Havs- och fiskeriprogram

Transkript

1 Kortversion Tekniskt underlag Havs- och fiskeriprogram Jordbruksverket, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, föreslår att stöd ges till kompetensutveckling, till projekt och investeringar för att få ett mer miljömässigt hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk, samt till kontroll och datainsamling fem till sju länsstyrelser handlägger de regionala stöden leader- och fiskeområden samordnas. En kortversion av rapport 2012:29

2

3 Kortversion av tekniskt underlag Havs- och fiskeriprogram Detta är en kortversion av rapporten som redovisar regeringsuppdraget att ta fram ett tekniskt underlag till ett operativt havs- och fiskeriprogram Det innebär att mer detaljerad information och fördjupade analyser finns i Jordbruksverkets rapport 2012:29. Jordbruksverket presenterar i samråd med Havs- och vattenmyndigheten åtgärder som kan ligga till grund för det nya programmet. Dessutom presenteras ett förslag till utformning av fiskeområden och förslag till stöd och organisation för genomförandet av programmet. Landsbygdsavdelningen Projektledare Lina Andersson

4

5 Sammanfattning Prioritering av åtgärder som ger nytta för samhället och miljön De föreslagna åtgärderna främjar ett hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk. Pengar som betalas ut från fiskeriprogrammet ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför har vi analyserat samhällets effekter för alla åtgärder. Åtgärder som bidrar till ett miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk ger stor nytta för samhället, men det finns också prioriterade åtgärder för ökad konkurrenskraft. Åtgärderna för kontroll och datainsamling är prioriterade och för dessa finns särskilt avsatta pengar. I övrigt är de högst prioriterade åtgärderna projekt för kompetensutveckling, bättre vattenmiljö, miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk, utveckling av produkter och processer och för kommunal planering av vattenbruk miljöinvesteringar inom fisket och vattenbruket bildande av producentorganisationer och att för dem ta fram produktions- och saluföringsplaner Åtgärderna delas upp i företagsstöd och projektstöd på samma sätt som i landsbygdsprogrammet. Företagsstöd är stöd till enskilda företag där nyttan av stödet till stor del kan tillfalla företaget, till exempel investeringar. Projektstöd är stöd till exempelvis företag, organisationer eller myndigheter där resultatet av projektet ger nytta till fler än dem som söker stödet. Enkelt att förstå, söka och handlägga För att få ett enkelt program både för den sökande och för handläggande myndighet vill Jordbruksverket införa schabloner, elektronisk ansökan och handläggning samt få och tydliga villkor för den sökande. En uppbyggnad av programmet som liknar andra fonder gör det enklare för både sökande och de som handlägger ärenden i flera fonder. Färre länsstyrelser handlägger Jordbruksverket föreslår att fem till sju länsstyrelser ska handlägga ärenden inom havs- och fiskeriprogrammet. De handläggande länen får då fler ärenden och kan lättare ha en hög kompetens inom området. Samtidigt finns den regionala förankringen kvar. I likhet med landsbygdsprogrammet bör länsstyrelserna ha en regional genomförandestrategi med prioriteringar. Detta innebär också att myndigheterna ska ha egna budgetar. För fiskeområdena föreslås att Jordbruksverket ansvarar för den formella handläggningen, beslut samt utbetalning. Fiskeområdesgrupperna, FOG, fokuserar på det strategiska arbetet för att få lyckade projekt och länsstyrelsen tar en aktiv roll i FOG för strategisk koppling mellan fiskeområdenas arbete och det regionala utvecklingsarbetet i övrigt. Leader- och fiskeområden samordnas Där det är möjligt ska leader- och fiskeområdena ha ett gemensamt geografiskt område och en gemensam strategi. Administration och medfinansiering kan samordnas och på det sättet effektiviseras. Det är viktigt att medfinansiering och regelverk är desamma för leader- och fiskeområdena.

6

7 Innehåll 1 Inledning Stöd och organisation för genomförandet av programmet Organisation för handläggning Fiskerinätverk Hantering av TA-medel Jordbruksverkets behov av bemyndiganden Nationell medfinansiering av programmet Utvärdering av programmet Utformning av programmet Enkelt för sökande och handläggare Prioritering av åtgärder Prioritering av ansökningar Förutsättningar och villkor för den sökande Åtgärdsbeskrivningar Datainsamling Kontroll och tillsyn av fiske Kompetensutveckling och informationsinsatser Gemensamma insatser för hållbart fiske och vattenbruk Utveckling av skyddade områden i vattenmiljöer Utveckling av produkter och processer Kommunal planering av vattenbruk Djurvälfärd i vattenbruk System för överlåtbara fiskenyttjanderätter Bilda producent- och branschorganisationer Produktions- och saluföringsplaner Investeringar inom vattenbruk Investeringar inom fiske Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Förbättrad saluföring Fiskehamnar och landningsplatser Lagring av fisk Åtgärdernas koppling till unionsprioriteringar Fiskeområden och lokalt ledd utveckling Fiske- och leaderområden samordnas Förutsättningar för att fiskeområden ska lyckas Fiskeområdenas strategier Fiskeområdenas budget Genomförande förutsättningar, regler och handläggning Samarbete... 19

8

9 1 Inledning Detta är en kortversion av rapporten som redovisar regeringsuppdraget att ta fram ett tekniskt underlag till ett havs- och fiskeriprogram Det innebär att mer detaljerad information och fördjupade analyser finns i Jordbruksverkets rapport 2012:29. Jordbruksverket presenterar i samråd med Havs- och vattenmyndigheten åtgärder som kan ligga till grund för det nya programmet. Dessutom presenteras ett förslag till utformning av fiskeområden och förslag till stöd och organisation för genomförandet av programmet. 2 Stöd och organisation för genomförandet av programmet 2.1 Organisation för handläggning Jordbruksverket och fem till sju länsstyrelser handlägger åtgärder Jordbruksverket föreslår att fem till sju länsstyrelser med kompetens inom fiskeriområdet handlägger företagsstöd och regionala projektstöd Jordbruksverket handlägger nationella projektstöd, inklusive alla projekt inom marknadsordningen. Genom att fem till sju länsstyrelser handlägger ärenden kommer de handläggande länen att ha fler ärenden och kan då lättare ha en hög kompetens inom området. I likhet med landsbygdsprogrammet bör länsstyrelserna ha en regional strategi med prioriteringar, urvalskriterier med mera. Detta innebär att de ska ha egna budgetar. Fysisk kontroll på plats kan utföras av den länsstyrelse där stödobjektet finns. Detta kan utföras på uppdrag av den beslutande myndigheten. Jordbruksverket bör på samma sätt som för landsbygdsprogrammet få föreskriftsrätt för fiskeriprogrammet Handläggning av lokalt ledd utveckling fiskeområden För fiskeområdena (FOG) föreslår Jordbruksverket att Jordbruksverket ansvarar för formell handläggning och beslut FOG fokuserar på det strategiska utvecklingsarbetet i området genom att aktivt verka för att strategins mål uppnås och hantera den praktiska projektutvecklingen som att mobilisera, coacha, utbilda, prioritera och följa projekten Länsstyrelsen tar en aktiv roll i FOG vilket ger en strategiskt viktig roll med koppling till det regionala utvecklingsarbetet och fiskeriförvaltning. 1

10 2.1.3 Jordbruksfonden som samordnande fond för lokalt ledd utveckling I dagsläget är det oklart om Sverige kommer att utse någon samordnande fond för lokalt ledd utveckling. Om så skulle bli fallet rekommenderar vi att jordbruksfonden för landsbygdsutveckling blir samordnande i de områden som också väljer att arbeta med Leader. 2.2 Fiskerinätverk Jordbruksverket föreslår ett gemensamt nätverk med ett gemensamt kansli för både fiskeri- och landsbygdsfrågor. Nätverket bör byggas på medlemskap och styras av en extern styrgrupp med representanter från medlemmarna, det vill säga nationella organisationer, myndigheter, fiskeområden (FOG) och leaderområden (LAG). Nätverkets externa styrgrupp gör de faktiska prioriteringarna genom en verksamhetsplan. Formellt har styrgruppen en beredande roll medan det är Jordbruksverket som bör ha det formella ekonomiska ansvaret för hur de avsatta TAmedlen används och för att förväntat resultat ska uppnås. 2.3 Hantering av TA-medel Jordbruksverket föreslår att TA-medel ska kunna användas till förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering (inklusive specifika studier), utveckling av elektroniska datasystem, information, kommunikation, nationellt nätverksarbete och till att minska den administrativa bördan för stödmottagare. Det är möjligt att TA-medel också kan användas för avslut av nuvarande fiskeriprogram. Jordbruksverket föreslår att fördelning av TA-medel ska göras genom årliga regleringsbrev. Indikativa belopp och användningsområden för TA-medel ska skrivas in i programmet. 2.4 Jordbruksverkets behov av bemyndiganden Uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten kontrollerar att EU-förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken följs samt ansvarar för att vissa uppgifter samlas in. För att kunna genomföra havs- och fiskeriprogrammet behöver Jordbruksverket en hel del av dessa uppgifter. Jordbruksverket föreslår därför att förordning (1994:1716) om fisket, vatten bruket och fiskerinäringen ändras genom ett tillägg. Förslag till skrivning: Havs- och vattenmyndigheten ska efter begäran från Jordbruksverket lämna sådana uppgifter som Jordbruksverket behöver för prövning av ärenden enligt detta kapitel. Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket gör bedömningen att det kan komma att ställa krav på omfattande utbyte av information. IT-system behöver utvecklas för att på ett ändamålsenligt sätt tillgängliggöra informationen. 2

11 2.4.2 Länsstyrelsens handläggning För att säkerställa handläggningen på länsstyrelsen behöver förvaltningsmyndigheten genom föreskrift reglera länsstyrelsens rutiner vid handläggning och kontroll av stödärenden. Jordbruksverket föreslår därför att förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ändras genom ett tillägg. Förslag till skrivning: Jordbruksverket får, efter samråd med länsstyrelsen, meddela föreskrifter om länsstyrelsens handläggning av stödärenden samt om det underlag som krävs för utbetalning av stöd. 2.5 Nationell medfinansiering av programmet Ett ändamålsenligt genomförande av havs- och fiskeriprogrammet förutsätter att det finns en betydande andel svensk offentlig medfinansiering. Att den sökande själv slipper hitta offentlig medfinansiering underlättar administrationen i det nya programmet, både för den sökande och för handläggande myndighet. 3 Utvärdering av programmet Jordbruksverket kommer att ta fram en övervakningsplan för arbetet med övervakning och utvärdering. Planen ska visa hur utvärderingsarbetet läggs upp under programperioden och redogöra för de metoder och resurser som Jordbruksverket anser vara nödvändiga för att säkerställa en god resultatuppföljning. En övervakningskommitté kommer att övervaka genomförandet av havs- och fiskeriprogrammet. Övervakningskommittén ska ha en lämplig sammansättning för uppgiften och bestå av företrädare för förvaltningsmyndigheten och programmets intressenter. Havs- och fiskeriprogrammets genomförande och resultat ska följas upp med hjälp av indikatorer. För att det ska bli lättare att jämföra olika länders program och förbättra sammanställningar på EU-nivå ska det finnas EU-gemensamma programindikatorer. Sådana gemensamma indikatorer måste samtliga länder samla in och redovisa på ett liknande sätt. Enskilda länder har möjlighet att komplettera de gemensamma indikatorerna med indikatorer som de anser vara relevanta för att visa utvecklingen av sitt nationella program. Arbetet med att bestämma vilka specifika indikatorer som ska ingå i varje indikatorgrupp pågår. 3

12 4 Utformning av programmet 4.1 Enkelt för sökande och handläggare För att få ett enkelt havs- och fiskeriprogram får inte programmet bestå av för många åtgärder och åtgärderna ska vara tydligt avgränsade från varandra. Åt gärderna ska vara enkla att förstå för stödsökande, enkla att söka och enkla att redovisa för utbetalning. Åtgärderna ska också vara enkla att handlägga, rapportera och övervaka för myndigheterna. Därför föreslår vi en lägsta stödnivå för utbetalning på kr ökad användning av schabloner få och tydliga villkor för den sökande elektronisk ansökan och elektronisk handläggning urvalskriterier som är kontrollerbara listor som förtydligar vilka investeringar som är stödberättigande inom vissa åtgärder att åtgärder utformas på liknande sätt som i andra fonder, till exempel delas upp i företagsstöd och projektstöd. 4.2 Prioritering av åtgärder Utgångspunkten i vår analys är att åtgärderna ska stimulera företag, myndigheter och andra aktörer inom fiske och vattenbruk att göra sådant som bidrar till miljömässigt hållbara och konkurrenskraftiga näringar. Åtgärderna ska stimulera sådant som inte skulle genomförts utan stöd från EU. Vi har prioriterat åtgärder där det kan anses föreligga ett marknadsmisslyckande och där åtgärden ger positiva samhällseffekter. Åtgärder som bidrar till miljömässigt hållbart fiske och de svenska miljömålen har beaktats särskilt. Enkelhet har varit en annan viktig grund vid vår prioritering av åtgärder. Läs mer om hur vi prioriterat åtgärder i den fullständiga rapporten. 4.3 Prioritering av ansökningar Jordbruksverket föreslår att urvalskriterierna ska ligga utanför programmet, så att de kan ändras utan att någon programändring krävs övervakningskommittén kan fatta beslut om förändringar i de nationella urvalskriterierna länsstyrelserna styr de regionala prioriteringarna utifrån de regionala genomförandestrategierna att beslut av projekt av nationellt intresse fattas efter samråd med en prövningsgrupp. 4

13 4.4 Förutsättningar och villkor för den sökande För att få stöd måste den sökande tillhöra rätt målgrupp och ansöka om något som ryms inom en viss åtgärd. Stöd ges oftast inte till det som tillhör en myndighets ordinarie arbetsuppgifter och inte heller för kostnader som uppkommer för att uppfylla lag eller annan författning för den verksamhet som den sökande bedriver. Indirekta kostnader är endast stödberättigande inom fiskeområdena. Den sökande måste dessutom fullfölja vissa villkor. Projektstöd är stöd till exempelvis företag, organisationer eller myndigheter där resultatet av projektet ger nytta till fler än dem som söker stödet. För projektstöd finns ofta villkor att den sökande ska göra en projektplan som innehåller projektidé och vilka mål projektet ska uppnå. Projektplanen ska också innehålla budget, finansieringsplan, tidplan för genomförandet och hur resultatet ska spridas till intressenter. vid slutredovisning av projektet lämna in en ekonomisk redovisning samt en redogörelse för projektets genomförande och resultat godkänna att resultatet av projektet får offentliggöras ha de tillstånd och godkännanden som krävs för projektet bevara resultatet av investeringar i minst fem år efter slutbetalning samarbeta med statlig myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt institut som inom sitt kompetensområde kan kvalitetssäkra slutrapporten (gäller vissa åtgärder). Företagsstöd är stöd till enskilda företag där nyttan av stödet till stor del kan tillfalla företaget, till exempel investeringar. För företagsstöd finns ofta villkor att den sökande ska tillsammans med ansökan skicka in en affärsplan som visar företagets ekonomiska bärkraft och investeringens påverkan på företagets utveckling vid slutredovisning av insatsen lämna in en ekonomisk redovisning samt en beskrivning av insatsens genomförande och resultat ha de tillstånd och godkännanden som krävs för investeringen bevara resultatet av investeringar i minst fem år efter slutbetalning. Mer exakt vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda och vad den sökande ska göra för att få stöd finns i den fullständiga rapporten, rapport 2012:29 Tekniskt underlag Havs- och fiskeriprogram

14 5 Åtgärdsbeskrivningar 5.1 Datainsamling Åtgärden är ett projektstöd till Havs- och vattenmyndigheten, SLU och Jordbruksverket, som ska upprätta ett flerårigt nationellt datainsamlingsprogram enligt förordningen för datainsamling (Datacollection Multi Annual Programme, DC-MAP). Stöd kommer att ges för insamling, bearbetning, förvaltning, analys och rapportering av biologiska, tekniska, miljömässiga och socioekonomiska data och för att samarbeta regionalt. Detta gör det möjligt att utvärdera beståndens storlek och ge råd om hur mycket som kan fiskas. Åtgärden stödjer insamling av data från kommersiellt fiske och fritidsfiske samt forskningsstudier till havs. Den stödjer också deltagande i internationella arbets- och koordineringsgrupper. Åtgärden gör det möjligt att sammankoppla biologiska och ekonomiska data, utvärdera vattenbrukets ekonomiska situation och fiskets påverkan på den marina miljön samt att utvärdera beredningsindustrins ekonomiska och sociala situation. Motivet för åtgärden är att samla in den data som krävs för framtagande av dessa biologiska och ekonomiska råd på fiskets, vattenbrukets och beredningsindustrins områden. 5.2 Kontroll och tillsyn av fiske Åtgärden är ett projektstöd till myndigheter. Målgrupp för åtgärden är myndigheter. Åtgärden ska stödja fiskerikontroll genom att bidra till fiskerikontroll, åtgärder mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) samt till att fiskereglerna följs bättre. Även fritidsfisket har betydelse för fiskbestånden och fritidsfisket ska bedrivas i linje med den gemensamma fiskeripolitiken och kontrolleras. Stöd kan ges för exempelvis inköp, installation eller utveckling av teknik för kontroll och tillsyn modernisering och inköp av patrullfartyg, flygplan och helikoptrar för fiskerikontroll pilotprojekt på området fortbildnings- och utbytesprogram för personal lönsamhetsanalyser och utvärderingar seminarier och information för att göra så att reglerna följs bättre särskilda driftskostnader som uppstår för kontroll av bestånd som ingår i de särskilda kontroll- och inspektionsprogrammen (SCIP). Syftet med åtgärden är att stödja arbetet med att genomföra EU:s krav på kontroll, inspektion och tillsyn. 6

15 5.3 Kompetensutveckling och informationsinsatser Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är företag, myndigheter och organisationer. Det är den som anordnar kompetensutveckling som kan söka stödet. Stöd kan ges för 1. kompetenshöjande aktiviteter som exempelvis kurser, konferenser, seminarier, rådgivningar, erfarenhetsutbyten och studieresor 2. att ta fram informationsmaterial, kurslitteratur och pedagogiska verktyg samt att föra ut forskningsresultat och organisera nationella satsningar där många olika berörda parter deltar 3. att bilda nätverk för samverkan mellan olika berörda parter. Kompetensutveckling kan exempelvis handla om möjligheter till energieffektivisering inom fiske och vattenbruk, användning av nya redskap och arbetsmetoder, utveckling av vattenbruk med begränsad miljöpåverkan, rådgivning, biologisk mångfald och hållbara fiskbestånd, ekologisk produktion inom vattenbruket, problem med rymning av fisk inom vattenbruket, eller att bilda nätverk mellan yrkesfiskare, vattenbrukare och forskare. Motivet för åtgärden är att få ökad kunskap, samförstånd och utbyte av erfarenheter mellan berörda parter. Genom ökad kunskap och färdigheter hos dessa kan verksamheten bli effektivare. Ökad kunskap leder också till bättre förståelse och stimulerar de berörda att bedriva sin verksamhet på ett hållbart och miljöanpassat sätt. 5.4 Gemensamma insatser för hållbart fiske och vattenbruk Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är myndigheter, kommuner, universitet, högskolor, vetenskapliga institut, yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer eller andra sammanslutningar av yrkesfiskare, fiskeområdesgrupper och vattenbrukare. Icke statliga organisationer kan också söka projektstöd om fiskarorganisationer eller fiskeområdesgrupper är delaktiga i projektet. Projekt under punkt 2 nedan kan endast sökas av vattenbrukare. Stöd kan ges för projekt som 1. testar och utformar nya tekniska lösningar inom fisket. Det gäller exempelvis projekt för att utveckla nya fiskeredskap, nya fiskemetoder eller ny teknisk utrustning ombord som leder till förbättrad selektivitet och minskar risken för bifångst och utkast. 2. utvecklar nya lösningar som främst minskar miljöpåverkan och förbättrar djur- och smittskyddet inom vattenbruket. Det gäller exempelvis projekt för att ta fram ny teknisk utrustning för mer miljöanpassad drift eller foderutveckling för att minska vattenbrukets näringsbelastning. 7

16 3. testar och utvärderar nya eller alternativa former av förvaltning och organisation inom fiske och vattenbruk 4. samlar in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 5. genomför fiskutsättningar som är bevarandeåtgärder enligt EU:s åtgärdsplaner för olika fiskbestånd 6. konstruerar, installerar eller moderniserar anläggningar som ger ökat skydd av marint växt- och djurliv 7. bidrar till bevarandet av växt- och djurliv i vattenmiljöer, exempelvis bevarandeåtgärder enligt EU:s åtgärdsplaner för olika fiskbestånd eller restaureringsprojekt för ökad biodiversitet. Motivet för åtgärden är att bidra till målen inom den gemensamma fiskeripolitiken och stödja arbetet med ökat skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer. 5.5 Utveckling av skyddade områden i vattenmiljöer Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är myndigheter, kommuner, universitet, högskolor, vetenskapliga institut, yrkesfiskare, fiskarorganisationer och fiskeområdesgrupper. Icke statliga organisationer kan också söka projektstöd om fiskarorganisationer eller fiskeområdesgrupper är delaktiga i projektet Åtgärden fokuserar på skyddade områden knutna till vattenmiljöer. Exempel på sådana områden är marina reservat, Natura 2000-områden, Baltic Sea Protected Areas inom HELCOM (Helsingforskommissionen för skydd av Östersjöns havsmiljö) och Marine Protected Areas inom OSPAR (Oslo-Pariskonventionen för skydd av havsmiljön i nordostatlanten). Stöd kan ges för 1. projekt med mål att ta fram ny teknisk eller administrativ kunskap för att utveckla och genomföra bevarandeåtgärder inom skyddade områden 2. projekt som bidrar till ny kunskap och framtagande eller uppdatering av skydds- och bevarandeplaner med fiskekoppling inom skyddade områden 3. projekt som bidrar till förbättrat förvaltningsarbete, restaurering eller övervakning av skyddade områden med fiskekoppling. Motivet med åtgärden är att stimulera och stödja det svenska arbetet med skydda de områden för ett ökat skydd av vattenlevande växt- och djurliv. 5.6 Utveckling av produkter och processer Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för projekt som gäller fiske är myndigheter, kommuner, universitet, högskolor, vetenskapliga institut, yrkesfiskare, yrkesfiskarorganisationer, producentorganisationer eller sammanslutning av producentorganisationer. Målgrupper för projekt som gäller vattenbruk är vattenbrukare eller företag som avser att starta vattenbruk. 8

17 Åtgärden har en tydlig koppling till investeringsåtgärderna inom fiske och vattenbruk där det ges möjlighet för yrkesfiskare och vattenbrukare att söka investeringsstöd för att ta i bruk produkter och produktionsmetoder som ökar värdet på produkterna och diversifierar verksamheten. Stöd kan ges för projekt som 1. testar och utvärderar nya eller alternativa beredningsmöjligheter för vildfångad fisk. Det gäller exempelvis projekt som utvecklar beredningsmetoder som ökar värdet på fisken och som är hållbara ur ett miljömässigt perspektiv. Stödet avser särskilt åtgärder som yrkesfiskarna själva genomför inom beredning och direktförsäljning av sin fångst. 2. testar och utvärderar nya eller alternativa beredningsmöjligheter för odlad fisk. Det gäller exempelvis projekt som utvecklar beredningsmetoder som ökar värdet på odlad fisk och som är hållbara ur ett miljömässigt perspektiv. Stödet avser särskilt åtgärder som vattenbrukare själva genomför inom beredning och direktförsäljning av odlad fisk eller andra vattenbruksarter. 3. testar och utvärderar nya eller alternativa metoder för att underlätta hanteringen av oönskad fångst ombord 4. testar och utvärderar arbetet med att utveckla eller införa nya vattenbruksarter med goda marknadsförutsättningar. 5.7 Kommunal planering av vattenbruk Åtgärden är ett projektstöd till kommuner, regioner eller regionförbund. Stöd kan ges för kostnaderna vid utredning av lämpliga områden för vattenbruk som sedan kan läggas in i den kommunala översiktsplanen. Kommunerna ansvarar för planering av användning av mark- och vattenområden inom kommunen. Hur dessa resurser ska användas anges i översikts- och detaljplanen. Projektet ska vara ett komplement till kommunernas ordinarie verksamhet, avskilt från den ordinarie verksamheten. Motivet för åtgärden är att hitta lämpliga områden för vattenbruk, där ett långsiktigt hållbart vattenbruk kan bedrivas med avseende på ett miljö-, ekonomioch socialt perspektiv. Att hitta lämpliga områden är i dag, både för den som vill starta vattenbruk och för de vattenbrukare som vill utveckla sin verksamhet, förknippat med stora investeringar samt risken att tillstånd inte fås vid ansökan om odlingstillstånd. Genom att inkludera vattenbruk i den kommunala översiktsplanen kan intressekonflikter mellan vattenbruket och särintressen hanteras i ett tidigt skede. 5.8 Djurvälfärd i vattenbruk Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper är främst myndigheter, universitet och högskolor och djurhälsoorganisationer. Stöd kan ges för 1. stöd till utrotning av vissa sjukdomar hos vattenbruksdjur 2. stöd till förebyggande kontroll av vissa sjukdomar hos vattenbruksdjur 9

18 3. utveckling och genomförande av utbildning inom veterinärområdet 4. utveckling av rådgivning samt rutiner för god hygien och biosäkerhet med mera. Stöd enligt punkt 1 som gäller utrotning av vissa sjukdomar kan sökas och betalas ut retroaktivt, vilket andra stöd inte kan. I både punkt 1 och 2 kan stöd endast ges för vissa sjukdomar. Det gäller utbrott av Epizootisk hematopietisk nekros (EHN), infektioner orsakade av Bonamia exitiosa, Perkinsus marinus, Microcytos mackini, Taura syndrom och Yellowhead disease hos kräftdjur. I utrotning av sjukdom ingår bland annat isolering av anläggning eller område för blötdjursodling, slakt av insjuknade djur, sanering och inrättande av skyddszon enligt rådets beslut om utgifter inom veterinärområdet. Stöd kan även ges till finansiering av nationella program för utrotning, bekämpning och kontroll av vissa djursjukdomar som listas i bilaga 1 till rådets beslut. Stöd enligt punkt 3 ges för utveckling och genomförande av utbildning som rör bättre och mer effektiv kontroll och utrotning av sjukdomar inom vattenbruket, framför allt de som är listade i rådets beslut om utgifter inom veterinärområdet. Stöd enligt punkt 4 kan ges för kostnader för att ta fram allmänt och artspecifikt rådgivningsmaterial samt publicering av detta. Rådgivningen och de nya rutinerna ska kunna användas på samtliga anläggningar i Sverige. Motivet för åtgärden är att upprätthålla det goda smittskyddsläget i Sverige genom att arbeta förebyggande samt arbeta mer effektivt vid utbrott. 5.9 System för överlåtbara fiskenyttjanderätter Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är Havs- och vattenmyndigheten och producentorganisationer. Stöd kan ges för köpta tjänster och utveckling av databaser, elektroniska ansökningar, marknadsplatser och register utvärderingar av överlåtbarhet förstudier datainsamling i fråga om pris- och fångstutveckling övervakning kompetensutveckling informationsåtgärder samt webbutveckling. Fiskenyttjanderätterna är en individuellt fördelad andel av den nationella kvoten för ett visst fiskbestånd och gäller under en begränsad tid. Nyttjanderätterna kan överlåtas mellan yrkesfiskare. Stöd ges för att utveckla system för överlåtbara nyttjanderätter inom olika typer av fiske för att utveckla metoder och ta fram underlag för fördelning av nyttjanderätter samt bygga databaser och elektroniska marknadsplatser. Stöd ges också för att övervaka, utvärdera och förvalta nyttjanderätterna och för att få yrkesfiskare, myndigheter och andra intressenter delaktiga.

19 För att en marknad med överförbara fiskenyttjanderätter ska fungera och köpare och säljare kunna hitta varandra, måste utbudet av nyttjanderätter göras tillgängliga genom webbportaler och andra informationsinsatser Bilda producent- och branschorganisationer Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är 1. yrkesfiskare eller vattenbrukare som önskar bilda en producentorganisation 2. producentorganisationer som önskar bilda en sammanslutning 3. företag i hela livsmedelskedjan som önskar bilda en branschorganisation. Stöd kan ges för att bilda producentorganisationer bilda sammanslutningar av producentorganisationer som effektivt förverkligar fastställda mål för producentorganisationerna och samordnar och utvecklar verksamheter som är av gemensamt intresse bilda branschorganisationer för företag och organisationer som sysslar med fiskeri- och vattenbruksprodukter och som arbetar för att förbättra villkoren för att tillhandahålla fiskeri- och vattenbruksprodukter från EU på marknaden. Effekten av åtgärden för branschorganisationer är att förbättra samordningen av saluföringen i hela livsmedelskedjan och ta fram insatser som är av intresse för hela kedjan. Åtgärden möjliggör att producentorganisationerna kan få en starkare roll i kollektiv förvaltning, övervakning och kontroll samtidigt som branschorganisationer kan arbeta för att förbättra villkoren på marknaden för europeiska fiskeri- och vattenbruksprodukter. Ambitionen är att producentorganisationer ska bidra till förbättrad marknadsföring, minska svinn och ge yrkesfiskarna och vatten brukarna information om vad marknaden efterfrågar Produktions- och saluföringsplaner Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är godkända producentorganisationer eller godkända sammanslutningar av producentorganisationer. Stöd kan ges för en del av kostnaden för att ta fram och genomföra produktionsoch saluföringsplaner. Stöd kan ges efter att årsrapporten för föregående år blivit godkänd. Det innebär att de kan få stöd först det andra året producentorganisationen är verksam. Årsrapporten ska innehålla resultatet av de aktiviteter som specificerats i produktions- och saluföringsplanen. Motivet för åtgärden är att den bidrar till ett hållbart fiske och vattenbruk samtidigt som den ökar medvetandet om förvaltningsplaner och maximalt hållbart uttag (MSY) både hos yrkesfiskare och allmänhet och förbättrar yrkesfiskarnas lönsamhet. 11

20 5.12 Investeringar inom vattenbruk Åtgärden är ett företagsstöd. Målgrupp för investeringarna är alla typer av vattenbrukare med små eller medelstora företag. Målgruppen för miljöinvesteringar, punkt 1, inom vattenbruket kan även vara personer som för första gången startar ett litet vattenbruksföretag och som har nödvändiga yrkeskunskaper och yrkesskicklighet för att kunna driva företaget. Investeringar med miljöfokus Stöd kan ges för följande delåtgärder: 1) Miljöinvesteringar inom vattenbruket är investeringar som sänker energiförbrukningen eller minskar vattenbrukets negativa miljöpåverkan vad gäller näringsläckage. Det kan också vara investeringar för att öka den positiva effekten av vattenbruk. Investeringarna ska finnas på listan över miljöinvesteringar som Jordbruksverket har fastställt. Motivet är att öka användningen av teknik som minskar vattenbrukets negativa miljöpåverkan och på så sätt bidrar till ett vattenbruk med ringa miljöpåverkan. 2) Skydd mot rovdjur är investeringar som minskar den skadliga inverkan från rovdjur på vattenbruket. Motivet är att en kollapsad eller uppskuren kasse kan innebära stora förluster i form av fisk som rymmer. Fisk som rymmer från fiskodlingar kan konkurrera med och genetiskt förorena vilda bestånd. Den kan också sprida smitta till vilda bestånd. 3) Djur- och smittskydd är investeringar i teknik som bidrar till ett ökat djurskydd och smittskydd. Investeringarna ska finnas på listan över investeringar som Jordbruksverket har fastställt. Motivet för åtgärden är att bidra till ett bättre djur- och smittskydd och därmed minska antalet sjukdomsutbrott och deras omfattning. Detta ger en bättre ekonomi för företaget, en bra slutprodukt och en låg läkemedelsanvändning. Vidareförädling och diversifiering Stöd kan ges för följande delåtgärder: 4) Beredning av vattenbruksprodukter är investeringar som ökar beredningsmöjligheterna och därmed värdet på vattenbruksprodukterna. Motivet är att investeringar i beredning ökar förädlingsgraden för den odlade fisken, vilket ökar värdet på produkten och ger ett högre pris på marknaden. Det kan förbättra företagets lönsamhet och konkurrenskraft. 5) Odling av nya vattenbruksarter är investeringar i teknik för att kunna diversifiera sin produktion genom att odla nya vattenbruksarter. Motivet är att om produktionen är inriktad på en eller några få arter blir företagets lönsamhet beroende av hur marknaden ser ut för just dessa arter. Stöd till investeringar för att vattenbrukare ska diversifiera sin produktion bidrar till att stabilisera företagets ekonomi. 6) Kompletterande verksamhet utöver vattenbruk är investeringar för att utveckla en kompletterande verksamhet utanför vattenbruket. Stöd ges endast om den nya verksamheten har koppling till vattenbruket. Motivet är att ge vattenbruksföretaget möjlighet att diversifiera sin produktion. Detta 12

21 bidrar till att stabilisera företagets ekonomi samt ger positiva effekter även för närliggande verksamheter. 7) Förbättrad produktkvalitet är investeringar i tekniska innovativa lösningar som bidrar till förbättrad produktkvalitet. Motivet är att investeringar i innovativa lösningar förbättrar lönsamheten och konkurrenskraften för vattenbruksföretag Investeringar inom fiske Åtgärden är ett företagsstöd. Målgrupp för stöd enligt punkt 1a, 1b, 2 och 3 är ägare av unionsfiskefartyg vars fartyg har bedrivit fiske till havs under minst 60 dagar under de två kalenderår som föregår dagen då ansökan lämnades in. Målgrupp för punkt 1a och 1b kan även vara yrkesfiskare som äger redskap och arbetar ombord på unionsfiskefartyg. Målgrupper för stöd enligt punkt 4 är yrkesfiskare samt ägare av fiskefartyg. Investeringar i selektiva redskap Stöd kan ges för 1a) investeringar i fiskeredskap som minskar mängden oönskad fångst eller på annat sätt begränsar biologisk eller fysisk inverkan på ekosystemen. Motivet är att investeringar i selektiva redskap som i största möjliga mån fångar det som avses, bidrar till förbättrat kvotutnyttjande och att yrkesfiskets belastning på resursen minskar. 1b) investeringar i fiskeredskap som begränsar skadlig inverkan från rovdjur på redskap och fångst. Motivet är att skador på redskap och fångst som följd av angrepp av fåglar och säl är ett stort problem för de yrkesfiskare som i hög grad använder passiva redskap. Ett växande sälbestånd har dessutom inneburit ökade problem och försämrad lönsamhet för dessa fisken. Hantering av oönskad fångst Stöd kan ges för 2) nya investeringar ombord på fartyget för bättre hantering av oönskade fångster. Motivet till åtgärden är att ett eventuellt införande av ett utkastförbud kommer att ställa krav på hantering av bifångster ombord. Att yrkesfiskare ges möjlighet att söka stöd för investeringar som exempelvis effektivt kan selektera målarter från bifångster kan bidra till att minska utkast av oönskad fångst och underlätta efterlevnad av ett gradvis införande av utkastförbud. Vidareförädling och diversifiering Stöd kan ges för 3) investeringar som ökar värdet på fiskeriprodukterna och diversifierar verksamheten. Stödet avser särskilt åtgärder som yrkesfiskarna själva genomför inom beredning och direktförsäljning av sin fångst. Stöd kan också ges för innovativa investeringar ombord för att förbättra kvaliteten på fiskeriprodukterna. Att mellanleden mellan yrkesfiskare och konsument minskar 13

22 och produktkvaliteten ökar innebär att yrkesfiskarna kan få ett bättre pris på marknaden. Säkerhet ombord Stöd kan ges för 4) investeringar i säkerhetsutrustning. Det kan vara fysiska investeringar ombord på fartyget eller investeringar i teknisk utrustning som ökar säkerheten för yrkesfiskaren. Motivet är att många fartyg är gamla och i behov av förbättrad säkerhet. Stöd till investeringar i säkerhet ombord bidrar till förbättrade arbetsförhållanden och till att göra jobben inom yrkesfisket mer attraktiva Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Åtgärden är ett företagsstöd. Målgrupp för åtgärden är beredningsindustrin. Stöd kan, oavsett art, ges för delåtgärder som minskar miljöpåverkan eller för att spara energi vid beredning. Stöd kan ges för investeringar i beredning av biprodukter och ekologiska vattenbruksprodukter. Stöd kan även ges för investeringar som leder till nya eller förbättrade beredningsprocesser samt fiskeri- och vattenbruksprodukter. Däremot kan stöd inte ges till driftskostnader eller till detaljhandeln. Motivet för åtgärden är att underlätta för beredningsindustrin att ställa om till mer miljöanpassade beredningsmetoder. Motivet för investeringar i nya eller förbättrade produkter, processer eller styrsystem är förbättrad lönsamhet. Den önskade effekten av delåtgärderna är energibesparing, minskad miljöpåverkan, ökad användning av biprodukter och ekologiska vattenbruksprodukter liksom arter med begränsat kommersiellt intresse Förbättrad saluföring Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för åtgärden är yrkesfiskare, vattenbrukare, producentorganisationer, branschorganisationer och beredningsindustri. Stöd kan ges för delåtgärder som styr efterfrågan till arter som produceras på ett hållbart sätt och till delåtgärder som syftar till att få ut ett bättre pris på fiskerioch vattenbruksprodukter på marknaden. Detta kan exempelvis handla om delåtgärder som förbättrar villkoren för saluföring, främjar kvaliteten, informationskampanjer eller marknadsundersökningar som bidrar till öppenhet och insyn i produktion och marknader. Stöd kan endast ges för generisk marknadsföring, det vill säga allmän marknadsföring och inte specifikt för enskilda varumärken. Undantag finns för produkter som beviljats stöd för geografisk ursprungsbeteckning. Motivet för åtgärden är att styra efterfrågan till de arter som produceras på ett hållbart sätt och höja värdet på den fisk som fångas. 14

23 5.16 Fiskehamnar och landningsplatser Åtgärden är ett projektstöd. Målgrupper för stöd är ägare av fiskehamnar, företag som verkar inom fiskehamnsområden, organisationer eller sammanslutningar av yrkesfiskare eller andra hamnanvändare inom fiskerinäringen. Stöd kan ges för investeringar som syftar till att förbättra infrastrukturerna i fiskehamnar och landningsplatser. Här kan även ingå anläggningar för insamling av avfall och skräp från havet investeringar som syftar till att underlätta landning av oönskade fångster och för investeringar som tillför mervärde till underutnyttjade delar av fångsten. Stöd får endast avse hamnar eller landningsplatser som används vid yrkesmässigt fiske. Stöd ges inte för byggnation av nya fiskehamnar, nya landningsplatser eller nya auktionshallar. Motivet för åtgärden är att förbättra de tjänster som erbjuds yrkesfiskare och förbättra deras arbetsvillkor. Till exempel ska investeringar i fiskehamnar förbättra mottagnings- och distributionskapaciteten, men även skapa miljömässigt bra mottagningsmöjligheter för avfall Lagring av fisk Den enda anledningen till att åtgärden inte prioriteras bort, är att särskilda medel finns avsatta för denna åtgärd i förslaget till ny havs- och fiskerifond. Inom hela EU kan 45 miljoner euro användas till privat lagring under 5 år. Jordbruksverket anser att åtgärden inte bör genomföras eftersom den blir både komplex och dyr att administrera samtidigt som den snedvrider marknaden. Målgrupper för åtgärden är fiskeriproducentorganisationer eller sammanslutningar av fiskeriproducentorganisationer. Stöd kan ges för tekniska och finansiella kostnader för lagring av vildfångad fisk. Stöd kan ges för de produkter som namnges i bilaga II till förslaget till ny marknadsordning har bjudits ut till försäljning inte kunnat säljas till utlösande pris uppfyller handelsnormerna och är av livsmedelskvalitet är stabiliserade eller beredda och lagrade genom frysning, saltning, torkning, marinering, kokning eller pastörisering återförs på marknaden som livsmedel. 15

24 6 Åtgärdernas koppling till unionsprioriteringar Tabellen visar de olika åtgärdena som föreslås till havs- och fiskeriprogrammet samt vilka artiklar de stödjer sig på och vilka prioriterade områden åtgärden huvudsakligen bidrar till, dels i kommissionens förslag till havs- och fiskerifond, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden, KOM (2011) 804 slutlig, dels i ordförandeskapets förslag från den 6 september, kompromissförslag till Europeiska havs- och fiskerifonden, ORDF 11687/1/12 Rev 1. Tabell 1. Prioriterade åtgärder, vilka artiklar de stödjer sig på samt vilket prioriterat område de i första hand bidrar till Åtgärd och underåtgärd Artikel (KOM) Artikel (ORDF) Prioriterat område, artikel 6 (KOM) Datainsamling a 3a Kontroll och tillsyn av fiske b 3b Kompetensutveckling och informationsinsatser 31 31, c 2c c 2c Gemensamma insatser för hållbart fiske och vattenbruk 1 Testa och utforma nya tekniska lösningar inom fisket 37 36, a 1a 2 Utveckla nya lösningar inom vattenbruket 45.1a 5a 1c 3 Testa och utvärdera nya eller alternativa former 37 36, a 1a av förvaltning och organisation inom fiske och vattenbruk 45.1b 45.1b 5a 1c Prioriterat område, artikel 6 (ORDF) 4 Samla in förlorade fiskeredskap eller marint 38.1a 38.1a 4b 1b skräp 5 Fiskutsättningar 35.1c, 42 4b 1b 6 Konstruera, installera eller modernisera anläggningar 38.1b, 42.6b 7 Bevara växt- och djurliv i vattenmiljöer 38.1c, f 35.1a b, 38.1c, g, 42.6a 4b 1b Utveckling av skyddade områden i vattenmiljöer 1 Ta fram ny teknisk eller administrativ kunskap för 35.1a b 4b 1b att utveckla bevarandeåtgärder 2 Ta fram eller uppdatera skydds- och bevarandeplaner 38.1d, g 4b 1b 3 Förbättra förvaltningsarbete, restaurering eller 38.1d f 38.1e g 4b 1b övervakning av skyddade områden a Utveckling av produkter och processer 1 Testa och utvärdera beredningsmöjligheter för vildfångad fisk 28, a 2a 4b 1b 2 Testa och utvärdera beredningsmöjligheter för odlad fisk 3 Testa och utvärdera metoder för att underlätta hanteringen av oönskad fångst ombord 45.1.b c 3a 2a a 2a 16

25 Åtgärd och underåtgärd Artikel (KOM) Artikel (ORDF) Prioriterat område, artikel 6 (KOM) 4 Testa och utvärdera utvecklandet av nya vattenbruksarter 45.1b c 3a 2a Kommunal planering av vattenbruk 50.1a 50.1a 5a 1c Djurvälfärd i vattenbruk 56.1a b 56.1a b 5b 1d System för överlåtbara fiskenyttjanderätter b 2b Bilda producent- och branschorganisationer 71.1e 71.1a 2d 2d 3d 2d Produktions- och saluföringsplaner d 2d 3d 2d Investeringar inom vattenbruk 1 Miljöinvesteringar 51, 52a, b, 46 5b 1d d, e 2 Skydd mot rovdjur 52c 46 5b 1d 3 Djur- och smittskydd 46 5b 1d 4 Beredning av vattenbruksprodukter 47.1a 47.1a 3b 2b 5 Odling av nya vattenbruksarter 47.1b 46 3b 2b 6 Kompletterande verksamhet utöver vattenbruk 47.1c 47.1c 3b 2b Prioriterat område, artikel 6 (ORDF) 7 Förbättrad produktkvalitet 46 3b 2b Investeringar inom fiske 1 Investeringar i selektiva redskap Minska mängden oönskade fångster 36.1a c 37.1a c, 2b 2b 42.1 Begränsa skadlig inverkan från rovdjur 37.1e, b 2b 2 Hantering av oönskad fångst (ombord) 37.1d, 2b 2b Vidareförädling och diversifiering 40.1a b, 2b 2b Säkerhet ombord 33, , b 2b Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter 72.1a, c, d 72.1a, c, d, e Förbättrad saluföring 71.1a d, f 71.1b g 2d 2d 3d 2d Fiskehamnar och landningsplatser 1 Förbättra infrastrukturen 41.1, , b 2b 2 Underlätta landning av oönskade fångster 41.2a, b 2b Lagring av fisk d 2d Projekt inom fiskeområden a, 1b 4a, 4b 2b 3b 2b 2b 17

26 7 Fiskeområden och lokalt ledd utveckling Syftet med fiskeområden är att utveckla den lokala fiskerinäringen och mindre fiske samhällen i nära samarbete med lokala företag, offentliga aktörer, organisationer och föreningar. Med fiskerinäring menar vi här alla näringar som på något sätt, direkt eller indirekt, drar nytta av någon form av fiske eller vattenbruk. Fiskeområdet representeras av en urvalskommitté, så kallad fiskeområdesgrupp (FOG), som, i enlighet med områdets strategi, väljer ut vilka projekt som ska finansieras. En verksamhetsledare ska se till att stimulera engagemang och samordna och förbereda projektidéer inför beslut. 7.1 Fiske- och leaderområden samordnas Jordbruksverket har som mål att samordna den lokalt ledda utvecklingen i landsbygdsprogrammet (Leader) och havs- och fiskeriprogrammet så att den kan hanteras likadant och på samma myndigheter. Där det är möjligt ska fiske- och leaderområden ha ett gemensamt geografiskt område och en gemensam strategi. Områdena måste dock kunna anpassas till olika förutsättningar och behov. 7.2 Förutsättningar för att fiskeområden ska lyckas Samarbete är grunden för all verksamhet inom fiskeområdena. Fiskerinäringen i Sverige är liten, småskalig och spridd över landet. Därför krävs en tillräckligt stor kritisk massa i mänskliga, finansiella och ekonomiska resurser för att klara att driva en fungerande lokal utvecklingsstrategi. På grund av olika förutsättningar i Sverige måste detta säkerställas, genom tillräckligt stor medfinansiering, förskott, administrativ budget, nätverk, samarbeten med andra näringsgrenar och liknande. Oavsett detta är grunden för all fiskeverksamhet tillgången till fisk. Miljö och fiske vård måste därför vara en central del i fiskeområdenas arbete. 7.3 Fiskeområdenas strategier Strategin ligger till grund för ansökan om bildande av ett fiskeområde och för urval av projekt. En strategi bör innefatta områdets behov ur en ekonomisk, ekologisk och sociokulturell synvinkel. Även vilka parter från privat, offentlig och ideell sektor som ska vara med i arbetet ska finnas med. Strategin ska uppmuntra till idérika projekt för alla åldrar som gynnar branschens framtid, lokal drivkraft och innovation. Men prioriteringar krävs i strategin för att det ska bli tydligt vilka mål som ska uppnås. Beroende på områdets förutsättningar kan fokus ligga såväl på yrkesfiske som på vattenbruk, förädling eller fisketurism. 18

27 7.4 Fiskeområdenas budget Beroende på totalbudgetens storlek inom havs- och fiskerifonden föreslår vi mellan 10 och 15 fiskeområden i Sverige. Den administrativa budgeten måste vara tillräckligt stor för att klara verksamheten och kan uppgå till 25 procent av de offentliga utgifterna i området. Budgeten ska anpassas efter de lokala behoven, ambitionsnivå och utvecklingsförmåga och omfördelas mellan områdena efter behov. Fiskeområdets mål ska återspeglas i en finansieringsplan som ska finnas till hjälp för att planera verksamheten och som inte har någon formell betydelse för handläggningen. 7.5 Genomförande förutsättningar, regler och handläggning Vi föreslår en grundläggande samordning av regler, handläggning och hantering med lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet, det vill säga Leader. Det är exempelvis en likformad hantering av handläggning, tillgång till medfinansiering, stödandelar, rollfördelning mellan myndigheter, användning av schabloner och en likartad tolkning av olika regelverk. Alla som i samarbete vill utveckla området kan söka stöd. Om offentliga eller offentligt finansierade verksamheter söker stöd ska fiskeområdesgruppen göra en särskild rimlighets- och behovsbedömning. Stöd ges till förberedande arbete i uppstartsprocessen av ett fiskeområde och en slutrapport samt utvärdering ska göras i och med fiskeområdets avslut. Likviditet av projektägare har varit en begränsande faktor i en näring med småskaliga aktörer. Därför måste målet vara en optimering av handläggningstider, minimum av administrationskrav, möjligheter till samarbeten med större organisationer i driften av projekt. 7.6 Samarbete Samarbete mellan fiskeområdena i Sverige och hela Europa i form av nätverk och gemensamma projekt stärker områdenas arbete och identitet genom erfarenhetsutbyte, gemensamma mål och problemlösningar. Därför ska bildandet av och medverkande i olika nätverk och samarbeten stödjas. 19

28 Rapporten kan beställas från Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) Fax E-post: ISSN ISRN SJV-R-12/29-SE RA12:29