I DAG fo 4. Printerport v3 med READY o DAV. Avbrott. Hur bra blev det egentligen????
|
|
- Ellinor Håkansson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rep Konstruktion av en Printer-Port ynkroniseringsproblem Villkorlig / ovillkorlig överföring Busy Wait och Polling Handskakningssignaler AVBROTT!!! svektor I-flagga svippa sdriven Printerport I DAG fo Bit 7 Printerport v med o tatusregister = : REDO skrivare = : UPPTAGEN skrivare krivarbuss Bit 7 tyrregister krivare s8 = Giltigt tecken = Ogiltigt värde. MOP OH LVB MOP OH LVB Hur bra blev det egentligen s s * HUVUDPROGRAM... Olika initieringar... Loop... Annat arbete som... processorn utför... jsr Print kriv ut en fil... bra Loop s Verkligt "arbete" n väntar på skall gå hög kriv en fil ms s MOP OH LVB Datorsystem MC- system som skriver ut ett tecken krivarbuss krivare Adr: TextP A H Pekare till A L nästa tecken Text H e j ssignal D u ACIIkoder K för texta sträng l l e! EOT lutmarkeing MOP OH LVB
2 - forts HITILL: Programmeraren (DU) bestämmer när: JR Printchar kriv ett tecken s forts. VAD KRÄV. spara undan sin PC. starta en rutin som skriver ut ett tecken till skrivaren för att. sedan återstarta huvudprogrammet VID AVBROTT: krivaren bestämmer när: Printchar kriv ett tecken VAD KRÄV spara undan sin PC starta en rutin som skriver ut ett tecken till skrivaren för att sedan återstarta huvudprogrammet MOP OH LVB ) para undan sitt PC (jfr JR ubrut) PC (high) PC (low) i subrutinen före subrutinanropet PC (high) PC (low) i en före ssignalen MOP OH LVB forts. VAD KRÄV. spara undan sin PC. starta en rutin som skriver ut ett tecken till skrivaren för att. sedan återstarta huvudprogrammet forts. VAD KRÄV. spara undan sin PC. starta en rutin som skriver ut ett tecken till skrivaren för att. sedan återstarta huvudprogrammet ) starta en rutin som skriver ut ett tecken till skrivaren ) sedan återstarta huvudprogrammet $FFF $FFF Minnet RT PC (high) PC (low) i subrutinen före subrutinanropet PC (high) PC (low) i en före avbrott MOP OH LVB 7 MOP OH LVB 8
3 - forts s forts. Hur jobbar processorn Adr: TextP A H Pekare till A L nästa tecken Text H * e j ldx ldaa TextP,x+ Läs pekare till nästa kriv nästa tecken D u ACIIkoder K för texta sträng l l e! EOT lutmarkeing sta Printer stx TextP para nya pekare rti Resetsignal Aktiv REET Hämta FETCH ssignal EXECUTE MOP OH LVB 9 MOP OH LVB forts. Vissa problem. --- ldaa umma adda Belopp staa umma CMPB BHI --- Variabel Larger MOP OH LVB ssignal forts. Vissa problem. ssignal ) ave tatus ) Restore tatus Max CC B A X (high) X (low) Y (high) Y (low) PC (high) PC (low) i en före avbrott MOP OH LVB
4 Vi summerar händelseförloppet vid ett avbrott. ) met kör ) Hopp till ave status Hämta avbrottsvektor ) tarta o kör ) Återhopp till huvudprogram ) Restore status ) met fortsätter forts. MOP OH LVB avbrottet Aktiv Hämta avbrottet forts. Flera problem. Datorsystem (Redo) Här är data Yttre enhet MOP OH LVB forts.. forts.. avbrottet Lösning: Ny flagga i CC-registret FETCH EXECUTE I-flagga = Aktiv Hämta MOP OH LVB MOP OH LVB
5 forts.. Före avbrottet Under avbrottet Efter avbrottet Huvud Prog Upg Adr TO =Enable (CC) Initiera för avbrott TO Befintligt stackinnehåll tatus och återhoppsadress för Befintligt stackinnehåll TO Befintligt stackinnehåll Öka Var Visa Var Öka Var Adr max Visa Var ns tatus register Mask =Enable Mask =Off Mask =Enable MOP OH LVB 7 MOP OH LVB 8 Huvud Progr Initiera för avbrott Öka Var Visa Var Visa Var Upg GÖR UPG och studera: Händelseförloppet när ni Kör Run low och tep tacken generellt Återhoppsadress I-flaggan i CC-reg och på stack tatusindikatorer i simulatorn Tryckknapp Puls vid nedtryckning av tryckknapp lite mera problem (MC) E avbrottet Öka Var Öka Var D 7 -D MOP OH LVB 9 MOP OH LVB
6 lite mera problem Kvittera avbrottet Tryckknapp Puls vid nedtryckning av tryckknapp avbrottet (MC) E D 7 -D I-flagga = Aktiv Hämta MOP OH LVB sruti n tyrenhet tyrenhet = Kvittera avbrott: ätt = Yttre enhet Yttre enhet MOP OH LVB inför svippa Huvud Prog Upg Tryckknapp Puls vid nedtryckning av tryckknapp Initiera för avbrott "" D Q Öka Var R C Q Visa Var Visa Var A A A A A A & Write address Puls då processorn skriver Kvittera avbrott vid TAA IrqVippa MOP OH LVB Öka Var LDAA $DC Läs status TAA $DC Nolla vippa TAA $DC Nolla vippa MOP OH LVB
7 Upg - ammanfattning Gör Upg och undersök ssignal svippa Nollställning av vippa Gör Upg o och testa med avbrottssignaler avbrottsvippor Nollställning av vipporna Begrepp: singång på processorn (Interrupt) I-flagga i CC-registret (Maskera avbrott, brandvägg) svektor ( ) ave tatus (Placera alla regs på stacken) ( subrutin avslutad med ) Återhopp från () Restore tatus (Återhämta alla regs från stack) svippa Kvittera avbrott (Nollställa avbrottsvippa) MOP OH LVB MOP OH LVB - ammanfattning. OM I-flaggan=: n känner att är aktiverad och slutför utförandet av pågående instruktion.. n sparar huvudprogrammets återhoppsadress och övriga registerinnehåll på stacken, save status. Därefter läser processorn startadressen för en från -vektorn (från adress $FFF och $FFF). Denna startadress placeras i PC. I-flaggan ETT-ställs. en startas (med I-flaggan=). Kvittera avbrott.. en avslutas med instruktionen som får processorn att utföra restore status, dvs registerinnehållen återställs från stacken (med gamla I=).. Återhopp till huvudprogram.. Därmed återstartas huvudprogrammet där det blev avbrutet MOP OH LVB 7 Bit 7 Printerport v med o Datorsystem tatusregister = : REDO skrivare = : UPPTAGEN skrivare krivarbuss Bit 7 tyrregister krivare = Giltigt tecken = Ogiltigt värde. MOP OH LVB 8 7
8 - PrinterPort sdriven Printerport v. ssignal som skriver ut ett tecken Adr: TextP A H Pekare till A L nästa tecken Text H e j C_Printer avkodning "" D R C Q Q MC- system krivarbuss krivare D u ACIIkoder K för texta sträng l l e! EOT lutmarkeing A A ns databuss Anslutning processorn C_Ctrl CP b Regiser () C C_tat C_Pri CP b Regiser (8) C krivarbuss Anslutning skrivaren MOP OH LVB 9 MOP OH LVB Printer Interface sdriven Printerport v. s I-flagga = Aktiv Hämta sruti n Tryckknapp Puls vid nedtryckning av tryckknapp (MC) E D 7 -D C_Printer A A ns databuss Anslutning processorn avkodning C_Ctrl CP b b Regiser () C "" D R C C_tat C_Pri CP Q Q > b Regiser (8) C krivarbuss Anslutning skrivaren MOP OH LVB MOP OH LVB 8
9 I DAG fo Mera avbrott - En enhet Olika typer av avbrott Flera avbrottsingångar Vektoravbrott Mjukvaruavbrott DMA adressbuss I/O-interface $Q $Q+ Minnet databuss MOP fo MOP fo - Fler enheter - Fler enheter -shanterare $Q Minnet ssignal $Q+ Källa $Q Källa Källa Minnet & avbrottsingång, aktiv låg CPU Gränssnitt A seriell anslutning ns Gränssnitt B parallell anslutning bussar Gränssnitt C A/D anslutning Minne s hanterare från A från B enhet C s rutin C s rutin A enhet A s rutin B enhet B $Q+ MOP fo RTE MOP fo 9
10 INTA In Out YE Vektor nr In Databuss Vektor- Out YE Vektor nr In Out YE Vektor nr Vektor nr ( i) Vektor nr ( i+p) Vektor nr max ( i+max) max MOP fo 7 Vektor INTA 7 PC Yttre enhet Minne INTA Vektor Reg p Vektor q (Vektor q) q Databuss r buss MOP fo 8 Flera singångar Olika prioriteter CPU ssignaler ns X Y Z bussar eriell Parallell Analog anslutning anslutning anslutning A B C Minne MOP fo 9 CPU ssignaler för för för RT E ns RT E bussar eriell Parallell Analog anslutning anslutning anslutning A B C Minne Adr tatus och återhoppsadress för tatus och återhoppsadress för tatus och återhoppsadress för huvudprogrammet RT E Adr max MOP fo
11 Interna signaler för detekterig av olika feltillstånd Externa avbrottsignaler med HC s TYRENHET s Register tatus Register slogik tyrbuss REET avbrottshantering för REET i i+ Minnet Datadel D..D7 ALU DATAVÄG del A..A7 och PC buss X I avbrottshantering för X avbrottshantering för i+ i+ i+ i+ Databuss MOP ns fo externa bussar etc MOP fo (hex) FFFE FFFC FFFA FFF8 FFF FFF FFF FF-FFF med HC Funktion REET, tartvektor Clock Monitor Fail, (ej impl i simulator) COP Watchdog Timeout, (ej impl i simulator) Illegal Op Code (ej impl i simulator) WI X Enhetsspecifika vektorer, skiljer sig något beroende på de olika varianterna e Appendix D MOP fo Övriga avbrott med HC REET X (Reset) (Interrupt Request) (Non Maskable Interrupt Request) PLU - Ett antal avbrottsingångar från Räknare Fel OP-kod För låg klockfrekvens Wake-Up I/O-moduler eriekretsar Datanät etc MOP fo
12 MC8 Vektor nr $ High Word tackpekare $ $8 High Word High Word Resetvektor Bus Error MC8 Externa avbrottsingångar i systemet yttre enheter $ High Word Division med noll NORMAL EXCEPT ION REET HALTED $ High Word High Word $ High Word High Word Autovektor snivå Autovektor snivå Vektoravbrott vektor Vektoravbrott vektor IPL IPL IPL s nivå 7 Ingen avbrottsbegäran $fc High Word Vektoravbrott vektor 9 MOP fo MOP fo MC8 Exceptions Interna Buss Error REET TRAP VID AVBROTT: krivaren bestämmer när: Printchar WI - oftware Interrupt Datorsystem kriv ett tecken (Redo) Här är data Yttre enhet Feltillstånd Vektor Autovektor avbrott avbrott Programmerade / externa händelser VID oftware Interrupt: Programmeraren (DU) bestämmer med instruktionen WI när rutinen Printchar skall anropas MOP fo 7 MOP fo 8
13 DMA Direct Memory Access n är BU MATER DMA Direct Memory Access DMA:n är BU MATER Adr Bus Adr Bus CPU ExVis DIK Minne CPU DMAenhet DMAenhet ExVis DIK Minne Data Bus MOP fo 9 Data Bus MOP fo
Undantagstyper. Maskinorienterad Programmering 2010/2011. MC68HC12, Stencil Assemblerprogrammering.pdf CPU12 Reference Guide
Maskinorienterad Programmering 200/20 MC68HC2, Stencil Assemblerprogrammering.pdf CPU2 Reference Guide Arbetsbok b för MC2, avsnitt 2 Exekveringstillstånd tå Processorn befinner sig alltid i något av tillstånden:
Förutsättningar för skrivaranslutningen. Första programexemplet. Synkronisera arbetstakterna
Maskinorienterad Programmering 0/0 Ur innehållet: Synkronisering: hur hanteras situationer när datorn ska kommunicera med en annan enhet med okänd arbetstakt? Vi ansluter en skrivare Undantag: Hur hanteras
Programmering av inbyggda system
Programmering av inbyggda system Synkronisering och undantag Ur innehållet: Synkronisering: hur hanteras situationer när datorn ska kommunicera med en annan enhet med okänd arbetstakt? Vi ansluter en skrivare
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #19 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Normaltillstånd vs undantagstillstånd I normaltillstånd
Förutsättningar för skrivaranslutningen. Första programexemplet. Inför specialtecken för strängslut
Maskinorienterad Programmering 0/0 Ur innehållet: Synkronisering: hur hanteras situationer när datorn ska kommunicera med en annan enhet med okänd arbetstakt? Vi ansluter en skrivare Undantag: Hur hanteras
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål:
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14
Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel
Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott
Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det
Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)
Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information
F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Protokoll för synkronisering. Drivrutiner. Memory mapped Port mapped. Polling Timed Interrupt DMA
F6: I/O hantering Typer av I/O i ett datorsystem Memory mapped Port mapped Protokoll för synkronisering Polling Timed Interrupt DMA Drivrutiner 1 Memory mapped I/O enheter avkodas precis som ett minne
0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers
Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Avbrott generellt F7.1. Avbrott sköts med hårdvara i processorn, man läser av hårdvarumässigt. Polling är en enklare princip för I/O- hantering.
Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål
Datorteknik Föreläsning 4 Polling och avbrott Mål Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta
Lösningsförslag tenta
Lösningsförslag tenta 2013-12-16 (Version 5 med reservation för eventuella fel. Uppdaterad 140417.) 1. X = 1010 0101 2 ; Y = 0101 1011 2 (8 bitars ordlängd) a) [0, 2 n 1] = [0, 2 8 1] = [0, 255] b) [ 2
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola F-36 FLEX- och FLIS-datorn Ext-8 Tallriksmodellen Stackoperationer
Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p
Övningsuppgifter i Benny Thörnberg Mittuniversitetet Inst. för Informationsteknologi och medier Hösten 2005 1 Exekvering av assemblerkod 1.1 Statusflaggors beteende Vad blir C-, N- och Z- flaggornas värden
7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.
1(5) Övningstentamen i Mikrodatorer och assemblerprogrammering, ELGA05 Hjälpmedel: Bifogad lista med memokoder för MC68xxx. Samtliga programmeringsuppgifter ska innehålla flödesschema med förklaringar
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
Adressrum, programmerarens bild
EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne
Programallokering Att placera program i flashrespektive RAM-minne Program i FLASH-minne Bara lokala variabler Globala oinitierade variabler Globala initierade variabler Program med avbrott Program i RAM-minne
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KRSNAMN Digital- och datorteknik PROGRAM: KRSBETECKNING Elektro Åk / lp 4 EDA26 EXAMINATOR Lars-Eric Arebrink TID FÖR
Exempel 3 på Tentamen
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
Assemblerprogrammering
2012-02-14 Assemblerprogrammering Övningsuppgifter 2011 Lösningar (Med reservation för diverse fel!) 1. Hur många E-klockperioder använder CPU12 (HCS12) för att köra programsekvensen nedan? ORG $1000 LDAA
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.
Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.
Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1
Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Parallell dataöverföring I digitala system finns ofta behovet att flytta ett eller flera dataord från ett ställe (sändare) till ett annat ställe (mottagare).
Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn
1 (2013-05-02) Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn 1. I simulatorn för FLISP-datorn kan man ansluta strömbrytarmodulen DIPSWITCH till en inport och sifferindikatorn 7-SEGMENT till en utport.
Datakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A
Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan
Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU Onsdag 12 Januari 2011, kl. 14.00-18.00 Examinatorer
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen EDA217 Grundläggande Datortekik, Z EDA433 Grundläggande Datortekik, IT EDA452 Grundläggande Datortekik, D DIT790 Digital-
En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Tentamen i EIT070 Datorteknik
Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
F7: I/O hantering. Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning. Periferikretsar
1 F7: I/O hantering Periferikretsar ADC, DAC, UART, etc. Databussar Seriella bussar I 2 C USB CAN Systembussar PCI VME Asynkron och synkron busscykel 68000 Bussfördelning 1 Periferikretsar ADC/DAC Räknare
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................
AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
A-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
LABORATION DATORTEKNIK Y DATORTEKNIK D
LABORATION DATORTEKNIK Y DATORTEKNIK D Avbrottsprogrammering på M68008 Version: 3.2 203 (OVA) Namn och personnummer Godkänd Till laboranten Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
F6: I/O hantering. Typer av I/O i ett datorsystem. Memory mapped
1 F6: I/O hantering Typer av I/O i ett datorsystem Memory mapped Port mapped Protokoll för synkronisering Polling Timed Interrupt DMA Drivrutiner 1 Memory mapped I/O enheter avkodas precis som ett minne
BDM12 Användarbeskrivning. Introduktion
Versioner/ändringar 1.0 2003-07 1.01 BUGFIX: FLASH unsecure algoritm 1.02 Fördröjning vid flash-prog. Statusutskrift under programmeringen. Programmeringsalgoritmen hanterar nu även 'bankade' minnet. Översättning
Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen 3 EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30 Examinator
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Modbus. WAGO Contact SA TSS STR
Modbus WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet En enorm mängd produkter stöder modbus. Modbus kallas ibland för automationens minsta gemensamma nämnare. Kanske är det för att modbus är relativt
En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
EDA215 Digital- och datorteknik för Z
EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet
Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.
Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik TENTAMEN KURSNAMN Maskinorienterad programmering PROGRAM: Dataingenjör och elektroingenjör åk 1/ lp 3 Mekatronikingenjör åk 2/
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar. Lösningar och kommentarer
Tentamen Enchipsdatorer med tillämpningar Lösningar och kommentarer Program: Elektroteknik Datum: 04-01-09 Tid: 08:00-13:00 Lokal: E103 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Datablad: MC60705 och PIC16F84 (Utdelas
Modbus över Ethernet. WAGO Contact SA TSS STR 2011 1
Modbus över Ethernet WAGO Contact SA TSS STR 2011 1 Modbus över Ethernet En enorm mängd produkter stöder modbus. Modbus kallas ibland för automationens minsta gemensamma nämnare. Kanske är det för att
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
Minnen delas in i två huvudgrupper, permanenta och icke permanenta. Non-volatile and volatile.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 2 Tisdag 2005-08-30 Minnestyper. Atmega 16 innehåller följande minnestyper: SRAM för dataminne FLASH för programminne EEPROM för parametrar och konstanter. Minnen delas
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf
DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.
EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT Tentamen Tisdag xx yyyy 2006, kl. 8.30-12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Jan Skansholm, tel. 772
Laborationsmoment 2 - En Borrautomat
Maskinorienterad Programmering 2011/2012 : Programutveckling i assembler Arbetsbok för MC12, kapitel 4 1 Laborationsmoment 2 - En Borrautomat Tangentbord för borrkommando Operatör Mikrodator Anpassningselektronik
Exempel på tentamen 1
Maskinorienterad programmering - har du uppnått kursmålen Exempel på tentamen Tisdag xx januari 2005, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Stig-Göran Larsson, tel. 772 693 Jan Skansholm, tel. 772 02 Kontaktpersoner
Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.
Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är
Tentamen med lösningar
Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tentamen med lösningar EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU Måndag xx Oktober 20xx, kl. 8.30-12.30
Bussar och I/O. samt. vad kan man göra med NEXYS3
Bussar och I/O samt vad kan man göra med NEXYS3 Den närmaste framtiden Grupp bildad Klar fredag 1600 Kravspec klar Vad ska ni bygga? Designskiss börjar Hur ska ni bygga den?... 5 6 7 8 9 PIPE-LAB UART-LAB
Programmering av inbyggda system
Avbrott och undantag Ur innehållet: Cortex M4 "exceptions" Avbrott NVIC Externa avbrott: Avbrottsvippa Läsanvisningar: Arbetsbok kap 7 IRQ Flip-Flop STM32F4xx Cortex M4 programming manual Kap 2.3 Exception
Ext-14 (Ver 2005-11-21) Ext-14. FLEX-processorns styrenhet med fast logik
Ext-4 (Ver 2005--2) Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik 2 Ext-4 FLEX-processorns styrenhet med fast logik En styrenhet för FLEX-processorn skall kunna generera alla styrsignaler till datavägen
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9
DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
2 4 Dagens föreläsning TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 13 Kent Palmkvist, ISY 3 Praktiska kommentarer Laboration 5 kommer justeras (anvisningarna skrivs om) Grundidé och bakgrundsmaterial samma!
HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Centralenheten: ALU, dataväg och minne
Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register
2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION
UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne
Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering
Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Stefan Gustafsson version 1.1 1. Inledning Laboration: I/O-programmering Du skall i denna laboration programmera TUTOR till att signalera i Morsekod.
Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik
Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik Kursens mål: Fatta hur en dator är uppbggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW) Fatta hur HDW o SW samverkar Digital teknik Dator teknik 2 Lärandemål:
Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering
Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)
LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49
Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas
11/16/2012. Assemblernivå Beskrivning av funktion Automatiskt styrd borrmaskin Positionera borr Starta borr Borra genom arbetsstycke...
LV4 Fo10 Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Koppla samman register och ALU till en dataväg Minnets uppbyggnad och anslutning till datavägen
Till assemblersystemet Zuper 80 Assembler krävs en SPECTRAVIDEO 328/318+minst 16K ram extra.
ZZZZZ 888 000 A Z 8 8 0 0 A A ZZ 8 8 0 0 A A ZZ u u pppp eee r rrr 888 0 0 AAAAA ZZ u u p p e e rr --- 8 8 0 0 A A ZZ u u p p e ee r 8 8 0 0 A A Z u u p p e r 8 8 0 0 A A ZZZZZ uuuu pppp eeee r 888 000
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt