Tentamen i EIT070 Datorteknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i EIT070 Datorteknik"

Transkript

1 Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling, miniräknare. Skriv lösningar till varje uppgift på separata ark och använd endast ena sidan på varje ark. Ange namn, program och startår på varje ark. Motivera dina svar tydligt, kommentera all kod du skriver, samt redogör för alla antaganden du gör. Skriv tydligt och läsbart. Betygsgränserna är normalt 20 p för betyg 3, 30 p för betyg 4, och 40 p för betyg 5, av totalt 50 möjliga poäng. Uppgift 1 Ideon Science Park har nya låskodsläsare med RFID-taggar. Läsare finns installerade för alla dörrar på Ideon. Mjukvaran i läsarna är dock inte korrekt. Du ska hjälpa till att designa en fungerande lösning. Läsaren fungerar så att först håller man taggen nära läsaren. När taggen har identifierats avger läsaren ett kort pip. Man ska då knappa in en privat fyrsiffrig kod. Om koden är rätt låses dörren upp. Läsaren har en RFID-enhet som skickar en signal när en tag är tillräckligt nära för att kunna läsas av. Läsaren har en knappsats som skickar en signal varje gång en knapp trycks in. När en RFID-tag läses av blir ett trettiotvåbitars värde tillgängligt på en inport. Inportens adress är definierad av konstanten RFIDVAL. Knappsatsen har knapparna 0-9. När en knapp är intryckt finns ett åttabitars värde tillgängligt på en inport. Inportens adress är definierad av konstanten BUTTVAL. Det finns en ljudenhet som avger ett svagt pip när man skriver en etta till porten BEEPADR. Det finns en realtidsklocka som skickar tidsavbrott 100 gånger i sekunden, på avbrottsingång INT1. För varje RFID-värde finns en motsvarande korrekt fyrsiffrig kod. Denna tabell ligger lokalt i läsarens minne. När tabellen ändras skickas en ny version ut via Internet till samtliga läsare, men du behöver inte ta hänsyn till detta i din lösning. Du kan anta att en korrekt tabell redan finns i datorns minne. Läsaren styrs av en MIPS-processor. Rita ett flödesschema för styrning av en läsare. Du behöver inte använda någon särskild syntax för ditt schema, men det ska klart framgå vilka olika steg som finns, samt vilka in- och utsignaler som används, (4 p). Vilka insignaler bör kopplas till avbrott och vilka bör kopplas till inportar som läses på initiativ av programmet? Lista samtliga insignaler och ange om de ska kopplas till avbrott eller inport. Beskriv även vilka utsignaler som finns, (3 p). Nuvarande läsare är felaktigt programmerade. Om man håller taggen i samma hand som den man trycker på knapparna med, händer det att läsaren läser taggen på nytt, mitt i inknappningen av en kod, varefter koden inte matchar till taggen. Förklara vad som troligen är fel och hur det kan rättas till, (3 p). Uppgift 2 I C finns en standardfunktion strcpy som kopierar en teckensträng (f) till en annan (t). Den är deklarerad så här: char *strcpy(char *t, char *f) { int i = 0; while (f[i]!= 0) { t[i] = f[i]; i++; } t[i] = 0; return t; } Argumenten t och f är vektorer av tecken (char) och en sträng avslutas genom att sista tecknet har värdet noll. Inuti strcpy anropas subrutinen countcalls, för att räkna antalet anrop till strcpy. Talet 18 talar om för countcalls att det är just funktionen strcpy som blivit anropad. Skriv en version av strcpy i MIPS-assembler. Du ska skriva komplett assemblerkod, inklusive direktiv, och använda alla MIPS programmeringskonventioner. Kommentera noggrant, (10 p). Sidan 1 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

2 Uppgift 3 Studera följande instruktioner i MIPS-assembler:.set noreorder beq t0, t1, cont add t0, t0, t2 Beskriv hur beq-instruktionen fungerar och vad den utför, (3 p). I vilka fall kommer add-instruktionen att utföras, (2 p)? Beskriv vilka fält maskinkoden för beq-instruktionen består av, och vilka värden fälten innehåller, (3 p). I instruktionen finns ett läge, cont. Beskriv vad som egentligen finns lagrat i motsvarande maskinkod, (2 p). Uppgift 4 Vilken skillnad är det på instruktionerna add t0, t1, t2 och addu t0, t1, t2, (2 p)? Vilken matematisk operation motsvarar det att man skiftar ett heltal 2 steg åt höger med instruktionen sra, (2 p)? Hur kan man slå på och av samtliga användardefinierade avbrott i en MIPS-processor, (2 p)? När ett avbrott i MIPS är betjänat av avbrottsrutinen, skall man hoppa tillbaks till exekveringen av det program som avbröts. Hur vet man vart man ska hoppa, (2 p)? Vad är den typiska skillnaden mellan CISC och RISC när det gäller maskininstruktionernas längd, (2 p)? Uppgift 5 Studera följande kod, skriven av den ökände MIPS-hackern Mr Larsson. Han har försökt att skriva en subrutin patch, som lägger in hackerns egen kod i ett existerande, färdigkompilerat program. Förklara hur det går till, (6 p). Det finns emellertid en bugg i koden. Vilken är den, (4 p)? Mr Larsson är också dålig på att skriva kommentarer. Han är ju trots allt en hacker. instr: jal mysub nop.globl patch.ent patch patch: la t0, instr la t1, mysub lw t2, 0(a0) lw t3, 4(a0) sw t2, 0(t1) sw t3, 4(t1) lw t2, 0(t0) lw t3, 4(t0) sw t2, 0(a0) sw t3, 4(a0).end patch.globl mysub.ent mysub mysub: nop nop # my secret code here....end mysub Lycka till! Sidan 2 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

3 Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling, miniräknare. Skriv lösningar till varje uppgift på separata ark och använd endast ena sidan på varje ark. Ange namn, program och startår på varje ark. Motivera dina svar tydligt, kommentera all kod du skriver, samt redogör för alla antaganden du gör. Skriv tydligt och läsbart. Betygsgränserna är normalt 20 p för betyg 3, 30 p för betyg 4, och 40 p för betyg 5, av totalt 50 möjliga poäng. Uppgift 1 Ideon Science Park har nya låskodsläsare med RFID-taggar. Läsare finns installerade för alla dörrar på Ideon. Mjukvaran i läsarna är dock inte korrekt. Du ska hjälpa till att designa en fungerande lösning. Läsaren fungerar så att först håller man taggen nära läsaren. När taggen har identifierats avger läsaren ett kort pip. Man ska då knappa in en privat fyrsiffrig kod. Om koden är rätt låses dörren upp. Läsaren har en RFID-enhet som skickar en signal när en tag är tillräckligt nära för att kunna läsas av. Läsaren har en knappsats som skickar en signal varje gång en knapp trycks in. När en RFID-tag läses av blir ett trettiotvåbitars värde tillgängligt på en inport. Inportens adress är definierad av konstanten RFIDVAL. Knappsatsen har knapparna 0-9. När en knapp är intryckt finns ett åttabitars värde tillgängligt på en inport. Inportens adress är definierad av konstanten BUTTVAL. Det finns en ljudenhet som avger ett svagt pip när man skriver en etta till porten BEEPADR. Det finns en realtidsklocka som skickar tidsavbrott 100 gånger i sekunden, på avbrottsingång INT1. För varje RFID-värde finns en motsvarande korrekt fyrsiffrig kod. Denna tabell ligger lokalt i läsarens minne. När tabellen ändras skickas en ny version ut via Internet till samtliga läsare, men du behöver inte ta hänsyn till detta i din lösning. Du kan anta att en korrekt tabell redan finns i datorns minne. Läsaren styrs av en MIPS-processor. Rita ett flödesschema för styrning av en läsare. Du behöver inte använda någon särskild syntax för ditt schema, men det ska klart framgå vilka olika steg som finns, samt vilka in- och utsignaler som används, (4 p). Vilka insignaler bör kopplas till avbrott och vilka bör kopplas till inportar som läses på initiativ av programmet? Lista samtliga insignaler och ange om de ska kopplas till avbrott eller inport. Beskriv även vilka utsignaler som finns, (3 p). Nuvarande läsare är felaktigt programmerade. Om man håller taggen i samma hand som den man trycker på knapparna med, händer det att läsaren läser taggen på nytt, mitt i inknappningen av en kod, varefter koden inte matchar till taggen. Förklara vad som troligen är fel och hur det kan rättas till, (3 p). Sidan 3 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

4 Lösning 1 Programmet skall bevaka följande avbrottssignaler: Avbrott från RFID-enheten som kommer när en tag är i närheten. Avbrott från knappsatsen som kommer när en knapp trycks in. Avbrott från klockenheten Ovanstående tre signaler kopplas till avbrottsingångar. Programmet skall läsa följande inportar: RFID-identitet i form av trettiotvå bitar. Denna läses efter att avbrottet tag i närheten kommit. Identitet (siffervärde) för intryckt knapp. Denna läses efter att avbrottet för intryckt knapp kommit. Programmet skall skriva följande utsignaler: Aktivera pip, efter att RFID-identiteten lästs. Markerar för användaren att han kan börja knappa in sin fyrsiffriga kod. Öppna dörr, om den inmatade koden och RFIDidentiteten stämmer överens. När avbrottet tag i närheten har kommit och läsaren håller på att läsa in RFID-koden, ska avbrotten från knappsatsen vara avstängda. När läsaren väntar på inknappning, ska avbrottet från tag i närheten vara avstängt. Det bör finnas en timeout, som gör att användaren får börja om, om det dröjer mer än 4-5 sekunder innan nästa knapptryckning. Felet med nuvarande läsare är troligen att under den tid som inknappningen av den fyrsiffriga koden sker, är avbrottet från tag i närheten inte avstängt. Om användaren håller taggen i samma hand som han knappar in koden med, kommer taggen lätt för nära läsaren, som då vill början om med första siffran igen. Lösningen är att (som ovan rekommenderats) slå av avbrottet för tag i närheten under tiden användaren knappar in sin kod. Uppgiften är verklighetsbaserad. Felet med taggen som läses om och om igen när den kommer nära, trots att man håller på att knappa in koden, verkade finnas i det system som används på Ideon, men är numera rättat. Verkligheten är full av undermåliga tekniska lösningar. Sidan 4 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

5 Uppgift 2 I C finns en standardfunktion strcpy som kopierar en teckensträng (f) till en annan (t). Den är deklarerad så här: char *strcpy(char *t, char *f) { int i = 0; while (f[i]!= 0) { t[i] = f[i]; i++; } t[i] = 0; return t; } Argumenten t och f är vektorer av tecken (char) och en sträng avslutas genom att sista tecknet har värdet noll. Inuti strcpy anropas subrutinen countcalls, för att räkna antalet anrop till strcpy. Talet 18 talar om för countcalls att det är just funktionen strcpy som blivit anropad. Skriv en version av strcpy i MIPS-assembler. Du ska skriva komplett assemblerkod, inklusive direktiv, och använda alla MIPS programmeringskonventioner. Kommentera noggrant, (10 p). Lösning 2.globl strcpy.ent strcpy strcpy: subu sp, sp, 16 sw ra, 8(sp) sw a0, 4(sp) sw a1, 0(sp) repeat: lb t0, 0(a1) sb t0, 0(a0) beq t0, zero, ready addi a0, a0, 1 addi a1, a1, 1 b repeat ready: ori a0, zero, 18 jal countcalls lw a1, 0(sp) lw a0, 4(sp) lw ra, 8(sp) addu sp, sp, 16 or v0, a0, a0.end strcpy # strcpy is a global name # strcpy is a subroutine # reserve 4 words on the stack # save return address # save first argument, t # save second argument, f # fetch next char from string f # store char in string t # ready if char is null # set a0 to point at next char in t # set a1 to point at next char in f # repeat # place 18 as argument # call subrutine countcalls # restore second argument # restore first argument # restore return address # return stack space # strcpy should return address to t # jump back to caller # that s all, folks Den här versionen av strcpy anropar en okänd subrutin countcalls. Man måste därför följa samtliga programmeringskonventioner för MIPS. Man vet ju inte vilka register som används inne i countcalls eller andra subrutiner som eventuellt anropas från den. Subrutinen strcpy är en existerande standardrutin i C, och är definierad som i uppgiften. Metoden att använda värdet noll för att markera slutet på en textsträng är standardmetoden för enkla textsträngar i språket C och operativsystemet Unix (och därför alltså även Linux). Sidan 5 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

6 Uppgift 3 Studera följande instruktioner i MIPS-assembler:.set noreorder beq t0, t1, cont add t0, t0, t2 Beskriv hur beq-instruktionen fungerar och vad den utför, (3 p). I vilka fall kommer add-instruktionen att utföras, (2 p)? Beskriv vilka fält maskinkoden för beq-instruktionen består av, och vilka värden fälten innehåller, (3 p). I instruktionen finns ett läge, cont. Beskriv vad som egentligen finns lagrat i motsvarande maskinkod, (2 p). Lösning 3 Studera följande instruktioner i MIPS-assembler:.set noreorder beq t0, t1, cont add t0, t0, t2 Beskriv hur beq-instruktionen fungerar och vad den utför, (3 p). Instruktionen jämför innehållen i register t0 och t1. Om de är lika hoppar exekveringen till läget cont, och annars fortsätter den bara med följande instruktioner. I vilka fall kommer add-instruktionen att utföras, (2 p)? Den utförs alltid. Om exekveringen ska hoppa till cont, körs ändå den instruktion som ligger direkt efter beq. Notera att det är direktivet noreorder som gäller. Beskriv vilka fält maskinkoden för beq-instruktionen består av, och vilka värden fälten innehåller, (3 p). Maskininstruktionen innehåller fyra fält: Fält 1: operationskoden för instruktionen beq, sex bitar, värde Fält 2: nummer på första registret, fem bitar, värde 8 eller 01000, (t0 = $8). Fält 3: nummer på andra registret, fem bitar, värde 9 eller 01001, (t1 = $9). Fält 4: ett tal som anger hopp ett antal instruktioner framåt eller bakåt, sexton bitar. Uppgiften innehåller inte tillräckligt med information för att ange ett binärt värde för Fält 4. I instruktionen finns ett läge, cont. Beskriv vad som egentligen finns lagrat i motsvarande maskinkod, (2 p). Ett sexton bitars heltal i tvåkomplement, som anger hur många instruktioner framåt eller bakåt vi ska hoppa, från nästa instruktion. Assemblern räknar ut detta värde vid assembleringen. Sidan 6 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

7 Uppgift 4 Vilken skillnad är det på instruktionerna add t0, t1, t2 och addu t0, t1, t2, (2 p)? Vilken matematisk operation motsvarar det att man skiftar ett heltal 2 steg åt höger med instruktionen sra, (2 p)? Hur kan man slå på och av samtliga användardefinierade avbrott i en MIPS-processor, (2 p)? När ett avbrott i MIPS är betjänat av avbrottsrutinen, skall man hoppa tillbaks till exekveringen av det program som avbröts. Hur vet man vart man ska hoppa, (2 p)? Vad är den typiska skillnaden mellan CISC och RISC när det gäller maskininstruktionernas längd, (2 p)? Lösning 4 Vilken skillnad är det på instruktionerna add t0, t1, t2 och addu t0, t1, t2, (2 p)? Instruktionen add testar resultatet för aritmetiskt fel (overflow), men det gör inte addu. Vilken matematisk operation motsvarar det att man skiftar ett heltal 2 steg åt höger med instruktionen sra, (2 p)? Division med fyra. Hur kan man slå på och av samtliga användardefinierade avbrott i en MIPS-processor, (2 p)? Man sätter den minst signifikanta biten i statusregistret till 1 (avbrott på) eller 0 (avbrott av). Biten kallas Interrupt Enable, IE. När ett avbrott i MIPS är betjänat av avbrottsrutinen, skall man hoppa tillbaks till exekveringen av det program som avbröts. Hur vet man vart man ska hoppa, (2 p)? Registret EPC innehåller adressen till den instruktion där exekveringen ska återupptas. Man hoppar dit med instruktionen jr. Vad är den typiska skillnaden mellan CISC och RISC när det gäller maskininstruktionernas längd, (2 p)? I en CISC-processor kan instruktionerna vara olika långa, men i en RISC-processor har de alla samma längd. Sidan 7 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

8 Uppgift 5 Studera följande kod, skriven av den ökände MIPS-hackern Mr Larsson. Han har försökt att skriva en subrutin patch, som lägger in hackerns egen kod i ett existerande, färdigkompilerat program. Förklara hur det går till, (6 p). Det finns emellertid en bugg i koden. Vilken är den, (4 p)? Mr Larsson är också dålig på att skriva kommentarer. Han är ju trots allt en hacker. instr: jal mysub nop.globl patch.ent patch patch: la t0, instr la t1, mysub lw t2, 0(a0) lw t3, 4(a0) sw t2, 0(t1) sw t3, 4(t1) lw t2, 0(t0) lw t3, 4(t0) sw t2, 0(a0) sw t3, 4(a0).end patch.globl mysub.ent mysub mysub: nop nop # my secret code here....end mysub Lösning 5 Subrutinen patch lägger in ett anrop (jal) till subrutinen mysub, någonstans i maskinkoden till ett befintligt program. Subrutinen får en viss adress som argument i register a0. Först flyttas den instruktion som ligger på adressen a0 och nästföljande instruktion till början av subrutinen mysub, där det finns plats i form av två noppar. Sedan läggs två andra instruktioner in på de tomma platserna, nämligen jal och nop. Effekten blir att när det existerande programmet körs, och exekveringen kommer till adressen som angavs i a0, hoppar exekveringen till mysub, där det första som händer är att de två flyttade instruktionerna körs. Sedan körs den kod hackern placerat vid # my secrect code here... Till sist hoppar exekveringen tillbaks till det ursprungliga programmet. Detta är ett sätt att lägga in hemlig kod i ett existerande program, en så kallad trojansk häst. Metoden används också för att skicka uppdateringar till levererad programvara, och kallas då en patch. Hackern har dock slarvat. Hoppinstruktionen jal skriver ju över registret $31 eller ra. Om det existerande programmet vill använda värdet i ra kan det ha blivit förstört. För att göra en fungerande patch borde hackern ha lagt in en instruktion som sparade ra före jal-instruktionen. Sidan 8 av 8. Uppgifter finns på båda sidorna.

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel

Läs mer

Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott

Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)

Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts) Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta

Läs mer

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!!

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!! Sid 1 av 8 Datavetenskap Tentamen för DVG A03 Datorsystemteknik, 7,5 hp, del 2 fredag 2009-01-09 kl. 08.15-13.15 Tentamen del 2 består av 4 sidor. Ansvariga lärare: Tillåtna hjälpmedel: Kerstin Andersson

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5 Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Registren i MIPS

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

A-del motsvarande KS1

A-del motsvarande KS1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen

Läs mer

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

C++ Lektion Tecken och teckenfält

C++ Lektion Tecken och teckenfält C++ Lektion Tecken och teckenfält Teori Hittills har alla variabler du jobbat med varit olika typer av tal, men du kan också deklarera variabler som håller bokstavstecken. Denna variabeltyp kallas för

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00. Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 0900-1300 Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Bör j e Delistrand tel. 16 7122 alt.

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704

Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.

CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Exempelsamling Assemblerprogrammering

Exempelsamling Assemblerprogrammering Exempelsamling Assemblerprogrammering I uppgifterna nedan utgå från följande programskelett: #include.data var1:.word 12 var2:.word 19 sum: prod:.float 0.set noreorder.text.globl start.ent start

Läs mer

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30

HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2015-10-30 KTH STH Haninge 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18

Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.

Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT Tentamen Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Jan Skansholm, tel. 772

Läs mer

OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING

OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING Institutionen för Data- och informationsteknik TENTAMEN OBJEKTORIENTERAD PROGRAMVARUUTVECKLING OBS! Det kan finnas kurser med samma eller liknande namn på olika utbildningslinjer. Denna tentamen gäller

Läs mer

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December Datorarkitektur Datapath & Control December 28 karl.marklund@it.uu.se Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch PC = PC+4

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik och C DD1316 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28

Programmering I Tobias Wrigstad fredag, 2009 augusti 28 Programmering I Tobias Wrigstad tobias@dsv.su.se Vad är programmering? Lågnivåspråk och högnivåspråk Kompilering och interpretering Variabler Notation för flödesschema (flow chart) Kontrollstrukturer (conditionals,

Läs mer

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Innehåll 1 Översikt... 3 2 Binära tal och koder... 3 2.1 Positionssystemet... 3 2.2 De binära talen... 4 2.3 Kilo

Läs mer

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin. 1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar

Läs mer

EDA215 Digital- och datorteknik för Z

EDA215 Digital- och datorteknik för Z EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk

Föreläsning 2 Programmeringsteknik DD1310. Programmering. Programspråk Föreläsning 2 steknik DD1310 Python introduktion Variabler Datatyper Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer betyder att instruera en dator Ett program är

Läs mer

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.

Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar

Läs mer

Emacs. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016

Emacs. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016 Emacs Eric Elfving Institutionen för datavetenskap (IDA) 22 augusti 2016 Historia 2/21 Utvecklas konstant, från 70-talet Är en generellt texteditor (INTE ordbehandlare) som fokuserar på texten, inte utseendet

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EIT020 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 18 december 2010, kl 8-13 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret.

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000

Datorsystemteknik D. Lösningar till tentamen i kursen EDA330 14/1 2000 1(6) Lösningar till tentamen i kursen EDA330 Datorsystemteknik D 14/1 2000 Följande är skisser till lösningar av uppgifterna. Full poäng på en uppgift kräver i de flesta fall en något fylligare motivering.

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU Tentamen Måndag 23 oktober 2006, kl. 08.30 12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Kontaktpersoner under tentamen Som

Läs mer

TENTA: TDDD11 & TDDC68. Tillåtna hjälpmedel. Starta Emacs, terminal och tentakommunikationsfönster. Skicka in frågor och uppgifter

TENTA: TDDD11 & TDDC68. Tillåtna hjälpmedel. Starta Emacs, terminal och tentakommunikationsfönster. Skicka in frågor och uppgifter TENTA: TDDD11 & TDDC68 Tillåtna hjälpmedel Det är tillåtet att ha böcker (t.ex. Ada-bok, formelsamlingar, lexikon,...) med sig samt utdelade lathundar (finns på kurshemsidan) för Ada, Unix och Emacs. Utdraget

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,

Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011, Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman

Läs mer

Tentamen i Robotteknik MPR160, 16 december 2000

Tentamen i Robotteknik MPR160, 16 december 2000 Tenta i Robotteknik Z3 2000-12-16 1/6 Tentamen i Robotteknik MPR160, 16 december 2000 Lärare: Rolf Berlin ank 1286; 0707-99 24 89 Anders Boström ank 1526 Tillåtna hjälpmedel: Typgodkända kalkylatorer och

Läs mer

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5

16 Programmering TI -86 F1 F2 F3 F4 F5 M1 M2 M3 M4 M5 16 Programmering Skriva program till TI-86... 214 Köra program... 221 Arbeta med program... 223 Hämta och köra assemblerprogram... 226 Arbeta med strängar... 227 TI -86 M1 M2 M3 M4 M5 F1 F2 F3 F4 F5 214

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning

Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning Generell säkerhet Här finns det inga direkta rätt eller fel. Snarare saker man bör tänka på när man implementerar ett program. Kort sagt: Efter att du kommit på hur du tänkt göra, sov på saken och tänk

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet Accelerometer Rikard Ekström Mattias Kindborg Informationsteknologi Lunds Universitet Handledare: Bertil Larsson 7 december, 4 INNEHÅLLSFÖRECKNING SEKION SIDNUMMER ABSRAC 1 INRODUKION EORI 3 ACCELEROMEERN

Läs mer

Tentamen i EDA011 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N

Tentamen i EDA011 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N Tentamen i EDA011 Programmeringsteknik för F, E, I, π och N Måndagen den 24 april 2006 Skrivtid: 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Java-snabbreferens. Resultat: Resultatet av denna tentamen rapporteras direkt

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer

Läs mer

Vår väg till Godkänt, och sedan vidare...

Vår väg till Godkänt, och sedan vidare... Grunder i programmering Vår väg till Godkänt, och sedan vidare... Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse, och är den grund varpå samhället vilar. Karl-Bertil Jonsson ii Grunder i programmering

Läs mer

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod Föreläsning 3-4 Innehåll Diskutera Vad gör programmet programmet? Föreslå vilka satser vi kan bryta ut till en egen metod. Skriva egna metoder Logiska uttryck Algoritm för att beräkna min och max Vektorer

Läs mer

Exempel 3 på Tentamen

Exempel 3 på Tentamen Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Tentamen EDAA05 Datorer i system

Tentamen EDAA05 Datorer i system LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenskap Tentamen EDAA05 Datorer i system 2011 10 17, 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: bifogad formel- och symbolsamling. För godkänt betyg på tentamen

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Semantiskt gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för

Läs mer

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl

Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl Tentamen i IS1500/IS1200/2G1518 Datorteknik fredagen den 19 augusti 2011 kl 14.00 19.00 Examinator: Fredrik Lundevall (IS1500), Johan Wennlund (IS1200, 2G1518). Jourhavande lärare: Johan Wennlund. Tentamensuppgifterna

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer