stillhet, natur och unika kulturmiljöer. Det är viktigt att värna om värdefulla natur- och strandområden och skapa tillgänglighet för både närboende, gästande båtar och det rörliga friluftslivet. Kommunikationer Karlskrona satsar på effektiva båtpendlingslinjer till större skärgårdssamhällen och nya utvecklingsområden. En väl sammanhållen bebyggelse ger bättre förutsättningar för gående och cyklister samt ett större underlag för kollektivtrafik och infrastruktur. Bebyggelse Bebyggelse koncentreras till strategiskt goda lägen, väl placerade i landskapet och tydligt integrerad med den omgivande skärgårdsmiljön. Fler bor i kollektivtrafiknära lägen med närhet till natur och service. 36 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

37 Karlskrona skärgård har sedan äldre tider varit ett fångstland, men området har också haft agrara näringar och används för betesdrift. Sedan grundandet av Karlskrona på slutet av 1600-talet har militärens närvaro påverkat skärgårdens utveckling. Bland annat har det inneburit arbetstillfällen för skärgårdens befolkning. Även stenindustrin som framförallt pågick under 1800-talet var en viktig bisyssla, vid sidan om jordbruk, fiske och kreatursskötsel. Historiskt sett har Karlskrona skärgård haft en omfattande skärgårdstrafik vilket förändrades när de permanenta landförbindelserna tillkom i slutet på 30-talet och 50-talet. Broförbindelser och de reguljära färjeturerna till Ytterön och Aspö ledde till att befolkningen i skärgården fick andra möjligheter att bo kvar, men att arbeta på annan ort. Under de senaste tio åren har förutsättningarna för Karlskrona skärgård och dess befolkning förändrats, invånarantalet har minskat på några öar och ökat på andra. Näringar och försörjningskällor har blivit alltmer differentierade. Att Karlskrona har tagits upp på Unescos lista över världsarv och Biosfärsområde Blekinge Arkipelag med viktiga besökspunkter i skärgården har inneburit ett ökande intresse från besöksnäringen. Karlskrona kommun har ett tydligt tillväxtmål och befolkningen har ökat med cirka personer under det gångna decenniet. Det innebär ett stort behov av nya bostäder och det ökande bebyggelsetrycket både för permanent- och fritidsbostäder gör skärgården attraktiv för etablering av nya bostäder. För att Karlskrona skärgård ska kunna utvecklas krävs också hållbara lösningar för vatten och avlopp då förhållandena i skärgården idag i många fall är bristfälliga. Fördjupningen av översiktsplanen för skärgården ska bidra till en levande skärgård och förändra trenden från avflyttning till inflyttning och göra det möjligt att bo och leva i skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

38 PLANENS HUVUDDRAG En levande skärgård är beroende av snabba och effektiva kommunikationer. Avståndet mellan Karlskrona centrum och öarna är idag långt landvägen men betydligt kortare vattenvägen. Sjöburen kollektivtrafik är därför av stor betydelse för utvecklingen av en levande skärgård på ett hållbart sätt. Bebyggelseutveckling Förslaget innebär att ny bebyggelse koncentreras till strategiska platser för att skapa underlag till kollektivtrafik och olika slags service. Samtidigt kan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp nyttjas fullt ut. En koncentration av bebyggelsen gör också att andra delar av öarna med höga naturvärden kan bibehållas för växt- och djurlivet samt det rörliga friluftslivet. Norra Tjurkö och norra Sturkö är strategiska platser med närhet till hamn som ger förutsättningar för sjöburen kollektivtrafik med korta restider till Trossö. På dessa platser föreslås en större bebyggelseutveckling utformade som nya skärgårdssamhällen. Inom bebyggelseområdena ska olika funktioner som bostäder, arbetsplatser och service vara integrerade med varandra för att skapa attraktiva livsmiljöer. Förslaget redovisar utpekade områden lämpliga för bebyggelseutveckling. För varje utpekat område anges även vilken omfattning som är tänkt fram till år 2030 i form av nya bostäder. Karlskrona har en lång tradition av bebyggelseutveckling i sjönära läge som karkatäriserar stads- och landskapsbilden. Brändaholm har blivit ett varumärke för Karlskrona och Sverige, tillika ett känt vykortsmotiv. 38 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

39 Karlskrona Tjurkö Sturkö Förelsagen bebyggelseutveckling av Karlskrona skärgård med fokus på norra Tjurkö och norra Sturkö i anslutning till föreslagen skärgårdspendel. Fotomontage över föreslagen bebyggelseutveckling i Bredavik, Sturkö, i anslutning till föreslagen skärgårdspendel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

40 Bostäder Karlskrona skärgård har potential att kunna erbjuda attraktiva bostäder i unika lägen och Karlskrona kommun har som mål att öka befolkningen till invånare. För att möta efterfrågan på bostäder ska Karlskrona skärgård vara ett lika naturligt val som bostadsort som övriga delar av Karlskrona kommun. Karlskrona skärgård ska erbjuda ett brett utbud av olika boendeformer för att möjliggöra boende för många olika målgrupper. I skärgården föreslås sammanlagt en bebyggelseutveckling som omfattar ca nya bostäder. På norra Tjurkö och norra Sturkö i anslutning till befintliga hamnar föreslås nya skärgårdssamhällen med ca 150 nya bostäder på Tjurkö och ca 250 nya bostäder på Sturkö. Genom att koncentrera bebyggelsen till strategiska platser som en hamn skapas underlag för kollektivtrafik och service. Samtidigt kan infrastruktur som vägar, bredband, vatten och avlopp som finns på Sturkö nyttjas fullt ut. Ny bebyggelse på Tjurkö och delar av Sturkö ska anslutats till kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. På Hasslö föreslås en utbyggnad med ca nya bostäder och på Aspö föreslås ca nya bostäder. På Senoren, söder om Västernäs, föreslås ett större område för bebyggelse. med ca nya bostäder. I Torhamn och Sandhamn föreslås ca nya bostäder. I övrigt på resterande storöar föreslås ny bebyggelse som kompletteringar i redan bebyggda områden, då de delar av öarna som är bebyggda ligger strategiskt rätt i förhållande till kollektivtrafik och annan service. Ny bebyggelse ska anslutats till kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. Östra Hästholmens by har en mycket stark kulturell identitet och ny bebyggelse bör uformas med stor respekt till den befintliga bebyggelsen för att inte förlora byns bebyggelsekaraktär. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för att skydda den värdefulla bebyggelsemiljön. På Ytterön föreslås ca nya bostäder. Det unika med Karlskronas östra skärgård är att den är exploaterad i begränsad grad. Avsikten är att bevara den så med hänsyn till det rörliga friluftslivet, växtoch djurlivet samt kulturvärdena. Möjligtvis kan öarna kompletteras med enstaka byggnader i befintliga byar eller bebyggelsegrupper. Hamnarna bör rustas upp och förses med utökade bryggplatser, faciliteter som toaletter och återvinningsstationer med mera för att underlätta för bofasta, sommarboende, turister och det rörliga friluftslivet att besöka öarna. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för att skydda och utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön i östra skärgården. Vatten och avloppsfrågan behöver ägnas särskild uppmärksamhet vid en utveckling av östra skärgården. Torhamn, Yttre Park och Kristianopel utgör viktiga serviceorter för östra skärgården med dess strategiska lägen för båtburna. Kristianopel har en mycket stark kulturell identitet och ny bebyggelse bör utformas med stor respekt för ortens bebyggelsekaraktär. Ett stadsmiljöprogram föreslås tas fram för att utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön i Kristianopel. Kommunikationer Snabba och effektiva kommunikationer är en förutsättning för en levande skärgård. Kollektivtrafik Ny bebyggelse lokaliseras till befintliga kollektivtrafikstråk eller där ny kollektivtrafik är möjlig. Det bidrar till att skapa bättre underlag för kollektivtrafiken. För att öka tillgängligheten till Karlskrona skärgård på sommaren föreslås att busstrafiken håller samma turtäthet som övrig tid på året. Det möjliggör ett miljövänligt transportalternativ för besökare i skärgården. Båtpendel En båtpendel föreslås trafikera öarna året om för att ge möjlighet till en snabb arbetspendling och en attraktiv kollektivtrafik. Båtpendeln byggs ut etappvis med början mellan Sanda på Sturkö, Trossö och Verkö, då Sanda är ett etablerat samhälle med befolkning året runt. I takt med att nya skärgårdssamhällen i Bredavik på Sturkö och Herrgårdsviken på Tjurkö växer fram kan båtpendeln trafikera även dem. En skärgårdspendel kan bidra till att det blir mer attraktivt att åka kollektivt då avståndet mellan Tjurkö/Sturkö och Trossö är kortare vattenvägen än landvägen. Hasslö kan kollektivtrafikförsörjas med båtpendel om det finns underlag. Vägar Trafikverket är väghållare för de större vägarna i Karlskrona skärgård. För övriga vägar ansvarar enskilda väghållare. Vid större exploateringar är det exploatören som ska säkerställa att befintlig infrastruktur klarar den ökade trafikbelastningen. Gång- och cykelvägar En väl sammanhållen bebyggelse ger bra förutsättningar 40 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

41 Kristianopel Karlskrona Säljö Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Torhamn Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Föreslagen utveckling av Karlskrona skärgård och Kristianopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

42 Avståndet mellan Trossö och Tjurkö/Sturkö är kort landvägen, men med dagens vägförbindelser tar en resa mellan ca minuter. Med en båtförbindelse på stäckan Trossö-Tjurkö-Sturkö-Verkö finns möjlighet att minska resetiden avsevärt till ca 15 minuter. för en utökad gång- och cykeltrafik. Ambitionen är att fler ska välja cykeln som transportmedel. Ett separat gång- och cykelvägnät föreslås längs de större huvudvägarna i Karlskrona skärgård för att skapa ett sammanhängande, trafiksäkert och tryggt gång- och cykelnät. Det medför ökad trafiksäkerhet för besökare till många av de målpunkter (till exempel skolor, service) som ligger utmed huvudvägarna. Öarna får även bättre förbindelser vilket skapar goda förutsättningar för en ökad cykelturism. Separat gång- och cykelväg förslås längs med Hasslövägen från E22 till Garpahamnen, längs med Sturkövägen från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö till Herrgårdsviken på Tjurkö, mellan Kullen till Uttorp på Sturkö samt längs Sandhamnsvägen i Torhamn. På Aspö förslås att cykelvägen från färjeläget förlängs till Drottningsskär. Längs de vägar där ny cykelväg förslås är Trafikverket väghållare. I en översiktsplan gör Karlskrona kommun dock en strategisk planering för gång- och cykelvägnätet även längs vägar där Karlskrona kommun inte är väghållare. På lokalgator anser kommunen att det är trafiksäkert att cykla i blandtrafik, det vill säga det är inte nödvändigt att gång- och cykeltrafiken får en separat bana. Data- och telekommunikation För boende och företagare i Karlskrona skärgård är det en förutsättning att den digitala infrastrukturen som dataoch telekommunikation fungerar. Internetanslutning är en nödvändighet för att klara av att sköta rutinerna i vardagen och dessa behöver förbättras, speciellt för öarna utan landförbindelse. Det finns idag stamfiber till samtliga öar utom Östra skärgården. En ökad utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll, ofta benämnt områdesnät eller byanät, behövs dock. Utgångspunkten för utbyggnad av fiber i Karlskrona kommun är att marknaden ska svara för utbyggnaden, men för att få fiber till ett rimligt pris på landsbygden och i skärgården krävs ett lokalt engagemang. Ett vanligt tillvägagångssätt är att invånarna i ett samhälle bildar en förening som tillsammans med lokala företag bygger ett områdesnät som ansluts till en fiberstam. På landsbygden finns det möjligheter till bidrag för utbyggnad av områdesnät. Verksamheter I Karlskrona skärgård finns ett mångfacetterat näringsliv och det ska finnas förutsättningar för de befintliga verksamheterna att utvecklas men även att nya verksamheter har möjlighet att etableras. 42 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

43 Karlskrona Säljö Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Torhamn Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Farleder och servicepunkter för båtturism och besöksnäringen i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

44 Service Genom ny bebyggelse och ökad befolkning stärks kundunderlaget till den service som finns idag. Det ger samtidigt möjligheter att utveckla servicen ytterligare. De servicecentra som finns på Hasslö, Aspö, Sturkö, Senoren och Torhamn föreslås stärkas genom att koncentrera ny bebyggelse i dess närhet. En satsning på besöksnäringen ger också bättre förutsättningar för befintlig service. Hamnar De hamnar i Karlskrona skärgård som är strategiskt lokaliserade utmed de större farlederna i skärgården föreslås utvecklas till servicepunkter och ingå som en del i en större infrastruktursatsning. Syftet med ett nätverk av hamnar och servicepunkter i Karlskrona skärgård är att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar infrastruktur på vattnet. De platser och hamnar som föreslås utvecklas är Västra Hästholmen norr om Hasslö, Lökanabben på Aspö, Herrgården på Tjurkö, Brofästet på Senoren, Säljö udde, Torhamn, Kristianopel och Utklippan. Karlskrona kommun vill möjliggöra utvecklingen av hamnarna genom att ge dem en varierad inriktning och möjliggöra för olika huvudmän. För att fler företag ska kunna etableras i hamnarna och möjligheter till en utvecklad besöksnäring är kommunalt vatten och avlopp en förutsättning. Skärgårdshamnarnas framtid och prioritering utreds i en särskild hamnutredning. Hamnen i Grebbegården har stor betydelse för hela östra skärgården. Den utgör en bas för transporter till östra skärgården vad gäller transporter av gods, byggnadsmaterial med mera. Men framför allt är hamnen i Grebbegården viktig för djurtransporter för lantbruket. Grebbegården utgör också en viktig punkt för skärgårdsborna då det är där de har möjlighet att angöra med egna båtar på ett enkelt sätt och ha garage för sina bilar. Det är hamnen i Grebbegården som är enklast att nå även i svårt väder, då Torhamnsfjärden inte behöver korsas. Hamnen i Grebbegården bör därför uvecklas med fler båtplatser för att ge förutsättningar för boende på öarna i östra skärgården. Även flera av de företag som bedrivs i skärgården är beroende av leveranser till och från Grebbegården och möjligheten till att mellanlagra varor med mera. Det är den enda hamnen i skärgården som har en ramp som fungerar för större gods. Samtidigt omfattas hela hamnområdet av strandskydd, vilket gör det svårt att utveckla området i en riktning som inte är förenligt med strandskyddets syften. Sammantaget bedöms därför Grebbegårdens framtida inriktning vara att ge området en fortsatt utveckling åt det mer tekniska hållet. Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Naturvärden Karlskrona skärgård har stora naturvärden. Dessa utgörs framförallt av hävdade betesmarker, våtmarker, häckningsöar, slåttermarker och själva vattenmiljön. En förutsättning för det karaktäristiska öppna landskapet är betande djur för att motverka igenväxning och istället gynna den biologiska mångfaldena. Värdefulla naturoch strandområden bör identifieras och skyddas genom till exempel reservatsbildning. En annan förutsättning för skärgårdens framtida utveckling är att vattnets livsmiljöer bevaras. Särskilt gäller detta de grunda vattenområdena som lekområden och uppväxtmiljöer för fisk och födosöksplatser för sjöfågel. Dessa områden är basen såväl för yrkesfisket som för fritidsfisket och sjöfågeljakten. De mest värdefulla grundområdena bör identifieras och om nödvändigt skyddas mot utsläpp och exploatering. Fördjupade inventeringar alternativt sammanställningar föreslås för att få bättre kunskap om naturvärdena. Karlskrona kommun vill skapa ett besökscentrum, ett naturrum för Blekinge arkipelag för att stärka biosfärsarbetet. Naturum i Karlskrona bör ligga i ett centralt havsnära läge med god tillgänglighet. Rekreation och fritid Karaktäristiskt för Karlskronas inre skärgård, mellan storöarna och Trossö, är alla obebyggda kobbar och skär. Det är av stor vikt att dessa öar bevaras obebyggda för det rörliga friluftslivet och för växt- och djurlivet. Det är också viktigt att värna om allmänhetens tillgänglighet till stränder genom strandskyddet, både för närboende och för gästande båtar. Det bör utredas om en gemensam organisation för hela Blekinges skärgård är lämplig för att upprätthålla drift och skötsel. Idag är skötseln av öarna bristfällig vad gäller renhållning och toaletter. 44 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

45 Kulturmiljö Karlskrona skärgård innehåller en mängd värdefulla kulturmiljöer och stora delar av skärgården omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. För att skydda särskilt värdefulla miljöer som Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören föreslås att områdesbestämmelser tas fram. För Kristianopel föreslås ett stadsmiljöprogram för att skydda värdefull kulturmiljö. För att få ett samlat beslutsunderlag för den fysiska planeringen föreslås att ett kulturmiljöprogram för hela Karlskona kommun upprättas. Det kan nyttjas som vägledning i ett senare skede. Besöksnäring och turism Karlskrona skärgård har en unik prägel både från det militära arvet och från stenindustrin. Fram till år 1996 omfattades skärgården av militärt skyddsområde och var på så sätt inte tillgänglig för alla. Under senare år har dock turismen i Karlskrona skärgård ökat och utvecklingen antas fortsätta under de kommande åren. Besöksnäringen kan komma att bli en ny basnäring i Karlskrona kommun. Inom besöksnäringen bör de unika kulturmiljöerna i Karlskrona skärgård kopplat till världsarvet, befästningspark Karlskrona och stenhuggerierna på Tjurkö lyftas fram och tydliggöras. Satsningar bör även göras på den rekreativa turismen med naturmiljön som bas för båt- och cykelturism, sportfiske, fågelskådning med mera. För att utveckla besöksnäringen behöver dock servicen i Karlskrona skärgårds förbättras. Det gäller bland annat förbättrade kommunikationer för ökad tillgänglighet på ett hållbart sätt. Till exempel skärgårdstrafik till Hasslö från Trossö och mellan Hasslö och Aspö, som ger möjlighet att båtluffa mellan öarna, till fots eller med cykel. Det finns båtförbindelse mellan Aspö och Tjurkö men i begränsad grad och den bör utökas med fler turer. Vidare behövs fler övernattningsmöjligheter, bättre renhållning och toaletter. Hamnarna i Karlskrona skärgård är en mycket viktig del av infrastrukturen för besökare med båt. Men även besökare med bil och cykel lockas till hamnarna. I hamnarna finns det därför behov av utökad service som till exempel bränslepåfyllning, vatten, duschar, latrintömning med mera. De ovannämnda hamnarna (avsnitt Hamnar) som är utvalda som strategiska servicepunkter är lokaliserade till platser som även är intressanta besöksmål för att locka fler att besöka Karlskrona skärgård. Vatten Grundvatten Grundvattenbildningen i sydöstra Sverige är liten på grund av att nederbördsmängden i förhållande till avdunstningen är liten. Det gäller speciellt för kustområdet och i skärgården, vilket påverkar den enskilda dricksvattenförsörjningen genom att brunnar kan sina och salthalten kan öka vid för stora vattenuttag. Kust och hav I kustzonen råder ett högt exploateringstryck samtidigt som miljön är känslig för alltför stort nyttjande av de resurser som finns. Att kunna utveckla kust- och skärgårdsområdet på ett hållbart sätt och samtidigt bibehålla den höga biologiska mångfalden och de stora natur- och kulturvärdena är en utmaning för samhällsplaneringen. Genom medvetna miljösatningar som exemplevis utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, god vattenomsättning och cirkulation kan påverkan på kustoch skärgårdsområdet minskas. Dessa satsningar gynnar i sin tur Östersjön och den biologiska mångfalden. Sturkö kvarn. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

46 Vatten och avlopp En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att vatten- och avloppsförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning i form av kommunalt vatten och avlopp. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma på fråga. Delar av Aspö och Sturkö, Tjurkö, Senoren, Möcklö, Ytterön/Hästholmen och östra skärgården saknar idag kommunalt, eller på annat sätt gemensamt, avloppsnät. Fastigheterna har istället enskilda avlopp eller är anslutna till mindre, gemensamma avloppsanläggningar. Dessa uppvisar ofta problem med dåligt fungerande infiltrationer, förorenat grundvatten, påverkan på lokala vattentäkter och havet. Hasslö, östra Aspö, Sanda och Kullen på Sturkö, Ytterön/Östra Hästholmen har kommunalt vatten. Tappställen med kommunalt vatten finns även på Inlängan, Stenshamn, Ungskär och Långören. Karlskrona kommun är sedan några år mer restriktiv till nybyggnation inom förtätade områden där kommunalt eller motsvarande avloppsnät inte finns utbyggt. Ett förslag till en Vatten- och avloppsplan (VA-plan) för Karlskrona kommun är på remiss samtidigt som fördjupning av översiktsplan för skärgården är på utställning. VA-planen anger riktlinjer för: - nuvarande VA-verksamhetsområden - områden som kommer att byggas ut med kommunalt VA - områden som även fortsättningsvis kommer att ha enskilda vatten- och avloppsanläggningar. VA-planen beskriver vilka krav som kommer att ställas på enskilda avlopp i områden där VA-utbyggnad kommer att ske relativt långt fram i tiden. Den omfattar även en översiktlig redogörelse för hur tillsyn av enskilda avlopp ska bedrivas. ligger lågt och är därmed särskilt känsliga för stigande havsnivåer. Stigande havsnivåers påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur förväntas bli stor på flera områden. Karlskrona kommun har en policy om lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar. Policy planeras att uppdateras med hänsyn till nya prognoser. Den nya policyn behöver differentieras vad gäller lägsta grundläggningsnivå beroende på vilket verksamhet det gäller. Fokus kommer att vara på ny bebyggelse. Klimatanpassning är viktigt inte enbart vad gäller grundläggningsnivån för bebyggelse utan även för infrastruktur som tex energiförsörjning, data- och telekommunikation, vattenförsörjning, avloppshantering, vägar och hamnar. Förnyelsebar energi Karlskrona kommun är positiv till förnyelsebar energi som sol, vind, vattenenergi, jord- och bergvärme tog Karlskrona kommun fram en vindkraftsstrategin som utgör policy för framtida vindkraftsetableringar. Karlskrona skärgårds landskapsbild tillhör de särskilt värdefulla i Karlskrona kommun. I vindkraftsstrategin anges att vindkraftsverk generellt sett inte bör etableras i skärgården med hänsyn till landskapsbildsvärdena samt med hänsyn till friluftliv och turism. Sedan 2010 har förutsättningarna för vindkraft i Karlskrona kommun förändrats. Det bedöms i dagsläget vara mycket svårt att åstadkomma nya vindkraftsetableringar i skärgården eller längs östra kusten. Innovativa lösningar för havet bedöms dock fortsatt intressanta. På öarna i östra skärgården är förutsättningarna för att ta om hand avloppsvatten dåliga, med bergiga förhållanden och omedelbar närhet till havet. Att anlägga ett gemensamt avloppsnät och pumpa avloppsvattnet till reningsverket i Torhamn skulle bli mycket kostsamt. Sannolikt måste någon typ av lokal torr lösning komma till stånd innan ny bebyggelse får tillkomma. Klimatförändringar Översvämningar, erosion, ras och skred är risker som behöver beaktas för att skapa ett robust samhälle. Stigande havsnivåer kan i framtiden komma att påverka stora delar av Karlskrona skärgård. Många av öarna, särskilt i den östra skärgården och Kristianopel Solceller. 46 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

47 Försvarsmakten Försvarsmakten har stora intressen i Karlskrona skärgård och är verksamma på Kungsholms fort och på ett antal övnings- och skjutfält exempelvis Bollö, Tjurkö, Torhamn och Öppenskär. Stora delar av havsområdet i Karlskrona skärgård utgör övnings- och skjutområde. För att hantera försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden inrättats. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med försvarsmakten. Samrådsområdena finns i två former samrådsområde skjutbullerpåverkan och samrådsområde övriga intressen. Samrådsområde skjutbullerpåverkan Runt försvarets skärgårdsskjutfält (Bollö, Tjurkö, samt Torhamn) har samrådsområden angetts i syfte att inte öka antalet potentiellt störda boende eller andra känsliga verksamheter i närheten av skjutfälten. Syftet är primärt att skydda verksamheten från klagomål med efterföljande restriktioner i användandet av skjutfälten. Konkret innebär detta att det inom dessa samrådsområden inte kommer att tillåtas några nya bostäder, förskolor eller skolor etc. Befintliga bostadsfastigheter kommer dock att kunna utvecklas fritt oberoende av närheten till skjutfältet. Samrådsområde övriga intressen I området kring Torhamns halvö och östra skärgården finns andra försvarsmaktsintressen som kan komma att påverkas negativt av byggnation och annan aktivitet. Det är framförallt användningen av olika material som har betydelse för att försvarets tekniska system ska fungera och har därför behov av en störningsfri miljö. Det genererar i ett antal restriktioner och kommunen arbetar med att ta fram områdesbestämmelser som anger vilka åtgärder som är störningskänsliga vilket underlättar vid plan- och bygglovsärenden. Områdesbestämmelserna berör enbart ny bebyggelse och lovplikten föreslås generellt att utökas till att gälla: Tak, fasad och bärande konstruktioner i metall Vindkraftverk som är under 20 meter över markytan eller har en vindturbin med en diameter som är mindre än tre meter Metallplank, metallstängsel samt elstängsel Antenner och basstationer Radiosändande kommersiell radio-, IT- och teleanläggningar Ställningstagande riksintressen Stora delar av Karlskrona skärgård omfattas av riksintressen exempelvis för kustzonen, totalförsvaret, friluftsliv, naturvård och yrkesfiske. Östra skärgården och Tjurkö omfattas även av riksintresse för kulturmiljö. Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Riksintresset definieras därmed enligt karta (i kapitlet Riksintressen) där verksamheten kan vara samlad, och stora utvecklingsmöjligheter genom ny hamnbassäng i sydost kvarstår. I vissa delar av Karlskrona skärgård kan militär verksamhet påverkas negativt av enstaka byggnationer. Inom sådana områden samråder Karlskrona kommun med Försvarsmakten i alla plan- och bygglovärenden. Riksintresset för totalförsvaret bedöms därmed ej påverkas. En utveckling av Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården sammanfaller med riksintresset för naturvård. Den föreslagna bebyggelsen innebär enbart komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Detta bedöms som förenligt med riksintresset då ingen ny mark tas i anspråk. Nya bostäder på Senoren, Ytterön/ Östra Hästholmen och östra skärgården omfattas av riksintresse för friluftliv. På Senoren föreslås dels att bebyggelsen koncentreras i befintliga lägen, dels i nya bebyggelsegrupper. Detta bedöms som en måttlig påverkan på riksintresset. På Ytterön/Östra Hästholmen och i östra skärgården koncentreras ny bebyggelse i befintliga lägen, vilket bidrar att ytterst lite ny mark tas i anspråk. Detta bedöms inte påverka riksintresset. På norra Tjurkö och i östra skärgården föreslås en utveckling av bebyggelsen som sammanfaller med riksintresset för kulturmiljö Herrgården, Tjurkö stenhuggeri. Bevarandeintresset och utvecklingsintresset bedöms vara förenliga med riksintresset för kulturmiljö. Stor omsorg behöver dock ägnas åt bebyggelsens placering och utformning. Riksintresse för sjöfarten omfattar dels ett antal farleder, dels det djupa skyddade läget mellan Tjurkö och Aspö. En utveckling av skärgårdspendel i farleden bedöms inte påverka riksintresset, eftersom båttrafikens omfattning är begränsad. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

48 HASSLÖ Hasslö ligger längst västerut av öarna i Karlskrona skärgård. Ön nås genom en landförbindelse som passerar genom Ronneby kommun. Hasslö hade år 2012 drygt invånare och är den ö i Karlskrona skärgård som har störst befolkning. Bebyggelsen på Hasslö är i huvudsak lokaliserad till öns norra och östra kust, Hallarna i nordväst, Horn i nordöst, Bredavik inom öns centrala del samt Garpen i sydöst. Bebyggelsestrukturen domineras av friliggande bebyggelse, ett fåtal flerbostadshus samt äldre bebyggelse med gårdar. På Hasslö finns ett lokalt centrum med livmedelsaffär och annan service. På ön finns två hamnar, Garpahamnen och Hallahamnen, med aktiv fiskeverksamhet. Fram till 1960-talet var fisket den främsta näringen på Hasslö. Fiskets centrala betydelse gav Hasslö en särställning bland storöarna. Karakteristiskt för ön har också varit den långtgående ägodelningen med extremt små enheter av marken. idag en av landets bäst bevarade 1800-talsanläggningar och är ett byggnadsminne. Bebyggelseutveckling Ny bebyggelse på Hasslö föreslås fortsätta utvecklas som kompletteringar i redan bebyggda områden. Vid ny bebyggelse är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden. På Hasslö finns brist på lägenheter och mindre hus. Med ny bebyggelse på ön är det viktigt att skapa ett brett utbud av olika boendeformer för att möjliggöra boende för många olika målgrupper. Hallarnavägen/ Myrvägen Hallarnavägen/Myrvägen ligger centralt på Hasslö med närhet till kollektivtrafik och servicefunktioner. En utveckling av området binder samman den västra delen av Hasslö med de centrala delarna. Området föreslås utvecklas med ca bostäder. Sandramarken Sandramarken ligger i anslutning till Hasslös centrum. Området är detaljplanelagt för friliggande bostäder, men är idag bara bebyggt till hälften. Detaljplanen för området föreslås ändras för att möjliggöra bebyggelse av parhus eller radhus för att möta efterfrågan på mindre hus. Området föreslås utvecklas för ca 20 bostäder. Garpahamnen. Den sydvästra delen av Hasslö utgör riksintresse för naturvård och den södra delen av Hasslö utgör riksintresse för friluftsliv. Området är i princip helt obebyggt och är av stort natur- och friluftsintresse. Norr om Hasslö ligger Västra Hästholmen som är en fästning från slutet av 1870-talet. Västra Hästholmen är Kommunikationer Kollektivtrafik Hasslö trafikeras idag enbart av busstrafik mellan Karlskrona- Hasslö och ön är den enda av storöarna som inte har båtförbindelse. Skärgårdstrafiken föreslås utvecklas för att att även trafikera Hasslö (Trossö- Horn- Garpahamnen- 48 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

49 Västra Hästholmen Hallahamnen Horn Hallarnavägen/ Myrvägen Sandramarken 20 bostäder bostäder Hasslökalv Sandvik Garpahamnen Föreslagen utveckling på Hasslö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

50 Djupvik) sommartid. Detta skulle medför att samtliga bofasta öar i Karlskrona skärgård trafikeras av båt sommartid. Båttrafiken skulle fungera som ett komplement till busstrafiken. Genom förbindelsen till Aspö är alla öarna sammankopplade, vilket kan bidra till båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. På sikt kan det även bli aktuellt med skärgårdstrafik vidare mot Ronneby kommun och Karlshamns kommun. Gång- och cykelvägar En separat gång- och cykelväg föreslås längs med Hasslövägen/Garpavägen, från E22 till Garphamnen. Trafikverket är väghållare för vägsträckan. Ett separat gång- och cykelvägnät utmed de större huvudvägarna i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa ett sammanhängande, trafiksäkert och tryggt gång- och cykelnät. Vägar Trafikverket är väghållare till Hasslövägen och Garpenvägen (länsväg 673), Hallarnavägen, (länsväg 701 och 703), Hornvägen (länsväg 701), samt Fiskaregårdsvägen (länsväg 704) I övrigt är det enskilda väghållare på Hasslö. Naturvärden Hasslökalv på västra Hasslö är ett stort obebyggt område av riksintresse för naturvården. Området utgörs av bland annat ett våtmarkskomplex vid havet som innehåller havsstrandängar och marin fukthed med specialiserade växter och djur. Havet utanför är rikt på havsöring. De värden som riksintresset för såväl naturvården som friluftslivet värnar om håller dock på att spolieras då betet sedan många år upphört och området börjat växa igen. Återinförande av betesdjur har visat sig svårt, men nya försök bör göras då detta är enda möjligheten att behålla värdena och den attraktionskraft som ett friluftsområde och turistområde måste ha. Reservatsbildning bör övervägas. Rekreation och fritid De södra delarna av Hasslö ingår även i riksintresse för friluftsliv. I området finns ett antal anläggningar och anordningar för friluftslivet. Till exempel småbåtshamn, kommunal badplats vid Sandvik och gott om strövstigar. Tången och Hallarna bedöms kunna ge en tydlig bild av äldre förhållanden på ön. I anslutning till Hasslö skola finns en motionsslinga. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Hasslö, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Verksamheter På Hasslö finns två hamnar, Hallahamnen och Garpahamnen. Hallahamnen är framförallt en fritidsbåthamn, medan Garpahamnen mer har inriktningen mot en fiske- och industrihamn. Hamnarna föreslås vidareutvecklas med nuvarande inriktning, och utökad service. Befintligt varv i Garpahamnen bör ha förutsättningar för att vidareutvecklas. Service På Hasslö finns Hasslöskolan som är en F-5 skola. På ön finns även ett antal servicefunktioner som livsmedelsaffär, bensinstation med mera. Genom ny föreslagen kompletteringsbebyggelse och ökad befolkning stärks kundunderlaget till den service som idag finns på Hasslö. Tångaviken. Bad På Hasslö finns en kommunal badplats i Sandvik som ligger i den sydöstra delen av Hasslö. Båtliv Hallahamnen föreslås utvecklas som småbåtsoch gästhamn med fler båtplatser och mer service. Garpahamnen och området öster om Hasslöbron föreslås utvecklas med fler båtplatser. Även servicenivån med bland annat dusch och toaletter bör utökas i hamnarna. Möjlighet till bränslepåfyllning föreslås i Garpahamnen. 50 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

51 Besöksnäring och turism En särskild turistsatsning på hamnarna i Karlskrona skärgård föreslås utmed de större farlederna. Västra Hästholmen, som ligger norr om Hasslö och i anslutning till en av farlederna till Karlskrona, utgör ett av de särskilda turistmålen. Västra Hästholmen ligger även strategiskt i anslutning till Hasslöbron och Hallahamnen på Hasslö. Försvarsmakten De östra delarna av Hasslö påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Bollö. För att hantera Försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden inrättats. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med Försvarsmakten. Runt försvarets skärgårdsskjutfält Bollö har samrådsområde angetts i syfte att inte öka antalet potentiellt störda boende eller andra känsliga verksamheter i närheten av skjutfälten. Syftet är primärt att skydda verksamheten från klagomål med efterföljande restriktioner i användandet av skjutfälten. Konkret innebär detta att det inom detta samrådsområde inte kommer att tillåtas några nya bostäder, förskolor eller skolor etc. Befintliga bostadsfastigheter kommer dock att kunna utvecklas fritt oberoende av närheten till skjutfältet. Västra Hästholmen. Mellan Garpahamnen och badplatsen i Sandvik föreslås en utveckling av en camping och uthyrningsstugor, då det idag saknas camping på Hasslö. Hallahamnen föreslås utvecklas som småbåtsoch gästhamn med fler båtplatser och mer service. Föreslagen utveckling av skärgårdstrafik även till Hasslö (Trossö- Horn- Garpahamnen) sommartid ökar möjligheten för besöksnäringen på Hasslö. En utveckling av gång- och cykelnätet bidrar till att binda samman öarna på ett bättre sätt vilket kan bidra till en ökad cykelturism. Genom förbättrade båtförbindelser är alla öar i Karlskrona skärgård sammankopplade, vilket kan bidra till båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. Vatten och avlopp På Hasslö omfattas nästan all bebyggelse av kommunalt vatten och avlopp vilket är en förutsättning för ny bebyggelse. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan dock enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

52 ASPÖ Aspö ligger sydväst om Trossö. Ön hade år 2012 drygt 450 invånare. Öns befolkning växer markant under sommarmånaderna eftersom stora delar av bebyggelsen utgörs av fritidshus. Bebyggelsen på Aspö är framförallt lokaliserad till öns kustsidor, där den östra sidan är tätast exploaterad. Den huvudsakliga bebyggelsen finns i byarna Maden, Drottningskär och Bäck på den östra sidan. På öns västra och södra sida finns några mindre bysamlingar, till exempel Ryd. Av storöarna är det bara Aspö som inte har någon broförbindelse. Ön fick reguljär färjeförbindelse Genom vägfärjan som trafikerar Aspö-Trossö har Aspö fått andra förutsättningar till utveckling och mycket bebyggelse har tillkommit efter 1980-talet. Aspö innehåller fortifikatoriska anläggningar från hela Karlskrona stads försvarsepok. Allt från Drottningskärs kastell från år 1680 till det sista tillskottet Ellenabben, som uppfördes då moderna kustartelleribatterier anlades i Sverige under talen. Försvar och militär har varit en viktig arbetsgivare och försörjningskälla för boende på Aspö och dess närvaro har lett till nya samhällsbildningar. Hyttorna, en bybildning i anslutning till kastellet är ett sådant exempel. Bebyggelseutveckling Sedan förra fördjupningen av skärgården från 1999 har den mesta tillkommande bebyggelsen på Aspö byggts som kompletteringar på öns östra sida. Ny bebyggelse på Aspö föreslås även fortsättningsvis utvecklas som kompletteringar i redan bebyggda områden. Vid ny bebyggelse är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden. Aspö Mad Området Aspo Mad ligger i direkt anslutning till färjeläget. För området finns en detaljplan för bostäder men området är inte helt utbyggt. Området föreslås bebyggas med ca bostäder. Området vid skolan Området vid skolan har ett strategiskt läge med närhet till skola och livsmedelsaffär. Området föreslås planläggas för ca bostäder. Ryd Ryd ligger på den västra sidan av Aspö. En utveckling av området föreslås ske längs Fredriksväg och Bagarevägen. En förutsättning för en vidareutveckling av Ryd är att området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Området föreslås bebyggas med ca bostäder. Ryd har en kulturhistorisk värdefull bebyggelsemiljö och vid ett genomförande av planen bör hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen samt vägmiljön med stenmurar. Hornudden/ Maden mfl Området Hornudden ligger på den nordöstra sidan av Aspö. Området föreslås kompletteras med ca bostäder. Kommunikationer Kollektivtrafik På Aspö finns ingen kolletivtrafik. Aspö trafikeras sommartid av skärgårdstrafik på sträckan Karlskrona- Tjurkö-Aspö (en tur/dag). Denna skärgårdstrafik föreslås utökas och vidareutvecklas. En ny båtlinje föreslås även mellan Djupvik på Aspö och Garpahamne och Horn på Hasslö. 52 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

53 Aspö mad bostäder Djupvik Hornudden, Maden mfl bostäder Ryd bostäder Lökanabben Området vid skolan bostäder Drottningskär Ellenabben Föreslagen utveckling på Aspö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

54 Gång- och cykelvägar På Aspö finns en separerad gång- och cykelväg från färjeläget till fotbollsplanen ca 400 meter. En vidareutveckling av denna gång- och cykelväg föreslås till Drottningsskärs kastell. Trafikverket är väghållare. Verksamheter Lökanabben är Aspös största hamn. I hamnen finns både enstaka fiskebåtar och fritidsbåtar. Lökanabben ligger i direkt anslutning till Drottningsskärs kastell. Hamnen föreslås utvecklas med bland annat fler båtplatser samtidigt som den även ska inrymma den fiskeverksamhet som finns på ön. På Aspö finns ett av de två bevarade lotstorn som finns kvar i Karlskrona skärgård. Lotstornet används idag som vandrarhem. En utveckling av verksamheter i området kring Aspö Mad och Lökanabben föreslås. Aspö Mad. Befintlig väg mellan Maden-Ryd föreslås även förbättras som gång- och cykelväg vilket förkortar vägen från Ryd till färjeläget samtidigt som vägen bidrar till att det blir lättare ta sig runt Aspö. Vägar Trafikverket är driftansvarig för Aspöfärjan. Färjan har tidvis kapacitetsbrist sommartid. På Aspö är Trafikverket väghållare för vägen som går från Aspö Mad runtom till Djupvik samt öst-västliga vägen rakt över ön. I övrigt är det enskilda väghållare på ön. Service På Aspö finns Aspöskolan som är en F-5-skola. Ön har även en livsmedelsaffär. Genom ny föreslagen kompletteringsbebyggelse stärks kundunderlaget till befintlig service som livsmedelsaffär och skola. Naturvärden Den relativt stora hällmarkstallskogen i mitten av Aspö är en av få skogar i länet som inte utsatts för modernt skogsbruk. Skogen föryngras naturligt. Det har medfört att området har pekats ut som riksintresse för naturvården samt som ekologiskt särskilt känsligt område. På ön finns också en lindskog. En utredning av de olika beståndens nuvarande status samt eventuell reservatsbildning bör göras. Brukandet av de få kvarvarande jordbruksområdena bör stimuleras eftersom det är dessa som ger variation åt landskapet. Om de öppna områdena försvinner kommer även områdets bebyggelsemässiga värden att minska. Rekreation och fritid Naturområdena mitt på Aspö är en stor tillgång för det rörliga friluftslivet. Lökanabben. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Aspö, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Båtliv Idag finns det två hamnar på Aspö, Djupvik och Lökanabben. En utveckling av fler båtplatser föreslås i Lökanabben med bland annat möjlighet till tömning av latrin. 54 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

55 Försvarsmakten De västra delarna av Aspö påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Bollö. För att hantera Försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden inrättats. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med Försvarsmakten. Drottningskärs kastell. Besöksnäring och turism I anslutning till Aspös östra sida ligger byggnadsminnet Drottningskärs kastell som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Kastellet är en av stormakttidens mäktigaste befästningsverk med donjon, bastion och utanverk. Även senare tidens militära anläggningar, Ellenabbens fort, batteri Jutudden och batteri Hyttorna utgör tillsammans med Drottningsskärs kastell ett kulturhistoriskt intressant befästningsbestånd på Aspö. Runt försvarets skärgårdsskjutfält Bollö har samrådsområde angetts i syfte att inte öka antalet potentiellt störda boende eller andra känsliga verksamheter i närheten av skjutfälten. Syftet är primärt att skydda verksamheten från klagomål med efterföljande restriktioner i användandet av skjutfälten. Konkret innebär detta att det inom detta samrådsområde inte kommer att tillåtas några nya bostäder, förskolor eller skolor etc. Befintliga bostadsfastigheter kommer dock att kunna utvecklas fritt oberoende av närheten till skjutfältet. Det är viktigt att satsningar på turism vänder sig till de som kommer till Aspö med cykel, tills fots eller med egen båt då trycket på Aspöfärjan och vägarna idag redan är stor under sommartid. En särskild satsning för besöksnäringen föreslås vid Drottningskärs kastell som utgör en viktigt målpunkt på Aspö som dessutom ligger utmed en av Karlskronas farleder.för att lättare komma till Drottningsskärs kastell med båt föreslås en utvidgning av antalet båtplatser i hamnen. Med en utveckling av skärgårdstrafiken mellan Aspö och Hasslö samt ett förbättrat gång- och cykelnät på öarna skapas möjligheter till utökad båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. Vatten och avlopp På Aspö är det kommunala vatten- och avloppsnätet utbyggt på östra delen av ön. En förutsättning för ny bebyggelse på Aspö är anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

56 TJURKÖ Tjurkö ligger söder om Trossö och nås genom broförbindelse från Sturkö. Ön hade år 2012 drygt 180 invånare, men sommartid ökar befolkningen markant eftersom bebyggelsen till stora delar består av fritidshus. Tjurkös bebyggelse är relativt spridd med bysamlingar i norr och söder. I anslutning till stenbrotten i norr är karaktäristisk bebyggelse bevarad kring Herrgården med kaserner och stenhuggarstugor. Tjurkö är till ytan den minsta av storöarna och ön fick broförbindelse till Sturkö Innan dess trafikerades Tjurkö av båttrafik mellan Trossö- Herrgårdsviken- Finskan. Tjurkö är en karg ö där fiske och stenbrytning har haft stor betydelse. Under 1800-talet var stenbrytningen den dominerade inkomstkällan på Tjurkö och ön präglas bitvis än idag av den stenbrytning som förekom under 1900-talet. Stora delar av den norra delen av Tjurkö utgör riksintresse för kulturvård med anledning av stenhuggeriet. Väster om Tjurkö ligger Kungsholms fort som är en försvarsanläggning från 1600-talet. Anläggningarna ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och utgör även ett byggnadsminne. Bebyggelseutveckling Ny bebyggelse på Tjurkö föreslås som nya skärgårdsamhällen och som kompletteringar i redan bebyggda områden. Föreslagna exploateringsområden på Tjurkö omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Riksintresseområdet visar industrialiseringens genombrott i form av stenhuggeri i Blekinge från cirka talet. På norra Tjurkö finns spår av hamn, järnvägsspår, bostadsbebyggelse för olika sociala grupper och från olika tider i sammanhängande strukturer. Vid ett genomförande av fördjupningen av översiktsplanen ska hänsyn tas till områdets unika kulturhistoriska värden. Föreslagen bebyggelseutveckling vid Herrgårdsviken och Norra Tjurkö, i anslutning till föreslagen skärgårdspendel som möjliggör arbetspendling året om. 56 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

57 Herrgårdsviken bostäder bostäder Norra Tjurkö/ Herrgården bostäder Tjurkö stenhuggeri Stora Lycke bostäder Hägnan Tjurkö skans Föreslagen utveckling på Tjurkö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

58 Norra Tjurkö/Herrgården Området Norra Tjurkö/Herrgården är en strategisk plats med närhet till hamn. Det finns möjlighet att skapa attraktiva livsmiljöer och området föreslås utvecklas till ett nytt skärgårdssamhälle. Genom att koncentrera mycket ny bebyggelse till området skapas underlag till kollektivtrafik och föreslagen skärgårdspendel. Området föreslås bebyggas med ca bostäder. Stora Lycke Stora Lycke ligger på den norra delen av Tjurkö längs med Norra Tjurkövägen. Området ligger i direkt anslutning till nuvarande kollektivtrafik. Föreslagen bostadsbebyggelse inom området bidrar till att skapa ett underlag till föreslagen skärgårdspendeln. Området ligger även Inom området är det även viktigt att se över behovet av en förskola. Området föreslås bebyggas med ca bostäder. Sommartid trafikeras Tjurkö av två skärgårdsbåtar. Herrgårdsviken trafikeras av en båtlinje mellan Karlskrona - östra skärgården medan Finskan trafikeras av en båtlinje mellan Karlskrona-Aspö. Gång- och cykelvägar En separat gång- och cykelväg föreslås utmed Sturkövägen, från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö till Tjurkö. Gång- och cykelvägen föreslås även på Tjurköbron samt längs med Djupasundsleden och vidare till Herrgårdsviken. Trafikverket är väghållare. Ett separat gång- och cykelvägnät utmed de större huvudvägarna bidrar till att skapa ett sammanhängande och trafiksäkert gång- och cykelnät. Vägar Trafikverket är väghållare för länsväg 738, Djupasundsleden, som sträcker sig från Tjurköbron till trevägskorsningen Södra Tjurkövägen (länsväg 710), Finskevägen (länsväg 709), Norra Tjurkövägen, (länsväg 709 och 711) samt Herrgårdsviksvägen (länsväg 711). I övrigt är det enskilda väghållare på Tjurkö. Vägarna på Tjurkö är generellt smala. Med ny tillkommande bebyggelse i de norra delarna av ön kan det vara aktuellt att se över vägstandarden. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Tjurkö, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Med en båtförbindelse mellan Trossö-Tjurkö-Sturkö-Verkö finns möjlighet att minska restiden mellan Trossö och Tjurkö från dagens ca 60 minuter med buss till ca 15 minuter med båt. Kommunikationer Kollektivtrafik Tjurkö trafikeras idag av buss mellan Karlskrona-Tjurkö. Tjurkö är den ö i Karlskrona skärgård som har det kortaste avståndet till Trossö, cirka tre km vattenvägen jämfört med cirka 3,5 mil landvägen. En båtförbindelse med snabbgående båt mellan Trossö och Tjurkö skulle innebära en restid på ca 15 minuter till skillnad från dagens restid med bil alternativt buss på cirka 35 minuter respektive cirka 60 minuter. För att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik med korta restider föreslås en båtpendel trafikera i första hand Sanda på Sturkö där det redan finns en stor andel åretruntboende. I förlängningen kan båtpendeln angöra även Tjurkö och Bredavik i takt med att samhällena växer fram. En båtpendel skapar bättre möjligheter till arbetspendling året om. Verksamheter På Tjurkö finns en camping vid Hägnan. Sommartid finns ett hantverkshus öppet vid stenhuggeriet. Båda områdena har stor utvecklingspotential. Service Närmaste skola och livsmedelsaffär finns på Sturkö. Naturvärden Tjurkö har under lång tid haft en öppen karaktär beroende på stenhuggeriverksamheten samt på djurhållning. Dessa områden har stort rekreationsmässigt värde. Efterhand som betet upphört har landskapet börjat växa igen och de befintliga unga trädbestånden är första generationens skog. De områden som fortfarande betas hyser dock inga dokumenterade värden. Brukandet av de få kvarvarande jordbruksområdena bör stimuleras eftersom det är dessa som ger variation åt landskapet. Om de öppna områden försvinner kommer även områdets bebyggelsemässiga värden att minska. 58 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

59 Badplatsen vid Hägnan. Rekreation och fritid På öarna har den minskade betet medfört att stora områden är bevuxna med en medelålders björk- och ekskog på relativt mager mark. Beteshållningen på Tjurkö är sparsam. På Tjurkö finns en badplats vid campingen vid Hägnan. Båtliv Idag finns ingen större båthamn på Tjurkö. De större bryggorna utgörs av Herrgårdsviken och Finskan. För att utveckla området kring Tjurkö stenhuggeri och för att skapa en hamn på Tjurkö föreslås att den gamla utskeppningshamnen restaureras och vidareutvecklas som hamn. Besöksnäring och turism I anslutning till Tjurkös västra sida ligger befästningen Kungsholms fort som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. På Tjurkö finns även Tjurkö skans som är en gammal försvarsanläggning. I de norra delarna av Tjurkö ligger Herrgården som utgör ett riksintresse för kulturmiljö. Området är ett av länets äldsta industriella stenbrott med kringfunktioner. Miljön är historiskt viktig som minnesmärke över en mycket betydelsefull näringsgren under ett visst tidsskede. Här finns sommartid ett café med konst och en utställning om stenhuggeriet. Området omkring stenhuggeriet föreslås vidareutvecklas med kultur, musikevenemang, turism etc. Den gamla utskeppningshamnen föreslås restaureras och vidareutvecklas i anslutning till kulturlandskapet för att utveckla området för turister som kommer med båt. Stenhuggeriet på Tjurkö. Med en utveckling av gång- och cykelnätet skapas möjligheter att binda samman öarna vilket, bland annat kan bidra till ökad möjlighet till båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. En utveckling av toaletter och renhållning föreslås även vid Tjurköbron. Vatten och avlopp På Tjurkö finns idag inget kommunalt vatten och avlopp. Ny föreslagen bebyggelse på Tjurkö förutsätter en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp vilket även möjligör en utbyggnad till befintlig bebyggelse. Försvarsmakten De södra delarna av Tjurkö påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Tjurkö. För att hantera Försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden inrättats. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med Försvarsmakten. Runt försvarets skärgårdsskjutfält Tjurkö har samrådsområde angetts i syfte att inte öka antalet potentiellt störda boende eller andra känsliga verksamheter i närheten av skjutfälten. Syftet är primärt att skydda verksamheten från klagomål med efterföljande restriktioner i användandet av skjutfälten. Konkret innebär detta att det inom detta samrådsområde inte kommer att tillåtas några nya bostäder, förskolor eller skolor etc. Befintliga bostadsfastigheter kommer dock att kunna utvecklas fritt oberoende av närheten till skjutfältet. På Tjurkö finns en camping vid Hägnan som ligger. på den västra delen av Tjurkö. Campingen föreslås vidareutvecklas. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

60 STURKÖ Sturkö ligger öster om Tjurkö och sydöst om Karlskrona och är till ytan Karlskrona skärgårds största ö. Ön nås genom broförbindelse via Senoren och Möcklö. Den fasta befolkningen uppgick år 2012 till drygt personer. Bebyggelsen på Sturkö är i huvudsak lokaliserad till den norra och den östra delen av ön och består främst av en blandning av åretruntvillor och fritidsbostäder. Bebyggelsen förändrades kraftigt i och med den fasta landsförbindelsen som tillkom på 1930-talet. Friliggande åretruntvillor har byggts i stor omfattning. Sturkö är ett gammalt fiskesamhälle men är även präglat av jordbruk och stenhuggeri. Stora delar av södra Sturkö utgörs av riksintresse för naturvård och friluftsliv. I de södra delarna finns även ett naturreservat. Bebyggelseutveckling Sedan förra översiktsplane fördjupningen av skärgården har det skett viss kompletteringsbebyggelse på Sturkö. Vatten och avlopp har byggts ut för stora delar av Sturkö. Ny bebyggelse på Sturkö föreslås som nya skärgårdssamhällen i redan bebyggda områden vilka går att kollektivtrafikförsörja med båt. Vid komplettering av bebyggelsen är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden. Sanda Området Sanda är ett etablerat samhälle som ligger på den nordvästra delen av Sturkö i anslutning till Sanda hamn. Det är en strategisk plats för mer bebyggelse som kan kollektivtrafikförsörjas med en båtpendel till Trossö och Verkö. Det finns möjlighet att skapa attraktiva Föreslagen bebyggelseutveckling vid Bredavik, Sturkö, i anslutning till föreslagen skärgårdspendel som möjliggör arbetspendling året om. 60 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

61 Sanda hamn Sanda bostäder Tockatorp bostäder Bredaviks brygga Bredavik bostäder bostäder Sturkö skans bostäder Kullen 5-10 bostäder Ekenabben Uttorp bostäder Sturkö camping Föreslagen utveckling på Sturkö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

62 livsmiljöer och området föreslås utvecklas till ett nytt skärgårdssamhälle med ca bostäder. Bredavik Bredavik, på den norra delen av Sturkö är även det en strategisk plats för mer bebyggelse då det ligger i anslutning till Bredaviks brygga. Området kan kollektivtrafikförsörjas med en båtpendel.till Trossö och Verkö. Bradvik förelås kompletteras med ca bostäder av olika slag. Delar av Bredavik omfattas av strandskydd. Karlskrona kommun anser dock att det är ett starkt allmänt intresse att koncentrera bebyggelsen till ett fåtal platser som kan försörjas med kollektivtrafik och framför allt till platser där den föreslagna skärgårdspendeln ska angöra. En exploatering i närheten av Bredaviks brygga är därför ett strategiskt läge. Tockatorp/ Kullen Området ligger centralt på den norra delen av Sturkö i anslutning till en livsmedelsaffär och med närhet till Sturkö skola. Tockatorp/ Kullen föreslås kompletteras med ca bostäder. Uttorp Uttorp ligger på den östra sidan av Sturkö i anlsutrning till kyrkan. Området föreslås utvecklas med ca bostäder. Kommunikationer Kollektivtrafik Sturkö trafikeras idag av buss mellantjurkö- Karlskrona. Avståndet mellan Sturkö och Trossö är cirka 5,5 km vattenvägen jämfört med cirka 3 mil landvägen. En båtförbindelse med snabbgående båt mellan Trossö och Sturkö skulle innebära en restid på ca 20 minuter till skillnad från dagens restid med bil alternativt buss på cirka 30 minuter respektive cirka 55 minuter. För att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik föreslås en båtpendel trafikera i första hand Sanda där det redan finns en stor andel åretruntboende. I förlängningen kan båtpendeln även angöra förslagsvis Tjurkö och Bredavik i takt med att samhällena växer fram. En båtpendel skapar bättre möjligheter till arbetspendling året om. Sommartid trafikeras Sturkö av en skärgårdsbåt som lägger till i Sanda hamn och trafikerar sträckan mellan Karlskrona och östra skärgården. Gång- och cykelvägar På Sturkö finns idag separerad gång- och cykelväg utmed Sturkövägen, mellan Sanda och Bredavik. En vidareutveckling av gång- och cykelvägen föreslås längs med Sturkövägen från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö till Herrgårdsviken på Tjurkö. Trafikverket är väghållare. Även vägen från Kullen till Uttorp föreslås utvecklas med gång- och cykelväg. Ett separat gång- och cykelvägnät utmed de större huvudvägarna i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa ett sammanhängande, trafiksäkert och tryggt gång- och cykelnät. Vägar Trafikverket är väghållare till Sturkövägen, länsväg 738, som förbinder Sturkö med Senoren och Tjurkö, Bredaviksvägen (länsväg 741), Kyrkvägen (länsväg 742), Ekenabbsvägen (länsväg 738 och 761), Hamnvägen, (länsväg 712). I övrigt har Sturkö enskilda väghållare. Data och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Sturkö, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Verksamheter På Sturkö finns två större hamnar, Sanda och Ekenabben. Sanda är i huvudsak en fritidsbåtshamn och Ekenabben i huvudsak en fiskehamn. Hamnarna föreslås vidareutvecklas med denna inriktning. På Sturkö finns en camping vid Uttorp. Med en båtförbindelse mellan Trossö-Tjurkö-Sturkö-Verkö finns möjlighet att minska restiden mellan Trossö och Sturkö från dagens ca 50 minuter med buss till ca minuter med båt. Service Sturkö har ett diffrentierat näringsliv. På Sturkö finns Sturköskolan som är en F-6-skola. På ön finns även service i form av en livmedelsaffär, kiosk, bensinmack, bageri, rökeri etc. Genom ny föreslagen kompletteringsbebyggelse och 62 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

63 därmed ökad befolkning stärks kundunderlaget till den service som idag finns på Sturkö. Naturvärden På södra Sturkö finns ett område som utgör riksintresse för naturvården. Området består av ett vidsträckt våtmarkskomplex med bland annat havsstrandängar, fukthedar och sumpskogar. En betydande del av området betas. De södra delarna av Sturkö omfattas även av riksintresse för friluftsliv. Området har med sin mångskiftande och förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden en utomordentlig stor betydelse för friluftslivet. Uttorp på Sturkös södra sida är ett stort naturreservat Andra delar av ön hyser en mycket artrik flora på sedan länge betade marker, bland annat Ronnenabben. En unik havsslåtteräng finns vid Ryamad. De många små våtmarkerna hyser också hotade arter såsom långbensgroda. Vissa områden bör utredas för eventuell reservatsbildning. För att bevara värdena är det nödvändigt att jordbruksmarken fortsätter att brukas. Rekreation och fritid En utveckling av vandringsleder på södra Sturkö föreslås för att binda samman ön. Båtliv En utbyggnad av Sanda hamn föreslås med fler båtplatser samt möjlighet till tömning av båttank. Även Bredavik föreslås utvecklas med fler båtplatser. Bad Badplats finns vid campingen vid Uttorp. Besöksnäring och turism På Sturkö finns Sturkö skans, en kvarn som används som café och för utställningar, camping, bad, och övernattningsmöjligheter. Södra delen av Sturkö föreslås utvecklas för turism och friluftsliv med bland annat utveckling av vandringsstråk. Sanda hamn föreslås utvecklas med övernattningsmöjligheter och fler båtplatser. Med en utveckling av gång- och cykelnätet skapas möjligheter att binda samman öarna i Karlskrona skärgård vilket bland annat kan bidra till ökad möjlighet Sturkö camping. till båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. Vatten och avlopp På Sturkö finns i vissa områden antingen kommunalt vatten och avlopp eller vatten- och avloppsnät som drivs i föreningars regi. En förutsättning för ny bebyggelse på Sturkö är anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. Det finns även behov av kommunalt vatten och avlopp för större delen av den befintliga bebyggelse på Sturkö. Försvarsmakten De sydvästra delarna av Sturkö påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Tjurkö. För att hantera Försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden inrättats. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med Försvarsmakten. Runt försvarets skärgårdsskjutfält Tjurkö har samrådsområde angetts i syfte att inte öka antalet potentiellt störda boende eller andra känsliga verksamheter i närheten av skjutfälten. Syftet är primärt att skydda verksamheten från klagomål med efterföljande restriktioner i användandet av skjutfälten. Konkret innebär detta att det inom detta samrådsområde inte kommer att tillåtas några nya bostäder, förskolor eller skolor etc. Befintliga bostadsfastigheter kommer dock att kunna utvecklas fritt oberoende av närheten till skjutfältet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

64 SENOREN Senoren ligger sydöst om Trossö. Ön nås genom broförbindelse från Möcklö. Den fasta befolkningen uppgick år 2012 till drygt 340 personer. Bebyggelsen på Senoren är i huvudsak lokaliserad kring byarna Västernäs och Östernäs samt längs den södra kusten och består främst av småhus. Ny bebyggelse på Senoren föreslås som kompletteringar i redan bebyggda områden. Vid komplettering av bebyggelsen är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden. Västra Senoren Västra Senoren föreslås kompletteras delvis inom befintliga bebyggelseområden och delvis med nya områden. De nya områdena ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och längs området föreslås bebyggas med ca bostäder. Kommunikationer Senoren. Bebyggelsen förändrades kraftigt i och med den fasta landförbindelsen som tillkom på 1930-talet. Friliggande åretruntvillor har byggts i stor utsträckning. Framförallt de kustnära områden har exploaterats. På Senoren har jordbruket varit den dominerande näringen och har givit en agrar karaktär åt ön. Ön har ett ålderdomligt bondelandskapet med samlade bymiljöer. Västernäs och Torp utgör bebyggelsemiljöer av särskilt värde då de är bymiljöer med angränsande kulturmarker som har brukats under lång tid. Hela Senoren omfattas av riksintesse för friluftsliv. Bebyggelseutveckling Sedan förra fördjupningen av översiktsplanen för skärgården från 1999 har det tillkommit mycket lite ny bebyggelse på Senoren. Kollektivtrafik Senoren trafikeras av idag av busstrafik mellan Karlskrona-Tjurkö. Bussen går utmed Senorenvägen. Sommartid trafikeras Senoren, Brofästet, av en skärgårdsbåt med linje mellan Karlskrona och östra skärgården. Gång- och cykelvägar En separat gång- och cykelväg föreslås utmed huvudvägen från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö till Herrgårdsviken på Tjurkö. Trafikverket är väghållare. Ett separat gång- och cykelvägnät utmed de större huvudvägarna i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa ett sammanhängande, trafiksäkert och tryggt gång- och cykelnät. Vägar Trafikverket är väghållare till Senorenvägen (länsväg 738) som förbinder Senoren med Möckö och Sturkö samt Södra Torprundam, Torprundan och Östernäsvägen, (länsväg 740). I övrigt har Senoren enskilda väghållare. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Senoren, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. 64 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

65 Brofästet Västernäs Västra Senoren bostäder Östernäs Ekenäs hamn Senorens camping Föreslagen utveckling på Senoren. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

66 Verksamheter På Senoren är jordbruket stort. Bibehållandet av jordbruksmark och betesdrift är värdefullt för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. På Senoren finns en camping. Vid Möcklösundsbron finns Brofästet som är en rastplats med café, försäljning, vikingaby med mera. Service Närmaste skola finns på Sturkö eller i Ramdala. På Senoren finns en livmedelsaffär samt sommartid även verksamheter med service och ett café vid Brofästet. Genom ny föreslagen kompletteringsbebyggelse och därmed ökad befolkning stärks kundunderlaget till den service som idag finns på ön såsom livsmedelsaffär. Naturvärden Senoren har en genuin karaktär med gamla kvarvarande bykärnor i Östernäs, Västernäs och Torp. Vid dessa byar finns också de största naturvärdena knutna till de betade markerna. För att bevara dessa värden är det nödvändigt att jordbruksmarken fortsätter brukas. och att de odlade delarna inte bebyggs. Reservatsbildning har varit aktuell, men har aldrig genomförts. Detta bör utredas vidare. Rekreation och fritid Hela Senoren omfattas av riksintresse för friluftsliv. Området är med sin förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden av utomordentlig stor betydelse för friluftslivet. Bad På Senoren finns en badplats vid Ekenäs. Båtliv På Senorens sydvästra sida ligger Ekenäs, som är en hamn för fritidsbåtar. I samband med en utveckling av Västernäs föreslås en vidareutveckling av Ekenäs hamn. Även hamnen vid Brofästet föreslås utvecklas med fler bryggplatser men också med service som latrintömning. Besöksnäring och turism Brofästet bör vidareutvecklas med service riktat till båtturism då det är en de utpekade servicenoderna som ligger utmed en av tre stora farleder till Karlskrona. Bebyggelse vid Östernäs. Infarten till campingen på Senoren. Jordbruksmark på Senoren. 66 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

67 På Senoren finns en camping som föreslås vidareutvecklas. Ekenäs hamn föreslås vidareutvecklas med bland annat övernattningsmöjligheter. Med en utveckling av gång- och cykelnätet skapas möjligheter att binda samman öarna i Karlskrona skärgård vilket, bland annat kan bidra till ökad möjlighet till båtluffning och utveckling av cykelturismen i skärgården. Vatten och avlopp På Senoren finns det inte något kommunalt vatteneller avloppsnät. En förutsättning för ny bebyggelse på Senoren är anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det finns även behov av kommunalt vatten och avlopp för större delen av den befintliga bebyggelse på Senoren.För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

68 MÖCKLÖ Möcklö är en halvö som ligger öster om Karlskrona. Ön ingår i fördjupning av översiktsplan för skärgården med anledning av att Möcklös förutsättningar påminner mer om skärgårdens än om fastlandets. Västra Möcklö Området västra Möcklö föreslås komlpetteras med ca bostäder. Kommunikationer Kollektivtrafik Möcklö trafikeras idag av buss mellan Karlskrona- Tjurkö. Bussen går utmed Möcklövägen. Gång- och cykelvägar En separat gång- och cykelväg föreslås utmed Sturkövägen, från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö till Tjurkö. Vägen ägs av Trafikverket. Exempel på bebyggelse på Möcklö. Den fasta befolkningen uppgick år 2012 till drygt 220 personer. Bebyggelsen på Möcklö är i huvudsak lokaliserad till de högsta delarna på mitten av halvön och består av en blandning av åretruntvillor och gårdar. Möcklö består till stor del av jordbruksmark som har varit den dominerande näringen, vilket har givit en agrar karaktär åt ön. Den sydöstra delen av Möcklö berörs av riksintresse för friluftslivet. Bebyggelseutveckling Ny bebyggelse på Möcklö föreslås utvecklas som kompletteringar i redan bebyggda områden. Vid komplettering av bebyggelsen är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden samt att man inte bygger på jordbruksmark. Ett separat gång- och cykelvägnät utmed de större huvudvägarna i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa ett sammanhängande, trafiksäkert och tryggt gång- och cykelnät. Vägar Trafikverket är väghållare för Möcklövägen (länsväg 738) som förbinder Möcklö med fastlandet och Senoren samt Solåkravägen (länsväg 739). I övrigt är det enskilda väghållare på Möcklö. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Möcklö, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll. Verksamheter På Möcklö är jordbruket stort. Bibehållandet av jordbruksmark- och betesdrift är värdefullt för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Service Närmaste skolorna finns på Sturkö och i Ramdala. På Möcklö finns en bensinmack. 68 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

69 Mariedal Idholm Västra Möcklö bostäder Karlsberg Föreslagen utveckling på Möcklö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

70 Ny föreslagen kompletteringsbebyggelse och därmed ökad befolkning kan bidra till att skapa en ökad serviceutveckling. Naturvärden Möcklö har stora botaniska och ornitologiska värden som är knutna till de välbetade strandängarna i väster och i öster. På Möcklö finns även rika ängsmarker med orkidéer. Både strandängarna och ängsmarkerna är beroende av att de betas. Rekreation och fritid Den sydöstra delen av Möcklö berörs av riksintresse Strandbete på Möcklö. för friluftslivet, Hallarumsviken- Torhamns skärgård. Området har med sin förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden en utomordentlig stor betydelse för friluftslivet. Båtliv Det finns ingen hamn på Möcklö. Vatten och avlopp På Möcklö finns inget kommunalt vatten- och avloppsnät. En förutsättning för ny bebyggelse på Möcklö är anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det finns även behov av kommunalt vatten och avlopp för större delen av den befintliga bebyggelsen på Möcklö. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma på fråga. 70 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

71 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

72 YTTERÖN/ÖSTRA HÄSTHOLMEN Ytterön/Östra Hästholmen ligger sydväst om Torhamn. Öarna, som idag är sammanvuxna till en ö, förbinds med fastlandet genom en kabelfärja som går mellan Yttre Park och Ytterön. Den fasta befolkningen uppgick år 2012 till drygt 60 personer och är i huvudsak lokaliserad till den norra delen av Ytterön samt till Östra Hästholmens by. Bebyggelsen består av småhus och gårdsbebyggelse. Norra Ytterön Ny kompletterande bebyggelse föreslås med ca bostäder på norra Ytterön längs med vägen inom område som inte omfattas av strandskydd eller naturreservat. Nordöstra Ytterön Området nordöstra Ytterön föreslås komlpetteras med ca 5-10 bostäder på platån på nordöstra Ytterön som inte omfattas av strandskydd eller naturreservat. Jordbruksmark på Ytterön. På Ytterön/Östra Hästholmen har jordbruket varit den dominerande näringen vilket har givit ön en agrar karaktär. Större delen av Ytterön/Östra Hästholmen är ett exempel på ett ålderdomligt kulturlandskap med väl samlad, traditionell gårdsbebyggele i karaktäristiskt läge. Ytterön/Östra Hästholmen ingår i riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturvård. Stora delar av Ytterön/Östra Hästholmen utgörs även av naturreservat, natura 2000 område samt är utpekat som ekologiskt särskilt känsligt område. Bebyggelseutveckling Ny bebyggelse på Ytterön/Östra Hästholmen föreslås utvecklas som kompletteringar i redan bebyggda områden. Bebyggelse i Östra Hästholmens by. Östra Hästholmen Området Östra Hästholmen förelås kompletteras med ca 3-5 bostäder. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser bör tas fram för Östra Hästholmens by med krav på bebyggelsens utfomning för att skydda och utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön. Landskapsbildskydd Norra Ytterön och Östra Hästholmen omfattas av landskapsbildskydd enligt naturvårdslagen i dess äldre lydelse. Tillstånd krävs hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bland annat för byggnation av bostäder. 72 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

73 Yttre Park Norra Ytterön bostäder Nordöstra Ytterön 5-10 bostäder Östra Hästholmens by 3-5 bostäder Killeberget Föreslagen utveckling på Ytterön/Östra Hästholmen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

74 Kommunikationer Kollektivtrafik Boende på Ytterön/Östra Hästholmen är idag hänvisade till Torhamn för närmaste busshållplats, avståndet är cirka 2,5 km. Sommartid trafikeras Ytterön/Östra Hästholmen av en skärgårdsbåt som går mellan Karlskrona-östra skärgården. Vägar Ytterön/Östra Hästholmen nås från Yttre Park via en kabelfärja. På Ytterön/ Östra Hästholmen ägs alla vägar av enskilda väghållare. Data- och telekommunikation Ytterön/Östra Hästholmen har ett fibernät. Verksamheter På Ytterön/Östra Hästholmen är jordbruket stort. Bibehållandet av jordbruksmark och betesdrift är nödvändigt för landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Hela Ytterön/Östra Hästholmen ingår i riksintresse för naturvård som gäller för hela Torhamns skärgård. Ytterön/Östra Hästholmen är även utpekat som ekologiskt särskilt känsligt område. Rekreation och fritid Ytterön/Östra Hästholmen omfattas av riksintresse för friluftsliv. Området är med sin förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden av stor betydelse för friluftslivet. Badplatser finns i Bubbevik på Ytteröns västra sida och på Hästholmen. Båtliv Bryggorna vid Ytterbryggan, Killeberget, Smedbryggan och vid Mårtenssons båtbyggeri föreslås utvecklas. Besöksnäring och turism Killeberget föreslås utvecklas med koppling till Marinmuseum och U137:s grundstötning som ligger strax väster om Ytterön. Djurhållning på Ytterön. Utveckling av verksamheter föreslås vid färjeläget. En verksamhet med vandrarhem med mera föreslås utvecklas på den nordvästra delen av Ytterön. Killeberget. Bröderna Mårtensson båtbyggeri utgör ett byggnadsminne och platsen kring båtbyggeriet föreslås utvecklas. Service Närmaste skola och livsmedelsaffär finns i Torhamn. Naturvärden Stora delar av Ytterön/Östra Hästholmen utgörs av betade ängs- och hagmarker samt strandängar vilka hyser stora naturvärden. Nästan hela Ytterön/ Östra Hästholmen utgörs av naturreservat och natura 2000-område. Mårtenssons båtbyggeri. 74 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

75 Vatten och avlopp På Ytterön/Östra Hästholmen finns kommunalt vatten men inget kommunalt avlopp. En förutsättning för ny bebyggelse på Ytterön/Östra Hästholmen är anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det finns även behov av kommunalt vatten och avlopp för större delen av den befintliga bebyggelse på Ytterön/Östra Hästholmen. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma på fråga. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

76 TORHAMN Torhamn är ett samhälle som ligger vid den sydöstra kusten i Karlskrona kommun. Torhamn ingår i fördjupning av översiktsplan för skärgården trots att det ligger på fastlandet med anledning av att Torhamn utgör ett viktigt servicenav för Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården. Den fasta befolkningen i Torhamns och Sandhamns samhälle uppgick år 2012 till drygt 400 personer. Västra Torhamn Området västra Torhamn föreslås planläggas för bostäder. Centrala Torhamn Området ligger centralt i Torhamn med närhet till kollektivtrafik och service. Centrala Torhamn föreslås planläggas för ca bostäder. Bebyggelse i Torhamn. Torhamns hamn. Bebyggelsen i Torhamn är framförallt lokaliserad längs med vägen som sträcker sig mellan de två samhällena Torhamn och Sandhamn. Bebyggelsen består främst av småhus. Torhamns udde utgörs av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Området är även ekologiskt särskilt känsligt. Bebyggelseutveckling Ny bebyggelse i Torhamn föreslås som kompletteringar i redan bebyggda områden. Vid komplettering av bebyggelsen är det viktigt att ta ett helhetsgrepp och bland annat se över vägstrukturen och tillgången till grönområden. Vattenverksvägen I Sandhamn finns ett område i anslutningen till Vattenverksvägen. Området är planlagt för bostäder varav ännu inte är bebyggda. Östra Sandhamn Östra Sandhamn, norr om Vekavägen, föreslås planläggas för ca bostäder. Verksamheter I Torhamn och Sandhamn finns två hamnar. Torhamns hamn utgörs till största del av fritidsbåtshamn vilken föreslås vidareutvecklas. I Gisslevik, som ligger nordväst om Torhamn, finns en camping. 76 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

77 Västra Torhamn bostäder Centrala Torhamn bostäder Vattenverksvägen bostäder Östra 20 Sandhamn - 30 bostäder Sandhamn Torhamns hamn Torhamns udde Föreslagen utveckling av Torhamn och Sandhamn. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

78 Service I Torhamn finns Torhamns skola som är en F-5-skola och en livsmedelsaffär. Genom ny föreslagen bebyggelse och därmed ökad befolkning stärks kundunderlaget till den service som idag finns i Torhamn. Kommunikationer Hamnar Hamnen i Grebbegården utgör en bas för transporter till östra skärgården vad gäller transporter av betesdjur, gods, byggnadsmaterial med mera. Kollektivtrafik Torhamn trafikeras idag av buss mellan Karlskrona- Torhamn. Sommartid går skärgårdstrafik mellan Torhamn och östra skärgården. Gång- och cykelvägar En separat gång- och cykelväg föreslås utmed Sandhamnsvägen för ökad trafiksäkerhet för framförallt barn till och från skolan. Trafikverket är väghållare. strandängar. Udden passeras årligen av stora mängder flyttfåglar och har under lång tid varit fågelstation med stort värde för forskningen. Torhamns udde omfattas av riksintresse för friluftsliv. Området har med sin mångskiftande och förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden utomordentligt stor betydelse för friluftslivet. Området är lämpligt som bas för natur- och ekoturism i östra skärgården. Rekreation och fritid Torhamns udde utgör en av Sveriges viktigaste sträckfågellokaler och är den plats i Blekinge där det setts flest arter. Torhamns udde ingår i riksintresse för friluftsliv. Båtliv Torhamns hamn föreslås utvecklas med fler båtplatser och en vågbrytare för att skydda hamnen. Skeppnabbavägen i Torhamn. Vägar Trafikverket är väghållare för Jämjövägen (länsväg 748), Sandhamnsvägen (länsväg 751), Kustvägen (länsväg 751) samt Brändaskärsvägen (länsväg 762). I övrigt så är det enskilda väghållare i Torhamn. Data- och telekommunikation I Torhamn finns stamfiber och det pågår en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje fastighet. Naturvärden Naturvärdena i Torhamn är huvudsakligen knutna till Torhamns udde som är ett naturreservat som sträcker sig söderut från samhället. Området har en öppen karaktär med jordbruksmark och omfattande betesmarker och Stuguthyrning i Sandhamn. Besöksnäring och turism Torhamns hamn bör vidareutvecklas med service riktat till båtturism då det är en av de utpekade servicenoderna som ligger utmed de större farlederna till Karlskrona. Det finns en camping i Torhamn och stuguthyrning i Sandhamn. Torhamns udde utgör ett stort besöksmål för fågelskådning. Badplatser finns vid Gisslevik och Pettersvik. Ett stort surfingområde finns vid Pettersvik. 78 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

79 Vatten och avlopp I Torhamn finns kommunalt vatten och avlopp. Försvarsmakten De södra delarna av Torhamn påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Torhamns udde. Med anledning av detta ska alla plan- och bygglovärenden som ligger inom det så kallade samrådsområdet, det vill säga i anslutning till skjutområden, samrådas med Försvarsmakten. I området kring Torhamn finns även andra försvarsmaktsintressen som kan komma att påverkas negativt av byggnation och annan aktivitet. Det är framförallt användningen av olika material som har betydelse för att försvarets tekniska system ska fungera och har därför behov av en störningsfri miljö. Det genererar i ett antal restriktioner och kommunen arbetar med att ta fram områdesbestämmelser som anger vilka åtgärder som är störningskänsliga vilket underlättar vid plan- och bygglovsärenden. Samhället Torhamn är undantaget från att omfattas av områdesbestämmelserna. Områdesbestämmelserna berör enbart ny bebyggelse och lovplikten föreslås generellt att utökas till att gälla: Tak, fasad och bärande konstruktioner i metall Vindkraftverk som är under 20 meter över markytan eller har en vindturbin med en diameter som är mindre än tre meter Metallplank, metallstängsel samt elstängsel Antenner och basstationer Radiosändande kommersiell radio-, IT- och teleanläggningar FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

80 ÖSTRA SKÄRGÅRDEN Östra skärgården består i det här sammanhanget av Inlängan, Stenshamn/Utlängan, Ungskär Långören och Utklippan. Befolkningen i östra skärgården uppgick 2012 till drygt 25 personer. Sommartid växer dock befolkningen markant eftersom stora delar av bebyggelsen utgörs av fritidshusbebyggelse. Fiske har varit stort på öarna men idag finns det inte många aktiva fiskare kvar. Östra skärgården har en stark koppling till Torhamn som serviceort och Grebbegården som viktig förbindelse med fastlandet för öarna. Östra skärgården omfattas av riksintresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv. Östra skärgården utgör även ett ekologiskt särskilt känsligt område. Bebyggelseutveckling Öarna i östra skärgården har alla olika förutsättningar för en ökad bebyggelse. Områdesbestämmelser med krav på bebyggelsens utformning med mera föreslås upprättas för samtliga öar i östra skärgården. Mer detaljer om bebyggelseutvecklingen för varje ö finns på nästa sida. Kommunikationer Hamnar Hamnen i Grebbegården har stor betydelse för hela östra skärgården. Den utgör en bas för transporter till östra skärgården vad gäller transporter av gods, byggnadsmaterial med mera. Men framför allt är hamnen i Grebbegården viktig för djurtransporter för lantbruket. Grebbegården utgör också en viktig punkt för skärgårdsborna då det är där de har möjlighet att angöra med egna båtar på ett enkelt sätt och ha garage för sina bilar. Det är hamnen i Grebbegården som är enklast att nå även i svårt väder, då man inte behöver korsa Torhamnsfjärden. För att utveckla boendet på öarna i östra skärgården bör därför hamnen i Grebbegården uvecklas med möjlighet till fler båtplaster. Även flera av de företag som bedrivs i skärgården är beroende av leveranser till och från Grebbegården, och möjligheten till att mellanlagra varor med mera. Det är den enda hamnen i skärgården som har en ramp som fungerar för större gods. Samtidigt omfattas hela hamnområdet av strandskydd, vilket gör det svårt att utveckla området i en riktning som inte är förenligt med strandskyddets syften. Sammantaget bedöms därför Grebbegårdens framtida inriktning vara att ge området en fortsatt utveckling åt det mer tekniska hållet. Kollektivtrafik Östra skärgården trafikeras av en skärgårdsbåt som går mellan Torhamn-östra skärgården. Sommartid trafikeras även östra skärgården av en skärgårdstrafik från Karlskrona. Data- och telekommunikation Östra skärgården saknar helt stamfiber. Naturvärden Den östra skärgården skiljer sig från övriga delar av Karlskrona skärgård genom att den är betydligt grundare och öarna har ett flackare landskap. På grund av detta har vattenområdet en mycket hög biologisk produktion och stor artrikedom. Öarna betas och det är av stor vikt att betet bibehålls för landskapsbilden, den biologiska mångfalden och tillgängligheten. Det är viktigt att bryggor och kajer på de olika öarna klarar att ta emot djuren. Vatten och avlopp Öarna i östra skärgården har inget kommunalt vatten eller avlopp eller något på annat sätt gemensamt vatten- och avloppsnät. Det finns dock tappställen med kommunalt vatten i samtliga hamnar i östra skärgården. På öarna är förutsättningarna för att ta hand om avloppsvatten dåliga, med bergiga förhållanden och närhet till havet. Att anlägga ett gemensamt avloppsnät och pumpa avloppsvattnet till reningsverket i Torhamn skulle bli mycket kostsamt. Sannolikt måste någon typ av lokal torrlösning komma till stånd, innan ny bebyggelse får tillkomma. På Utlängan kan det dock vara möjligt att anlägga enskilda avloppsansläggningar utan oacceptabel påverkan på miljön. 80 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

81 Inlängan Långören 5-10 bostäder Ungskär Stenshamn Utlängan 5-10 bostäder Utklippan Föreslagen utveckling av östra skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

82 Klimatförändringar Alla öarna i östra skärgården förutom Inlängan ligger lågt och kommer att påverkas av stigande havsvattennivåer. Karlskrona kommun har en policy om lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar. Karlskrona kommun har en policy om lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar. Policy planeras att uppdateras med hänsyn till nya prognoser. Den nya policyn behöver differentieras vad gäller lägsta grundläggningsnivå beroende på vilket verksamhet det gäller. Fokus kommer att vara på ny bebyggelse. Ny bebyggelse i utsatta lägen kräver särskilda åtgärder. Försvarsmakten Östra skärgården påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Torhamns udde och Öppenskär. Med anledning av detta ska alla plan- och bygglovärenden som ligger inom det så kallade samrådsområdet (se karta), i anslutning till skjutområden, samrådas med Försvarsmakten. I östra skärgården finns även andra försvarsmaktsintressen som kan komma att påverkas negativt av byggnation och annan aktivitet. Det är framförallt användningen av olika material som har betydelse för att försvarets tekniska system ska fungera och har därför behov av en störningsfri miljö. Det genererar i ett antal restriktioner och kommunen arbetar med att ta fram områdesbestämmelser som anger vilka åtgärder som är störningskänsliga vilket underlättar vid plan- och bygglovsärenden. Områdesbestämmelserna berör enbart ny bebyggelse och lovplikten föreslås generellt att utökas till att gälla: Tak, fasad och bärande konstruktioner i metall Vindkraftverk som är under 20 meter över markytan eller har en vindturbin med en diameter som är mindre än tre meter Metallplank, metallstängsel samt elstängsel Antenner och basstationer Radiosändande kommersiell radio-, IT- och teleanläggningar Inlängan På Inlängan finns de äldsta synliga spåren av människans närvaro i Karlskronas skärgård. På ön finns bland annat rester av gravfält från stenåldern, cirka år f Kr. På Inlängans norra del finns tre strandvallar från Litorinatiden. Bebyggelsen på Inlängan ligger främst längs med bygatan på öns sydöstra del, en något mer gles bebyggelse finns i mitten på ön. Bebyggelseutveckling På Inlängan föreslås ny bebyggelse utvecklas som kompletteringar i redan bebyggda områden utmed befintliga vägar längs den östra sidan av ön. Att förtäta den relativt glesa strukturen är möjligt. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Inlängan för att utveckla och skydda den värdefulla bebyggelsemiljön. Landskapsbildskydd Inlängan omfattas av landskskapsbildskydd enligt naturvårdslagen i dess äldre lydelse. Tillstånd krävs hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bland annat för byggnation av bostäder. Naturvärden Den ostörda naturen på den södra och västra sidan av Inlängan ska hållas bebyggelsefri. Det är viktigt med bete för att kulturmarkerna inte ska växa igen. Den västra sidan av Inlängan har en av skärgårdens största ljunghedar. Våtmarkerna utgör uppehållsplats för sjöfågel. Rekreation och fritid Båtliv Hamnen på Inlängan föreslås utvecklas med fler båtplatser. 82 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

83 Stenshamn/Utlängan Bebyggelsen på Stenshamn/Utlängan är koncentrerad till fiskeläget Stenshamn och ligger samlad runt och längs med bygatan i nordsydlig riktning. Bebyggelsen består av småhus. Fiskehamnen i Stenshamn från 1918 var den första i sitt slag i området och är exempel på högklassigt stenarbete. På Utlängan finns en enkelsidig bygata med ett antal gårdar och småhus längs med öns huvudväg som sträcker sig i syd-nordostlig riktning. Bebyggelseutveckling En viss komplettering av den homogena bebyggelsen på Stenshamn kan vara möjlig. Bebyggelse på Inlängan. På Utlängan har de vädermässiga förutsättningarna skapat öns bebyggelsemönster. Ekonomibyggnader ligger som ett vindskydd mot ostanvinden, innanför ligger mangårdsbyggnaderna med trädgårdar i lä. Detta bebyggelsemönster med en enkelsidig radby är viktigt att bevara. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Stenshamn/Utlängan för att utveckla och skydda den värdefulla bebyggelsemiljön. Landskapsbildskydd Stenshamn/ Utlängan omfattas av landskskapsbildskydd enligt naturvårdslagen i dess äldre lydelse. Tillstånd krävs hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bland annat för byggnation av bostäder. Stenshamn. Verksamheter och service I Stenshamn finns sommartid en handelsbod i hamnen. På Utlängen finns jordbruk. Naturvärden Utlängan är den yttersta av de egentliga skärgårdsöarna. På senare år har de gamla betesmarkerna restaurerats och ett intensifierat bete har inletts. Detta har medfört att de betade strandängarna återkommit och med dem förhoppningsvis ett rikare fågelliv. Utlängan är en bra plats för observation av sträckande sjöfågel. Utlängan. Rekreation och fritid På Utlängan finns en badplats i sundet mellan Stenshamn och Utlängan. Båtliv Hamnen i Stenshamn behöver muddras då den bitvis är för grund för segelbåtar. Ungskär. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

84 Ungskär Ungskär utgör tillsammans med Stenshamn de äldsta fiskelägena i Karlskrona skärgård. Fiskeläget på Ungskär, som är från 1600-talet växte kraftigt och år 1880 var ön den folkrikaste i östra skärgården med 365 bofasta. Idag finns det endast ett fåtal bofasta på ön. Bebyggelsen är koncentrerad till fiskeläget i den södra delen av ön där tomterna ligger grupperade öster om Strandvägen. Bebyggelsen är heterogen med enhetlig skala och material. Men sin karaktäristiska bebyggelsestruktur är Ungskär ett av skärgårdens bäst bevarade fiskelägen med obruten kontinuitet från det sena 1600-talet. Bebyggelseutveckling Endast begränsad komplettering av bebyggelsen är tänkbar. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Ungskär för att utveckla och skydda bebyggelsemiljön. Landskapsbildskydd Södra Ungskär omfattas av landskskapsbildskydd enligt naturvårdslagen i dess äldre lydelse. Tillstånd krävs hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bland annat för byggnation av bostäder. Naturvärden Ungskär hänger genom mycket grunda sund och mader ihop med öarna Lungskär och Mellanskär och betas som en enhet. På öarna finns nästan inga träd och de högsta växterna utgörs av enbuskar. Det är av stor vikt att betesdriften kan upprätthållas för att naturvärdena ska bestå. Rekreation och fritid På ön finns vandringsslingor. Badvik finns på Lungskär. Båtliv Hamnen på Ungskär behöver muddras då den idag bitvis är för grund för segelbåtar. Besöksnäring och turism På Ungskär finns ett vandrarhem i den gamla skolan. Långören Långören var lotsarnas ö sedan tidigt 1700-tal. Nuvarande lotshuset med bostad, vaktrum och utkik uppfördes år Idag finns bara lotshus kvar på Långören och Aspö. Långörens lotshus är ett byggnadsminne. Långören har den bäst bevarade bebyggelsemiljön i östra skärgården. Husen ligger samlade på båda sidor av bygatan som går i nord-sydlig sträckning. Bebyggelsen utmed huvudgatan med sin mäktiga grönska skiljer sig från bebyggelsen på de andra öarna. Bebyggelseutveckling På Långören är endast en begränsad komplettering av bebyggelsen tänkbar. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Långören för att utveckla och skydda den värdefulla bebyggelsemiljön. Landskapsbildskydd Långören omfattas av landskskapsbildskydd enligt naturvårdslagen i dess äldre lydelse. Tillstånd krävs hos länsstyrelsen för olika typer av exploatering, bland annat för byggnation av bostäder. Service På Långören finns sommartid ett café vid hamnen. Båtliv Hamnen på Långören består idag av en pir, vilken föreslås utvecklas för att öka antalet båtplatser. Naturvärden Den södra delen av Långören är näst intill obebyggd. Här har på senare år de gamla betesmarkerna restaurerats och ett intensifierat bete har inletts. Det är av stor vikt att betesdriften kan upprätthållas för att naturvärdena ska bestå och för att kulturmarkerna inte ska växa igen. Rekreation och fritid På Långören finns en vandringsslinga. Besöksnäring och turism Lothuset innehåller idag vandrarhem och möteslokal. 84 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

85 Utklippan Utklippan består av två öar, Norraskär och Södraskär. Mellan dessa öar finns en hamn. Utklippan har under århundraden varit ett riktmärke för sjöfart och fiske. Den nuvarande fyren byggdes mellan åren Fyren var bemannad Personalens bostäder är samlade strax intill fyren. Utklippans fyrplats är ett byggnadsminne. Utklippan har även haft stor betydelse för försvaret av örlogsbasen med en kombination av befästning, fyr och telegrafbyggnad. Anläggningen är den enda i sitt slag i landet. Långören. Service På Utklippan finns idag ett vandarhem. Det är viktigt att bibehålla servicen på Utklippan. Naturvärden Utklippan är en utpost i havet med mycket karga förhållanden. Endast enstaka vindpinade träd finns. På de kala klipporna fanns tidigare en stor silltrutkoloni men antalet silltrutar har minskat kraftigt. Häckfågelfaunan är begränsad, men i hällkaren på Södraskär finns såväl den sällsynta strandpaddan som den ytterst hotade grönfläckiga paddan. Vid Utklippan finns också en koloni av gråsäl. Läget långt ut i havet har medfört att Utklippan har ett forskningsvärde och ön har under flera decennier använts som ringmärkningsstation för fåglar. Utklippan och vattnet runtom är ett naturreservat. Långören. Besöksnäring och turism Utklippan bör vidareutvecklas med service riktat till båtturism då det är en de utpekade servicenoderna som ligger utmed en av tre stora farleder till Karlskrona. Ön bör även utvecklas som skärgårdsport för att bättre möta och välkomna turister samt för att marknadsföra Karlskrona skärgård. Utklippan. För att öka kontakten mellan öarna Norraskär och Södraskär föreslås en öppningsbar bro, som bara får användas när det inte stör djurlivet. Utklippan. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

86 KRISTIANOPEL Kristianopel är ett samhälle som ligger vid den östra kusten i Karlskrona kommun. Kristianopel ingår i fördjupning av översiktsplan för skärgården trots att samhället ligger på fastlandet då Kristianopel utgör ett viktigt servicenav för Karlskrona skärgård. Den fasta befolkningen i Kristianopel uppgick år 2012 till drygt 100 personer. Kristianopel är en gammal befästningsstad som stod klart år 1606 och blev Nordens första renässansstad. De äldsta byggnaderna i Kristianopel är ringmuren från tidigt 1600-tal och kyrkan från år Stadsplanen är i stort oförändrad mister staden sina privilegier och blir 1718 köping under Karlskrona. En omfattande, småskalig bebyggelse kvarstår från köpingstiden. Bebyggelsen i Kristianopel är i huvudsak samlad kring vägarna innanför och utanför stadsmuren och består främst av en blandning av åretruntvillor och fritidsbostäder. Kristianopel är anlagd 1599 som den östligaste länken i gränsförsvaret mot Sverige och nedlagd 1676, sedan dess militära betydelse försvunnit efter den svenska errövringen. Befästningsverk, gatunät och stadskyrka i Kristianopel är från 1600-talet. Cirka 800 meter längre norrut ligger platsen för Avaskärs medeltida stad som föregick Kristianopel. Kristianopel utgör riksintresse för kulturmiljövård eftersom samhället utgör en pedagogisk överskådlig fästningsstad från 1600-talets början, som speglar det danska rikets behov av stödjepunkter vid gränsen mot Sverige. I Kristianopel finns ett byggnadsminne, Köpmannagården, som utgör ett typiskt exempel på 1800-talets bebyggelse i köpingen Kristianopel. Bebyggelseutveckling Kristianopels betydelse som hamn och handelsplats har varierat alltsedan Christian IV grundade staden år Under 1800-talet blev Kristianopel en viktig kusthamn och köpingen upplevde ett uppsving. De gamla ryggåsstugorna ersattes av något större hus, vilka utgör den småskaliga trähusbebyggelse vi ser idag. Byggnadssättet är vanligtvis traditionellt blekingskt med ett mindre bostadshus i två våningar placerat längs gatan i det rätvinkliga gatunätet och med ekonomibyggnaderna placerade runt en gårdsplan bakom huvudbyggnaden. Kristianopel har en mycket stark kulturell identitet och ny bebyggelse bör utformas med stor respekt för ortens karaktär för att inte förlora denna. Ett stadsmiljöprogram föreslås tas fram för att utveckla och skydda den värdefulla bebyggelsemiljön i Kristanopel. Kristianopels kyrka från 1600-talet. Köpmannagården i Kristianopel. 86 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

87 Kristianopels hamn Kristianopels camping Förelsagen utveckling i Kristanopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

88 Kommunikationer Kollektivtrafik Kristianopel trafikeras av buss mellan Kristianopel- Jämjö, där man byter för vidare färd mot Karlskrona. Vägar Trafikverket är väghållare till Kristanopelvägen (länsväg 763) som sträcker sig mellan Kristianopel och Kustvägen samt Norra Kustvägen (länsväg 763). I övrigt finns det enskilda väghållare i Kristianopel. Data- och telekommunikation Det finns idag stamfiber till Kristianopel, dock saknas en utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje fastighet. Verksamheter I den södra delen av Kristianopel finns en camping. även utvecklas som en skärgårdsport och turiststation för att möta och välkomna turisterna samt bidra till bättre marknadsföring av Karlskrona skärgård. Vatten och avlopp I Kristianopel finns kommunalt vatten och avlopp. Klimatförändringar Kristianopel ligger lågt och kommer att påverkas av stigande havsvattennivåer. Karlskrona kommun har en policy om lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar. Policy planeras att uppdateras med hänsyn till nya prognoser. Den nya policyn behöver differentieras vad gäller lägsta grundläggningsnivå beroende på vilket verksamhet det gäller. Fokus kommer att vara på ny bebyggelse. Service I Kristianopel finns service i form av en livmedelsaffär, caféer, restauranger och gästgiveri mm. Närmaste förskola och F-6 skolan finns i Fågelmara. Skola 7-9 finns i Jämjö. Naturvärden Kristianopel omges av flacka öar präglade av betning. Flera av de mindre öarna är viktiga fågelöar. Även sydspetsen av Kristianopel, Valludden, präglas av bete. Det är viktigt för ortens karaktär att Valludden betas även fortsättningsvis. Rekreation och fritid I Kristianopel finns en badplats vid campingen. Båtliv I Krisitanopel finns en hamn som föreslås vidareutvecklas. Idag finns det möjlighet att tanka båten i hamnen. Besöksnäring och turism Kristianopel är med sitt pittoreska kustsamhälle, sin spännande historia och vackra omgivningar en av Karlskrona kommunens mest välbesökta turistmål. En särkild turistsatsning för hamnen i Kristianopel föreslås eftersom att samhället ligger utmed en av de större farlederna i Karlskrona. Kristianopel föreslås 88 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

89 Hamnen i Kristianopel. Bebyggelse i Kristianopel. Bebyggelse i Kristianopel. Bebyggelse i Kristianopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari

90 UPPFÖLJNING OCH FRAMTIDA PLANERING Utredningar För att följa upp konsekvenserna av fördjupning av översiktsplan för skärgården föreslås att följande uppdrag ges till berörda nämnder: - Kulturmiljöprogram för Karlskrona kommun. - Områdesbestämmelser för Östra Hästholmen, Inlängan, Stenshamn/Utlängan, Ungskär och Långören. - Stadsmiljöprogram för Kristianopel. - Områdesbestämmelser för östra skärgården/ Torhamn. - Undersöka möjligheten till en gemensam organisation för skötsel av Blekinge skärgård. - Bildande av naturreservat. 90 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling januari 2014

91 KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING 122 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

92 SAMMANFATTNING Miljöbedömningen fokuserar på fördjupning av översiktsplan för skärgårdens konsekvenser för hälsa och säkerhet, riksintressen, naturvård, klimat och transporter. Även sociala och ekonomiska konsekvenser redovisas. Konsekvensbeskrivningen redovisar påverkan från planförslaget, nollalternativet och utformningsalternativet fritidshusbebyggelse. Karlskrona skärgårds bebyggelseutveckling bygger i första hand på förtätning och komplettering av befintliga samhällen. Ny bebyggelse föreslås koncentreras till områden i närheten av befintlig bebyggelse eller som kompletteringar i redan befintliga områden. Genom att koncentrera bebyggelsen till strategiska platser skapas underlag för kollektivtrafik och service. Samtidigt kan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp nyttjas fullt ut. Förtätning av befintliga områden minskar även behovet av transporter. En koncentration av bebyggelsen gör också att delar med höga naturvärden kan bibehållas för växt- och djurlivet samt det rörliga friluftslivet. En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att vatten- och avloppsförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning i form av en kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. En del föreslagna utbyggnadsområden ligger lågt vilket gör att hänsyn till höjda havsvattennivåer och ökade flöden i vattendrag bör beaktas. För ny bebyggelse ska policy för lägsta grundläggningsnivå tillämpas. Karlskrona skärgård omfattas av riksintressen för kulturmiljövård, friluftsliv, naturvård, fiske och totalförsvaret. Riksintresset för yrkesfisket som idag omfattar södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andrastadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Påverkan av planförslaget kan vara både positiv och negativ. De konskevenser som bedöms som störst vid en utbyggnad av planförslaget är vatten och avlopp och kommunikationer. En utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt åtgärdande av enskilda avlopp bidrar till att skapa bättre vatten och vattenkvalitet, att säkra grundvattentillgången samt att minska övergödningen till Östersjön. En utveckling av kommunikationer såsom kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar bidrar till att skapa en hållbar utveckling. En utökning av kollektivtrafiken på vatten bidrar till att skapa en attraktivare kollektivtrafik som är mer konkurrenskraftig i förhållande till bilen. En utbyggnad av gång- och cykelnätet i Karlskrona skärgård bidrar till att göra cykeln till ett attraktivare färdmedel i förhållande till bilen. En blandning av olika boendeformer bidrar till att olika målgrupper har möjlighet att bo kvar i ett område under livets olika skeden. Vid förtätning och komplettering av befintliga samhällen kan befintlig infrastruktur nyttjas vilket är ekonomiskt gynnsamt. Ökade kostnader för utökad kollektivtrafik, nya gång- och cykelvägar är en konsekvens av att Karlskrona kommun planerar för miljövänligare transportsätt. Ny bebyggelse i kollektivtrafiknära stråk och en utveckling av kollektivtrafiken genom bland annat kollektivtrafik på vatten skapar miljövinster och ger ökad valfrihet av transportmedel. Fördjupning av översiktsplan för skärgården bedöms sammantaget ge positiva effekter i riktning mot miljömålen. 92 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

93 Klimat Buller Natur Fiske Kulturmiljö Kommunikationer Stigande havsvatten Vatten Förorenade områden Vatten och avlopp Miljökonsekvenserna för fördjupning av översiktsplan för skärgården summerade i en schematisk bild där de konsekvenser som bedöms som störst vid en utbyggnad av planförslaget står med störst text. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

94 INLEDNING Bakgrund och syfte Översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner bedöms alltid med föra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Kommuner ska därför alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen är det dokument där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs, bedöms och åtgärder föreslås som minskar påverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter så att en hållbar utveckling främjas. Denna miljökonsekvensbeskrivning har en övergripande detaljeringsgrad liksom fördjupning av översiktsplan för skärgården. Miljökonsekvenser som kan uppstå vid ett genomförande av förslaget beskrivs och möjliga konflikter mellan intresseområden pekas ut. I en översiktsplan eller en fördjupning av en översiktsplan ska även sociala och ekonomiska konsekvenser av planförslaget beskrivas. I den här konsekvensbeskrivningen finns även dessa konsekvenser med. Miljökonsekvensbeskrivningen av fördjupning av översiktsplan för skärgården är ett beslutsunderlag och ska utgöra ett stöd i planeringsprocessen samt för framtida detaljplanering. Samråd och avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och detaljeringsnivå ska samrådas med länsstyrelsen. Ett sådant samråd hölls med länsstyrelsen i Blekinge län den 25 februari En miljökonsekvensbeskrivning ska behandla den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Slutsatsen av samrådet med länsstyrelsen var att fokus ska läggas på hälsa och säkerhet, riksintressen, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, klimat och transporter. Karlskrona kommun har även valt att mer detaljerat beskriva konsekvenserna för skärgården med följande delområden: - Hasslö och Aspö - Tjurkö och Sturkö - Senoren och Möcklö - Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården - Torhamn och Kristianopel Den tidsmässiga avgränsningen för översiktsplanen är 20 år framåt i tiden. Plan- och bygglagen (PBL) Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Miljöbalken När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. 94 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

95 Planförslag Bebyggelseutvecklingen i Karlskrona skärgård föreslås i första hand som komplettering av befintlig bebyggelse. Genom att koncentrera bebyggelsen till strategiska platser skapas underlag för kollektivtrafik och service. Samtidigt kan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp nyttjas fullt ut. En koncentration av bebyggelsen till redan bebyggda områden bidrar även till att större naturområden kan bibehållas för det rörliga friluftslivet samt växt- och djurlivet. Inom bebyggelseområdena ska olika funktioner som bostäder, arbetsplatser och service vara integrerade med varandra för att skapa levande skärgårdssamhällen. Ny bebyggelse föreslås framförallt till norra Tjurkö och norra Sturkö i anslutning till förslagen skärgårdspendel mellan Trossö-Verkö-Tjurkö (Herrgårdsviken)-Sturkö (Sanda och Bredavik) året om. Stora delar av östra skärgården avses att bevaras med hänsyn till det rörliga friluftslivet samt områden höga natur- och kulturvärden. Som en del i en större infrastruktursatsning föreslås servicepunkter strategiskt lokaliserade utmed farlederna inomskärs såsom Västra Hästholmen vid Hasslö, Lökanabben på Aspö, Herrgården på Tjurkö, Säljö, Brofästet på Senoren och Torhamns hamn. Syftet är att skapa ett nätverk av hamnar och servicepunkter i Karlskrona skärgård för att skapa förutsättningar för turistmål och en effektiv och hållbar infrastruktur på vattnet. Gång- och cykelvägarna föreslås byggas ut för att skapa trafiksäkra förbindelser samt för att knyta samman öarna på ett bättre sätt. Fler gång- och cykelvägar uppmuntrar till cykelpendling och gör även att de som inte har möjlighet att köra bil ska kunna förflytta sig på ett trafiksäkert sätt. En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att vatten- och avloppsförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning i form av kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fi skehamn till viss del kompletteras med andrastadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Alternativ En MKB ska innehålla akternativ som ska fungera som en referens för att kunna bedöma miljökonsekvenserna av planförslaget. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar förutom planförslaget även ett nollalternativ och ett utformningsalternativ. Störst fokus ligger på planförslaget vid beskrivning av konsekvenserna medan nollalternativet och utformningsalternativet behandlas så långt som en jämförelse är möjligt. Nollalternativ Nollalternativet innebär en fortsatt markanvändning och en utveckling av bebyggelsen på samma sätt som sker i dagsläget. Det betyder att ny bebyggelse tillkommer utspritt på öarna och det som styr, i stort sett, är var det finns kommunalt vatten och avlopp eller likvärdig lösning. En utspridd bebyggelse ger sämre förutsättningar för kollektivtrafik och annan service. Det ger ett ökat bilberoende som i sin tur exkluderar dem som inte har möjlighet att köra bil. Bilanvändningen innebär en belastning på miljön. Med spridd bebyggelse är det mer kostsamt att ansluta till kommunalt vatten och avlopp. Ett ej fungerande avlopp bidrar till dålig vattenkvalitet med övergödning och igenväxning av havsvikar med mera som följd. En utspridd bebyggelse ger också begränsningar för det rörliga friluftslivet. Utformningsalternativ fritidshusbebyggelse Utformningsalternativ fritidshusbebyggelse innebär att ny fritidshusbebyggelse tillkommer utspritt framförallt utmed kusterna. Ny fritidshusbebyggelse bidrar inte till ett förbättrat serviceunderlag året om i skärgården, vilket är viktigt för befintlig service såsom livsmedelsaffär och skola. Utformningsalternativet fritidshusbebyggelse innebär en nedåtgående spiral med ett litet underlag för kollektivtrafik, skola och annan basservice. Det blir dessutom en ojämn belastning av systemen med mycket människor på sommaren och få människor vintertid. En utspridd bebyggelse ger också begränsningar för det rörliga friluftslivet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

96 MILJÖKONSEKVENSER Detta kapitel beskriver förutsättningar, förändringar samt effekter och konsekvenser av planförslaget på de miljökonsekvenser som bedöms ha den mest betydelsefulla påverkan. Hälsa och säkerhet Buller Förutsättningar I Karlskrona skärgård finns militära skjutfält och övningsområden på Bollöarna, Tjurkö och Öppenskär. I Torhamn finns även ett övningsskjutfält. Dessa skjutoch övningsområden medför en bullerpåverkan på östra Hasslö, västra Aspö, södra Tjurkö, södra Sturkö, Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården. Förändringar Ingen ny störningskänslig bebyggelse föreslås inom området som överskrider riktvärdet för buller från Försvarsmakten. Ny icke störningskänslig bebyggelse såsom verksamheter och tillfälligt boende (övernattningsmöjligheter) kan dock medges. Effekt och konsekvens Buller påverkar hälsan och möjligheten till god livsmiljö. För att inte fler människor ska bli utsatta för höga bullernivåer från Försvarsmaktens skjutfält och övningsområden så föreslås ingen ny störningskänslig bebyggelse inom samrådsområdet som har höga bullervärden. Nollalternativ och utformningsalternativet utgör ingen skillnad i jämförelse med planförslaget då buller från militära skjutfält inte hänger samman med förslaget för fördjupning av översiktsplan för skärgården. Förorenade områden Förutsättningar Misstänkt förorenade områden finns på Hasslö, Aspö, Sturkö, Senoren, i Torhamn och i Kristianopel. Förutom de av länsstyrelsen identifierade, misstänkta förorenade områdena finns sannolikt ett flertal mindre områden som är förorenade av ämnen från bottenbåtfärger. Det kan röra sig om områden på land, nära vattnet samt sediment i strandnära områden. Förändringar Ny bebyggelse i Karlskrona skärgård kan komma att tillkomma inom förorenade områden. En utveckling av hamnarna kan innebära muddring. Effekt och konsekvens En exploatering av ett område kan innebära att en undersökning och eventuell efterbehandling sker tidigare än vad som annars varit fallet. Förorenade områden som inte kommer att saneras inom planperioden kommer att fortsätta att påverka människor, växter och djur negativt. Vid exploatering av förorenade områden måste föroreningssituationen utredas. Det är särskilt viktigt att beakta risken av föroreningar vid muddring. Om sedimenten är förorenade måste särskilda åtgärder vidtas för att förhindra negativ miljöpåverkan i samband med muddringsarbeten. Hur muddringsmassorna ska hanteras får avgöras utifrån föroreningsinnehållet och förhållandena på platsen. Muddring kräver anmälan till länsstyrelsen eller tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Nollalternativ och utformningsalternativet utgör ingen skillnad i jämförelse med planförslaget då förorenade områden inte hänger samman med förslaget för fördjupning av översiktsplan för skärgården. Farligt gods Förutsättningar Transporter av farligt gods i Karlskrona skärgård utgörs framför allt av transporter till havs och framför allt av färjetrafiken till och från Polen samt av Försvarsmaktens transporter. Trafiken till Verkö och Handelshamnen passerar genom Karlskrona skärgård, mest frekvent 96 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

97 trafik går i Aspösund mellan Aspö och Tjurkö. Farligt godstransporter förekommer även på vägarna och då speciellt till bensinmackar/pumpar som finns på Hasslö, Aspö, Sturkö och Möcklö. Tankningsmöjlighet av båtar finns i Kristianopel och Sandhamn. Förändringar Färjetrafiken ökar liksom storlek på fraktfartyg och mängden gods. Farligt godstransporter på vägarna antas öka i och med fler boende i Karlskrona skärgård samt med förslaget om fler tankmöjligheter i hamnarna. Bränslepåfyllning föreslås utvecklas i Garpahamnen. Effekt och konsekvens En fartygsolycka kan få stora konsekvenser för Karlskrona kommun som helhet samt för skärgården i synnerhet. Fler transporter av farligt gods på vägarna ökar sannolikheten att en olycka händer. Nollalternativet och utformningsalternativet berörs på samma sätt som planförslaget då en utveckling av transporter till havs inte hänger samman med planförslaget till fördjupning av översiktsplan för skärgården. Alternativen innebär mindre farligt gods på land då alternativen inte innehåller förslag om nya tankningsmöjligheter. Åtgärder för att minska miljöpåerkan Karlskrona kommun har en oljeskyddsplan som syftar till att stärka beredskapen om en olycka till havs skulle inträffa. Naturmiljö Områden med höga naturvärden Förutsättningar I Karlskrona skärgård finns förutom riksintresse för naturvård även ett antal naturreservat, Natura 2000-områden, områden med landskapsbildskydd och ekolgiskt särskilt känsliga områden. I skärgården finns även fågel- och sälskyddsområden. Förändringar Planens utgångspunkt är att i första hand bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att i första hand inte ta ny naturmark i anspråk vid ny bebyggelse och på så sätt bevaras större opåverkade områden. Effekt och konsekvens Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Inget föreslaget utbyggnadsområde tangerar områden klassade som natur med höga naturvärden eller natur med mycket höga naturvärden. Nollalternativet och utformningsalternativet riskerar att påtagligt skada naturvärdena då bebyggelsen är mer utspridd. Jordbruksmark Förutsättningar Jordbruket i Karlskrona skärgård är koncentrerat till storöarna, men finns även på Ytterön och Östra Hästholmen. På Senoren och Möcklö finns de bästa förutsättningarna för jordbruk då förhållandena liknar det angränsande fastlandet. På övriga öar är jordmånen magrare och gårdarna ofta mindre. Förändringar Föreslagna utbyggnadsområden tas i stort hänsyn till befintlig jordbruksmark. Ny föreslagen bebyggelse på norra Tjurkö och norra Sturkö föreslås dock delvis på jordbruksmark. Effekt och konsekvens Med anledning av jordbruksmarkens strategiska läge på norra Tjurkö och norra Sturkö är bedömningen att det är viktigare att utveckla områdena för bostäder för att skapa ett underlag till föreslagen båtpendel. En båtpendel ger bra kommunikationer och en levande skärgård. Nollalternativet och utformningsalternativet innebär en spridd bebyggelse vilket även kan påverka jordbruksmarken. Strandskydd Förutsättningar Strandskyddet omfattar land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar och vattendrag i stort sett i hela Sverige. På ett antal platser i Karlskrona skärgård är strandskyddet även utvidgat till högst 300 meter. I strandskyddsområden är det bland annat förbjudet att uppföra nya byggnader. Undantag kan dock ges om det finns särskilda skäl. Hamnarna Garpahamnen, Sandhamn, Torhamns hamn och Kristanopels hamn omfattas inte av strandskydd då det är upphävt genom detaljplaneläggning. Förändringar Förelsagna utbyggnadsområden har tagit hänsyn till strandskyddet. Bebyggelse inom område med strandskydd föreslås dock på norra Sturkö då områdena ligger strategiskt för att skapa underlag till föreslagen skärgårdspendel. Det kräver dock dispens från strandskyddet. En utveckling av hamnarna med exempelvis övernattningsmöjligheter kräver även dispens från strandskyddet, förutom för de hamnar som redan undantagits. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

98 Effekt och konsekvens Vid en mer detaljerad planering är det viktigt att lägga stor vikt på allmänhetens fortsatta tillgänglighet till dessa strandnära områden. Nollalternativet och utformningsalternativet innebär en mer spridd bebyggelse. Mer fritidshusbebyggelse utmed vattnet innebär en större påverkan på strandskyddet. Åtgärder för att minska miljöpåerkan Det är viktigt att lägga stor vikt vid allmänhetens fortsatta tillgänglighet till strandnära områden vid en mer detaljerad planering. Landskapsbildsskydd Förutsättningar Karlskrona skärgård har ett antal områden som är skyddade med så kallat landskapsbildsskydd. Dessa är norra Ytterön, delar av östra Hästholmen, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, södra Ungskär och Långören. Förändringar Planens utgångspunkt är att i första hand bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Effekt och konsekvens Koncentrerad bebyggelse bidrar i första hand till att inte ta ny naturmark i anspråk vid ny bebyggelse och på så sätt bevaras större opåverkade områden eller områden med landskapsbildsskydd. Nollalternativet och utformningsalternativet påverkar landskapsbildsyddet mer med utspridd bebyggelse. Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Sydvästra Hasslö, södra Sturkö, Senoren, Ytterön/ Östra Hästholmen och östra skärgården omfattas av riksintresse för friluftsliv. Förändringar Planens utgångspunkt är att i första hand bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Effekt och konsekvens Koncentrerad bebyggelse bidrar i första hand till att inte ta ny naturmark i anspråk vid ny bebyggelse och på så sätt bevaras större opåverkade områden. Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Det är även viktigt att värna om allmänhetens tillgänglighet till stränder, både för närboende, gästande båtar och för det rörliga friluftslivet. Nollalternativet och utformningsalternativet påverkar rekreation och friluftsliv mer då bebyggelse är mer utspridd. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Förutsättningar År 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster inom södra Östersjöns vattendistrikt. Normerna är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken och plan- och bygglagen. De uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Även grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast år Fördjupning av översiktsplan för skärgården berör 16 ytvattenförekomster i Karlskrona skärgård. Vattenområden innanför storöarna är extra känsliga. Förändringar En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att ny bebyggelse ansluts till kommunalt vatten- och avloppsnät. För ett fåtal enskilt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga accepteras. Fler boende i skärgården bidrar sannolikt till en ökad båttrafik och föreslagen båtpendel ökar trafik på vattnet. Effekt och konsekvens Vatten påverkas av avlopps- och dagvatten, luftföroreningar, markanvändning, reglering, utdikning, vägar med mera. Med kommunal vatten- och avloppsförsörjning får vatten- och avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. Grundvattentillgången säkras och övergödningen av Östersjön minskas. Den inre skärgården kommer dock att påverkas något mer av utläppen från Koholmen då fler hushåll ansluts. Mer båttrafik samt båtpendeln leder till mer utsläpp i havet. Nollalternativet och utformningsalternativet bidrar till en kostsam VA anslutning i och med att bebyggelsen är utspridd. Inget av förslagen innehåller en båtpendel och därav inga utsläpp till havet som följd. Vatten och avlopp Förutsättningar På Hasslö omfattas nästan all bebyggelse av kommunalt vatten och avlopp och på Aspö är det kommunala VAnätet utbyggt på östra delen av ön. På Sturkö finns i vissa 98 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

99 områden antingen kommunalt VA-nät eller VA-nät som drivs i föreningars regi. Även Torhamn och Kristianopel har kommunalt vatten och avlopp. Idag är personer anslutna till Koholmens reningsverk, men verket har tillstånd för personer. Delar av Aspö, Tjurkö, delar av Sturkö, Senoren, Möcklö, Ytterön/Hästholmen och östra skärgården har idag inget kommunalt, eller på annat sätt gemensamt, avloppsnät. Hasslö, östra Aspö, Sanda och Kullen på Sturkö, Ytterön/Östra Hästholmen har kommunalt vatten. Tappställen med kommunalt vatten finns även på Tjurkö, Inlängan, Stenshamn, Ungskär och Långören. En stor del av hushållen i Karlskrona skärgård har enskilt avlopp eller är anslutna till mindre, gemensamma avloppsanläggningar. Dessa uppvisar ofta problem med dåligt fungerande infiltrationer, förorenat grundvatten och påverkan på lokala vattentäkter, grundvatten och havet. Förändringar En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att ny bebyggelse ansluts till kommunalt vatten och avlopp. För ett fåtal ensligt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. På öarna i östra skärgården är förutsättningarna för att ta om hand avloppsvatten dåliga, med bergiga förhållanden och omedelbar närhet till havet. Att anlägga ett gemensamt avloppsnät och pumpa avloppsvattnet till reningsverket i Torhamn skulle bli mycket kostsamt. Sannolikt måste någon typ av lokal lösning komma till stånd innan ny bebyggelse får tillkomma. På Utlängan kan det dock vara möjligt att anlägga enskilda avloppsansläggningar utan oacceptabel påverkan på miljön. Ett ökat antal helårsboende i områden där kommunalt vatten och avlopp saknas kan medföra en ökad belastning på enskilda avlopp och ökad övergödning av havet. Cirka 60 % av undersökta enskilda avlopp uppvisar idag brister, vilket kan leda till bland annat påverkan på lokala vattentäkter. Många enskilda avlopp har bristfällig funktion och orsakar utsläpp till grundvatten och till havet. Effekt och konsekvens Med kommunalt vatten och avlopp får vattenoch avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. Grundvattentillgångar säkras samtidigt som övergödningen till Östersjön minskas. En ökad exploatering kan ge förutsättningar att även anslutna befintlig bebyggelse till kommunalt vatten och avlopp. Koholmen har kapacitet till att fler avlopp kan anslutas till reningsverket. Nollalternativet och utformningsalternativet bidrar till en kostasam VA anslutning i och med att bebyggelsen är utspridd. Åtgärder för att minska miljöpåerkan Anslutning av befintlig och ny bebyggelse till kommunalt vatten- och avloppsnät. Förbättring/ombyggnad av befintliga enskilda avlopp. Kulturmiljö Områden med höga kulturvärden Förutsättningar I Karlskrona skärgård omfattas stenhuggeriet på Tjurkö, östra skärgården, Hallarumsviken och Kristianopel av riksintresse för kulturmiljövård. I skärgården finns även en mängd byggnadsminnen, varav ett antal är kopplade till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Västernäs och Torp på Senoren samt Ytterön/Östra Hästholmen ingår även i kulturmiljöer av särskilt värde. Förändringar Planförslaget föreslår en utveckling av särskilda målpunkter för båtburen turism utmed de större farlederna. Ny bebyggelse föreslås inom riksintresset för kulturmiljövård på Tjurkö. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Östra Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär, Långören för att skydda och utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön. För Kristianopel föreslås att ett stadsmiljöprogram tas fram. Effekt och konsekvens Målpunkter för båtburen turism medför att Karlskronas kulturmiljöer synliggörs bättre, vilket kan locka fler turister till Karlskrona skärgård. Detta kommer troligen leda till att fler besöker kulturmiljöerna vilket bidrar till ett ökad slitage. Ett synliggörande av kulturmiljöerna med besökande kan även bidra till bevarande och underhåll av miljöerna. Områdesbestämmelser och stadsmiljöprogram bidrar till att utveckla de kulturhistoriska miljöerna. Med Nollalternativet och utformningsalternativet fortsätter den spridda bebyggelsen och inget nytt koncentrerat område tillkommer på Tjurkö inom riksintresseområdet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

100 Klimat Stigande havsvattennivåer Förutsättningar Många av öarna i Kalskrona skärgård framförallt i den östra delen och Kristianopel ligger lågt i förhållande till medelhavsnivån och är därmed särskilt känsliga för stigande havs-vattennivåer. Karlskrona kommun har en policy om lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivå-förändringar. Förändringar Havsvattennivån i södra Sverige förväntas stiga till max 278 cm eller minst 176 cm enligt scenarierna för stigande havsvattennivå fram till år Stigande havsnivåers påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur förväntas bli stor på flera områden. Effekt och konsekvens Stora delar av öarna i östra skärgården och Kristianopel riskerar att svämmas över vid en höjd havsvattennivå, oavsett scenario. Ny bebyggelse i särskilt utsatta områden kräver särskilda åtgärder. Infrastruktur är samhällsviktig och en översvämning kan ge upphov till allvarliga konsekvenser för samhället. Exempel på sådan infrastruktur är energiförsörjning, teknisk infrastruktur, VA-system, hamnar med mera. Stigande havsvattennivåer kommer även att medföra svårigheter att angöra öarna då hamnarna påverkas. Nollalternativet och utformningsalternativet berörs på samma sätt som planförslaget av stigande havsvattennivåer, då det inte hänger samman med planförslaget. Med mer bebyggelse längs med kusten som finns i utformningsalternativet blir dock bebyggelsen extra utsatt vid stigande havsvattennivåer. Åtgärder för att minska miljöpåerkan Uppdatera policy för lägsta grundläggningsnivå enligt nya prognoser. Hushållning med naturresurser Förutsättningar Idag tillkommer bebyggelsen utspritt på öarna i Karlskrona skärgård. Förändringar Fördjupning av översiktsplan för skärgården föreslår i första hand förtätning av befintliga bebyggelseområden och större utbyggnadsområden i anslutning till befintlig bebyggelse. En utveckling av gång- och cykelvägar i skärgården bidrar till att skapa ett sammanhängande gångoch cykelnät till viktiga målpunker. Kollektivtrafiken föreslås byggas ut med en skärgårdspendel. Effekt och konsekvens Med en koncentration av ny bebyggelse skapas ett större underlag till den kommersiella och offentliga servicen. Det minskar också behovet av energi och transporter. Med en förbättrad kollektivtrafik skapas miljövinster och ökad valfrihet av transportmedel. En satsning på en skärgårdspendel skapar snabbare och effektivare transporter samtidigt som de är mer miljövänliga. Skärgårdspendeln medför även en attraktivare kollektivtrafik då det finns mycket tid att spara jämfört med landburen kollektivtrafik. Ett utvecklat gång- och cykelnät bidrar även till att göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen vilket minskar miljöpåverkan. Nollalternativet och utformningsalternativet innebär att det finns svårigheter att ordna bra kollektivtrafik som kan bli konkurrenskraftig gentemot bilkörning. Åtgärder för att minska miljöpåerkan Koncentrerad bebyggelse bidrar till ett bättre hushållning med naturresurser. Kommunikationer Kollektivtrafik Förutsättningar Sturkö och Tjurkö trafikeras idag av buss där resetiden mellan Tjurkö-Sturkö-Trossö är cirka minuter. Förändringar Fördjupning av översiktsplan för skärgården föreslår en koncentration av bebyggelsen till strategiska lägen som kan kollektivtrafikförsörjas. För att skapa snabbare arbetspendling året om föreslås en skärgårdspendel mellan Trossö, Verkö, Tjurkö (Herrgårdsviken) och Sturkö (Sanda och Bredavik). En skärgårdspendel är även ur miljösynpunkter mer effektiv än buss alternativt bil då avståndet mellan Tjurkö/Sturkö och Trossö är kortare vattenvägen än landvägen. Effekt och konsekvens Med en koncentratrion av ny bebyggelse skapas ett större underlag för förbättrad kollektivtrafik, vilket skapar miljövinster och en ökad valfrihet av transportmedel. En satsning på en skärgårdspendel skapar snabbare och effektivare transporter. Skärgårdspendeln medför även en attraktivare kollektivtrafik då det finns mycket tid att spara jämfört med landbaserad kollektivtrafik. 100 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

101 Nollalternativet och utformningsalternativet innebär utspridd bebyggelse vilket gör att många får längre till kollektivtrafiken och att det därmed blir svårare att ordna bra kollektivtrafik som kan bli konkurrenskraftig gentemot bilkörning. Åtgärder för att minska miljöpåerkan En fortsatt utveckling av kollektivtrafiken. Gång- och cykel Förutsättningar Idag finns separata gång- och cykelvägar längs kortare sträckor i Karlskrona skärgård. Förändringar En utveckling av gång- och cykelvägar i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa ett sammanhängande gångoch cykelnät till viktiga målpunker. Effekt och konsekvens Ett separat gång- och cykelnät bidrar till ökad trafiksäkerhet för gående och cyklister i Karlskrona skärgård. Ett utvecklat gång- och cykelnät bidrar även till att göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen, vilket minskar miljöpåverkan och tillgängliggör skärgården för fler människor. Nollalternativet och utformningsalternativet innebär att nya cykelvägar inte upplevs lika konkurrenskraftiga gentemot bilen då avståndet mellan bebyggelse är lång på grund av spridd bebyggelse. Detta leder till ett fortsatt stort bilberoende. Åtgärder för att minska miljöpåerkan En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i Karlskrona skärgård. Sjöfarts - och transittrafik Förutsättningar Sjöfarts- och transittrafik till Verkö och Handelshamnen passerar genom Karlskrona skärgård. Mest frekvent trafik finns i Aspösund mellan Aspö och Tjurkö. Förändringar Färjetrafiken mellan Sverige och Polen förväntas fortsätta öka under planperioden. Utbyggnad av Verköbanan bidrar till att godstrafik kan transporteras på järnväg. Färjetrafiken ökar liksom storlek på fraktfartyg och mängden gods. Effekt och konsekvens En utveckling av föreslagen skärgårdspendel bedöms inte påverka sjöfarts- eller transittrafiken. Hur handelssjöfarten för sjöfart kommer att påverkas av förslaget med skärgårdspendel kommer att analyseras vidare i arbete med skärgårdspendeln, vilket kommer att hanteras i eget projekt. Nollalternativet och utformningsalternativet berörs på samma sätt som planförslaget då en utveckling av sjöfarts- och transittrafiken ej hänger samman med fördjupning av översiktsplan för skärgården. Däremot så tillkommer ingen skärgårdspendel året om till Tjurkö och Sturkö i alternativen. Riksintressen Yrkesfiske Förutsättningar Riksintresset för yrkesfiske i Karlskrona är i dagsläget lokaliserat till södra Saltö. Förändringar Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andrastadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Effekt och konsekvens En förändring av riksintresset bedöms inte påverka riksintresset då funktionen kvarstår. Nollalternativet och utformningsalternativet berörs på samma sätt som planförslaget. Vindkraft Förutsättningar I Karlskrona kommun finns ett riksintresseområde för energiproduktion, Trolleboda vindkraftspark i Kalmarsund. Förändringar Ingen förändring av riksintresset föreslås. Nollalternativet och utformningsalternativet utgör ingen skillnad i jämförelse med planförslaget. Försvarsmakten Försvarsmakten har stora intressen i Karlskrona skärgård. Verkamheten bedrivs på Kungsholms fort samt vid ett antal övnings- och skjutfält såsom Bollö, Tjurkö och Torhamn samt ett övningsfält på Öppenskär. Även Karlskrona inre skärgård används som övningsfält. Skjutområdena medför vid en användning en bullerpåverkan på omgivande bebyggelse. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

102 Förändringar Ingen ny störningskänslig verksamhet får tillkomma inom områden som påverkas av höga bullernivåer från övnings- och skjutområdena och som överskrider riktvärderna. Effekt och konsekvens I vissa delar av Karlskrona skärgård kan militär verksamhet påverkas negativt av enstaka byggnationer. Inom sådana områden samråder Karlskrona kommun med Försvarsmakten i alla plan- och bygglovärenden. Riksintresset för totalförsvaret bedöms därmed inte påverkat. Nollalternativet och utformningsalternativet påverkas på samma sätt som planförslaget. Naturvård I Karlskrona skärgård finns sju områden av riksintresse för naturvård; Aspö, Skärva - Danmarksfjärden - Nättrabyån, Hallarumsviken - Möcklö - Kyrkfjärden, Blekinges östkust, Torhamns skärgård, Södra Sturkö och Västra Hasslö. Förändringar Viss kompletteringsbebyggelsen föreslås i östra skärgården vilken ligger inom riksintresseområdet. Effekt och konsekvens Den föreslagna bebyggelse rör sig enbart om komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Detta bedöms som förenligt med riksintresset då inga nya marker tas i anspråk. Nollalternativet och utformningsalternativet medför risk för stora konskevener för naturvården på grund av spridd bebyggelse. Åtgärder för att minska miljöpåerkan En koncentrerad bebyggelse gör att områden med höga naturvärden kan bibehållas för växt- och djurlivet samt för det rörliga friluftslivet. Friluftsliv I Karlskrona skärgård finns två områden av riksintresse för friluftslivet; Listerby skärgård-södra Hasslö och Hallarumsviken - Torhamns skärgård. Förändringar Ny bebyggelse föreslås inom riksintresseområdet på Senoren, Ytterön/Östra Hästholmen och i östra skärgården. Effekt och konsekvens På Senoren föreslås dels att bebyggelsen koncentreras i befintliga lägen, dels som nya bebyggelsegrupper. Detta bedöms som en måttlig påverkan på riksintresset. På Ytterön/ Östra Hästholmen och i östra skärgården koncentreras ny bebyggelse i befintliga lägen, vilket bidrar till att ytterst lite ny mark tas i anspråk. Detta bedöms inte påverka riksintresset. Nollalternativet och utformningsalternativet medför risk för stora konskevenser på riksintresset för friluftsliv då bebyggelsen är utspridd. Åtgärder för att minska miljöpåerkan En koncentrerad bebyggelse gör att områden med höga naturvärden kan bibehållas för växt- och djurlivet samt för det rörliga friluftslivet. Kulturmiljö Förutsättningar I Karlskrona skärgård finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljö. Dessa områden är Tjurkö stenhuggeri, östra skärgården i Blekinge, Hallarumsviken och Kristianopel. Förändringar Planen föreslår ny bebyggelse inom riksintresseområde för kulturmiljö på Tjurkö, Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården. Områdesbestämmelser föreslås tas fram för Östra Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören för att utveckla och skydda den värdefulla bebyggelsemiljön. För Kristianopel föreslås att ett stadsmiljöprogram tas fram. Effekt och konsekvens Bevarandeintresset och utvecklingsintresset bedöms vara förenligt med riksintresset för kulturmiljö. Stor omsorg behöver dock ägnas åt bebyggelsens placering och utformning. Områdesbestämmelser och stadsmiljöprogram stärker skyddet av bebyggelsen i Hästholmens by, på Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär, Långören och i Kristianopel. Med Nollalternativet och utformningsalternativet fortsätter den spridda bebyggelsen och ingen ny bebyggelse tillkommer på Tjurkö inom riksintresseområdet. 102 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

103 Åtgärder för att minska miljöpåerkan Ny bebyggelse ska tydligt integreras med den omgivande skärgårdsmiljön med bibehållen karaktär. Områdesbestämmelser ska tas fram för Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören samt ett stadsmiljöprogram för Kristianopel. Sjöfart Förutsättningar I Karlskrona kommun finns hamnar och farleder samt ett område i fjärden väster om Tjurkö som är ett djupt skyddat läge, uppläggningsplats för urdriftstagna fartyg som är klassade som riksintressen för sjöfarten. Även riksintresset för Karlskrona hamn sträcker sig in i området. Förändringar En utveckling av föreslagen skärgårdspendel går delvis i farled som nyttjas av handelssjöfarten. Effekt och konsekvens En utveckling av skärgårdspendel i farleden bedöms inte påverka riksintresset då båttrafiken är i begränsad omfattning. Hur handelssjöfarten och riksintresset för sjöfart kommer att påverkas av förslaget med skärgårdspendel kommer att analyseras vidare i arbete med skärgårdspendeln, vilket kommer att hanteras i eget projekt. Nollalternativet och utformningsalternativet berörs på samma sätt som planförslaget då en utveckling av sjöfarts- och transittrafiken ej hänger samman med fördjupningen av översiktsplanen för skärgården. Däremot så tillkommer ingen skärgårdspendel året om till Tjurkö och Sturkö i alternativen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

104 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

105 Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. De 16 miljömålen redovisas i figuren till vänster där de miljömål som bedöms särskilt aktuella i fördjupning av översiktsplan för skärgården är markerade. Effekter på de nationella miljö-målen Nedan visas inverkan på 9 av de 16 miljömålen som skulle kunna påverkas vid ett genomförande av den föreslagna utbyggnaden enligt fördjupning av översiktsplan för skärgården. Begränsad klimatpåverkan Positiva effekter i riktning mot målet: En utvecklad kollektivtrafik på vatten bidrar till att skapa attraktivare kollektivtrafik med kortare restid vilket minskar miljöpåverkan jämfört med bil. En koncentration av bebyggelsen skapar bättre underlag för kollektivtrafiken. En utbyggnad av gång- och cykelnätet i Karlskrona skärgård bidrar till att cykeln utgör ett attraktivare färdmedel i förhållande till bilen. Negativa effekter i riktning mot målet: En ökning av befolkningen i Karlskrona skärgård medför en ökad påverkan på miljön i form av energianvändning och utsläpp. Frisk luft Positiva effekter i riktning mot målet: Utveckling av en effektiv och miljövänlig kollektivtrafik i kombination med ett välfungerande och tryggt gång- och cykelnät minskar utsläppen vilket på sikt bidrar till en bättre luftkvalitet. Giftfri miljö Positiva effekter i riktning mot målet: Exploateringar kan leda till saneringar för förorenade områden. Negativa effekter i riktning mot målet: De flesta förorenade områdena kommer sannolikt inte saneras förrän de planeras mer i detalj. Muddring och dylikt kan leda till spridning av föroreningar. Nyetablering av båtmackar medför en ökad risk för olyckor i samband med fler transporter av farligt gods. Ingen övergödning Positiva effekter i riktning mot målet: En fortsatt utbyggnad av det kommunalt vattenoch avlopp bidrar till att minska övergödningen. Negativa effekter i riktning mot målet: Ett ökat helårsboende i områden där kommunalt vatten och avlopp saknas kan medföra ökad belastning på havet. Grundvatten av god kvalitet Positiva effekter i riktning mot målet: En fortsatt utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp bidrar till att säkra grundvattentillgången samt en säker och hållbar dricksvattenförsörjning En säkrad grundvattentillgång bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattnet kan även bibehålla god kvantitativ status och risken minskar för att den kemiska statusen inte uppnås. Negativa effekter i riktning mot målet: Ett ökat helårsboende i områden där kommunalt vatten och avlopp saknas kan medföra ökad belastning från enskilda avlopp. Ett ökat uttag av grundvatten kan leda till saltinträngning i grundvattnet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Positiva effekter i riktning mot målet: Planförslaget leder till att miljökvalitetsmålet uppfylls. En utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp minskar övergödningen av Östersjön. Negativa effekter i riktning mot målet: Fler boende i Karlskrona skärgård innebär ett högre fysiskt tryck på miljön både på land och i hav. Fler människor i Karlskrona skärgård ökar belastningen på enskilda avlopp vilket bland annat bidrar till en övergödning av Östersjön. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

106 Ett rikt odlingslandskap Positiva effekter i riktning mot målet: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskap bevaras och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena skapas. Bättre kommunikationer och annan service ökar möjligheten att leva i skärgården året runt och därmed möjligheten att bruka jorden. Negativa effekter i riktning mot målet: Planförslaget medger att jordbruksmark till viss del tas i anspråk för ny bebyggelse. God bebyggd miljö Positiva effekter i riktning mot målet: Ny bebyggelse ska följa den lokala bebyggelsekaraktären på sådant sätt att den bibehålls. Framtagande av stadsmiljöprogram för Kristianopel och områdesbestämmelser för Östra Hästholmen, Inlängan, Stenshamn/Utlängan, Ungskär och Långören bidrar till att säkerställa den värdefulla kulturmiljön. En utökning av kollektivtrafiken på vatten bidrar till att skapa en attraktivare kollektivtrafik som är mer konkurrenskraftig i förhållande till bilen. En utbyggnad av gång- och cykelnätet i Karlskrona skärgård bidrar till att göra cykeln till ett attraktivare färdmedel i förhållande till bilen. Utveckling och tydliggörande av befästningspark Karlskrona bidrar till att säkra och underhålla värdefulla kulturmiljöer. Negativa effekter i riktning mot målet: Fler boende i Karlskrona skärgård innebär en ökad båt- och skärgårdstrafik som kan bidra till ökad bullerpåverkan. Fler boende i Karlskrona skärgård leder till en ökad belastning på naturen. Ett rikt växt- och djurliv Positiva effekter i riktning mot målet: Genom att koncentrera bebyggelsen till vissa områden kan naturområden med höga värden bibehållas i större utsträckning. Bättre kommunikationer och annan service ökar möjligheten att leva i skärgården året runt och därmed möjligheten att hålla djur för betesdrift. Negativa effekter i riktning mot målet: Fler boende i Karlskrona skärgård leder till en ökad belastning på naturen. 106 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

107 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

108 SOCIALA KONSEKVENSER Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens mellan de tre hållbarhetsaspekterna social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Hållbarhetsperspektivet fick internationell spridning i samband med Brundtlandsrapporten 1987 och utgör idag självklara utgångspunkt i ett flertal kommuner. En utveckling enligt planförslaget av fördjupning av översiktsplan medför påverkan på ett antal sociala konsekvenser och för att stärka frågor om social hållbarhet i den fysiska planeringen arbetar Karlskrona kommun med sociala konsekvensanalyser. Analysverktyget används för att identifiera socialt viktiga aspekter då människor i allmänhet lägger stort värde vid sin upplevelsemässigt. Genom att besvara frågor om planområdets platsspecifika egenskaper såsom tillgänglighet, trygghet, barnperspektiv och mångfald fångas de mjuka värdena upp i ett tidigt skede av planarbetet. Socialkonsekvensanalysen utgör därefter en betydelsefull grund i det fortsatta planarbetet och på så sätt främjas en utveckling av ett socialt hållbart samhälle. Arbetet med analysverktyget har utgått ifrån CEMR-deklarationen vars syfte är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i kommunala verksamheter. Ytterligare två utgångspunkter har varit att tillvarata FNs barnkonventionsavtal som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn samt de nationella folkhälsomålen som behandlar trygghet, säkerhet och aktivitet i den fysiska planeringen. Barnperspektivet För att uppnå barnkonventionens strategier om barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det viktigt att Karlskrona kommun beaktar dessa frågor i planeringen. Det är viktigt att fördjupning av översiktsplan för skärgården visar på barnperspektivet när det gäller möjlighet till fritidsaktiviteter, tillgång till närrekreationsområden och även säkerheten för barn och ungdomar. Den fördjupade översiktsplanen för skärgården berör många barn, yngre som äldre, pojkar som flickor. Då planen medger bebyggelse- och verksamhetsutveckling samt bevarande av värdefull natur, gynnas barns levene så till vida att fler barnfamiljer kan bosätta sig i skärgården och utgöra större underlag till att skolor och lekplatser skapas, bevaras eller förbättras. Barn rör sig i dagsläget huvudsakligen i de skärgårdsområden som har skolor och rekreationsområden som tillåter lek och idrott. Gångoch cykelvägar finns i begränsad utsträckning men nyttjas av flera barn. Tryggheten för gående och cyklande barn inte säkrad på alla öar i skärgården därför föreslås i planen en utbyggnad av trygga och säkra gång- och cykelvägar samt en förbättrad kollektivtrafik. Gång- och cykelvägar ska vara sammanlänkade och leda till viktiga målpunkter för barn och ungdomar. Jämställdhet Fördjupning av översiktsplan för skärgården berör framförallt redan bofasta men även säsongsboende, turister och karlskronabor. Med planen skapas bättre förutsättningar att bo och leva i skärgården på ett jämställt sätt på lika villkor. Inom fysisk planering handlar jämställdhet om alla ska ha samma förutsättningar för att få ihop ett fungerande vardagsliv. Det kan handla om att kvinnor och män ska ha lika bra förutsättningar att ta sig till och från arbete, hämta och lämna barn på förskola och skola, handla, möjlighet till aktiviteter med mera. Detta gäller oavsett om man kör bil, åker kollektivt, cyklar eller går. 108 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

109 Genom förtätning i områden med god kollektivtrafikförsörjning, en utveckling av kollektivtrafiken och en utbyggnad av gång- och cykelvägar bidrar fördjupningen av översiktsplanen till att underlätta dessa vardagssysslor. En blandning av radhus, villor och lägenheter möjliggör att bo kvar i ett område, i livets olika skeden. Ett funktionsblandat område där bostäder, arbetsplatser och service integreras bidrar till en levande miljö. Det skapar även förutsättningar för människor att kunna få ihop sin vardag lättare om det som efterfrågas finns inom rimligt avstånd. Ett bredare bostadsutbud i Karlskrona skärgård med blandade boendeformer och lägenhetsstorlekar bidrar till att invånare med olika möjligheter och behov ges möjligheten att bo i samma område. Mångfald För Karlskrona kommun innebär mångfald att alla människor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Mångfald är en resurs och tillgång då olikheter berikar såväl individ som samhälle. I planprocessen är mångfald viktigt att beakta för att kunna förstå, värdesätta och ta del av erfarenheter, kunskap och olikheter hos kommunens alla invånare. Under samrådet av programmet och samrådsförslaget av fördjupning av översiktsplan för skärgården har samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med en bred medborgardialog där tjänstemän och politiker har funnits på olika platser i skärgården dagtid. Medborgardialogen har medfört att vi har kommit i kontakt med fler Karlskronabor än om vi enbart hade haft traditionella samrådsmöten kvällstid och fler har även haft möjlighet att yttra sig om förslaget. Detta har i sin tur lett till att vi har fått in fler synpunkter på planen från en bredare allmänhet vilket representerar en större mångfald av Karlskronaborna. Fördjupning av översiktsplan för skärgården bidrar till att skapa förutsättningar för olika typer av bostäder så som radhus, villor och lägenheter vilket skapar mångfald i bostadsområdena. Planen föreslår även förbättrade kommunikationer vilket även bidrar till fler kan ta sig till Karlskrona skärgård. Nationella folkhälsomål De nationella folkhälsomålen som behandlar den fysiska planeringen är so cial trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och ökad fysisk aktivitet. Det handlar till stor del om boende, arbete och transporter. Utvecklingsriktningen i fördjupningen av översiktsplanen för skärgården är i första hand att förtäta och komplettera befintliga samhällen för att skapa ett större underlag för kollektivtrafiken. Även föreslagen skärgårdspendel bidrar till att underlätta att åka kollektivt, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Utbyggnaden med förtätning och komplettering enligt planen bidrar till ett ökat utnyttjande av befintligt gång- och cykelnät samt utvecklingsmöjligheter av gång- och cykelnätet. Det ger förutsättningar till att människor går eller tar cykeln till arbetet eller till kollektivtrafikanslutning och bidrar till att målen om ökad fysisk aktivitet uppnås. Genom att blanda olika funktioner som boende, handel och viss verksamhet ger det en social trygghet att samhällena är befolkade fler timmar per dygn. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

110 EKONOMISKA KONSEKVENSER I detta avsnittet förs ett resonemang kring kostnader, intäkter och ekonomiska konskevenser som beräknas uppstå som en följd av utbyggnaden enligt fördjupning av översiktsplan för skärgården. Boendemiljö Genom förtätning och komplettering av befintliga samhällen kan Karlskrona kommun erbjuda boendemiljöer med närhet till befintlig service (skolor, barnomsorg, vård och annan offentlig service) och utnyttja redan befintliga kommunikationer. Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas även möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv Ett dynamiskt näringsliv är viktigt för att Karlskrona kommun ska ha en god ekonomisk utveckling. En förtätning och komplettering av befintliga samhällen samt en utveckling av samhällenas centrum bedöms leda till ökad attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer skapar bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Genom att utveckla hamnar och lyfta fram sevärdheter och tillgängliggöra dem kan besöksnäringen utvecklas. Infrastruktur Ny bebyggelse i skärgården ska i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse. Genom att koncentrera bebyggelsen till strategiska platser kan befintlig infrastruktur som vägar, vatten och avlopp nyttjas fullt ut. Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem med skärgårdspendeln kan innebära stora ekonomiska kostnader för exempelvis utökad kollektivtrafik, nya gång- och cykelvägar med mera. I gengäld minskar miljöpåverkan samt bilberoende för den enskilda medborgaren. Båttrafik medför kortare restid jämfört med buss vilket gör kollektivtrafiken attraktivare. Det krävs dock stora resandevolymer för att båttrafik ska bli ekonomiskt lönsamt, därav koncentreras ny bebyggelse till stor del till föreslaga angörningspunkter för båtpendeln. Båttrafik året om i Karlskrona skärgård bidrar till att skapa mervärden och kvaliteter som ökad tillgänglighet till skärgården för både Karlskronabor och turister. Det leder till en attraktivare kommun och att fler väljer att flytta till Karlskrona. Att bygga gång- och cykelväg kostar i snitt cirka kronor per löpmeter. Om vägen är bred är det dock möjligt att lägga ett gång- och cykelfält vid sidan av vägen. Detta minskar kostnaden för gång- och cykelvägen avsevärt. Den fördjupade översiktsplanen för skärgården föreslår att ingen ny bebyggelse i Karlskrona skärgård får tillkomma utan anslutning till kommunalt vatten och avlopp medför en kostnad för en utbyggnad av VAnätet. Att exempelvis ansluta norra Tjurkö till kommunalt vatten och avlopp kostar cirka 20 miljoner. I detta ingår att lägga sjöledningar från Sanda till Tjurkö och att bygga en avloppspumpstation som pumpar tillbaks avloppsvattnet till Sanda och sedan till Koholmen. Ledningarna är dimensionerade för hela Tjurkö inklusive tillkommande bebyggelse. För att detta ska vara ekonomiskt försvarbart bör cirka 100 hus tilkomma på norra Tjurkö. Ny bebyggelse i Karlskrona skärgård kan medföra ökat behov av skolskjuts vilket är kostsamt för kommunen. Även kostnad för hemtjänst kan öka om fler väljer att bo i skärgården. Att fler väljer att bo i skärgården är dock en förutsättning för att skapa en levande skärgård. 110 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

111 Räddningstjänstens behov av båtresurser eller liknande för att kunna nå öar utan broförbindelse kan öka när befolkningstätheten ute i skärgården gör det. Fördjupade studier Under 2014 kommer Karlskrona kommun att börja arbeta med en ny bostadsförsörjningsplan i enlighet med ny förtydligad lagstiftning som träder i kraft 1 januari I samband med detta kommer en ortsanalys att tas fram, där marknadsförutsättningarna för byggnation utreds för kommunens olika delar. Särksild fokus kommer att läggas på de områden som bedöms mest intressanta för nybyggnation. Analysen ska kompletteras med en noggrann befolkningsprognos där även benägenhet till flyttar, åldersstrukturer etc. ska vägas in. Sammantaget ger detta en bild av vilka områden som kan bedömas vara mest intressanta för olika målgrupper att flytta till, samt vilken betalningsvilja som kan komma att finnas för respektive projekt. Tack vare ett sådant material kommer väl underbygda ekonomiska kalkyler tas fram i ett tidigt skede, där förväntade intäkter kan ställas mot markkostnader, utbyggnad av infrastruktur, framdragande av VA m.m. Om en sådan analys tas fram över ett större område, som t.ex. Karlskrona skärgård, kan det väntas att det går att finna lämpliga utbyggnadsetapper som ger en ekonomiskt realiserbar genomförandeprocess med så få onödiga investeringar som möjligt. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

112 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER Hasslö och Aspö Hasslö och Aspö föreslås förtätas och kompletteras inom befintlig bebyggelsestruktur. Garpahamnen, Hallahamnen och Lökanabben föreslås vidareutvecklas. Separata gång- och cykelvägar föreslås på bägge öarna. - Hasslö Miljökonsekvenser - Aspö Hälsa och säkerhet Buller Den östra delen av Hasslö och den västra delen av Aspö påverkas av buller från försvarsmaktens skjutområde på Bollö. För att inte fler människor ska bli utsatta för höga bullernivåer från försvarets skjutfält föreslås ingen ny störningskänslig bebyggelse inom samrådsområdet. Förorenad mark På Hasslö och Aspö finns ett antal förorenade områden. En exploatering av ett område kan innebära att undersökning och eventuell efterbehandling sker tidigare än vad som annars varit fallet. Övriga förorenade områden som inte kommer att saneras inom planperioden kommer att fortsätta att påverka människor, växter och djur negativt. Vid exploatering av förorenade områden måste föroreningssituationen utredas. Det är särskilt viktigt att beakta risken för spridning av föroreningar vid muddring. Farligt gods Farligt gods till havs går mest frekvent i Aspösund. På land går farligt gods framförallt till bensinstationerna på Hasslö och Aspö. En utveckling av tankningsmöjligheter för båtar föreslås även i Garpahamnen. En fartygsolycka kan få stora konsekvenser för Karlskrona skärgård. Fler transporter av faligt gods på väg ökar sannolikheten att en olycka inträffar. Naturmiljö Områden med höga naturvärden Den sydvästra delen av Hasslö och mitten av Aspö utgör riksintresse för naturvård. Ingen ny bebyggelse föreslås inom dessa områden. Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Jordbruksmark Berörs ej. Strandskydd Ingen ny bebyggelse föreslås inom område med strandskydd, däremot berörs strandskyddet vid en utveckling av Hallahamnen och Lökanabben. Strandskyddet i Garphamen hamnen är upphävt genom detaljplaneläggning. Rekreation och friluftsliv Den sydvästra delen av Hasslö utgör riksintresse för friluftsliv. Ingen ny bebyggelse föreslås inom området. 112 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

113 Tillgången till rekreation och friluftsliv har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Hasslö och Aspö gränsar till vattenförekomsterna mellersta Blekinge skärgårdskustvatten, Aspöfjärden, Västra Fjärden, Yttre redden, Östra Blekinge skärdgårds kustvatten. I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att ny bebyggelse ansluts till kommunalt vatten- och avloppsnät eller likvärdig lösning. För ett fåtal enskilt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. Vatten och avlopp På Hasslö omfattas nästan all bebyggelse av kommunalt vatten och avlopp. På Aspö finns kommunalt vatten- och avlopp på den östra delen av ön. Ingen ny bebyggelse får tillkomma utan anslutning till det kommunala vattenoch avloppsnätet. Med kommunalt vatten och avlopp får vatten- och avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. För ett fåtal enskilt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. Grundvattentillgångar säkras samtidigt som övergödningen av Östersjön minskas. Kulturmiljö Områden med höga kulturvärden Västra Hästholmen och Drottningskärs kastell föreslås utvecklas som särskilda målpunkter för båtburen turism. Fästningarna är byggnadsminnen. På detta sätt synliggörs världsarvet och kulturmiljöerna. Klimat Stigande havsvattennivåer Vissa delar av Hasslö och Aspö kan komma att påverkas av stigande havsvattennivåer. Ny bebyggelse ska följa policy om lägsta grundläggningsnivå. Kommunikationer Kollektivtrafi k Skärgårdstrafiken föreslås utvecklas för att även omfatta Hasslö sommartid. I och med detta kan öarna bindas samman bättre båtvägen. Med båttrafik skapas ett mer hållbart alternativ till busstrafik då avståndet är kortare vattenvägen jämfört med landvägen. Gång- och cykel En gång- och cykelväg mellan E22 och Garpahamnen och en vidareutveckling av befintlig gång- och cykelväg från Aspö Mad till Drottningskär föreslås för att skapa trafiksäkrare gång- och cykelvägar. Ett utvecklat gångoch cykelnät bidrar till att göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen, vilket minskar miljöpåverkan. Riksintressen Försvarsmakten Hasslö och Aspö omfattas av riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset säkerställs genom att ingen ny störningskänslig bebyggelse föreslås inom samrådsområdet. Naturvård Den sydvästra delen av Hasslö och stora delar i mitten av Aspö utgör riksintresse för naturvård. Ingen förändring av området föreslås. Friluftsliv Den södra delen av Hasslö utgör riksintresse för friluftsliv. Ingen förändring av området föreslås. Sociala konsekvenser Barnperspektivet En utveckling av gång- och cykelnätet samt en förbättrad kollektivtrafik är positivt ur ett barnperspektiv med ökad trafiksäkerhet. Jämställdhet En utbyggnad av mindre bostäder bidrar till att skapa ett bredare bostadsutbud på Hasslö och Aspö, vilket bidrar till att invånare med olika möjligheter och behov ges möjlighet att bo i samma område. Bättre kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och samhällen med olika funktioner bidrar till ett mer jämställt samhälle. Mångfald Fördjupning av översiktsplan för skärgården bidrar till att skapa förutsättningar för olika typer av bostäder så som radhus, villor och lägenheter vilket skapar mångfald i bostadsområdena. Planen föreslår även förbättrade kommunikationer vilket även bidrar till fler kan ta sig till Karlskrona skärgård. Nationella folkhälsomål Förtätning och komplettering av befintliga samhällen skapar större underlag för kollektivtrafiken, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Förbättringar av gång- och cykelnätet kan ge förutsättningar till att fler väljer att gå eller cykla och bidrar till att målen om ökad fysisk aktivitet uppnås. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

114 Ekonomiska konsekvenser Boendemiljö Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv En förtätning och komplettering av befintliga samhällen bedöms leda till en höjd attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer och satsningar på besöksnäringen skapar även bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Infrastruktur Utbyggnad av gång- och cykelvägar, en utveckling av skärgårdstrafiken och utbyggnad av VA-nätet på Aspö utgör en stor kostnad. Tjurkö och Sturkö Norra Tjurkö och norra Sturkö bedöms som intressanta alternativ för nya skärgårdssamhällen och en större utveckling med bostäder i anslutning till föreslagen skärgårdspendel. kommer att saneras inom planperioden kommer att fortsätta att påverka människor, växter och djur negativt. Vid exploatering av förorenade områden måste föroreningssituationen utredas. Särskilt viktigt är att beakta risken för spridning av föroreningar vid muddring. Farligt gods Farligt gods till havs går mest frekvent i Aspösund. På land går farligt gods framförallt till bensinstationen på Sturkö. En fartygsolycka kan få stora konsekvenser för Karlskrona skärgård. Fler transporter av farligt gods på väg ökar sannolikheten att en olycka inträffar. Naturmiljö Områden med höga naturvärden De södra delarna av Sturkö omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv, naturreservat samt Natura Ingen ny bebyggelse föreslås inom områdena. Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. - Tjurkö - Sturkö Jordbruksmark Ny föreslagen bebyggelse på norra Tjurkö och norra Sturkö föreslås delvis inom område med jordbruksmark. Med anledning av jordbruksmarkens strategiska läge på norra Tjurkö och norra Sturkö är bedömningen att det är viktigare att utveckla områdena för bostäder för att skapa ett underlag till föreslagen båtpendel. En båtpendel ger goda kommunikationer och en levande skärgård. Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Buller Den södra delen av Tjurkö och sydvästra delen av Sturkö påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Tjurkö. För att inte fler människor ska bli utsatta för höga bullernivåer från försvarets skjutfält föreslås ingen ny störningskänslig bebyggelse inom samrådsområdet. Förorenade områden På Sturkö finns förorenade områden. En exploatering av ett område kan innebära att undersökning och eventuell efterbehandling sker tidigare än vad som annars skulle varit fallet. Övriga förorenade områden som inte Strandskydd Ny föreslagen bebyggelse på norra Sturkö föreslås inom område med strandskydd. Vid en mer detaljerad planering är det viktigt att lägga stor vikt på allmänhetens fortsatta tillgänglighet till dessa strandnära områden. Utveckling av hamnarna med bland annat övernattningsmöjligheter behöver dispens från strandskyddet. Rekreation och friluftsliv Södra Sturkö omfattas av riksintresse för friluftsliv. Ingen ny bebyggelse föreslås inom området. Tillgången till rekreation och friluftsliv har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny 114 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

115 bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Tjurkö och Sturkö gränsar till vattenförekomsterna östra Blekinge skärgårdsvatten, Yttre redden, Östra fjärden och Gåsefjärden. I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. Kommunalt vatten och avlopp På Tjurkö finns inget kommunalt vatten och avlopp. Ett tappställe med kommunalt vatten finns dock. På Sturkö finns i vissa områden antingen kommunalt vatten och avlopp eller vatten- och avloppsnät som drivs i föreningars regi. En förutsättning för ny bebyggelse på Tjurkö och Sturkö är en anslutning till kommunala vatten och avlopp. Med kommunalt vatten och avlopp får vattenoch avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. För ett fåtal enskilt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. Grundvattentillgångar säkras samtidigt som övergödningen av Östersjön minskas. Kulturmiljö Stenhuggeriet på nordvästra Tjurkö utgör riksintresse för kulturvård. En utveckling av området föreslås med en ny båthamn, kultur, evenemang, upplevelser. Klimat Vissa delar av Tjurkö och Sturkö kan komma att påverkas av stigande havsvattennivåer. Ny bebyggelse ska följa policy om lägsta grundläggningsnivå. Kommunikationer Kollektivtrafi k En skärgårdspendel föreslås mellan Trossö-Tjurkö -Sturkö-Verkö för att skapa en snabb och attraktiv kollektivtrafik. Med båttrafik skapas ett mer hållbart alternativ till kollektivtrafiken då avståndet är kortare vattenvägen jämfört med landvägen. Gång- och cykelväg En ny gång- och cykelväg från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö och Tjurkö skapar en trafiksäkrare gång- och cykelväg. Ett utvecklat gång- och cykelnät bidrar till att göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen, vilket minskar miljöpåverkan. Riksintressen Försvarsmakten Tjurkö och Sturkö omfattas av riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset säkerställs genom att ingen ny störningskänslig bebyggelse föreslås inom samrådsområdet. Kulturvård Den nordvästra delen av Tjurkö utgör riksintresse för kulturvård. Bevarandeintresset och utvecklingsintresset bedöms vara förenligt med riksintresset för kulturmiljö. Stor omsorg behöver dock ägnas åt bebyggelsens placering och utformning. Naturvård och friluftsliv De södra delarna av Sturkö utgör riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ingen ändring av området föreslås. Sociala konsekvenser Barnperspektivet En utveckling av gång- och cykelnätet samt en förbättrad kollektivtrafik är positivt ur ett barnperspektiv. Jämställdhet Det är viktigt att det finns ett brett bostadsutbud för att invånare med olika möjligheter och behov ges möjlighet att bo i samma område. Bättre kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och samhällen med olika funktioner bidrar till ett mer jämställt samhälle. Mångfald Fördjupning av översiktsplan för skärgården bidrar till att skapa förutsättningar för olika typer av bostäder så som radhus, villor och lägenheter vilket skapar mångfald i bostadsområdena. Planen föreslår även förbättrade kommunikationer vilket även bidrar till fler kan ta sig till Karlskrona skärgård. Nationella folkhälsomål Förätning och komplettering av befintliga samhällen skapar större underlag för kollektivtrafiken, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Förbättringar av gång- och cykelnätet kan ge förutsättningar till att fler väljer att gå eller cykla och bidrar till att målen om ökad fysisk aktivitet uppnås. Ekonomiska konsekvenser Boendemiljö Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv En förtätning och komplettering av befintliga samhällen bedöms leda till en höjd attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer skapar även FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

116 bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Satsningar på besöksnäringen vid stenbrottet på Tjurkö, Tjurkö skans och Sturkö skans kan stärka näringslivet. Infrastruktur Utbyggnad av skärgårdspendel, gång- och cykelväg och VA-nätet på Tjurkö utgör en stor kostnad. Senoren och Möcklö Senoren och Möcklö föreslås förtätas och kompletteras inom befintlig bebyggelsestruktur. Ett större utvecklingsområde på Senoren föreslås. Brofästet föreslås vidareutvecklas. - Senoren - Möcklö Naturmiljö Områden med höga naturvärden Senoren har en genuin karaktär med gamla kvarvarande bykärnor i Östernäs, Västernäs och Torp. Vid dessa byar finns också de största naturvärdena knutna till de brukade markerna. För att bevara värdena är det nödvändigt att brukning av jordbruksmarken fortsätter och intensifieras. Det är viktigt att de odlade delarna inte bebyggs. Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Jordbruksmark Berörs ej. Strandskydd Ingen ny bebyggelse på Senoren och Möcklö föreslås inom område med strandskydd. Rekreation och friluftsliv Hela Senoren omfattas av riksintresse för friluftsliv och ny bebyggelse föreslås söder om Västernäs by. Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Buller Berörs ej. Förorenade områden På Senoren och Möcklö finns ett antal förorenade områden. En exploatering av ett område kan innebära att undersökning och eventuell efterbehandling sker tidigare än vad som annars skulle varit fallet. Övriga förorenade områden som inte kommer att saneras inom planperioden kommer att fortsätta att påverka människor, växter och djur negativt. Vid exploatering av förorenade områden måste föroreningssituationen utredas. Särskilt viktigt är att beakta risken för spridning av föroreningar vid muddring. Farligt gods Farligt godstransporter utgörs framförallt till bensinstationen på Möcklö. Tillgången till rekreation och friluftsliv har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Senoren och Möcklö gränsar till vattenförekomsterna Östra fjärden, Gåsefjärden och Hallarumsviken. I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. Vatten- och avlopp På Senoren och Möcklö finns inget kommunalt vatten och avlopp. En förutsättning för ny bebyggelse på Senoren och Möcklö är en anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Med kommunalt vatten och avlopp får vatten- och avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. För ett fåtal enskilt belägna bostäder kan enskilda avloppsanläggningar med hög reningsförmåga komma i fråga. Grundvattentillgångar säkras samtidigt som övergödningen av Östersjön minskas. 116 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

117 Kulturmiljö Områden med höga kulturvärden På Senoren finns två områden som utgör bebyggelsemiljöer av särskilt värde. Ingen ny bebyggelse föreslås inom dess områden. Klimat Stigande havsvattennivåer Vissa delar av Senoren och Möcklö kan komma att påverkas av stigande havsvattennivåer. Ny bebyggelse ska följa policy om lägsta grundläggningsvinå. Kommunikationer Gång- och cykelväg En ny gång- och cykelväg från Trummenäs, via Möcklö och Senoren vidare till Sturkö och Tjurkö skapar en trafiksäkrare gång- och cykelväg. Ett utvecklat gångoch cykelnät bidrar till att göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen, vilket minskar miljöpåverkan. Riksintressen Försvarsmakten Senoren och Möcklö omfattas av riksintresse för totalförsvaret. En utbyggnad på Senoren bedöms inte påverka riksintresset för totalförsvaret negativt. Friluftsliv På Senoren föreslås dels att bebyggelsen koncentreras i befintliga lägen, dels som nya bebyggelsegrupper. Detta bedöms som en måttlig påverkan på riksintresset. Sociala konsekvenser Barnperspektivet En utveckling av gång- och cykelnätet är positivt ur ett barnperspektiv. möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv En förtätning och komplettering av befintliga samhällen bedöms leda till en höjd attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer skapar även bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Brofästet på Senoren är ett viktigt servicecentrum. Infrastruktur Utbyggnad av gång- och cykelväg och vatten- och avloppsnätet utgör stora kostnader. Ytterön/Ö Hästholmen och östra skärgården Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården föreslås förtätas och kompletteras inom befintlig bebyggelsestruktur. Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Buller Ytterön och östra skärgården påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Torhamns udde. Ytterön/Östra Hästholmen Jämställdhet Det är viktigt att det finns ett brett bostadsutbud för att invånare med olika möjligheter och behov ges möjlighet att bo i samma område. Bättre kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och samhällen med olika funktioner bidrar till ett mer jämställt samhälle. Nationella folkhälsomål Förtätning och komplettering av befintliga samhällen skapar större underlag för kollektivtrafiken, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Inlängan Utlängan Långören Förbättringar av gång- och cykelnätet kan ge förutsättningar till att fler väljer att gå eller cykla och bidrar till att målen om ökad fysisk aktivitet uppnås. Ekonomiska konsekvenser Boendemiljö Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas Stenshamn Utlängan Utklippan FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

118 För att inte fler människor ska bli utsatta för höga bullernivåer från försvarets skjutfält så föreslås ingen ny störningskänslig bebyggelse inom samrådsområdet. Förorenade områden Inga kända förorenade områden är utpekade på Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården. Det kan dock inte uteslutas att sådana finns. Farligt gods Berörs ej. Naturmiljö Områden med höga naturvärden Naturreservat och Natura 2000-områden finns på Ytterön/Östra Hästholmen och i östra skärgården. Tillgången till grönområden har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Jordbruksmark Utbyggnad på Ytterön berör delvis jordbruksmark. Med anledning av områdets strategiska läge bedöms det som intressant för ny bebyggelse. Strandskydd Ingen ny bebyggelse föreslås inom strandskyddet. Rekreation och friluftsliv Hela Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården omfattas av riksintresse för friluftsliv. En viss komplettering inom området föreslås, på Ytterön/Östra Hästholmen och i östra skärgården koncentreras ny bebyggelse i befintliga lägen, vilket bidrar till att ytterst lite ny mark tas i anspråk. Detta bedöms inte påverka riksintresset. Tillgången till rekreation och friluftsliv har stor betydelse för folkhälsa, god livsmiljö och biologisk mångfald. Planens intentioner är framförallt att bygga vidare på nuvarande markanvändning och att förtäta inom befintliga bebyggelseområden. Det bidrar till att naturmark i första hand inte tas i anspråk vid ny bebyggelse och att större opåverkade områden kan bevaras. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Ytterön och östra skärgården gränsar till Hallarumsviken, Kållafjärden, Torhamns fjärden, Gåsefjärden, Östra Blekinge skärgårds kustvatten, Djupfjärden och Kalmarsunds kustvatten. I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. Vatten och avlopp På delar av Ytterön/Östra Hästholmen finns kommunalt vatten men inte kommunalt avlopp. I östra skärgården finns inget kommunalt avlopp. En förutsättning för ny bebyggelse på Ytterön/Östra Hästholmen är en anslutning till det kommunala avloppsnätet eller likvärdig lösning. På öarna i östra skärgården är förutsättningarna för att ta om hand avloppsvatten dåliga, med bergiga förhållanden och omedelbar närhet till havet. Att anlägga ett gemensamt avloppsnät och pumpa avloppsvattnet till reningsverket i Torhamn skulle bli mycket kostsamt. Sannolikt måste någon typ av lokal lösning komma till stånd, innan ny bebyggelse får tillkomma. På Utlängan kan det dock vara möjligt att anlägga enskilda avloppsansläggningar utan oacceptabel påverkan på miljön. Med kommunalt avlopp får vatten- och avloppsförsörjningen en långsiktigt hållbar lösning. Grundvattentillgångar säkras samtidigt som övergödningen till Östersjön minskas. Kulturmiljö Områden med höga kulturvärden På Ytterön/Östra Hästholmen finns ett område som utgör bebyggelsemiljö av särskilt värde, Östra Hästholmen by. Hela östra skärgården ingår i bebyggelsemiljö av särskilt värde. Viss kompletteringsbebyggelse inom område är tänkbar. För att utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön föreslås att områdesbestämmelser tas fram för Hästholmens by och för Inlängan, Stenshamn/Utlängan, Ungskär och Långören. Klimat Stigande havsvattennivåer Delar av Ytterön/Östra Hästholmen och i stort sett alla öar i östra skärgården ligger nära den befintliga medelhavsnivån och är särskilt känsliga för stigande havsnivåer. Infrastruktur är samhällsviktig och stigande havsvattennivåer kan ge upphov till allvarliga konsekvenser för samhället. Ny bebyggelse ska följa policy om lägsta grundläggningsnivå. Ny bebyggelse i särskilt utsatta områden kräver särskilda åtgärder. Riksintressen Försvarsmakten Ytterön/Östra Hästholmen och östra skärgården omfattas av riksintresse för totalförsvaret. En utbyggnad 118 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

119 bedöms inte påverka riksintresset för totalförsvaret negativt då bebyggelsen föreslås i begränsad skala. Sociala konsekvenser Barnperspektivet Mer bebyggelse i möjlighet till ett större underlag för skolan i Torhamn. Jämställdhet Det är viktigt att det finns ett brett bostadsutbud för att invånare med olika möjligheter och behov ges möjlighet att bo i samma område. Torhamn Sandhamn Nationella folkhälsomål Förtätning och komplettering av befintliga samhällen skapar större underlag för kollektivtrafiken, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Förbättringar av gång- och cykelnätet kan ge förutsättningar till att fler väljer att gå eller cykla och bidrar till att målen om ökad fysisk aktivitet uppnås. Ekonomiska konsekvenser Boendemiljö Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv En förtätning och komplettering av befintliga samhällen bedöms leda till en höjd attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer och utveckling av hamnarna skapar även bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Infrastruktur Utbyggnad av avloppsnätet utgör en stor kostnad. Det finns en ekonomisk förening för delar av Ytterön/Östra Hästholmen. Torhamn och Kristianopel Torhamn och Kristianopel ingår i fördjupningen av översiktsplan för skärgården då de utgör viktiga serviceorter för skärgården. I Torhamn och Kristianopel föreslås framförallt en utveckling av hamnarna. Miljökonsekvenser Hälsa och säkerhet Buller De södra delarna av Torhamn påverkas av buller från Försvarsmaktens skjutområde på Torhamns udde. För att inte fler människor ska bli utsatta för höga bullernivåer från Försvarets skjutfält så föreslås ingen ny störningskänslig bebyggelse inom samrådsområdet. Förorenade områden I Torhamn och Kristianopel finns ett antal förorenade områden. En exploatering av ett område kan innebära att undersökning och eventuell efterbehandling sker tidigare än vad som annars skulle varit fallet. Övriga förorenade områden som inte kommer att saneras inom planperioden kommer att fortsätta att påverka människor, växter och djur negativt. Vid exploatering av förorenade områden måste föroreningssituationen utredas. Särskilt viktigt är att beakta risken vid föroreningar vid muddring. Farligt gods Farligt gods transporteras till bensinmackarna. Naturmiljö Områden med höga naturvärden Torhamns udde omfattas av riksintresse för naturvård. Jordbruksmark Ny föreslagen bebyggelse i Torhamn föreslås delvis inom område med jordbruksmark. Med anledning av områdenas strategiska läge är det intressant för ny bebyggelse. Strandskydd Ingen ny bebyggelse tillkommer inom strandskyddet. En utveckling av hamnarna berörs ej av strandskyddet då det är upphävt genom detaljplaneläggning. Rekreation och friluftsliv Torhamns udde omfattas av riksintresse för friluftsliv. Vattenmiljö Vatten och vattenkvalitet Torhamn och Kristianopel gränsar till vattenförekomsterna Torhamnsfjärden och Kalmarsunds kustvatten. I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

120 i samhällena ger en social trygghet då samhällena är befolkade dygnet runt. Kristianopel Vatten och avlopp I Torhamn och Kristianopel finns kommunalt vatten och avlopp. En förutsättning för ny bebyggelse i Torhamn och Kristianopel är en anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Reningsverket i Torhamn har kapacitet för fler anslutningar. Kulturmiljö Områden med höga kulturvärden Kristianopel utgör riksintresse för kulturvård. Ett stadsmiljöprogram föreslås tas fram för att skydda bebyggelsemiljön. Klimat Stigande havsvattennivåer Torhamns udde och Kristanopel ligger lågt och kommer att påverkas av stigande havsvattennivåer. Ny bebyggelse ska följa policy om lägsta grundläggningsnivå. Ny bebyggelse i särskilt utsatta områden kräver särskilda åtgärder. Mångfald Fördjupning av översiktsplan för skärgården bidrar till att skapa förutsättningar för olika typer av bostäder så som radhus, villor och lägenheter vilket skapar mångfald i bostadsområdena. Planen föreslår även förbättrade kommunikationer vilket även bidrar till fler kan ta sig till Karlskrona skärgård. Nationella folkhälsomål Förtätning och komplettering av befintliga samhällen skapar större underlag för kollektivtrafiken, vilket kan bidra till att flera av folkhälsomålen uppnås. Ekonomiska konsekvenser Boendemiljö Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Näringsliv En förtätning och komplettering av befintliga samhällen bedöms leda till en höjd attraktionskraft och ett stärkt näringsliv. Förbättrade kommunikationer skapar även bättre förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. Infrastruktur Utbyggnad av vatten- och avloppsnätet utgör en stor kostnad för de hushåll som ännu har enskilt VA. Riksintressen Försvarsmakten Torhamn och Kristianopel omfattas av riksintresse för totalförsvaret. Riksintresset säkerställs genom att ingen ny bebyggelse tillkommer inom samrådsområdet i Torhamn. Sociala konsekvenser Barnperspektivet Med ny bebyggelse i Karlskrona skärgård skapas möjligheter till ett ökat serviceunderlag som breddar utbudet och ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik. Jämställdhet Det är viktigt att det finns ett brett bostadsutbud för att skapa ett bredare bostadsutbud vilket bidrar till att invånare med olika möjligheter och behov ges möjlighet att bo i samma område. En blandning av funktioner 120 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

121 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj

122 UPPFÖLJNING OCH FRAMTIDA PLANERING Utredningar För att följa upp konsekvenserna av fördjupning av översiktsplan för skärgården föreslås att föjande uppdrag ges till berörda nämnder: - Kulturmiljöprogram för Karlskrona kommun. - Områdesbestämmelser för Östra Hästholmen, Inlängan, Stenshamn/Utlängan, Ungskär och Långören. - Stadsmiljöprogram för Kristianopel. - Områdesbestämmelser för östra skärgården/ Torhamn. - Undersöka möjligheten till en gemensam organisation för skötsel av Blekinge skärgård. - Bildande av naturreservat. Aktualitetsprövning Miljökonsekvensbeskrivningen aktualitetsprövas i samband med att fördjupning av översiktsplan för skärgården i sin helhet aktualitetsprövas. 122 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Samrådshandling maj 2013

123 ALLMÄNNA INTRESSEN BEFOLKNING 124 BOSTÄDER 128 KOMMUNIKATIONER 130 ARBETE & NÄRINGSLIV 132 SERVICE 134 SJÖFART OCH HAMNAR 136 BÅTLIV 140 NATURMILJÖ 142 REKREATION & FRITID 148 KULTURMILJÖ 152 ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA 158 BESÖKSNÄRING OCH TURISM 162 VATTEN 166 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 170 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 176 FÖRSVARSMAKTEN 184 RIKSINTRESSEN 186 FÖRORDNANDEN 190 MELLANKOMMUNALA & REGIONALA INTRESSEN

124 BEFOLKNING Befolkningsutveckling Karlskrona kommuns befolkning uppgick år 2012 till personer. Av dessa bor mer än hälften i tätorten Karlskrona/Lyckeby. I Karlskrona skärgård bor drygt invånare. Sedan föregående fördjupning av översiktsplan för skärgården från 1999 har kommunens befolkning ökat med ca invånare. Befolkningsökningen har framförallt skett i tätorterna och centrala Karlskrona men även Skillingenäs och Trummenäs har varit attraktiva alternativ. Samtidigt har en befolkningsminskning skett på landsbygden och i de mindre samhällena. I Karlskrona skärgård skiljer sig antalet invånare stort mellan de så kallade storöarna med vägförbindelse eller vägfärja och de mindre öarna i östra skärgården. Sedan 1999 har förändringar skett i befolkningsmängden för de olika öarna. Hasslös befolkning har ökat med 50 personer, Aspö har minskat 9 personer, Tjurkö har efter en ökning i början av 2000-talet minskat med 3 personer. Sturkö har minskat med 82 personer, Senorens befolkning har minskat med 4 personer, Möcklö har ökat med 53 personer, Ytterön/ Östra Hästholmen har efter en ökning i mitten av perioden minskat med 4 personer och öarna utan fast landförbindelse i östra skärgården har minskat med 20 personer under perioden Stora förändringar har även skett i åldersfördelningen, med en större ökning av andelen äldre i skärgården än i kommunen totalt. I statistiken ingår endast personer som är folkbokförda på respektive ö och inte hur många som är sommarboende. När det gäller underlag för service etc. kan det därför finnas ett behov av vidare utredning och analys av detta förhållande då folkmängden kan dubbleras i vissa områden under sommarperioden. Torhamn och Kristianopel ingår inte i statistiken för befolkningen. De ingår dock i fördjupning av översiktsplan för skärgården med anledning av att de utgör viktiga servicenav för skärgården. 124 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

125 Folkmängd och befolkningsutveckling Källa: Befpak SCB Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Möcklö Ö Hästh. /Ytterön Ö skärg TOTALT Diagram över befolkningsutvecklingen i Karlskrona skärgård , Index 1999= Index 1999= Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Möcklö Ö Hästholmen/Ytterön Östra skärgården FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

126 Åldersfördelning I Karlskorna skärgård skiljer sig åldersfördelningen mellan de olika öarna. Andelen unga (16-24 år) är i skärgården genomgående lågt och ligger under snittet i Karlskrona kommun. De så kallade mellanåldrarna (25-44 år) är också under snittet på samtliga öar. Genomgående för alla öarna är att andelen invånare i övre mellanåldrar och äldre åldrar (45-64, 65- år) är stor, snittet ligger högre än kommunen med undantag för Möcklö som har lägre andel personer 65 år och äldre än Karlskrona kommun i genomsnitt. Könsfördelning Befolkningens könsfördelning i hela skärgårdsområdet är samma som för Karlskrona kommun totalt med 51 % män och 49 % kvinnor. Studeras varje ö för sig blir dock några skillnader synliga. De större öarna, med fler invånare har ingen större avvikelse när det gäller könsfördelningen, men på t.ex. Tjurkö är andelen kvinnor större än andelen män. Utveckling Fördjupning av översiktsplan för skärgården ska skapa förutsättningar för en levande skärgård i Karlskrona och förändra trenden från avflyttning till inflyttning samt skapa en föryngrad befolkningsstruktur. För utvecklingen av Karlskrona skärgård är det avgörande att såväl kvinnor som män i alla åldrar ska se en möjlighet att kunna bosätta sig, arbeta och leva i området. Frågor som kan vara avgörande är, utöver bostäder, tillgången till service av olika slag, kollektivtrafik och möjligheten att kombinera boende i skärgårdsområdet med förvärvsarbetande. MÅL BEFOLKNING - Karlskrona kommuns långsiktiga mål är att bli invånare enligt översiktsplan Öka antalet bofasta i Karlskrona skärgård i alla åldrar. Folkmängd och befolkningsstruktur Källa: Befpak SCB Ålder Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Möcklö Ytterön/ Östra Ö.Hästh. skärg TOTALT Befolkning, andelar i olika åldrar Källa: Befpak SCB Ålder Kommunen Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Möcklö Ytterön/ Östra totalt Ö Hästh. skärg ,9 19,1 13,4 8,8 14,6 15,5 24,3 20, ,0 7,1 5,9 9,9 9,9 8,7 6,2 9, ,9 22,2 14,2 7,7 18,7 19,5 24,8 9, ,5 24,5 32,6 29,1 31,3 26,5 27,0 31,5 54, ,7 27,1 33,9 44,5 25,4 29,7 17,7 29,6 45,5 TOTALT FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

127 Möcklö Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Senoren Ytterön/ Östra Hästholmen Östra Skärgården Utklippan Öarna i Karlskrona skärgård som ingår i fördjupning av översiktsplan för skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

128 BOSTÄDER Bebyggelsestruktur I Karlskrona skärgård består bostadsbeståndet till övervägande del av småhus. Flerbostadshus finns enbart på Hasslö och på Sturkö. Karaktären på bebyggelsestrukturen skiljer sig mellan de olika öarna. Sedan förra fördjupningen av översiktsplanen för skärgården från 1999 har framförallt storöarna kompletterats med ny småhusbebyggelse. Bebyggelsen på Sturkö är främst lokaliserad till öns norra och östra kust. Bebyggelsestrukturen består främst av småhus, enstaka gårdar och ett fåtal flerbostadshus. Stora delar av den äldre bebyggelsen är samlad kring fiskelägen och kyrkan. Hasslös bebyggelse är förhållandevis spridd med tyngdpunkten på öns östra och norra del. Bebyggelsestrukturen domineras av permanent villabebyggelse, men det finns även ett fåtal flerbostadshus. Tången och Hallarna är de delar av Hasslö som har mest äldre bebyggelse bevarad. Aspös bebyggelse är till största delen lokaliserad till öns kust, där den östra kusten är tätast exploaterad. På Aspös västra och södra delar finns några mindre bysamlingar. Bebyggelsen består främst av småhus men även äldre bebyggelse såsom torp och mindre gårdar med anknytning till småjordbruk och fiske. Bostadsområde vid Sanda på Sturkö. Senorens bebyggelse är till största del samlad kring byarna Västernäs och Östernäs samt längs den södra kusten. I de gamla byarna kan mönstret från det gamla odlingslandskapet tydas då gårdarna ligger samlade längs byvägen som förr utgjorde gränsen mellan inoch utägomark. På Senoren finns mer gårdsbebyggelse jämfört med övriga öar i Karlskrona skärgård. Möcklös bebyggelse är framför allt samlad till den högsta delen mitt på halvön och består främst av gårdsbebyggelse och småhus. Bebyggelse vid Drottningsskär på Aspö. Tjurkös bebyggelse är relativt spridd över ön, med bysamlingar både i norr och söder. I anslutning till stenbrottet kring Herrgården i norr är karaktäristisk bebyggelse bevarad med kaserner och stenhuggarstugor. Ytteröns/Östra Hästholmens bebyggelse är koncentrerad till den norra delen av Ytterön och Hästholmens by i söder. Bebyggelsen består av småhus och gårdsbebyggelse. Inlängans bebyggelse ligger främst längs med bygatan på öns sydöstra del, något mer gles bebyggelse finns i mitten på ön. Bebyggelsen består av småhus. 128 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

129 Bebyggelsen på Stenshamn är koncentrerad till fiskeläget och ligger samlad runt och längs med bygatan i nordsydlig riktning. Bebyggelsen består av småhus. PåUtlängan finns förutom småhusbebyggelse även ett fåtal gårdar placerade längs med öns huvudväg likt en radby samt ett fåtal småhus. Fyr och bostadsbyggnad finns vid södra udden. Ungskärs bebyggelse är koncenterad till fiskeläget i den den södra delen av ön och bebyggelsen sträcker sig längs en bygata i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen består av småhus. Långörens bebyggelse är koncentrerad till den norra delen längs en bygata som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen består av småhus. Torhamns och Sandhamns bebyggelse är framförallt samlad kring vägen som passerar genom samhällena och består främst av småhusbebyggelse. Kristianopels bebyggelse är samlad kring vägarna innanför och utanför stadsmuren. Bebyggelsen består av småhus. Utbud och efterfrågan I Karlskrona skärgård består bostadsbeståndet till övervägande del av småhus. Efterfrågan på markbostäder som radhus och parhus ökar dock. Det är framförallt den äldre generationen som efterfrågar ett mindre boende för att kunna bo kvar på sin hemort men även av yngre och ensamstående. I Karlskrona skärgård finns det kommunala tomter på Hasslö, Aspö och i Sandhamn. Bebyggelseutvecklingen i Karlskrona skärgård bör framförallt ske genom kompletterande bebyggelse i anslutning till befintliga samhällen och byar för att skapa en hållbar utveckling för en levande skärgård. På detta sätt kan befintlig infrastruktur utnyttjas samtidigt som större underlag för service skapas. Vid komplettering av byar ska placering av nya hus även ta hänsyn till den ursprungliga strukturen i den omgivande skärgårdsmiljön. Ambitionen är även att skapa större utbud av olika boendeformer för att ge valfrihet och erbjuda människor möjlighet att bo kvar i samma område i livets olika skeden. Försvarsmakten verksamhet kan periodvis ge kraftiga bullerstörningar i både byar och på landet vilket styr lokalisering av störningskänslig bebyggelse. MÅL BOSTÄDER - Antalet bostäder i Karlskrona skärgård ska öka. - Ny bebyggelse ska tydligt integreras med den omgivande skärgårdsmiljön med bibehållen karaktär. - Bebyggelsen ska koncentreras till där det finns kollektivtrafik eller där kollektivtrafik är möjlig att ordna. - Bebyggelsestrukturen ska blandas med bostäder, arbetsplatser och service för att skapa förutsättningar för en levande skärgård. - Utbudet av boendeformer ska vara varierat. Utveckling Målet är att Karlskrona kommuns befolkning ska öka till cirka invånare till år För att detta ska kunna realiseras måste nya bostäder tillkomma. Karlskrona skärgård har potential att kunna erbjuda attraktiva bostäder i unika lägen. En utveckling av skärgården med fler boende är dock beroende av ett antal faktorer. En avgörande faktor är att säkra en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Stor restriktivitet till nybyggnation med enskilt vatten och avlopp föreslås i skärgården tills en vatten- och avloppsplan för hela Karlskrona kommun har tagits fram. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

130 KOMMUNIKATIONER Ett väl fungerande transportsystem underlättar människors vardag och är en förutsättning för en levande skärgård. Boende i Karlskrona skärgården är beroende av kommunikationer med fastlandet och mellan öarna för att tillgodose tillgängligheten till arbete, skola, handel och service. För näringslivet innebär det ökad konkurrenskraft och tillväxt genom att bra kommunikationer underlättar kontakterna med kunder, leverantörer och samarbetspartners i och utanför Blekinge. Vägar och vägfärja Storöarna Hasslö, Tjurkö, Sturkö och Senoren har fast landförbindelse medan Aspö försörjs med en vägfärja som Trafikverket ansvarar för. Ytterön/ Östra Hästholmen förbinds med fastlandet genom en kabelfärja som går mellan Yttre Park och Ytterön. Färjan drivs av Ytterön-Hästholmens samfällighetsförening och finansieras främst av Trafikverket och Karlskrona kommun, men även av biljettintäkter. Trafikverket är väghållare för de vägar som förbinder de större öarna i Karlskrona skärgård med fastlandet. Hasslö förbinds med länsväg 673 som sträcker sig söderut från E22:an. Senoren, Sturkö och Tjurkö förbinds med fastlandet genom länsväg 738 som sträcker sig från E22 i Torstäva söderut över Möcklö och vidare västerut till öarna. Kristianopel förbinds med länsväg 757 från E22 i Fågelmara samt även länsväg 763 från Aspö vägfärja. Brömsebro. Torhamn förbinds från E22 i Jämjö via länsväg 748 samt länsväg 751 från Torhamn till korsning väster om Kristianopel, den så kallade Kustvägen. De öar som saknar fast landförbindelse har enskilda väghållare förutom Aspö som har statlig väghållning på de övergripande vägarna. Vägnätet på öarna håller en skiftande standard. På storöarna är vägarna i huvudsak smala förutom huvudvägen från E22 till Garpahamnen på Hasslö och huvudvägen från Möcklö till Tjurköbron. Östra skärgårdens mindre öar Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören har ingen biltrafik och vägarna består till största del av mindre grusvägar. Utveckling I Karlskrona skärgård är det statlig eller enskild väghållare som råder över vägarnas kvalité och utbyggnad. Vid större exploateringar ska exploatören säkerställa att befintlig infrastruktur klarar den ökade belastningen. Gång- och cykeltrafik Cykel är ett viktigt transportmedel på många av öarna i Karlskrona skärgård. Separata gång- och cykelvägar finns idag bara längs kortare sträckor, exemplevis vid Aspö Mad och på Sturkö, och utgör inte ett sammanhållet cykelnät. Utveckling Längs de större huvudvägarna med mycket trafik finns behov av separerad gång- och cykelväg. Till exempel längs med Hasslövägen/Garpavägen som sträcker sig från E22 till Garpahamnen, från Aspö Mad till Lökanabben, längs med Sturkövägen från Trummenäs, via Möcklö, Senoren, Sturkö och till Herrgårdsviken på Tjurkö. Det finns även behov av gång- och cykelväg mellan Kullen och Uttorp på Sturkö och längs Sandhamnsvägen i Torhamn. Utmed dessa huvudstråk finns många målpunkter såsom skola och livsmedelsaffär som det är viktigt att höja trafiksäkerheten till. Med trafiksäkrare gång- och cykelvägar skapas bättre förutsättningar för ökad cykling, vilket bidrar till en hållbar utveckling. En utveckling av gång- och cykelnätet 130 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

131 på storörana bidrar även till att koppla samman öarna vilket gynnar cykelturismen. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Karlskrona är främst till för arbetsoch skolresor, vilket gör att turtätheten är störst under dagtid på vardagar. Öarna Hasslö, Tjurkö, Sturkö och Senoren trafikeras av busstrafik. Aspö har inga busslinjer utan trafikeras enbart med vägfärja från Trossö. Boende på Ytterön och Östra Hästholmen är hänvisade till busstrafik från Gisslevik som ligger cirka 2,5 km från Yttre Park där linfärjan landar. Östra skärgården trafikeras av båttrafik med slutstation Torhamn. Under sommarhalvåret har båttrafiken högre turtäthet och utgår då från Trossö. Skärgårdstrafiken Karlskrona skärgård trafikeras sommartid av fyra båtlinjer som når alla storöar förutom Hasslö. Östra skärgården trafikeras av två båtlinjer sommartid. Karlskrona skärgård trafikeras även av sjötaxi. Utveckling Det är viktigt att skapa attraktiva och snabba kommunikationer för att locka fler att flytta till Karlskrona skärgård. En väl sammanhållen bebyggelse ger bättre förutsättningar för gående och cyklister samt bidrar till ett större underlag för kollektivtrafiken. Avståndet mellan Karlskrona, Trossö, och flera av storöarna är betydligt kortare vattenvägen än landvägen. För att skapa ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen bör kollektivtrafik på vatten utvecklas. Resan blir då kortare och ett mer hållbart alternativ. En möjlig utveckling kan vara en skärgårdspendel för pendling både till skola och arbete. Det gäller framförallt till öarna Tjurkö och Sturkö som har mycket tid att vinna på en så kallad skärgårdspendel. Turtätheten med båttrafiken är idag begränsad och tillåter ingen flexibel arbetspendling, särskilt inte under vinterhalvåret då antalet avgångar minskas. Den reguljära turtätheten bör utökas och turlistorna anpassas till olika resenärers önskemål. Tilläggsplatser för båtar föreslås på Trossö och skärgårdstrafiken föreslås även trafikera Hasslö och Djupvik på Aspö. MÅL KOMMUNIKATIONER - Kollektivtrafiken i skärgården ska vara mer attraktiv och konkurrenskraftig gentemot biltrafiken. - Satsning på vattenburen kollektivtrafik för att skapa attraktivare kollektivtrafik. - Verka för ett utbyggt gång- och cykelvägnät som länkar samman öarna, skapar säkra stråk mellan viktiga målpunkter och uppmuntrar till cykelpendling. - Ordna parkeringsplatser för båtar på Trossö. Linjekarta över buss- och båttrafiken i Karlskrona kommun. Källa: Blekingetrafiken FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

132 ARBETE & NÄRINGSLIV Karlskrona skärgård har en stor potential för utveckling av arbete och näringsliv bland annat inom besöksnäringen. De branscher som sysselsätter flest i skärgården är hantverkare, service och småskalig produktion av livsmedel. Därtill finns även lantbrukare och fiskare. Sysselsättning, arbetsmarknad och pendling Karlskrona skärgård har en förvärvsarbetande befolkning som 2010 uppgick till cirka personer. Sysselsättningsnivån i skärgården varierar något mellan de olika öarna. Hasslö och Sturkö har högre förvärvsfrekvens än Karlskrona kommun totalt medan Aspö, Tjurkö och Senoren och ligger strax under. Östra skärgården har lägst förvärvsfrekvens. Antalet arbetstillfällen i Karlskrona skärgård är begränsat. Som de flesta av Karlskronas övriga bostadsorter har skärgården en negativ nettopendling, det vill säga antalet personer som reser till annan ort för att arbeta är större än antalet personer som kommer till orten för att arbeta. Flest arbetstillfällen finns på Hasslö och Sturkö. De öar som har fast förbindelser med fastlandet har störst befolkning men också de högsta utpendlingssiffrorna. Näringslivsstruktur I Karlskrona skärgård har det sedan lång tid tillbaka funnits ett försörjningsmönster som innebär en kombination av olika sorters sysselsättningar. På många av öarna har fiske ursprungligen varit en av huvudnäringarna tillsammans med småskaligt jordbruk och djurhållning. Både fisket och jordbruket är idag näringar som är svåra att livnära sig på då det utövas i liten skala. Idag är det lokala näringslivet i Karlskrona skärgård inriktat på småföretagande och mångsyssleri. Många företagare arbetar med annat bredvid sin huvudsakliga verksamhet. Sedan 1999 har antalet arbetstillfällen ökat på alla öar. De största ökningarna har skett inom näringsgrenarna tillverkning och utvinning, byggverksamhet men även företagstjänster. Många mindre företag i skärgården verkar med en inriktning mot besöksnäring och båtservice. Areella näringar Mycket av de värden som finns i natur- och kulturmiljön är beroende av de areella näringarna för att fortleva. Framför allt betning av markerna är en viktig faktor för att bevara naturmiljön. Karlskrona skärgård ingår i Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Samverkansarbetet utgör ett forum för en vidareutveckling av försörjningsmöjligheter i kust- och skärgårdsområdet. Jord- och skogsbruk Jordbruket i Karlskrona skärgård är koncentrerat till storöarna. På Senoren finns de bästa förutsättningar för jordbruk, förhållandena här liknar det angränsande fastlandet. På övriga öar är jordmånen magrare och gårdarna ofta mindre. Sysselsättning, arbetsmarknad och pendling 2010 Källa: Ampak 2010, SCB Förvärvsfrekvens (20-64 år) Antal förvärvsarbetande med bostad i området Antal arbetstillfällen i området Inpendling Utpendling Nettopendling Kommunen totalt 76,9 % Hasslö 82,3 % Aspö 76,7 % Tjurkö 65,0 % Sturkö 80,6 % Senoren 76,0 % Östra skärgården 71,1 % FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

133 Skogs- och jordbruksmarken i skärgårdsområdet är viktig ur ett lokalt kulturhistoriskt perspektiv samt för landskapsbilden. Den småskaliga struktur som är typiskt för skärgårdens jordbruk är en del av skärgårdens traditionella identitet. Framförallt gäller detta Senoren men även jordbruk på Tjurkö och Sturkö. Betesdriften som i långa tider format det typiska skärgårdslandskapet har på senare tid minskat kraftigt med igenvuxna hagar och marker som följd. Ett fåtal lantbrukare finns idag bosatta i Karlskrona skärgård. De spridda jordbruksarealer som finns på öarna gör arbetet för de enskilda lantbrukarna svårbrukat. En del av marken brukas av lantbrukare från fastlandet. Det är också ofta härifrån den boskap som betar i landskapet kommer, vilket innebär att djuren transporteras med båt ut på öarna varför båttilläggning måste möjliggöras och ramper och kajanläggningar måste vara tillgängliga. Brist på betesdjur gör att det idag är svårt att fylla det behov av beteshävd som finns på öarna och i kustbandet. Lagen om daglig tillsyn av djuren kan innebära praktiska problem. Samverkan mellan djurhållare, fastighetsägare med flera behövs för att möjliggöra en fortsatt och rationell betesdrift i området. Fiske Fisket har i alla tider varit en betydande näring i Karlskrona skärgård och på många av öarna har fisket utgjort grunden i ekonomin. Fyra av fem hamnar som används av fiskenäringen i Karlskrona kommun ligger i skärgården. Dessa är Garpahamnen på Hasslö, Ekenabben och Sanda på Sturkö och Sandhamn. Det kustnära fisket har präglat kulturmiljöerna med sina fiskelägen. Det småskaliga kustfisket har dock under en längre tid trängts tillbaka. Fisket längre ut till havs har istället gått mot större fångster med färre båtar. Havsoch vattenmyndigheten bedriver samverkansprojekt med andra aktörer inom fisket för att fiskbestånd och biotoper ska behandlas på ett mer hållbart sätt. Inom ramen för Leader Blekinge bedrivs utvecklingsprojektet Blekinge fiskområde. Grus- och bergtäkter I Karlskrona skärgård finns idag ingen aktiv täktverksamhet. Grus- och bergtäkter har dock förekommit, främst på Tjurkö där stenindustrin under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bidrog till militära anläggningar och vägbyggen. Utveckling Det är viktigt att företag kan utvecklas i Karlskrona skärgård, men även att skapa förutsättningar för nya aktörer. Att ha förståelse för företagares förutsättningar Fiskebåt i Ekenabben på Sturkö. och behov är avgörande för skärgårdens utveckling. I planeringen för en framtida utveckling av Karlskrona skärgård bör utredas hur fler arbetstillfällen kan komma till stånd i närområdet. Fler lokala arbetsplatser gör Karlskrona skärgård mer attraktiv för inflyttning och avlastar miljön då pendlingstrafiken minskar. Föreslagen utveckling av näringslivet stärker även utveckling av biosfärområdet Blekinge arkipelag. I Karlskrona skärgård utvecklas fler företag inom besöksnäringen, samt inom varvs- och serviceverksamheter gentemot såväl den kommersiella sjöfarten som inom fritidsbåtssektorn. Möjligheten för företag inom upplevelse, rekreation och fisketurism är mycket stor. Även försvarets lämnade anläggningar kommer att spela en allt större roll för besöksnäringen i i Karlskrona skärgård, så kallad militärturism. För näringsidkare i skärgården är det också av stor vikt att besöksäsongen förlängs till att även omfatta vår, höst och vinter. Se vidare kapitel besöksnäring och turism. Grebbegården har betydelse för näringslivet i den östra skärgården då området utgör en viktig plats för stora transporter, djurtransporter med mera till östra skärgården. MÅL ARBETE & NÄRINGSLIV - Karlskrona kommun ska verka för bra data- och telekommunikation i hela skärgården. - Bra pendlingsmöjligheter gör det möjligt att bo och arbeta i skärgården. - Förbättra förutsättningarna för besöksnäringen. - Jordbruksmark ska inte tas i anspråk i annat fall än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. - Underlätta för betesdrift FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

134 SERVICE Offentlig service är service som kommun eller stat har huvudansvar för, även om den drivs i annan regi. Det är till exempel skola, vård och omsorg, bibliotek samt museum. Den kommersiella servicen utgörs framför allt av handel. Utbildning Förskolor I Karlskrona skärgård finns idag fyra förskolor som finns på Aspö, Sturkö och två på Hasslö. Barnen på Tjurkö erbjuds förskoleplats på Sturkö. För Senoren och Möcklö finns närmsta förskola i Ramdala och för Ytterön/Östra Hästholmen samt östra skärgården finns förskolor i Jämjö och Torhamn. Grundskolor I Karlskrona skärgård finns tre kommunala grundskolor. På Aspö finns Aspöskolan med grundskoleklasser upp till årskurs 5. Eleverna går från och med årskurs 6 i skola på Trossö. Hasslö skola har grundskoleklasser upp till årskurs 6, från och med årskurs 7 går eleverna i skola i Nättraby. På Sturkö finns Sturköskolan med grundskoleklasser upp till årskurs 6. De barn som bor på Senoren, Möcklö, Ytterön/Östra Hästholmen eller i östra skärgården erbjuds plats på grundskolor i Jämjö, Ramdala respektive Torhamn. Skolorna i Torhamn och Ramdala har upp till årskurs 6. Karlskrona kommun erbjuder skolskjuts till de barn som bor i skärgården. Gymnasium I Karlskrona kommun är alla gymnasieskolor lokaliserade till Trossö där det finns fyra kommunala gymnasieskolor samt friskolor. Utveckling Nya tomter för förskolor och skolor bör vara tillräckligt stora för att ge plats för både skol- och förskolenheter och kunna erbjuda flexibilitet för framtida förändrade behov. Förskolor och skolor bör lokaliseras i närheten av grönområden. MÅL UTBILDNING - Elevunderlaget för skolorna i Karlskrona skärgård ska säkras genom att öka antalet bofasta. - Vid planering av nya bostadsområden eller förtätning görs detta i samverkan mellan berörda förvaltningar så att behovet av förskolor och skolor tillgodoses. Vård och omsorg Sjukvård På Hasslö finns en distriktssköterskemottagning och en barnhälsovårdcentral medan närmaste vårdcentral finns i Nättraby. För boende på Aspö finns närmaste vårdcentral på Trossö. Öarna Tjurkö, Sturkö, Senoren och Möcklö tillhör vårdcentralen i Jämjö men det finns även en distriktssköterskemottagning och en barnhälsovårdscentral på Sturkö. För den östra skärgården finns närmaste vårdcentral i Jämjö. Utveckling En utveckling pågår av så kallad välfärdsteknologi, där digitala vårdtjänster ska kunna erbjudas i hemmen, till exempel enklare undersökningar och rådgivning. Det kan innebära en möjlighet för befolkning i skärgården att få bättre tillgång till sjukvård i hemmet trots längre avstånd till sjukhus och vårdcentraler. Äldreomsorg Karlskrona skärgård har en hög andel äldre personer som även antas öka. Äldreomsorgens verksamheter i skärgården omfattar omvårdnadsboenden, hemtjänst i ordinärt boende samt sociala träffpunkter. I Karlskrona skärgård finns ett omvårdnadsboende på Hasslö. Exempel på omvårdnadsboende i närheten av skärgården är Nättraby, Ramdala och Jämjö. Torhamns hemtjänst ansvarar för hemtjänstinsatser för 134 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

135 brukare i östra skärgården som i dagsläget finns på fyra öar utan fast vägförbindelse. Trossös hemtjänst ansvarar för hemtjänstinsatserna på Aspö. Utöver detta finns det även hemtjänst på Hasslö och Sturkö. Persontransporterna till och från öarna utan fast vägförbindelse har under en längre tid varit en försvårande och fördyrande omständighet i äldreomsorgsarbetet. På Aspö, som saknar färjetrafik nattetid, finns nattpersonal på ön. I östra skärgården finns transportproblematiken även dagtid. Det krävs flexibilitet och skräddarsydda lösningar för att invånare i skärgården ska kunna få sina omsorgs- och omvårdnadsbehov tillgodosedda. Skärgård som boendemiljö innebär stora krav på fungerande och pålitliga tekniska lösningar. Infrastrukturen ska vara så robust att den klarar av strömavbrott och krävande väderförhållanden. Utveckling Ambitionen är att skapa större utbud av olika boendeformer för att ge valfrihet och erbjuda människor möjlighet att bo kvar i samma område i livets olika skeden. Tillskapandet av mindre bostäder gör det möjligt för bland annat äldre personer att byta bostad men ändå bo kvar i Karlskrona skärgård. Efterfrågan av trygghetsbostäder ska utredas i samband med den övriga bostadsförsörjningen i Karlskrona skärgård. Behovet av nya omvårdnadsboenden ska beaktas vid detaljplanering av bostadsområden. Nya omvårdnadsboende bör lokaliseras med hänsyn till trafik och kollektivtrafik. Vid planering av boenden är närhet och tillgänglighet till servicefunktioner som distriktsköterska och livsmedelshandel också av stor betydelse. MÅL VÅRD & OMSORG - Vid planering av nya bostadsområden eller förtätning görs detta i samverkan mellan berörda förvaltningar så att behovet av bostäder för människor med särskilda behov och äldre tillgodoses. - Nybyggda bostäder, utomhusmiljöer och allmänna byggnader ska ha god tillgänglighet för alla, både som fysisk miljö och ur funktions-, trivsamhets- och trygghetsaspekter. Kultur och museum Kulturlivet i Karlskrona skärgård bygger på lokala och privata initiativ med exempelvis opera på Ungskär, Aspö konstrunda, Hasslöfestivalen med mera. I Karlskrona skärgård finns filialbibliotek på skolorna på Hasslö och på Sturkö. I Karlskrona skärgård finns några mindre museer. På Tjurkö har Blekinge Museum sommartid en utställning om stenhuggerinäringen. På Aspö finns KA2 Museum för rörligt Kustartilleriregemente. Bebyggelse som ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona finns även att besöka på flera ställen, bland annat Kungsholms fort och Drottningskärs kastell. Utveckling I Karlskrona skärgård har en intressant historia med potential att utveckla besöksmål i form av fler museer, inom befästningspark Karlskrona. Världsarvet Örlogsstadens Karlskrona och stadens marina historia skulle kunna utnyttjas i större utsträckning, exempelvis genom utökad museiverksamhet och besöksverksamhet. MÅL KULTUR & MUSEUM - Stimulera lokala initiativ för kulturlivet. - Bibehåll befintliga bibliotek. - Underlätta för bygdemuseer. - Utveckla befästningspark Karlskrona och världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Handel Livsmedelsaffär finns på Hasslö, Aspö, Sturkö och Senoren samt på fastlandet i Torhamn och Kristianopel. För boende i den östra skärgården levereras dagligvaror med skärgårdstrafiken från butiken i Torhamn. Bensinstation/pump finns på Hasslö, Sturkö och Möcklö. Postombud finns i livsmedelsbutikerna. Utveckling Fungerande samhällsservice är en förutsättning för att öka antalet permanentboende i Karlskrona skärgård. En väl sammanhållen bebyggelse ger ett större underlag för både den offentliga och kommersiella servicen vilket gynnar boende och besökande. MÅL HANDEL - Handeln i Karlskrona skärgård föreslås stärkas genom att öka antalet bofasta, vilket gynnar såväl offentlig som kommersiell service. - Förlängning av turistsäsongen bidrar till att säsongsbutiker kan hålla öppet längre. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

136 SJÖFART OCH HAMNAR Sjöfart Karlskrona kommun har en djuphamn på Verkö med färjetrafik till Polen och främst under sommartid anlöp av kryssningsfartyg. Via Karlskrona hamn passerar cirka passagerare och drygt 1,8 miljoner ton gods per år. Hamnen på Verkö utgör ett riksintresse och har stor utvecklingspotential. Handelshamnen på Trossö är av mindre betydelse, men viss båttrafik förekommer, framför allt lossning av fisketrålare. Trafiken till och från dessa båda hamnar passerar genom Karlskrona skärgård, mest frekvent är trafiken i Aspösund mellan Aspö och Tjurkö. En ökad transport till sjöss kommer att påverka skärgården och dess öar, men vilka konsekvenser den ökade transporten till sjöss kan få bör utredas vidare. Hamnar Hamnarna i Karlskrona skärgård består i många fall av traditionella fiskehamnar vars användning idag delas mellan fiskenäringen, båtplatser och gästhamnsverksamhet. De flesta hamnarna i Karlskrona skärgård ägs och drivs av Karlskrona kommun. Vissa av hamnarna drivs dock ideellt av föreningar via entreprenadavtal med Karlskrona kommun. Bland dessa finns Lökanabben på Aspö och hamnen i Torhamn. Föreningarna betalar en årlig avgift till Karlskrona kommun för att nyttja hamnen och står för tillsyn, drift, löpande och periodiskt underhåll. En presentation av hamnar i Karlskrona skärgård följer nedan. Hasslö Hallahamnen Hallahamnen är en gammal fiskehamn som ligger på den norra sidan av Hasslö. Hamnen var tidigare en av Karlskronas största fiskehamnar, men idag finns endast en yrkesfiskare kvar. Vid hamnen finns en samling välbevarade fiskebodar. Hallahamnen används i stor utsträckning av fritidsbåtar och där finns toalett, dusch, el och vatten. Karlskrona kommun äger hamnen och sköter driften. Garpahamnen Garpahamnen ligger på södra sidan av Hasslö. Hamnen är en gammal fiskehamn, men används idag för en rad aktiviteter. Garpahamnen delas mellan fiskare, fritidsbåtar, gästhamnsverksamhet, ett båtvarv och sjöräddningen som har sin verksamhet här. Karlskrona kommun äger och driver hamnen. Karlskrona Karlskrona stadsmarina Karlskrona stadsmarina eller Tallebryggan ligger på Trossö i centrala Karlskrona. Hamnen rymmer cirka 400 båtplatser. Karlskrona kommun äger och driver hamnen. Karlskrona stadsmarina ska främst tillgodose tillgång på centralt placerade båtplatser samt möjliggöra gästhamnsverksamhet för anlöpande båtar som vill besöka Karlskrona. En utveckling av stadsmarinan pågår. Garpahamnen på Hasslö. Aspö Lökanabben Lökanabben ligger på Aspös västra sida. Aspö Båtklubb arrenderar Lökanabben och driver hamnverksamheten helt ideellt. Hamnen är framför allt en småbåtshamn men här finns även fiskebåtar. 136 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

137 Sturkö Sanda Sanda hamn ligger på den nordvästra sidan av Sturkö, i sundet mellan Sturkö och Tjurkö. Hamnen, som är skyddad från sydliga vindar då den ligger norr om Tjurköbron, används i huvudsak som småbåtshamn men det finns även några mindre fiskebåtar. Hamnen ägs och drivs av Karlskrona kommun. Sanda hamn saknar kommunalt vatten och avlopp. Sturkö Båtsällskap har önskemål om att ta över driften av hamnen och att driva den i egen regi. Ekenabben Ekenabben ligger på den sydvästra sidan av Sturkö, söder om Tjurköbron. Fisket dominerar användningen med flera fiskebåtar från trålare till mindre fiskebåtar. Det finns även utrymme för fritidsbåtar i hamnen samt 16 gästplatser. Ekenabben saknar kommunalt vattenoch avlopp. Senoren Ekenäs Ekenäs hamn ligger på sydvästra sidan av Senoren. Hamnen används huvudsakligen som fritidsbåtshamn. Karlskrona kommun äger och driver hamnen. Torhamn Torhamns hamn ligger i sydvästra Torhamn. Hamnen används huvudsakligen som fritidsbåtshamn. Torhamns hamn ägs av Karlskrona kommun, men drivs av Torhamns båtsällskap. Karlskrona kommun äger hamnen, men har arrenderat ut driften av den innersta piren. På de övriga två pirarna sköter kommunen driften. Det fiske som finns i hamnen idag är till största delen småskaligt. Det rör sig om ett tiotal fiskebåtar som ligger i hamnen. Grebbegården Hamnen i Grebbegården har stor betydelse för hela den östra skärgården. Den utgör en bas för transporter till östra skärgården vad gäller transporter av gods, byggnadsmaterial med mera. Men framför allt är hamnen i Grebbegården viktig för djurtransporter för lantbruket, som är en förutsättning för det öppna landskapet genom betesdrift. Grebbegården utgör också en viktig punkt för skärgårdsborna då det är där de har möjlighet att angöra med egna båtar på ett enkelt sätt. Östra skärgården Hamnarna i den östra skärgården är av mycket stor betydelse då de utgör entrén till öarna. Samtliga hamnar i den östra skärgården ägs av Karlskrona kommun. Långören Hamnen på Långören består av en brygga med få båtplatser vilket gör det svårt att ta emot besökande båtar. Ungskär Ungskär har en bra, skyddad hamn med något sämre djup. Inlängan Inlängans hamn har begränsat med båtplatser. Stenshamn Stenshamn ligger i de yttre delarna av Karlskrona skärgård och är en av de större hamnarna i den östra skärgården. Torhamns hamn. Sandhamn Sandhamns hamn ligger skyddad i Sandhamnsviken. Hamnen består av tre pirar och har tidigare varit uteslutande en industrihamn. Den innersta piren används för gästhamnsverksamhet och de två yttre är till för fiskenärningen. Utklippan Sveriges sydligaste ögrupp, Utklippan, utgörs av de två långa skären Norraskär och Södraskär. I utrymmet mellan dessa två skär finns en skyddad hamn. Hamnen används idag uteslutande som övernattningsplats för fritidsbåtar. Utklippan ligger i en farled för segelbåtar på väg från Hanö och Bornholm och vidare mot Kristianopel, Öland, Kalmar och Västervik och utgör ett naturligt stopp för många seglare. Utklippan ägs av Statens fastighetsverk och driften är privat. Kristianopel Kristianopel ligger på Karlskrona kommuns östkust. Hamnen ligger strategiskt, på Sveriges östra kust och utgör ett naturligt stopp för båtar. Hamnen ägs av Karlskrona kommun och används uteslutande för gästhamnsverksamhet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

138 Karlskrona stadsmarina Verkö Saltö Möcklö Hallahamnen Hasslö Garpahamnen Aspö Lökanabben Sanda hamn Tjurkö Sturkö Ekenabben Ekenäs Senoren Grebbegården Yttre Park Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Sandhamn Inlängan Ungskär Långören Stenshamn/ Utlängan Utklippan Hamnar och farleder i Karlskrona skärgård. 138 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

139 Kristianopel Hamnen i Kristianopel Utveckling Det är viktigt med fungerande hamnar för ett ökat liv i Karlskrona skärgård där hamnarna bör utgör något mer än bara ett användningsområde. Samverkan mellan flera användningsområden är möjligt och det är viktigt att utveckla platserna som servicepunkter. För att fler företag ska kunna etableras i hamnarna och möjligheter till en utvecklad besöksnäring är ett kommunalt VA en förutsättning. En annan service som idag saknas i hamnarna är bränsle för såväl bil som för båt, latrintömning etc. Hamn i Kristianopel. Riksintressen för sjöfart I Karlskrona kommun finns hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har så speciella funktioner för sjötransportsystemet att de utgör riksintresse för kommunikationsanläggningar. Verkö hamn utgör riksintresse för sjöfarten liksom de anslutande farlederna Karlskronas västra inlopp-kronoredden-östra fjärden-långören, Karlskrona södra inlopp, Karlskrona-Aspö och Sandhamn-Sjön samt Karlskrona hamn. Ett område i fjärden väster om Tjurkö är även utpekat som riksintresse för sjöfarten, djupt skyddat läge, uppläggningsplats för urdriftstagna fartyg. I Holmsjö finns ett navigeringshjälpmedel (mast) som är utpekat som riksintresse. För Karlskrona skärgård och dess företagare är hamnarna mycket viktiga besöksanläggningar. Till hamnar söker sig fritidsbåtsturister, men kanske i ännu större utsträckning även den landbaserade turisten som kommer med motorcykel, cykel eller i bil/husbil. I hamnarna bör därför småföretagare ges utrymme att etablera till exempel caféer, tillfälliga boenden och serviceverksamheter av olika slag. Hamnarna i Kristianopel och på Utklippan bör utvecklas som en informationspunkt för båtgäster som sedan kan upptäcka Karlskrona skärgård ytterligare. Det finns stor potential i att utveckla Utklippan både som resmål och som en portal för turism Karlskrona skärgård och Blekinge Arkipelag. MÅL SJÖFART OCH HAMNAR - Möjliggöra en utveckling av flera hamnar genom att ge dem en varierad inriktning och möjliggöra för olika huvudmän. - Bibehålla Grebbegårdens funktion som bas för transporter till östra skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

140 BÅTLIV Båtliv är en viktig del av det rörliga friluftslivet. En stor del av livskvaliteten med att bo i Karlskrona kommun är att kunna ha en egen båt och uppleva Karlskrona skärgård. Båtplatser Det finns många bryggor och småbåtshamnar i Karlskrona, både inne i staden och ute i skärgården. Trots detta finns det en stor efterfrågan på ytterligare båtplatser. I Karlskrona skärgård efterfrågas att flera mindre hamnar, till exempel Sanda hamn och Lökanabben, byggs ut med plats för fler fritidsbåtar. Även nyetableringar av småbåtshamnar efterfrågas, liksom tydligare system för att få tillgång till de platser som finns. Karlskrona kommun arbetar aktivt för utökandet av antalet båtplatser, både i staden och i skärgården. Segling är populärt i Karlskrona skärgård. 140 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

141 Naturhamnar Det finns ett stort antal platser i Kalskrona skärgård som är lämpliga att lägga till vid, med bra djup och i övrigt ostört område. Vilka platser som är mest lämpliga varierar beroende på väder och vind, liksom båttyp. Dessa platser bör hanteras med varsamhet, så att naturupplevelsen inte förminskas. De mest frekventerade bör dock kunna förbättras med bättre förtöjningsmöjligheter (ringar etcetra) torrtoaletter, sopkärl samt skötsel av närliggande naturmarker. På de bebodda öarna är det viktigt att de strandsträckor som är mest frekventerade och har bäst förutsättningar för besökande båtar hålls fredade för påträngande bebyggelse, så att friluftsupplevelsen inte förminskas. Bränsle Tillgången på tankställen för fritidsbåtar i Karlskrona skärgård är relativt låg. I nuläget finns detta enbart på tre ställen i Karlskrona skärgård: vid Kristianopel, Tallebryggan och i Sandhamn. Vinterförvaring Större samordnade platser för vinterförvaring av båtar finns i Lökanabben, i Sanda hamn, Hallahamnen, Garpahamnen, Sandhamn, Torhamn, på Saltö, Blå Port, Lorentsberg, Långö, Nättraby och på Dragsö. Karlskrona kommun arbetar för att skapa nya ytor för vinterförvaring. Sjösättningsramper Ramper för sjösättning i Karlskrona skärgård finns vid Sanda hamn, vid Torhamn, vid Hallahamnen, Lökanabben samt på Dragsö camping. Båtbottentvättar Båtbottentvätt finns på Hattholmen och Sandhamn. Utveckling Det är viktigt att göra befintligt och framtida båtliv hållbart. Det handlar bland annat om att ge möjligheter för fler människor att uppleva Karlskrona skärgård med egen båt, utan att slita alltför hårt på de naturvärden som finns. Det handlar också om att vidareutveckla båtuppläggningsplatser och hemmahamnar med möjligheter att ta hand om latrin, avfall med mera liksom att tillhandahålla spolplattor och andra miljöförbättrande åtgärder. Antalet båtplatser i Karlskrona skärgård är begränsat och möjligheten till att utöka dessa bör undersökas. I samband med detta bedöms utökade tilläggsplatser på Trossö över dagen vara intressant. På så vis möjliggörs arbetsresor på ett mer attraktivt sätt och kommunens profil som skärgårdskommun förstärks. Samtidigt får medborgarna en möjlighet att göra sitt vardagsliv lite mer stimulerande. Fler tankställen för fritidsbåtar behövs och det bör utredas vilka möjligheter det finns att sätta upp båtmackar. Ytterligare platser behövs även för tömning av båtlatrin. Det är viktigt att slå vakt om att de naturhamnar som finns i skärgården förblir oexploaterade. MÅL BÅTLIV - Utöka antalet båtplatser, båtmackar och antalet platser för tömning av båtlatrin. - Bibehålla naturhamnar och områden för rörligt friluftsliv. - Ordna toaletter och soptunnor även på mindre öar. - Ordna parkeringsplatser för båtar på Trossö. Avfall och latrin Tömning av båtlatrin finns idag i Torhamn, Dragsö, Karlskrona stadsmarina och i Kristianopel. År 2015 införs ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet omfattar svenskt sjöterritorium i sin helhet och gäller alla fritidsbåtar förutom de som är k-märkta. Ett antal hamnar för fritidsbåtar måste därmed också installera eller bygga ut anläggningar för att kunna ta emot toalettavfallet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

142 NATURMILJÖ Landskap Karlskrona skärgård är unik med sina ädellövsbevuxna stränder, öppna betesängar och flerhundraåriga ekar, blandat med släta klipphällar och små vikar. Den västra och östra delen av Karlskrona skärgård har olika geologiska förutsättningar, vilket gett upphov till två skilda karaktärer. Karlskronas västra skärgården tillhör den naturgeografiska regionen Blekinges sprickdalsterräng och ekskogsområde som karaktäriseras av nordsydliga sprickdalar i ett urbergsområde som domineras av graniter. Sprickdalarna kan framförallt vid kusten vara fyllda av lersediment och ger då förutsättningar för ett bra jordbruk. Här är öarna brantare och vattnet har ofta ett relativt stort djup. Karlskronas östra skärgården tillhör den naturgeografiska regionen Kalmarkusten, vilken är mycket flack med stor del strandängar. Området består av låga, kala öar och holmar i ett grunt vatten. rörliga friluftslivet såväl till lands som till sjöss. Grönstruktur Grönstrukturen kan i detta sammanhang översiktligt beskrivas som olika naturmiljöers utbredning och inbördes samband. Arternas möjlighet till spridning mellan områden som består av öar är av naturliga skäl sämre än mellan områden på land. Öarnas storlek och avstånden mellan öarna har också betydelse. Detta innebär att artrikedomen blir mindre på öar men också mer känslig för förändringar i miljön. Det är därför viktigt att identifiera de öar eller delar av öar som hyser en känslig flora eller fauna så att man i planeringen kan ta hänsyn till detta och se till att eventuella samband mellan populationer kan bestå eller utvecklas. Vattenmiljöernas samband begränsas av att flera av sunden mellan öppna havet och de inre vikarna i Karlskrona skärgård fyllts ut för vägbankar och broar. Detta har minskat vattenomsättningen med syrebrist och övergödning i vissa vikar. Storöarna, Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö och Senoren, är till delar skogsklädda. Av dessa är det främst Aspö som har utbredd skog vilken fram tills nyligen var självsådd, det vill säga det var en naturligt uppkommen skog. Värdefulla naturmiljöer I skärgårdsmiljön hör havsstrandängarna till de mest värdefulla med både rik flora och ett artrikt fågelliv. Denna miljö är helt beroende av att den betas, helst med nötkreatur. Havsstrandängar på Inlängan. Öarna i Karlskrona skärgård är svallade vilket medför att de saknar grus och finkornigare fraktioner, undantaget är Inlängan och Utlängan. Den öppna skärgården har höga landskapsbildsvärden och är generellt sett känslig för exploatering av alla slag. Detta på grund av att alla tillägg blir starkt exponerade och att Karlskron skärgård är starkt utnyttjad av det Vissa av öarna och de strandnära kustområdena på fastlandet har småvatten med hotade groddjur. Dessa områden bör skyddas mot förändringar i miljön som påverkar djurens reproduktionsförutsättningar. Det kan röra sig om allt från rena exploateringar till förändring av markanvändningen såsom upphört bete, utdikning eller inplantering av fisk och kräftor. Många obevuxna öar har stor betydelse för fågellivet såsom häckningsöar. De värdefullaste är därför 142 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

143 fågelskyddsområden under häckningstiden. Även sälarnas yngel- och skinnömsningsplatser är skyddade under den mest känsliga perioden. Av vattenmiljöerna är det de grunda områdena med ett vattendjup mindre än 6 meter som har störst värde. Här når solljuset ner till bottnarna som får en hög biologisk produktion. Dessa områden utgör lek- och uppväxtområden för ett flertal fiskarter vilket innebär att de på ett väsentligt sätt bidrar till vår matproduktion och utgör grunden för det kustnära fisket. Värdefull natur kan på olika sätt skyddas mot exploatering eller andra ingrepp. Avsikten är ofta att bevara den biologiska mångfalden, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjligheter till rekreation och friluftsliv. Våtmarker Våtmarker hyser stora värden för naturvården och friluftslivet. I Karlskrona skärgård utgörs våtmarkerna av hällar i strandzonen, grunda vattensamlingar eller sankområden i det relativt flacka urberget längre upp på land. Vissa av stenbrotten är också vattenfyllda. Skydd av natur Natur kan skyddas och områden säkerställas på olika sätt beroende på vad syftet är. Naturreservat, naturminne, djurskyddsområde, strandskydd, landskapsbildsskydd är olika skyddsformer enligt miljöbalken. Vilket skydd man använder beror på syftet och typen av värde. Naturvårdsavtal är ett juridiskt avtal med ersättning mellan en statlig myndighet och en markägare om att skötsel av marken ska ske på ett visst sätt. Riksintresse, Natura 2000 och nyckelbiotop innebär ett utpekande av en skyddsvärd miljö som ska skyddas genom någon typ av områdesskydd enligt miljöbalken. Vissa naturtyper är ovanliga eller särskilt skyddsvärda och har därför inventerats separat till exempel ängs- och hagmarker och våtmarker. Riksintressen I Karlskrona skärgård finns det sju områden som är av riksintresse för naturvården. Många av riksintresseområdena är skyddade som naturreservat för att säkerhetsställa naturvärdena. Både länsstyrelsen och kommunen kan föreslå nya riksintresseområden för naturvård. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddsvärda områden i EU. Syftet är att skydda djur och växter från utrotning och att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Det är upp till varje medlemsland att självt bestämma hur de utpekade områdena bäst kan skyddas och vårdas genom nationell lagstiftning eller på annat sätt. Ingrepp med negativa miljöeffekter fordrar tillstånd från regeringen eller samråd med EU-kommissionen. För att exploatera ett Natura 2000-område krävs mycket starka skäl och ingreppet måste kompenseras med att ett nytt område utses som ersätter det förlorade och dess naturvärden. Om åtgärder kan medföra skada på naturvärderna behöver tillstånd sökas. I Karlskrona skärgård finns 26 Natura 2000-områden. Många av områdena är knutna till den östra skärgården, intill Torhamns udde. Naturreservat I Karlskrona skärgård finns åtta naturreservat. Naturreservaten har bildats för att bevara de höga natur- och kulturvärdena för framtiden samt för att göra områdena tillgängliga för det rörliga friluftslivet. I naturreservaten ska den biologiska mångfalden bevaras och livsmiljöer för skyddsvärda arter gynnas. Reservat inrättas av länsstyrelsen eller kommunen. Det kan omfatta både privat och kommunal mark. Varje område har en skötselplan som beskriver hur området ska skötas. I flertalet reservat betar djur vilket är en förutsättning för att behålla ett öppet landskap och bevara naturvärdena. Naturreservaten förvaltas av länsstyrelsen och ibland av kommunen. I Karlskrona skärgård sammanfaller naturreservaten i stort med Natura 2000 områden. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga naturvärden. Naturvårdsavtal upprättas kontinuerligt och vilka avtal som finns i Karlskrona kommun finns på Skogsstyrelsens hemsida. Biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är mindre områden som utgör livsmiljö för hotade växt- och djurarter. Generellt skyddade biotoper i odlingslandskapet är alléer, våtmarker, stenmurar och odlingsrösen. Dispens från dessa generella biotopskydd kan ges av länsstyrelsen om det finns särskilda skäl. Även andra områden kan avsättas som biotopskydd. Oftast är det nyckelbiotoper som skyddas på detta sätt. Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller kommunen som kan FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

144 biotopskydda områden. I dessa fall utgår ersättning till markägaren. Dispens från dessa bestämmelser kan ges, om det finns särskilda skäl, av den myndighet som utfärdat bestämmelserna. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är ett kvalitetsbegrepp på av skogsstyrelsen klassade områden där man finner eller kan förväntas finna rödlistade arter. I Karlskrona skärgård finns ett fåtal sådana områden. Skogsstyrelsen inventerar och klassar områden som nyckelbiotopsområden. Naturminne Vissa mycket speciella naturbildningar kan skyddas som naturminnen. Dessa utgörs ofta av annorlunda träd, stora flyttblock eller jättegrytor. I Karlskrona kommun finns ett 30-tal naturminnen. Fågel- och sälskyddsområden För att skydda djur mot störningar under tider då de är särskilt utsatta, kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om djurskyddsområden. Oftast gäller det fåglar som häckar eller sälar med ungar. Skyddet berör då stränder, öar och öppet vatten. Föreskrifterna reglerar tillträdesförbud under känsliga perioder. Ekologiskt särskilt känsliga områden Särskilt känsliga är områden där ett ingrepp skulle få stora ekologiska konsekvenser som att ett värdefullt ekosystem slås ut eller att en hotad art försvinner. Det gäller till exempel ädellövskogarna, skyddsvegetationen vid sandkusterna samt vissa våtmarker, sjöar och vattendrag. Det gäller också många av landskapets så kallade restbiotoper som ängs- och hagmarker, åkerholmar, skogsbryn, dikesrenar med mera som har betydelse för överlevnad hos sällsynta och/eller hotade växtoch djurarter. Sådana områden ska skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan skada naturmiljön och som kan hota den genetiska mångfalden som till exempel genom att belasta området med ytterligare föroreningar, buller med mera. I Karlskrona skärgård anges stora områden som ekologiskt särskilt känsliga. De varierade vattenförhållandena med sött och salt vatten, grunda och djupare partier, mjuka och hårda bottnar har skapat goda förutsättningar för vattenorganismerna. Sötvattenarter och saltvatten arter lever sida vid sida. De speciella förhållandena gör att miljön är känslig för förändring. Ekologiskt särskilt känsliga områden återfinns i anslutning till naturreservaten. De ekologiskt känsliga områdena i Karlskrona kommun överensstämmer i stort med Naturvårdsplanen och riksintressen för naturvård. Ängs- och hagmarker Ängs- och hagmark rymmer stora värden för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården. De har tidigare omfattat en betydande del av det svenska odlingslandskapet. Ändrade driftformer och rationalisering av lantbruket har lett till att de minskat kraftigt i storlek. Ett flertal växt- och djurarter, som är knutna till ängs- och hagmarker är beroende av viss brukning genom slåtter eller betning. Strandskydd För kust och skärgård samt kring sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd om 100 meter. För särskilt skyddsvärda områden kan strandskyddet utökas till 300 meter. Stränderna är en av våra stora naturtillgångar. De är mycket betydelsefulla för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer och för allmänhetens möjligheter till friluftsliv. Stora delar av Karlskrona skärgård omfattas av utökat strandskydd, dvs meter. Landskapsbildsskydd Karlskrona skärgård har ett fåtal områden som är skyddade med så kallat landskapsbildsskydd. Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform och ett begrepp som inte finns i miljöbalken. Det ersätts successivt med andra skyddsformer, men fram tills dess gäller bestämmelserna i landskapsskyddsområdena. Särskilda föreskrifter finns framtagna för varje landskapsbildsskydd. Skyddet reglerar bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden. Länsstyrelserna handlägger landskapsbildsskydd. BSPA (Baltic Sea Protected Area) I Östersjöområdet finns ett 60-tal skyddsvärda kust- och havsområden identifierade av Helsingforskommissionen, varav 13 sådana ligger inom svenska kust- och havsområden. Dessa skyddsvärda kust- och havsområden kallas BSPA områden (Baltic Sea Protected Area) och syftar till att ge särskilt skydd för arter och naturliga habitat (områden) i kustoch marina ekosystem i Östersjön för att bibehålla biologisk och genetisk biodiversitet och för att skydda ekologiska processer. I Karlskrona skärgård ingår 144 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

145 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Natura 2000-områden, naturreservat, våtmarkskonventionen, djurskyddsområden, landskapsbildsskydd, ekologisk särskilt känsliga områden och riksintressen i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

146 Natura 2000-områden I Karlskrona skärågård finns följande 19 natura 2000-områden: Kristianopel 1. Östra Möcklö 2. Idholm 3. Hallarum 4. Stora Hammar- Vårö- Lillö 5. Björnön- Vårö Stora Rom 6. Senora 7. Svenö 8. Ryamad 9. Järkö 10. Uttorp 11. Hästholmen- Öppenskär 12. Ronnekläppen 13. Danaflöt 14. Utlängan 15. Utklippan 16. Torhamn- Hästholmen 17. Torhamns udde 18. Sandhamn 19. Gräsön med flera öar Natura 2000-områden, naturreservat, djurskyddsområden, ekologisk särskilt känsliga områden i Kristanopel. En förutsättning för det karaktärsgivande öppna landskapet är betande djur, då det är det enda rationella sättet att motverka igenväxning av landskapet och därmed en förändring av flora och fauna. Djurhållning med betesdrift ska därför underlättas och uppmuntras. Torhamns skärgård som ett sådant särskilt känsligt område som är utpekat med flera öar som är skyddade som naturreservat och/eller NATURA 2000 områden. Torhamns skärgård, med de exponerade skären på Utklippan som sydgräns för ett större planerat marint skyddsområde, har stort marinbiologiskt värde med stor mångfald i vegetation och djurliv. Biosfärsområde Blekinge Arkipelag Karlskrona skärgård ingår i biosfärområde Blekinge Arkipelag som omfattar merparten av Blekinges skärgårds- och kustlandskap. Blekinge Arkipelag utnämndes av Unesco 2011 och är det första biosfärområdet i Sverige med fokus på Östersjöfrågor. Utveckling Karlskrona kommun strävar efter att bibehålla och utveckla värdefulla och artrika naturmiljöer, framför allt gammal ädellövskog samt den betespräglade skärgården och kusten. Värdefulla natur- och strandområden bör identifieras och skyddas. Det är vikigt att värna om allmänhetens tillgänglighet till stränderna, både för närboende, gästande båtar och det rörliga friluftslivet. Det är även viktigt med skötsel på öarna, i form av sophämtning, för det rörliga friluftslivet. För att stärka och utveckla biosfärsarbetet vill Karlskrona kommun skapa ett besökscentrum, ett naturrum för Blekinge arkipelag. Naturum i Karlskrona bör ligga i ett havsnära läge med god tillgänglighet. MÅL NATURMILJÖ - Underlätta och uppmuntra djurhållning för betesdrift för att bevara det öppna landskapet i skärgården. - Skapa goda vattenförhållanden innanför öbarriären. - Skapa ett naturum för att stärka och utveckla biosfärsarbetet 146 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

147 Riksintressen för naturvård I Karlskrona skärgård finns det 7 områden som är av riksintresse för naturvården. Många av riksintresseområdena är skyddade med naturreservat. För samtliga naturreservat finns framtagna skötselplaner av länsstyrelsen. Aspö Aspö har ett mycket värdefullt skogsekosystem. Särskilt tallskogsområdet är på grund av orördhet, storlek och lång skoglig kontinuitet av stort botaniskt, ekologiskt och skogsgenetiskt intresse. Tallskogsområdet är det största i den blekingska skärgården. På sikt bör området gallras. Skärva - Danmarksfjärden - Nättrabyån Området uppvisar ett representativt herrgårdslandskap med ekhagar, blandlövskogar och betade havsstrandängar, samt ädellövskogar. Delar av skogen har naturskogskaraktär. Danmarksfjärden är en av de viktigaste rast- och övervintringslokalerna för sjöfågel. Vidare ingår Nättrabyån och Silletorpsån som båda har stora ekologiska värden genom bland annat förekomst av öring och flodpärlmussla. I området ingår också den näringsrika Björkerydssjön. Hallarumsviken - Möcklö - Kyrkfjärden Ett representativt och gammalt odlingslandskap i kustbygden och innerskärgården. Inom området finns ett stort antal artrika naturbetesmarker som också hyser rödlistade arter. I området ingår även ädellövskogar samt grunda och högproduktiva brattvattenvikar med stor artrikedom. Hela vattenområdet har ett stort värde för häckande, rastande och övervintrande fåglar. Blekinges östkust Ett vidsträckt och flackt odlingslandskap som domineras av betade strandängar och buskmarker. I området ingår vidare öar, grunda havsbottnar, en av Östersjöns få knubbsälskolonier samt sandfält med betydande botaniska och zoologiska värden. Hela kuststräckan har betydelse för häckande, rastande och övervintrande fåglar. Inom området finns fågel- och sälskyddsområden. Det är av värde att betes- och jordbruksmarken hålls hävdad. Beteshävd är särskilt viktig på strandängarna. I den gamla strandvallen och sandområdena bör tillståndsplikt för husbehovstäkter övervägas. Torhamns skärgård Torhamns skärgård är Sveriges sydligaste urbergsskärgård och innehåller både skyddade grundområden och exponerade djupområden. En stor variation i bottenbeskaffenhet och artrikedom ger området ett stor ekologiskt värde. Grundområdena är bland annat viktiga som lekplatser för sill. Torhamns udde är en av landets viktigaste sträckfågellokaler. I området ingår ett stort antal betespräglade moränöar. Södra Sturkö Ett vidsträckt våtmarkskomplex (mosaik) som består av bl a havsstrandängar, fukthedar och sumpskogar. En betydande del av området beteshävdas. Se fördjupad översiktsplan för skärgården. Västra Hasslö Ett våtmarkskomplex vid havet som bland annat innehåller havsstrandängar och marin fukthed. Betesdriften bör intensifieras för att säkerställa naturvärdena. Reservatbildning bör övervägas. Finansiering kan eventuellt ske genom vindkraftsetablering förutsatt att statliga eller europeiska medel ej kan tillföras. Naturreservat I Karlskrona skärgård finns följande åtta naturreservat: - Hallarumsviken - Hästholmen-Ytterön - Järkö - Svenö - Torhamns udde - Utklippan - Uttorp - Västra Skällön FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

148 REKREATION & FRITID Det är viktigt att värna om människors möjlighet till avkoppling och återhämtning men också för välbefinnande. Friluftsliv Det största friluftsområdet inom Karlskrona kommun utgörs av havet och insjöarna. Stora delar av Karlskrona skärgård utgör även riksintresse för friluftslivet och är en tillgång för det lokala friluftslivet, men också för turister och besökare. Östra skärgården är ett av kommunens mer välutnyttjade friluftsområden. Motionsspår och vandringsleder finns på flera ställen i Karlskrona skärgård exempelvis på Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö och på öarna i den östra skärgården. Promenadstig på Inlängan. Tätortsnära rekreation Behovet av skydd för områden som är lämpliga för rekreation och friluftsliv beskrivs vara störst i tätorternas närhet. I Karlskrona skärgård räknas Hasslö, Aspö och Sturkö som tätort. På landsbygden och i Karlskrona skärgård har friluftslivet en annan karaktär än i tätorterna på Trossö och i stadsbygden. Närheten till områden med höga naturvärden är ofta större men tillgängligheten kan vara begränsad. Speciellt finns det en brist på iordningställda och konsekvent underhållna rekreationsområden. Utbudet på fritidsaktiviteter varierar med årstiderna och är större under sommarmånaderna då simskolor och båtklubbar är aktiva. Den inre skärgården Den inre skärgården omfattas i det här sammanhanget av öarna innanför storöarna, öarna mellan Sturkö och Ytterön/Östra Hästholmen samt öarna mellan Torhamns udde och den östra skärgården. På öarna finns fornlämningar från stenåldern och framåt med bland annat stenåldersboplatser, gravanläggningar, fornborgar, ljunghedar och farledsspärrar. Öarna har under århundranden nyttjats för bete och slåtter, vilket i hög grad ännu präglar vegetationen. Enstaka öar har även odlats i begränsad omfattning. Den inre skärgården är tillgänglig för allmänheten men utgör även ett övningsområde för Försvarsmakten och kan lysas av vid större övningar. Vissa av öarna omfattas av områdesskydd för fågellivet vilket kan innebära begränsningar i hur och när man får vistas på ön. Det finns även öar som är naturreservat. Det är viktigt att värna de obeyggda öarna i den inre skärgården för det rörliga friluftslivet i närområdet för till exempel kajakpaddling, segling, bad och fiske. Bad Kommunala badplatser finns i Sandvik på Hasslö, vid Aspö Havsbad söder om Hornudden, Hägnan på Tjurkö, Uttorp på Sturkö, Sandvik på Senoren, Gisslevik och Pettersvik i Torhamn samt i Kristianopel. Utöver detta finns många badvikar i Karlskrona skärgård. Sport- och idrottsanläggningar Bryggbad på Inlängan. 148 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

149 Gymnastikhallar finns på Hasslö skola och Sturkö skola. Fotbollsplaner i föreningsregi finns på Hasslö idrottsplats, Aspö idrottsplats och Sturkö idrottsplats. Större sportanläggningar finns på Trossö, i Nättraby, Jämjö och Torhamn. Fågelliv Torhamns udde utgör en av Sveriges viktigaste sträckfågel lokaler och den plats i Blekinge där det setts flest arter. Vattensport I Karlskrona skärgård finns det ett antal jolleklubbar, båtklubbar, rodd- och kanotverksamheter samt uthyrningsställen för kanoter och havskajaker. I Torhamn finns en vindsurfingklubb. I Karlskrona kommun får vattenskotrar, utöver i allmän farled, användas i två områden, utanför Långa Lisa på Verkö och mellan Aspö och Hasslö. Sportfiske Sportfiske är en av Sveriges största fritidsysselsättningar. Mer än en miljon vuxna svenskar fiskar enligt statistiska centralbyrån. Med sina rikt varierade fiskemöjligheter kan Blekinge erbjuda sportfiskaren utmaningar året runt, men april-maj samt augusti-september är det bäst förutsättningar för fiske av de flesta fiskearterna. Arrangerade båt- och fisketurer finns till exempel på Sturkö och Senoren. finns potential att hitta en utveckling för vindsurfing och havskajaker. Vattensporter kan med fördel ha ett nav i Karlskronas nya stadsdel vid Hattholmen/ Skeppsbrokajen. Det bör finnas fiskemöjligheter och badställen för funktionsnedsatta. Toaletter och soptunnor behövs samt bättre skötsel av dem, för att skapa bra förutsättningar för det rörliga friluftlivet. MÅL REKREATION OCH FRITID - Den inre delen av Karlskrona skärgård ska bevaras obebyggd för rekreation och friluftsliv. - Öka antalet båtplatser i Karlskrona skärgård. - Utreda förutsättningar för att skapa en skärgårdsstiftelse kommunövergripande i Blekinge för vård och skötsel av skärgården. - Bättre skötsel av renhållningen på småöarna. Ridsport På Aspö finns möjlighet att rida islandshäst. Skjutbanor Det finns en skjutbana i Karlskrona skärgård och den ligger på Aspö. Utveckling Det är viktigt att värna om de obebyggda öarna i den inre delen av Karlsrkona skärgård för det rörliga friluftslivet. Den inre skärgården används till exempel för kajakpaddling, segling, bad och fiske. Förutsättningar bör utredas för att skapa en skärgårdsstiftelse kommunövergripande i Blekinge för vård och skötsel av skärgården. Antalet båtplatser i Karlskrona skärgård är begränsade och möjligheten till att utöka dessa bör undersökas. Det FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

150 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Torhamn Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Riksintressen för friluftsliv, kustzonen, vandringsleder och badplatser i Karlskrona skärgård och Kristianopel. 150 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

151 Riksintressen för friluftsliv I Karlskrona finns det två områden som är av riksintresse för friluftsliv: Kristianopel Listerby skärgård - Södra Hasslö I området finns ett flertal anläggningar och anordningar för friluftslivet. Till exempel småbåtshamnar, kommunala badplatser, golfbana och gott om strövstigar. Hallarumsviken - Torhamns skärgård Området är med sin mångskiftande och förhållandevis oexploaterade natur och sina stora kulturhistoriska värden av utomordentligt stor betydelse för friluftslivet. Geografiska bestämmelsekustzonen Karlskronas kustområde betraktas som riksintressant. Syftet är att skydda natur- och kulturvärden som har stor betydelse för turism och friluftsliv. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet, men exploatering och andra ingrepp ska vägas mot bevarandeintressen och människors tillgång till rekreation och natur. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

152 KULTURMILJÖ Landskapet förändras ständigt. Kulturlandskapets många årsringar är en viktig förutsättning för den lokala identiteten och inte minst en resurs för en utvecklad turism. Spåren i landskapet är även en viktig planeringsförutsättning för att bibehålla platsens karaktär. Skärgårdens utveckling Den historiska utvecklingen i Karlskrona skärgård kan tydliggörs i fem delvis överlappande tidsbilder: 1. Det förhistoriska landskapet 2. Fångstlandskapet 3. Det agrara landskapet 4. Det fortifikatoriska landskapet 5. Dagens skärgårdslandskap Det förhistoriska landskapet Karlskrona skärgård har en rik och spännande förhistoria där flera av Blekinges mest spekatulära fynd har påträffats. Människor har lämnat spår i skärgården som går att härleda till stenåldern för ca år sedan. Stenålderns fångstboplatser ligger i regel i anslutning till den dåtida strandlinjen på nivåer mellan 5-10 m ö h. Fångstlandskapet Karlskrona skärgård har i alla tider varit ett fångstland. Särskilt tydligt märks detta i den östra skärgården, där talrika lämningar finns efter säsongsbosättning i samband med jakt och fiske. Karlskrona har en särställning i riket vad gäller spår av säsongsbundna boplatser från perioden medeltid tal. De är samtliga fasta fornlämningar och skyddade enligt lag. De största koncentrationerna finns på Inlängan och Flakskär men också på flera andra öar finns lokaler med stora pedagogiska och turistiska kvaliteter. På 1700-talet blev fiskelägena fasta på storöarna efter skiftena. Under 1800-talet fick yrkesfiskarna bättre villkor, då man kunde teckna arrendekontrakt med markägaren, där bostad, garnhage, sjöbod och båt ingick. De större båtar som introducerades under 1800-talets senare hälft krävde större hamnar byggdes Stenshamn den första regelrätta fiskehamnen inom området. På 1930-talet tillkom fiskehamnarna Garpahamnen, Hallarna, Ekenabben, Sanda och Ungskär genom statliga bidrag. På Utklippan byggdes mellan åren en nöd- och stödhamn. Motoriseringen och de förbättrade kommunikationerna ledde till att skärgården började tappa bofast befolkning, ett exempel är Ungskär som år 1880 hade 364 bofasta invånare, en siffra som år 2012 har minskats till 7. Flera fiskelägen med bevarad ålderdomlig karaktär finns på Ungskär, Stenshamn och Hallarna men också senare fiskhamnar som Ekenabben, Sanda och Garpahamnen har betydande kulturhistoriska värden. Fiskelägenas organisation och bebyggelse har en egenart som är viktig att värna om. Fiskeläge på Ungskär med bevarad karaktär. Hamnarna är i flera fall exempel på högklassigt stenhantvek och bör bevaras med varsamhet. Det gäller framför allt den äldsta av hamnarna på Stenshamn från Det agrara landskapet Traditionen av att kombinera jordbruket, fisket och kreaturhållning har funnits i Karlskrona skärgård sedan förhistorisk tid till cirka en generation tillbaka. Under järnålderna fick storöarna och Östra Hästholmen fast bondebebyggelse. Då lades även grunden till den starkt 152 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

153 betespräglade landskapsbild, som ännu karaktäriserar delar av området. De flesta bofasta brukade under 1700-talet främst kronans mark och endast en femtedel av brukarna var självägande. Förhållandena ändrades i början av 1700-talet då kronojorden såldes ut i stor skala. av försänkningar och skansar för strategiskt försvar. Befästningsplanerna från slutet av 1600-talet var vägledande under hela 1700-talet och trots omfattande arbeten kom planen bara delvis att genomföras. På 1800-talet anlades Kungsholms fort, Godnatt och Kurrholmen. Källa: Blekinge Museum 1700-talsbyar i Karlskrona skärgård, flera av dem kan antas ha medeltida eller äldre ursprung. Godnatt fästningstorn. Före skiftena följde markfördelningen ett mönster av inägor och utägor, åker och samfälld betesmark eller skog, ett mönster som förmodligen härstammar från förhistorisk tid då bylandskapet växte fram. Gårdarna var små men skärgårdsbönderna hade det ändå relativt gynnsamt på grund av kombinationen av jordbruk, kreaturskötsel och fiske. Villkoren för de agrara näringarna har dock varierat i Karlskrona skärgård vilket har påverkat hur kombinationerna inbördes fördelats, t.ex. hade Senoren speciellt god åkermark men Hasslös mark var magrare, vilket bidrog till att fisket hade en större betydelse på Hasslö. Jordbrukets småskaliga struktur är en viktig del av skärgårdens identitet. Dagens åkermark följer äldre tiders inägor och dåtidens utmark är på många håll fortfarande oexploaterad. Betesdriften som tidigare var basen i skärgårdsbondens knappa tillvaro har dessvärre minskat kraftigt. Miljöstöd och reservatsbildning för bevarande av dessa är viktiga för att upprätthålla bete. Det fortifikatoriska landskapet Under den förhistoriska tiden anlades befästninganläggningar som fornborgar och pålspärrar i Karlskrona skärgård vilka visar att det fanns behov av skydd. Under senmedeltiden blev skärgården en del av försvaret då Kristianopel anlades. Karlskrona stad grundades i inre skärgården på ön Trossö av militärstrategiska skäl år 1680 och i samband med det anlades försvarsanläggningar i en gördel runt staden. Aspösund, Drottningskär, Västra Hästholmen och Skällösund ingick i den yttre gördeln Förbättringar inom artilleritekniken och införandet av ångdrivna fartyg i slutet av 1800-talet förändrade helt befästningstekniken. I stället för att bygga fasta torn och vallar sänktes anläggningar ned i fast berg och Västa Hästholmens fästning och Djupasundsbatteriet på Tjurkö tillkom. Under 1930-talet byggdes ytterligare batterier i östra skärgården bland annat Öppenskär, Långören och Inlängan. Mellankrigstiden bidrog med truppbefästningar, anläggningar för minvapnet, signalspaning och radar med mera. Kronans verksamhet kom att få stor betydelse för skärgårdsbefolkningen. Den omfattande byggnadsverksamheten gav upphov till nya samhällsbildningar och näringsgrenar. Under 1900-talet har kronan varit en viktig arbetsgivare för både militär och civil personal. Stenindustrin För byggandet av alla befästningar behövdes stora mängder av byggnadsmaterial. som till stora delar hämtades i skärgården. Under och 1700-talen användes i huvudsak lös marksten tillsammans med ett fåtal lokala brytningar av rent berg. Vid byggandet av Karlskronas dockor och Kungsholms fort upprättades kronobrott för huggning av konstruktionssten. Stenindustrin utvecklades under 1800-talets senare del till en omfattande verksamhet som berörde hela Karlskrona skärgård. På Tjurkö vid Herrgårdsviken upprättades ett stort bolagsbrott som exporterade konstruktionssten till framförallt Tyskland. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

154 Källa: Blekinge Museum Befästningar i Karlskrona skärgård. Källa: Blekinge Museum Stenbrott i Karlskrona skärgård. 154 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

155 Karlskrona skärgård har inte någon lång tradition av turism som till exempel Stockholms skärgård eller delar av Bohuskusten. Utnyttjandet av skärgården som ett fritidslandskap kan i första hand knytas till och -60 talen. En stark hämmande faktor för en storskalig turism har naturligtsvis de omfattande militära skyddsområdena varit. Det gamla stenbrottet vid Herrgården på Tjurkö. Senare inriktades produktionen mot gatsten och små brott öppnades på i stort sett varje ö med tillgång till råsten. Vid sekelskiftet fanns omfattande stenbrott på Hasslö, Aspö, Tjurkö, Senoren, Östra Hästholmen, och Inlängan. Verksamheten har påverkat landskapet på flera sätt. Förutom brotten som finns växte också en typisk torpbebyggelse fram för stenhuggarfamiljernas bosättning. Lotsväsendet Lotsningsplatser etablerades från 1600-talet. Lotsningsplatser inrättades på öarna Aspö, Inlängan, Ungskär, Östra Hästholmen och Långören. På Aspö och Långören utvecklades lotsväsendet i slutet av 1800-talet till stationer med hela bebyggelsekomplex i form av bostäder, hamnanläggningar och lotsutkik. Långören visar på den bäst bevarade bebyggelsemiljön för lotsväsendet i östra skärgården. Dagens skärgårdslandskap Efterkrigstidens samhällsutveckling har på många sätt påverkat Karlskrona skärgård och dess befolkning. De permanenta landförbindelser, som tillkom av försvarstekniska skäl, i slutet av 1930-talet till storöarna samt de regulära färjeturer till Ytterön och Aspö innebar att storöarna kunde behålla en stor del av den bofasta befolkningen. Östra skärgården har mött en motsatt utveckling. År 1880 fanns 1200 bofasta till skillnad från år 2012 då det bor drygt 20 bofasta i östra skärgården. Förändringar i näringar karaktäriseras främst av dålig lönsamhet i jordbruk och fiske. Försvarets omstrukureringar har också inneburit att civila arbeten har försvunnit. Karlskrona skärgård har till stora delar blivit ett fritidslandskap endast befolkat under sommarmånaderna, fiskehamnar har blivit gästhamnar och torp och gårdar har blivit sommarstugor. Sommarbefolkningen är till stor del kopplad till släktanknytningar vilket har hållit vissa traditioner och sociala mönster vid liv. På storöarna har bebyggelsen förändrats kraftigt sedan de fasta förbindelserna etablerades. Friliggande permanenthus har byggts i stor omfattning. Speciellt tydligt är detta på Hasslö, Sturkö och Senoren, där framförallt de kustnära områdena har exploaterats. Bebyggelsemiljöerna på småöarna har inte genomgått samma förändring men åtskillig bebyggelse har rivits eller lämnats öde. Skydd av kulturmiljöer I Karlskrona skärgård finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården, 12 byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen samt 7 kyrkor som omfattas av kulturminneslagen. I Karlskrona finns ett stort antal fornlämningar och gränsbestämda fornlämningar, som är skyddade enligt kulturminneslagen. Kulturminnesvårdsprogram och bebyggelseinventeringar Kulturminnena i Karlskrona skärgård är inventerade av Blekinge museum Kulturminnesvårdsprogrammet beskriver miljöer och objekt av intresse för kulturmiljövården och ger förslag till åtgärder för att säkerställa ett bevarande. Militäranläggningar är inventerade och finns beskrivna i Befästningspark Karlskrona från Utveckling Kulturmiljön ska ses som en kraft och resurs att ta tillvara för att utveckla Karlskrona kommun och regionen när det gäller besöksnäring. Karlskrona skärgård har en enastående samling fortifikatoriska minnesmärken helt unika för landet som behöver göras mer tillgängliga. Befästningsanläggningarna är ofta monumentala skapelser med stora estetiska och historiska kvaliteter. Merparten av anläggningarna står idag avställda och tomma. För en del av de mest betydande och anslående forten finns stora möjligheter till kulturturistiska satsningar FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

156 För att få ett samlat beslutsunderlag för den fysiska planeringen föreslås att ett kulturmiljöprogram för Karlskrona kommun upprättas vilket kan nyttjas som vägledning. En utveckling av skärgårdssamhällena ska ske med en bevarad kulturell identitet. För att utveckla bebyggelsemiljöerna föreslås att områdesbestämmelser tas fram för Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn/ Utlängan, Ungskär och Långören. För Kristianopel bör ett stadsmiljöprogram tas fram för att skydda och utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön. Byggnadsminnen Karlskrona skärgård har 12 byggnadsminnen varav tre är skyddade enligt kulturminneslagen och nio är statliga byggnadsminnen. Följande byggnadsminnen är skyddade enligt kulturminneslagen, en del av byggnadsminnena omfattar flera byggnader varav antalet byggnadsminnen är fler än de som är upptagna här. - Långörens lotshus - Köpmannagården i Kristianopel - Bröderna Mårtenssons båtbyggeri, Hästholmen Karlskrona skärgård har nio anläggningar av byggnadsminnen som är skyddade enligt förordningen om statligt byggnadsminne. Kristianopel - Basareholmen - Stora kruthuset på Koholmen - Karlskrona fästning, Aspö och Tjurkö - Drottningskärs kastell - Kungsholms fort - Sydkustens örlogsbas - Kurrholmens fästningstorn - Godnatts fästningstorn - Utklippans fyrplats Riksintresse för kulturmiljövård Herrgården,Tjurkö stenhuggeri Ett av länets äldsta industriella stenbrott med kringfunktioner inrättat för direkt export till Tyskland. Riksintresse för kulturmiljö i Kristinopel. MÅL KULTURMILJÖ - Utveckla turismen kring kulturmiljö med bland annat befästningspark Karlskrona och besöksmålen tillgängliga. - Utarbeta ett nytt kulturmiljöprogram som beslutsunderlag och vägledning. - Ta fram områdesbestämmelser för Östra Hästholmens by, Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören. Östra Skärgården i Blekinge Skärgårdsmiljö som ovanligt tydligt speglar olika sidor av kustkulturens näringar alltsedan förhistorisk tid. Hallarumsviken Strandbunden fornlämningsmiljö från brons- och järnåldern som speglar östra Blekinges mest komplexa förhistoriska centralbygd. Kristianopel Pedagogisk överskådlig fästningsstad från 1600-talets början, som speglar det danska rikets behov av stödjepunkter vid gränsen mot Sverige. - Ta fram ett stadsmiljöprogram för Kristianopel. 156 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

157 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Inlängan Ungskär Långören Stenshamn/ Utlängan Utklippan Riksintresse för kulturmiljö och kulturmiljöer av särskilt värde i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

158 ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA Sedan 1998 finns Örlogsstaden Karlskrona med på Unescos lista över världsarv. Staden Karlskrona är internationellt intressant som ett unikt exempel på en konsekvent genomförd, marint befäst stadsanläggning och sjöarsenal från och 1700-talen. Utvecklingen i Karlskrona inom skeppsbyggeri, arkitektur och stadsplanering samt anläggnings- och försvarsteknik väckte under 1700-talet uppmärksamhet i hela Europa. Den teknologiska och arkitektoniskt säregna varvsanläggningen var under mer än 100 år östersjöområdets militärindustriella centrum. Karlskrona grundades 1680 och var en av den tidens modernaste och mest effektiva flottbaser. Karlskronas marina arv har förts vidare till vår tid med över 300 års obruten verksamhet inom örlogsbasen och varvet. med omgivande försvarsanläggningar började uppföras under ledning av Erik Dahlberg. Flottan och varvsverksamheten flyttades från Stockholm till den nya örlogsbasen. Den första tiden var verksamheten lokaliserad till Vämö och Hästö, men ett av av Karl XI:s besök på platsen innebar att varvsverksamheten och flottan istället flyttades till Lindholmen och Trossö. Under perioder var detta rikets största arbetsplats. I dag är hela området - örlogsstadens centrala delar med varvsområdet, marinbasen och de omgivande försvarsanläggningen- ett uppslagsverk över befästningstänkande under mer än 300 år. Karlskrona har, i motsats till liknande örlogsbaser på andra håll i Europa, levt vidare och utvecklats. Detta tack vare att Sverige inte har Världsarvskommitténs motivering: Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands fl ottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som fi nns kvar. Örlogsstaden Karlskronas historia Under stormaktstiden på 1600-talet ökade behovet av en flottbas i Sydsverige för att kunna hålla ihop och försvara landet, som då omfattade nuvarande Finland, Estland, Lettland samt områden i norra Tyskland. Till Karlskrona kallades tidens främsta experter i befästningskonst för att bygga upp en modern flottbas med nya tekniska lösningar. Staden anlades med tanke på det strategiska läget, mitt i Östersjöväldet. Karlskrona utsågs till flottans nya huvudstation och örlogsbasen 1700-tal på Drottningskärs kastell, Aspö. 158 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

159 Drottningsskärs kastell, Kungsholms fort, Kurrholmen, Godnatt, Koholmen och Mjölnareholmen är försvarsanläggningar i Karlskrona skärgård som igår i världsarvet Örlogsstad Karlskrona. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

160 upplevt krig inom sina gränser sedan Örlogsstadens byggnader - som är av mycket hög arkitektonisk, konstnärlig och teknisk kvalitet - är välbevarade och flera fortfarande i funktion. Det är en unik marinhistorisk anläggning men rymmer en högst modern örlogsbas. Varvsverksamheten finns kvar i staden med produktion av både civila och militära fartyg. Anläggningar i Karlskrona skärgård som ingår i världsarvet Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona består av befästningar, örlogsvarv och örlogshamn, den militära och den civila staden samt anläggningar i omgivningen som haft betydelse för örlogsbasens försörjning. I Karlskrona skärgård omfattas världsarvet av följande försvarsanläggningar: - Kungsholms fort - Drottningskärs kastell - Kurrholmen (kärntorn) - Godnatt (kärntorn) - Koholmen (krut- och väghus) - Mjölnareholmen (krut- och försvarstorn) - Ljungskär (krut- och försvarstorn) Skydd av världsarvet Karlskrona stad och befästningar utgör ett riksintresseområde och i världsarvet ingår även fornlämningar som skyddas av kulturminneslagen. Flertalet enskilda byggnader i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona är skyddade som byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen. Hot mot världsarvet Det är viktigt att ha en beredskap för de förändringar som försvarsbesluten innebär för marinbasens verksamhet. Flera av de anläggningar och byggnader som nu står under Fortifikationsverkets förvaltning kan komma att bli aktuella för ett byte av ägare och förvaltare i de fall den militära verksamheten inte längre kräver att dessa anläggningar nyttjas. Ett stort arbete gjordes av länsstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Fortifikationsverket och Marinbasen som förberedelse inför framtida förändringar i samband med försvarsbeslutet år 2004 då stora delar av Marinbasens verksamhet hotades av nedläggning. Drottningskärs kastell, Aspö. 160 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

161 Vad gäller världsarvets status är det mycket väsentligt att det tas hänsyn till de värden som Unesco understrukit genom nomineringen av örlogsstaden Karlskrona. Det kräver en god balans mellan bevarande och utveckling så att målsättningen om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Utveckling Karlskrona har unika möjligheter att utveckla turismen kring miljöerna som är kopplade till världsarvet, både i skärgården och i kommunen som helhet. Genom en bred samverkan mellan förvaltare, kommun, länsstyrelse och såväl ideella aktörer som entreprenörer inom besöksnäringen kan världsarvet utvecklas hållbart och utnyttjas som en resurs i mycket högre grad än idag. Att tydliggöra världsarvet är ett viktigt första steg för en sådan utveckling. MÅL VÄRLDSARVET - Tydliggöra världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. - Tillvarata och kommunicera de värden som ligger till grund för världsarvsutnämningen. - Se världsarvet som en resurs för regional utveckling. - Utarbeta ett nytt kulturmiljöprogram som beslutsunderlag och vägledning. - Utveckla turismen krings världsarvet och tillgängliggöra besöksmålen. Som en del av biosfärområdet Blekinge Arkipelag knyts världsarvet och skärgården samman med andra delar av Blekinges skärgård, vilket ger spännande utvecklingsmöjligheter. Världsarvet ska ses som en möjlighet att bidra till den regionala utvecklingen och kan mycket väl utnyttjas som hävstång och som en viktig attraktionskraft såväl vad gäller inflyttning som besöksnäring. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

162 BESÖKSNÄRING & TURISM Karlskrona skärgård utgör det största besöksmålet i Karlskrona kommun. Den största andelen besökare till Karlskrona skärgård kommer från angränsande län samt från Danmark, Polen och Tyskland. De flesta besökarna kommer till Karlskrona skärgård under sommarsäsongen som börjar när campingarna öppnar runt första maj. Högsäsong för turismen i skärgården är mellan midsommar och skolstart i augusti, vilket gör att besökssäsongen idag är relativt kort. Besöksnäringen är en mycket viktig näring och tillgång i Karlskrona skärgård och kan innebära ett ökat underlag för den existerande kommersiella servicen men också ge möjligheter för nya etableringar. Besöksnäringen i skärgården har utvecklats positivt sedan några år tillbaka och den utvecklingen förväntas fortsätta. kommun finns unika militärhistoriska anläggningar från flera epoker och det finns anläggningar i hela Karlskrona skärgård. Försvarsanläggningarna i Karlskrona skärgård utgör ett uppslagsverk över befästningstänkande under mer än 300 år. Allt från Drottningsskärs kastell från 1600-talet till försvaranläggningar från 1960-talet. För ett fåtal år sedan var stora delar av Karlskrona skärgård stängd av militära skäl. Idag är finns helt andra möjligheter att ta del av de särpräglade kulturmiljöer som finns i tidigare skyddade områden. Rekreativ turism Båtturism Karlskrona skärgård är en vacker och hittills relativt lite utnyttjad resurs vad gäller båtturism. Skärgården har goda förutsättningar för att kunna attrahera både turister som efterfrågar rekreativa upplevelser i lugna hamnar och de som kräver ett större serviceutbud. Besöksmål Karlskrona skärgård är Sveriges sydligaste med öar, kobbar och skär. De unika maritima- och världsarvsmiljöerna lockar besökare. Även skärgårdens militära historia och befästningspark Karlskrona utgör attraktiva besöksmål, exempelvis Drottningsskärs kastell och Kungsholms fort. Kristianopel är en välbesökt kulturhistorisk miljö liksom stenhuggeriet på Tjurkö. Kulturturism Befästningspark Karlskrona Få städer i Sverige har genom århundraden varit så präglat av militär närvaro som Karlskrona. I Karlskrona Båtlivet kan delas upp i de två kategorierna rekreativ båtturism och serviceintensiv båtturism. Den rekreativa båtturismen söker efter lugn och ro och väljer hamnar efter det. Enligt utredningen Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag har hamnarna i Karlskrona skärgård identifierats genom sina olika karaktärer för att hitta vilka som är attraktiva för respektive grupp. Bland dessa har Hallahamnen på Hasslö och Stenshamn flera historiska och kulturella kvalitéer som gör dem intressanta för besökare. Utklippan har också dessa kvalitéer men bör även fungera som en portal för att fånga upp båtturister och sprida information om skärgårdens kvalitéer. I dessa hamnar bör det finnas ett grundläggande serviceutbud för båtturister och tillgängligheten bör på alla sätt vara tillgodosedd. Konsumtion- eller besöksturisterna är en mer köpstark grupp som vill ha tillgång till ett utförligt serviceutbud, med tillgång till restauranger, caféer och uteliv. I Karlskrona skärgård bedöms i nuläget Sandhamn och Karlskrona stadsmarina ha störst potential som 162 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

163 kan motsvara denna grupps efterfrågan. Karlskrona stadsmarina har fördelen att ha närhet till centrala Karlskrona samt stor kapacitet med många gästplatser, vilket bidrar till en stor utvecklingspotential. Naturhamnar Naturhamnar är områden som genom sin naturliga utformning och läge inbjuder till förtöjning och tillfälliga natthamnar. Ett område med små öar och skär har ofta flera tillgängliga vikar som ger skydd vid olika vindar. Den vanligaste övernattningsplatsen för båtturister är naturhamnar och tillgången på dessa är mycket betydelsefull för att locka turister. Det är viktigt med angöringsplatser även i naturhamnar för att Karlskrona skärgård ska bli så tillgänglig som möjligt. Tillgängligheten till grunda områden med kobbar och skär har ökat med mer detaljerade sjökort, GPSnavigering och nya typer av grundgående båtar. Service för besöksnäringen Skärgårdstrafiken Karlskrona skärgård trafikeras sommartid av fyra båtlinjer från Trossö som når den östra skärgården och alla storöar förutom Hasslö. Från Torhamn går även en båtlinje som trafikerar den östra skärgården. Under vinterhalvåret trafikeras den östra skärgården från Yttre Park istället för från Trossö och Torhamn och turtätheten är något begränsad. Förutom skärgårdstrafiken finns även möjligheter att resa med sjötaxi. Cykelturism Cykelturismen är stor i andra delar av Europa, bland annat i Polen. Karlskrona har goda förutsättningar för att profilera sig som cykelturiststad då cykelvägnätet är relativt väl utbyggt och stadskärnan är koncentrerad. En stor del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona finns inom cykelavstånd. Skärgårdstrafik. Boendemöjligheter I Karlskrona skärgård finns campingplatser på Tjurkö, Sturkö och Senoren. Vandrarhem finns på Hasslö, Aspö, Tjurkö, Långören och Utklippan. Cykelturism Sportfiske Sportfiske är en av Sveriges största fritidsysselsättningar. där mer än en miljon vuxna svenskar fiskar. Med sina rikt varierade fiskemöjligheter kan Blekinge erbjuda sportfiskaren utmaningar året runt, men april-maj samt augusti-september är det bäst förutsättningar för fiske av de flesta fiskearterna. Flera företag i Karlskrona kommun erbjuder uthyrning av båtar, utrustning eller hela fiskepaket inklusive boende. En satsning på fisketurismen kan vara ett sätt att förlänga turistsäsongen i Karlskrona skärgård, vilket även kan gynna övrigt näringsliv. Gästhamnar Antalet gästnätter i Karlskronas gästhamnar var år Blekinge har haft en marginellt bättre utveckling än angränsande län och det nationella genomsnittet av antalet gästnätter. Gästhamnarna finns på Hasslö, Aspö, Sturkö, Ungskär, Stenshamn, Utklippan, Sandhamn, Torhamn och Kristianopel. Idag håller många av gästhamnarna i Karlskrona skärgård relativt låg standard. I skärgården finns få caféer eller restauranger. Utklippan, Sandhamn och Kristianopel har en markant högre andel utländska turister än andra hamnar med en andel av 55 % utländska besökare för Utklippan, 68 % för Sandhamn och 57 % för Kristianopel. Gemensamt för dessa hamnar är att de ligger på utsidan av Karlskrona skärgård. De utgör därmed lämpliga övernattningsplatser för förbipasserande. Utmaningen för Karlskrona kommun och Blekinge arkipelag ligger i att få in dessa och förbipasserande båtturister i skärgården. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

164 Kristianopel Karlskrona stadsmarina Karlskrona Möcklö Hallahamnen Djupvik Hasslö Garpahamnen Aspö Lökanabben Herrgårdsviken Tjurkö Senoren Sanda hamn Ekenäs Bredavik Ekenabben Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Grebbegården Torhamn Sandhamn Inlängan Ungskär Långören Stenshamn/ Utlängan Utklippan Gästhamnar i Karlskrona skärgård. 164 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

165 Utveckling Turismen inom Karlskrona skärgård är på uppgång och kommer troligen att öka mycket under de kommande åren. Turism är en ny basnäring i Karlskrona kommun. Det är av stor vikt att utvecklingen sker turismen på ett hållbart sätt, bland annat med miljövänliga transporter, bra serviceanläggningar, sophämtning och annan infrastruktur. Det är viktigt att lyfta fram och utveckla det unika med Karlskrona skärgård. Det vill säga världsarvet, Blekinge arkipelag, skärgårdens marina och maritima anda samt den speciella kulturhistorien. Genom utveckling av turismen i Karlskrona skärgård ökar underlaget för den befintliga servicen och ger möjligheter till etableringar av nya verksamheter. För att stärka och utveckla biosfärsarbetet vill Karlskrona kommun skapa ett besökscentrum, ett naturrum för Blekinge arkipelag. Naturum i Karlskrona bör ligga i ett havsnära läge med god tillgänglighet. Kulturturism Försvarsanläggningar inom befästningspark Karlskrona ska synliggöras och tillgängliggöras för att utveckla kulturturism i Karlskrona skärgård. En beredskap bör finnas för hantering av de försvarsanläggingar och de försvarshistoriska miljöer som riskerar att försvinna när försvaret drar ner på sin verksamhet. De militära skyddsområdenas restriktioner har tidigare hindrat utvecklingen av turismen i Karlskrona skärgård jämfört med andra skärgårdar. Då hela skärgården nu är öppen har upplevelseturismen möjligheter att utvecklas. Än idag finns det turister från andra länder som tror att Karlskrona skärgård fortfarande är ett skyddsområde vilket innebär en stor utmaning när det gäller marknadsföring. Det finns en mängd öar och holmar i Karlskrona skärgård som med små insatser kan göras tillgängliga för turismen med exempelvis angöringsbryggor och toaletter. Rekreativ turism Naturen och tystnaden kommer i framtiden att vara faktorer som lockar turister till Karlskrona skärgård och det är därför viktigt att bibehålla även sådana värden. Upplevelser och evenemang kring hälsa, mat och kultur är också faktorer som lockar turister. Utklippan bör fungera som en portal för att fånga upp båtturister och sprida information om Karlskrona skärgårds kvalitéer. Hamnarna på Utklippan och Kristianopel är viktiga marknadsföringsplatser för att locka in turister i skärgården. Möjligheterna till att kombinera båt och cykelsemester med båtlänkar mellan öarna och lämpliga cykelstråk bör även utvecklas. En utveckling av gång- och cykelvägar på öarna knyter samman öarna på ett bättre sätt än dagens vilket gynnar cykelturismen. För att förlänga turistsäsongen kan bland annat fiske och dykturism med övernattningsstugor utvecklas i hamnarna. Service för besöksnäringen Skärgårdstrafiken föreslås vidareutveklas för att även trafikera Hasslö så att samtliga storöar i Karlskrona skärgård trafikeras. På detta sätt kan öarna även bindas samman på ett bättre sätt vilket skulle kunna gynna cykelturismen. Turismen i Karlskrona skärgård behöver utvecklas vad gäller boendemöjligheter i vattennära läge. Möjligheten till etablering av fler weekendboenden såsom vandrarhem eller så kallade skärgårdspensionat i vattennära läge bör utredas. Intressanta lokaliseringar kan vara i närheten av gästhamnarna och havsbaden. Boendenas flexibilitet bör också öka med tanke på utökad turistsäsong. Karlskronas hamnar bör utvecklas genom riktade insatser. En god utgångspunkt i det arbetet kan vara att utveckla hamnar som redan har ett bra besöksunderlag. Genom en kartläggningen av hamnarna inom Blekinge Arkipelag har en rad hamnar identifierats som har stor potential för utveckling av båtturism i den mening att de fungerar som besöksmål och övernattningshamnar för de turister som samtidigt upplever Karlskrona skärgård. Dessa hamnar är Stenshamn och Utklippan för de turister som söker naturupplevelser i första hand, eventuellt med hjälp av Hallahamnen och Garpahamnen. MÅL BESÖKSNÄRING OCH TURISM - Utveckla turismen i Karlskrona skärgård tillsammans med biosfärarbetet Blekinge arkipelag. - Tydliggöra världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och befästningspark Karlskrona. - Skapa ett naturum för att stärka och utveckla biosfärsarbetet - Förbättra drift och underhåll av hamnmiljöerna. - Utveckling av skärgårds- och naturhamnarna med ökad service. - Förbättra skötsel på småöar med mycket båtliv. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

166 VATTEN Karlskrona kommun består till stor del av vatten. Det här kapitlet handlar om grundvatten, vattendrag och kustvatten. Enskilt och kommunalt vatten finns under kapitlet Försöjningssystem. Grundvatten, vattendrag och kustvatten Vatten påverkas av avlopps- och dagvatten, luftföroreningar, markanvändning, vattenreglering, utdikning, läckage från gamla tippar av olika slag, vägar med mera. Vattenområdet innanför storöarna i Karlskrona skärgård är extra känsligt. Detta med anledning av att stora mängder näringsämnen tillförs via åarna och reningsverken. Närsalterna stannar dessutom kvar eftersom vattenomsättningen är dålig på grund av öarna som försvårar vattenutbytet med havet samt broar och vägbankar. Då vattenområdet utgör lekområde för sill och är uppväxtområde för många andra arter bland annat lax och havsöring är det av stor vikt att vattenkvaliteten är god. Vattnets kvalitet hanteras i Vattendirektivet med Havsoch vattenmyndigheten som styrande organ. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med miljökvalitetsnormer för vattenområden, se mer under kapitlet Förordnanden. Havsplanering Den 1 juli 2011 bildades en Havs- och vattenmyndighet Sverige. Myndigheten har regeringens uppdrag att genomföra en sammanhållen svensk politik för våra hav och vatten. I uppdraget ligger att ta ett helhetsgrepp om havs- och vattenfrågor och finna en balans mellan olika intressen. Målet är att havets naturresurser ska nyttjas på ett långsiktigt och hållbart sätt och för att nå målet krävs en helhetssyn. Regeringen bereder ny lagstiftning som ska reglera Sveriges planering av havet. Det nya systemet för statlig planering av havets resurser innebär att Sverige kommer att förses med tre stycken havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Statliga och mellankommunala frågor kommer att samordnas av länsstyrelsen och havsplanerna kommer att beslutas av regeringen. Länsstyrelsen i Kalmar län är samordningsansvarig för havsområdet Östersjön och arbetet med att ta fram denna havsplan har påbörjats. Vattendirektivet År 2004 infördes EUs ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning. Direktivets syfte är att uppnå god vattenstatus i alla EU-länders grund- och ytvatten till år 2015, eller senast Sverige har fem vattendistrikt: Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. I varje distrikt finns en vattenmyndighet där en länsstyrelse har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. Vattenmyndigheterna samordnar arbetet i sitt vattendistrikt och fastställer miljökvalitetsnormer, förvaltningplaner och åtgärdsprogram. Karlskrona kommun tillhör södra Östersjöns vattendistrikt där länsstyrelsen i Kalmar län är vattenmyndighet. 166 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

167 - Kållafjärden - Lyckebyfjärden - Mellersta Blekinges skärgårds kustvatten - Södra Kalmarsunds utsjövatten - Kalmarsunds kustvatten - Torhamnsfjärden - Västra fjärden - Yttre redden - Östra Blekinge skärgårds kustvatten - Östra fjärden I alla ytvattenförekomsterna är övergödning ett problem och deras ekologiska status är måttlig. Möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status till år 2015 har bedömts som tekniskt omöjligt, och vattenmyndigheten har därför beslutat om en tidsfrist för att uppnå normen till år För kemisk ytvattenstatus gäller att god status ska uppnås Sveriges fem vattendistrikt. Den europeiska modellen utgår ifrån avrinningsområden, det vill säga vattnets naturliga väg genom landskapet, istället för administrativa gränser, till exempel kommungränser. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster År 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster inom södra Östersjöns vattendistrikt. Normerna är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken och plan- och bygglagen. De uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Även grundvatten ska uppnå god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus senast år Vattenförekomster i Karlskrona skärgård Fördjupningen av översiktsplanen för skärgården berör 16 ytvattenförekomster: - Aspöfjärden - Danmarksfjärden - Djupfjärden - Gåsefjärden - Hallarumsviken - Hästholmsfjärden Karta från länsstyrelsen i Blekinge län Inom planområdet finns grundvattenförekomst främst på den östra kuststräckan upp till Kristianopel i norr. Grundvattenområdet benämns Kalmar och är en sedimentär bergförekomst som sträcker sig från Oskarshamn ner till Sibbaboda i Karlskrona kommun. Enligt Vattenmyndigheten är detta större grundvattenområde i dagsläget av god kvantitativ status och beräknas hålla god status framöver. Det finns dock en bedömd risk att den kemiska statusen i detta område inte uppnås till Åtgärdsprogram och förvaltningsplan 2009 beslutade Havs- och vattenmyndigheten vid södra Östersjöns vattendistrikt om ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter och kommuner och ska genomföras med stöd av befintlig lagstiftning, bland annat miljöbalken och plan- och bygglagen. Bland annat gäller att tillstånd, godkännande och dispens inte får meddelas för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Myndigheter och kommuner ska i det löpande arbetet iaktta miljökvalitetsnormer och inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet. Enligt det åtgärdsprogram som gäller för södra Östersjöns vattendistrikt behöver följande åtgärder vidtas av kommunen: - Varje år behöver kommunen rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster inom kommunens verksamhetsområde uppnås. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

168 ALVESTA VÄXJÖ LESSEBO Ü EMMABODA TINGSRYD OLOFSTRÖM KARLSHAMN RONNEBY KARLSKRONA BROMÖLLA SÖLVESBORG Kilometers Lantmäteriet 2004, dnr /188 Underlag avrinningsområden: SMHI Karta framtagen av Länsstyrelsen i Blekinge. Karta från länsstyrelsen i Blekinge län Blekinges huvudavrinningsområden. - Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. - Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. - Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. - Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. - Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. - Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra 168 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

169 åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Utveckling En fungerande avloppshantering är avgörande för nyexploatering i Karlskrona skärgård. Karlskrona kommun är sedan några år mer restriktiv till nybyggnation inom förtätade områden där kommunalt eller motsvarande avloppsnät inte finns utbyggt. Kommunal anslutning ska prövas inom ett avstånd på 200 meter från befintliga kommunala verksamhetsområden. Behovet är stort av kommunalt vatten- och avloppsnät i Karlskrona skärgård. Ett arbete med att ta fram en Vatten- och avloppsplan (VA-plan) för kommunen pågår och beräknas vara klart under Planen kommer att behandla: - nuvarande VA-verksamhetsområden - områden som kommer att byggas ut med kommunalt VA - områden som även fortsättningsvis kommer att ha enskilda vatten- och avloppsanläggningar. MÅL VATTEN - Arbeta efter Hav- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för att uppnå god vattenstatus i alla kustvattenförekomster. - Halten forsfor i havet ska successivt minska. - Föroreningar ska inte begränsa havets värde för fiske och friluftsliv. - Följa den kommunala vatten- och avloppsplanen, bygga ut kommunalt VA-nät och att ställa krav på åtgärder på enskilda avloppsanläggningar. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

170 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Dricksvatten Kommunalt vatten De invånare i Karlskrona skärgård som är anslutna till kommunalt vatten förses med dricksvatten från Karlskrona vattenverk. Hasslö, östra Aspö, Sanda och Kullen på Sturkö, Ytterön, Östra Hästholmen har idag kommunal vatten. Tappställen finns även på Inlängan, Stenshamn, Ungskär och Långören. Dessutom försörjs försvarsmaktens anläggning på Kungsholmen, Uttorps camping på Sturkö, Ekenabbens fiskehamn med sommarvatten samt ett tappställe vid Tjurkö brofäste. Skyddsområden Skyddsområden med föreskrifter är viktiga för att säkra dricksvattenkvalitén. Föreskrifterna kan gälla kemiska produkter som petroleumprodukter och bekämpningsmedel, spridning av gödsel, spillvattenoch dagvattenhantering, uppställning och tvättning av fordon, täktverksamhet, schakt- och anläggningsarbeten, bergvärme, mm. Se mer under kapitlen Miljö- och riskfaktorer samt Förordanden. På flera av öar i Karlskrona skärgård pågår saneringsarbeten av vatten och avlopp genom privata initiativ. Enskilt vatten Tillgången till sötvatten är idag inte en självklarhet i sydöstra Sverige. Det beror på de geologiska förutsättningarna med mycket berg i dagen, tunna jordtäcken samt små grundvattenmagasin i urberget. På många platser saknas även grundvatten i jordlagret då större sammanhängande isälvsområden saknas. Grundvattenbildningen i sydöstra Sverige är liten på grund av att nederbördsmängden i förhållande till avdunstningen är liten. Det gäller speciellt för kustområdet och i skärgården vilket påverkar den enskilda dricksvattenförsörjningen genom att brunnar kan sina och salthalten kan öka vid för stora vattenuttag. Dessutom kan bakterier från enskilda avloppsanläggningar orsaka problem för dricksvattnet. Många brunnar i Karlskrona skärgård har även problem med för mycket järn. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) är hela Karlskrona skärgård klassat som område där salt grundvatten kan förekomma ; risken ökar med brunnsdjup, stigande uttag och närhet till havet. Påverkan på grundvattnet från utsläpp av avlopp förekommer, och kan i vissa områden förväntas vara betydande. Dricksvatten. Utveckling En förutsättning för en ökad exploatering av Karlskrona skärgård är att vattenförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning i form av kommunalt vatten eller likvärdig lösning. Risk för saltvatteninträngning och försämrad vattenkvalitet finns vid fortsatt lokal försörjning och därmed ökat grundvattenuttag. MÅL DRICKSVATTEN - Alla som bor eller vistas i Karlskrona skärgård ska ha tillgång till tjänligt dricksvatten. - En långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning ska säkerställa att uttaget av grundvatten inte överstiger återbildningen. - All ny bebyggelse i Karlskrona skärgård ska anslutas till kommunalt dricksvatten. 170 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

171 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Inlängan Ungskär Långören Stenshamn/ Utlängan Utklippan Områden i Karlskrona skärgård med kommunalt vatten och avlopp samt enbart kommunalt vatten, december FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

172 Avlopp Kommunalt avlopp På Hasslö omfattas nästan all bebyggelse av kommunalt avlopp och på Aspö är det kommunala avlopps nätet utbyggd på den östra delen av ön. På Sturkö finns i vissa områden antingen kommunalt avloppsnät eller avloppsnät som drivs i föreningars regi. På Tjurkö, Senoren, Ytterön/Östra Hästholmen, Inlängan, Utlängan, Långören och Ungskär finns inget gemensamt avloppsnät. Koholmens avloppsreningsverk är det största i Karlskrona kommun och ungefär personer samt ett flertal mindre industrier är anslutna till reningsverket. På Hasslö finns ett mindre aloppsreningsverk, övriga öar försörjs av Koholmens reningsverk. Enskilt avlopp Där det inte finns något gemensamt vatten- och avloppsnät har varje hushåll en egen avloppsanläggning alternativt så förekommer mindre gemensamma avloppsanläggningar med ca 2-20 anslutna hushåll. Många enskilda avlopp har bristfällig funktion och orsakar utsläpp till grundvatten och till havet. Utveckling En fungerande avloppshantering är avgörande för nyexploatering i Karlskrona skärgård. Karlskrona kommun är sedan några år mer restriktiv till nybyggnation inom förtätade områden där kommunalt eller motsvarande avloppsnät inte finns utbyggt. Kommunal anslutning ska prövas inom ett avstånd på 200 meter från befintliga kommunala verksamhetsområden. Behovet är stort av kommunalt vatten- och avloppsnät i Karlskrona skärgård. Ett arbete med att ta fram en Vatten- och avloppsplan (VA-plan) för kommunen pågår och beräknas vara klart under Planen kommer att behandla: - nuvarande VA-verksamhetsområden - områden som kommer att byggas ut med kommunalt VA - områden som även fortsättningsvis kommer att ha enskilda vatten- och avloppsanläggningar. VA-planen kommer att beskriva vilka krav som kommer att ställas på enskilda avlopp i områden där VAutbyggnad kommer att ske relativt långt fram i tiden. VA-planen kommer även att omfatta en översiktlig redogörelse för hur tillsyn av enskilda avlopp ska bedrivas. MÅL AVLOPP - Följa den kommunala vatten- och avloppsplanen, bygga ut kommunalt VA-nät och att ställa krav på åtgärder på enskilda avloppsanläggningar. - Antalet enskilda avloppsanläggningar som inte uppfyller kraven i miljöbalken ska minska kontinuerligt. - All ny bebyggelse i Karlskrona skärgård ska anslutas till kommunalt avlopp eller likvärdigt. Dagvatten Dagvatten är ett samlingsnamn för bland annat regn-, spol- och smältvatten som rinner från gator, tak, gårdar och grönytor. I dagsläget omhändertas eller renas inte dagvattnet i Karlskrona kommun. Till stor del beror det på de naturliga förutsättningarna då lämpliga områden för lokalt omhändertagande saknas. MÅL DAGVATTEN - Utarbeta en strategi för dagvattenhantering i Karlskrona kommunen där en samlad bedömning av hur dagvatten av olika typ och ursprung ska hanteras. - Möjlighet till lokalt omhändertagande av dagvatten ska beaktas. Möjligheten bör även utredas i befintlig miljö med prioritet för områden där översvämningsrisk finns. Energi Enligt Karlskrona kommuns energiplan från 2006 ska kommunen arbeta för en effektiv energiförsörjning och övergång till ett långsiktigt hållbart energisystem som ger låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt har en hög säkerhet och främjar en god ekonomisk och samhällelig utveckling. Karlskrona kommuns energi- och klimatstrategi ska identifiera och sammanställa befintliga dokument med energi- och klimatrelevans i kommunen. Karlskrona kommun är positiv till nyttjandet av förnyelsebara energikällor som sol, vind och vatten. El Karlskrona skärgård tillhör E.ON:s nätområde. 172 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

173 Fraktionerna glas- och metallförpackningar sorterras ut från övrigt avfall. Två gånger per sommarsäsong hämtas även grovavfall, då det inte finns någon bemannad återvinningscentral för boende i den östra skärgården. Östra Hästholmen och Ytterön har idag gemensamma hämtplatser på centralta platser, där boende kan lämna sitt hushållsavfall. Grovavfall lämnas lämpligast på återvinningscentralen i Torhamn, dock hänvisas vissa fraktioner till Mältans återvinningscentral. Vindkraftverk. Vindkraft Vindkraften är en utsläppsfri och förnyelsebar energiform. Karlskrona kommun tog 2010 fram en vindkraftsstrategi som utgör policy och underlag för beslut för framtida vindkraftsetableringar i kommunen. Vindkraftsstrategin visar vilka värden som kommunen vill värna särskilt om, men pekar även ut möjliga områden för vindkraftsetableringar. Karlskrona skärgårds landskapsbild tillhör de särskilt värdefulla i kommunen. I vindkraftsstrategin anges att vindkraftverk generellt sett inte bör etableras i skärgården då landskapsbildsvärdena är höga och därför känsliga för exploatering och dessutom viktiga för friluftsliv och turism. Utveckling Satsningar på förenyelsebar energi såsom sol, vind och vattenenergi, jord- och bergvärme ses som en positiv energiutveckling. MÅL ENERGI - Karlskrona kommun ska verka för en ökad andel förnyelsebar energi. Renhållning/Avfall I Karlskrona kommun ansvarar tekniska förvaltningen för att hämta och ta emot hushållsavfall. För att uppfylla de krav och skyldigheter finns och för att boende i Karlskrona kommun ska få en god service, har den anpassats efter de förhållanden som råder. För boenden i den östra skärgården finns en bod eller liknande i hamnarna för avfall. Hämtning av avfallet sker efter behov, belastningen är olika för säsong. Aspö har för smala vägar för ordinarie hämtningsfordon. Därför finns en traktor med vagn som hämtar avfallet i säck. På Aspö finns en återvinningscentral, dock hänvisas vissa fraktioner till Mältans återvinningscentral. I Karlskrona skärgård finns återvinningscentraler på Hasslö, Aspö och Sturkö. Det finns även fyra återvinningscentraler som ligger inom en halvmils radie från hamnarna, det är Torhamn, Fågelmara, Jämjö och Nättraby. Den stora återvinningscentralen som kallas Mältan, ligger ungefär en mil norr om Trossö. För farligt avfall finns en miljöstation vid Blå port. I Karlskrona kommun finns över 50 stycken återvinningsstationer där förpackningar, tidningar och småbatterier samlas in. Förpackningar och tidningar samlas in av Förpacknings- och tidningsindustrin. Förpackningar och trycksaker hamnar under lagen om producentansvar, därför sker insamlingen av en privat aktör och inte av kommunen. I Karlskrona skärgård finns återvinningsstationer på Hasslö, Aspö, Sturkö och Torhamn. Vad det gäller avfall i hamnar som inkommer med båt, är det på hamnens ansvar att se till att där finns abonnemang hos tekniska förvaltningen. Utveckling Det är av stor vikt att renhållningen fungerar på ett bra sätt för att Karlskrona skärgård ska vara attraktiv. MÅL RENHÅLLNING/AVFALL - Bättre skötsel av renhållningen i hamnarna och på småöarna. - Möjlighet till att sortera och återvinna avfall i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

174 Data- och telekommunikation Det övergripande målet i regeringens Bredbandsstrategi för Sverige från 2009 är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet i strategin är att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbits/s. För att nå detta mål krävs en ökad utbyggnad av det fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll, ofta benämnt områdesnät eller byanät. Karlskrona skärgård har förhållandevis väl utbyggt stamfibernät (ortssammanbindande nät). Det finns idag stamfiber till storöarna Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö, och Senoren. Ytterön/ Östra Hästholmen har ett stamfibernät liksom Kristianopel och Torhamn. Östra skärgården saknar dock helt stamfiber. Utgångspunkten för utbyggnad av fiber i Karlskrona kommun är att marknaden ska svara för utbyggnaden, men för att få fiber till ett rimligt pris på landsbygden och i skärgården krävs ett lokalt engagemang. Ett vanligt tillvägagångssätt är att invånarna i ett samhälle bildar en förening som tillsammans med lokala företag bygger ett områdesnät som ansluts till en fiberstam. På landsbygden finns det möjligheter till bidrag för utbyggnad av områdesnät. I Karlskrona skärgård eller på landsbygden kan dock mobilt bredband vara ett kostnadseffektivt alternativ för många. Skanova och det kommunala bolaget Affärsverken är de största leverantörerna av fast bredband i Karlskrona kommun. Utveckling För boende i Karlskrona skärgård är det viktigt att företag och hushåll kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. Fler samhällsrelaterade tjänster kan då utföras på nätet. Exempel på detta är vårdrelaterade tjänster som är under stark utveckling. Flera av dessa tjänster är framtagna för att fungera när vårdtagaren befinner sig i hemmet. Samlokalisering för fiber och va bör ske i samband vid utbyggnad av vatten och avlopp. MÅL DATA- OCH TELEKOMMUNIKATION - År 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag i Karlskrona ha tillgång till minst 100 Mbit/s. 174 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

175 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

176 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Buller Buller är ett utbrett miljöproblem och den miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. Buller uppstår från en mängd olika källor som till exempel trafik, skjutbanor, motorsportbanor, industriell verksamhet, vindkraftverk med mera. I Karlskrona skärgård förekommer buller främst från trafiken utmed de större vägarna. På Hasslö är det främst längs med väg 673 och på Tjurkö, Sturkö och Senoren längs med väg 738. På Aspö förekommer buller invid färjeläget. Trafiken på öarna i Karlskrona skärgård ökar under sommarmånaderna vilket också ökar bullret, men detta bedöms inte medföra att gällande riktvärden för buller överskrids. Verksamheter i aktiva hamnar kan även ge upphov till buller liksom färjetrafiken till och från Verköhamnen, då den passerar skärgården. Karlskrona skärgård påverkas även av försvarsmaktens verksamhet i skärgården med bullerpåverkan från skjutningar, fartygs- och fordonsmotorer. I Karlskrona skärgård finns skjutfält och övningsområden på Bollöarna, Tjurkö och Öppenskär. I Torhamn finns ett övningsskjutfält. MÅL BULLER - Ingen ska utsättas för buller som kan påverka hälsan negativt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer finns för luftkvaliteten utomhus, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenmiljön (yt- och grundvatten). Luftföroreningarna i Karlskrona överskrider inte några gränsvärden men andelen partiklar i luften ligger nära gränsvärdet. Karlskrona kommun genomför återkommande mätningar. I Karlskrona skärgård finns inte några vatten utpekade som omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselområden. Karlskrona kommun berörs inte heller av miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller då det endast omfattar kommuner med mer än invånare och är därmed inte aktuella för Karlskrona. När det gäller miljökvalitetsnormerna för vattenmiljön är det vattenmyndigheten vid södra Östersjöns vattendistrikt som svarar för kontrollen genom ett särskilt övervakningsprogram. Miljökvalitetsnormerna för vattenmiljön behandlas närmare under kapitlet Vatten. MÅL MILJÖKVALITETSNORMER - Verka för att inga gränsvärden överskrids. Förorenade områden I Karlskrona skärgård finns flera potentiellt förorenade områden enligt länsstyrelsens identifiering. På Hasslö finns tio förorenade områden, på Aspö tre, på Sturkö sex, på Senoren ett, i Torhamn sju och i Kristianopel tre. Det rör sig om platser där det bedrivits eller bedrivs verkstadsindustri, deponiverksamhet, bensinstation, avloppsreningsverk, hamnverksamhet, varv, sågverk och skjutbana. Förutom de av länsstyrelsen identifierade förorenade områdena finns även ett flertal platser där försvarsmaktens verksamhet samt vinterförvaring av båtar kan ha orsakat föroreningar i mark och sediment. Dessa områden är inte identifierade. 176 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

177 Kristianopel Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Torhamn Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Potentiellt förorenade områden i Karlskrona skärgård och Kristianopel. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

178 Ett kontinuerligt arbete pågår för att inventera och riskklassa förorenade områden i Karlskrona kommun. I handläggningen av planärenden, bygglovsärenden med mera är undersökningen av ett områdes föroreningsgrad och eventuell sanering en viktig parameter och medför i vissa fall höga kostnader. MÅL FÖRORENADE OMRÅDEN - Förorenade områden ska efterbehandlas så att miljökvalitetsnormerna för vattenmiljön kan uppnås. - Förorenade områden ska uppmärksammas tidigt i samband med exploatering. - Ökad kunskap om risker med förorenade områden. Farligt gods Transporter av farligt gods i Karlskrona skärgård utgörs i första hand av transporter till havs. Transporterna utgörs till största del av färjetrafiken till och från Polen och av försvarsmaktens transporter. Farligt gods på väg förekommer framförallt till bensinstationer/ pumpar som finns på Hasslö, Aspö, Sturkö och Möcklö. Färjetrafiken i Östersjön har ökat de senaste årtiondena liksom storleken på fraktfartygen och därmed även mängden gods. Detta innebär även att farligt gods i högre omfattning transporteras sjövägen genom Karlskrona skärgård. Försvarsmaktens transporter av farligt gods sker i form av drivmedel, avfall, ammunition, sprängmedel och kemiska produkter till övnings- och verksamhetsområden i skärgården. Verköhamnens betydelse för regionen har ökat de senaste åren både vad gäller passagerartrafik och godstrafik. Utveckling förutspås fortsätta med framförallt ökade godstransporter. Riskerna för olyckor med farligt gods innefattar både båttrafiken i de internationella farlederna och den båttrafik som angör Karlskronas hamnar. En fartygsolycka kan få mycket stora konskevenser för Karlskrona kommun som helhet samt för kusten och skärgården i synnerhet. Karlskrona kommun har en oljeskyddsplan som syftar till att stärka beredskapen om en oljeolycka till havs skulle inträffa. MÅL FARLIGT GODS - Transporter av farligt gods i Karlskrona kommun ska kartläggas. Oljeutsläpp. Miljöfarlig verksamhet I Karlskrona skärgård finns ett femtontal tillståndsoch anmälningspliktiga verksamheter, vilket innebär att verksamheten kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken för att få startas och drivas. Miljöfarliga verksamheter i Karlskrona skärgård utgörs bland annat av fiskehamnar, anläggningar för mottagning av farligt avfall, avloppsreningsverk och vindkraftsanläggningar. MÅL MILJÖFARLIG VERKSAMHET - Miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppnås vid etablering eller utökning av miljöfarlig verksamhet. Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns i mark, luft och vatten. Av dessa utgör marken den vanligaste radonkällan. Stora delar av Karlskrona skärgård liksom Torhamn och Kristianopel ligger inom högriskområden för radon. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor: marken under och runt om huset, byggnadsmaterialet och vatten som används i hushållet. Av dessa är marken den vanligaste radonkällan. Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/ m3). Ny bebyggelse i Karlskrona kommun ska uppföras radonsäkert och årsmedelvärdet för radonhalten i en bostad får inte överstiga gällande riktvärden (år 2012 var riktvärdet 200 Bq/m3). Radon kan även finnas i vatten. Enskilda bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Det är dock ovanligt med höga radonhalter i kommunalt dricksvatten. 178 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

179 MÅL RADON - Ingen ska utsättas för radonvärden över gällande riktvärde. - Ny bebyggelse ska uppföras radonsäkert och årsmedelvärdet för radonhalten i en bostad får inte överskrida gällande riktvärden. Elektromagnetisk strålning Kunskapen gällande hälsorisker relaterade till elektromagnetiska fält från kraftledningar och från exempelvis basstationer för mobiltelefoni är ännu ofullständig. Vägledande för bedömning av exponering för lågfrekventa magnetfält bör därför göras enligt försiktighetsprincipen. Inom Karlskrona skärgård finns ledningsstråk med kraftledningar upp till 130 kv. För att bedöma lämpligt skyddsavstånd i samband med nybyggnation, bör nivån avseende elektromagnetiska fält redovisas. Minsta skyddsavstånd för kraftledning anges i starkströmsföreskrifterna. MÅL ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING - Nya kraftledningar och elektriska anläggningar utformas och förläggs så att människors hälsa inte påverkas. - Nya bostäder, skolor och förskolor placeras så att människor som vistas i dem inte utsätts för förhöjda magnetfält. Djurhållning I tätorter och i områden med så kallad samlad bebyggelse och/eller vid planläggning där konflikt mellan bostäder och djurhållning befaras uppstå, på grund av trafikstörningar, allergier, lukt, flugor med mera, anser länsstyrelsen att följande principer angående respektavstånd skall tillämpas: från stora anläggningar bör vara minst 300 meter. Vid medelstora anläggningar (10-50 djurenheter eller fler än cirka 25 får, samt tillstånds- eller anmälningspliktig kennel, biodling med mera) bör respektavståndet från utomståendes bostäder, skolor och dylikt vara meter till stall och gödselanläggning och meter till område där djuren varaktigt vistas. Från grisar, höns och minkar bör avståndet vara minst 300 meter. Även för denna storlek på anläggningar, som oftast drivs i kommersiellt syfte, bör intresset av stabila förhållanden och utvecklingsmöjligheter för verksamheten beaktas. När det gäller mindre anläggningar (1-10 djur), ofta med hobbykaraktär, är det länsstyrelsens mening att det är kommunernas sak att bedöma lämpliga respektavstånd mellan djurhållning och bostadsbebyggelse med utgångspunkt i de bedömningskriterier som anges ovan och platsens lokala förutsättningar. Dock bör som regel alltid ett respektavstånd på 50 meter från stall och gödselanläggning och minst 25 meter från område där djuren varaktigt vistas upprätthållas mot angränsande skoltomter eller bostadsfastigheter i tätorter. I Karlskrona skärgård finns många kulturmiljöer som för bevarandet brukas på traditionellt sätt, vanligtvis med bete. Oftast betas marken av får, alternativt kor. Hästar är förhållandevis ovanliga i skärgårdsmiljön. Svårigheter med djurhållning på öarna är dels transporten dit, då djuren ofta tillhör lantbrukare med lantbruk på fastlandet och dels finns krav på daglig tillsyn. MÅL DJURHÅLLNING - Länsstyrelsen i Blekinges riktlinjer för djurhållning ska följas vid nyetablering av bostäder och anläggningar för djurhållning. Vid större anläggningar (fler än 50 djurenheter eller cirka 250 får) bör respektavståndet från bostäder, skolor och dylikt vara minst 200 meter till stall och gödselanläggning och minst 100 meter till område där djuren varaktigt vistas. Intresset av stabila förhållanden och goda utvecklingsmöjligheter för dessa verksamheter måste tillmätas stor betydelse i planeringen. Därför bör såväl allergirisken som risken för andra olägenheter såsom trafikstörningar, lukt, flugor med mera bevakas. Grisar, höns och minkar luktar starkare och avståndet FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

180 Naturolyckor Översvämningar, erosion, ras och skred är exempel på risker som behöver beaktas vid planering av den fysiska miljön för att skapa ett robust samhälle. Klimatförändringarna kommer att öka hotbilderna i strandnära områden, inte minst genom förväntade stigande havsnivåer och ökade nederbördsmängder. Detta ställer krav på åtgärder som behöver vidtas för att skydda befintlig bebyggd miljö samt underlag för den fysiska planeringen vid bedömning av lämplig markanvändning. Risk för översvämning och stigande havsvattennivåer Stigande havsnivåer, som är en konsekvens av klimatförändringar och den globala uppvärmnigen, kan i framtiden komma att påverka stora delar av Karlskrona kommun. För Karlskronas långa kuststräcka och stora skärgård är det viktigt att beakta framtida klimatförändringar i samhällsutvecklingen. Många av öarna framförallt i den östra skärgården och Kristanopel ligger nära befintlig medelhavsnivå och är därmed särskilt känsliga för stigande havsvattennivåer. Länsstyrelsen i Blekinge har under 2012 publicerat en översiktlig analys av översvämmade områden för länet vid stigande havsvattennivåer. Havsvattennivån i södra Sverige förväntas stiga till max 278 cm eller minst 176 cm enligt scenarierna för stigande havsvattennivå fram till år Karlskrona kommun har en policy från 2003 om riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåförändringar. Lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse är +2,2 meter En del infrastruktur är särskilt samhällsviktig och en översvämning kan därmed ge upphov till allvarliga konsekvenser för samhället. Exempel på detta är energiförsörjning, teknisk infrastruktur, VA-system, hamnar med mera. Ytterligare värden som kan påverkas av stigande havsvattennivåer är bland annat kustnära natur- och kulturmiljöer som i värsta fall riskerar att försvinna. Även näringar som jordbruk och turism kan påverkas negativt. För att skapa ett robust samhälle är det av yttersta vikt att ta hänsyn till konsekvenserna av en stigande havsvattennivå vid planering av den fysiska miljön. Utveckling Riskerna med en stigande havsnivå berör Karlskrona kommuns kust- och skärgårdsområden. Vid vattenhöjning finns en förhöjd risk för skred. Gällande policy för lägsta grundläggningsnivå bör uppdateras med hänsyn till ny fakta. I framtiden kommer det finnas färre kustnära markområden som är lämpliga för byggnation vilket kan leda till en brist på byggbara marker i strandnära lägen. Stigande havsnivåers påverkan på befintlig bebyggelse och infrastruktur förväntas bli stor på flera områden och strategier för hur detta ska hanteras behöver finnas. Geoteknik, skredrisk och stranderosion Klimatförändringar som stigande havs- och grundvattennivåer samt ökade nederbördsmängder kan minska markens stabilitet vilket i sin tur kan ge konsekvenser som ras, skred och erosion. Inom Karlskrona skärgård dominerar områden med fastmark och grundläggningsförhållandena är i huvudsak goda och här förekommer därför endast måttliga risker för ras och skred. Riskerna kan dock öka vid ett förändrat klimat och erosionsrisken är störst längs kusterna. Statens geotekniska institut, SGI, och SMHI utförde på uppdrag en länsstyrelsen en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Blekinge län Enligt den redovisningen har Karlskrona skärgård förutsättningar för stranderosion på Hasslö och Aspö, den nordöstra och ostliga områden på Sturkö, Senoren samt vid Torhamn och Kristianopel. Stigande havsvattennivåer innebär att områden som tidigare inte utsatts för erosion kommer att påverkas. Utveckling Att identifiera kritiska områden är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skador och olyckor. Geotekniken hanteras rutinmässigt i detaljplaneskedet eller vid bygglovgivning. MÅL NATUROLYCKOR - Fler detaljerade studier gällande naturrisker behövs för aktuella utvecklingsområden. - Ta fram en klimatanpassningplan. - Utreda behovet av särskilda skyddsåtgärder med hänsyn till risken för naturolyckor. - Uppdatera policy om lägsta grundläggningsnivå enligt nya prognoser. 180 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

181 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Stigande havsvattennivåer, 1-3 meter, i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

182 Räddningstjänsten Karlskrona kommun ingår tillsammans med Ronneby kommun i kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge. I förbundet finns två heltidsstationer som är bemannade dygnet runt, varav en ligger i Karlskrona kommun, på Trossö. Räddningstjänsten har även åtta deltidsstyrkor varav en ligger på Sturkö och två räddningsvärn finns på Hasslö och Aspö. Kristianopel Insatstiden i Karlskrona skärgård är stark beroende av väderförhållandena, men till öar utan broförbindelse kan det ta upp till en timme innan räddningstjänsten kan vara på plats. Detta ställer stora krav på den enskilde och därför sker särskilda utbildningsinsatser i skärgården för att rusta de boende med kunskap om vad de själva kan göra för att minska skadorna vid en olyckshändelse. Sommartid flerfaldigas befolkningen på öarna i Karlskrona skärgård till följd av turism vilket medför att sannolikheten för bränder och andra olyckor ökar (till exempel båt- och drunkningsolyckor). På öarna Inlängan, Stenshamn, Utlängan, Ungskär och Långören finns brandmaterieldepåer för att stärka skyddet ytterligare. Vid ny bebyggelse i skärgården är det viktigt att ta ett helhetsgrepp över servicegraden av räddningstjänst. Stigande havsvattennivåer, 1-3 meter, i Kristianopel. 182 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

183 Sjöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddningen. På F17 i Ronneby har Sjöfartsverket en helikopter i beredskap för sjöräddningsuppdrag. Helikoptern är i normalfallet i luften 15 minuter efter larm och utgör en resurs för transport av personal och materiel till öar i skärgården. Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars fartyg bemannas av frivilliga besättningsmän med beredskap. Vid larm ska räddningsbåten ha lämnat kaj senast 15 minuter efter larmet. Närmaste sjöräddningsstationer finns på Hasslö, Sölvesborg/Hörvik och Bergkvara. Svenska sjöräddningssällskapet kan nyttjas som resurs för till exempel transporter till/från öar eller andra strandnära svårtillgängliga platser, för brandsläckning vid båtbränder eller oljeskador i hamnar eller för att vattenförsörja räddningspersonal vid bränder på öar som saknar broförbindelse. Blekinges skärgård utgör ett ekologiskt känsligt område och ett oljeutsläpp till havs exempelvis till följd av en fartygsolycka kan få allvarliga konsekvenser för miljön och djurlivet, men även för friluftslivet. Det finns därmed ett behov av en god beredskap för att hantera oljeolyckor till havs. Kustbevakningen är den myndighet som svarar för miljöräddningstjänst till havs, men när oljan når land blir det kommunens ansvar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en oljeskyddsdepå stationerad på räddningstjänsten i Karlskrona. MÅL RÄDDNINGSTJÄNST - Räddningstjänsten ska verka för att skapa en trygg och säker miljö för de som bor och vistas i Karlskrona kommun. - Det är av stor vikt att bibehålla deltidsbrandskårerna. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

184 FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten har stora intressen i Karlskrona skärgård och är verksamma på Kungsholms fort samt vid ett antal övnings- och skjutfält. Försvarsmaktens historia är intimt förknippad med staden Karlskrona och skärgårdens historia. Få städer i Sverige har genom århundraden varit så präglat av militär närvaro som Karlskrona. I stora delar av Karlskrona skärgård finns försvarsanläggningar från olika tidsepoker. Marinbasen Sedan år 2004 ligger Sveriges enda Marinbas i Karlskrona. Med sitt centrala läge i Östersjöregionen och det gynnsamma isläget har Marinbasen utgjort en betydelsefull del av Sveriges försvar sedan kung Karl XI år 1680 grundade staden Karlskrona. Övnings- och skjutfält I Karlskrona skärgård finns skjutfält på Bollö, Tjurkö och Torhamn samt ett övningsfält på Öppenskär. Även Karlskrona inre skärgård används som övningsfält. Bollö och Tjurkö utgör tillsammans med Harö (Karlshamns kommun) den enda möjligheten för skarpskjutning inom Blekinge skärgårds övnings- och skjutfältsområde. På övningsfälten bedrivs övningar med lös ammunition till skillnad från skjutfälten. Skjutområdet Bollö, Tjurkö och Torhamn medför en bullerpåverkan på omgivande bebyggelse. Med anledning av detta ska alla plan- och bygglovärenden som ligger inom det så kallade samrådsområdet dvs i anslutning till skjutområden (se karta) samrådas med försvarsmakten. Försvarsmakten är mycket restriktiv i sin bedömning av tillkommande plan- och bygglovärenden som avser störningskänslig bebyggelse inom det angivna samrådsområdet. Övnings- och skjutområden i havet Stora delar av havsområdet i Karlskrona skärgård omfattas av övnings- och skjutområden i havet. Dessa marina skjutområden används i samverkan mellan fartygs-, flyg- och helikoperförband. Utveckling Stor restriktivitet bör gälla vid nyetableringar av bostäder inom samrådsområdena med skjutbullerpåverkan. De bostäder av olika slag som redan finns i området bör kunna fortleva och utvecklas oberoende av riksintresset, förutsatt att byggnationen klarar gällande riktvärden för buller. I området kring Torhamns halvö och östra skärgården finns andra försvarsmaktsintressen som kan komma att påverkas negativt av byggnation och annan aktivitet. Det är framförallt användningen av olika material som har betydelse för att försvarets tekniska system ska fungera och har därför behov av en störningsfri miljö. Det genererar i ett antal restriktioner och kommunen arbetar med att ta fram områdesbestämmelser som anger vilka åtgärder som är störningskänsliga vilket underlättar vid plan- och bygglovsärenden och säkerställer riksintresset för totalförsvaret. Kungsholms fort. 184 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

185 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Torhamn Ytterön/ Östra Hästholmen Inlängan Långören Ungskär Stenshamn/ Utlängan Riksintressen för Totalförsvarets militära del och dess omgivningspåverkan. Alla plan- och lovärenden inom markerade områden, förutom sjöövningsområden till havs, ska remitteras till Försvarsmakten. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

186 RIKSINTRESSEN Det här kapitlet är en sammanställning av samtliga riksintressen inom Karlskrona skärgård. Påverkan på riksintressena och hur de säkerställs finns i kapitlena Mark- och vattenanvändning samt Konsekvenser. Stora delar av Karlskrona skärgård är utpekade som riksintressen enligt miljöbalken. Områden eller objekt som inrymmer speciella värden eller har speciella förutsättningar som gör dem betydelsefulla för riket kan klassas som område av riksintresse. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse och områden av riksintressen ska prioriteras i den fysiska planeringen. Riksintresse kan gälla för såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution med mera). Områdena kan även vara riksintressanta för totalförsvaret. Riksintressen kan om det krävs säkerställas genom reservatsbildning eller motsvarande. Till övervägande del kan dock avvägningar mellan riksintressen, och även reservatsbildning eller motsvarande, ske i ett vanligt prövnings- eller tillståndsförfarande. Riksintressen innebär inte att annan verksamhet omöjliggörs. I många fall kan de värden som utgör grund för riksintresset, och även andra reservatsbildningar, vara möjliga att kombinera med annan verksamhet eller etablering som till exempel naturvård och vindkraftsproduktion. Det måste studeras i det enskilda fallet. Generellt sett ska dock alternativa lokaliseringar sökas i syfte att inte komma i eventuell konflikt med riksintressenas värden. Kulturmiljö Fördjupning av översiktsplan för skärgården omfattar fyra områden av riksintresse för kulturminnesvården enligt miljöbalken 3 kapitlet 6 : - Herrgården, Tjurkö stenhuggeri - Östra skärgården i Blekinge - Hallarumsviken - Kristianopel Naturvård I Karlskrona skärgård finns det sju områden som är av riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 3 kap 5 : - Aspö - Skärva- Danmarksfjärden- Nättrabyån - Hallarumsviken- Möcklö- Kyrkfjärden - Blekinge östkust - Torhamns skärgård - Södra Sturkö - Lommaflyet - Västra Hasslö Natura 2000 I Karlskrona skärgård finns 26 Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet. Områdena är riksintresse för naturvården enligt miljöbalken 4 kap 1. - Östra Möcklö - Idholm - Hallarum - Stora Hammar- Vårö- Lillö - Björnön- Vårö Stora Rom - Senoren - Svenö - Ryamad - Järkö - Uttorp - Hästholmen- Öppenskär - Ronnekläppen - Danaflöt - Utlängan - Utklippan - Torhamn- Hästholmen 186 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

187 Möcklö Senoren Hasslö Aspö Tjurkö Sturkö Ytterön/ Östra Hästholmen Torhamn Långören Inlängan Ungskär Stenshamn/ Utlängan Utklippan Riksintressen i Karlskrona skärgård. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan

188 - Torhamns udde - Sandhamn - Gräsön med flera öar - Tärningsöarna - Abrahamsäng - Isaks kläpp - Mejö - Valludden - Höga sand - Kristiansopels skärgård Friluftslivet I Karlskrona skärgård finns två områden av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. - Listerby skärgård- Södra Hasslö - Hallarumsviken- Torhamns skärgård Geografiska bestämmelser - kustzonen Karlskrona kustområde betraktas som riksintressant och omfattas av geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap 4. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet men exploatering och andra ingrepp ska vägas mot bevarandeintressen och människors tillgång till rekreation och natur. Bestämmelserna innebär en högre grad av återhållsamhet för att tillåta fritidshusbebyggelse inom riksintresseområdet. Yrkesfisket Karlskrona skärgård berörs av två områden av riksintresse för yrkesfisket enligt miljöbalken 3 kap 5 genom följande: - Skärgårdsområdet mellan Gö udde och Torhamns udde inom djupintervallet 0-6 meter med undantag av redan exploaterade områden. - Området mellan inre trålgränsen och territorial - vattengränsen. - Landningshamn Karlskrona (Saltö). Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Riksintresset definieras därmed enligt karta på nästa sida, där verksamheten kan vara samlad, och stora utvecklingsmöjligheter genom ny hamnbassäng i sydost kvarstår. Sjöfart I Karlskrona kommun finns hamnar och farleder, samt områden i övrigt, som har så speciella funktioner för sjötransportsystemet att de utgör riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt miljöbalken 3 kap 8. Verkö hamn utgör riksintresse för sjöfarten liksom de anslutande farlederna Karlskronas västra inlopp- Kronoredden-Östra fjärden-långören, Karlskrona södra inlopp, Karlskrona-Aspö och Sandhamn-Sjön samt Karlskrona hamn. Ett område i fjärden väster om Tjurkö är även utpekat som riksintresse för sjöfarten, djupt skyddat läge, uppläggningsplats för urdriftstagna fartyg. I Holmsjö finns ett navigeringshjälpmedel (mast) som är utpekat som riksintresse. Energiproduktion Trolleboda vindkraftspark i Kalmarsund utgör ett riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 8. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av Energimyndigheten att göra en översyn av befintliga riksintresseområden för vindkraft samt inkomma med förslag på nya områden. Då inga utpekade områden i vindkraftsstrategin är helt konfliktfria pekar inte fördjupning av översiktsplan för skärgården ut nya riksintresseområden för vindkraft. Totalförsvaret I Karlskrona skärgård finns ett antal områden av riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken 3 kap 9. Dessa områden är: - Örlogshamn Karlskrona med inre skärgården - Bollö - Tjurkö skjutfält - Torhamns skjutfält - Öppenskärs övningsfält - Övnings- och skjutområden i havet Utöver dessa områden tillkommer ett antal områden/ platser som behövs för att tillgodose den operativa planläggningen. MÅL RIKSINTRESSEN - Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. 188 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan 2014

189 Kristianopel Riksintressen i Kristianopel. Riksintresse för fiske Industrimark som inte avses ingå i riksintresse för fiske Södra Saltö föreslås utvecklas så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför definieras, så att de olika intressena kan samverka utan att konflikt uppstår. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN KARLSKRONA KOMMUN Utställningshandling jan