Vårt framtida försvar

Transkript

1 REGERINGENS PROPOSITION 2004/05:5 Vårt framtida försvar försvarspolitisk inriktning SAMMAN- FATTNING

2 Produktion: Försvarsdepartementet Grafisk formgivning. Typisk Form designbyrå Tryck: EO Print, Stockholm, september 2004 Papper: Scandia 2000 Artikelnummer: Fö

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Säkerhetspolitiska utgångspunkter 6 FN 7 EU 8 Nato/PFF 8 Fredsfrämjande insatser 9 Försvarspolitikens inriktning 10 Det militära försvarets utveckling 12 Nya planeringsanvisningar för Försvarsmakten 13 Internationell förmåga 14 Nätverksbaserat försvar 14 Personalförsörjning 15 Nytt utbildningssystem för värnpliktiga 15 Officersutbildningen 16 Personalkostnader och avveckling 17 Officerskårens sammansättning 17 Jämställdhet i försvaret 17 Frivilliga försvarsorganisationer 18 Materielfrågor 18 Forskning och teknikutveckling 18 Nationella nischer 19 Internationellt samarbete 19 Exportstöd 20 Avveckling 20 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 3

4 Försvarsmaktens grundorganisation 20 Minskade kostnader 21 De viktigaste förändringarna 21 De totalförsvarsgemensamma myndigheterna 28 Fortsatt utveckling av den samlade krisberedskapen 29 Totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt 30 Förändrade finansieringsprinciper för samhällets krisberedskap 31 Civil internationell fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet civila aspekter på krishantering 31 Ekonomistyrning inom Utgiftsområde 6: Försvar samt beredskap mot sårbarhet 32 Ramar för Utgiftsområde 6: Försvar samt beredskap mot sårbarhet 33 Regionala konsekvenser 34 Några exempel på insatser för Östersund, Arvidsjaur, Karlstad / Kristinehamn och Gotland 35 Uppdrag till vissa länsstyrelser / landshövdingar 35 Särskilda kontaktpersoner 35 Lokaliseringsutredning 35 Medel för forskning och innovationer 35 Statliga bolag 35 Kommunalekonomiska medel 36 Fastighets- och anläggningsfrågor 36 Några exempel på insatser riktade enbart till: Östersund 36 Arvidsjaur 36 Karlstad / Kristinehamn 36 Gotland 37 4 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

5 INLEDNING Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot de väpnade hot som finns idag och som kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibelt insatsförsvar. Därför fortsätter nu arbetet med att genomföra den reform av försvaret som inleddes Mer resurser ska läggas på faktisk insatsförmåga och mindre på administration. Det militära försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk utrikes- och säkerhetspolitik, som syftar till en fredlig och hållbar utveckling i världen genom att arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Hot och konflikter begränsas idag inte till ett enskilt land eller område. Effekterna sprider sig som ringar på vattnet och påverkar oss alla. Genom att Sverige deltar i internationella insatser för fred och säkerhet i världen ökar även vår egen säkerhet. Samma militära styrkor som ska försvara oss i Sverige om omvärldsläget förändras, ska ha utrustning, beredskap och förmåga att användas för internationell krishantering där de bäst behövs, när de bäst behövs. Vi måste snabbt kunna rycka ut för att tidigt förhindra eller avbryta konflikter. På så sätt kan vi rädda fler liv. För att möta dagens och framtidens hot hot som i huvudsak är gemensamma ska vi fortsätta att utveckla samarbetet med andra länder, inte minst genom EU. Sverige ska ha ett modernt försvar för den svenska befolkningens säkerhet, i Sverige och i omvärlden. Leni Björklund Försvarsminister VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 5

6 SÄKERHETSPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER Stora och viktiga förändringar fortsätter att prägla vår omvärld. Sedan början av 1990-talet har mellanstatliga spänningar minskat såväl i Sveriges närområde som globalt. Samtidigt har andra hot och utmaningar vuxit starkare. De är ofta mer komplexa och mer svårförutsägbara än gårdagens hot om väpnade angrepp. Sveriges säkerhet har på ett avgörande sätt stärkts i och med den ökande europeiska integrationen, i synnerhet genom Estlands, Lettlands, Litauens och Polens medlemskap i EU och Nato. Samtidigt med denna positiva utveckling finns allvarliga, gränsöverskridande hot mot vår säkerhet. Dessa hot måste bedömas i ett vidare perspektiv än det nationella, och kan bäst mötas genom internationell samverkan och multilaterala lösningar. Genom att stärka vår förmåga att delta i internationellt arbete och krishanteringsinsatser stärks internationell fred och säkerhet både för Sverige, för EU som helhet och för vår omvärld. Mycket pekar på att antalet internationella konflikter kommer att vara fortsatt högt. Behovet av konfliktförebyggande åtgärder och andra internationella krishanteringsinsatser kan förväntas öka ytterligare. Sedan 1990 har nästan fyra miljoner människor dött i krig och av dessa har 90 procent varit civila offer. Över 18 miljoner människor har på grund av konflikter tvingats lämna sina hem. FN, EU, OSSE, Nato och andra regionala organisationer tar samtidigt ett större ansvar för internationell krishantering och antalet multilaterala krishanteringsinsatser ökar. Globaliseringen och internationaliseringen ökar det ömsesidiga beroendet mellan folk och länder. Beroendet, som i grunden är positivt för fred och stabilitet, gör samhället samtidigt mer 6 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

7 sårbart och känsligt för störningar. Till del har hot mot folk och länder skiftat i karaktär och fått en annan innebörd. Det går inte längre för länder att beakta sin säkerhet i isolering från utvecklingen i resten av världen. Den tekniska infrastruktur och den ökade rörlighet som det öppna samhället präglas och är beroende av, blir i ökad grad gränsöverskridande och därmed en del av den gemensamma sårbarheten. Karaktären hos hot och konflikter får konsekvenser även för EU och Sverige. Såväl Sverige som Europa står inför nya hot som är mer mångfacetterade och mindre förutsägbara. Hoten och utmaningarna kommer bl.a. ifrån regionala konflikter, stater i upplösning, organiserad brottslighet, spridning av massförstörelsevapen och terrorism. Terrorangreppen i bl.a. USA, Spanien, Indonesien, Pakistan, Saudiarabien och i Ryssland har haft en betydande inverkan på den globala säkerhetspolitiska utvecklingen och internationella samarbetsformer. Genom konfliktförebyggande insatser och konflikthantering i det aktuella området kan omvärlden bidra till stabilisering och därmed begränsa effekterna av konflikter. För framtiden är det tydligare än någonsin att säkerhet är mer än avsaknad av militära konflikter. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. På det globala planet är det främsta uttrycket för detta vårt stöd till Förenta Nationerna. Genom vårt medlemskap i Europeiska unionen deltar vi i en solidarisk gemenskap vars främsta syfte är att förhindra krig på den europiska kontinenten. En betryggande försvarsförmåga är en central del av svensk säkerhetspolitik. Sverige verkar aktivt för att främja nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Sveriges säkerhetspolitik syftar till att: bevara fred och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, stärka internationell fred och säkerhet. FN FN har det yttersta ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. För närvarande (2004) leder FN ett dussintal fredsfrämjande insatser med totalt ungefär personer. Sverige har konkret visat sitt engagemang genom deltagande med trupp i FN-insatser i bl.a. DR Kongo och Liberia. I DR Kongo deltog ca 90 personer i en flygfältsenhet i FN:s insats VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 7

8 MONUC och ca 90 personer deltog i EU:s snabbinsats Artemis. I Liberia deltar ca 240 personer i ett mekaniserat skyttekompani i FN:s insats UNMIL. EU Utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken bidrar till att förändra förutsättningarna för svensk säkerhetsoch försvarspolitik. Europeiska unionen är central för Sveriges säkerhet. Med EU:s utvidgning stärks säkerheten i hela Europa. För att möta förändrade hot och utmaningar måste EU dock bli mer aktivt och utveckla förmågan till tidiga och snabba insatser. Därför ligger det i Sveriges, liksom i andra medlemsländers, intresse att öka EU:s kapacitet för krishantering. Fokus bör nu vara att Sverige konkret bidrar till EU:s förmåga och ställer snabbinsatser till förfogande vid internationella krishanteringsinsatser. Inom EU finns en tydlig solidaritet mellan medlemsländerna. För Sverige är det viktigt att det nya EU-fördraget framhäver denna solidaritet. Om ett annat EU-land skulle utsättas för terrorangrepp eller naturkatastrof ska Sverige kunna bistå med humanitärt bistånd, civila räddningsinsatser och om nödvändigt med militära resurser. Vi kan också förvänta oss hjälp från de övriga medlemsländerna om Sverige skulle drabbas av motsvarande händelser. Solidaritetsklausulen som finns i EU:s nya grundlag speglar den solidaritet som finns i den politiska allians som unionen utgör. Det är upp till varje medlemsstat att omsätta den politiska solidariteten i praktiken och därmed också att nationellt besluta om sina egna bidrag i händelse av att terrorangrepp eller andra katastrofer inträffar. Det gäller för Sverige såväl som för andra medlemsländer. Samtidigt innebär klausulen en ny dimension till EU:s säkerhetsarbete. Innehållet i klausulen återspeglas också i den deklaration om solidaritet mellan medlemsstaterna som antogs av EU:s toppmöte i mars NATO/PFF Nato utgör det viktigaste forumet för säkerhetspolitiskt samarbete mellan USA och de allierade staterna i Europa. Genom att Nato övertagit ansvaret för insatsen i Afghanistan har med- 8 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

9 lemsstaterna visat att man är beredd att ge organisationen ett större ansvar i internationell krishantering även utanför Europa. Regeringen anser att det behövs en stark relation och nära dialog mellan Europa och USA eftersom det amerikanska engagemanget i Europa är viktigt. Regeringen bedömer att Sverige bör fortsätta att utveckla samarbetet med Nato inom ramen för Partnerskap för Fred (PFF). Sverige bör utnyttja de möjligheter som finns att, inom ramen för den svenska säkerhetspolitiska linjen, öva med Nato även utanför PFF-samarbetet när det rör internationella krishanteringsövningar. FREDSFRÄMJANDE INSATSER Behovet av konfliktförebyggande åtgärder och krishantering kommer sannolikt att öka. Regeringen bedömer att Sveriges förmåga att delta i fredsfrämjande insatser över hela skalan från förebyggande åtgärder till fredsframtvingande insatser, bör öka både kvalitativt och kvantitativt. Sverige ska bidra till EU:s förmåga att ställa snabbinsatsresurser till förfogande vid krishanteringsinsatser. Särskild uppmärksamhet bör även ges till möjligheten att verka i andra konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser globalt, inklusive i Afrika, Mellanöstern och Asien. Regeringen betonar att ett effektivt multilateralt samarbete är centralt för den svenska säkerhetspolitiken. FREDSFRÄMJANDE OCH HUMANITÄR VERKSAMHET Med fredsfrämjande och humanitär verksamhet menas internationellt samarbete då fred och människors säkerhet hotas. Fredsfrämjande och humanitär verksamhet omfattar: Konfliktförebyggande åtgärder, där även militära resurser kan utnyttjas, för att medla och förhindra att motsättningar trappas upp till väpnade konflikter. Fredsbevarande insatser med civila och militära medel för att upprätthålla ett överenskommet vapenstillestånd eller för att förebygga konflikter. Fredsframtvingande insatser där man får använda våld för att skilja stridande parter åt och för att skydda befolkningen. Humanitära insatser sker främst med civila medel men även militära resurser kan användas för att bistå människor som drabbats av konflikter, naturkatastrofer eller andra extraordinära situationer. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 9

10 FÖRSVARSPOLITIKENS INRIKTNING Målet för totalförsvaret är att bevara vårt lands fred och självständighet genom att: bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld, hävda vår territoriella integritet, försvara Sverige mot väpnat angrepp, värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna i händelse av krig. Totalförsvarets resurser ska även kunna bidra till samhällets samlade förmåga att hantera allvarliga händelser och svåra påfrestningar i fred. Försvarsmakten ska kunna lösa de uppgifter som krävs i det nuvarande omvärldsläget. Den ska hävda vår territoriella integritet och bidra till att upprätthålla Sveriges suveränitet. Tillsammans med andra myndigheter ska Försvarsmakten avvärja försök att ta kontroll över viktiga funktioner och försök att påverka vårt agerande. Vårt deltagande i internationella fredsfrämjande insatser ska öka. De nationella och internationella uppgifterna utgör två sidor av samma mynt. Målet är att svenska insatsförband ska vara utformade för att kunna hantera de mest komplicerade situationerna och de svåraste uppgifterna. Vid en försämrad säkerhetspolitisk utveckling ska Försvarsmakten samtidigt med detta kunna förstärka förmågan till insatser såväl nationellt som internationellt. För att kunna utvecklas och möta framtidens hot och utmaningar ska Försvarsmakten även upprätthålla grundläggande 10 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

11 kompetenser för att på sikt kunna utveckla en mer omfattande förmåga. I dagens omvärldsläge krävs endast begränsade åtgärder inom det civila försvaret. De grundläggande behoven täcks i allt väsentligt av den förmåga som skapas i samhället för att hantera fredstida kriser. Den gynnsamma utvecklingen i vår omvärld medger att vi kan minska volymen på totalförsvaret. Detta gör bl.a. att antalet förband, skolor och centra kan minskas. Trots att utgifterna för försvaret minskar kommer vi att öka satsningarna på internationella insatser. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 11

12 DET MILITÄRA FÖRSVARETS UTVECKLING Försvarsmaktens bidrag till att uppfylla de säkerhetspolitiska målen utgår från dess huvuduppgift, förmågan att föra väpnad strid. Försvarsmakten ska utveckla ett modernt, och flexibelt insatsförsvar med hög tillgänglighet. Tonvikten bör ligga på operativ förmåga i närtid. Förmågan till internationella insatser ska öka, såväl kvantitativt som kvalitativt. INSATSORGANISATIONENS UTVECKLING FRAMÖVER Inriktningen ska vara att bl.a. följande förband ska ingå i insatsorganisationen : 1 Högkvarter med operativ insatsledning 1 Operativ ledningsbataljon 1 Telekrigsbataljon 2 Marktelebataljoner 2 Specialförband 1 Jägarbataljon 3 Säkerhetsbataljoner 8 Mekaniserade bataljoner 1 Luftburen bataljon 3 Haubitsbataljoner 2 Luftvärnsbataljoner 2 Ingenjörsbataljoner 1 Förbindelsebataljon 2 Underhållsbataljoner 2 Ammunitionsröjningskompanier 1 NBC-kompani (Skydd mot nukleär, biologisk och kemisk krigsföring) 60 Hemvärnsbataljoner 4 Ubåtar 7 Ytstridsfartyg 7 Minröjningsfartyg 1 Amfibiebataljon 1 Marinbasbataljon 4 JAS 39 divisioner 1 Helikopterbataljon 1 Transportflygdivision 1 Flygbasbataljon Regeringen anser att den organisation som Försvarsmakten har föreslagit för en ekonomisk ram på 3 miljarder kronor kan ligga till grund för verksamheten under De förband som inte ingår i den planen bör avvecklas omedelbart. Regeringen gör bedömningen att tillståndet i de förband som ska ingå i insatsorganisationen 2005, i allt väsentligt motsvarar kraven på ope- 12 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

13 rativ förmåga. Tidigare brister fanns framför allt i de förband som kommer att avvecklas. Materiel och personal från nedlagda förband bidrar till att förbättra de förband som blir kvar. Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2006 att precisera hur insatsorganisationen sedan ska utvecklas framöver. NYA PLANERINGSANVISNINGAR TILL FÖRSVARSMAKTEN Försvarsberedningens rapport»försvar för en ny tid«(ds 2004: 30) innehåller förslag till krav på Försvarsmaktens operativa förmåga, som innebär att det behövs mer underlag från Försvarsmakten på en rad viktiga områden. Med operativ förmåga menas här Försvarsmaktens förmåga att lösa sina uppgifter: hävda vår territoriella integritet och delta i internationella fredsfrämjande insatser, kunna förstärka förmågan till insatser, internationellt och nationellt på kort sikt, vid en långvarigt försämrad säkerhetspolitisk utveckling kunna bygga upp förmågan att möta nya och mer omfattande hot. Därför får Försvarsmakten i uppdrag att ta fram fördjupade underlag om bland annat insatsorganisationens storlek, utformning och utveckling, beredskapssystemet och principer för kompetensbevarande. Regeringen anser inte att det går att föreslå hur förbanden ska utvecklas eller vilken förmåga eller beredskap de enskilda förbanden bör ha m.m. innan dessa underlag finns. Försvarsmakten ska i underlagen särskilt ta hänsyn till: att bidragen till internationella insatser ska öka, att Sverige ska bidra till en multinationell snabbinsatsstyrka inom EU, ändrade krav på förband med låg beredskap, ändrade krav på personal- och materielförsörjning. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 13

14 En bataljon består normalt av ca personer. INTERNATIONELL FÖRMÅGA Regeringen föreslår att Försvarsmakten samtidigt ska kunna leda och delta i två större insatser av bataljonstorlek och även leda och delta i tre mindre insatser. Vissa insatser ska kunna påbörjas med kort förvarning och andra insatser ska kunna vara uthålliga under längre tid. Försvarsmakten ska klara av hela skalan av krishanteringsuppgifter från förtroendeskapande, konfliktförebyggande, humanitära, fredsbevarande uppgifter till fredsframtvingande insatser. Ett svenskt bidrag till en multinationell snabbinsatsstyrka som ska ledas av Sverige, tillsammans med bland annat Finland, ska utvecklas som en del av EU:s snabbinsatsförmåga. Förbandet ska vara operativt senast den 1 januari Detta innebär en förstärkning av den internationella förmågan och en högre ambitionsnivå när det gäller anmälda förband till internationella styrkeregister. De bidrag Sverige deltar med bör också bidra till Försvarsmaktens långsiktiga utveckling och operativa förmåga. Man bör kontinuerligt utvärdera och ompröva vilka förband Sverige ska bidra med och vilken beredskap de ska ha. En ökad internationell förmåga ska vara en integrerad och prioriterad del av omställningen av Försvarsmakten. Regeringen anser att utvecklingen av den svenska snabbinsatsstyrkan och kapaciteten när det gäller förstärkningsförband bör utvecklas även på sikt och ambitionerna för internationella insatser ska fortsätta öka. Från och med 2005 planerar regeringen att successivt öka anslagen för militära fredsfrämjande insatser. NÄTVERKSBASERAT FÖRSVAR Försvarsmaktens utveckling mot ett nätverksbaserat försvar (NBF) ligger till grund för reformeringen från ett invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. Ett nätverksbaserat försvar ska ge en ökad operativ effekt eftersom enheter sätts samman utifrån behoven i varje situation. Precisionen blir hög och man kan välja den verkan som är nödvändig i olika krissituationer. Modern informations- och kommunikationsteknik ska användas för att stödja det militära försvarets förmåga till: 14 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

15 information och omvärldsuppfattning, ledning med beslutsstöd och insats och verkan. Nätverket ska ge alla aktörer som kan bli inblandade i en insats möjlighet att byta information med varandra, både nationellt och internationellt. Därför är det viktigt att samordna den svenska utvecklingen med den utveckling som sker internationellt. Försvarsmakten ska också kunna utbyta information och samverka med de övriga myndigheterna inom totalförsvaret och krisberedskapsområdet, för att genom detta öka vår totala förmåga att samordnat kunna möta svåra kriser eller påfrestningar på vårt samhälle. PERSONALFÖRSÖRJNINGSFRÅGORNA ÄR CENTRALA FÖR FÖRSVARSREFORMEN Ett väl fungerande personalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga. Personalförsörjningen påverkar också den säkerhetspolitiska handlingsfriheten, t.ex. när det gäller vilka militära resurser som Sverige kan bidra med till EU:s snabbinsatsförmåga. Det är därför viktigt att den utveckling av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem som inleddes 2001 fortsätter. Personalförsörjningssystemet måste också förändras för att klara av att bemanna de internationella insatserna. Detta kräver bl.a. ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. För att öka effektiviteten krävs också ett förändrat skolsystem för officerare. Regeringen anser att både yrkesofficerare och vissa andra kategorier anställda bör vara skyldiga att tjänstgöra i utlandsstyrkan. NYTT UTBILDNINGSSYSTEM FÖR TOTALFÖRSVARSPLIKTIGA För att kunna producera kvalificerade insatsförband för både nationell och internationell beredskap behövs ett nytt system för utbildning av totalförsvarspliktiga. Samtidigt ska inte fler VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 15

16 totalförsvarspliktiga tas ut till utbildning än vad insatsorganisationen kommer att behöva. Regeringen bedömer att det kommer att behövas totalförsvarspliktiga per år under perioden Regeringen stöder Försvarsmaktens förslag till nytt utbildningssystem som i korthet bygger på: totalförsvarsplikten kvar som grund, ökad frivillighet, bättre rekryterings- och urvalsprocesser, grundutbildning på 11 månader för alla, uppdelat på två terminer, en frivillig termin på 3 5 månader, förberedande för internationella insatser. Utbildningen av totalförsvarspliktiga ska anpassas efter civila skolterminer, så att den inte stör möjligheterna till civil utbildning eller orsakar onödig arbetslöshet före och efter inryckning. Det nya utbildningssystemet beräknas kunna införas fr.o.m Deltagandet i EU:s snabbinsatsförmåga kräver att vi har soldater som är tillgängliga med mycket kort varsel. Därför bör Försvarsmakten få möjlighet att anställa soldater inom några år efter grundutbildningen för att utbildas för snabbinsatserna och stå i beredskap. Dessutom finns det ett behov i utbildningsorganisationen av att anställa ett antal soldater för att ta tillvara de utbildningsinvesteringar som gjorts. Genom sådana tidsbegränsade anställningar kan Försvarsmakten behålla kompetensen i vissa specialistfunktioner som t.ex. båtchefer, sonaroperatörer och vagnchefer på stridsfordon. OFFICERSUTBILDNINGEN Ett steg för att klara den kommande försörjningen av välutbildade officerare är att officersutbildningen ska närma sig universitets- och högskoleutbildning. Dessutom bör Försvarsmakten anställa fler civila på de tjänster där det inte är nödvändigt att ha officerarnas unika kompetens. 16 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

17 PERSONALKOSTNADER OCH AVVECKLING Eftersom Försvarsmaktens personalkostnader är en stor andel av myndighetens totala kostnader (under 2003 var de ca 12,4 miljarder kr) behöver myndigheten bli bättre på att förutsäga hur kostnaderna kommer att utvecklas. Antalet anställda behöver minska med ca 25 procent eller ca årsarbetare (varav ca hälften yrkesofficerare) under Kostnaderna för att avveckla personal bör minska jämfört med Regeringen anser att de åtgärder som vidtas för att minska antalet anställda bör sträva efter att den övertaliga personalens kompetens kan användas i annan offentlig verksamhet, t.ex. polisen, kriminalvården eller skolan. Möjligheterna att inrätta en avvecklingsorganisation för personal bör prövas. Omstruktureringen kan komma att bryta den positiva, men långsamma, utvecklingen med ett ökande antal kvinnliga officerare. Försvarsmakten måste bli bättre på att behålla de kvinnliga officerare som finns. Dessutom bör Försvarsmakten planera för särskilda åtgärder för att rekrytera fler kvinnor när rekryteringen av officerare återupptas. Det framtida insatsförsvaret kommer att behöva en stor andel befäl i åldrarna år. Försvarsmakten bör fortsätta att analysera om det behövs särskilda åtgärder för att få en lämplig åldersstruktur inom yrkesofficerskåren. Detta bör ske tillsammans med Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna. RESERVOFFICERARE Reservofficerarna kan även bidra med civila kunskaper och erfarenheter och bör användas mer både i insatsorganisationen, grundorganisationen, internationell tjänst, i den centrala ledningen och inom hemvärnet. JÄMSTÄLLDHET I FÖRSVARET Jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten har förbättrats under de senaste åren och utvecklingen bör fortsätta. Målet är en Försvarsmakt med respekt för mänskliga rättigheter, som respekterar och välkomnar alla individer, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 17

18 FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER I det framtida insatsförsvaret minskar de frivilliga försvarsorganisationernas roll, samtidigt som det är viktigt att ta tillvara det engagemang och kunnande som finns här. Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten ska gå igenom vilket stöd myndigheterna kommer att behöva och från vilka organisationer. MATERIELFRÅGOR Försvarsmakten ska ha modern materiel som stöder utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar och klarar insatsorganisationens behov både nationellt och internationellt. Insatsorganisationens förändrade behov måste få ett tydligare genomslag i materielplaneringen. Det måste också bli lättare att se hur kraven på operativ förmåga, dvs. vad Försvarsmakten ska klara av, påverkar materielförsörjningen, s.k. spårbarhet. För att få ökad flexibilitet och större handlingsfrihet i materielförsörjningen och klara dagens och framtidens ständigt förändrade krav på materiel, bör Försvarsmakten bland annat arbeta för att i minskad utsträckning binda upp sig i långsiktiga beställningar. Genom att utnyttja forskning och teknikutveckling, t.ex. med testversioner av nya system, sk. demonstratorer, kan handlingsutrymmet också öka. Framtidens försvarsmateriel behöver ha en inbyggd förmåga att kontinuerligt kunna anpassas efter nya krav, eftersom omvärlden kan hinna förändras både under utvecklingsprocessen och under systemets livslängd. Regeringen anser att materielförsörjningsstrategin behöver fortsätta att utvecklas för att kontinuerligt kunna modifieras i takt med nya förutsättningar, inte minst när det gäller den internationella och industriella utvecklingen. FORSKNING OCH TEKNIKUTVECKLING Forskningen och teknikutvecklingen (FoT) behöver inriktas mer mot vissa områden, s.k. nischer. Samtidigt måste insatsorganisationens förändrade behov få ett tydligare genomslag även i planeringen för forskning och teknikutveckling. Svenska myndigheter och försvarsindustrin i Sverige bör utveckla kompetens som utgår från Försvarsmaktens behov av materiel och där Sverige 18 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

19 kan vara internationellt ledande, konkurrenskraftig och som kan ge möjlighet till internationella samarbeten. Sverige bör prioritera ett begränsat antal områden och där bygga upp kvalificerad spetskompetens samt forskning och utvecklingsprojekt. Områden där försvarsmyndigheterna (i detta fall FM, FMV, FOI och FHS), civila myndigheter, universitet och högskolor, svensk industri och forskningsinstitut har gemensamma möjligheter behöver identifieras för att vi bättre ska kunna skapa synergieffekter och ta tillvara forskningsresultat. Forskningen och teknikutvecklingen måste ske mer i samverkan med andra länder för att säkerställa att vår materiel är i fas med den internationella utvecklingen och fungerar tillsammans med andra länders materiel i internationella operationer. Det är också nödvändigt att öka utnyttjandet av den civila teknologiutvecklingen i försvarsmaterielsystemen. NATIONELLA NISCHER Regeringen anser att satsningar på följande nischer i ett första steg skulle kunna ge Sverige en stark position på försvarsmaterielområdet: närverksbaserade ledningssystem, flygfarkoster, stridsfordonssystem, korträckviddiga bekämpningssystem och störningsokänsliga telekommunikationssystem. Inom de här områdena ingår funktionsövergripande sensor- och datafusion, signatur-, skydds- och systemdesign. INTERNATIONELLT SAMARBETE Samverkan med andra länder för att dela kostnaderna för utvecklingen av nya materielsystem är en förutsättning om Sverige ska fortsätta att utveckla materiel och ha en stark ställning på försvarsmaterielområdet. Sveriges internationella materielsamarbete bör fokuseras till de länder som är viktigast för att vi VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 19

20 ska få del av den internationella kompetens som är nödvändig för vår materielförsörjning. Det handlar främst om det sk. Sexnationerssamarbetet, där Sverige, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien ingår, samt samarbetet med de nordiska länderna och USA. EU:s försvarsministrar beslutade i juli 2004 att skapa en europeisk försvarsbyrå (EDA, European Defence Agency), för utveckling av militär förmåga i olika avseenden samt forskningsoch materielsamarbete inom EU. Den koordinering byrån kan bidra med kan även komma att effektivisera de svenska myndigheternas internationella forsknings- och materielsamarbete. Det kan också bli aktuellt för EU-länderna att genom byrån fortsätta att studera möjligheterna för att gå ihop och gemensamt äga viss materiel för krishanteringsinsatser, s.k. poolning. När Försvarsmakten behöver ny materiel ska man vid varje tillfälle avgöra om det är bäst att utveckla det som behövs i samarbete med andra länder eller om färdig materiel ska köpas in. Om alternativen är likvärdiga i kostnadseffektivitet bör man välja det som är bäst för den framtida kompetensen och utvecklingen inom försvarsindustrin i Sverige. EXPORTSTÖD Exportstödet bör utvecklas och koncentreras mot de valda nischområdena. Det ska också bli enklare att skänka bort eller hyra ut materiel som Försvarsmakten inte längre behöver, eller kan avvara en begränsad tid, till samarbetsnationer för att stödja svensk export eller förbättra Sveriges säkerhet. AVVECKLING Materiel och anläggningar som inte kommer att behövas på sikt ska avvecklas så kostnadseffektivt som möjligt. FÖRSVARSMAKTENS GRUNDORGANISATION Regeringens bedömning av hur Försvarsmaktens grundorganisation ska se ut och var den ska finnas, är ett helhetsförslag som 20 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

21 regeringen anser kommer att ge de bästa förutsättningarna, även långsiktigt, för den förändrade och utvecklade Försvarsmakten. I framtiden kommer det att behövas färre verksamhetsställen än i dag för att utbilda och öva insatsorganisationen och för att utveckla den kompetens som är nödvändig. Vissa enheter bör därför läggas ned och andra bör slås ihop. Om viss verksamhet koncentreras till ett ställe får man de bästa förutsättningarna för att bevara och utveckla kompetensen. När verksamheten koncentreras till färre orter ökar även möjligheterna för olika militära enheter och funktioner att öva tillsammans. Detta är några av de faktorer som regeringen har tagit hänsyn till i sin bedömning. MINSKADE KOSTNADER En utgångspunkt för förändringarna är att de ska leda till minskade driftskostnader och att kostnaderna för nyinvesteringar och omlokaliseringar ska minimeras. Sammantaget kommer förslagen i regeringens bedömning att leda till hyresbesparingar på ca 460 miljoner kronor per år. Regeringen bedömer att det behöver göras vissa anpassningar på de orter som får utökad eller förändrad verksamhet. Dessa investeringar beräknas kosta ca 905 miljoner kronor. Försvarsmaktens hyror blir ca miljoner kronor per år från och med år 2008, om man räknar in förändringarna som regeringen anser är nödvändiga och de investeringar som kommer att genomföras fram till dess. Om man istället behåller den grundorganisation som beslutades år 2000 kommer hyreskostnaderna från och med år 2007 att vara ca miljoner kronor per år. DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA De viktigaste förändringarna i regeringens inriktning för den nya grundorganisationen är att ett antal enheter läggs ned, en del enheter flyttas och några nya enheter inrättas. Regeringen bedömer att följande enheter bör läggas ned: Jämtlands fältjägarregemente Östersund VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 21

22 Norrlands dragonregemente Arvidsjaur Södermanlands regemente Strängnäs Gotlands regemente Gotland/Visby Andra ytstridsflottiljen Haninge/Berga Älvsborgs amfibieregemente Göteborg Sydkustens marinbas Karlskrona Ostkustens marinbas Haninge/Berga Jämtlands flygflottilj Östersund Gotlands militärdistriktsstab Gotland/Visby Militärhögskolan Östersund Arméns tekniska skola Östersund Örlogsskolorna Karlskrona Flygvapnets Uppsalaskolor Uppsala Försvarsmaktens Halmstadskolor Halmstad Regeringen anser också att följande enheter bör flyttas: Artilleriregementet, från Kristinehamn till Boden Första ubåtsflottiljen, från Haninge/Berga till Karlskrona Vaxholms amfibieregemente, från Vaxholm till Haninge / Berga Försvarsmaktens logistik, från Karlstad till Stockholm Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, från Hammarö till Göteborg Regeringen anser att följande nya enheter bör inrättas: Marinbasen i Karlskrona. Basen bör ha verksamhet i Karlskrona, Haninge/Muskö och Göteborg. Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad. I skolan inordnas bl.a. Försvarsmaktens Halmstadskolor och Arméns tekniska skola. Sjöstridsskolan i Karlskrona. I skolan inordnas bl.a. delar av Örlogsskolorna samt Amfibiestridsskolan. Luftstridsskolan i Uppsala. I skolan inordnas bl.a. Flygvapnets Uppsalaskolor och den militära flygskolan. Följande militärdistriktsgrupper bör läggas ner: Kalix Sollefteå Västerås Kristinehamn 22 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

23 Borås Kalmar Hässleholm Regeringen anser att följande enheter ska ingå i Försvarsmaktens nya grundorganisation: Högkvarteret (HKV) Stockholm Södra militärdistriktsstaben (MD S) Göteborg Mellersta militärdistriktsstaben (MD M) Strängnäs Norra militärdistriktsstaben (MD N) Boden Livgardet (LG) Upplands-Bro / (Säkerhets- och stadsskytteförband, Kungsängen statsceremoniell verksamhet samt Swedint) Norrbottens regemente (I19) Boden (Mekaniserad utbildning, viss ingenjörutbildning, utvecklingsenhet vinter) Livregementets husarer (K3) Karlsborg (Underrättelseutbildning, utbildning av luftburen bataljon, fallskärmsjägarutbildning, specialförband, m.m.) Skaraborgs regemente (P4) Skövde (Mekaniserad utbildning) Södra skånska regementet (P7) Lund/Revinge (Mekaniserad utbildning) Artilleriregementet (A9) Boden (Artilleriutbildning, kompetenscentrum) Luftvärnsregementet (Lv 6) Halmstad (Luftvärnsutbildning, kompetenscentrum) Göta ingenjörregemente (Ing 2) Eksjö (Ingenjörutbildning,kompetenscentrum) Upplands regemente (S1) Enköping (Ledningsutbildning, kompetenscentrum, Ledningsskolan, Totalförsvarets signalskyddsskola) Göta trängregemente (T2) Skövde (Underhållsutbildning, kompetenscentrum, motorskolan) VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 23

24 Första ubåtsflottiljen (1 ubåtflj) Karlskrona (Flottiljledning, delar av fartygsförbanden) Tredje ytstridsflottiljen (3 ysflj) Karlskrona (Flottiljledning, delar av fartygsförbanden) Fjärde minkrigsflottiljen (4 minkriflj) Haninge / Muskö (Flottiljledning, delar av fartygsförbanden) Vaxholms amfibieregemente (Amf1) Haninge/Berga (Amfibieutbildning) Marinbasen Karlskrona (Marin verksamhet ska bedrivas i Karlskrona, Haninge / Muskö och Göteborg) Skaraborgs flygflottilj (F 7) Lidköping /Såtenäs Blekinge flygflottilj (F 17) Ronneby Norrbottens flygflottilj (F 21) Luleå Försvarsmaktens helikopterflottilj (Hkpflj) Linköping/Malmen (Den markoperativa verksamheten finns i Linköping/Malmen och den sjöoperativa verksamheten vid F 17 i Ronneby. Vid F 21 i Luleå ska finnas möjlighet att basera markoperativa helikoptrar. Det ska finnas helikoptrar för militär flygräddning vid flygflottiljerna; F 7, F 17 och F 21) Försvarsmaktens logistik (FMLOG) Stockholm (Ledningen finns i Stockholm, Teknikdivisionen i Arboga, Försörjningsdivisionen i Boden och Servicedivisionen i Karlskrona) Militärhögskolan Karlberg (MHS K) Solna Militärhögskolan Halmstad (MHS H) Halmstad Markstridsskolan (MSS) Skövde Sjöstridsskolan (SSS) Karlskrona Luftstridsskolan (LSS) Uppsala (Här ingår även Flygskolan i Linköping / Malmen) Hemvärnets stridsskola (HvSS) Salem/Vellinge Totalförsvarets ammunitionsoch minröjningscenter (SWEDEC) Eksjö Totalförsvarets skyddscentrum (Skydd C) Umeå 24 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

25 Försvarsmaktens underrättelse och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) Uppsala (Här ingår Tolkskolan) Försvarsmaktens rekryteringscentrum (RekryC) Stockholm Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) Halmstad Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) Göteborg Flygmedicincentrum (FMC) Stockholm Försvarsmusikcentrum (FöMusC) Upplands Bro/ Kungsängen Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) Örebro Regeringen anser att Försvarsmakten bör lämna följande orter: Arvidsjaur Gotland /Visby (delvis) Göteborg/Säve Hammarö Karlstad (delvis) Kristinehamn Strängnäs (delvis) Vaxholm Östersund Beräknade tider för förändringarna: Enheter som ska läggas ned: 31 / Enheter eller verksamhet som ska flyttas: 1/ / Enheter som ska omorganiseras: 1/ / Nya enheter som ska inrättas: 1/ VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 25

26 FRAMTIDA GRUNDORGANISATION Arboga FMLOG: Tdiv. Boden MDN, I 19 (ing, jäg), A 9, FMLOG: Fdiv Eksjö Ing 2, SWEDEC Enköping S 1 Halmstad Lv 6, FMTS, MHS H Göteborg MDS, FSC, Marin verksamhet Karlsborg K 3 Karlskrona Marinbas, 1 ubåtsflj, 3.ysflj., SSS, FMLOG: Sdiv. Lidköping F 7 Linköping (Malmen) Hkpflj Luleå F 21 Lund P 7 Ronneby F 17, Hkp-vht Skövde P 4, T 2, MSS Stockholm/AB län HKV, LG, FöMusC, FMC, HvSS, RekryC, MHS K, FMLOG Berga/Muskö Amf 1, 4 minkriflj, Marin verksamhet Strängnäs MD M Umeå Skydd C Örebro FMTM Uppsala OPIL, LSS, FMUndSäkC 26 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

27 ORTER DÄR VERKSAMHETEN LÄGGS NER ELLER FLYTTAS y Arvidsjaur K 4 y Hammarö FSC y Karlstad FMLOG Ledning y Kristinehamn A 9 y Strängnäs P 10, FöMusC. Kvar blir MD M y Vaxholm Amf 1, AmfSS y Visby P 18. Kvar blir MDgr y Östersund I 5, F 4, ATS, MHS Ö VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 27

28 DE TOTALFÖRSVARSGEMENSAMMA MYNDIGHETERNA De totalförvarsgemensamma myndigheternas verksamhet omfattar materielförsörjning, högre utbildning inom totalförsvaret, kompetensutveckling, forskning och utveckling, signalspaning och mönstring av totalförsvarspliktiga m.m. Nerdragningarna inom försvarsmakten kommer att få stora effekter även inom de här myndigheternas verksamheter. Regeringen kommer att tillsätta en utredning som ska lämna förslag till kostnadsminskningar inom försvarsmyndigheterna och se över om det krävs lagändringar för att klara av de kommande besparingarna. Totalförsvarsgemensamma myndigheter: Försvarets materielverk, FMV Försvarets radioanstalt, FRA Försvarshögskolan, FHS Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Totalförsvarets pliktverk, TPV 28 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

29 EN FORTSATT UTVECKLING AV DEN SAMLADE KRISBEREDSKAPEN Civil verksamhet inom totalförsvaret (civilt försvar) utgör en del av samhällets samlade krishanteringsförmåga. När hot och risker som är förknippade med militära väpnade angrepp minskar i förhållande till andra hot och risker mot samhället förändras också behoven. Regeringen planerar att lägga fram en proposition hösten Propositionen ska ta upp vilka åtgärder i fred som krävs för att möta en förändrad hotbild. Ambitionen är att skapa en helhet i synen på hot och risker, få kunskap om vilka de tillgängliga resurserna är, samt skapa förutsättningar för att dessa resurser kan komma till användning för att värna samhällets säkerhet. Det behövs åtgärder för att förstärka samhällets förmåga att hantera hot mot: befolkningens liv eller hälsa, stora miljömässiga eller ekonomiska värden, grundläggande värden i samhället. När de militära hoten förskjuts till andra hot och risker i samhället behöver de förberedande åtgärderna ändra fokus från civilt försvar till åtgärder i fred. För att kunna skapa en tillräcklig krishanteringsförmåga krävs ett långsiktigt arbete hos myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och näringsliv där de åtgärder som ger högst effekt vid en svår påfrestning på samhället i fred kan prioriteras. Den eftersträvade förmågan sträcker sig över ett stort antal samhällsområden där avvägningar och prioriteringar mellan åtgärder kommer att bli nödvändiga. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 29

30 TOTALFÖRSVARSPLIKTIGA SOM FULLGÖR CIVILPLIKT Bemanningen av den civila delen av totalförsvaret utgår från den vanliga fredsorganisationen. Om organisationen behöver förstärkas inför höjd beredskap bör man använda totalförsvarspliktiga först om andra möjligheter omfördelning av arbetsuppgifter, avtal om frivilligt engagemang eller rekrytering via arbetsförmedlingar inte bedöms som möjliga. Regeringen gör bedömningen att de personella resurser som skapas genom mönstring och inskrivning till grundutbildning med civilplikt bör ligga på minsta möjliga nivå och utgå från de krav som en grundläggande försvarsförmåga ställer på det civila försvaret. Regeringen gör även bedömningen att det fortsättningsvis bör säkerställas att det inom energiförsörjning finns möjligheter att förstärka eldistributionssystemet med grundutbildade totalförsvarspliktiga. Försörjningen med el är utslagsgivande för de flesta viktiga samhällsfunktioner och kan också bedömas utgöra mål i konflikter som inte nödvändigtvis har karaktär av mer storskaliga angrepp från annan stat. Avbrott i elförsörjningen kan leda till stora konsekvenser för samhället. De beredskapsåtgärder som vidtas inom elförsörjningen inför ett väpnat angrepp stärker också nätens driftsäkerhet i fredstid. Möjligheten att ta i anspråk och utbilda totalförsvarspliktiga för kommunala behov kan med utgångspunkt från nu rådande säkerhetspolitiska läge avbrytas. De behov räddningstjänsterna har för andra behov än höjd beredskap ska säkerställas på andra sätt än med totalförsvarsplikt. Frivillig verksamhet bör uppmuntras och stödjas. Förutsättningarna för att anställa och använda personal för samhällets verksamhet regleras genom regler och avtal. Om samhällsverksamheten vid en svår påfrestning på samhället i fred behöver resurser utöver vad organisationen eller arbetsmarknaden mäktar med, kan frivillig personal utgöra ett värdefullt tillskott. Behov och förutsättningar för detta kommer att utredas av Krisberedskapsmyndigheten inför propositionen VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

31 FÖRÄNDRADE FINANSIERINGSPRINCIPER FÖR SAMHÄLLETS KRISBEREDSKAP Enligt regeringen är det nödvändigt att eftersträva en generell förmåga som kan förebygga och hantera händelser som kan leda till svåra påfrestningar på samhället i fred. Regeringen anser därför att det behöver avsättas särskilda medel för att åstadkomma en förstärkt förmåga i fredstid. Regeringen vill betona att det finns tydliga samband mellan åtgärder för att säkerställa en fredstida förstärkt förmåga och åtgärder vid höjd beredskap. En satsning på förebyggande och förberedande åtgärder som minskar sårbarheten och ökar flexibiliteten i samhällsviktiga system och funktioner medför att mindre resurser behövs för det civila försvaret. Kraven på det civila försvaret kan i stor utsträckning rymmas inom ramen för samhällets fredstida beredskap om en förstärkt förmåga skapas. CIVIL INTERNATIONELL FREDSFRÄMJANDE, FÖRTROENDESKAPANDE OCH HUMANITÄR VERKSAMHET CIVILA ASPEKTER PÅ KRISHANTERING Civil internationell krishantering bör ha tre tydliga huvudsyften: att stärka den svenska förmågan att hantera nationella kriser, att bidra till att skapa ökad säkerhet i vår omvärld, att ha förmåga att hjälpa människor i nöd. Ett ökat engagemang i internationell civil krishantering ger ett mervärde för den den nationella krishanteringsförmågan. Tillsammans med andra länder läggs grunden för en gemensam säkerhet för att möta olika typer av hot och risker. Den nationella verksamheten bör därför få en tydligare koppling till internationell verksamhet. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 31

32 EKONOMISTYRNING INOM UTGIFTSOMRÅDE 6: FÖRSVAR SAMT BEREDSKAP MOT SÅRBARHET Regeringen planerar att utveckla ekonomistyrningen inom utgiftsområde 6 ytterligare för att göra en tydlig koppling mellan mål, resultat och kostnader för myndigheternas verksamhet. Regeringen har beslutat om direktiv för en utredning som ska analysera och utvärdera hur budgeten och resultatvärderingen av mål och resultat kan utvecklas. Utredningen ska fokusera på hur riksdagens och regeringens insyn, styrning och uppföljning kan förbättras. En ekonomistyrningsmodell för Försvarsmaktens insatsförband bör införas och vara användbar senast vid ingången av Den innebär styrning och uppföljning av de förband som ingår i insatsorganisationen. De mål som regering och riksdag ställer på insatsorganisationen ska vara utgångspunkten för de mål och krav som ställs på Försvarsmaktens verksamhet. Budget och uppföljning ska integreras med målen för verksamheten. 32 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

33 RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDE 6: FÖRSVAR SAMT BEREDSKAP MOT SÅRBARHET DEN EKONOMISKA RAMEN M.M. Regeringen konstaterar att den förändrade hotbilden minskar behovet av satsningar på yttre säkerhet samtidigt som behoven för den inre säkerheten ökar. Mot bakgrund av detta anser regeringen att den ekonomiska ramen för utgiftsområde 6 kan minskas med 3 miljarder kronor. Minskningen kommer att ske stegvis och bör vara genomförd Regeringen avser att återkomma i denna fråga. REDUCERING AV ANSLAG Minskningen av ramen för utgiftsområde 6 bör i huvudsak ske genom en reduktion av Försvarsmaktens anslag. De områden som framför allt kommer att påverkas är Försvarsmaktens centrala ledning, delar av Försvarsmaktens grundorganisation, hemvärnsutbildningen och beställningarna till de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. Utöver detta kommer ytterligare besparingar att göras inom Försvarsmakten för att bl.a. finansiera en ökad satsning på internationella insatser. Omstrukturering och reducering av verksamheten kommer även att göras vid de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 33

34 REGIONALA KONSEKVENSER Regeringen har ett ansvar för att stödja de människor och de regioner som påverkas av förändringarna i Försvarsmaktens grundorganisation. Den oro som många försvarsanställda och andra berörda känner ska tas på allvar. Regeringens övergripande bedömning är att berörda regioner, med regeringens aktiva stöd, på sikt framgångsrikt kommer att kunna hantera de omställningsproblem som nu uppstår. Till grund för regeringens kommande arbete ligger det omfattande arbete som redan bedrivs inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken. För de individer som kortsiktigt drabbas av arbetslöshet, finns en särskild beredskap att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken hjälpa till i övergången till vidareutbildning eller till andra delar av arbetsmarknaden. Därutöver avser regeringen att i de regioner som berörs mest av försvarsomställningen ta ett särskilt stort ansvar i form av riktade åtgärder. Det handlar om de lokala arbetsmarknadsregionerna (LA-regionerna) Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/ Kristinehamn och Gotland. I dessa regioner berörs många försvarsanställda negativt, samtidigt som den alternativa lokala arbetsmarknaden är mer eller mindre begränsad. 34 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

35 NÅGRA EXEMPEL PÅ INSATSER FÖR ÖSTERSUND, ARVIDSJAUR, KARLSTAD / KRISTINEHAMN OCH GOTLAND UPPDRAG TILL VISSA LÄNSSTYRELSER/ LANDSHÖVDINGAR Landshövdingarna vid länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands, Värmlands och Gotlands län kommer att få i uppdrag att, i nära samråd med andra viktiga aktörer, föreslå lämpliga åtgärder, för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i respektive region. SÄRSKILDA KONTAKTPERSONER Särskilda kontaktpersoner kommer att få i uppdrag att för regeringens räkning följa och aktivt delta i länsstyrelsernas arbete. Kontaktpersonerna ska ha fokus på det lokala näringslivets dynamik, samverkan och förnyelse. LOKALISERINGSUTREDNING En statlig utredare kommer att tillsättas med uppdraget att föreslå lämpliga lokaliseringar av statliga arbetstillfällen till LAregionerna Östersund, Arvidsjaur, Karlstad / Kristinehamn och Gotland. MEDEL FÖR FORSKNING OCH INNOVATIONER I den forskningsproposition som regeringen avser presentera för riksdagen hösten 2004 kommer 50 miljoner kronor att från och med år 2005 tillföras de regioner som berörs mest av försvarsomställningen. STATLIGA BOLAG Statliga bolag bör, inom ramen för sina mål och verksamhetsinriktningar, bidra till ett framgångsrikt omställningsarbete. Regeringen kommer att bjuda in till en dialog med bolagen kring detta. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 35 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 35

36 KOMMUNALEKONOMISKA MEDEL Av de medel som avsatts till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting under de kommande åren avsätts 200 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006 till insatser i kommunerna i de mest berörda försvarsomställningsregionerna. FASTIGHETS- OCH ANLÄGGNINGSFRÅGOR Det statligt ägda bolaget Vasallen AB kommer att spela en viktig roll i omställningsarbetet, genom de resurser och den kompetens som finns för utvecklingsarbete. Vasallen har tillsammans med kommuner och lokalt näringsliv på ett positivt sätt medverkat till att utveckla fastigheter som försvaret lämnat i samband med tidigare försvarsbeslut. NÅGRA EXEMPEL PÅ INSATSER RIKTADE ENBART TILL: ÖSTERSUND En kriminalvårdsanläggning inrättas i Östersund. Statliga arbetstillfällen med inriktning på tillväxtanalys och regional tillväxt lokaliseras till Östersund från myndigheterna ITPS, NUTEK samt från bolaget ALMI Företagspartner AB. Arbetstillfällen från Arbetslivsinstitutet lokaliseras till Östersund. ARVIDSJAUR En kriminalvårdsanläggning lokaliseras till Arvidsjaur. Den nya Försäkringskassans styrelse kommer att få i uppdrag att lokalisera viss verksamhet till Arvidsjaur. KARLSTAD/KRISTINEHAMN Statens Institutionsstyrelse (SiS) etablerar en ny institution i Kristinehamn. 36 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

37 Till Kristinehamn förläggs utökad internationell verksamhet inom Statens räddningsverk (SRV). GOTLAND Arbetstillfällen från Arbetslivsinstitutet lokaliseras till Gotland. Vasallen AB kommer i sitt utvecklingsarbete i omställningen bl.a. att kunna bistå med att omvandla militärfastigheter till studentbostäder. VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR 37

38 38 VÅRT FRAMTIDA FÖRSVAR

39

40 Det svenska försvaret är mitt uppe i den största reformen i modern tid. Det gamla försvaret skulle med mycket stora volymer kunna skydda Sverige mot en militär invasion. Framtidens försvar är ett högteknologiskt, modernt och flexibelt insatsförsvar. Målet är fortfarande detsamma att försvara Sverige och svenska intressen men omvärlden har förändrats radikalt och hotbild och uppgifter ser idag helt annorlunda ut och ställer nya krav på det svenska försvaret. Försvarsreformen startade 1999 och sedan dess har många stora förändringar beslutats och genomförts. Den här skriften är en sammanfattning av propositionen»vårt framtida försvar«(prop / 05:5), som utgör nästa steg i reformen. Förvarsdepartementet Stockholm