Familjen Lord kör på biogas

Transkript

1 MAGASIN M e d g a s i ta n k e n Familjen Lord kör på biogas biogasbilar på marknaden 2012 Framtidens arbetskraft finns på Högskolan i Gävle När gasen kom till stan

2 Fakta Biogas Biogas är ett samlingsnamn på icke fossil metan som framställts av biologiskt avfall och restprodukter, främst genom rötning. Vanliga exempel på avfall (substrat) som kan rötas till biogas är t ex avloppsslam, matavfall, gödsel, vallväxter och slaktavfall. Renaste bränslet! Biogas anses idag som det renaste och miljövänligaste fordonsbränslet. Bland annat för att det är förnybart och närproducerat. Dessutom är biogasen i sig mycket ren vilket gör att partikelutsläppen är så små att de anses försumbara. Skillnaden mellan naturgas och biogas Metan är den huvudsakliga beståndsdelen i både biogas och naturgas. Metan har ett högt värmevärde. Biogasens resterande innehåll är koldioxid, som har noll i värmevärde. Naturgas består av 89 % metan och resterande del av andra brännbara gaser med högre värmevärde, därav det högre energiinnehållet. Den stora och avgörande skillnaden mellan gaserna är dock ursprunget. Naturgasen har ett fossilt ursprung och är, ur ett mänskligt perspektiv, därför inte förnybar. Dess nyproduktionsprocess i jordskorpan sträcker sig över miljontals år. Fordonsgas Fordonsgas är rötgas/rågas som uppgraderats, dvs, renats från koldioxid och fått en metanhalt på minst 97 % (vilken den måste ha för att få räknas som fordonsgas). När vi tankar fordonsgas kan det vara biogas, naturgas eller en blandning av båda. Majoriteten av fordonsgasen som säljs i Sverige idag är dock biogas. Lite säkrare Om oturen är framme så är risken för allvarliga trafikolyckor mindre om man använder fordonsgas istället för bensin och diesel. Gasen är giftfri och lättare än luft, vilket gör att den stiger och blandar sig med luften, dessutom kräver den högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Lägre utsläpp med gas Kör du på naturgas jämfört med bensin så minskar utsläppen av: Kör du på biogas jämfört med bensin så minskar utsläppen av: Fossil koldioxid med ca 25 % Fossil koldioxid med: ca 90 % Kväveoxider med ca 80 % Kväveoxider med: ca 80 % Kolväten med ca 50 % Kolväten med: ca 50 % Partiklar med: omätbart Partiklar med: omätbart Energiinnehåll i olika bränslen 1 Nm³* Naturgas 11,0 kwh 1 Nm³( 97 % Metan) Biogas 9,67 kwh 1l Diesel 9,80 kwh 1l Bensin 9,06 kwh 1l Etanol 6,60 kwh *Nm³ = normalkubikmeter vid 0 C vid havsytan TWh/år 3,5 Prognos Biogasproduktion Fler och fler gasfordon? I slutet av 2011 fanns det cirka gasfordon i Sverige, varav är personbilar. 3,0 2,5 Tankställen I slutet av 2011 fans det 133 publika tankställen för fordonsgas i Sverige. Vill du veta var tankställena finns, sök på: 2,0 1,5 Vad kostar det att tanka? På hemsidan gasbilen.se kan man se de aktuella priserna på fordonsgas i Sverige och man gör även jämförelsen med bensinpriset. Februari 2012 var snittpriset i landet 13,70 kr/nm3 1, Källa: biogasportalen.se

3 Gör biogasen mer tillgänglig Vårt samhälle står inför flera stora utmaningar under de närmaste åren. Det handlar främst om tre stora E: Energi, Ekonomi och Ekologi. Biogasen är en viktig pusselbit i omställningen av vårt samhälle och hjälper oss åt rätt håll när det gäller alla tre E:na. Med ett bensinpris på över 15 kronor borde till och med den allra mest klimatskeptiske personen förstå de stora fördelarna med att avsluta vårt oljeberoende. De forskare som är insatta i oljeproduktionen är överens om att vi nu förbrukat ungefär hälften av den utvinningsbara oljan, och att det dessutom är den mer lättåtkomliga halvan som vi pumpat upp. Den olja vi vill använda i framtiden kommer kosta allt mer att få upp ur jorden, och vi måste få upp den från allt större djup, ofta från flera kilometer. Utvinningen av olja har de senaste åren nått ett maximum på cirka 82 miljoner fat olja per dag. Från och med nu lär det långsamt bli allt mindre olja på världsmarknaden att dela på, och det är dessutom fler människor som har blivit beroende av de fossila energislagen; olja, naturgas och stenkol. För jordens framtida klimat skulle en av de allra mest förödande sakerna vara oljeutvinning i Arktis. Det är vår överkonsumtion av olja och andra fossila bränslen som orsakat att isen i Arktis smälter, och nu när isen försvinner tänker vi förvärra situationen ytterligare. Våra barn och barnbarn lär i så fall döma oss hårt för vår egoism och kortsiktighet. De av oss som kör på biogas gör alltså dubbel klimatnytta Tidningen Biogas ges ut av BiogasMitt, Ansvarig utgivare: Ulla-Karin Enbom, Gävle Dala Energikontor Produktion: Baringo Reklam & Kommunikation AB Foto: Albin Bogren & istockphoto Illustration: Ewa Salmi Tryck: Tryckeribolaget i Sundsvall Upplaga: ex Tidningen trycks på miljövänligt papper. Vår regering pratar om att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta Men det finns ingen anledning att vänta ytterligare 18 år. Bensin och diesel måste fasas ut så fort som det bara går, under det här årtiondet. Vi lär behöva flera olika drivmedel för att lösa det. Elektricitet tror jag själv blir det viktigaste alternativet för mindre fordon, men för större bilar, bussar och lastbilar är biogasen svårslagen. Biogasen är ju dessutom ett stort problem för klimatet om vi inte använder den som bränsle! Biogas, dvs metan, är drygt 70 gånger värre än koldioxid i ett tjugoårsperspektiv. Använder vi biogasen i våra fordon kan man till och med säga att man går i klimatvinst. Låter vi vårt komposterbara avfall förmultna utan att samla in biogasen får vi en mycket större påverkan på klimatet än om vi förbränner den i våra fordon. De av oss som kör på biogas gör alltså dubbel klimatnytta. Dels minskar vi på oljeanvändningen och dessutom utnyttjar vi den energi som finns i vårt avfall. Men för att det ska bli möjligt behöver politiker och beslutsfattare här i Gävleborg och Dalarna ta sitt ansvar och göra biogasen mer tillgänglig för dem som vill bidra till en bättre värld. Pär Holmgren tv-meteorolog Innehåll 2 Fakta 3 LEDARE 4 Framtidens arbetskraft finns på Högskolan i Gävle 6 Biogasprocessen - från råvara till användning Biogasbilar 2012 När gasen kom till stan Kodynga blir energirik gas Biogas Siljan kan snart bli verklighet Växande marknad för biogas antalet stationer ökar SSAB skapar unika möjligheter för biogastrafik i Dalarna Hälsingarna går olika vägar med sitt avfall Vanliga frågor om Biogas Gävleborna trivs med gasbussarna Familjen Lord har biogas i tanken Biogasen växer i Gävleborg och Dalarna Bortfallet av restprodukter från Spendrups blev pilotförsök för Björnhyttan Varför producerar vi inte våra egna drivmedel? 28 BiogasMitt - Biogasplattformen i Dalarna och Gävleborg

4 Framtidens arbetskraft finns på Högskolan i Gävle Självklart är jag intresserad av miljöfrågor. Miljön präglar allt i vårt samhälle. Studenterna vid Högskolan i Gävles nystartade utbildning i Miljöteknik är eniga om att miljö är framtiden också på arbetsmarknaden. Efter fyra års utbildning har de alla mycket stora chanser att få jobb. Idag känns det helt naturligt att sortera förpackningar, matavfall och annat till återvinning. Vi är många som gör det, något som lett till att Sverige är ett av de ledande länderna i världen när det gäller att ta hand om avfall på ett miljöriktigt sätt. En utmaning för framtiden är dock att avfallsmängderna växer medan de ändliga naturresurserna minskar. För att få till exempel avloppsrening och vattenförsörjning att fungera, också i framtiden, krävs underhåll, modernisering och innovativ utveckling av de tekniska systemen. Något som Högskolan i Gävle tagit fasta på. Miljö har tidigare ingått som ett inslag i flera av våra utbildningar, men Miljöteknik är ett mer renodlat program med helhetsperspektiv. Det är dessutom inriktat på kretsloppsfrågor vilket tydliggör studenternas kunskaper för en framtida arbetsgivare, säger Ola Eriksson, lektor vid Högskolan i Gävle. Näringslivet i regionen har varit delaktiga i utformningen av utbildningen. Detta för att försäkra sig om att få med de delar där man spår ett framtida kompetensbehov. Vi kan till exempel se att landets länsstyrelser, som ofta ansvarar för tillsyn av de här frågorna, står inför stora pensionsavgångar och därmed ett stort kunskapstapp. Att ersätta fossila drivmedel med biogas ger en betydande klimatnytta Och i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt måste man också hänga med, säger Ola Eriksson och fortsätter: Att vi kan söka ett nära samarbete med näringslivet ser vi som den mindre högskolans kanske största fördel. Nu säkrar vi att högskolan utbildar rätt kompetens för regionen. Den fyraåriga utbildningen varvar studier med arbete under planerade perioder, en så kallad Cooperative Education (Co-op). Studenterna får därmed möjlighet att söka en plats hos de företag som anmält sitt intresse, för att där omsätta teori i praktik. Det var en av anledningarna till att jag bestämde mig för att söka utbildningen, säger Carolina Frisk, Gävle-tjej som tröttnat på tillfälliga anställningar och arbetslöshet. En fjärdedel av utbildningen är tänkt som praktiskt arbete, förhoppningsvis på ett och samma ställe. Gör du ett bra jobb ökar det självklart dina chanser att bli anställd efter examen, fortsätter hon. Klasskompisen Daniel Johansson håller med. Att företagen varit med från början känns bra. Just nu har vi fler intresserade företag än vi har studenter, säger han med ett skratt. Den första kullen miljöteknikstudenter är tio, men Ola Eriksson tror på utbildningen och dess möjlighet att växa. Studenterna likaså. Den här typen av utbildning är en av nycklarna för vår region. Storindustrierna förbrukar mycket vatten och får mycket avfall i sin produktion. Att jobba med en omställning till större energieffektiviseringar är framtiden, säger Daniel Johansson. I utbildningen ingår förstås också att lära sig mer om klimatsmartare bränslen som biogas. Studenterna stöter på biogasen i flera kurser, som en viktig del av det moderna kretsloppstänket. Att ersätta fossila drivmedel med biogas ger en betydande klimatnytta. Det finns hur mycket forskning som helst som stödjer det, säger Ola Eriksson. Under utbildningen har eleverna, förutom de teoretiska studierna, bland annat gjort ett studiebesök vid en biogasanläggning i Uppsala samt deltagit i en gaskonferens som arrangerats i Gävle. Jag tror inte att allmänheten vet så mycket om biogas, det gjorde inte vi heller när vi började, säger studenten Frida Öholm från Gävle. Idag vet vi att biogas är framtiden. Enda problemet är att vi aldrig kan få de volymer vi behöver med enbart biogasen. Däremot kan en palett med positiva energikällor ersätta de sämre, som kol och olja. Vi står bakom BiogasMitt 4

5 Sweco är ett internationellt teknikkonsultföretag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster under devisen Sustainable engineering and design. Varför stödjer ni BiogasMitt? Genom vårt stöd till Biogasmitt bidrar vi till spridningen av kunskap och idéer om hållbara lösningar inom samhällsbyggnad. Vi knyter även kontakter och får möjlighet att diskutera biogasfrågor i ett spännande nätverk. Högskolan om biogas Carolina Frisk, 30 år, Gävle: Den här utbildningen ger mig en chans att vidareutbilda mig, bo kvar i Gävle och få jobb. När vi besökte Uppsala hade man slagit ihop verksamheten för vatten och avfall för att satsa på biogas. Nu och i framtiden kommer kompetens kring vatten-, avlopps- och avfallsteknik att behövas. Vår utbildning känns verkligen skräddarsydd för framtida behov. Fakta! Miljöteknik är ett nytt fyraårigt program vid Högskolan i Gävle. Utbildningen har en inriktning på vatten, återvinning och energi och vänder sig till den som vill jobba med exempelvis vattenrening, avfallshantering, miljöbedömning eller som miljökonsult. Efter examen finns möjlighet till studier på avancerad nivå samt forskarstudier. Miljöteknik är en så kallad Co-op utbildning (Cooperative Education) där en fjärdedel av tiden är arbetsperioder ute på ett företag. Studenterna ansvarar själva för att söka den plats de önskar, men flera av näringslivets intressenter samarbetar med Högskolan för att hitta kompetent arbetskraft. Det är även möjligt att läsa utbildningen på tre år, utan arbetsperioder. Daniel Johansson, 20 år, Hofors: Ibland kan jag känna att en utbyggnad av infrastruktur för biogas bereder väg för det sämre och dessutom fossila bränslet naturgas. Där finns så många intressenter med stora ekonomiska intressen och där gäller det att vara på sin vakt. Pratar man gas idag är det ju ofta naturgas som kommer i första rummet det är förvirrande. Därför är det viktigt att vi har ett kritiskt förhållningssätt till utvecklingen. Frida Öholm, 23 år, Gävle: När vi var på konferens om gas var det svårt att hänga med kring vad som var naturgas och vad som var biogas. Ska biogasen slå igenom hos allmänheten krävs en opinionsbildning på marknivå. Idag är sopsorteringen helt naturlig för oss, alltså går det att påverka människor att jobba för miljön. Vi kan inte bara minimera avfallet, vi måste dessutom spara energi, och där krävs att människor förändrar sin inställning vilket är mycket svårare. Ola Eriksson, lektor vid Högskolan i Gävle: Kommunerna är nyckelintressenter vad gäller biogasens utveckling, inte minst då de är såväl stora förbrukare som tillförare av energi. Det är livsviktigt att våra politiker har kunskap att ta strategiskt riktiga beslut som håller för framtiden. Kanske kan våra studenter göra en insats låna en biogasbuss och resa runt i regionen under parollen grönt och fräscht Vi står bakom BiogasMitt 5

6 Biogasprocessen - från råvara till användning LANTBRUKSPRODUKTER Gödsel - Energigrödor - Restprodukter Lantbruken i Gävleborg och Dalarna betyder mycket för att skapa kretslopp mellan stad och land. Via lantbruken återför vi även rötresten från biogasanläggningen tillbaks till våra åkrar. AVFALL Hushållsavfall - Industriavfall - Avfallsdeponier Sedan en tid finns ett nationellt mål som säger att 35 procent av vårt matavfall från storkök, livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll ska behandlas biologiskt år Att ta hand om matrester och matavfall hör alltså framtiden till. Matresterna från exempelvis skollunchen omvandlas till biogas som bilar och bussar kan tankas med. TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL AVLOPPSSLAM Vid biologisk behandling av t e x avloppsvatten tas restprodukten om hand på ett miljöriktigt sätt och sluter näringskretsloppet. Detta ger en miljövinst i sig och är en förutsättning för det uthålliga samhället. Rötkammare och uppgraderingsanläggning Avfall, gödsel och restprodukter blandas i en rötkammare/biogasreaktor, där biogasen bildas genom att bakterier bryter ner det organiska materialet i en syrefri miljö. Biogas består huvudsakligen av metan. Exempel; Du handlar din mat, som i många fall producerats av våra lantbrukare, sorterar och slänger ditt avfall, som vi sedan behandlar biologiskt. I anläggningen kommer matavfallet att sönderde- Vi står bakom BiogasMitt 6

7 Framtidsscenariot! Biogas blir en del av regionens energiförsörjning. Vi producerar biogas från avfall, gödsel och restprodukter, men även från jordbruksgrödor i stor omfattning de kommande åren. Vi producerar drivmedel till bussar och bilar och vi producerar värme och grön el. Vi sluter kretsloppet genom att återföra näringen till våra åkermarker. Vi skapar tillväxt och nya arbetstillfällen i Gävleborg och Dalarna. Vi värnar om vår närmiljö! BIOGAS Industriprocesser - Värme - El Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid. I dess grundform kan den direkt användas för uppvärmning och för elproduktion. Vanligt är att industrilokaler värms med biogas. Den gröna elen som produceras kan exempelvis användas för att driva elfordon. TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL UPPGRADERAD BIOGAS FORDONSBRÄNSLE Uppgraderad (renad) biogas består till 98% av metan och används som fordonsbränsle. Vid uppgraderingen höjs energivärdet genom att koldioxiden tas bort. Biogas är alltså ett av det mest miljövänliga fordonsbränslen som finns eftersom det är ett bränsle som produceras av enbart förnybara råvaror. Detta gör att utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten minskar markant. las och blötas upp så att det blir pumpbart. Föroreningar som plast och kartong avskiljs. Därefter behandlas matavfallet i en rötkammare/biogasreaktorer. Slutprodukten blir rågas som i huvudsak består av metan och koldioxid. RÖTRESTER Rötslam - Högkvalitativt biogödsel Efter att biogas utvunnits ur olika typer av biomassa återstår rötrester som i sin tur kan delas upp i olika gödselkvalitéer. Högvärdig biogödsel kan användas vid matproduktion och lågvärdig kan användas t ex vid gödsling av energigrödor. Biogödsel reducerar behovet av konstgödning,som är energikrävande att producera. Uppgradering av biogas: När biogasen ska användas som fordonsbränsle krävs rening av korrosiva ämnen, partiklar och vatten samt höjning av energivärdet genom borttagning av koldioxid. Reningsprocessen kallas uppgradering. När biogasen uppgraderats innehåller den omkring 98% metan och endast 2% koldioxid och kvävgas. Vi står bakom BiogasMitt 7

8 VOLKSWAGEN Up VOLVO V 70 AFV Bi-fuel Biogasbilar 2012 Gasbilen är en miljöbil och du som kör en gasbil gör en god insats för vår miljö. En gasbil kostar ungefär lika mycket som motsvarande dieselbil i inköp. Du som kör en gasbil kan ha ett gott samvete dessutom får du också ta del av olika miljöbilsförmåner. Väljer du till exempel en gasbil som tjänstebil får du en reducering av förmånsvärdet med 40 procent. Gasbilar är naturligtvis miljöbilsklassade och har därmed fem års skattebefrielse. De flesta gasbilar har två bränslesystem ett för gas och ett för bensin. De fungerar i stort sett precis som vanliga bensin- och dieselbilar, förutom att räckvidden med respektive bränsle oftast är kortare. Den sammanlagda körsträckan på bensin och gas är dock vanligtvis längre än med motsvarande bensinbilsmodell. Detta gäller för alla personbilsmodeller och de flesta lätta transportfordon. Några transportfordon har bara gastankar, men det behöver normalt inte bli ett bekymmer eftersom sådana fordon används vid mer bestämda sträckor, så som till exempel för stadsbussar och sopbilar. Antal rullande gasbilar i Sverige Antalet gasdrivna personbilar i trafik i Sverige, den 31 dec 2011 var cirka Gasdrivna lastbilar var cirka 6300, den 31 dec 2010 (senast tillgängliga uppgift) och gasdrivna bussar vid samma tidpunkt cirka Nedan följer ett urval av nya gasbilar på marknaden Subaru Outback Boxer-CNG och Legacy Boxer-CNG Tankarna är lika stora på både Outback och Lagacy, där den sammanlagda körsträckan är 120 mil, fördelat på 40 mil (16,5 liter) metan och 80 mil (65 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen är 153g/km. Volkswagen eco up! Den sammanlagda körsträckan är 55 mil, fördelat på 35mil körsträcka på metan och 20 mil blyfri 95. Koldioxidutsläppen är 86 g/km. Volkswagen Passat TSI 150 EcoFuel Den sammanlagda körsträckan är 95 mil, fördelat på 49 mil (21 liter) metan och 46 mil (31 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen är 117g/km. Fiat Doblò Den sammanlagda körsträckan är 62,5 mil, fördelat på 32,5 mil (16,5 liter) metan och 30 mil (22 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen för Fiat Doblò är 134 g/km Fiat Punto Den sammanlagda körsträckan är 101 mil, fördelat på 31 mil (16,8 liter) metan och 71 mil (45 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen för Fiat Punto är 115g/km. Opel Zafira Tourer Den sammanlagda körsträckan är 68 mil, fördelat på 53 mil (21 liter) metan och 15 mil (14 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen är 129g/km. Volvo V70 Bi-Fuel Den sammanlagda körsträckan är 105 mil mellan tankningarna, fördelat på 25 mil (18 liter) metan och 80 mil (70 liter) blyfri 95. Koldioxidutsläppen är 129g/km. källa: VOLKSWAGEN Passat 8

9 Motorn i en gasbil kräver inte de tätare serviceintervaller som etanoldrivna bilar gör. Största skillnaden ligger i insprutningssystemet, som är metangasoptimerat. Motoreffekten vid gasdrift är på nyare bilmodeller lika hög som vid bensindrift. De flesta modeller startas på bensin och slår automatiskt över till gasdrift efter några sekunder. Passat Sedan EcoFuel drar 3,5 kilo gas per 100 km vid landsvägskörning. Maximal räckvidd med gastanken på 21 kilo (135 liter) och bensintanken på 31 liter är över 90 mil. Vid körning på 100 procent biogas är utsläppet cirka 20 gram koldioxid per kilometer. De blå fordonsgastankarna rymmer i det här fallet, en Passat EcoFuel, 21 kg gas, vilket man kommer 45 mil på. Det finns också en extratank för bensin som rymmer 31 liter. Bilen växlar automatiskt till bensindrift om gasen tar slut. Att tanka gas är lika enkelt som att tanka bensin, du ansluter ett munstycke till bilens gasnippel och fyller tanken på en vanlig personbil på 2 4 minuter. VOLKSWAGEN Touran TSI 150 EcoFuel CNG Mercedes Benz B Class pumpmunstycke SUBARU Outback Fiat punto Evo VOLKSWAGEN Touran 9

10 Fråga Ställd till Jonas Stenfeldt, VD på SBI Ekogas? Varför är det inte skyltat från E4:an till biogastankstället? Att sätta upp skyltar vid E4 är mycket dyrt i förhållande till den volym som idag tankas av privatbilister. Det finns däremot mycket bra kartor eller appar där det enkelt går att hitta alla tankstationer för biogas i hela Sverige. När gasen kom till stan Om det är någon som kan biogasens historia i Gävle, så är det Per-Arne Vahlund, tidigare marknadschef och vice VD på Gävle Energi, numera VD på Gavlefastigheter. Han var projektledare när biogasprojektet i Gävle genomfördes, och fingasen kom till stan. Ifebruari 2009 beslutades att ett biogasprojekt skulle påbörjas i Gävle, för att skapa egen produktion av biogas i samarbete med Gästrike Återvinnare och Gästrike Vatten. Glappet mellan Uppsala och Sundsvall behövdes fyllas och det fanns en god marknadspotential i regionen. Det var på den vägen som Swedish Biogas International, SBI, kom in i bilden. De är ett privatägt bolag som designar, bygger, äger och driver biogasanläggningar på ett flertal platser. De är idag marknadsledande producent av biogas i Sverige. I Gävle bildades dotterbolaget SBI Ekogas, där SBI står för 51 procent av ägarandelarna, och Gävle Energi för 49 procent. Det har gått väldigt snabbt i jämförelse med många andra kommuner. En av framgångsfaktorerna har varit bra samspel och samarbete mellan den politiska ledningen och kommunens tjänstemän som har kortat beslutsvägarna, berättar Per-Arne. På Duvbacken i Gävle står nu produktionsanläggningen klar, på mark arrenderad av Gästrike Vatten. Där uppgraderas biogasen från reningsverket till fordonskvalitet, en process där koldioxiden avlägsnas så det blir cirka 97 procent metan. Den uppgraderade gasen transporteras sedan till tankstationen på Utmarksvägen. Whisky och kaffe, potentiella samarbetspartners Till dagens produktionsanläggning svarar rötslam från reningsverket för hela substratmängden, det vill säga råvaran. Men det finns många industrier i regionen som kan vara potentiella framtida samarbetspartners. Ja, vi har ju vårt insamlade matavfall, Mackmyra Whisky, Gevalia och Alborga potatisskaleri för att nämna några. Ambitionen finns att ta tillvara restprodukter och utvinna biogas, ur miljösynpunkt vore vinsterna stora, men samtidigt är det marknadstillväxten som styr hur projektet går vidare. Idag sorterar nästintill alla hushåll i Gävle matavfall i bruna påsar under diskbänken. Matavfallet blir sedan kompostjord som används i parker och planteringar. På vissa biogasanläggningar i Sverige används matavfallet till att producera biogas istället. Jonas Stenfelt, VD på SBI Ekogas menar att det är en möjlighet i framtiden. 10

11 Allt eftersom marknaden nu växer skapar det förutsättningar för att komma vidare med en investering i ytterligare biogasproduktion Vi har nu tagit första steget i en utveckling av den regionala marknaden genom investeringar i både tankstation och uppgradering av biogas från reningsverket. Allt eftersom marknaden nu växer skapar det förutsättningar för att komma vidare med en investering i ytterligare biogasproduktion. Östersunds biogasbussar rullar i Gävle All biogas som produceras i anläggningen används till drivmedel av bussar, taxifordon och personbilar. Per-Arne Vahlund Stadsbussarna är primärkund av gasen, det är också anledningen till att den enda tankstationen som finns i Gävle är belägen vid bussdepån på Sörby Urfjäll. Stadsbussarna Sverige AB som driver linjetrafiken i Gävle och Östersund har idag fem egna gasbussar i Gävle, och det finns planer på fler, enligt Henrik Nyquist på Stadsbussarna. Dessutom har Östersund lånat ut fyra ytterligare gasbussar till Gävle, för uppe i Jämtland har biogasutvecklingen inte gått med samma fart. Nej, det stämmer. De har ännu så länge för lite gas för att driva busstrafiken, och då är det ju bättre att några av våra Östersundsbussar får rulla i Gävle än inte alls, säger Henrik. Backupsystem Det finns idag ett backupsystem som sätts in ifall biogasen skulle ta slut. När tekniken var ny hände det ibland att bussarna fick problem, men i samförstånd med Stadsbussarna löste vi oftast problemen, enligt Per-Arne. Idag finns det tre gasflak för biogas, men det finns planer på att bygga en reservtank, en så kallad LNG (Liquid Natural Gas). Det är Gävle Energi som driftar anläggningarna och som hela Det har gått väldigt snabbt i jämförelse med många andra kommuner tiden har koll på produktionen och distributionen. Jag vill verkligen ge dem en stor eloge, personalen på Gävle Energi är alltid mycket duktig, säger Per-Arne. Det har talats om ett till tankställe i Gävle, hur långt har de planerna kommit? I planen för biogasdistribution fanns en strategi för två tankställen. Dessa planer har blivit lite uppskjutna eftersom arbetet med produktionsanläggningen på Duvbacken upptagit all tid. Men de flesta är nog överens om att Gävle är i behov av ännu ett tankställe för en sak är säker, biogasen är här för att stanna. 11

12 Konferens på Gävletravet, Hästgödsel en framtidsresurs. Kodynga blir energirik gas Många lantbrukare i Gävle-Dala regionen börjar se möjligheten att tillvarata spillningen från sina djur för att skapa egna små ekosystem. Dyngan blir råvara till rötning, som sedan blir biogas och det näringsrika slammet blir sedan gödsel på åkrarna igen. Henrik Axelsson är projektledare på LRF och arbetar med att stötta biogasgrupper i Gävleborg och Dalarna. Han har koll på hur det går för alla lantbruksprojekt ute i regionen. Ja, det är mycket på gång just nu. Det händer grejer i Söderhamn, Säter, Bollnäs och Vansbro. Kalkylen på att bygga egna gårdsanläggningar är inte så god, så därför faller det sig naturligt att gå samman och satsa på gemensamma biogasanläggningar. Det är väldigt positivt. Fordonsgas Biogasen som produceras ska primärt användas för drivmedel av fordon. Men lantbrukarna ser även andra möjligheter, exempelvis att förädla gasen till biodiesel som kan användas för att driva den egna maskinparken. Eller så går det att göra varmvatten. Varför eldar man inte bara dynga direkt för att få värme, istället för att röta först och sedan använda gasen för uppvärmning? Bra fråga, tekniskt skulle det fungera med fastgödsel. Men restprodukten av rötningen, det som kallas biogödsel, är så värdefull och näringsrik så den läggs ut på åkrarna igen. Utsikterna är goda att hitta en lämplig plats för en anläggning Mejeriavfall i biogasprocessen Eftersom allt som har vuxit någon gång går att göra biogas av så finns det flera möjligheter. I Säter har lantbrukarna sett på möjligheten att använda restprodukter från det lokala mejeriet i en biogasproduktion. Det har gjorts en förstudie och kalkylen visar att det skulle komma att bli en lönsam affär. En styrelse har utsetts och förhandlingar har påbörjats med en biogasaktör för att få igång ett samarbete. Lantbrukarna har haft fullt upp med Milko-Arla uppköpet men nu blir nästa steg att bilda ett bolag och ansöka om miljötillstånd, berättar Henrik. Utsikterna är goda att hitta en lämplig plats för en anläggning. Gårdarna ligger tätt i Säter, med cirka 1 ½ mils radie, därmed skulle det inte bli långa transportsträckor av råvaran. Kalkylen visar att cirka 2000 personbilar skulle kunna drivas på den gas som produceras. Sedan förstudien gjordes har också marknadsläget ändrats. Planen var då att lägga gasen på flak och sälja den i Mälardalen, men nu börjar det finnas biogaskunder lokalt i Dalarna. Vallgröda I Bollnäs finns också ett biogasinitiativ men här är utsikterna i kalkylen något sämre på grund av längre avstånd mellan gårdarna. Men här finns då istället vallgrödor som ändå förbättrar utsikterna avsevärt, berättar Henrik. Vallgröda ger förhållandevis stor avkastning och går att lagra som ensilage, som sedan läggs in i rötkammaren för att öka produktionen. Syftet med denna produktion är också primärt att göra fordonsgas som beräknas försörja 1500 personbilar, men det finns även planer på att använda biogasen till kylanläggningen i Henrik Axelsson Bollnäs bandyhall. Pizzadeg går också att röta Hur har det då gått i Vansbro sedan sist? Biogas Mitt Magasinet berättade då om planerna på att använda resterna från Procordias pizzaproduktion till rötning. Vansbro Biogas AB har bildats och de har fått sitt miljötillstånd klart. Det utfärdas av Länsstyrelsen och föregås av en mängd olika rapporter och undersökningar, därför tar det i genomsnitt ett år att få igenom. Det är inget konstigt egentligen, det är viktigt med säkerhet vid biogasanläggningar. Nu är det själva affären som ska till. De har ansökt om investeringsstöd hos Länsstyrelsen, men i vår förväntas det komma nya regler på hur mycket bidrag som kan beviljas. Det brukar motsvara 30 procent av investeringen, men har ett takbelopp på 1,8 miljoner. Det är taket som eventuellt ska höjas eftersom det blir ett litet belopp i sammanhanget när en stor anläggning byggs. Det tar tid att bygga biogasanläggningar, men jag skulle tro att för Vansbros del kan de vara i produktion redan 2013, avslutar Henrik. 12

13 Biogas Siljan kan snart bli verklighet En satsning på biogas kräver stora investeringar i en start. Samarbete över gränserna kan vara lösningen som får kalkylerna att gå ihop. I Dalarna har sju mindre kommuner samlats under arbetsnamnet Biogas Siljan. Och nu händer det saker. Inge Östlund är före detta kommunalråd och en aktiv politiker i Rättvik. Han är utan tvekan kommunens starke man som hälsar familjärt på alla han möter längs sin väg till lunchrestaurangen. Inges personliga engagemang i biogas som alternativt bränsle, är en viktig anledning till att frågan förts upp på agendan i småkommunerna runt Siljan. Engagemanget har gjort att han läst in sig på ämnet och själv insett betydelsen av att lokala politiker gör just det. Det finns en otrolig brist på kunskap runtom i våra kommuner. Om politikerna inte lär sig mer om ämnet kommer vi aldrig att nå målen. Jag menar, det är svårt att göra rätt, säger Inge Östlund utan omsvep. Man ska inte bara göra rätt investeringar, de ska göras i rätt tid också. Annars kan man ta fel beslut, köpa in fel teknik, underdimensionera sin anläggning eller isolera för dåligt. Biogas har en rad punkter som är både kritiska och komplicerade, Idag finns en efterfrågan på gas som inte fanns tidigare fortsätter han. I Rättvik tog planerna på en biogasanläggning sin början redan i slutet av 90-talet. Då fick företaget Siljans Chark, beläget mellan Rättvik och Mora, tillstånd att bygga en anläggning för att ta hand om sina mjuka slaktrester närmare bestämt 120 ton per vecka. Det mjuka avfallet innehåller mycket näring och kan efter rötning bli ett utmärkt gödningsmedel för jordbruket. Men investeringen i en egen anläggning blev för stor och Siljans Chark valde istället att knyta ett samarbete med Linköpings kommun kring avfallet. En lastbil per dag fraktar nu slaktresterna till södra Sverige för rötning. Bara det avfallet driver 32 stadsbussar i Linköping, berättar Inge Östlund. För fyra år sedan kom så idén om att avfallet från Siljans Chark, tillsammans med avfall från Naturbruksgymnasiet samt ett större lantbruk i Rättvik, skulle kunna ge underlag till en egen biogasanläggning. Vi såg givetvis att ju mer vi stoppar in för rötning desto större utfall i slutänden. Vi räknade på att använda biogasen för drivmedel i regionen och ju mer oljepriserna stiger borde satsningen bli lönsam efter ett visst antal år, säger Inge Östlund. Men för att klara investeringen ville man ha med fler. En dialog med grannkommunerna inleddes, i första hand för att komma åt deras komposterbara avfall. Underlaget blev ändå för litet, berättar Inge Östlund. Vi insåg att vi behövde ännu fler kommuner. Så vi vidgade perspektiven lite längre än de närmaste grannarna. Projektet, som nu gick under arbetsnamnet Biogas Siljan, inledde en förstudie med målet att utreda om ett bygge av en eller flera biogasanläggningar i regionen skulle löna sig. Rättvik, Leksand, Gagnef, Mora, Orsa, Malung/Sälen samt Älvdalens kommuner bestämde sig alla för att vara med. Den första utredningen visade på lönsamhet för oss. Allrahelst om vi la anläggningen vid Siljans Chark som är centralt placerad i regionen. Det skulle bland annat ge oss minst antal tonkilometer för transporter, berättar Inge Östlund. De hårda charkrester, som idag skickas till Karlskoga för förbränning, var också en unik fördel. Skulle vi istället Inge Östlund, politiker och före detta kommunalråd i Rättvik, har länge arbetat för att kommunerna runt Siljan ska samarbeta kring en egen biogasanläggning vid Siljans Chark. Två utredningar pekar på lönsamhetsvinster och nu är Biogas Siljan på väg att bli verklighet. Foto: Lennart Edvardsson, Rättviks Bildarkiv förbränna dem i vår egen anläggning fick vi tillgång till överskottsenergi att återföra till processen. Många biogasprojekt faller just på det man har inte tillräcklig energi för att ge processen verklig lönsamhet. De positiva resultaten togs dock inte emot med öppna armar bland kommunerna. Viss kritik framfördes mot just naiviteten och blåögdheten i utredningens slutsatser, och Biogas Siljan valde därför att göra ytterligare en utredning. Den bekräftade att siffrorna höll. I samma skede reste vi till Skellefteå för ett studiebesök i en relativt nybyggd anläggning däruppe. Det blev en kick, en förlösande faktor som gjorde att lågan började brinna på allvar hos alla inblandade, berättar Inge Östlund. Såhär är det i politiken. Det stöts och blöts och man blir trött ibland. Men så plötsligt kommer insikten att det här är genomförbart. Idag tror jag att alla är glada för att vi låtit det hela ta tid. Förhoppningsvis tar vi nu klokare beslut gällande vår framtid som också kan spara miljoner för oss, fortsätter han. Samstämmigheten kring att satsa på en biogasanläggning vid Siljans Chark finns nu förankrad i samtliga sju kommuner. Projektet går vidare med målet att övertyga var kommuns fullmäktige till beslut. Under den här perioden har det hänt så mycket som hjälper oss att få politikerna med oss. Idag finns en efterfrågan på gas som inte fanns tidigare. Våra bussbolag är intresserade liksom flera industrier i vår närhet som behöver reservgas för sina anläggningar, säger Inge Östlund. Fler och fler har insett att vi inte längre kan ta enbart den lättaste vägen. Vi måste också hitta den rätta vägen till ett förnybart bränsle. 13

14 Växande marknad för biogas antalet stationer ökar Boden Tankställena på biogaskartan E4 blir bara fler och fler, under 2011 beräknades att fordonsgasen Skellefteå ha ersatt bensin och diesel motsvarande cirka personbilar. Nu har även Gävle fått sitt första tankställe för fordonsgas, och på ett år femfaldigades försäljningen. Boden Östersund Ickholmen Säter Brunna Fakta E14 Så här ser Vägverkets skylt för fordonsgas ut, Hudiksvall oavsett om det är biogas eller naturgas. CNG står för Compressed Natural Gas. Söderhamn Krylbo Sala Gävle Sundsvall Vill du ha information om gasbilar, fordonsgas och var tankställena E4 ligger? Besök webbplatsen gasbilen.se Uppsala E4 Appen Gasmacken är ett program som automatiskt hämtar en uppdaterad lista över gasmackar i Sverige och Europa och presenterar den på en karta. Försäljningen av fordonsgas i Gävleborgs län ökade med mer än 400 procent förra året, jämfört med år Detta motsvarar kubikmeter fordonsgas. Källa: Webfinanser! Östersund E14 Hudiksvall Söderhamn Sundsvall E4 E4 Skellefteå ad E20 kövde Västerås Eskilstuna E20 Katrineholm köping Mjölby Linköping E4 amn Jönköping nosjö Olofström Hässleholm Karlshamn Olofström ssleolm Karlshamn Kristianstad Åhus stad Värnamo lmhult Örebro Motala Nässjö Växjö 5 Nyköping Norrköping Planerade tankställen i Gävleborg och Dalarna»» Hudiksvall»» Vansbro E22»» Krylbo»» Brunna-Hedemora»» Säterbyggden mellan Säter och Borlänge»» Ickholmen mellan Rättvik och Mora»» Söderhamn Befintliga tankställen Kalmar E18 E4 Järna Västervik Arlanda Upplands Väsby 16 Stockholm Södertälje Visby Planerade tankställen Källa: taget ur studie gjord av Pöyry. Illustration tillagd av BiogasMitt E6 Munkedal Göteborg Vänersborg Uddevalla Lysekil Stenungsund Kungälv Mölndal Kungsbacka Varberg E18 Ullared E6 E20 Falkenberg Helsingborg Grästorp Lilla Edet Alingsås Halmstad Laholm Båstad Ängelholm Höganäs Landskrona Malmö Lund Trelleborg Vansbro Karlstad Mariestad Lidköping Skara Gislaved E4 Eslöv Dalby Svedala Ystad E20 Skövde Älmhult Värnamo Örebro Motala Åhus Ickholmen Säter Brunna Växjö Kristianstad Krylbo Västerås Sala Eskilstuna E20 Katrineholm Kalmar Gävle Trollhättan Falköping Vårgårda E4 Mjölby Linköping Partille Ulricehamn 14 Lerum 40 Borås Jönköping Nässjö Landvetter Mölnlycke Gnosjö 5 5 E22 E4 E18 Uppsala E4 Järna Nyköping Norrköping Västervik Arlanda Upplands Väsby 16 Stockholm Södertälje Visby Befintliga tankställen Planerade tankställen Källa: Illustration från Energigas Sverige Vi står bakom BiogasMitt 14 Gävle

15 Tomas Hirsch, chef för energiavdelningen på SSAB. SSAB skapar unika möjligheter för biogastrafik i Dalarna Idag rullar inga biogasbussar på gatorna i Dalarna. Och det är inte så konstigt, hela regionen är som en vit fläck på biogaskartan. Men diskussionerna pågår, ja de ljuder över hela bygden om att starta biogasproduktion. Ifebruari träffades Regionala kollektivtrafikmyndighetens nämnd och diskuterade ämnet. Beslutet blev att lyfta ärendet till direktion. I direktionen träffas alla kommunal- och landstingsråd. Det är väldigt positivt att frågan hamnar på politisk nivå, säger Björn Floresjö som är trafikchef på Dalatrafik samt tjänsteman på Regionala kollektivtrafiksmyndigheten (RKTM). Sommaren 2014 ska Dalatrafik göra en stor upphandling av bussbeståndet och de ser gärna att det köps in biogasbussar. Det skulle röra sig om tätortsbussarna i Falun och Borlänge samt eventuellt några andra ställen i länet. Totalt skulle det innebära ett 40-tal biogasbussar. Konsumtion kräver produktion Men för att kunna nyttja biogas måste den produceras någonstans. Borlänge Energi har gjort två förstudier för att undersöka möjligheterna till att använda matavfall för rötning och produktion av biogas. Det är också i det läget som de befinner sig idag när Biogas Mitt Magasinet pratar med Christian Olhans, som är avdelningschef på tekniskt stöd- och avfall. Det stämmer, ännu finns inga längre fortgående planer än så. Vi gör en kalkyl där vi tar hänsyn till en mängd faktorer som exempelvis vilka som skulle vara brukare av produkten. Så ni väntar in brukare av gasen innan ni satsar? Ja, vi måste göra det i den ordningen. Skulle det exempelvis visa sig att Dalatrafik köper in biogasbussar så får vi en helt annan situation. Då finns det brukare av den gas vi producerar. Det har förts diskussioner med Dalatrafik och sedan har kommunen en egen fordonspark som skulle komma att bli aktuell för biogas, säger Christian. Produktion av biogas kräver stora mängder substrat, råvara till rötning. År 2015 ska matsvinnet ha minskat med 20 procent enligt ett krav från regeringen. Borlänge Energi, som också är ansvariga för renhållningen i kommunen, har därför satt upp mål att minska matsvinnet. En sådan minskning skulle ha stora effekter på substratmängden. Konverteringen av olja till naturgas som SSAB genomför kommer att minska koldioxidutsläppen med 15 procent SSAB den perfekta backupen I regionen finns en annan aktör som skulle vara en intressant samarbetspartner. Storföretaget SSAB har en av sina produktionsanläggningar i Borlänge och håller just nu på att ersätta oljan i en del av produktionen till naturgas. Därmed får de igång en logistikkedja med naturgas, och skulle kunna vara den perfekta produktionsbackupen. Tomas Hirsch, chef för energiavdelningen på SSAB ser alla möjligheter till ett samarbete med Borlänge Energi. Javisst, vi har redan idag ett gott samarbete med Borlänge Energi och vår övergång till naturgas skulle absolut kunna möjliggöra för en backup. Övergången till naturgas handlar om att reducera miljöutsläppen. Konverteringen från olja till naturgas som SSAB genomför kommer att minska koldioxidutsläppen med 15 procent. Skulle ni likväl kunna använda biogas i er process? Absolut, ingen skulle märka skillnaden eftersom flytande biogas och flytande naturgas är exakt samma produkt, med olika ursprung. Men den naturliga avsättningen för biogas har blivit fordonsindustrin, eftersom det finns en helt annan betalningsförmåga. Skulle det i framtiden bli ett överskott av biogas skulle det kunna bli intressant för industrin, säger Tomas. Målsättningen är 2014 Ett backupsystem med naturgas är väldigt gynnsamt, så att inte bussar och andra fordon blir stående, vid ett gasunderskott. Siffror från AGA visar att andelen biogas i Stockholm under 2010 svarade för 62 procent, resterande var naturgas. Det återstår att se om busstrafiken i Dalarna kommer att köra på biogas framöver. Björn Floresjö är dock positiv. Ja, även om produktionen av biogas inte har kommit igång, så kan gasbussar rulla redan Men målet är självklart att de ska gå på biogas, och inte fossil naturgas, avslutar Björn. 15

16 Kan Hälsingland tillsammans hantera sitt avfall för produktion av fordonsgas? Kommunerna har gemensamt utrett frågan men väljer att gå olika vägar. I Söderhamn investerar man nu i en småskalig anläggning för det egna avfallet och rötslammet. Hudiksvall avvaktar för att se åt vilket håll utvecklingen går. Hälsingarna går vägar med sitt avfall Hudiksvall avvaktar för att välja rätt IHudiksvall värderas samarbete gällande avfallsfrågorna högt. Efter SWECO s förstudie kring avfalls- och biogasfrågan i Hälsingland har Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ljusdal och Nordanstigs kommuner fortsatt att träffas för att diskutera framtiden. Vi har ett avtal om samarbete som vi sätter stort värde på. De här frågorna är stora och strategiskt viktiga för framtiden. Självklart har vi större chanser att göra något bra ju fler som vill vara med, säger Nils-Ola Norlin, avfallschef i Hudiksvalls kommun. I Hudiksvall finns ett fullmäktigebeslut på att hushållen ska börja sortera sitt matavfall, men så länge man inte har någon lämplig mottagare som producerar biogas i regionen, så är det inte aktuellt. Vi har valt att inte gå fram så hårt. Vi sätter stor tilltro till att det under de närmaste åren kommer att hända mycket som har betydelse för vilken väg vi väljer. Sundsvall utreder just nu om man ska bygga en biogasanläggning, Gävle likaså. Söderhamn har valt att gå sin egen väg och satsa på en egen, mindre anläggning, säger Nils-Ola Norlin. Här finns alltså flera möjliga alternativ för att i framtiden förvandla Hälsinglands matavfall till biogas. Men än så länge fortsätter åtminstone Hudiksvall att skicka sitt osorterade Självklart väntar vi på den dag när vi har en anläggning i vår närhet som kan röta avfallet och göra biogas avfall till Sundsvall, där det i dagsläget används till produktion av fjärrvärme och el. Vi har precis avslutat en upphandling för insamling av hushållens avfall de närmaste två åren. I avtalet finns också en option på ytterligare två år, så där ingår ingen sortering av matavfallet, säger Nils-Ola Norlin. Självklart väntar vi på den dag när vi har en anläggning i vår närhet som kan röta avfallet och göra biogas. Och den dagen kommer, om det är vi alla övertygade, fortsätter han. För oss spelar det ingen roll om biogasen produceras i Sundsvall, Gävle eller någon annanstans. Huvudsaken är att vi kan använda den till fordonsgas och att vi kan göra det utan att äventyra hushållens ekonomi. 16

17 Vanliga frågor om Biogas olika Söderhamn satsar själva på biogas Söderhamns kommun har precis beslutat att bygga en biogasanläggning som kommer att köras i liten skala under hösten I avfallsplanen för 2009 fanns ett uppdrag att utreda vad som gick att göra gemensamt i biogasfrågan. Det föranledde en förstudie som utfördes av teknikkonsultföretaget SWECO. De tittade på en traditionell anläggning för biogasproduktion eftersom det innebär att man använder beprövad teknik med en sådan satsning. Resultatet av SWECOS förstudie var att kalkylen inte gick ihop, marknaden var för liten och det var läge att avvakta. Alternativet till en regional satsning var att varje kommun själva investerade i småskaliga anläggningar för att ta hand om det egna matavfallet och rötslammet. Söderhamns kommun ville gärna komma igång och satsa på en lokal produktion av biogas. De valde att tillsätta en utredning som gjordes av Björn Eriksson, tidigare VD på Söderhamn NÄRA. Björn tittade på en mindre anläggning och hur beräkningen skulle se ut för en sådan. Kalkylen visade på ett gott resultat och beslut fattades att bygga en biogasanläggning i Söderhamn. Substratmängden skall komma från matavfallet och avloppsslammet i kommunen. Söderhamn testar ny teknik som inte är så beprövad. Tekniken går att göra i byggsatser, så att försöken kan göras i etapper. Målsättningen är att Målsättningen är att den biogas som produceras ska uppgraderas till fordonsgas den biogas som produceras ska uppgraderas till fordonsgas. För att möjliggöra det måste det byggas en uppgraderingsanläggning och det kommer att bli en process i sig att upphandla och ansöka om bygglov. 1. SÄKERHET Gasbilen är minst lika säker som andra fordon! Biogasen är giftfri och har högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Risken för brand eller explosioner vid trafikolyckor är därför mindre än med bensin och diesel. 3. Gaspriser Priset på fordonsgasen ligger i genomsnitt minst 20% lägre än motsvarande bensinpris. Gaspriset är även lägre än dieselpriset. Med fordonsgas i tanken sparar du 2 3 kr/mil jämfört med bensin. 5. Mil jön Biogas är en förnybar energigas som huvudsakligen består av metan. I dagsläget är biogas det mest miljövänliga fordonsbränslet på den kommersiella marknaden! Kör du på ren biogas släpper du bara ut cirka 8 20 gram Co ² /mil. Utsläppen av tungmetaller är mindre jämfört med bensin. 7. Service Då fordonsgas är ett mycket rent bränsle innebär det mindre slitage på motorn. Detta kan tydligt ses på smörjoljestickan som endast blivit svagt missfärgad när bilens ordinarie serviceperiod närmar sig. Likaså kan man se att efter många tusen mils körning så är fortfarande avgasrörets insida fritt från sotpartiklar. 9. Bagageutrymmet I de allra flesta nyare gasbilsmodellerna har tankarna placerats under bagagerumsgolvet och tar inget kupéutrymme alls. Däremot finns det inget reservhjul det har ersatts med en däcklagningssats. 2. KOSTNAD En ny fordonsgasbil (personbil) kostar omkring kronor mer än vad en bensinbil gör, alltså ungefär lika mycket som motsvarande dieselbil. Det går också att konvertera vissa bilmärken till gasfordon. 4. Förmåner Om du köper en ny gasbil har du fem års skattebefrielse. På en tjänstebil får du dessutom 40 procent lägre förmånsvärde jämfört med motsvarande bensinvariant vid köp av gasbil, dock max kr/år. 6. Fordonsgas Fordonsgas är ett samlingsnamn för biogas och naturgas. Bäst för miljön är att köra på endast biogas, som är ett förnybart bränsle, men även naturgas är betydligt bättre än bensin och diesel 8. Tankställen Du kan tanka fordonsgas från Trelleborg i söder till Boden i norr. Se karta på Tank en Du kan köra mellan mil på en tank beroende av bilmodell och körsätt. Tar gasen slut så har personbilarna även en bensintank som ger ytterligare mils drift. Det tar mellan 2 4 minuter att tanka gas i en vanlig personbil 17

18 Trots att gasbussarna i Gävle inte skiljer sig särskilt mycket från de övriga, får Stadsbussarna många frågor och reaktioner från de resande. Vi anade inte att så många var både medvetna och positivt inställda till biogasen, det är härligt att se, säger VD Jürgen Lorenz. Fem av Gävles stadsbussar går idag på biogas. Både chaufförer och resenärer är mycket nöjda och Stadsbussarnas VD tror på en utveckling. Att köra kollektivtrafik på avfall är genialiskt, säger Jürgen Lorenz. Gävleborna trivs med gasbussarna 18

19 Bussarna går mjukt och fint i trafik. Faktum är att vi haft mindre problem med dem än med dieselbussarna. Inte ens under inkörningsperioden märktes några störningar, säger Jürgen Lorenz, VD för Stadsbussarna i Gävle. Bolaget ansvarar för Gävles stadstrafik sedan år 2010 och redan i upphandlingen kring trafiken fanns klara direktiv kring biogasen. Gävle var tydliga med sina krav om att minska andelen fossila bränslen. När vi svarade på upphandlingen visste vi att det skulle fungera att köra bussar på biogas eftersom det planerade tankstället var på gång att etableras, fortsätter Jürgen Lorenz. Samarbetet med Ekogas har också fungerat mycket bra. De har en tydlig ambition vilket är förutsättningen för att det här ska fungera. I Östersund där vi också är verksamma har man inte klarat det praktiska genomförandet. Där finns ännu ingen som kan leverera biogas till våra bussar. Gävles biogasbussar skiljer sig inte nämnvärt från de övriga bussarna i trafik. Förutom gasbehållaren på taket som gör att fordonen ställer vissa krav på infrastrukturen i stan. Vi försöker låta bussarna rulla längs så många linjer som möjligt, men det går inte riktigt överallt. Vi kommer till exempel inte under Järnvägsbron, berättar Jürgen Lorenz. Vill vi köpa fler bussar är det viktigt att vi låter tillverkarna mäta och kontrollera hur det ser ut i Gävle. Så att vi blir säkra på att trafiken kan fungera. Och fler bussar kommer det att bli. Enligt avtal med Gävle kommun ska ytterligare tio gasbussar vara i trafik år Från Stadsbussarnas sida finns en önskan om att fasa in dem tidigare än så. Vi har haft en otroligt positiv utveckling där antalet resande ökat med 17 procent under vårt första år Vi har haft en otroligt positiv utveckling där antalet resande ökat med 17 procent under vårt första år. Det ger oss förstås ökade möjligheter att köpa in fler bussar snabbare, vilket vore förnämligt, säger Jürgen Lorenz. Men då bussarna är dyra måste man också hålla sig à jour med utvecklingen. Finns det fordon med mindre bränsleutsläpp, vad händer med de eldrivna bussarna, med hybrider och så vidare. Gasen känns dock som en spännande möjlighet, inte minst om vi får möjlighet att köra bussar på kommuninvånarnas eget avfall. Den idén känns tilltalande, närmast genialisk. De nio gasbussarna körs varje kväll till tankstället på Sörby Urfjäll för att städas, tvättas och tankas. Idag finns endast tid till en så kallad snabbtankning av bussarna som görs på cirka minuter. Vi har en önskan om att kunna ställa upp bussarna för en nattvila och långsam tankning. Då skulle vi få in mer bränsle och klara av att köra längre på en tank, säger Jürgen Lorenz. Idag räcker en tank till cirka 35 mil i trafik. Dieselbussarna kan köra ungefär 59 mil och enligt Stadsbussarnas beräkningar skulle en natttankad biogasbuss klara att köra i 50 mil. Det fungerar mycket bra på Sörby men visst vore det positivt med ett publikt tankställe till i Gävle. Jag hoppas att Stadsbussarna är stor förbrukare av gas kan få fler att lyfta blicken och se möjligheterna, säger Jürgen Lorenz. Att dra med oss fler som börjar tänka miljövänligt är en viktig del av våra strategiska beslut. Där kan vi verkligen bidra. 19

20 Familjen Lord i Hagaström utanför Gävle kör en åttasitsig familjebil med gott om plats för de tre barnen. Men att bilen går på biogas är det inte alla som vet. När det finns ett miljövänligare och billigare bränsle på marknaden är det en självklarhet för oss, säger Martin Lord. Familjen Lord trivs mycket bra med sin Volkswagen Transporter som går på biogas. Barnen Hilmer 1 år, Albin 8 år och Vilgot 4 år gillar både att åka bil och tanka den. Familjen Lord har Med tre barn är bilen en viktig del av livet. I synnerhet om man, som familjen Lord, bor en bit både från jobbet och Gävle centrum. På garageuppfarten utanför villan står två bilar, en Ford Focus och en Volkswagen Transporter med plats för åtta passagerare. I dagsläget är två bilar ett måste, säger Sofia Lord och lyfter upp yngste sonen Hilmer som nyss fyllt ett år. Så här långt skiljer sig inte familjen från de flesta andra, men att ingen av deras bilar normalt går på bensin är däremot ovanligare. Vi var tidiga att söka alternativ till fossila bränslen. Vi köpte vår Ford Focus Flexifuel redan Det är en av de första serietillverkade bilarna som går på etanol, berättar Martin Lord. När familjen för några år sedan insåg att de behövde en bil till, så var biogasen ett närmast Vi var tidiga att söka alternativ till fossila bränslen självklart alternativ trots att det då inte fanns något tankställe i Gävle. Vi hade hört att det var på gång men vi ville köpa en biogasbil i alla händelser. Vår plan var att köra på bensin i väntan på gasen, säger Martin Lord. För oss var det inget problem. Tidi- gare bodde vi ju i Ockelbo och åkte till Gävle för att tanka etanol till Forden. Vi hade 100 liter i dunkar när vi åkte hem, fortsätter han och skrattar. Men familjen behövde inte vänta. För ett år sedan hittade de den begagnade bil de ville ha, en Volkswagen Transporter med både biogas- och bensintank. Ungefär samtidigt öppnade Gävle sitt första och hittills enda tankställe för gasbilar. Till en början med enbart naturgas i pumparna, men sedan i höstas kör nu familjen Lord på biogas. Att ha en fullstor bensintank som kopplar till, om gasen börjar ta slut, är nästan en förutsättning idag. Vill du åka norrut finns än så länge bara ett fåtal tankställen tyvärr, säger Sofia Lord. Det här innebär att familjens bil alltid har ungefär en halv tank bensin. Bilen går på bensin under den första minuten efter start för att sedan slå om till gas. Skulle familjen missbedöma trippmätaren och inte hinna till macken i tid behöver de inte få motorstopp. Bilen har en lysdiodvisare som visar hur mycket gas det är men vi går på trippmätaren. Det känns säkrare, vi vet att bilen går ungefär mil på en tank, 20