Dnr 13KS131 GÄVLE KOMMUNS MILJÖBOKSLUT Måluppfyllelse. Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Giftfri miljö. Säker strålmiljö

Transkript

1 Dnr 13KS131 GÄVLE KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2012 Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar God bebyggd miljö

2 Inledning Genomförandet av Gävle kommuns gällande lokala miljömål som kommunfullmäktige antog år 2005 är nu inne på sitt sjunde år. Eftersom de flesta målen har 2010 som slutår så gjordes en avslutande redovisning i miljöbokslut För närvarande pågår arbete med att ta fram ett miljöstrategiskt program för kommunen. Kommunstyrelsen tog direktiv för arbetet före sommaren 2010 och ett förslag till program beräknas vara färdigt under I avvaktan på det nya miljöstrategiska programmet ska miljöarbetet fortsätta med inriktning på att uppfylla de lokala inriktnings- och delmålen som ännu inte är uppfyllda. Därför görs denna uppföljning av de lokala miljömålen i miljöbokslut Läsanvisning För att ange måluppfyllelsen har det i tidigare års miljöbokslut, mellan åren , använts färgade gubbar enligt Miljömålsrådets metod. Vid slutåret 2010 valdes en mer differentierad redovisning av måluppfyllelsen än tidigare. Samma differentierade redovisningsform används i detta miljöbokslut. I redovisningen används en färgad barometer där skalan från grönt (målet har nåtts) till rött (målet har inte nåtts) anger graden av måluppfyllelse (se figur nedan). Detta för att tydliggöra och uppmärksamma de arbetsinsatser som gjorts såväl inom mål som helt uppnåtts, som för mål som endast delvis uppnåtts. Det blir även i denna modell tydligt vilka mål som vi inte lyckats nå. Bedömningen av måluppfyllelse har gjorts utifrån graden av målets genomförande. I bedömningen har också hänsyn tagits till stor miljöbelastning. Varje delmål redovisas var för sig. Under varje mål finns även en beskrivande text. Dessutom vägs delmålens resultat samman, och redovisas som ett snitt, under respektive inriktningsmål (de tolv målområden som kommunen valt att arbeta med). Nytt för detta miljöbokslut är att resultatet från Miljöbokslut 2011 redovisas i grått i den färgade barometern för inriktningsmålen. Ej uppnått Grad av måluppfyllelse Uppnått Barometern Sammanfattning av resultat Av inriktningsmålen, som är en sammanvägning av delmål under respektive inriktningsmål, har tre inriktningsmål uppnåtts helt. De övriga nio inriktningsmålen har uppnåtts i olika utsträckning från viss utsträckning till mycket hög utsträckning. Av de 34 delmålen har 17 delmål uppnåtts helt. Två delmål har inte uppnåtts. 15 delmål har uppnåtts i olika utsträckning i en skala från mindre utsträckning till stor utsträckning. 2

3 Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Tre av fyra delmål har uppnåtts. Ett delmål har inte uppnåtts. Det samlad bedömningen blir att inriktningsmålet till stor del uppnåtts. 1. Trafikarbetet med bil per invånare ska till 2010 minska. Målet har uppnåtts, vilket innebär en förbättring jämfört med miljöbokslut Trafikarbetet med bil per invånare har år 2012 minskat med 1,2 % jämfört med 2005.* Det innebär en minskning jämfört med åren 2010 och Då låg trafikarbetet på en nivå som innebar en ökning med 2-3 % jämfört med Trafikarbetet i detta delmål är beräknat utifrån trafikflödesstatistik kring Gävle stad. Därför går det inte att direkt dra samma slutsatser kring trafikarbetet i hela kommunen. Statistiska Centralbyråns statistik om körsträcka per person visar däremot också att körsträckan per person i Gävle kommun har minskat mellan En osäkerhet i denna statistik är att uppgifterna baseras på bilbesiktningar och därmed ingår inte nya fordon i statistiken. Samtidigt visar resvaneundersökningen för 2012 att reslängden med bil bland invånare i Gävle kommun beräknas ha ökat från 24 till 27 kilometer per person och dag år Trivector som gjort undersökningen poängterar dock att uppgifterna om reslängder bygger helt på respondenternas uppskattningar och att uppgifterna därför blir mycket ungefärliga. Ett fåtal väldigt långa resor kan påverka medelvärdet väsentligt och de menar därför att det är svårt att dra någon säker slutsats om reslängden per person verkligen har förändrats. Det kan nämnas att utsläppsstatistik för biltrafiken mellan åren visar att utsläppen av växthusgaser (varav 99 % är koldioxid) har minskat från ca ton koldioxidekvivalenter år 2005 till ca ton år 3

4 2. Antalet resor med buss inom Gävle kommun ska till 2010 öka. 2010, det vill säga en minskning med ca 4 %.** Samtidigt har antalet bilar per invånare i Gävle kommun ökat från 0,437 bil/inv år 2005 till 0,445 bil/inv år Den slutliga bedömningen är att delmålet har uppnåtts men målbedömningen har vissa osäkerheter som har nämnts ovan. Det krävs ytterligare analys av exempelvis bränsleförsäljning, vägval och körsträcka för nya fordon för att dra mer säkra slutsatser kring hela Gävle kommun. * Bedömningen bygger på trafikflödesstatistik från Brosnittet och Tillfartssnittet samt befolkningstal. ** Beräkningarna som baseras på emissionsdata i nationella databasen för luftutsläpp avser utsläpp från, personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck och bromsar samt vägbanan. Sjöfart, flygtrafik och övriga transporter har ej inkluderats. Ingen tillgänglig statistik finns ännu efter Mellan åren 2005 och 2012 har antalet resor med buss (både landsortstrafik och stadstrafik) ökat med 30 %, från 5,6 milj. till 7,3 milj.* Jämfört med miljöbokslut 2010 har alltså målet uppfyllts med ännu större marginal. Ökningen kan bland annat förklaras med ökat kvalitetsarbete från bussbolaget med bland annat få inställda turer, fler arrangemang-/eventbussar och att Gävle kommun prioriterar underhållet av gatunätet där busslinjerna går. Gävle kommun har under flera år bedrivit ett utåtriktat arbete för hållbart resande med syfte att påverka medborgares attityder och resvanor. Detta har givetvis också bidragit. * Från och med 1 januari 2012 har Landstinget helhetsansvar för kollektivtrafiken och uppgifterna framöver kan justeras pga att de väljer andra beräkningsmetoder. 4

5 ska antalet körda mil för tjänsteresor med bil inom kommunkoncernen ha minskat med 10 % jämfört med Målet har inte uppnåtts. Det har tidigare gjorts en jämförelse mellan 2005 års transportutredning och transportutredningen för 2009 (som har rapporterats till Energimyndigheten inom ramen för energieffektiviseringsstödet). Jämförelsen visar att antalet körda mil med bil i tjänst har ökat mellan år Det har inte varit möjligt att sätta ett säkert procenttal för ökningen på grund av organisatoriska förändringar och skillnader mellan utredningarna.* Sedan år 2009 har det skett en årlig uppföljning av kommunkoncernens resande med bil som är jämförbart över tid. Vid en jämförelse mellan åren är andelen körda mil för koncernen relativt oförändrad, dvs ingen minskning av körsträcka har skett. Uppgifter om körda mil med bil i tjänsten år 2012 saknas i dagsläget. Transportuppgifterna kommer att sammanställas och analyseras under mars Med bakgrund av ovanstående bedöms att det är troligt att målet inte uppnåtts. Måluppfyllelsen går dock inte att bedöma på ett säkert sätt eftersom nuläget för basåret 2005 och uppföljningarna som görs i dagsläget (sedan 2009) inte är riktigt jämförbara. * Bedömningen är baserad på en jämförelse mellan verksamheter som ingick i transportutredningen 2005 och jämförbara verksamheter 2009 dvs kommunens förvaltningar samt AB Gavlegårdarna, Gävle Energi AB och Gavlefastigheter AB. Gavlefastigheter AB fanns inte 2005 men tog 2007 över verksamhet som låg under Tekniska kontoret och Kultur och Fritid. Där det varit möjligt att identifiera uppgifter som behövts korrigerats för 2005 har så gjorts. Från och med 2009 är avgränsningen av uppföljningen, kommunen själv samt kommunens hel- och majoritets ägda bolag och förbund ska förbrukningen av eldningsoljor i småhus ha minskat med 80 % per person jämfört med år Mellan åren 2000 och 2009 har förbrukningen av eldningsoljor i småhus i Gävle minskat med ca 99 %, från 988 kwh/ pers till 9 kwh/pers.* 5

6 Detta kan bland annat förklaras av höga oljepriser, energirådgivning samt ett aktivt arbete för att utöka och tillhandahålla fjärrvärme. *Ingen tillgänglig statistik finns efter Frisk luft Ett av två delmål har uppnåtts. Ett delmål har till stor utsträckning uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till mycket stor utsträckning har uppnåtts. 1. Klimat- och hälsopåverkande utsläpp från biltrafiken ska till 2010 minska. Målet har till stor utsträckning uppnåtts. För klimatpåverkande utsläpp har målet uppnåtts, medan det för hälsopåverkande utsläpp inte har uppnåtts helt. Mellan åren 2005 och 2010 har mängden kväveoxider (NOx) från trafiken minskat från 959 ton/år till 765 ton/år. Mängden svaveloxider (SOx) har minskat från 1,03 ton/år 2005 till 0,81 ton/år Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) har minskat under samma period från 475 ton till 319 ton/år. Utsläppen av växthusgaser har (som tidigare nämnts i delmål 1) minskat från ca ton år 2005 till ca ton år 2010, det vill säga en minskning med ca 4 %.* Utsläppen av PM10 har däremot ökat från 112 ton/år 2005 till 114 ton/år Störst mängd PM10 under perioden har uppmätts år 2007 (118 ton/år), därefter har mängden avtagit, men inte under 2005 års nivå som utgör basår för målet (se Diagram 1). Den största källan till PM10 i Gävle kommun år 2010 var slitage från vägbanan och även slitage från däck och bromsar. Om det görs en närmare analys av förändringar mellan framgår att utsläpp som orsakats av avgaser har minskat medan utsläpp relaterat till slitage har ökat. En förklaring till ökade slitagerelaterade utsläpp kan vara ökat trafikflöde och eventuella förändringar i dubbdäcksanvändning. 6

7 Utsläpp av PM10 i Gävle kommun ton PM10/år Diagram 1. Utsläpp av PM10 i Gävle kommun (Källa: SMED, nationella emissionsdatabasen). En förklaring till minskningen av hälsopåverkande utsläpp som NOx, SOx och NMVOC från biltrafiken kan vara att bilparken moderniseras. Nya fordon bidrar till lägre utsläpp av luftföroreningar än äldre fordon. Graden av måluppfyllelse vid detta miljöbokslut är, på samma sätt som i miljöbokslut 2011, sämre jämfört med redovisningen i miljöbokslut Förklaringen är att Naturvårdsverket under 2011 uppdaterat all emissionsdata, även bakåt i tiden.** Efter uppdateringen uppfylls inte målet för PM10 vid något år under perioden , se diagrammet ovan. *Beräkningarna som baseras på emissionsdata i nationella databasen för luftutsläpp avser utsläpp från personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar, mopeder och motorcyklar, slitage från däck och bromsar samt vägbanan. Sjöfart, flygtrafik och övriga transporter har ej inkluderats. Ingen tillgänglig statistik finns ännu efter ** Naturvårdsverket uppdaterar regelbundet all emissionsdata för att det krävs att en konsekvent metodik används för alla år. Detta för att minimera förekomsten av trendbrott för emissioner på länseller kommunnivå. Därför kan emissionsdata för tidigare år variera mellan olika miljöbokslut ska alla enskilda brukare av fastbränslepannor ha fått information om hur eldningen blir effektivare, miljövänligare och minskar hälsoriskerna. Målet är uppnått. Kommunen har informerat om detta. 7

8 Giftfri miljö Tre av sju delmål har uppnåtts. Två delmål har uppnåtts till mindre utsträckning, ett delmål har uppnåtts delvis och ett delmål har uppnåtts till stor utsträckning. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet inte helt har nåtts ska alla kända förorenade områden vara registrerade och avgränsade i ett GIS-skikt. Sanering ska vara påbörjad i minst två av dessa områden. Alla kända förorenade områden finns registrerade i GIS-skikt.* Efterbehandling är genomförd vid Glasklockeområdet och Stenborgkanalen. Kostnaderna har varit mycket stora och efterbehandlingen har gjorts med finansiellt stöd från staten. Vid Gävle strand (Alderholmen) har industrimark efterbehandlats i samband med exploatering och byggande av bostäder. Ungefär 2/3 av området har exploaterats och efterbehandling har varit en del i projektet. * En koppling finns upprättad mellan MiljöReda (tillsynsmyndighetens ärendehanteringssystem) och GIS-karta. Arbete pågår för att ständigt förbättra och kvalitetssäkra denna koppling ska alla nedlagda deponier med riskklass 1 eller 2 vara åtgärdade så att spridning av farliga ämnen från dessa minimeras. Uppdaterad klassning ska ha skett för deponin på Näringen. Målet har delvis uppnåtts, vilket är en förbättring jämfört med miljöbokslut Provtagningsprogram har tidigare beslutats för fem deponier i Näringen, Bergby, Norrsundet, Avan och Åbyfors. Åtgärder har under 2012 slutförts vid Bergbyoch Norrsundetdeponierna och fortsatta kontrollprogram har tagits fram. Kompletterande undersökningar håller fortfarande på att utföras vid Åbyfors- och Avandeponierna. Därefter kommer förslag på vilka åtgärder som avses utföras att lämnas in till Byggnads- och miljönämnden för beslut. Gävle kommun har avsatt ca 100 miljoner kr för åtgärder vid Åbyfors- och Avandeponierna. En uppdaterad klassning (MIFO) av Näringen genomfördes Deponin bedömdes då till riskklass 2, vil- 8

9 ket var mildare än tidigare klassning. Provtagningar har utförts och resultaten har lämnats till Byggnads- och miljönämnden. Resultaten visar inga alarmerande värden. Beslut om åtgärder och eventuell sanering av Näringen tas efter att pågående undersökningar och provtagningar har avslutats. Målet kommer inte vara möjligt att nå under ska alla befintliga industrier som är kopplade till spillvattennätet vara kartlagda och efterleva kommunens fastställda riktlinjer för utsläpp från verksamheter. Målet har till stor utsträckning uppnåtts. Tillsynsmyndigheten träffar årligen på verksamheter som är nya. Förutom årligen planerad tillsyn av miljöfarliga verksamheter har inventeringar gjorts av kommunens industriområden, Näringen, Fjällbacken, Sörby Urfjäll och Sveden. Inventeringarna har lett till att miljöfarliga verksamheter upptäckts som inte tidigare varit kända. I den årliga miljötillsynen kontrolleras att verksamheterna uppfyller de riktlinjer som gäller för dem. Tillsynsmyndigheten har god kännedom om verksamheter som har oljeavskiljare (dessa används för att rena spillvattnet innan det når ledningsnätet). Rutiner finns för hur tillsynsmyndigheten och Gästrike Vatten AB ska agera och samarbeta vid kännedom om oacceptabla utsläpp. Tillsynsmyndigheten bedömer att det kan finnas flera mindre verksamheter som är kopplade till spillvattennätet som kommunen inte har kännedom om. Det är därför mycket svårt att ha en sammantagen bild av faktisk reningsgrad för samtliga verksamheter. Målet bedöms vara mycket svårt att uppnå helt på grund av formuleringen att alla industrier ska vara kartlagda ska alla verksamheter inom kommunkoncernen ha kunskap om vilka kemikalier de använder i sin verksamhet. Särskilt farliga ämnen ska ha ersatts med mindre farliga alternativ. Kommunens verksamheter rapporterar att de har den kunskap som krävs. 9

10 ska befintliga dagvattensystem ha inventerats och klassats med avseende på mottagande recipients känslighet och risken för förekomst av höga föroreningshalter. Utifrån detta ska områden prioriteras för åtgärder. Ansvariga myndigheter inom kommunen samarbetar och har tagit fram förslag på prioriteringar och åtgärder ska de 10 mest prioriterade systemen ha åtgärdats.* Målet har till en mindre utsträckning uppnåtts. En av åtta planerade dagvattenreningsanläggningar är klar (Nordvästra Sörby Urfjäll). Arbetet med planering för dagvattensreningslösningar på Näringen och Marielunds industriområden har påbörjats.** Projektering och anläggning av nya dagvattendammar är komplicerat och tidskrävande. En svårighet är tillgången till markområden i centrala Gävle. En annan svårighet är att kommunen inte har någon som enbart arbetar med dagvattenfrågor utan de inblandade har många andra arbetsuppgifter. Kostnaderna för projektering och åtgärder är dessutom stora. Därför har ett genomförande försenats. Målet bedöms kunna uppnås till 2015 om särskilda insatser görs, t ex att det tillsätts en gemensam tjänst som delas mellan Gästrike Vatten AB och Samhällsbyggnad Gävle samt att det tillskjuts extra medel för projekteringar och åtgärder. *De prioriterade dagvattenområdena är: 1. Näringen och Marielunds industriområden, 2. Södra delen av Kryddstigen och Utjordsvägen, 3. Norra delen av Kryddstigen, 4. Sydöstra delen av Sörby Urfjäll, 5. Nordvästra Sörby Urfjäll, 6. Andersberg, 7. Sörby och Hemsta, 8. Västra vägen, mellan sjukhusområdet och Staketgatan, 9. Parkvägen från Kristinaplan till Brunnsgatan, 10. Parkvägen från Brunnsgatan till Kungsbäcksvägen. ** På Näringen är typen av anläggning beroende av tillgång till mark och grundvattnets nivå. På grund av högt grundvatten är en damm ej aktuell, en reningsanläggning i ån planeras istället. I övrigt planeras, där det är möjligt, flera mindre lösningar. För Marielund är fördröjningsdammar aktuella. Dagvattengruppen har förfinat de flödesberäkningar som behövs för att detaljplanera dammarnas storlek och placering. 10

11 ska utsläpp av orenat dagvatten till Testeboåns delta ha upphört. Målet har till mindre utsträckning uppnåtts. Insatser för att nå målet har genomförts eller påbörjats, men utsläpp av orenat dagvatten till Testeboån har inte upphört. Tillsynsmyndigheten har tillsammans med verksamhetsutövare gått igenom rutiner för olyckor och konditionen för befintliga verksamhetssystem. Kontroll har även skett av t ex invallning av fristående tankar för diesel. Planering av dagvattenreningslösningar har påbörjats. Planer finns på att anlägga fördröjningsdammar i Marielund. För Näringen har det gjorts en upphandling för projektering av en större fördröjningsanläggning för södra utloppet från Näringens industriområde som mynnar i Testeboån.* Utredningen var klar under slutet av 2012 och åtgärderna kan dröja till år Målet bedöms kunna uppnås till 2015 om särskilda insatser görs, se föregående delmål. Ett förslag om nytt järnvägsspår genom Näringen till Fredriksskanshamnen har inneburit nya förutsättningar på platsen. * På grund av högt grundvatten är en damm inte aktuell på Näringen, istället planeras en reningsanläggning i Testeboån. Tillgång till mark på Näringen är också en svårighet. Säker strålmiljö Två av två delmål har uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet uppnåtts ska kommunen ha lokal kännedom om den radioaktiva strålningen och kunna ge kommuninvånarna råd om hur de kan minska sin stråldos. Kommunen tar prover och har tillräcklig kunskap. 11

12 ska alla enskilda brukare av fastbränslepannor ha fått information om hur eldningen blir effektivare, miljövänligare och minskar hälsoriskerna. Målet är uppnått. Kommunen har informerat om detta. Grundvatten av god kvalitet Tre delmål av totalt tre har till viss utsträckning nåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till viss utsträckning uppnåtts ska en vattenförsörjningsplan finnas. Målet har till viss utsträckning uppnåtts Arbete pågår för att ta fram en första övergripande vattenförsörjningsplan. Gästrike Vatten AB arbetar tillsammans Gävle kommun och kringliggande kommuner då vattnet rör sig över kommungränserna. Arbetet med att identifiera alla tillgängliga vattenresurser var färdigt Arbetet med att ta fram en plan fortlöper under Målet bedöms inte kunna uppnås till ska kommunens vattentäkter vara skyddade av rätt utformade skyddsområden. Målet har till viss utsträckning uppnåtts. Vattenskyddsområden finns för alla vattentäkter förutom Axmar. Däremot bedöms inte alla vattenskyddsområden vara rätt utformade, med dagens kunskap. Under påbörjades en utredning kring Gävle-Valboåsens utbredning och tillrinning. Utredningen fortsätter även under 2013 och Utredningarna genomförs för att kunna utforma vattenskyddsområdet rätt. Förutom att vattenskyddsområde saknas för Axmar så hotas även vattentäkten av kommande dubbelspår på ostkustbanan. Det är oklart om nuvarande vattentäkt 12

13 kommer kunna nyttjas på sikt. Målet bedöms inte kunna nås till ska vägar och vägområden inom vattenskyddsområdena där farligt gods transporteras eller där det finns risk att salt tränger ner till grundvattnet ha inventerats. Grundvattenskydd eller annan skyddande åtgärd ska ha utförts vid de ställen där det föreligger störst risk för olyckor respektive saltinträngning p.g.a. infiltration av vägdagvatten. Målet har till viss utsträckning uppnåtts. Gävle kommun ansvarar för vägar och vägområden inom Gävle Valboåsens vattenskyddsområde. För vägarna och vägområdena inom övriga vattenskyddsområden finns det ett privat eller statligt ansvar. Under 2010 har Gävle kommun gjort en utredning av Gävle Valboåsens vattenskyddsområde inklusive en kompletterande förstudie av Gävle-Valboåsens vattenskydd avseende Västra vägen och Norra Kungsgatan. I utredningen har följande prioriterade områden för åtgärder identifierats: Lexvallmotet, Norra Kungsgatan korsningen Hamnleden (inklusive trafikplats) från Norrtull till vattenverket, 200 meter vid riksväg 80 mellan Gustavsbro och Johanneslöt. Åtgärder har genomförts vid Lexvallmotet under 2011, men de båda andra områdena kvarstår att åtgärda. Projektering av trafikplats Norra Kungsvägen/Hamnleden har planerats starta under 2012 med målet att påbörja åtgärder under Projekteringen har dock inte påbörjats som planerat och projektet är nu vilande. En viktig förutsättning för det fortsatta arbetet är ytterligare och bättre samordning mellan Samhällsbyggnad Gävle och Gästrike Vatten AB. Fortsatt arbete med Norra Kungsvägen/Hamnleden är prioriterat för år Åtgärder vid riksväg 80 mellan Gustavsbro och Johanneslöt kommer att påbörjas efter detta. Det saknas idag kunskap om situationen vid vattenskyddsområdena Lössenåsen-Hamrångefjärden, Hedesunda, Hillevik och Trödje, där ansvaret för vägarna ägs av enskilda och statliga väghållare. För dessa skulle Gävle kommun kunna bistå med stöd för inventering och investering i fysiska åtgärder där så behövs. I dagsläget ger inte Gävle kommun något sådant stöd. Inventering har pågått för Lössenåsen-Hamrångefjärdens vattenskyddsområde, men detta är nu nedprioriterat och 13

14 fokus ligger istället på Gävle-Valboåsen. Det behöver tydliggöras hur det fortsatta arbetet ska ske med inventeringar och åtgärder vid statliga och privata vägar och vägområden i Gävle kommun. Målet bedöms inte kunna uppnås till Ingen övergödning Ett av två mål har uppnåtts. Ett mål har uppnåtts till viss utsträckning. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet delvis uppnåtts ska tillsynsmyndigheten ha inlett samråd med 100 % av alla som har bristfälliga enskilda avlopp på Norrlandet, kring Storsjön, Sälgsjön och Testeboån. Kommunen har sökt samråd med alla boende i områdena kring avloppssituationen. Samråden har bestått av information om hur många av de enskilda avloppen som bedöms som bristfälliga efter att inventering utförts. Inventeringar har då skett i fält eller genom inventering av arkiv. Samråden har antingen skett brevledes eller genom möten på plats i områdena beroende på hur planen för området har sett ut. Som exempel har Norrlandet genomgått samråd om de bristfälliga enskilda avloppen genom utställning av översiktsplan för området sommaren Storsjön har genomgått samråd efter att förbud mot utsläpp av avloppsvatten skickats ut till fastigheterna med bristfälliga enskilda avlopp hösten 2009 och våren ska fosforutsläppen från de kommunala avloppsreningsverken, inklusive ledningsnät, inte överstiga utsläppen Målet har till viss utsträckning uppnåtts.* Utsläppsmängden jämfört med 1999 års utsläpp har underskridits i de mindre avloppsreningsverken, Hedesunda, Norrsundet och Axmar. Utsläppet av fosfor från Duvbackens reningsverk var 2012 större än 1999 års utsläpp. År 1999 var det totala utsläppet av Tot-P 4,6 ton och under 2012 var det 4,96 ton. Samtliga verk understiger sina utsläppsvillkor på fosfor enligt gäl- 14

15 lande miljötillstånd och har så gjort i flera år. Målet att underskrida 4,6 ton är inte möjligt att uppnå idag eftersom Duvbackens reningsverk 1999 hade en process baserad på kemisk fällning. Sedan 2004 är verket ett Bio-P reningsverk där fosfor renas biologiskt och inga fällningskemikalier används vid normal drift. Innan GVAB införde Bio-P processen användes ca ton fällningskemikalier per år. Detta har minskat till 95 ton (2012). Ett bio-p reningsverk är ett hållbarare ekologiskt val för avskiljning av fosfor än ett klassikt reningsverk. Tyvärr är ett bio-p reningsverk känsligare för flödes- och belastningsvariationer varför utsläppshalterna kan variera. Flertalet aktiviteter pågår på reningsverket för att styra, kontrollera och optimera Bio-P reningsverket så att utsläppet av fosfor blir lägre och jämnare under året. *För bedömningen har ingen tillgänglig data funnits för utsläpp av fosfor från ledningsnäten. Levande sjöar och vattendrag Ett av tre delmål har uppnåtts. Ett mål har delvis uppnåtts ett mål har inte helt uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till stor utsträckning uppnåtts ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt vattenområde. Målet har inte helt uppnåtts. Reservatsbildning för Tångberget pågår. Detta område omfattar både vatten, våtmark och skog. Innan beslut om bildande av naturreservat kan fattas måste en detaljplan för en liten del av det planerade reservatet upphävas. Detaljplanen upphävdes under Målet bör kunna nås under 2013 eftersom reservatsbeslut beräknas kunna tas i kommunstyrelsen i juni ska östersjölaxen kunna vandra fritt och ha god tillgång på lekområden i Testeboån i Gävle. Målet har delvis uppnåtts. Tillgången till lekområden är nu ganska god, men ett parti- 15

16 ellt vandringshinder kvarstår i form av Strömsbro kraftverk. Stora insatser har gjorts med utrivning av Forsby kraftverk i 2005 och återställning av ca 30 lekområden under I samarbete med kraftverksägaren har ett miniflöde från kraftverket i Oslättsfors säkerställts med hjälp av ny reglerteknik. Det finns idag ett bestånd av vildlax i Testeboån som reproducerar sig. Beståndet är dock litet och känsligt för förändringar. Dammen och vattenflödet vid Strömsbro kraftverket begränsar fiskens möjlighet att vandra upp och medverkar också till att en stor andel av den utvandrande smolten dör i kraftverkets turbiner. För att möjliggöra fiskens passage och minska den påverkan kraftverket har på beståndet, har Länsstyrelsen under kortare perioder köpt vatten av kraftverksägaren. Detta är dock en osäker och kortsiktig lösning som bygger på överenskommelser som förhandlas fram årligen. Finansiering av denna verksamhet finns egentligen inte utan är något som Länsstyrelsen arbetar för årligen och oftast utan möjlighet till någon framförhållning. Under 2012 har bland annat följande aktiviteter genomförts: - Uppvandringskontroll i Testeboån har genomförts med elprovfisken och uppvandringskontroll. - Tidigare gjorda lekbottnar för lax i Testeboån har underhållits och justerats. - Stöd har getts till länsstyrelsens samprojekt med Gävle Energi och Nilsson Kraft som bland annat syftar till att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald för bland annat lax, ål och havsöring i Testeboån och Gavleån.* Målet bedöms inte kunna uppnås till * Detta ska uppnås genom att bygga och utvärdera lösningar gällande fingaller med ny, innovativ utformning, samt fiskvägar som möjliggör fiskvandring och förbättrar förutsättningarna för de aktuella vattenlevande organismerna. Projektet pågår under ska restaurering ha påbörjats i minst fem av de vattendrag som finns med i kommunens fiskeplan. Restaureringsarbete pågår eller har genomförts i totalt 11 16

17 vattendrag: Harnäsån, Björsjöbäcken, Järvstabäcken, Hemlingbybäcken, Gavleån, Håmansbäcken, Verkmyrån, Björkeån, Tröjdeån, Hamrångeån och Testeboån. I minst fem av vattendragen har arbetet kommit så långt att det går att säga att de är restaurerade även om det kan bli aktuellt med ytterligare kompletterande åtgärder senare. De återställningsåtgärder som återstår i några vattendrag är antingen komplicerade och dyra att genomföra och/eller så är åtgärdernas nytta lite tveksam i förhållande till kostnaderna för dem. Under 2012 har bland annat följande åtgärder genomförts: - Uppvandringskontroll i flera vattendrag (med huvudfokus på siken). - Fortsatt arbete med beskrivning av åtgärdsbehov för fiskarter som behöver kustmynnande vattendrag och översvämmade landområden för sin lek och uppväxt.* (se även delmål 2) * Arbetet har ingått i kommunens deltagande i ett stort interregionalt projekt som Sportfiskarna driver. Under 2013 beräknas åtgärder påbörjas i några av vattendragen. Ett rikt odlingslandskap Ett delmål har uppnåtts och ett delmål har till stor utsträckning uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet till mycket stor utsträckning uppnåtts ska kommunen långsiktigt ha skyddat flera av de örtbackar som finns med i kommunens bevarandeprogram för örtbackar och de ska hävdas kontinuerligt. Ytterligare 12 örtbackar från samma program ska hävdas enligt framtagen skötselplan. Målet har till stor utsträckning uppnåtts. Möjliga skyddsformer för örtbackar är detaljplan, naturreservat och biotopskyddsområde. Bevakning sker av detaljplanering för att möjliggöra att örtbackarna kan skyddas i kommande planer. Inga detaljplaner har sedan 2005 upprättats i eller i anslutning till örtbackarna och därför har inte ytterligare örtbackar kunnat skyddas med planbestämmelser. Planering pågår för att skydda örtbacken på Limön i ett naturreservat för hela ön under Kommunen har inte skyddat någon örtbacke som biotopskyddsområde, men kan komma att se över möjligheterna för det. Sammanfattnings- 17

18 vis är skyddsstatusen för örtbackarna oförändrad sedan miljömålet togs, dvs. 12 av 20 örtbackar är helt eller delvis skyddade i detaljplan och åtta saknar helt skydd. Det kan kommenteras att skötseln av örtbackar har prioriterats före det långsiktiga skyddet av dem. Hävden anses mycket viktig för det långsiktiga bevarandet och det har betraktats som ett större hot mot värdena att örtbackarna inte sköts än att de saknar ett formellt skydd. Under 2010 hävdades 14 av 20 örtbackar och 2011 togs ytterligare en örtbacke med i den planerade skötseln. Efter en tillfällig försämring av hävden under 2011 p g a organisations-/bemanningsproblem blev situationen bättre Under 2012 har 15 örtbackar hävdats, varav 9 i kommunens regi. Så många har inte hävdats sedan miljömålsarbetet startade år Målet bedöms kunna uppnås till 2013 om särskilda insatser görs har kommunens inköp av lokalt odlade produkter underlättats och inköpet av ekologiskt odlade produkter ökat till minst 25 % räknat i andel av den totala matkostnaden för att därefter öka. Andelen ekologiska livsmedel av kommunens totala matkostnad uppgick till 25,7 % år 2012.* Kommunen har både matförsörjning i egen regi och genom anlitad entreprenör. För de verksamheter (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, särskilt boende och i ordinärt boende) som faller under entreprenörens försorg utgjorde den totala andelen ekologiska livsmedel 25,32 % under För de förskolor/skola (Ytterharnäs) som faller under kommunens försorg (23 st som själva sköter inköp och tillagning av maten) utgjordes andelen ekologiska livsmedel 29,5 %. *Andelen ekologiska livsmedel som redovisats vid tidigare miljöbokslut har tyvärr delvis baserats på dubbelräknade siffror. 18

19 Myllrande våtmarker Delmålet har inte helt uppnåtts, därmed har inriktningsmålet inte helt uppnåtts ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt våtmarksområde. Målet har inte helt uppnåtts. Reservatsbildning för Tångberget pågår. Detta område omfattar både vatten, våtmark och skog. Målet bör kunna nås under 2013 eftersom reservatsbeslut beräknas kunna tas i kommunstyrelsen i juni Ett hav i balans Delmålet har uppnåtts, och därmed har också inriktningsmålet uppnåtts ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt kustområde. T-uddens naturreservat bildades sommaren Området omfattar både kust och skog. I reservatet skyddas bl a ca meter av Inre fjärdens kuststräcka utmed havet samt ca 7 hektar av Inre fjärdens vattenområde (havsområde). Dessutom ingår 42 hektar landområde. Levande skogar Två av två delmål uppnåtts. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet har uppnåtts ska Gävle kommun i sitt eget skogsbestånd ha undantagit minst 10 % skog från produktivt skogsbruk. År 2012 var 12 % av kommunens skogsinnehav undantaget från produktivt skogsbruk. 19

20 ska kommunen långsiktigt ha skyddat minst ett nytt skogsområde. Kommunen har skyddat ett skogsområde genom bildandet av Bladmyrans och Granskogens naturreservat år Dessutom bildades T-uddens naturreservat år 2011 och där ingår ca 24 hektar skog. God bebyggd miljö Två av fem delmål har uppnåtts. Två delmål har inte helt uppnåtts. Ett delmål är inte uppnått. Den samlade bedömningen blir att inriktningsmålet inte helt har uppnåtts. 1. En ny översiktsplan ska finnas för staden år 2007 och för kommunen år Översiktsplanen ska vara en del av en hållbar utveckling och bygga på vision Målet har inte helt uppnåtts. Översiktsplan Gävle stad antogs i kommunfullmäktige i april Ett program för översiktsplan Gävle kommun antogs av kommunfullmäktige i september Arbetet med Översiktsplan Gävle kommun med utgångspunkt från programmet har påbörjats. I Översiktsplan Gävle stad och Program översiktsplan Gävle kommun läggs stor vikt vid hållbarhetsaspekter som klimat, energi, kommunikation och kulturmiljö. En tydlig inriktning finns på hållbara transporter och att tillkommande framtida bebyggelse ska lokaliseras till kollektivtrafikförsörjda lägen. Kopplat till översiktsplanen har även en Trafikstrategi antagits som anger mål och inriktning för hur transporter i kommunen kan bli mer hållbara. Målet bedöms inte kunna uppnås till ska kulturminnesprogrammet för staden och övriga kommunen vara reviderat. Kommunen ska långsiktigt ha skyddat flera av de mest värdefulla kulturmiljöerna. Målet har inte helt uppnåtts. Kulturmiljöprogrammet samordnas med översiktsplanearbetet och har därför reviderats i takt med detta. I nuläget innebär det att revideringar är genomförda för Gävle Stad, Eskön och Fu- 20

21 ruvik. Revideringen för Norrlandet är klar men då översiktsplanen för Norrlandet med tillhörande kulturmiljöprogram är överklagad har den inte vunnit laga kraft. För resterande del av kommunen kvarstår revideringar. En strategi för kulturmiljö togs 2008 i KS. Utifrån ett antal kriterier i strategin prioriterades att skydda områdena Norrlandet, Strömsbro, Villastaden, Strömsbro och S Valbobygden med detaljplaner. I nuläget har ett av dessa områden, Strömsbro, detaljplanelagts med skydd. Målet bedöms inte kunna uppnås till 2013, se delmål skall elanvändningen i hushåll och lokaler ha minskat med minst 15 % per person jämfört med Elanvändningen hos hushållen hade 2008 minskat med 11 %, medan minskningen för offentliga lokaler var 24 %. Den sammantagna minskningen för hushåll och offentliga verksamheter var %.* *Ingen tillgänglig statistik finns efter Radonhalten i alla skolor och förskolor ska år 2010 vara lägre än 200 Bq/m3 luft. Radonhalten i alla bostäder ska år 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft. Målet för 2010 har uppnåtts. Ingen skola eller förskola har idag radonhalter som överstiger radongashalten 200 Bq/m3. Målet för 2020 är inte uppnått ännu. I dagsläget bedöms det vara svårt att uppnå målet med tillsyn och informationsinsatser. För att uppnå målet på lokal nivå krävs nationella styrmedel. Det krävs t ex ytterligare incitament för fastighetsägare, högre nivå på bidrag etc. 21