Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Transkript

1 Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

2 Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT ( nr15/ 2013) David Lindquist Varför Diakoni (1958) Otto Centervall 1944 Varför är kyrkan så njugg mot sina diakonianstalter, och varför har hon så svårt att förstå deras betydelse för kyrkans egen gärning..

3 Beslut och direktiv Kyrkostyrelsens beslut efter Arbetsformer i förändring Direktiv för utredningen: Särskild utförarorganisation/er? Uppgifter Finansiering Former för anknytning till SvK Krav Diakonal insats i vårt samhälle Hög kvalitet, verksamhetsutveckling Hög professionalitet Samverkan med lokala församlingar Tyngre/lättare välfärdsuppgifter

4 Ett omförhandlat samhällskontrakt (efter Wijkström) Organisationernas förändrade roller Från samråd till särintresse Från kravställare till aktör Medlemskapet Medlemskap (folkrörelserna, facken, bostadsrättsföreningar) Medlemskap som kund Medlemskap som supporter, aktivister, fondsparare Från bidrag till ersättning Utmaningar genom ändrad demografi och krav Inte konstigt att Svenska kyrkan - civilsamhällets största organisation utmanas!

5 Välfärden i Sverige aktörer Anhöriga, enskilda Kommuner Landsting Staten genom myndigheter Företag som Attendo, f.d. Carema Diakoniinstitutioner Svenska kyrkan gn församlingar/pastorat Frivilligt arbete genom insamlingar, medlemsavgifter etc Diakonicentraler Församlingsarbete Röda korset

6 Andra länder Tyskland Diakonie Deutschland enheter och anställda England Church of England 5000 skolor och elever Norge Diakonhjemmets sjukhus i Oslo Kirkens Bymisjon Sjukhem USA Tanzania 45 % av sjukvården i kyrkornas regi EU Stort engagemang för den sociala ekonomin/idéburna organisationer

7 Svenska kyrkan - diakoni Grundskola Förskola (enskild) LSS boende Familjerådgivning FAS 3 Sociala företag arbetsmarknadsorienterade Trygghetsboende Äldreboende Uppdragsdiakoni Diakonicentraler Församlingsdiakoni (hembesök, sjukbesök, stöd) Familjerådgivning Församlingsdiakoni

8 Hur tänker vi om SvK och välfärdsfrågorna? Det är inte finanserna som avgör om en verksamhet är diakoni det är innehållet som en del av den grundläggande uppgiften Plattformen - beslut i kyrkostyrelsen juni Kyrkan som rösten - Kyrkan som partner - Kyrkan som aktör

9 Social ekonomi? Ideell sektor? Socialt företagande? Socialt företagande oftast arbetsmarknadsorienterade i svensk terminologi

10 Socialt företag enl EU Ett socialt företag är en aktör inom den sociala ekonomin, vars främsta mål är att skapa sociala effekter snarare än att skapa vinst för sina ägare eller partner. Det är verksamt på en marknad och tillhandahåller varor och tjänster på grundval av företagaranda och på innovativa sätt, och använder främst överskottet på vinsten för sociala ändamål. Med sociala företag menar kommissionen alltså företag för vilka det sociala eller samhälleliga syftet av gemensamt intresse är motivet för den kommersiella verksamheten, vilket ofta tar sig uttryck i en hög grad av social innovation, vars vinster till större delen återinvesteras i förverkligandet av detta sociala syfte, och vars organisation eller ägandesystem återspeglar uppdraget och utgår från principer om demokrati, medbestämmande eller social rättvisa.

11 Kyrklig välfärdsarena Västervåla Västanfors förskola, friskola, behandlingshem missbrukare Knivsta förskola, friskola, LSS-boende Örebro Laurentiigården Arbetsmarknadsprojekt Trygghetsboende (äldreboenden) Diakoniinstitutionerna har ca 2000 anställda och omsätter ca 2 miljarder Bräcke Diakoni har verksamhet i Ljungskile, Uddevalla, Göteborg, Mölndal, Alingsås, Lerum, Skara, Falköping, Jönköping och Linköping, ca 850 anställda och omsätter 515 mkr (2012)

12 Svenska kyrkan Kyrkan är inte en koncern, varje pastorat har stor handlingsfrihet Ingen samlad statistik Lokala behov SvK är inom det traditionella välfärdsområdet begränsad av de uppdrag som kommuner, landsting och stat ger I många kommuner saknas de politiska besluten

13 Avtal Vilka affärsförhållanden finns? -lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen om valfrihet (LOV) - enskild verksamhet (friskola, förskola) Tendenser: större valfrihet för den enskilde att påverka LOU var och är kommunernas valfrihet (NPM) LOV är frivillig för kommunerna 143 kommuner infört LOV men områdena varierar hemtjänst 119 st, LSS 2 st, särskilt boende 8 st (juni 2013)

14 Överväganden förslag 1 Aktörsrollen finns redan inom SvK och SvK måste förhålla sig till detta Kyrkan utgår från den lokala nivån. Där ser man behov. Där avgörs vilka möjligheter som finns (jfr Lindquist) Synlighet Tillsyn - stiften Främjande- stiften

15 Förslag forts 2 Uppdragsdiakoni Församlingsdiakoni Kyrkoordningen - tillägg Kyrkans statistik Kvalitetsmodell Samarbetsorganisation DIAK

16 Ja men. Ja, men särskilda boenden för äldre. Två tredjedelar av landets 290 kommuner upphandlar INTE Upphandlad verksamhet - kyrkans långsiktighet Det finns andra möjligheter

17 SKU 2013:3