Bildundervisningen som dödade tecknarglädjen

Transkript

1 Bildundervisningen som dödade tecknarglädjen av Ulla Martola I början av 1900-talet var teckningsundervisningen strikt reglerad och disciplinerad. Användning av förlagor och lärarens entydiga anvisningar gav sällan plats för barnens fantasi och skaparlust. Emmy Jonsson Emmy föddes den 18 september 1906 och växte upp i Eskilstuna. Emmy, hennes mamma och pappa och tre syskon bodde i Nyfors i ett hus som kallades Hebron. Pappa var maskinist vid Johanssons brädgård i Nyfors hos Träräven, som ägaren kallades. Emmy började i skolan Hon gick i Nyfors östra skola. Lärarinnan hette Astrid Lagerlund. Enligt Emmy var hon en bra lärare och följde reglerna, den bästa lärarinnan Emmy kunde ha haft. Emmy hade Astrid Lagerlund alla fem åren, för Astrid Lagerlund hade studentexamen och fick därför ta det femte året och undervisa i engelska. I Eskilstunas folkskolor gick pojkar och flickor i separata klasser, utom i småskolan, där det var blandade klasser. Barnens skolgång kostade pengar. Ingenting var gratis i folkskolan. Barnen fick betala allt: Blyertspennor, stålpennor, skrivböcker, läroböcker, slöjdmaterial o s v. En röd mur, Emmy Jonsson Nyfors östra skola, klass Teckning i skolan Emmy hade teckning en gång i veckan. Eleverna fick köpa papper själva och färgkritor fick de köpa först i tredje klass. De fick köpa en ask vattenfärger att använda och blanda till. I teckning hade eleverna ett visst antal tredimensionella föremål som de skulle avbilda under året: En mur, en trappa, en drake o s v. Den röda muren Emmy ritade av var uppbyggd av röda klossar. Föremålen fanns i materialrummet och togs upp till skolsalen och ställdes på katedern. En drake, Emmy Jonsson Nyfors östra skola, klass Först fick Emmy teckna föremålet och sedan be om tillstånd att börja måla. Om det var bra tecknat fick hon börja måla. Sedan blandade hon färg och visade läraren. Var det en bra färgblandning fick hon börja måla, i annat fall fick Emmy blanda till ny färg. På draken, berättar Emmy, var det en stjärna och då fick man vara mycket försiktig när man skulle måla den så att färgen inte flöt ut, för gjorde den det, fick hon börja om. När Emmy skulle teckna krukor fick hon inte vänstersidan likformig med högersidan och då kämpade hon och suddade tills pappret var helt förstört. Sedan fick hon börja om för pappret blev fult.

2 Det väckte ingen tecknarglädje. Emmy fortsatte inte att teckna hemma. Allt var strikt och inrutat. När Emmy gjorde glad och ledsen gris skulle den glada vara överst och den ledsna nederst. Man fick hålla på timme efter timme, dag efter dag och det tog bort all glädje, berättar Emmy. Hon fick göra teckningarna tre, fyra gånger innan hon fick godkänt och det var urtråkigt. Det var den värsta hon visste. E Magnussons teckningshäfte gav en liten möjlighet att lätta på strikta regler. Ovanför varje tom krysspunkterad sida står Uppgiften kan också någon gång utbytas mot teckning ur minnet eller mot af eleven själf uttänkta figurer. I Blombergs ritkurs rekommenderar man att glad och ledsen gris görs först med hjälp av läggstickor, röda och gröna, olika långa stickor, och sen ska grisarna ritas på papper. Teckning i seminariet Emmy gick på seminariet i Strängnäs för att bli småskollärarinna och på seminariet hade hon Siri Faith-Ell som lärare. Siri var optimistisk Bireittit W, klass 3 Siri Faith-Ells elev Trots sina negativa upplevelser har Emmy sparat alla bilderna från klass 3 i folkskolan, Från resten av skoltiden har hon endast sparat en bild. Bilderna, 19 stycken, finns nu bevarade i Svenskt Barnbildarkiv. Där finns även arkivarie Ann-Katrin Floods intervjuer med Emmy 1992, när Emmy var 86 år. Denna artikel grundar sig i intervjuerna från Några av de föremål som Emmy ritade av hör till den så kallade Stockholmsserien, en serie föremål som skolorna kunde beställa för att användas i bildundervisningen. I början av 1900-talet använde man i bildundervisningen både ritböcker med kalkeringsövningar med färgläggning och ritböcker med korspunkterade sidor med mallritning. I K Hugo Segerborgs Praktisk Ritbok finns väldigt tydliga regler för lärare hur man ska gå till väga när man ritar t ex en stiliserad kaffekvarn på krysspunkterad sida: Regel 2 - Där så lämpligen ske kan, böra de framställda föremålen i verkligheten uppvisas samtidigt med teckningen. Regel 3 - Lärjungarne skola uppteckna samma figur samtidigt och ej tillåtas gå vidare, förrän det tecknade är rättadt och godkänndt. Glad och ledsen, Blombergs Ritkurs och det gick inte ihop med Emmys negativa bild av teckning. Siri sa att de skulle vara friska, spontana och naturliga och hon ropade hela tiden Var inte ängsliga bara, men för Emmy fick detta i stället motsatt effekt. Då blev hon ängslig. Emmy försökte men kom inte in i Siris anda, men hon har tillämpat den i sin yrkesroll. I makarna Siri och Zacha Faith-Ells bokserie Färg och Form beskrivs skolteckningen så här: Som ett fritt och rytmiskt formskapande ämne bör skolteckningen i främsta rummet ge eleverna möjlighet till ett individuellt och självständigt skapande, där de i påtaglig form får ge utryck för inre och yttre upplevelser. Den ger lustbetonat utryck för deras tanke- och känslovärld. Deras elevers färgsprakande teckningar var något helt annat än vad Emmy var van vid. Bilderna som hon ritade i skolan var varken individuella eller självständigt skapade och man fick använda enbart mycket ljusa och svaga färger.

3 kade på fröken. För Emmy var arbete och hobby samma sak. Hon tyckte om barnen och hade god kontakt med dem. Sagoblommor, klipparbete, Inga-Britt Didner, 10 år, Siri Faith-Ells elev Emmy som lärare Emmy gjorde större delen av sin tjänstgöring i Eskilstuna. Läsåret var hon vikarie för fröken Frideborg Lindhe i Husby-Rekarne kyrkskola. Inga Flood var hennes elev då. Hon berättade att barnen tyckte mycket om Emmy, hon var så snäll. Hon slog inte sönder pekpinnar som deras egen lärare gjorde. Emmy åkte med arbetarbussen, klockan 7, som stannade i Skogstorp. Sedan fick hon gå resterande vägen till Husby-Rekarne kyrkskolan. Barnen som kom från samma håll ha- Siri Faith-Ell inspirerade Emmy. Siris inställning, de starka färgerna och att till en del arbeta med klippapper var något Emmy ville föra vidare till sina elever. När Emmy själv undervisade i teckning så ritade hon aldrig före på tavlan. De pratade mycket om det de skulle göra, sedan fick barnen använda sin fantasi. Den frihet som Siri förespråkade, ville även Emmy ha i sin undervisning. Barnen fick t ex illustrera en saga och hon styrde aldrig. Emmy använde sig av spännpapper och sedan fick alla barnen arbeta på en gång. Siri Faith-Ell ville ha bort småpetigheten och förespråkade stora målningar i grova drag. Emmy gillade inte heller det småpetiga. Emmy tjänstgjorde i flera skolor i Eskilstuna. Läsåret i Mesta skola, två omgångar i Slottsskolan, i Björktorpskolan, i Nybroskolan m. fl. Hon blev pensionerad Emmy hade en negativ bakgrund när det gäller teckning, men kanske, sa hon, har det varit till nytta för andra men inte för mig själv. Nyttigt så tillvida att jag har upplevt de två motsatserna i teckningsundervisningen och kunnat använda min kunskap medvetet. Klass 1-2, Husby-Rekarne kyrkskola 1942, Lärare Emmy Jonsson, Inga Flood, fjärde från höger i första raden. Fotograf: okänd

4 Tryckta källor Zacha och Siri Faith-Ell, Färg och Form II, Lektionuppgifter i Fri och rytmisk skolteckning, Ehlins Folkbildningsförlaget, Stockholm 1957 Ulla Frost. Förlagor och teckningsläror, Akademitryck 1988 K Hugo Segerborg, Praktisk Ritbok, P.A Nordstedt & Söners förlag 1893 K Hugo Segerborg, Ritbok för Småskolan och Hemmet, P.A Nordstedts förlag 1900 E Magnusson, Teckningskurser för nybörjare, C.E Frizes K. Hovbokhandels förlag, 1902 Blombergs Ritkurs, Lärarinnans och lärarens hjälpreda vid undervisningen i hembygdkunskap och teckning I, AB Hasse W. Tullbergs förlag och boktryckeri 1915 Ej tryckta källor Samtal mellan Inga Flood och Ulla Martola Svenskt Barnbildarkiv, Ann-Katrin Flood: Intervjuer med Emmy Jonsson och Eskilstuna Stadsarkiv, Eskilstuna Stad, Skolstyrelsens handlingar Bilder Emmy Jonssons samling, Svenskt Barnbildarkiv Siri och Zacha Faith-Ells samling, Svenskt Barnbildarkiv Gunnar Sandbergs samling, Svenskt Barnbildarkiv Inga Floods privata fotografier

5