Regional verksamhetsplan 2010

Transkript

1 Regional verksamhetsplan 2010 Norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. (Landstingets vision) Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö. (Landstingets verksamhetsidé) Kurt-Åke Hammarstedt Chef för regionala enheten Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör 1

2 Regional utveckling Landstingets regionala utvecklingsansvar har sin grund i dess roll som enda folkvalda organ på regional nivå. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med tillväxt och välfärd i alla delar av länet. Arbetet ska utgå från en helhetssyn baserad på hållbar utveckling, ökad jämställdhet, mångfald och integration. Det regionala utvecklingsarbetet sker inte isolerat utan är ett resultat av samverkan mellan flera politikområden och olika aktörer med ansvar för regionens utveckling. Det ska samverka med den lokala utvecklingen, den nationella utvecklingen och EU:s sammanhållningspolitik. Landstingets mål Landstinget verksamhetsmål är Attraktiv region God hälsa God vård Engagerade medarbetare Stark ekonomi Mål för regional utveckling Det regionala utvecklingsarbetet ska skapa förutsättningar för Attraktiva livsmiljöer och mångfald. Hållbar utveckling och inomregional balans. Ett välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv. De regionala utvecklingsmålen kan endast nås i en bred och god samverkan med andra aktörer i och utanför länet. Öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och unga människors perspektiv är nyckelord i det arbetet liksom jämställdhet mellan kvinnor och män. Regionala enhetens övergripande uppdrag är att verka för att landstinget intar en ledande position i regionala utvecklingsfrågor. 2

3 Attraktiva livsmiljöer och mångfald De senaste åren har länet varit inne i en fas av stark utveckling med omfattande investeringar i industriell verksamhet i Malmfälten. Den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet har inte bidragit till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet. För landstinget är befolkningsunderlaget avgörande, inte minst avseende de ekonomiska förutsättningarna. Att vara en attraktiv region för boende, inflyttare, företag, studenter, investerare och besökare är viktigt för en ökad sysselsättning. En stark ekonomisk tillväxt ska stimuleras så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga. För att nå den positionen ska länet arbeta aktivt med platsmarknadsföring och gemensamt varumärkesbyggande. Det sker främst inom ramen för satsningen Attraktiv region med landstinget som huvudman. En regions utveckling påverkas av förutsättningar som till exempel förhållanden på arbetsmarknaden, branschstruktur, kapital, kommunikationer, geografiskt läge, befolkningens sammansättning, kunskap och attraktivitet. Människors förmåga till samverkan och förnyelse, det vill säga av faktorerna social tillit, entreprenörskap, ledarskap och lärande, är avgörande för hur förutsättningarna hanteras. Social tillit och lärande stärker människors sociala samspel. Med ledare och entreprenörskap omsätts detta till konkret handling. Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län samt vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Attraktivitet och dynamik De huvudsakliga beståndsdelarna i utvecklingskraft och förändringsförmåga är att involvera unga människor samt nyttja de äldres engagemang och erfarenhet samt att arbeta för nya perspektiv, kulturell pluralism och internationellt samspel. De unga är en prioriterad grupp i länets utvecklingsarbete. Demografiska förändringar handlar om mer än ekonomi. Människors behov, kapacitet, erfarenheter och intressen förändras över livscykeln. Vilka frågor som aktualiseras och aktörer som dominerar innebär att villkoren för politik och institutionsbyggande förändras och med detta även utformningen av lösningarna. Unga människor är en del av samhället och viktiga för tillväxten och välfärden. De bär på värderingar som kan skilja sig från de vuxnas. Att förstå dessa värderingar är en framgångsfaktor. Det handlar om att ta tillvara de idéer, deras syn på framtidsnäringar och den handlingskraft som finns bland de unga i dagens samhälle. De unga utgör en kreativ resurs som ska tas tillvara i den regionala utvecklingen. Innovativa miljöer med attraktionskraft kännetecknas ofta av mångfald. Mångfald i form av heterogenitet, öppenhet för påverkan från omvärlden, ett klimat som tillåter individer att utvecklas utifrån sina egna egenskaper, intressen och förutsättningar och öppenhet för nya idéer. Regional förnyelse och utveckling kräver ett brett engagemang i länet; det ställer krav på nya, otraditionella lösningar och arbetsformer, och samarbete i nya konstellationer. Samsyn och samhandling i Norrbotten avseende mångfald och dess be- 3

4 tydelse i det regionala utvecklingsarbetet är därför en nyckelfaktor. Det krävs bred uppslutning och fler som tar ansvar om mångfaldsfrågorna faktiskt ska lyfta, och få sin rättmätiga dignitet som en viktig tillväxtfaktor för Norrbotten. Blanda och konfrontera olika perspektiv Förnyelsearbetet stärks när olika perspektiv blandas och konfronteras mäns och kvinnors erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, nya svenskar och minoritetsgrupper, innovatörer och idébärare, samhällsentreprenörer. Dialog och samverkan mellan olika människor och organisationer med olika erfarenheter är en viktig beståndsdel i utvecklingsprocessen. För att kunna ta tillvara på alla resurser som finns i länet krävs både kompetens och ett öppet förhållningssätt. Inriktningsmål Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och ha utvecklingskraft. Det etablerade samhället ska öppna sina strukturer för ungas involvering. Olika perspektiv ska blandas och konfronteras. Samhandling avseende mångfald och dess betydelse i det regionala utvecklingsarbetet ska uppnås. De initiativ och aktiviteter som planeras för 2010 redovisas i bilaga 1. 4

5 Hållbar utveckling och inomregional balans Samhällsfrågornas ökade komplexitet innebär att det inför beslut behövs offentlig och politisk dialog mellan berörda samhällsnivåer och samhällsaktörer med intresse i frågan. Det är ett flernivåstyre som kräver dialog mellan olika nivåer av samhällsstyre med delat ansvar och samordning av insatser från EU, medlemsstaterna och de lokala och regionala demokratiskt valda företrädarna som har i uppdrag att genomföra EU:s politik med ett delat ansvar från alla berörda nivåer. I ett flernivåsystem där ansvaret delas mellan de olika samhällsnivåerna får den regionala nivån en allt mer betydelsefull roll. Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå och det regionala företrädarskapet medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regionen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt regionalt företrädarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens intressen i konkurrens med andra regioner. Avgörande för regional konkurrenskraft och en väl fungerande regional nivå är att utveckla det regionala ledarskapet och öka de regionala aktörernas förmåga till gemensamt agerande. Samarbete en förutsättning för regionalt ledarskap i ett flernivåsystem I ett flernivåsystem är samarbete en förutsättning, såväl samarbete inom regionen som med andra regioner i och utanför Sverige. Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region. Starka strategiska allianser skapas genom internationellt utbyte och samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner. Utbyte med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsutveckling inom landstingets samtliga verksamheter. Genom ändamålsenliga gränsöverskridande samarbeten mellan regionala aktörer kan en kritisk massa uppnås och kompetenser inom strategiska områden kompletteras. Samhällsutvecklingen som bland annat innebär ökad regionalisering ställer krav på en utvecklad politikerroll. Ny teknik, specialisering, strukturförändringar, regionförstoring, fokusering på ekonomisk tillväxt och EU:s inflytande kräver nya angreppssätt. Ett regionalt politiskt engagemang, det vill säga ett tydligt politiskt ledarskap, är avgörande för regionens konkurrenskraft. Det handlar om att förena det lokala engagemanget med det europeiska perspektivet. Företrädarskapet är viktigt för att säkerställa att människornas förmåga till samverkan och förnyelse omsätts till konkreta handlingar. Att sätta agendan och kontinuerligt identifiera tänkbara framtidsfrågor och samarbetspartner, det vill säga att göra osäkerheten till en tillgång. Hållbar utveckling är helheten Strävan efter en hållbar utveckling utgör grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Med begreppet hållbar utveckling menas en utveckling som 5

6 tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Hållbar utveckling består av de tre delarna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska hållbarheten handlar om att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det regionala utvecklingsarbetet utgår ifrån en helhetssyn med horisontella mål baserad på hållbar utveckling, ökad jämställdhet, mångfald och integration och förutsätter regionala insatser för att stärka och stödja tillväxtområden, kluster, innovationssystem, kulturell kompetens och kreativitet. Klimat, miljö och energi är viktiga faktorer för det norrbottniska näringslivet och för länets konkurrensförutsättningar på en global marknad. En bra livskvalitet för länets invånare handlar om att bygga samhället ekonomiskt och socialt hållbart. Klimat-, miljö- och energifrågorna är en helhet och ska integreras i den regionala planeringen för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. Ett mångfasetterat län De senaste 20 årens befolkningsförändring inom länet visar en ihållande trend av befolkningsminskning i inlandet och en ökad befolkningskoncentration till kustområdena. Flera små kommuner i Norrbottens inland har eller börjar få en åldersstruktur som innebär att det är eller uppstår svårigheter att upprätthålla den offentliga servicen till medborgarna men även förse företagen med arbetskraft. Utmaningen i denna situation är att klara av att hålla ihop utvecklingen i länet. Det krävs en insikt om och förståelse för att det måste tillåtas satsningar i kustområdet samtidigt som åtgärder vidtas för att stödja utvecklingen även i inlandet. Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor och inte på bekostnad av andra. Styrkan i länets olikheter är en tillgång i länets långsiktiga hållbara utveckling. Inriktningsmål Flernivåstyrets och regionaliseringens möjligheter tas tillvara. Samhandling avseende hållbar utveckling ska uppnås. Regionens olika förutsättningar ska tas tillvara. Norrbotten ska vara en internationellt attraktiv samarbetspart. De initiativ och aktiviteter som planeras för 2010 redovisas i bilaga 1. 6

7 Ett välmående och dynamiskt näringsliv Den regionala konkurrenskraften ska stärkas genom att öka förmågan till innovation och förnyelse. Innovationer uppstår sällan som isolerade händelser, utan i samspel mellan flera aktörer. Innovativa miljöer ses alltmer som en grundförutsättning för att innovationer, innovationssystem och kluster ska komma till stånd, dels spridas och utvecklas. Regionernas förmåga att samspela med omvärlden såväl nationellt som internationellt måste främjas som ett led i att utveckla innovativa miljöer. Genom att främja fler och fördjupade samarbeten över nationsgränserna kan de regionala innovationsmiljöerna få tillgång till en större kritisk massa av aktörer och kompetens och därigenom stärka innovationsförmågan. Samverkan mellan aktörerna, såväl privata som offentliga, är grundläggande för att skapa förutsättning för ett bra företagsklimat. Att utveckla och stärka nätverk, kluster och innovationssystem blir en nyckelfråga. Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas utifrån länets tillgångar hårda såväl som mjuka med hjälp av entreprenörskap och innovationskraft. Det handlar om människors grundläggande värderingar och attityder till förändring och utveckling, samt aktörernas förmåga att agera tillsammans. Den globala konkurrensen har bidragit till att regionerna fått en ökad betydelse som ekonomisk faktor. Regionala kluster får ett allt större beroende av närhet till akademiska resurser i form av universitet, forskningsinstitut och utvecklingsföretag. Detta medför nya krav på regionala myndigheter att bidra till stärkandet av den regionala konkurrenskraften genom att tillhandahålla nödvändiga politiska beslut inkluderande resurser. Därför är det viktigt för landstinget att tidigt identifiera aktuella tillväxtområden och vilka insatser från den offentliga sektorn som förväntas. Länets näringsliv och offentlig sektor behöver god kompetensförsörjning för att vara konkurrenskraftig. Länet står inför stora demografiska utmaningar då tillgången på arbetskraft kommer att minska markant i samband med att de stora årskullarna från 40-talet lämnar arbetsmarknaden. Variationerna i åldersstruktur är dock betydande mellan kommunerna i länet. Grundläggande för ett dynamiskt näringsliv är utveckling, innovationer och forskning i bred samverkan. En regions sårbarhet i en ekonomisk kris kan minska med ett varierat näringsliv med branschbredd och olika produktcyklar och blandning mellan produkttillverkning och tjänstesektorn. Landstinget ska samverka med kommuner, kommunförbundet, länsstyrelsen, näringslivets organisationer och övriga intressenter för att öka möjligheten till kostnadseffektiv resursanvändning. Dessutom ska arbetet vara i linje med den lokala utvecklingen, den nationella utvecklingen och EU:s sammanhållningspolitik. Viktiga redskap är EU:s målprogram för sammanhållningspolitiken. Norrbotten omfattas av Mål 2 som inriktas på regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Mål 3 för gränsregionalt samarbete. Till detta kommer även Landsbygdsprogrammet. 7

8 Tillgänglighet En väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem ger god tillgänglighet och är grunden för regional utveckling. De långa avstånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige ställer höga krav på transportsystemet för såväl personer som varor. En väl genomtänkt och utbyggd infrastruktur möjliggör en effektiv samverkan mellan transportslagen. Landstinget arbetar med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft. Det europeiska arbetet med att peka ut de viktigaste gränsöverskridande korridorerna är viktigt för att skapa ett fungerande transportnät för kommunikation inom EU och med EU:s grannländer. Därmed blir det möjligt för hela Europa att ta del av de mervärden Barentsområdet kan erbjuda. Norrbotniabanan kopplad till Haparandabanan är en nödvändig långsiktig investering som en del i en europeisk transportkorridor, men även för regional och interregional förstoring av industri- och arbetsmarknad. Inriktningsmål Länets infrastruktur ska utvecklas för ökad tillgänglighet och konkurrenskraft. Kompetensförsörjningen ska vara god till näringsliv och offentlig sektor. Fler och växande företag ska skapas. Samverkan kring länets regionala utvecklingsprojekt ska öka. Regionala innovationssystem ska etableras. Regionala enheten ska uppfattas som en etablerad aktör avseende regional utveckling. De initiativ och aktiviteter som planeras för 2010 redovisas i bilaga 1. 8

9 Regionala enhetens arbete Regionala enheten ska arbeta på strategisk nivå inom de funktionella sakområden som berörs - främst regional utvecklingspolitik, regional demokrati och -organisation, näringspolitik, infrastruktur, internationell samordning och ägarstyrning. Det innebär att med god kompetens följa omvärldsförändringar i frågor som är av intresse för länet. Regionala enheten ska ge tjänstemannastöd till berörda politiker samt representera landstinget i vissa nätverk och styrgrupper. Vidare ska enheten genomföra informations- och utbildningsaktiviteter samt följa upp att verksamheten inom dessa områden sker i enlighet med landstingsplan samt andra tillämpliga styrdokument och riktlinjer. Viktiga verktyg i detta arbete är webbplatser, elektroniska nyhetsbrev och seminarieserien Morgonrock. Den strategiska nivån kompletteras med en operativ nivå bestående av initiativ, projekt och bolag. För att ytterligare stärka vissa delar/någon del initieras särskilda satsningar i projektform. Även de bolag som landstinget äger tillsammans med bland annat länets kommuner står för den operativa nivån. Bolagens uppgift är att effektivt utföra uppdrag i ägarnas ställe. Landstingets EU-projektkontor har till uppgift att ge stöd till medarbetare och verksamheter som har en projektidé och söker finansiering via EU:s olika program. Från och med 1 januari 2010 är EU-projektkontoret en permanent verksamhet vid Regionala enheten. Ständig förbättring och kunskapsutveckling är ett överlevnadskrav för en verksamhet som arbetar med utveckling inte minst för att säkerställa att offentliga medel och resurser kommer medborgarna till nytta. Under 2009 inleddes ett internt förändringsarbete för att öka målstyrningen av enhetens verksamhet. Arbetet kommer att fortsätta och under året kommer verksamhetens huvudprocesser att identifieras. Målsättningen är att processorientering ska ligga till grund för planeringen av nästa år verksamhetsplan för regionala enheten. Projekt Landstinget är projektägare för projekten Attraktiv region, Best Agers, E- hälsa, Invest in Norrbotten samt Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. Projekten följs upp inom ramen för regionala enhetens verksamhet. För varje projekt finns en projektbeskrivning och egna styrgrupper. Landstingens bolag och samverkansorganisationer Grundläggande för landstingets engagemang i bolag är att de genererar koncern- eller medborgarnytta och står i överensstämmelse med landstingets verksamhetsidé, d v s medverkar till Norrbottens utveckling. Regionala enheten ansvarar för landstingets ägarstyrning av ALMI Företagspartner Nord AB, Filmpool Nord AB, Informationsteknik i Norrbotten AB, Länstrafiken Norrbotten AB, Norrbotniabanan AB, Norrbottens energikontor AB samt Norrtåg AB. Till detta kommer landstingets engagemang i 9

10 North Sweden European Office, Centrumbildningen för E-hälsa och Norrstyrelsen. Regionala enheten deltar i styrgrupper och referensgrupper för vissa strategiskt viktiga projekt. Regionala utvecklingsmedel Landstinget stödjer projekt som stärker den regionala konkurrenskraften, särskilt aktiviteter där unga människor ingår. Projekten ska uppfylla några av nedanstående villkor: Merparten av medlen ska riktas till de områden som pekas ut i det regionala utvecklingsprogrammet. 20 % av medlen bör användas till projekt som är riktade till eller drivs av unga människor (<25 år). En jurygrupp av unga människor ska bereda dessa projekt inför förslag till beslut. Medlen ska användas till projekt som är förutsättningsskapande och som fokuserar på strategiska insatser. De ska leda till tillväxt genom att nya företag skapas, alternativt att befintliga företag växer eller ger nya arbetstillfällen. De ska gynna både kvinnor och män samt öka tolerans och mångfald genom riktade satsningar på samhällsgrupper som idag är underrepresenterade i näringslivet. Medlen är avsedda för projekt, det vill säga åtgärder som har en början och ett slut. De ska inte användas för att finansiera drift eller annan löpande verksamhet, och vara konkurrensneutrala. Fleråriga projekt ska belasta innevarande års budget. Vissa beslut är villkorade och i de fall projekten inte kommer till stånd ska reserverade medel återföras För att öka möjligheten till kostnadseffektiv resursanvändning samverkar landstinget med kommuner, kommunförbundet, länsstyrelsen, näringslivets organisationer samt övriga intressenter. Personal Kurt-Åke Hammarstedt, chef. Åsa Snällfot, informatör/utredare, 100 %. Martina Johansson, strateg/utredare, 100 %. Anna Lindberg, planerare/utredare, 100%. Helena Gidlöf, internationell strateg/utredare, 100 %. Johan Sjökvist, näringslivsstrateg/utredare, 100 %. Vakant, näringslivsstrateg/utredare, 100 %. Kenneth Sjaunja, projektsamordnare, 100 %. Ulrika Backeström, projektsamordnare, 100 %. Carina Jenslid, ekonom, 100%. Lars Wallrup, processledare, 80 % (Projektet Attraktiv region). 10

11 Eivor Bryngelson, informatör, 100 % (Projektet Attraktiv region). Maria Magdalena Holmgren, processledare, 100 %, (Projektet ehälsa). Jörgen Eriksson, projektledare, 100% (Projekt Invest in Norrbotten). Göran Littorin, projektsekreterare, 100% (Projekt Invest in Norrbotten). Ewa Hedkvist Petersen, projektledare, 100% (Projektet Best Agers). Uppföljning Regionala enhetens initiativ ska alltid kunna relateras till målen för den regionala utvecklingen och dess utmaningar. Redan vid planeringen av initiativ ska förväntat resultat anges. Genomförandet ska systematiskt följas upp och rapporteras i form av resultat och effekter. Utveckling av uppföljningsmått och indikatorer ska ske kontinuerligt. Initiativen är av olika karaktär varför uppföljningen ges olika utformning. Vissa initiativ är av processkaraktär och omfattar flera olika delmoment. Uppföljningen blir där främst en resonerande redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat och effekter. Andra initiativ är mer specifika varför uppföljningen lättare kan ske i direkt mätbara termer. Förutom initiativen kommer indikatorer för länets utveckling att följas upp och analyseras. En del av det arbetet sker inom ramen för de regionala programmen och strategierna. Andra delar kommer att utföras av regionala enheten. Dessa indikatorer rapporteras i delårsrapporterna per april och augusti samt i landstingets årsredovisning och regionala enhetens verksamhetsberättelse. Projekten Attraktiv region, Best Agers, E-hälsa, Invest in Norrbotten och Regional kompetens- och generationsväxling följs upp av Regionala enheten och rapportering görs löpande till respektive styrgrupp men även i landstingsdirektörens styrelserapport. 11