Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott"

Transkript

1 Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information som krävs för att kunna implementera avbrott Att veta hur avbrottsrutiner programmeras i MIPS Exempel på polling och avbrott ur verkliga livet Hur implementeras polling som flödesschema? Vad kan avbrott användas till? Vad krävs för att implementera avbrott? Vilka strukturer finns i MIPS för avbrott? Hur skriver vi en avbrottsrutin i MIPS-systemet? Ibland måste datorsystemet utföra operationer som beror på saker som händer i omgivningen Exempel: Läsning av data från yttre enheter Datainsamling med jämna tidsintervall Oväntade situationer som måste tas om hand Det finns två fundamentalt olika tekniker för att respondera på omgivningen: - Polling (cyklisk avfrågning) - Avbrott Båda två har sitt berättigande Ett exempel, taget ur en helt annan situation än datorvärlden: Du ringer till CSN för att be dem betala ut ditt studiemedel Du hör var god dröj och hänger kvar i luren eftersom det är viktigt Först när en person svarar, uträttar du ditt ärende Fördelar och nackdelar? 1

2 Du ringer till CSN++ Du ombedes knappa in ditt telefonnr Du börjar arbeta med gruppuppgifter i datorteknik med din grupp Mitt i arbetet ringer telefonen det är CSN++ Du uträttar ditt ärende Du fortsätter med gruppuppgifterna Fördelar och nackdelar? Vi lyssnar om och om igen på meddelandet du är fortfarande placerad i kö, ända tills en person svarar! I datortermer: läs en inport ända tills ett villkor uppfyllt! Vi förbereder oss på att kunna bli avbrutna Sedan arbetar vi med något annat När vi blir avbrutna, lägger vi arbetet åt sidan, kommer ihåg var vi var och tar hand om avbrottet Då detta är klart återupptar vi arbetet! Vi vill ringa till både CSN och Julius? Polling först CSN, sedan Julius Tidskrävande! Avbrott vi kan jobba med uppgiften och vänta på att telefonen ringer - Vi måste veta vem som ringer, och vad vi ska säga då - Vi måste veta vad vi gjorde när vi blev avbrutna - Vi måste tillåta att något avbryter oss - Vad händer om båda ringer samtidigt? Prioritet! " # Polling Ex: tangentbord med statusport och dataport Läs statusport S-port=1? Ja Läs dataport Returnera tecken Nej För att kunna använda oss av avbrott måste vi veta följande: När är det tillåtet att bli avbruten och av vad? Vad har orsakat avbrottet? Vad gjorde vi när vi blev avbrutna? Vilken prioritet har avbrotten relativt varandra? I MIPS finns specialregister för detta 2

3 $ %% Generella register $0 $1 $2 $3 $30 $31 Programräknare Status styr funktionen hos avbrottshanteringen Cause talar om för programmet vilken typ av avbrott som inträffat EPC Exception Program Counter, återhoppsadress PC Specialregister HI LO Status Cause EPC MIPS understödjer elva maskinvarudefinierade avbrott åtta användardefinierade avbrott En del avbrott är interna (exceptions) andra externa (interrupts) Exempel på maskinvarudefinierade avbrott: Reset omstart av datorn Processorn startar på en fördefinierad adress Externt Aritmetiskt fel internt avbrott Systemanrop exekvering av instruktionen syscall Internt Odefinierad instruktion Internt avbrott Det finns sex externa och två interna användardefinierade avbrott Externa avbrott: Avbrottsingångar: int0, int1, int5 Interna avbrott: Två bitar i ett register som programmeraren kan använda för att generera ett avbrott Varje användardefinierat avbrott kan stängas av individuellt 1 Programmet avbryts mitt i eller efter den instruktion som för närvarande exekverar 2 Om avbrottet inte får betjänas ska exekveringen fortsätta (gäller användardefinierade avbrott) 3 Stäng av avbrott och sätt processorn i privilegierat systemtillstånd 4 Cause-registret uppdateras med information om avbrottet 5 Lägg adressen till nästa instruktion i det avbrutna programmet i EPC-registret 6 Börja exekvera avbrottsrutin på adress 0x $ Koppla en enhet till någon av de sex avbrottsingångarna (tex en knapp, eller en klocksignal för tidstillämpningar) Skriv en subrutin som ska köras när det blir avbrott lägg den på adress 0x i minnet använd EPC som återhoppsadress Tänk på att spara undan register! Initiera avbrottet i huvudprogrammet med hjälp av statusregistret (tillåt detta avbrott) Starta programmet När du tex trycker på knappen körs subrutinen '( ) BD 0 CE 0 IP[50] SW 0 ExcCode 0 IP [50] Interrupt pending En bit för vardera int0, int1,, int5 SW [10] Software interrupt pending Två bitar ExcCode En kod som talar om vilken typ av avbrott som är aktuell Tex 0 vid anvdef avbrott CE Co-processor error 3

4 CU 0 BEV div IntMask 0 Kuo IEo KUp Iep Kuc IEc IE Interrupt enable (current/previous/old) KU Kernel/User mode (current/previous/old) IntMask [70] individuell styrning av användardefinierade avbrott CU [30] Co-processor nr 0, 1, 2, 3 användbar? När ett avbrott inträffar och accepteras sker följande: Ieo <- Iep, KUo <- Kup Iep <- Iec, Kup<- KUc Iec <- 0 (Hindra anv def avbrott), Kuc <- 0 (Priv mode) Det gamla tillståndet sparas alltså *') EPC När ett avbrott sker sparar processorn adressen på den instruktion som ska exekveras efter avbrottet Vissa avbrott kräver att instruktionen ska exekveras om och då är EPC adressen till den instruktionen $ " Status, Cause och EPC kan läsas med: mfc0 t0,c0_status mfc0 t1,c0_cause mfc0 t3,c0_epc OBS! Det tar en instruktionscykel innan värdet finns tillgängligt Status, Cause och EPC kan skrivas med: mtc0 t0,c0_status mtc0 t1,c0_cause mtc0 t3,c0_epc int_routine: subu sp,sp,x # Allokera plats på stacken # spara register på stacken mfc0 k0,c0_cause # Läs Cause # Kolla vilket avbrott jal DO_IT_NOW # Hoppa till rätt rutin # Återställ register addu sp,sp,x # återställ stack mfc0 k0,c0_epc set noreorder jr k0 rfe # återställ statusregistret # rfe i hoppluckan efter jr set reorder Kopiera avbrottsrutinen till adress 0x Sätt Interrupt mask i statusregistret som motsvarar de avbrott som ska användas Sätt Interrupt enable (IEc) i statusregistret till 1 4

5 set noreorder int_stub: j int_routine nop set reorder Denna lilla rutin kopieras till 0x Den enda funktionen är att anropa den riktiga avbrottsrutinen (int_routine) +, - /00 start: la t0,int_stub # int_stub s adress la t1,0x # avbrottsadress lw t2,0(t0) # Läs instr 1 sw t2,0(t1) # Skriv instr 1 lw t2,4(t0) # Läs instr 2 sw t2,4(t1) # Skriv instr 2 mfc0 k0,c0_sr # hämta statusregister ori k0,k0,1 # sätt IEc-biten # sätt int3 och int4-bitarna ori k0,k0,ext_int3 EXT_INT4 mtc0 k0,c0_sr # uppdatera statusreg k0 och k1 får användas fritt i avbr-rutin Vi har sett två strategier för hantering av yttre händelser, polling och avbrott Vi vet vad man måste känna till för att kunna implementera avbrottshantering Vi har sett hur avbrottsmekanismen implementeras i MIPS Vi har sett tre nya register, EPC, Status och Cause Vi kan initiera avbrottshantering i MIPSassembler 5

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel

Läs mer

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts) Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Informationsteknologi, LTH Lördagen den 11 mars 2006, klockan 08.00 13.00 i MA:10 Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling, miniräknare. Skriv

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

F8: Undantagshantering

F8: Undantagshantering F8: Undantagshantering Undantagshantering i 68 Vad är ett undantag? Typer av undantag Att skriva undantagsrutiner Undantagshantering, vad och varför? Exempel: Ett system ska mäta temperatur var :e sekund

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

3. Mikroprogrammering II

3. Mikroprogrammering II 3. Mikroprogrammering II lite repetition in/ut-matning avbrott på OR-datorn hoppinstruktion labben Olle Roos dator LDA 000 12 ADD 100 7 STA 000 13 12 1 13 8 13 6 8 0 18,1,11 2,3,5,11 7,8,11 17,10 18,1,11

Läs mer

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 3 Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen Mål Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i assembler på riktigt Att kunna skriva

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden? Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad

Läs mer

Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers

Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Avbrott generellt F7.1. Avbrott sköts med hårdvara i processorn, man läser av hårdvarumässigt. Polling är en enklare princip för I/O- hantering.

Läs mer

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB

Läs mer

Övningsuppgifter i Datorteknik, EIT070

Övningsuppgifter i Datorteknik, EIT070 Övningsuppgifter i Datorteknik, EIT070 1 Övningar 2 Övning 1 1. Skriv en subrutin i assembler utan innehåll, som bara anropas och direkt hoppar tillbaks. Den ska använda rätt instruktioner och konventioner

Läs mer

Assemblerprogrammering del 3

Assemblerprogrammering del 3 Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)

Läs mer

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok

Läs mer

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner

Läs mer

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering Undantagshantering och interna avbrott ARM Cortex-M4 exceptions, programmering av undantagshantering Ur innehållet: Faults Software traps Avbrott från interna enheter, Systick Läsanvisningar: Arbetsbok

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

I DAG fo 4. Printerport v3 med READY o DAV. Avbrott. Hur bra blev det egentligen????

I DAG fo 4. Printerport v3 med READY o DAV. Avbrott. Hur bra blev det egentligen???? Rep Konstruktion av en Printer-Port ynkroniseringsproblem Villkorlig / ovillkorlig överföring Busy Wait och Polling Handskakningssignaler AVBROTT!!! svektor I-flagga svippa sdriven Printerport I DAG fo

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering Externa avbrott Anslutning av extern avbrottsvippa, programmering med konfigurering och hantering av externa avbrott. Introduktion till time-sharing, enkel task-switch. Ur innehållet: NVIC och EXTI (SYSCFG)

Läs mer

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH Datorteknik Föreläsning 2 Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur Mål Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler

Läs mer

Datakommunikation med IR-ljus.

Datakommunikation med IR-ljus. Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok. Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.

Läs mer

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott

Läs mer

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18 F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och

Läs mer

Svar och lösningar till övningsuppgifter

Svar och lösningar till övningsuppgifter Svar och lösningar till övningsuppgifter Lösningarna är gjorda av: Mats Brorsson Bengt Öhman Kapitel 2 1 Vad är ett register? Ett register är en lagringsplats för data inne i processorn som i de flesta

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

Pipelining i Intel Pentium II

Pipelining i Intel Pentium II Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Lösningsförslag Uppgift (Reservation för diverse fel!)

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Lösningsförslag Uppgift (Reservation för diverse fel!) Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Lösningsförslag Uppgift 1-19 (eservation för diverse fel!) 1 Koppling: Q 1 Till bit 0 INPOT ÖKA A 1 /W 1 Write 8FF 16 NOLLA Write 8FFF 16 Q 2 1 Q 2 Till bit 1 INPOT

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Outline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.)

Outline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.) Outline för D2, ICT2, E3 och Mek3 Nicholas Wickström Högskolan i Halmstad Sverige p.1/18 Förra föreläsningen Specifikation -Kravspecifikation -Funktionsspecifikation -Blockdiagram Operativsystem -Grunder,

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL!

Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! MCU LABORATION5 Laborationens syfte Läs igenom hela laboration 5 innan du börjar beskriva instruktionsavkodaren i VHDL! I denna laboration ska en enkel MCU (Micro-Controller_Unit) konstrueras. En MCU,

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer