Markanvisningsavtal med Småa AB avseende del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33, Väsjön Norra, Sollentuna

Transkript

1 Dnr 2011/443 KS.258 Markanvisningsavtal med Småa AB avseende del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33, Väsjön Norra, Sollentuna 1 Parter Mellan Sollentuna kommun (org.nr ), Sollentuna, nedan kallad Kommunen, och Småa AB (org.nr ), Box 47613, Stockholm, nedan kallat Bolaget, har under förutsättning som anges i 9 nedan träffats följande markanvisningsavtal. 2 Markanvisning Kommunstyrelsen har beslutat att till Bolaget anvisa de på bilagda kartor (bilaga 1) med röd skraffering markerade områdena, nedan kallade Markområdena. Markområdena är den blivande kvartersmarken för bostäder. Markområdena ligger inom del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33 inom detaljplan Väsjon Norra i stadsdelen Väsjön, med adresserna Hällvägen 2, 3 och 6 samt Stenstavagen 6. Denna markanvisning innebär att Bolaget, under en tid av två år från och med ovan angivna datum, har en option att ensam förhandla med Kommunen om köpe- och exploateringsavtal för Markområdena. 3 Syfte Bolaget och Kommunen ska tillsammans verka för att Markområdena planläggs för ny bebyggelse med ca 12 parhus med totalt ca 24 bostadsenheter. Följande huvudprinciper ska gälla: - Bostäderna ska uppföras enligt bolagets vinnande anbud i markanvisningstävlingen, bilaga 2., Anbudsgivaren ska redovisa byggnadsmaterialens sammanlagda klimatpåverkan (C0 2 e) vid tecknande av köpe- och exploateringsavtal respektive vid slutbesiktning. Redovisningen föreslås ske genom användandet av en allmänt tillgänglig databas, t ex Inventory of carbon & energy (ice), University of Bath - Byggnadernas specifika energianvändning ska understiga 50 kwh/ m 2 Atemp och - Parkering ska anordnas inom kvartersmark med 2 p-platser per småhusenhet. - På grund av de topografiska förutsättningarna i området, behöver dagvattnet fördröjas inom kvartersmarken för att minska risken för översvämning i området. Plats för fördröjningsmagasin alternativt annan lösning ska därmed finnas. För bebyggelsen som ligger söder om lokalgatan genom Markområdena planeras bestämmelse införas som innebär att dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor ska avledas i tät ledning direkt till av kommunen upprättad förbindelsepunkt. l

2 Dnr 2011/443 KS.258 Markanvisningsavtal med Småa AB avseende del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33, Väsjön Norra, Sollentuna 4 Detaljplan Bolaget och Kommunen ska tillsammans verka för att en ny detaljplan för Markområdena tas fram, antas och vinner laga kraft. Om Planenheten så önskar ska planarbetet genomföras med konsultmedverkan. Planenheten utser plankonsult. Bolaget ska efter samråd med Planenheten utse kvalificerad arkitekt för den husprojektering som behöver göras i samband med detaljplanearbetet. 5 Ekonomi 5.1 Utredningskostnader Bolaget står för de utrednings- och projekteringskostnader som behövs för detaljplanearbetet och för att parterna ska kunna träffa köpe- och exploateringsavtal. Kommunen står dock för kostnaderna för egen personal på kontoret. 5.2 Planavgift Bolaget ska betala kr i planavgift till kommunen i samband med detaljplanens antagande. 5.3 Bygg- och anläggningskostnader Kvartersmark Bolaget ska svara för erforderliga evakueringar och rivningar inom Markområdena. Bolaget ska ansvara för och bekosta samtliga bygg- och anläggningsåtgärder inom Markområdena. Allmän plats, gatu- och parkmark Kommunen ska svara för och bekosta projektering samt byggande av allmän plats, gata och park. Parterna kan överenskomma om annat. Bolaget ska dock svara för och bekosta projektering samt genomförande av de återställande- och anslutningsarbeten, som måste göras i allmän platsmark invid den blivande kvartersmarken på Markområdena, till följd av Bolagets bygg- och anläggningsarbeten på den blivande kvartersmarken. 5.4 Markförsäljning Kommunen ska till Bolaget försälja Markområdena. Parterna är överens om att köpeskillingen ska uppgå till en nivå om 7303 kr/m 2 ljus BTA (baserat på KPI maj 2013). Parterna ska träffa köpe- och exploateringsavtal när planarbetet hunnit så 2

3 Dnr 2011/443 KS.258 Markanvisningsavtal med Småa AB avseende del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33, Väsjön Norra, Sollentuna långt att parterna tillsammans anser att en sådan kan träffas, dock senast (två år efter markanvisning). Bolaget ska erlägga köpeskilling vid tillträde. Handpenning om 10 % av köpeskillingen betalas vid markanvisningsavtalets tecknande. Tilläggsköpeskilling ska erläggas i samband med beviljande av bygglov om byggrätten överstiger den i anbudet angivna byggrätten med mer än 5 %. Avdrag på köpeskillingen ska ske i samband med beviljande av bygglov om byggrätten understiger den i anbudet angivna byggrätten med mer än 5 %. Tilläggsköpeskillingen och avdrag på köpeskillingen ska i detta fall baseras på 7303 kr/m 2 ljus BTA (baserat på KPI maj 2013). Justering av köpe-, tilläggsköpeskilling respektive avdrag på köpeskilling ska ske med KPI till tidpunkten för betalning. 5.5 Gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag Gatukostnadsersättning ingår i köpeskillingen och kommer att redovisas separat vid tecknande av köpe- och exploateringsavtal. Bolaget ska betala kr i exploateringsbidrag till Kommunen i samband med tillträde. 5.6 Övriga kostnader Bolaget ska betala förrättningskostnader i samband med fastighetsbildning avseende Markområdena. Bolaget ska även betala bygglovsavgift, anslutningsavgifter och övriga kostnader förenade med exploateringen av Markområdena. Bolaget ska teckna särskilt avtal med Sollentuna Energi AB för anslutning till VA, el etc. enligt vid varje tillfälle gällande taxa. 6 Markanvisningspolicy m.m. Bolaget ska följa samtliga villkor i kommunens markanvisningspolicy (bilaga 3), antagen i kommunfullmäktige Detta innebär bland annat att Bolaget ska följa Kommunens, av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller plan- och exploateringsutskottet, vid markanvisningar beslutade generella krav. Exempel på sådana krav är att integrera olika former av socialt boende och specialbostäder samt att följa kommunens klimatstrategi. 7 Överlåtelse Bolaget har ej rätt att utan Kommunens skriftliga medgivande överlåta förpliktelserna enligt detta avtal på annan. 3

4 Dnr 2011/443 KS.258 Markanvisningsavtal med Småa AB avseende del av fastigheterna Törnskogen 4:40-42 och 4:33, Väsjön Norra, Sollentuna 8 Tvist Tvist med anledning av detta avtals giltighet, tolkning, tillämpning m.m. ska avgöras av svensk allmän domstol. 9 Giltighet Detta markanvisningsavtal är till alla delar förfallet utan ersättningsrätt från någondera parten om inte köpe- och exploateringsavtal enligt 2 och 5.4 ovan träffats mellan Kommunen och Bolaget senast (två år efter markanvisning). Bolaget är medvetet om: - att beslut om att anta detaljplan meddelas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Beslut om att anta detaljplan ska föregås av samråd med dem som berörs av planen och andra beredningsåtgärder. Bolaget är även medveten om att sakägare har rätt att anföra besvär mot beslut att antaga detaljplan och att beslut om antagande av detaljplan kan prövas av länsstyrelsen och mark- och miljödomstol samt bli föremål för rättsprövning, - att detta avtal blir gällande endast under förutsättning att det godkänns av behörigt organ inom Kommunen senast Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Sollentuna öu-tfl För Sollentuna kommun För Småa AB Andreas Hellström Exploateringschef Helena Busck BILAGOR: 1. Kartor - områden för markanvisning 2. Bolagets vinnande anbud i markanvisningstävlingen 3. Markanvisningspolicy 4

5

6 JU *)

7 SNÅA KONTUU UTSIKTEN I VÄSJÖN Markanvisningstävling OMRÅDE A + B Kontur arkitektkontor ab Triewaldsgränd Stockholm telefon kontor@kontur.se

8 SMÅA KONTUd

9 SMAA KONTUd UTSIKTEN I VÄSJÖN Markanvisningstävling OMRÅDE C Kontur arkitektkontor ab Triewaldsgränd t Stockholm telefon kontor@kontur.se

10 SMÅA KONTUd UTSIKTEN I VÄSJÖN Markanvisningstävling OMRÅDE C Situationsplan 1:500 Kontur arkitektkontor ab Trlewaldsgrand Stockholm telefon kontor@kontur.se

11 SMÅA KONTUU UTSIKTEN I VÄSJÖN Markanvisningstävling Sektion X-X 1:500 Område A + B Sektion Y-Y 1:500 Område C Kontur arkitektkontor ab Triewaldsgrand Stockholm telefon kontor@kontur.se

12 SMÅA KONTUU UTSIKTEN I VÄSJÖN Markanvisningstävling BOSTÄDER 12 parhus med 24 boendeenheter fördelade på tre grupper med två olika hustyper. Samtliga parhus består av 3 våningar - soutterängplan, plan 1, plan 2 samt ett indraget vindsplan. Hustypen nedanför vägen: Hustypen ovanförvägen: Soutterängplan Plan 1 Plan 2 Indraget vindsplan* Gillestuga, bastu/bad, förråd och teknik. Entré, kök, matplats, badrum/tvätt, vardagsrum. 3-4 sovrum varav en för dubbelsäng, badrum och förvaring. Takterrasser och inredningsbar vind. Soutterängplan Plan 1 Plan 2 Indraget vindsplan* Entré, garage, förråd och teknik Kök, matplats, badrum/tvätt och vardagsrum. 3-4 sovrum varav en för dubbelsäng, badrum och förvaring. Takterrasser och inredningsbar vind. *) Räknas ej som våningsplan då det ligger inom 45-gradersplanet. SITUATION Orörd, kuperad tomt med tallskog och berg i dagen. Vägar, gångytor och övrig infrastruktur tillkommer. Befintliga markytor och karaktärsfulla tallar bevaras. Byggnaderna i område A och B har anpassats med hänsyn till skyddsavstånd till kraftledning. Mellan parhusen, under parkeringsplatserna placeras fördröjningsmagasin för dagvatten i området. ARKITEKTUR Modern, situationsanpassad och rationell med en nordisk anknytning. Byggnadsvolymen har ett enkelt uttryck i form av våningshöga rektangulära boxar staplade på varandra. Våningsplanen har en inre kärna (badrum, kök, förvaring mm) centriskt placerad vilket medför möjlighet till spegelvändning av rumsfunktioner (matplats, vardagsrum, sovrum). Fasaderna kläs av obehandlad lärk med öppningar av i form av fönsterslitsar på gavlarna och stora repetitiva fönsterpartier med lika fönstertyp och placering på långfasaderna. Kontur arkitektkontor ab Trlewaldsgrand Stockholm telefon kontor@kontur.se Uteplatser placeras i direkt anslutning till byggnaderna för att minimera påverkan av omkringliggande natur. Den markbundna utemiljön kompletteras med insynsskyddade takterrasser med möjlighet till storslagen utsikt. EXPLOATERINGSDATA Område Antal boendeenheter BOA (m 8 ) Ljus BTA (m a ) Parkeringsplatser Garage A Summa B Summa C Summa TOTALT

13 o Miljöpolicy Gällande kvarteret Utsikten i Väsjön MILJÖPROGRAM Inför projekteringen upprättas ett miljöprogram för projekteringen som beskriver mål för betydande miljöaspekter både vad gäller yttre miljöpåverkan och boendemiljö. Som medlem i Sweden Green Building Council väljer vi att jobba i enlighet med Miljöbyggnad (f.ci. Miljöklassad byggnad) Systemet är utvecklat för att värna om människors hälsa och vår miljö. ENERGI Uppvärmning Området planeras utan fjärrvärme och då ställs höga krav på energianvändning enligt BBR. Byggnadens specifika energianvändning kommer att understiga 50 kwh/m 2, år och det genomsnittliga värmeeffektbehovet ligger under 40 W/m 2 Atemp,år. Vi fokuserar på att bygga ett bra klimatskal så att värmeförlusterna minimeras. Optimerade väggtjocklekar, lågenergifönster med U-värde runt 0,9 W/m 2 K kombinerat med detaljstuderade anslutningspunkter där köldbryggor elimineras gör att klimatskalet blir så pass bra. Ett Um-värde under 0,15 gör att värmebehovet för uppvärmning blir lågt. Dessutom utförs projektering och produktion av byggnaden med hög noggrannhet för att uppnå ett så lufttätt klimatskal som möjligt. Detta ser vi som särskilt viktigt eftersom byggnadernas läge är sådant att kraftig vind kan bidra till stora tryckdifferenser mellan inomhus och utomhus, och då också oönskade uteluftsflöden som behöver värmas. Att fokusera på dessa detaljer minskar inte bara energianvändningen utan bidrar till ett gott inomhusklimat för de boende. Dessutom jobbar vi med byggnadsintegrerade solavskärmningar i utsatta väderstreck för att minska risken för övertemperaturer under sommarhalvåret. Den värme som behöver tillföras byggnaden för att upprätthålla ett gott inneklimat fördelas till lägenheterna via ett vattenburet värmesystem. Värmen för uppvärmning och tappvarmvatten produceras av en bergvärmepump och spetsas vid behov med el-värme. Ventilation Byggnaden förses med erforderlig ventilation för att uppnå god luftkvalitet. Uppvärmningen av uteluft sker med återvunnen värme från frånluften, ett så kallat FTX-system. FTXaggregatet väljs med omsorg så att verkningsgraden på återvinningen blir hög. Ventilationsflödena behovsstyrs ner till min 0,1 l/s,m 2 när så är möjligt. På så sätt minskar energianvändningen för dels uppvärmning av uteluft och dels el-energi för att driva fläktarna. Småa AB Box STOCKHOLM Besöksadress: Årstaängsvägen tr Marievik Tel: Fax: E-posc post@smaa.se Hemsida:

14 o DAGVATTEN Mellan parhusen, under parkeringsplatserna placeras för dagvatten i området. AVFALLSHANTERING Möjligheter för sopsortering och avfallshantering i anslutning till lägenheterna uppmuntrar de boende att källsortera sitt avfall. VAL AV BYGGNADSMATERIAL Vid val av byggnadsmaterial tas dels hänsyn till den indirekta globala miljöpåverkan och dels till direkta påverkan i den bebyggda miljön för de boende. Som underlag för bedömning används en miljödatabas för byggmaterial. ÅTGÄRDER UNDER BYGGSKEDET I slutet av projekteringen tas ett "miljöprogram för byggskedet" fram. Där ställs krav på entreprenören vad gäller till exempel arbetsmetoder, maskiners utsläpp, maskiners bulleremissioner, avgränsningar mot närliggande känsliga naturområden, hantering av byggavfall mm. UTBILDNING AV DE BOENDE Ytterligare ett steg till att nå lägre energianvändning är att installera utrustning som t ex individuell vattenmätning och energimätning av varmvatten/värme vilket indirekt påverkar de boendes beteende. Vidare utbildas de boende i allmän miljökunskap och i hur deras beteende påverkar energianvändningen men även vad det har för konsekvenser att t ex spola ut miljöfarliga ämnen i spillvattnet och dagvattnet. Sammantaget ger även detta en påtaglig effekt på den påverkan som boendet och byggnaderna har på miljön. MILJÖSAMORDNARE För att nå ovan ställda mål kommer en miljö-/energisamordnare att tillsättas i projektet. Denna person samordnar de olika aktörerna och koordinerar miljö, energi- och inomhusklimatfrågor igenom hela projekterings- och byggprocessen. På så sätt säkerställs att alla aktörer får rätt utbildning och information om hur man bygger miljö- och energieffektivt. Bilagor: Småas Kvalitets- och Miljöpolicy Miljöbyggnad - Svveden Green Building Council Småa AB - Box STOCKHOLM Besöksadress: Årstaängsvägen 13, 3 er Marievik Tel: Fax: E-post post@smaa.se Hemsida:

15 SMÅA KVALITETS och MILJÖ POLICY Småa skall skapa och producera trivsamma och prisvärda bostadsområden med kvaliteter som efterfrågas av kunder i såväl kort- som långsiktigt perspektiv. Genom självbyggeri och inredningsskola ska vi ge vi våra kunder möjlighet att på ett prisvärt sätt skapa sina personliga hem. Småas kvalitets och miljöpolicy är att: Varje medarbetare har ett personligt ansvar för att arbeta mot uppställda mål beträffande kvalitet, service och miljöhänsyn. Skapa goda yttre boendemiljöer som innehåller skönhets-värden och är anpassade till de lokala förutsättningarna i varje projekt. Skapa goda och hälsosamma inre boendemiljöer genom omsorgsfull utformning och prioritering av miljöanpassade byggvaror. Bidra till resurshushållning vid val av material, byggteknik och installationer. Prioritera energieffektiva installationer och teknik som långsiktigt ger god funktion och låg driftskostnad. Säkerställa rätt kvalitet genom planering och systematisk kontroll av projektering och produktion. Ställa krav på våra konsulters, leverantörers och underentreprenörers kvalitetsoch miljöarbete. Följa forskning och utveckling för en ständig förbättring. Småa AB Box I STOCKHOLM Besöksadress: Årstaängsvägen 13, 3 tr Marievik Tel: Fax: E-posc post@smaa.se Hemsida:

16

17 Sollentuna växer Sollentuna kommun har en vision om ett långsiktigt hållbart samhälle och översiktsplanen ger vägledning om hur visionen ska förverkligas. I den beskrivs strategin för ny tät bostadsbebyggelse i goda kommunikationslägen. Planering av nya och utveckling av befintliga verksamheter, kontor, bebyggelse för kultur eller undervisning är ytterligare viktiga byggstenar i ett attraktivt samhälle. Ett sätt att utveckla kommunen är att genom beslut om uppdrag att genomföra markanvisning möjliggöra för intresserade byggherrar att utveckla den mark som kommunen äger och därmed bidra till ett långsiktigt hållbart och attraktivt Sollentuna, där valfrihet och god hushållning är centrala begrepp. Kommunens markreserv är begränsad varför det är av oerhörd vikt att varje försäljning av kommunal mark sker efter noggranna överväganden, i samverkan med ansvarigt utskott samt att den hanteras jämställt och likställt. Varje markanvisning ska vara en del av och ett led i arbetet med att utveckla Sollentuna kommun. För att säkerställa att varje markanvisning som sker i kommunen framgångsrikt leder till detta samt att alla byggherrar och intressenter bemöts och hanteras på ett likställt sätt har kommunen antagit en markanvisningspolicy. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska markanvisningspolicyn aktualiseras i början av varje ny mandatperiod. SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige Producerad av kommunledningskontoret, Sollentuna kommun, Text: Katrin Seuss. Omslagsbild är från Silverdal, Helenelund. Foto: Peter Holstad. Information om markanvisning i Sollentuna finns även på kommunens webbplats under rubriken Bostad & miljö.

18 Sollentuna kommuns markanvisningspolicy Kommunen vill genom ett optimalt utnyttjande av sin begränsade markreserv aktivt verka för ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle. Markanvisningspolicyn innebär att Sollentuna kommun ska: Eftersträva konkurrensutsättning Vid varje markanvisning eftersträva att skapa konkurrenssituation ur flera aspekter. Tillgodose kommunala och samhälleliga behov Inför varje markanvisning undersöka om behov finns i aktuellt område av specialbostäder som t ex ungdomsbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg, kategoribostäder eller lokaler för kulturoch fritidsändamål. Alltid väga in miljö- och klimatpåverkan Vid varje markanvisning väga in miljö- och klimatpåverkan. Miljö- och klimatpåverkan ska därvid betraktas ur ett livscykelperspektiv. Skapa variation Skapa förutsättningar för variation vad gäller bland annat upplåtelseformer, arkitektur och markanvändning. Beakta hur anbudslämnare presterat tidigare Vid varje markanvisning beakta hur anbudsgivaren tidigare presterat i kommunen, oaktat angivna referensprojekt. Detta oavsett om anbudsgivare då förvärvat mark av kommun eller annan fastighetsägare. Även byggherrens intresse av långsiktig förvaltning och fortbestånd av bebyggelsen kan vägas in. M *

19 Vad innebär en markanvisning? En markanvisning innebär rätt för en intressent att under en begränsad tidsperiod, med vissa i förväg givna förutsättningar, få samarbeta med kommunen för att bebygga eller utveckla ett projekt inom ett visst markområde som kommunen äger. I utvecklingsarbetet ingår som regel planläggning av marken för ändamålet. Efter kommunens beslut om val av byggherre tecknas ett så kallat markanvisningsavtal. Avtalet reglerar att en särskild byggherre under viss angiven tid och på vissa villkor har rätt att utveckla och därefter förvärva aktuellt markområde med äganderätt alternativt med tomträtt. Markanvisning är ett sätt för kommunen att förmedla kommunal mark till olika byggherrar inför planering av ny bebyggelse, verksamhetslokalisering eller inför utveckling av befintlig bebyggelse. Markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet ska reglera alla frågor som är klarlagda vid tidpunkten för avtalet. Det kan vara projektets: Innehåll Användning Storlek Tekniska förutsättningar Avtalet ska även ange vid behov hur utredningsarbete ska ske och bekostas, förutsättningar för projektets genomförande samt vad den slutliga upplåtelsen ska omfatta och reglera. Markanvisningen innebär inte att detaljplaneprocessen kan förbigås. Ett undertecknat markanvisningsavtal innefattar normalt även en uppgörelse kring planarbetet. Markanvisningsavtalet ska ersättas med ett traditionellt köp- och exploateringsavtal under den tidsperiod som markanvisningen löper, normalt under två år från och med dess undertecknande. Nyttjanderättsavgift och markpris I kommunen tillämpas i huvudsak marknadsvärdeprincipen vid prissättning av mark med aktuell byggrätt enligt antagen detaljplan. I markanvisningsavtalet kan uppgift om markpris anges som antingen byggherren angivit i sitt anbud eller det pris som kommunen angivit i sin förfrågan. I avtalet kan då även anges hur det angivna priset ska justeras fram till försäljningstillfället, till exempel med hänvisning till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Avtalet ska även reglera hur markpriset justeras vid eventuella förändringar av areal och omfattning. Ett alternativ till att bestämma markpris i markanvisningsavtalet är att ange hur markpriset kommer att bestämmas samt vid vilken tidpunkt under markanvisningstiden detta kommer att ske. En nyttjanderättsavgift kommer att tas ut för att täcka kommunens kostnader för markanvisningen under markanvisningstiden. Nyttjanderättsavgiften ger byggherren tillträde till marken för att genomföra mindre förundersökningar som inte påverkar marken i någon större omfattning, såsom geotekniska och miljötekniska undersökningar. Byggherren får dock inte en exklusiv rätt till markområdet utan kommunen har rätt att temporärt upplåta området till annan. Nyttjanderättsavgiften räknas inte av från köpeskillingen. Kostnader som uppkommer i samband med planläggningen av aktuellt område ska byggherren stå för, vilket regleras i markanvisningsavtalet. Försäljning Om syftet med och villkoren i markanvisningsavtalet uppfylls ger det byggherren rätt att enligt avtalet förvärva det aktuella markområdet. Villkor för detta anges i särskilt köpeavtal som tecknas efter kommunens beslut om försäljning. Kvarteret Tidvattnet byggs vid Stinsen, Häggvik. Foto C G Gredenborg.

20 Östra kvarnskogen. Foto: Peter Holstad. Val av byggherre genom olika metoder för markanvisning Vid val av byggherre strävar kommunen efter att främja goda konkurrensförhållanden så att förutsättningar skapas för variationsrik bebyggelse. Flera byggherrar ska ges möjlighet att etablera sig och om möjligt verka inom samma område. Det finns olika sätt att genomföra en markanvisning. De generella villkoren och kraven på byggherren är dock desamma oavsett vilken metod som väljs. En grundläggande princip är att alla intressenter ska bli bedömda och behandlade utifrån samma grunder. Varje markområde har unika förutsättningar vilket medför att kommunen gör en bedömning från fall till fall om vilken markanvisningsmetod som är mest lämplig och när i tid markanvisningen bör genomföras. Kommunen tillämpar i grunden tre metoder vid markanvisning: markanvisning genom anbud, direktanvisning och markanvisningstävling. Metoderna kan dock kombineras och justeras efter behov. Kommunen eftersträvar konkurrensutsättning varför metoden som innebär markanvisning genom anbud beskrivs mer ingående nedan. 0 «*

21 Markanvisning genom anbud När ett område är aktuellt för markanvisning sker annonsering i för ändamålet lämpliga medier och på Annonsen är övergripande med hänvisning till inbjudan och förfrågningsunderlaget där detaljer, villkor och krav framgår. Av annonsen framgår även sista datum för inlämning av anbud. Förfrågningsunderlag Av förfrågningsunderlaget ska framgå vilka förutsättningar och krav som gäller för det aktuella projektet inklusive sista datum för inlämning av anbud. Det ska framgå vilka uppgifter anbudsgivaren ska lämna i sitt anbud. Av underlaget ska även framgå vilka urvalskriterierna är och hur rangordning av anbuden kommer att ske. Förfrågningsunderlaget hålls tillgängligt på www. sollentuna.se eller sänds till intressent efter begäran. Kraven i förfrågningsunderlaget är anpassade till det aktuella projektet. Till exempel kan upplåtelseformen eller anpassning till speciell terräng eller miljö ges särskild tyngd i ett visst projekt. Förfrågningsunderlaget kan till exempel innehålla: - typ av bebyggelse och användning, inkl. eventuell fördelning (t ex andel lokaler i bottenplan) - byggnadsvolymer - byggnadshöjd - gestaltningsidéer - geotekniska och trafiktekniska förutsättningar - behov av lokaler för olika serviceändamål - behov av specialbostäder - behov av ungdomsbostäder - krav på kommunal service - upplåtelseformer Genomförande Generella och projektspecifika villkor gäller i enlighet med det markanvisningsavtal som tecknas. Respektive byggherre deltar i en markanvisning på egen ekonomisk risk. Direktanvisning I undantagsfall kan det vara motiverat att frångå kommunens grundprincip att skapa konkurrens mellan flera olika byggherrar. Metoden kan bli aktuell att använda när utveckling av visst område förutsätter omlokalisering av t ex verksamheter som inte är förenliga med det framtida nyttjandet av området. När en byggherre inkommit med en unik projektidé för ett särskilt område kan även utgöra skäl till att kommunen förhandlar direkt med byggherren för att främja kreativitet och idéskapande. Markanvisningstävling Metoden att genom tävling utse byggherrar används främst i speciella fall när platsen eller ändamålet så kräver. Projekt där arkitektur, nytänkande, teknikutveckling eller utmanande topografi tillsammans med ekonomi är viktiga aspekter kan vara aktuella för denna metod av markanvisning. Tillskapande av landmärken och för att skapa särskild karaktär är andra aspekter som kan motivera ett tävlingsförfarande. För utvärdering och val av byggherre utses en särskild jury med representanter från berörda förvaltningar, avdelningar men även externa jurymedlemmar kan förekomma. - projektets miljö- och klimatpåverkan Anbud Anbudet ska vara skriftligt och även innehålla underlag i form av beskrivning av idéerna, enklare skisser och eventuellt referensmaterial. Utvärdering Inkomna anbud utvärderas, varefter kommunen fattar beslut om val av den eller de byggherrar vars anbud bedömts vara mest intressanta och som uppfyller uppställda kriterier och krav. Markanvisningsavtal tecknas med respektive byggherre. M W

22 Generella villkor för varje markanvisning Markanvisning tidsbegränsas normalt till högst två år från kommunens beslut. Om inte ett bindande köpeavtal träffats inom dessa två år kan kommunen göra en ny markanvisning. Förlängning kan medges av kommunen om försening inte beror på byggherren. Kommunen har även rätt att återta markanvisningen under den tidsbegränsade perioden om byggherren uppenbart inte förmår eller avser att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning. Byggherren som anvisats mark ska satsa resurser för medverkan i erforderligt planarbete. När kommunen begär det ska byggherren tillhandahålla specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg, vissa kategoribostäder m.m. Risken för att eventuella myndighetsbeslut förändrar villkoren i markanvisningen åligger byggherren. Projekt som avbryts till följd av ändrade detaljplaneförutsättningar eller andra myndighetsbeslut ger inte rätt till ekonomisk ersättning eller ny markanvisning. Om erforderlig detaljplan inte vinner laga kraft eller projektet av andra orsaker inte kan genomföras står respektive part sina egna nedlagda kostnader. Turebergshuset i Sollentuna centrum. Foto:Anders Rolfsson. Markanvisning far inte överlåtas till annan part utan kommunens skriftliga godkännande. Detta gäller även överlåtelse till andra bolag inom koncernen. Kommunen har rätt att bestämma om val av upplåtelseform såsom ägande-, bostads- eller hyresrätt för markanvisningen. Upplåtelse med tomträtt kan i särskilda fall vara aktuell. Vid varje markanvisning ska viktiga styr-, måloch policydokument beaktas såsom: Översiktsplan - Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) Klimatstrategi Markprogram för näringsliv (ska utarbetas) Markreservstrategi (ska utarbetas) Övergripande politiska mål Utöver målen och riktlinjerna finns även nationella och regionala miljömål, miljökvalitetsnormer samt byggnormer och regler som ligger till grund för utvecklingen av Sollentuna kommun. Denna information finns även tillgänglig på under rubriken Bostad & miljö.

23 f BIPa - Sv; g j fr wi i. * KW 1 Wfi&å' l! i. arkanvisning i So Markanvisning är ett sätt för kommunen att förmedla sin mark för bostäder oc näringsliv till marknadens aktörer. Detta dokument beskriver hur markanvisning sker i Sollentuna. Dokumentet innehåller även den markanvisningspolicy som kommunen antagit och som anger vilka frågor som särskilt skall beaktas inför varje markanvisning som sker i kommunen. Relevanta kommunala styrdokument ska följas vid markanvisning. Förmedling av tomtmark för enskilt bostadshus omfattas ej av detta dokument policy utan sker som regel vi