Snösätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling del 1

Transkript

1 Information Sida 1 (35) s plan mot diskriminering och kränkande behandling del 1

2 Sida 2 (35) Planen gäller för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet på. Den uppdaterades senast september varje läsår. Planen gäller från till Innehållsförteckning s plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning 4 Bakgrund 4 Vision 4 Övergripande mål 5 Utvärdering av s arbete mot kränkande behandling läsåret Utvärdering 6 Hur går vi vidare? Slutsats och analys av det insamlade utvärderingsmaterialet 8 Fokusmål för Ansvarsfördelning 10 Rektor 10 All personal 11 Antimobbningsgruppen 11 Eleverna 11 Vårdnadshavare 11 Skolans rutiner för att: Främja Förebygga Åtgärda Utvärdera 13 Antimobbningsgruppen 13 Referenslista - Källhänvisning 14 Bilaga 1 15 Definitioner 15 Bilaga 3 20 Rutiner vid händelser 20 Bilaga 4 - Utredning av kränkande behandling (6 kap. 10 skollagen) och diskriminering (diskrimineringslagen 2008:567) gällande 23

3 Sida 3 (35) Bilaga 5 25 Bilaga 6 26 Skollagen 20120:800 kapitel 5 och kap. Trygghet och studiero 26 Bilaga 7 32 Diskrimineringslagen (2008:567) 32 Bilaga 8 Arbetsfördelning vid akuthändelse/incident 35

4 Sida 4 (35) s plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Vi har denna plan mot diskriminering och kränkande behandling för att visa hur vi arbetar mot alla former av kränkningar och diskriminering. Bakgrund Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Vi har valt att upprätta en gemensam plan och kalla den för s plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan ska arbeta främjande och förebyggande för att förhindra att elever eller personal utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta för att skapa en arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna som är trygg och där alla trivs. Vision Vår vision är att s ska vara en skola öppen för alla där religion, etnicitet, kön, intressen eller utseende inte spelar någon roll för hur man blir bemött av elever eller personal på skolan. Elevernas framtidstro, glädje och trygghet i skolan spelar stor roll i deras kunskapsutveckling. Därför möter vi eleverna med tydlighet, höga förväntningar och lyhördhet inför deras mål. Tillsammans skapar vi den goda skolan!

5 Sida 5 (35) Övergripande mål varje anställd - är väl förtrogen med diskrimineringslagen, skollagen samt s plan mot diskriminering och kränkande behandling. - är en god förebild genom att inte diskriminera och kränka andra människor. - skyndsamt utreder och åtgärdar fall av diskriminering och kränkande behandling. - dokumenterar och följer upp varje företeelse av diskriminering och kränkande behandling. - upplever sin arbetsplats som trygg. - bidrar till att utvärdera s arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje elev - känner till s plan mot diskriminering och kränkande behandling. - respekterar människors lika värde. - upplever skolans verksamhet som trygg. - inte diskriminerar eller kränker andra människor. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling. - utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. - kan leva sig in i och förstå andra människors situation. - bidrar till att utvärdera arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje vårdnadshavare/förälder - känner till plan mot diskriminering och kränkande behandling. - vid händelse av kränkning eller diskriminering, samtalar med sina barn om, att respektera andra människor och att ta ansvar för sina handlingar. - har förtroende för att skolan kan hantera situationer av kränkande behandling och diskriminering. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling.

6 Sida 6 (35) Utvärdering av s arbete mot kränkande behandling läsåret Utvärdering Vi kan se på de utredningar vi har haft under året när, hur och varför kränkningar uppstår. Skolan har även gjort en trygghetsenkät på skolan, där elever och personal har svarat, och som ligger till grund för att skapa en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling till nästa läsår. Vi har även gjort observationer under läsåret under rastverksamheten för att få syn på utvecklingsområden. Främjande arbete Skolan har under läsåret haft elevens val, friluftsdagar, disco och andra evenemang där elever möte varandra i olika åldrar och från olika klasser. På våren ordnades en samarbetsdag på skolan, där årskurs sex eleverna är med och planerar och genomför den dagen tillsammans med skolpersonal. Aktiviteter där man möter andra elever på skolan än de som går i den gemensamma klassen har visat sig vara bra för det främjande arbetet när det gäller trygghet och trivsel. Skolan har under läsåret haft ett elevråd. I år har alla elever från årskurs 1 till 6 deltagit. Förebyggande arbete Under läsåret har vi konstaterat på förmiddagsrasten när alla elever på skolan är ute, så finns det begränsad yta för våra elever att leka och röra sig. Dessutom kan vissa populära lekredskap vara upptagna, t ex pingisbord eller cyklar. Detta har gjort att vi i maj beslutade att till kommande läsår göra en förändring kring morgonrasten. Vi kommer att dela förmiddagsrasten så att alla elever i årskurs 1-3 har rast först och därefter har årskurs 4-6 sin rast. Samma antal rastvakter/rastvärdar ska vara ute på skolgården, detta innebär att vi kommer att öka antalet vuxna som är ute på skolgården under förmiddagsrasten inför nästa läsår. Vi ser att många kränkningar uppstår på fotbollsplanen. Vi behöver hitta arbeta förebyggande för att undvika konflikter och kränkningar när eleverna spelar lite för tufft. När man nu river ner den brand och fuktskadade byggnaden som brann förra sommaren, kommer vi att få en skolgård som är mer överblickbar. Om det fattas beslut om att bygga upp ny skolbyggnad kommer vi att se till att den placeras på ett sätt som fortsätter att vi har en god överblick över rastområdet på skolan. Det är viktigt att tänka på att byggnader kan skymma och att det då finns risk för att det skapas platser där vi vuxna som är ute som rastvärdar eller ute på eftermiddagstid inte kan se vad som sker. Varje år ska skolans regler ses över. Detta gjordes inför förra läsåret. Vi kunde dock konstatera att eleverna inte var särskilt delaktiga trots att de inbjöd att vara med i processen. Inför nästa läsår kommer vi att fortsätta att försöka få eleverna mer delaktiga i framtagandet av skolans regler, som kommer att ligga till grund för rektor att fatta beslut om.

7 Sida 7 (35) Skolpersonal och Skolinspektion är överens om att det ibland förekommer ett dåligt språkbruk på skolan. Språkbruket leder ofta till att det uppstår konflikter och/eller att någon blir kränkt. Vi ser även att skojbråken, som till en början kan anses vara oskyldigt, leder till att någon kommer till skada och/eller blir kränkt. I vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling står det att skojbråk inte är tillåtet. Vid föräldramötena under hösten 2014 kommer rektor att prata med vårdnadshavare och föräldrar kring hur skolan tänker kring skojbråk och språkbruket. Vi ser att vi behöver samarbeta för att minska användandet av dåligt språkbruk och minska skojbråken på skolan. Vi såg även under förra läsåret att det förekom maktlekar på skoltid och utanför skolan. Detta är ett område som bland annat förstelärarna i trygghet och trivsel, i samverkan med alla personal, kommer att arbeta med under läsåret. Vi behöver göra elever och vårdnadshavare uppmärksamma på vad maktlek är och att det inte är tillåtet, då det oftast leder till kränkningar. På alla föräldramöten under hösten kommer skolan att ta upp och informera vårdnadshavare kring maktlekar, språkbruk, nätkränkningar och skojbråk. Vi tänker att det är viktigt att involvera vårdnadshavare i detta. Vi ser också på de utredningar av kränkande behandling som vi gjorde under förra året att vi har ett antal händelser där elever blir kränkta via sociala medier. Vi behöver fortsätta att föra samtal med våra elever kring hur de ska hantera de sociala medier och den etik som finns kring publicering via nätet. Vi kommer att ta upp detta som ett tema på våra föräldramöten under hösten Under läsåret kommer vi även att arbeta aktivt för att skapa en trivsam och trygg matsal. Vi ser att det pågår knuff och bråk, när våra elever får vänta och stå i kö för att ta mat. Vi behöver ordna så att ljudnivån sänkt så att det blir en trivsam stund när vi äter tillsammans. Under läsåret har vi försökt att få SISAB att hjälpa oss att skapa en skolgårds miljö som är bra för våra barn. SISAB har under en tid tagit bort trasiga lekredskap. Vi kommer under nästa läsår se till att SISAB ska ersätta de lekredskap som tagits bort. Vi tror alla på om det finns roliga saker att göra på rasterna så förebygger och främjar det att det uppstår färre kränkningar på skolan.

8 Sida 8 (35) Åtgärdande arbete Till läsåret hade vi som ett mål att involvera all personal i trygghets arbetet på skolan. Det är viktigt att vi arbetar med att all personal ser och förebygger så att kränkningar och diskriminering inte uppstår. Vi kan se att det är betydligt fler personal som under läsåret 2013/2014 har varit med och utrett kränkningar och diskriminering. Detta talar för att vi har kunnat involvera personalen i högre utsträckning. Vi behöver fortsätta att göra våra rutiner tydliga kring det åtgärdande arbetet och fortsätta involvera all personal i trygghetsarbetet på skolan. Vi ser dock att det har varit svårt att hitta tider för den nya antimobbinggruppen (AMG). I gruppen ingår lärare, fritidshempersonal, lärarassistent och skolledning. När olika kategorier av personal ska ingå i en grupp, är det svårt att hitta en riktigt "bra tid" för möten. Detta måste vi lösa inför läsåret 2014/2015. Under läsåret 2013/2014 hade skolkurator ett särskilt uppdrag att observera raster för att fånga in tankar och idéer till utveckling. Hennes slutsatser av det hon har sett att rasterna har fungerat väldigt bra på skolan. Hon ser att vi kan utveckla det ytterligare och lägga mer fokus på styrda rastaktiviteter för att det är under den ostrukturerade tiden de flesta tråkigheter händer. Att tänka att vi byter begrepp från rastvakt till rastvärd. Hon tänker också att det är viktigt när konflikter uppstår att vi lägger ett ökat fokus på den som utsätts. Hon ser att fokus hamnar på den som utsätter. Vi behöver förstärka och uppmärksamma alla goda beteenden på skolgården. Hur går vi vidare? Slutsats och analys av det insamlade utvärderingsmaterialet All personal involverad ny roll för antimobbningsgruppen Under nästa läsår behöver vi fortsätta att arbeta med att involvera alla personal på skolan i trygghetsfrågorna på skolan. Antimobbningsgruppen, kommer att utvidgas med biträdande rektor och förstelärare med inriktning trygghet och trivsel. Gruppen behöver fortsätta arbeta ihop sig för att skapa bra och tydliga rutiner kring arbetet mot diskriminering och kränkningar. Fler elever känner till att någon blivit utsatt för mobbning alla vuxna på skolan måste gripa in och stoppa mobbningen Vi behöver satsa på förebyggande och förhindrande arbete för att minska mobbningen. Det är samtidigt viktigt att vi arbetar för att öka medvetenheten bland personalen på skolan kring arbetet kring diskriminering och kränkande behandling. Vi behöver få ett gemensamt ordförråd och förståelse kring ordens innebörd till exempel vad är mobbning och kränkning.

9 Sida 9 (35) Ordningsregler Varje skola ska ha tydliga ordningsregler, som är framtagna i samarbete med elever och personal. kommer vid höstterminsstart att se över de gamla ordningsreglerna och utveckla dem. Eleverna ska ges ett inflytande innan rektor fattar beslut om ordningsreglerna för kommande skolår. Motverka nätkränkningar maktlekar på skolan Vi ser från utvärderingen att vi har incidenter där elever blir kränkta genom nätet och sociala medier. Ibland uppstår även kränkningar utanför skolan. Lagen säger att om det finns ett samband eller koppling till skolan, har skolan en skyldighet att utreda kränkning och vidta åtgärder för att den ska upphöra. Vi kommer att tillsätta en fokusgrupp med elever och personal från antimobbinggruppen som lär av varandra och sprider kunskaper kring nätetikett på skolan. I gruppen kommer vi även att prata om maktlekar och skapa en förståelse bland elever och personal kring maktlekar för att kunna få dem att upphöra helt på fritid och i skolan. Vi behöver samtala med våra elever i det dagliga arbetet kring normer och hur man är mot varandra på sociala medier och internet. Det är viktigt att man i det dagliga samtalet pratar kring normer och hur vi är mot varandra. I utvärderingen från maj 2014 ser vi att eleverna tycker att vi gör det i stor utsträckning. Det tycker vi är väldigt bra och positivt. Två lärare kommer att delta i kurs under höstterminen kring maktlekar och hur man kan förebygga maktlekars förekomst. Normkritik Under året kommer vi att arbete för att personalen ska bli medvetna att elever kan bli utsatta för trakasserier eller diskriminering som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Personalen behöver anta ett normkritiskt perspektiv. Under hösten 2014 utbildar sig en i antimobbningsgruppen i normkritisk pedagogik och normutmanande arbetssätt. Vi kommer att genomföra en kortare introduktion till all personal på skolan och dessutom under läsåret 2014/2015 genomföra en enkät bland personal för att få syn på våra egna normer och utifrån det kunna börja förändra och arbeta mer normreflekterande på Öka elevernas kännedom kring arbetet med trygghet och trivsel I kartläggningen på våren 2013 framkom det att inte alla elever på skolan kände till antimobbningsgruppens arbete. En del av utvecklingsarbetet under läsåret kommer att vara att se till att alla elever känner till antimobbningsgruppens arbete och s plan mot diskriminering och kränkande behandling.

10 Sida 10 (35) Otrygga platser på skolan fotbollsplanen skolgården - trapphus Kartläggningen visar att det finns några platser där eleverna känner sig otrygga. Under läsåret behöver elever och vuxna på skolan hitta lösningar på att öka tryggheten på dessa platser. Vi behöver fundera över hur vi kan förhindra otryggheten genom att till exempel lägga rasttiderna annorlunda, dela upp fotbollsplanen på ett annat sätt, utöka med lekredskap, utöka rastvakter och/eller förändra rastvakternas roll till att bli mer aktiva i att sätta i gång lekar eller aktiviteter för eleverna. Vi ser också att vi behöver ta ett större ansvar för de barn som är ensamma på skolgården. Vi behöver hitta lekar eller aktiviteter där de får stöd av vuxna att vara med i gemenskapen. Byta namn från antimobbningsgrupp till trygghetgrupp Under året kommer vi att föreslår att antimobbningsgruppen byter namn till trygghetsgruppen. Vi tycker att det blir en signal till alla elever, vårdnadshavare och personal om att arbete mot diskriminering och kränkande behandling handlar om så mycket mer än mobbning. Fokusmål för Varje elev på skolan ska ha kännedom om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Varje elev på skolan ska ha kännedom om AMG arbete och rutiner. Öka elevernas trygghet under rasterna. All personal ska involveras i trygghetsarbetet. I plan mot diskriminering och kränkande behandling del 2 kan man läsa vilka aktiviteter vi kommer att ha under läsåret för att nå våra fokusmål för läsåret Ansvarsfördelning Rektor har det yttersta ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling årligen upprättas och efterlevs. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling och diskriminering. Vidare ansvarar rektor för att vikarier och andra som rör sig på skolan får ta del av planen mot diskriminering och kränkande behandling.

11 Sida 11 (35) All personal är skyldig att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att vid kränkande handlingar omedelbart reagera och ingripa samt att så fort som möjligt utreda händelsen. All personal är skyldig att rapportera till rektor eller antimobbningsgrupp när det uppstår diskriminering eller kränkningar. Personal vänder sig till skolledning och skyddsombud om de blir utsatta för mobbing, våld, hot eller kränkande behandling. Personal ska alltid fylla i en händelserapport, som ska lämnas till skolledning och skyddsombud. Skolledning, skyddsombud, elevskyddsombud på skolan träffas regelbundet för att följa upp de händelser som inträffat på skolan och planera åtgärder för förbättrade insatser. På händelserapporten ska man också på en karta rita in var händelser inträffat. Antimobbningsgruppen finns med i arbetet att utreda och åtgärda diskriminering och eller kränkande behandling. Gruppen leder förändringsarbetet när det gäller trygghetsfrågor och trivsel på skolan. Gruppens huvudsakliga arbete är hur man kan involvera all personal på skolan. Eleverna ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning ska kunna ske. Du kan som elev genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trivsam skola. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. Det går även bra att vara anonym. Vårdnadshavare är viktiga. Om både skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar klassläraren/mentorn, fritidshemspersonal, skolsköterskan eller skolledningen. Det går även bra att vara anonym. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Tecken som kan tyda på mobbning är om barnet/ungdomen visar ovilja att gå i skolan, har ont i huvudet eller magen, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv. Vårdnadshavare skall ta direkt kontakt med skolan om de misstänker att sitt barn/ungdom är utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling.

12 Sida 12 (35) Skolans rutiner för att: 1. Främja Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer ofta i den ordinarie undervisningen, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Beställa elevmaterial som kan användas i klasserna för att diskutera frågor som rör diskriminering och kränkande behandling. Kompetensutveckling genom att beställa och diskutera de rapporter och annat material som har kommit under det senaste året. Gemensamma aktiviteter och friluftsdagar genomförs ibland i åldersblandade grupper för att stärka banden inom skolan. 2. Förebygga Enkäter visar att det ofta är på raster barn blir kränkta och för att förebygga detta har vi alltid gott om vuxna ute på rastgården. Inriktningen framöver kommer att vara att vuxna ska sätta igång med rastaktiviteter för att förebygga. Information ges till alla elever och vårdnadshavare om vårt arbete mot kränkande behandling under läsåret. På väl synliga ställen i skolan hänger anslag med vilka vuxna som ingår i antimobbingteamet. En genomgång av planen mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid göras i samband med introduktion av nya elever och personal. Handlingsplanen finns tillgänglig i verksamhetshäftet på expeditionen och på skolans hemsida. s ordningsregler finns som bilaga till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och är uppsatta överallt i skolan. 2. Åtgärda Upptäcka: Alla på skolan har ansvar att se, höra och berätta. Elever kan vända sig till vem som helst i personalen om eleven eller någon annan blir diskriminerad, kränkt, mobbad eller illa behandlad. Personalen på prioriterar goda relationer med eleverna, vilket gör det lättare för eleverna att berätta. Resursgrupp och elevhälsoteam är kända av eleverna. Vi genomför kartläggningar varje år. Personal vänder sig till skolledningen om de känner sig kränkt, mobbad eller illa behandlad. Vårdnadshavare vänder sig till någon som är med i antimobbingteamet eller till mentor. Elever kan också lägga anonyma meddelanden till antimobbingsgruppen i en brevlåda som sitter på expeditionen. Brevlådan sitter bredvid vaktmästarens kontor.

13 Sida 13 (35) Utreda: Om någon bevittnar någon form av kränkande behandling skall personal direkt ingripa med direkta tillsägelser, annars får elever signaler att det är acceptabelt. När vi får kännedom om att någon utsatts för kränkande behandling eller mobbning stöttar vi den utsatte eleven, tar reda på vad som hänt och vi ser till att han/hon har tillgång till en trygg zon och extra uppbackning av de vuxna. Därefter meddelas berörd klasslärare/mentor om vad som hänt och vilka åtgärder som har vidtagits. Alla vuxna i skolan har ansvar att motverka kränkande behandling och ha samtal med elever som bråkar, beter sig illa eller stör undervisningen på olika sätt. Om kränkningarna är systematiska och mer allvarliga, kan elever, vårdnadshavare eller personal vända sig till någon i antimobbningsteamet. Åtgärder: Om en elev känner sig kränkt av en vuxen är det rektor som utreder vad som hänt och vidtar eventuella åtgärder. Skolledningen utreder när personal anmäler att de blivit kränkt, mobbade eller illa behandlade. 3. Utvärdera Uppföljning och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling görs årligen. Den ingår även i den skriftliga kvalitetsredovisningen som görs på skolan på hösten. I samband med detta upprättas den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling för kommande läsår. Varje år ska skolan ha ett par fokusområden att utveckla och arbeta särskilt med för att öka kunskapen och minska risken för kränkningar och diskriminering. Genom att utvärdera kan vi få kunskap kring hur vi kan förebygga och förhindra att kränkningar och diskriminering uppstår. Antimobbningsgruppen I antimobbningsgruppen ingår elevhälsoteamet och pedagogisk personal. Elever, vårdnadshavare och personal kan vända sig till: Mirre Amini, lärarassistent Ulrika Eveland, klasslärare Annki Fogelberg, lärare med specialpedagogisk kompetens

14 Sida 14 (35) Mark Jesinkey, biträdande rektor Rikard Stenberg, idrott- och hälsalärare Susanne Tidestrand, rektor Yvonne Östberg, föreståndare Vallens fritidshem Följande arbetsgång används på skolan om vi får kännedom om någon blivit diskriminerad eller kränkt: Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Samtal med alla inblandades vårdnadshavare. Rapport till klasslärare/mentor. Rapport till rektor och elevhälsoteam. Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljningssamtal med den utsatte och sedan med alla inblandade. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbningsteamet konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. Rapportera in kränkningar till huvudman. Referenslista - Källhänvisning Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen. Webbplats Kränkt.se en webbplats för mer information kring kränkningar på nätet Skollagen 2010:800. (2010). Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd, Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. SVD. 25 juni Vårdguiden, ar/mobbing/ Webinarium med representanter från bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Barnoch elevskyddsombudet. samlade/inbjudningar-konferenser-och-seminarier/se-webinariet-om-natkrankningar-iefterhand/ 28 maj 2013

15 Sida 15 (35) Bilaga 1 Definitioner 1 En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskriminerings- grunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inrymmer vi i den här planen sexuella trakasserier i begreppet trakasserier 1 Definitionerna är hämtade från Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

16 Sida 16 (35) Diskriminering och annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Den kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk och återkommande. Det kan vara retande, trakasserier, hotelser, lindrigt och grövre våld, kränkande ord, provokationer, allmän hänsynslöshet, eller kränkningar i text eller bild, via mobiltelefon eller på internet. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker barn eller personal eller deras värdighet. Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Mobbning är när en elev upprepade gånger utsätts för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, slag). Det är mobbning när parterna inte är jämnstarka utan den ena parten är ständigt i underläge och vid upprepade tillfällen blir kränkt. Det är mobbning, när syftet med dispyter och handlingar vid upprepade tillfällen är att skada eller nedvärdera någon. Låtsatsbråk Låtsatsbråk, maktlekar och skämtkränkningar. Det händer att barn och ungdomar brottas, slåss och bråkar på låtsas. Det är mycket svårt för andra att se om dessa låtsasbråk är lek för båda parter eller om någon behöver hjälp. Det är svårt för inblandade att veta var gränsen går innan det blir allvar och någon blir skadad eller känner sig kränkt. Låtsatsbråk, maktlekar och skämtkränkningar är därför inte tillåtna på vår skola.

17 Sida 17 (35) Nätkränkningar Nätkränkningar blir allt vanligare. Ibland förkommer även nätkränkningar på fritiden, som sedan påverkar eleverna när de kommer till skolan. Det är viktigt att vårdnadshavare har en inblick i vad deras barn gör på nätet och på sociala medier. Detta för att kunna förebygga nätkränkningar. Det är också viktigt att skolpersonal har en dialog med eleverna kring hur man uppträder på nätet och vad som är lagligt och i synnerhet olagligt. Konsekvenstrappa Om man bryter mot någon av ovanstående regler gäller nedanstående konsekvenstrappa. 1. Samtal med eleven All personal på skolan 2. Rapport till klasslärare/mentor All personal på skolan 3. Telefonkontakt med vårdnadshavare All personal på skolan 4. Vårdnadshavare kallas till skolan Pedagogisk personal a) med klasslärare/mentor. b) med rektor/elevhälsoteam. 5. Vårdnadshavare kallas akut till skolan för beslut om åtgärd. OBS! Vid avstängning, rektors beslut. Eventuell anmälan till polis eller socialtjänst. 6. Skriftlig varning 7. Tillfällig omplacering 8. Tillfällig placering vid annan skolenhet (5 kap 13 ) 9. Avstängning (5 kap 14 )

18 Sida 18 (35) Bilaga 2 s trivselregler o Vi vågar hjälpa varandra och säger ifrån eller berättar om någon blir kränkt eller mobbad. o Vi visar hänsyn och ger varandra studie- och arbetsro. o Vi är aktsamma om vår inre och yttre miljö. o Vi använder ett trevligt språk när vi pratar med varandra. o Vi hänger av oss ytterkläderna utanför klassrum och matsal. o Vi lämnar in våra mobiltelefoner när vi kommer till skolan. Förutom våra trivselregler gäller följande, om inte annat har godkänts av personal på skolan: o o o För allas trivsel äter vi inte godis eller dricker läsk i skolans lokaler. Alla elever har rätt till en trygg skola. Det är därför inte tillåtet att kasta snöboll eller skojbråka. Eleverna har inte tillåtelse att lämna skolans område.

19 Sida 19 (35)

20 Sida 20 (35) Bilaga 3 Rutiner vid händelser All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för alla elever. Vi har gemensamma ordningsregler och en plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för alla. Vid misstanke om brott, kontaktas alltid rektor. Rektor konsulterar polismyndigheten och gör en polisanmälan. Vid misstanke om kränkning, mobbning eller diskriminering skall skolan utreda detta. Eleverna skall vara delaktiga i arbetet med allas trygghet, och att skolans ordningsregler följs, genom att skolan bland annat utser elevråd. Händelse elev elev: Steg 1. Uppmana eleven att ändra sitt beteende. Den vuxne som har uppmärksammat konflikten, stoppar konflikten, tar reda på vad som hänt, uppmärksammar eleven/eleverna på att det som hänt bryter mot skolans ordningsregler/planen mot diskriminering och kränkande behandling. Den vuxna kontaktar vid behov elevens/elevernas mentor. Vid allvarligare händelser ska den vuxne eller mentorn kontakta vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt och sparas. Rektor och antimobbningsgruppen ska informeras. Steg 2. Vid upprepade händelser kontakta vårdnadshavare. Informera någon i antimobbningsgruppen om du befarar att det är kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. De upprepade händelserna utreds, åtgärder tas för att få slut på händelserna. Senare följer man upp om kränkningen, mobbningen eller diskrimineringen har upphört. Detta arbete dokumenteras skriftligt och sparas. Fyll i en Anmälan av arbetsmiljörisk/problem. Steg 3. Vid ytterligare upprepade händelser, anmäler mentor till rektor, som beslutar om ett elevvårdsmöte eller fortsatta åtgärder. Händelsen utreds skyndsamt och åtgärder beslutas, dokumenteras skriftligt och sparas. Berörda informeras om beslut och uppföljning av beslut skall ske inom en rimlig tid. Steg 4. När en situation uppstår där alla interna åtgärder och samverkan med vårdnadshavare och elev inte leder till förändrat beteende. Rektor beslutar om vidare insatser och vårdnadshavare delges beslut och möjligheten att överklaga. Rektor informerar huvudman. Exempel på vidare insatser är; särskild undervisning, byte av skola, polisanmälan och anmälan till socialtjänsten.

21 Sida 21 (35) Händelse Elev vuxen Steg 1. Den vuxne uppmanar eleven att ändra sitt beteende. Vid allvarligare händelse fyll i en Anmälan av arbetsmiljörisk/problem. Kontakta närmaste rektor/chef som avgör om åtgärder. Vårdnadshavare informeras. Steg 2. Vid upprepade händelser kontaktas vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt av den vuxne. Fyll i en Anmälan om arbetsmiljörisk/problem. Rektor/chef kontaktas som avgör om vidare åtgärder skall vidtas. Händelse Vuxen - elev Steg 1. Händelsen utreds av rektor/chef genom att samtliga parter avhörs. Utredningen dokumenteras skriftligt. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Vårdnadshavare underrättas. Steg 2. Möte mellan vuxen och elev planeras för att tilltron mellan vuxen och elev ska återupprättas. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Steg 3. Vid återupprepad konflikt mellan vuxen och elev. Möte med elev, vårdnadshavare och vuxen. Rektor/chef kallar. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Plan för återupprättande av tilltro mellan vuxen, vårdnadshavare och elev upprättas. Vid allvarligare händelser kontaktas personalavdelningen som erbjuds att närvara vid samtalet. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Steg 4. Om konflikten kvarstår och händelser upprepas Personalavdelningen kontaktas. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om vidare påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Händelse vuxen - vuxen Steg 1. Närmaste chef kallar till enskilda samtal, som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Handlingsplan upprättas med syfte att återskapa tilltron mellan båda parter. Uppföljningsmöte av handlingsplanen bokas vid tillfället. Uppföljning sker med båda parter.

22 Sida 22 (35) Steg 2. Upprepad konflikt mellan vuxna, alternativt; ej löst konflikt mellan vuxna. Samtal med närmaste chef som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Handlingsplanen revideras med syfte att återskapa tilltron mellan båda parter. Beslut om åtgärder tas, t.ex. konfliktlösningssamtal, besök företagshälsan, handledning. Steg 3. Upprepad allvarlig konflikt mellan vuxna, alternativt; ej löst allvarlig konflikt mellan vuxna. Samtal med närmaste chef som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Företagshälsan alternativt Personalavdelningen kontaktas, som närvarar vid samtalet. Händelsen dokumenteras och ev. beslut enligt gällande lagstiftning och praxis hos arbetsgivaren. Beslut dokumenteras.

23 Sida 23 (35) Bilaga 4 - Utredning av kränkande behandling (6 kap. 10 skollagen) och diskriminering (diskrimineringslagen 2008:567) gällande Namn och klass: Datum: Plats för händelsen: Ärendet utreds av: Ärendet anmäldes av: Vad har hänt? Använd baksidan om raderna inte räcker till! Ärendet bedöms vara: kränkning diskriminering Åtgärder för att det ska upphöra: Datum för uppföljning: vårdnadshavare kontaktad, datum rektor/amg informerad, datum klasslärare/klasskontakt informerad, datum

24 Sida 24 (35) Uppföljning Hur har det gått? Har det upphört? Datum för uppföljning: Bedömning ärendet avslutas, kränkningen/diskrimineringen har upphört fler uppföljningar, datum för nästa uppföljning kränkningen/diskrimineringen har inte upphört Nya åtgärder för att kränkningen/diskrimineringen ska upphöra Uppföljning Hur har det gått? Har det upphört? Datum för uppföljning:

25 Sida 25 (35) Bilaga 5

26 Sida 26 (35) Bilaga 6 Skollagen 20120:800 kapitel 5 och 6 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde (2 ), - arbetsmiljö (3 och 4 ), - ordningsregler (5 ), - disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 ), och - dokumentation (24 ). Tillämpningsområde 2 Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och gäller också för fritidshemmet. Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. Ordningsregler 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Utvisning ur undervisningslokalen 7 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

27 Sida 27 (35) 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. Kvarsittning 8 Under samma förutsättningar som i 7 får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Utredning 9 Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. 10 Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Skriftlig varning 11 Efter en utredning enligt 9 första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering 12 I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Tillfällig placering vid en annan skolenhet 13 Om åtgärder enligt 12 inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Avstängning i vissa obligatoriska skolformer 14 I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas.

28 Sida 28 (35) Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 Ett beslut enligt 14 får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Inhämtande av yttrande och information till berörda 16 Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Avstängning i de frivilliga skolformerna 17 I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om 1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller 4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt första stycket 2-4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avstängningstid i de frivilliga skolformerna 18 Beslut enligt 17 får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket. Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 tredje stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet förlängas med ytterligare en vecka. Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag 19 Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om 1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och 2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande Vallhornsgatan omständigheter, 21 får rektorn besluta om omedelbar avstängning. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

29 Sida 29 (35) Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag 20 Ett beslut om avstängning enligt 19 ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 tredje stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med ytterligare en vecka. Inhämtande av yttrande 21 Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant beslut som avses i 17 tredje stycket och 19 tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Omhändertagande av föremål 22 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 23 Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 vapenlagen (1996:67) eller 5 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Dokumentation 24 Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

30 Sida 30 (35) Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.