Nu krävs politiska. åtgärder. mer. Vi vill ha. valfrihet. Offentliga upphandlingar. Värdeforum. Brist på kapital

Transkript

1 Foto: Erik Mårtensson Vi vill ha mer valfrihet Offentliga upphandlingar Kvalitet måste vägas in Värdeforum Kvalitetsutveckling enligt Famna Brist på kapital En tillväxtbroms Nu krävs politiska åtgärder en politik så att alla kan konkurrera på lika villkor Lotta Säfström, ordförande Famna 2 Medföljer Dagens Samhälle november 2013

2 2 Famnas ordförande Lotta Säfström: Utökad mångfald kräver nya spelregler Vi som arbetar inom den idéburna sektorn har tidigare mötts med skepsis och en nedlåtande attityd där vi levt i skuggan av offentlig sektor. Här har en påtaglig förändring skett i positiv riktning, men ska vi kunna utvecklas och ta ett ännu större ansvar för vår gemensamma välfärd krävs politiska åtgärder. Om det inte görs är jag orolig för vår framtid. INLEDARE. Det säger Famnas ordförande Lotta Säfström, som sedan fyra år tillbaka arbetar som direktor på Göteborgs stadsmission. Hon menar att idéburna organisationer idag möts med respekt och är en viktig och ofta självklar del i mångfalden av aktörer inom vård och omsorg. Ja, jag har arbetat hela mitt vuxna liv inom den här sektorn. Jag var också med när Famna bildades för snart tio år sedan och det är ingen tvekan om att en attitydskillnad har ägt rum under de här åren. Allt fler, både politiker och tjänstemän, ser värdet av mångfald i arbetet med utsatta människor. Idag är det nog ganska få som inte ser att idéburna > Lotta Säfström, ordförande Famna. Foto: Henrik Enarsson krafter är viktiga aktörer vid sidan om den offentliga och privata sektorn. Lotta Säfström betonar samtidigt det faktum att idéburna verksamheter sannerligen inte är något nytt inom vård och omsorg. Långt, långt innan kommuner och landsting tog över det huvudsakliga ansvaret fanns dessa organisationer som verkade runt om i landet. Danvikshem som idag verkar inom äldrevården startade som hospital redan under Gustav Alla vill ha mångfald med den idéburna sektorn som en självklar del, men då måste vi också ha ett system som möjliggör det. Vasa. Ersta diakonianstalt startade på 1850-talet och har verkat inom sjukvården ända sedan dess. Och jag kan räkna upp flera andra exempel som visar att ickeoffentliga organisationer inte är ett nytt påfund inom svensk vård och omsorg, säger Lotta Säfström. Men här finns också uppenbara problem som måste lösas, menar hon. Mångfald är jättebra, men då måste också offentliga upphandlingar ske på villkor som skapar lika förutsättningar för alla. Idag är det marknadslösningar som gäller med regler och förutsättningar som är anpassade för ett näringsliv med kommersiella förtecken. Ett regelsystem som gynnar tillväxten av kapitalstarka, rikstäckande vårdkoncerner. Det är ett bara ett fåtal av våra medlemmar som är så pass stora Foto: istockphoto.com och starka att de kan hänga med. Majoriteten av landets idéburna verksamheter är lokala, långsiktiga och små och är därför oftast chanslösa vid offentliga upphandlingar. För att möjliggöra fortsatt och utvecklad mångfald behöver vi alltså en ny näringspolitik för idéburet företagande, en politik som gör att alla kan konkurrera på lika villkor, poängterar Lotta Säfström. Det ligger också i linje med vad svenska folket tycker, påpekar hon. En Novusundersökning från i våras visar att idéburna organisationer utan vinstsyfte har det klart högsta förtroendet av alla vårdgivare i såväl Göteborgsregionen som i Sydsverige. För mig som verkar i Göteborg är det ju oerhört intressant eftersom politikerna i Göteborgs stad hittills sagt nej till att införa valfrihetssystem inom äldrevården. Nu vet vi att det vi står för också är värdefullt för medborgarna. Alla vill ha mångfald med den idéburna sektorn som en självklar del, men då måste vi också ha ett system som möjliggör det. Text Per-Åke Hultberg Medlemmar i Famna: 1. Betaniastiftelsen 2. BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter ek.för. 3. Bräcke Diakoni 4. Familjehemsstiftelsen i Skaraborg 5. Ersta Diakoni 6. Förbundet S:t Lukas 7. Föreningen Solåkrabyn 8. Föreningen Edsätras vänner 9. Föreningen Framtidståget 10. Föreningen Saltå By 11. Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 12. Föreningen Solberga by 13. Föreningen Tunabergs grupp boende 14. Göteborgs Kyrkliga Stads mission 15. Göteborgs Räddningsmission 16. Haganäs Ekonomiska Förening 17. Hajdes Ekonomiska Förening 18. HSB Omsorg 19. Hyllie Park Äldreboende AB 20. Immanuelskyrkan vård AB/ Löjtnantsgården 21. Linköpings Stadsmission 22. LP-arbetet i ABC-området ideell förening 23. Mariagårdens medarbetar förening 24. LP-verksamhetens ideella riksförening 25. Origo Resurs AB 26. Psoriasisförbundet 27. Riksföreningen Frivilliga Samhällsarbetare 28. Psoriasisföreningen i Stockholms län 29. Sociala Missionen 30. Skyddsvärnet i Göteborg 31. Selenekollektivet för kvinnor 32. Sorgmottagningen/Sjukvårds föreningen för övre Norrmalm 33. Stadsmissionen i Skåne 34. Stiftelsen Credo 35. Stiftelsen Danviks Hospital/ Danvikshem 36. Stiftelsen Fyrljuset 37. Stiftelsen Gabriel 38. Stiftelsen Gyllenkroken 39. Stiftelsen Isaak Hirschs Minne 40. Stiftelsen Josephinahemmet 41. Stiftelsen Kristen Familjehemsvård 42. Stiftelsen Margaretagården 43. Stiftelsen Sanna 44. Stiftelsen Rödakorshemmet/ Röda Korsets Sjukhus 45. Stiftelsen Stockholms sjukhem 46. Stiftelsen Stora Sköndal 47. Stiftelsen Vidarkliniken 48. Stockholms Stadsmission 49. Svenska Röda Korset 50. Stiftelsen Unga Kvinnors Värn Fakta om Famna Famna är branschorganisation för idéburen vård och social omsorg och bildades i oktober Famna arbetar för en ökad mångfald av vårdgivare som ges möjlighet att sluta avtal med huvudmännen. Famnas 50 medlemsorganisationer omsätter drygt 4 mdkr om året och har ca anställda medarbetare. Idéburna företag delar inte ut vinst till ägare utan investerar den i verksamheten för att utveckla, förbättra, förstärka och höja kvaliteten. Pengar är ett medel, inte målet. Famna firar 10-årsjubileum PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel peter.ahlman@activemediapartner.com En annonsbilaga från Famna idéburen vård och social omsorg VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Anita Olsson, Information och kommunikation tel , anita.olsson@famna.org

3 3 Vad kostar medmänsklighet? Trygghet för varje boende, en bra arbetsmiljö för personalen och möjlighet för alla att utvecklas. Det är ovärderligt. Men inte gratis. Vi vill se till att samhällets resurser används på bästa sätt där de behövs.

4 4 Offentliga Upphandlingar Även kvalitet måste vägas in Internationellt och inte minst i Europa är idédriven vård och omsorg mycket vanlig. Här i Sverige har det däremot länge funnits en viss skepsis, men nu ser vi att en förändring är på gång, menar Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna UPPHANDLING. Ja, absolut, idag finns en insikt och förståelse för behovet av den idéburna sektorn hos allt fler. Problemet är att vi har en näringslivspolitik som inte omfattar vår sektor, där före tagen i huvudsak inte bygger sin verksamhet på kommersiell grund, säger Kerstin Eriksson, viss om att det skulle se helt annorlunda ut om spelreglerna på marknaden på ett bättre sätt än idag var anpassade för den idéburna sektorns villkor. Med andra ord, regelverket för offentlig upphandling behöver förändras. Ambitionen med lagen om offentlig upphandling var när den kom, att ge alla leverantörer lika stora möjligheter, skapa en öppen konkurrens och motverka korruption. Att så inte blev fallet är ingen hemlighet. Ofta är det några få upphandlingskriterier som är utslagsgivande, oftast bara pris och därmed en systematisk diskriminering av små och mindre företag, och inte minst de idéburna. Om det som idag nästan uteslutande handlar om pris blir det svårt för idéburna företag att konkurrera. En majoritet är förhållandevis små och att vara liten aktör vid en offentlig upphandling är svårt även för kommersiellt drivna företag, påpekar Kerstin Eriksson. LOU är utan tvekan ett problem för vår sektor. Det är ett faktum att tillväxten av idéburen vård och social omsorg hämmas av den befintliga lagstiftningen. Och det i sin tur innebär att den valfrihet och mångfald av utförare som eftersträvas också hämmas. Om däremot även kvalitet i högre grad vägdes in skulle idéburna företag få en betydligt större möjlighet att kunna konkurrera om uppdragen, och därmed bidra till ökad sysselsättning och stärkt > Som det ser ut idag är LOU en klart begränsande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg, där prisdumpning och kortsiktiga spelregler numera är mer regel än undantag i många kommuner, säger Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna. Foto: Erik Mårtensson konkurrenskraft, betonar Kerstin Eriksson, som nu ändå ser att en förändring kan vara i sikte. Både utredningen Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling, och de nya EU-direktiv som Socialdepartementet parallellt jobbar med just nu öppnar upp för större möjligheter för idéburen vård och omsorg. Utredningen under ledning av Anders Wijkman, hade uppdraget att ta fram underlag för att göra den offentliga upphandlingen mer effektiv, och förslagen verkar lovande, menar Kerstin Eriksson. Ambitionen från regeringen är att offentlig upphandling på Som det ser ut idag är LOU en klart begränsande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg. ett strategiskt sätt ska kunna väga in både sociala, etiska och miljömässiga hänsyn. En anledning till bristerna i omsorgen, enligt civilminister Stefan Attefall, är att man inte ställt bra kvalitetskrav. Stefan Attefall är alltså den minister som har frågan om offentlig upphandling på sitt bord. Och EU:s intention i sitt nya upphandlingsdirektiv kan knappast misstolkas när man talar om att förenkla för sociala företag, det vill säga den benämning som används inom EU för det vi i Sverige kallar idéburna företag. I direktiven lyfts också grundläggande principer om öppenhet och likabehandling fram. I övrigt finns stor frihet för medlemsländerna att organisera hur upphandlingar ska genomföras. Som det ser ut idag är LOU en klart begränsande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg, där prisdumpning och kortsiktiga spelregler numera är mer regel än undantag i många kommuner. Här är det viktigt att Sverige följer EU:s intentioner samtidigt som det måste finnas ett nationellt handlingsutrymme där vi själva formar våra spelregler, betonar Kerstin Eriksson. Hon och Famna ser en klart ökad medvetenhet om betydelsen av att ta sociala hänsyn vid upphandlingar. Det gäller på alla nivåer, bland tjänstemän och politiker, över alla partigränser, på riksplanet och ute i kommunerna. Många vill mycket, men medvetenheten och viljan måste nu följas av politiska beslut. Det är dags att gå från ord till handling. Text Per-Åke Hultberg OM FAMNA För mig är det tydligt att man inom Famna ligger i fronten på äldreområdet. Man har varit Foto: SKL tidigt ute med systematiskt förbättringsarbete och har därmed gett sina medlemmar bra stöd. Håkan Sörman, vd SKL Sveriges Kommuner och Landsting VISSTE DU ATT Famnas Novusundersökningar ( ) visar att svenska folket vill ha vård- och omsorgsverksamheter som återinvesterar vinsten i verksamheternas utveckling. Idéburen vård och social omsorg ja tack! En Novusundersökning från i våras visar att idéburna organisationer utan vinstsyfte har det klart högsta förtroendet bland alla vårdgivare i såväl Göteborgsregionen som i Sydsverige. UNDERSÖKNING. Diskussionen kring vinster i vården och olika driftsformer har verkligen berört människor. I en ganska polariserad värld blir vi en form av organisationer som många har förtroende för, säger Erik Zaar, marknadschef Bräcke Diakoni. Över hälften av de tillfrågade i Göteborgsregionen tror att idéburna organisationer är ganska bra eller mycket bra på att leverera kvalitet på sin vård och omsorg. Även med hänsyn tagen till ålder, kön, utbildning, yrkesinriktning, och partisympati så har idéburen non-profitvård högst förtroende. 15 procentenheter fler tror på idéburen non-profitvård och omsorg än på offentlig verksamhet. Varför tror du att idéburna organisationer har högst förtroende? Det faktum att vi inte driver våra verksamheter med vinst som främsta drivkraft i kombination med det starka personliga engagemang man många gånger möts av hos oss gör oss attraktiva, och det befästs i den här undersökningen, säger Erik Zaar. Den visar också att tre av fyra av invånarna i Sydsverige Skåne och Blekinge tycker att den som bedriver vård och omsorg bör låta överskottet gå tillbaka till verksamheten istället för till vinstutdelning. Vi känner förtroendet från människor som vi möter varje dag. Fler politiker får gärna komma hit och se med egna ögon vilken skillnad vi kan göra för människor, säger Birthe Wallin, direktor för Skåne Stadsmission. Text Samuel Hultberg Fakta I våras presenterade Famna en undersökning som visar att idéburna organisationer utan vinstutdelning som verkar utifrån en värdegrund för sociala mål och återinvesterar överskottet har det klart högsta förtroendet av alla vårdgivare i såväl Göteborgsregionen som i Sydsverige. Källa: Famna

5 5 Danvikshems äldreboende Stiftelsen Danviks hospital är Sveriges äldsta nu verksamma stiftelse, här har vård- och omsorgsverksamhet bedrivits sedan 1500-talet. Vinsten från stiftelsens olika verksamheter återinvesteras i vård- och omsorgsverksamheten. Under åren har vi haft ett mycket gott samarbete med Nacka kommun och Stockholms stad. Danvikshem har under många decennier erbjudit en högkvalitativ äldreomsorg till tusentals Nacka- och Stockholmsbor. Grundläggande för vården vid Danvikshem är helhetssyn och respekt för den enskildes integritet. På Danvikshem har all personal lämplig kompetens och arbetar i enlighet med gällande riktlinjer, rutiner och lagstiftning. Här råder en kultur som kännetecknas av vänlighet, respekt och omsorg, och den varma atmosfären känns tydligt. Vi som arbetar här är i våra boendes tjänst, vilket innebär att det är deras önskemål och intressen som sätts i första rummet. Måltider på Danvikshem På Danvikshem anordnar vi olika aktiviteter runt mat och måltider. Bland annat har vi välbesökta restaurangkvällar då vi lägger extra mycket finess på maten. Vi har till exempel haft surströmmingsfester eller gåsamiddagar med underhållning till. Här på Danvikshem serveras god, hemlagad mat. Vårt kök är stolt vinnare av utmärkelsen Arlas Guldko i kategorin bästa seniorservering Menyerna är säsongsanpassade och vid varje måltid finns tre olika rätter att välja mellan. Bilden är tagen vid årets sommarlunch på Borggården 14 juni. Traditionsenligt serverades varmrökt lax med kall romsås, kokt färskpotatis och med jordgubbstårta som dessert. Boende om Danvikshem Jag trivs väldigt bra här på Danvikshem. Jag känner mig trygg och får den hjälp jag behöver när jag behöver den. Frissa finns i huset, samt en tandläkare och fotvård. Behöver man träffa doktorn, sjuksköterska eller rehab så kommer de till mig. Det är klart att man hellre skulle vilja klara sig helt själv och bo kvar hemma, men jag är 93 år och jag vet att jag behöver viss hjälp och då känns det bra att bo här. Huset är väldigt vackert både utvändigt och invändigt - miljön har alltid betytt mycket för mig. Danvikshem är ju mitt hem nu och det jag behöver finns runt omkring mig: jag kan gå på konserter i kyrkan, vi löser korsord i salongen och har en damklubb där vi dricker vin och pratar om vad som händer i världen. Man kan naturligtvis också vara med i gymnastikgrupper men det har jag aldrig varit, så varför ska jag börja nu? Det är tur att man får bestämma själv! Vi sitter mycket ute i den underbara trädgården och njuter när det är fint väder. I veckan ska jag på restaurangkväll, då är det underhållning och god mat i stora restaurangen. Vi får förresten väldigt god mat som tillagas här i huset. Sommarlunch på Borggården Medarbetare om Danvikshem Mår de boende bra så mår jag bra! På min avdelning sprider våra vårdhundar glädje, lugn och trygghet och bidrar till att skapa en fin atmosfär i en hemlik miljö. Jag känner att jag är betydelsefull och att jag uppskattas för det jag gör av både boende och chefer. Det känns viktigt för mig och gör att jag trivs och vill stanna. Vi är ett härligt gäng, stolta över att kunna säga att vi är bra på det vi gör! Det är skönt att få arbeta i den här fina miljön. Här finns verkligen allt vi behöver för att kunna göra ett bra jobb och det är ju därför vi trivs! Jag har hittat rätt arbetsplats. Kompetensen och kvalitén i hela huset gör varje arbetsdag unik Boende på Danvikshem Danvikshem ingår som ett alternativ i Nacka och Stockholms kommuns beslut om valfrihet för äldreboenden. Efter ett biståndsbeslut från kommunen har man alltså rätt att välja det äldreboende som passar bäst. Alla är välkomna att bo hos oss! Är du som läser detta i begrepp att välja boende till en närstående så är du välkommen att kontakta oss på telefon så kan vi berätta mera. Vi kan också ordna så att du kan komma hit och titta på Danvikshem. Medarbetare på Danvikshem: Malin, Torbjörn och Mariama Stiftelsen Danviks hospital Danvikshem Nacka Tel

6 6 Kvalitetsutveckling i vardagen Kvalitetsfrågor spelar en central roll i utvecklingen av vård och social omsorg. För att förstärka kompetens och kapacitet för systematisk kvalitetsutveckling och ledarskap erbjuder Famna sina medlemmar kvalitetsutvecklingsprogrammet Värdeforum. KVALITETSUTVECKLING. Huvudmålet för oss är att tillsammans med våra medlemmar skapa en kultur av ständiga förbättringar. Genom Värdeforum kan vi erbjuda en bra mötesplats för lärande för att utveckla kvalitet och ledarskap. Det säger Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna. Det var hösten 2009 som Famnas Värdeforum introducerades. Sedan dess har programmet succesivt utvecklats och byggts på: förbättringskunskap, mätningar och analyskompetens och ledarskap. Fler och fler organisationer deltar, vilket säger något om det stora intresse som finns för att kontinuerligt utveckla sina verksamheter. Tillsammans med medlemmarna genomför vi vårt utbildningsprogram som ger en ordentlig dos med kompetensutveckling i respektive verksamhet. Programmet syftar till att skapa värde för dem som vården och omsorgen finns till för: patienter, brukare och klienter. > Frågor kring kvalitet och verksamhetsutveckling är högaktuella och samtidigt oerhört viktiga inom all vård och omsorg självklart även inom de idéburna organisationernas verksamheter, säger Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna. Foto: Erik Mårtensson Om Värdeforum Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som har utarbetats av Famna och Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län. Tvärprofessionella team arbetar med konkreta frågeställningar ur sin vardag i mötet med patienter/ brukare, samtidigt som man utbildar förbättringscoacher i den egna verksamheten som leder processen i de olika teamen. I den pågående omgången, hösten 2013, deltar cirka tjugo olika verksamheter. För mer information: renheter och lära sig metoder och förhållningssätt genom att genomföra ett kvalitetsförbättringsarbete i sin egen verksamhet. Upplägget och pedagogiken kan sammanfattas i orden: Vi gör och lär. Vård och omsorg är ganska komplexa system där det lätt uppstår glapp, bland annat mellan olika vårdgivare. Små förändringar kan minska dessa glapp i vårdoch omsorgskedjorna och därmed medföra stora förbättringar för de enskilda människor som berörs, både för vårdtagare och för vårdgivare. Arbetet börjar med att de olika teamen från verksamheterna internt diskuterar hur och vad man vill förbättra i sin verksamhet, understryker Thomas Schneider. Därefter hjälper vi till att hitta mål och 3 mätningar samt arbetssätt för att testa nya idéer och verktyg för att veta när förändringar blir förbättringar. Och det är så klart väldigt RÖSTER OM VÄRDEFORUM Det är oerhört betydelsefullt att ha den här plattformen som Famna kan erbjuda med Värdeforum. Inte minst för de boende och de personer som vi möter, närstående och andra i biståndssystemet. Det är också väldigt positivt att kunna samlas under de här dagarna. Få ta del av de andras förbättringsarbete, få nya idéer, få möjlighet att stanna upp, ta ett litet steg tillbaka för att sedan kunna gå vidare framåt. Maude Kardell Wahlbäck, områdeschef Bräcke diakoni. olika vad man vill förbättra. Det kan handla om hur bemötande och kommunikation med patienter förbättras, hur man förbättrar matsituationen inom äldreomsorg eller hur man ökar boendes inflytande i LSS-verksamheter. Värdeforum är uppbyggt kring fem lärandeseminarier där team träffas för att utbyta erfa- Jag har pratat runt med personal och chefer som gått utbildningen i Värdeforum. Det är så tydligt. Det är inte bara för individen, för dem som går utbildningen. Det är också för organisationsförändringar. Att man jobbar för kvaliteten. Att det är det man brinner för. Mary-Anne Berglund, samordnare Svenska ESF-rådet. Hittills har 160 team och verksamheter deltagit i Famnas kvalitetsutvecklingsprogram. Eller som Thomas Schneider säger: De har skapat 160 förbättringar. Text Samuel Hultberg När vi har med oss medarbetare på Värdeforum, så blir det bättre direkt i den lilla verksamheten på golvet, för klienten eller de boende. Därför är det där förändringen sker. Nilla Helgesson, direktor Skyddsvärnet i Stockholm. OM FAMNA "Samhället är oändligt mycket större än det offentliga. En av mina viktigaste politiska frågor Foto: KD är därför att underlätta för det civila samhället. Den idéburna sektorn är av stor betydelse och kan inte ersättas av det offentliga." Göran Hägglund (KD), partiledare och socialminister VISSTE DU ATT Ett av fyra företag som startar inom EU är ett socialt företag, vilket är detsamma som vi i Sverige kallar idéburet företagande. Satsning på nationell ehälsa ehälsa och etjänster syftar till att ge individen möjlighet till tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Famna har en aktiv roll i utvecklingen och användningen av dessa tjänster. EHÄLSA. Vi har ett uppdrag att stödja de idéburna utförarna och medlemmarna i att aktivt kunna delta och bidra till Sveriges ehälsoutveckling, säger Linda Sonesson, ehälso-samordnare på Famna. De senaste åren har mångfalden av utförare inom vård och omsorg ökat kraftigt. Samtidigt har ehälsoutvecklingen fortfarande ett starkt fokus på landsting och de senaste åren även kommuner. Famna har därför skapat en nationell idéburen utvecklingsstruktur för att stödja de idéburna aktörerna inom ehälsa. Vårt fokus handlar om att utveckla ehälsa inom vården och socialtjänstens område och använda ehälsa som stöd för utveckling av vård och omsorg, vilket även inkluderar medarbetarnas kompetens, förklarar Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna. Idag driver Famna olika nätverk bland annat ehälsonätverket för medlemmar och deltar i nationella processer i styr- och arbetsgrupper för att förankra det nationella arbetet med ehälsoutvecklingen. Tillsammans med Socialdepartementet, SKL, Socialstyrelsen och Vårdföretagarna, leder Famna arbetet kring strategin för det nationella ehälsoarbetet. Linda Sonesson igen: Strategin syftar till tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Hur man med gemensamma ansträngningar kan förbättra informationshanteringen för individer, personal och beslutsfattare. I slutändan hoppas vi att god ehälsoutveckling innebär mer inflytande för både patient, brukare och närstående i vård och omsorg. Ett gott exempel på en ehälsotjänst är BOSSE På Nätet råd, stöd och kunskapscenter för personer med funktionsnedsättning. Text Samuel Hultberg > Ett exempel på en ehälsotjänst är BOSSE På Nätet.

7 7 Stockholms Stadsmission ett begrepp inom social omsorg Vi har även verksamheter som finansieras med offentliga medel Stockholms Stadsmission erbjuder sedan ett 10-tal år tillbaka offentligt finansierade alternativ som komplement till offentlig och privat social omsorg, Vi vill vara med även här, självklart i samverkan med den offentliga sektorn som ju är basen i vår välfärd. Det säger Jonas Rydberg, socialchef för offentlig social omsorg inom Stockholms Stadsmission. Han berättar att den anrika organisationen numera bedriver ett flertal verksamheter som finansieras med offentliga medel, antingen via upphandling eller via ramavtal då kommuner i Stockholms län köper platser. Som i all övrig verksamhet inom Stockholms Stadsmission finns självklart inte heller här något vinstintresse. Ett exempel på det senare är Stockholms Stadsmissions Öppenvård för Jonas Rydberg, socialchef för offentlig social omsorg inom Stockholms Stadsmission. unga. Den evidensbaserade verksamheten, som har sina lokaler på Fleminggatan i Stockholm, vänder sig till ungdomar mellan 16 och 23 år som av olika skäl behöver vuxenstöd och daglig sysselsättning. Genom musik, drama och konst bedrivs här ett individuellt anpassat psykosocialt förbättringsarbete. Placeringar sker via respektive kommuns socialtjänst. Andra exempel är Radiusgården i Hägersten och Blå Husets ungdomsgård i Tensta, som båda drivs på entreprenad av respektive stadsdel. Även vissa boenden och verksamheter för hemlösa finansieras med offentliga medel. För oss känns det viktigt att berätta om den här nu ganska omfattande verksamheten, att få ut informationen till politiker och tjänstemän inom kommun och landsting, men även till allmänheten. Att vi till exempel har en ungdomsmottagning som till viss del drivs med offentliga medel. Stadsmissionen som begrepp när det gäller social hjälpverksamhet är som väl de flesta känner till hur starkt som helst och det sedan generationer tillbaka. Inte minst nu under senhösten blir vi påminda om organisationens julkampanjer för gåvofinansierade insatser för människor i hemlöhset. Men dess offentligt finansierade verksamheter är hittills inte lika exponerade. Vi vill naturligtvis få ut budskapet om alla våra olika verksamheter, även de offentligt finansierade som vi ser som komplement till samhällets övriga skattefinansierade verksamheter. I vårt fall handlar det om icke-vinstdrivna alternativ, som ju är grunden i hela organisationens verksamhetsidé, säger Jonas Rydberg och betonar samtidigt vikten av mångfald. Social omsorg är komplex och omfattande, och behoven så enormt stora att det behövs en rad samverkande insatser och alternativ. Kärnan i välfärden bör självklart vara en resursstark offentlig sektor, det skapar en trygg rättssäkerhet för alla. Men hela ansvaret ska inte ligga där, poängterar Jonas Rydberg, som menar att Stockholms Stadsmission och andra idéburna organisationer och föreningar bidrar med styrkor som samhället och den privata sektorn saknar. Exempel på sådana styrkor är framförallt den ideella grunden utan vinstmål, men också en ofta omfattande volontärverksamhet med väldigt många engagerade och delaktiga människor. Det är en oerhörd tillgång i allt vi gör och bidrar i högsta grad till att vi utifrån vår värdegrund, ännu efter 160 år, på olika sätt kan fortsätta utöva en bra social hjälpverksamhet för människor i livsutsatta situationer i alla åldrar här i Stockholm. Vi vill i samverkan med andra aktörer bidra till vår gemensamma välfärd och därmed både utmana och påverka samhällsutvecklingen, avslutar Jonas Rydberg grundades Stockholms Stadsmission Stockholms Stadsmission Är en politiskt obunden ideell organisation som bedriver verksamheter. för människor i hemlöshet och missbruk, barn, ungdomar och äldre. Bedriver även skolverksamhet och stödjande affärsverksamhet. Har 880 anställda, 293 män och 527 kvinnor. Har ca 400 volontärer.

8 8 Vi vill ha mer valfrihet Lagen om valfrihet passar vår sektor väldigt väl, men det finns problem även där, säger Kerstin Eriksson, näringspolitisk ansvarig på Famna. HEMTJÄNST. Lagen om valfrihet LOV, infördes för snart fem år sedan som ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling LOU. Den tillämpas bland annat på omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Hittills är det 143 kommuner som tagit fasta på möjligheten, främst inom hem tjänst, även till viss del inom särskilt boende. Inom landstings styrda primärvården gäller valfrihetssystem, ofta kallats vårdval, sedan 1 januari Tanken är dock att LOV ska kunna spridas till fler områden, påpekar Kerstin Eriksson, vilket Famna och dess medlemsföretag välkomnar. Centrala delar i lagen är att kommunen eller landstinget ska annonsera efter anbudsgivare, och sedan godkänna och skriva kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven. Alla utförare ersätts på samma sätt och konkurrerar alltså med enbart kvalitet. Det som gör LOV så passande för den idéburna sektorn är just det att alla utförare konkurrerar med kvalitet, inte med priset som vid offentlig upphandling, då våra medlemmar har ytterst svårt att hävda sig, säger Kerstin Eriksson och fortsätter: LOV är bra, definitivt bättre än offentlig upphandling, så vi vill ha mer valfrihet, men det finns uppenbara problem som behöver åtgärdas. Det gäller framförallt ersättningsnivåerna som i många kommuner är alldeles för låg för att våra medlemsföretag ska kunna > Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna. Foto: Erik Mårtensson bedriva en verksamhet med hög kvalitet. Nu väntar vi därför med spänning på vad den pågående utredningen om LOV ska komma fram till. Utredningen som ska redovisas 15 januari 2014 ska bland mycket annat titta på vilka effekter valfrihetssystemet haft på brukarinflytandet, utvecklingen av utförare ur ett mångfaldsperspektiv, hur lagen fungerar ur konkurrenssynpunkt och inte minst vilken betydelse reformen haft för utvecklingen av bland annat kvalitet, kostnader och effektivitet inom de områden där lagen tillämpas. Utredningen ska också överväga införandet av ett obligatoriskt valfrihetssystem på socialtjänstområdet. I uppdraget ingår också att bedöma lämpligheten av att > Det finns uppenbara problem även med LOV. Det gäller framförallt ersättningsnivåerna som i många kommuner är alldeles för låg. Foto: istockphoto.com införa valfrihetssystem inom fler verksamhetsområden inom socialtjänsten. Viktigt för våra medlemmar är att utredaren även ska analysera hur ersättningssystemen och förfrågningsunderlagen påverkar kvalitet och vinstutdelning och om det finns något samband mellan vinstutdelning och kvalitet, avslutar Kerstin Eriksson. Text Per-Åke Hultberg LOV är bra, definitivt bättre än offentlig upphandling, så vi vill ha mer valfrihet. Det här är valfrihetssystem enligt LOV Lagen är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som beslutar att införa valfrihet, vilket skapar möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller landstinget tidigare utfört i egen regi. Valfrihetssystem kan exempelvis användas inom hemtjänsten eller för äldreboenden. Valfriheten gäller alltså den enskilde medborgaren som fritt kan välja mellan alla godkända leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Det övergripande ansvaret för verksamheten ligger självklart kvar på kommunen alternativt landstinget. Alla valfrihetssystem annonseras på: Kommuner som utreder och inför Lag om valfrihetssystem, LOV, i Sverige 144 kommuner har infört LOV. 37 kommuner har beslutat att LOV ska införas. 38 kommuner har ännu inte fattat beslut. 42 kommuner har beslutat att inte införa LOV. 29 kommuner har inte ansökt om stimulansbidrag. (Siffrorna är från nov 2013) OM FAMNA Vårt land har historiskt haft en stor idéburen sektor, som tjänat som något av demokratins infrastruktur. Det är ur olika folkrörelser och idéburna organisationer som demokratin och de demokratiska institutionerna en gång vuxit fram och det är också där som det demokratiska samtalet fortfarande idag har en av sina främsta arenor. Det engagemang och den förnyelsekraft som kanaliseras via de idéburna organisationerna är historiskt och bör också i framtiden berika välfärden och välfärdsverksamheterna. Genom att stimulera människor att engagera sig i olika idéburna verksamheter kan också det offentliga ta del av den dynamik och förnyelseförmåga som ofta uppstår när en mångfald enskilda eldsjälar brinner för och förverkligar de idéer de tror på. Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande Brist på kapital en tillväxtbroms Brist på kapital är ett avgörande tillväxthinder för den idéburna sektorn. Det menar Famnas generalsekreterare Lars Petterson. TILLVÄXT FINANS. Gå till banken och säg att du vill låna pengar för att inom en ideell förening starta ett icke-vinstdrivande idéburet företag inom vård och social omsorg. Räkna med att du efter artigt bemötande med stor sannolikhet få gå hem tomhänt, utan vare sig lånelöfte eller minsta förhoppning om ett senare positivt besked. Att få fram kapital till företag inom den idéburna sektorn är utan tvekan ett stort problem och ett tillväxthinder, säger Lars Pettersson. Han menar att den omsvängning vi sett de senaste åren, där politiken idag mer än väl förstår och vill öppna vägar för den här typen av verksamhet, väger lätt > Lars Pettersson, Famnas generalsekreterare. Foto: Lena Dahlström såvida det för många är svårt att få fram kapital. Här finns som i andra sektorer inget risk- eller utvecklingskapital som ligger och väntar på att få börja snurra. Om man trots allt får låna pengar, vilket ändå förekommer, är det inte ovanligt att banken kräver större säkerheter och erbjuder sämre villkor än vad som erbjuds andra företag. Dessutom finns det dem, menar Lars Pettersson, som inte vill se att en utveckling av idéburet företagande med spelregler som är avsedda för dessa företag. De vill endast se vanliga marknadslösningar vid sidan av den offentliga välfärden. Det här är en fundamental fråga för oss där vi inom Famna arbetar för att hitta långsiktiga lösningar. Det gäller både nyföretagande och utveckling av befintliga organisationer. Många av landets idéburna företag är förhållandevis små, kapitalsvaga och behöver utöver verksamhetsintäkterna även gåvor, donationer och andra bidrag, både för drift och utveckling. Men för att få till en starkare tillväxt och utveckling av idéburet företagande behöver vi även i Sverige till exempel investeringsfonder för den idéburna sektorns organisa tioner och företag. En viktig uppgift för vår sektor är också att informera bank- och finanssektorn om vad idéburen verksamhet egentligen handlar om. Kunskapen där är alldeles för liten. Just nu pågår en i sammanhanget intressant och viktig statlig utredning, vars uppdrag är att föreslå vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn. Dessutom ska utredningen titta på den för idéburna sektorn så vitala finansieringsfrågan. Vad är behoven? Utredningens fokus är tillstånds- och ägarprövningsfrågan men vi hoppas att det även ska komma fram förslag på finansieringslösningar att man kanske tittar på vad man gör i Europa, vad som kanske också skulle passa här, avslutar Lars Pettersson Text Per-Åke Hultberg

9 9 Karin Thalén, vd för HSB Omsorg LOV är definitivt ett steg i rätt riktning Vi tummar inte på kvaliteten. Får vi inte tillräcklig ersättning för att kunna bedriva högkvalitativ vård och omsorg så tackar vi hellre nej. Vi har därför sagt upp sex hemtjänstavtal enligt LOV, varav tre i Stockholm och tre i kranskommunerna. Det säger Karin Thalén, vd för HSB Omsorg, ett kooperativt företag som sedan 20 år tillbaka bedriver verksamhet inom vård och omsorg i Stockholmsregionen, Gävle och Sundsvall. Idag erbjuder de såväl hemtjänst som hushållsnära tjänster och driver dessutom ett flertal äldreboenden. Företaget har alltså verksamheter som regleras av såväl lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV är definitivt ett steg i rätt riktning. Den gör bland annat att vi kan jobba mer långsiktigt i kommunerna eftersom de avtalen inte är tidsbegränsade på samma sätt som avtalen enligt LOU, poängterar Karin Thalén. Men LOV har barnsjukdomar, till exempel säkerställer den inte konkurrensneutrala villkor för alla utförare. Vi upplever också att kommunerna försämrar ersättningsvillkoren. Det medför att det är svårt att bedriva verksamhet med den höga kvalitet som vi vill ge våra brukare. I flera fall har vi gått back ekonomiskt och så kan vi naturligtvis inte jobba, säger Karin Thalén. Även om HSB Omsorg, som ett kooperativt omsorgsföretag, inte har samma vinstkrav på sig som andra i branschen kan det inte vara upp till oss utförare att betala för kommunernas äldreomsorg. Karin Thalén beskriver verkligheten därute bland våra äldre som en rysare och ger exempel på hur företag väljer bort kollektivavtal för att ha råd att utföra sina tjänster. Att inte betala pensioner till de anställda kommer på sikt att försämra villkoren för många kvinnor. Är det så vi vill ha det? Vi tycker att det är bra att kommunerna ställer krav på oss, men vi måste kunna driva vår verksamhet på rimliga och lika villkor. Därför har HSB Omsorg varit angelägna att driva opinion om detta och kan med hjälp av Famna positionera idéburen vård och omsorg ytterligare, säger Karin Thalén. Ersättningen som företagen får för samma tjänst varierar idag kraftigt från kommun till kommun. Vi kan inte ha lika många ersättningssystem som vi har kommuner, menar Karin Thalén. Som det är idag får utföraren till exempel inte alltid betalt för restid mellan kunderna, inte heller för dokumentation eller så kallade bomkörningar. Vilken annan bransch skulle acceptera det? Idag prisdumpar kommunerna sin äldreomsorg. Det drabbar inte bara våra brukare utan också medarbetarna, ofta lågavlönade kvinnor som kämpar och sliter för att trots allt kunna ge de äldre den vård och omsorg de har rätt till, säger Karin Thalén, vd för HSB Omsorg. Vi frågar oss, vem ska betala för de äldres livskvalitet? Idag prisdumpar kommunerna sin äldreomsorg. Det drabbar inte bara våra brukare utan också medarbetarna, ofta lågavlönade kvinnor som kämpar och sliter för att trots allt kunna ge de äldre den vård och omsorg de har rätt till. Vi ska utföra insatser inom hemtjänsten som tidsbestäms i minuter. Kommunerna har en ansträngd ekonomisk situation och vi ser tendenser att biståndsbesluten utgår ifrån ekonomin i kommunerna istället för de äldres behov och det är en mycket oroande utveckling, avslutar Karin Thalén. HSB OMSORG Foto: Erik Mårtensson VI ERBJUDER HJÄLP UR BEROENDET FÖR HELA MÄNNISKAN HELA VÄGEN VÅRD OCH OMSORG SOM GÖR SKILLNAD Enligt de äldre i Göteborg hamnar Stadsmissionens äldreboende i topp. Varför? De känner större trygghet och har stort förtroende för personalen. medlem i lp-verksamheten.se GÖTEBORGS STADSMISSION driver sju olika boenden (missbruk/psykisk ohälsa), missbruksvård, arbetsträning, två äldreboenden och hemtjänst.

10 10 Fler vägar och värden i vården inspirerar till idéburet företagande Famna har tillsammans med Vårdförbundet och NyföretagarCentrum fått projektmedel från Tillväxtverket för att genom information och utbildning stimulera idéburet företagande inom vård och social omsorg. SAMARBETSPROJEKT. Projektet som heter Fler vägar och värden i vården, syftar till ett långsiktigt arbete för entreprenörskap och nyföretagande inom idéburen vård och omsorg. Detta genom olika insatser som på sikt kan skapa bättre förutsättningar för stabil tillväxt och utveckling. Konkret handlar det om att nå människor som är intresserade av att starta icke-vinstdrivande företag inom just vård och omsorg, berättar Elisabet Sannas, projektledare på NyföretagarCentrum. Tillsammans med Famna och Vårdförbundet arrangerar NyföretagarCentrum informationsträffar runt om i landet då man gemensamt inspirerar, sprider kunskap och kännedom och dessutom ger möjlighet till kostnadsfri rådgivning om idéburet företagande. Elisabet Sannas berättar att NyföretagarCentrum som hon representerar står för den affärsmässiga delen, det vill säga hur man generellt startar och driver företag. Organisationen som har 90 lokala enheter runt om i landet har lång och gedigen erfarenhet att hjälpa igång personer som vill bli företagare. Här finns alltså ett lokalt engagemang och en idealism som man delar med Famnas medlemsorganisationer. Samarbetskollegerna i Vårdförbundet informerar specifikt om företagande inom vården och dess regelsystem, medan Famna och dess nätverk fokuserar på den idéburna sektorn, om vägar till affärer genom entreprenader, upphandlingar och valfrihetssystem. I projektets första fas har verksamhet förekommit i Uppsala, Upplands Väsby och Jönköping med närliggande kommuner samt Uppsala läns landsting. Informationsträffarna har haft cirka 70 deltagare, dessutom har 25 personer utbildats i Jönköping och Uppsala. En majoritet av deltagarna har varit personer med fast för- Kontaktperson Lars Trapp. Rådgivare för hälsa, vård, omsorg, personlig assistans. Hej arbetsgivare! Jag hjälper dig att göra rätt. När ditt företag är medlem hos KFO får du ett bra kollektivavtal anpassat för din verksamhet, och professionellt stöd i rollen som arbetsgivare. Du kan ringa din personliga rådgivare när du be höver förhandlingshjälp, få svar på frågor kring anställning, löner, semestrar, sjukdom och annat. Samtliga rådgivare på KFO är mycket kompetenta och har lång samlad erfarenhet. All hjälp ingår dessutom i medlemsavgiften. Arbetsgivarföreningen KFO är med sina nästan 4000 medlemsföretag Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation. KFO ger service till verksamheter med företrädesvis kooperativ eller idéburen karaktär. KFO har kollektivavtal inom ett 30-tal områden och har stöttat arbetsgivare sedan Äldreboendet som vilar på kristen värdegrund. Immanuelskyrkans Vård AB

11 11 Vi ser fram emot att få samverka för att få fler duktiga aktörer inom den idéburna vårdoch omsorgssektorn. Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna > Vi står för den affärsmässiga delen, det vill säga hur man generellt startar och driver företag, säger Elisabet Sannas, projektledare på NyföretagarCentrum. Foto: Rickard L. Eriksson Vårdförbundet och NyföretagarCentrum har tidigare samverkan kring nyföretagande, nu breddar vi samarbetet och hoppas nå ännu fler som vill starta idéburna företag. Kristina Malm Jansson, handläggare Vårdförbundet ankring inom folkrörelsesverige, inom ideella organisationer, invandrarföreningar, kyrkor och samfund. Många har också ett engagemang och ett förflutet med arbete inom vård och omsorg, säger Elisabet Sannas. Projektet startade i våras och avslutas enligt planerna nu i november. Men då ytterligare medel skjutits till kan det konceptet rulla vidare under Text Per-Åke Hultberg VISSTE DU ATT Famnas Värdeforum är ett program för utveckling av kvalitet och ledarskap som tagits fram i samverkan mellan Famna och Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län. I Famnas Värdeforum arbetar deltagarna med konkreta förbättringar i den egna vardagen genom att se och mäta om små förändringar leder till förbättringar. Behöver du professionellt arbetsgivarstöd? Arbetsgivaralliansen är en fristående arbetsgivarorganisation som med branschspecifik kompetens sluter kollektivavtal och ger professionellt arbetsgivarstöd. Vi organiserar arbetsgivare som drivs av ett ideellt eller idéburet engagemang. Våra medlemmar finns inom: idrott, intresse- och biståndsorganisationer, trossamfund, vård och omsorg, folkbildning, utbildning och forskning, upplevelseverksamhet samt kultur, tillsammans cirka arbetsgivare. Välkommen till Arbetsgivaralliansen du också! Vidarkliniken En vård som berör och som präglas av djup respekt för varje människas unika behov och förmåga Vidarkliniken erbjuder sedan många år kvalificerad vård och rehabilitering. Vi tar i första hand emot patienter för Cancerrehabilitering Smärtrehabilitering Rehabilitering vid stressrelaterade tillstånd Välkommen att höra av dig till oss för mer information om vår verksamhet eller ett besök. Vi skickar gärna våra vårdprogram, patientenkäter eller information om utbildningar och forskningsprojekt. Vi besöker även gärna landsting och regioner för att presentera vår verksamhet. Vidarkliniken Helhetssyn som ger livskvalitet Kontakta oss gärna! info@vidarkliniken.se förbokning besök växel VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

12 12 Foton: Erik Mårtensson Textilarbete i den nya verkstaden. Skördetid! Textilverksamhet, liksom träarbete, är en del av skolans estetiska profil. Att forma i trä är uppskattat av eleverna. Saltå By en mångfasetterad verksamhet i ständig utveckling På Saltå By bedriver man skola, boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse för ungdomar samt daglig verksamhet och boende för vuxna. Mycket vatten har runnit genom Saltån sedan verksamheten startade Gården Saltå ingår idag i en by med ett 30-tal hus i form av skolbyggnader, verkstäder, elevhem och bostadshus för några av skolans medarbetare och deras familjer. Om Saltå By: I sin helhet bedriver Saltå By skola, boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse för ungdomar samt daglig verksamhet och boende för vuxna. Centralt i Saltå Bys arbetssätt är en helhetssyn på människan, en harmonisk miljö och en strukturerad vardag. Saltå By startade sin verksamhet Närmaste grannen är Saltå Kvarn, numera ett välkänt ekologiskt företag, som har uppmärksammats i pressen för sitt goda bröd och sina ekologiska produkter i färgglada förpackningar. Saltå Kvarn har sina rötter i Saltå Bys verksamhet. Saltå By ligger några kilometer utanför Järna i Södertälje kommun. För mer information, vänligen besök: eller ring: Tack vare att verksamheten drivs utan vinstsyfte, har vi alltid kunnat återinvestera allt överskott i verksamheten, säger Gérard Lartaud, verksamhetschef på Saltå By. Och det syns! Bara under de senaste fem åren har byn fått en ny infartsväg, en ny matsal har ersatt den gamla och flera verksamhetslokaler har renoverats från grunden. Senaste tillskottet från i år, är Ängsateljén, en stor verkstad för skola och Daglig Verksamhet. Det enda som inte ändrat sig är Gérard Lartaud, verksamhetschef på Saltå By. egentligen vår människosyn, fortsätter Gérard Lartaud. Vi känner oss trygga i vår identitet och det präglar nog hela verksamheten. Det centrala i Saltå Bys arbetssätt är en helhetssyn på människan, en harmonisk och läkande miljö samt en strukturerad vardag. Därför är till exempel maten av god ekologisk kvalitet, byggnadsmaterial och möbler valda med omsorg, liksom färgsättningen i de olika rummen. Eftersom skollokalerna ligger på samma område som internatboendet kan man, på ett naturligt sätt erbjuda en helhet med skola, boende och fritid för ungdomar, vilka mår bra av en lätt överblickbar tillvaro. Den yttre förnyelsen går hand i hand med den inre utvecklingen. Förutom ett ständigt pågående program för kompetensutveckling för medarbetarna, är det aktuellt med inarbetandet av den nya läroplanen för gymnasiesärskolan, vilken trädde i kraft i augusti Senaste året har också en satsning på AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) påbörjats. Saltå By står alltså väl rustad för att anta den nya tidens utmaningar. Tack vare att verksamheten drivs utan vinstsyfte, har vi alltid kunnat återinvestera allt överskott i verksamheten.