FORSKNING PÅGÅR UTBILDNINGSHISTORIA. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR UTBILDNINGSHISTORIA Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 Värt att notera Forskning pågår utbildningshistoria ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom utbildningshistoria, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna texter om sin forskning, som de använt vid ansökan till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn. Den finns att beställa via Vetenskapsrådets webbplats. Stockholm, 22 februari 2010 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Pedagogik för det populära: Hagström, undervisningen och det musikpedagogiska fältet Motståndets estetik - om två musikpedagoger i andra världskrigets skugga Skolans kungsväg. Det naturvetenskapliga programmets plats i utbildningsystemet Ola Agevall 1 Laila Barkefors 3 Donald Broady 4 Musikfolkhögskolans utbildningsideologier Sture Brändström 5 Vetenskap och politik: samarbete mellan svensk och tysk etnologi Skolan som arena för kunskapsbildning i teknik samhällets behov och skolans möjligheter Petra Garberding 7 Thomas Ginner 9 Folkhögskolans praktiker i förändring Bernt Gustavsson 11 Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning Originalitet och informationsteknik. En undersökning med inriktning mot de pedagogiska idéernas historia. Modern uppfostran. Skola och disciplinering i spänningen mellan det förflutna och framtiden Från suffragett till medborgare En länderkomparativ studie av medborgartanken i utbildningar för kvinnor under mellankrigstiden Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen Martin Gustavsson 13 Magdalena Hillström 14 Thomas Karlsohn 16 Joakim Landahl 18 Katarina Leppänen 20 Daniel Lindmark 21 Debatten om allmän folkskola, ca David Ludvigsson 23 Utbildning och intelligens Christian Lundahl 25 Formeringen av den svenska yrkesutbildningen Barn med läs- och skrivproblem i Sverige och Tyskland specialpedagogiska insatser och åtgärder ur ett barndomshistoriskt jämförande perspektiv Folkskolans finansiering. De ekonomiska förutsättningarna för den allmänna folkundervisningens framväxt, Folkskolans finansiering. De ekonomiska förutsättningarna för den allmänna folkundervisningens framväxt, 1842?1936 Anders Nilsson 27 Bengt Sandin 29 Johannes Westberg 31 Johannes Westberg 33

4 Pedagogik för det populära: Hagström, undervisningen och det musikpedagogiska fältet Snörvlande och väsande oljud utspottas. Stereotyp skarp och uttryckslös ton. Så lätt att alla stympare kan använda det. Importerad krämar- och oljudsmusik. Renonsmärke på god smak. Vem vill spela på ett sådant instrument? Av historien och statistiken att döma, väldigt många. Dragspel, för det är vad omdömena syftar på, är och har framförallt varit ett omtyckt instrument. Åtskilliga är de händer som över åren har trevat sig över knappar och tangenter i Drömmen om Elin och Calle Schewens vals. Men, som de inledande raderna visar, har det inte varit uppskattat av alla. Under första hälften av 1900-talet, och ett gott stycke därefter, var dragspelet och dess repertoar illa sett inom landets olika musikpedagogiska institutioner. I en statlig utredning från 1946 talar man om framtidsvärdet hos olika instrument. Piano och violin hade framtidsvärde. Det hade däremot inte dragspelet. Det hade inte heller gitarren, åtminstone inte om det användes som ackompanjemang, eller de elförstärkta instrumenten. Ville man lära sig spela den sortens instrument var man hänvisad till självstudier eller till den hjälp man kunde få från mer erfarna kamrater. Det fanns också de som vände sig till det företag som de köpt eller hyrt instrumentet av med förfrågningar om inte de skulle kunna anordna en utbildning. Det var så musikundervisningen inom Hagströms Musik kom till. Albin Hagström i Älvdalen hade 1925 grundat en importfirma för dragspel. Ola Agevall Växjö universitet Medsökanden Boel Lindberg Växjö universitet Sture Brändström Luleå Tekniska Universitet Ketil Thorgersen Luleå Tekniska Universitet Projektbidrag Dessa såldes till en början via postorder, men från 1928 också via egna butiker där snart också andra typer av instrument kunde köpas. År 1932 startade företaget egen tillverkning av dragspel. På kundernas begäran startade man vid mitten av 1940-talet kurser i dragspel och något år senare gitarrkurser. Kursverksamheten blev med tiden mycket omfattande. När Hagströms Musik till sist lade ner sin verksamhet hade omkring människor lärt sig spela dragspel i företagets regi, och kurserna spände dessutom över andra instrument som gitarr, elgitarr, elpiano, elbas, m.m. Tidigare forskning har inte berört den typ av marknadsförmedlad undervisning som Hagströms Musik representerar. Det här projektet syftar till att undersöka introduktionen av en ny aktör i det musikpedagogiska landskapet. Inom Hagströms Musik var man inte bunden till några smakfostrande ambitioner, men däremot hade man ett företagsekonomiskt intresse av att bedriva utbildning på de instrument man producerade och sålde. 1

5 Undervisningen var kopplad till försäljning, uthyrning och avbetalningsformer. Hur kom musikpedagogiken att utformas under sådana betingelser? Hur tog man fram undervisningsmaterialet, vilka var de pedagogiska formerna och vilket var det pedagogiska innehållet? Hur var det att lära sig spela inom Hagström Musik? Genom att undersöka vilka eleverna var, varför de sökte sig till utbildningen och hur de upplevde den, så kan vi förstå utbildningen socialt, musikaliskt och pedagogiskt. I undersökningen av Hagström kan vi följa en alternativ pedagogisk organisations tillkomst och historia under ett populärmusikaliskt och musikpedagogiskt brytningsskede. Vi får också material om den påverkan som denna nya pedagogiska aktör eventuellt har haft på andra aktörer i form av anpassning, imitation, avståndstaganden, konkurrens om elever, konkurrens om definitionen av god musik eller av god pedagogik. Undersökningen bygger på en kombination av arkivmaterial, statistik och intervjuer med Hagströms utbildare och elever. Vår studie kommer att engagera många aktiva inom den musicerande världen. En del av arbetet med att kommunicera resultaten är inbyggt i undersökningsprocessen, som vi betraktar som ett tillfälle till ömsesidigt lärande. Kontakterna med fältets praktiker kommer vi dessutom att använda oss av för att finna lämpliga former och fora för föredrag och tidskriftsartiklar. 2

6 Motståndets estetik - om två musikpedagoger i andra världskrigets skugga Projektet syftar till kartläggning och analys av den musikpedagogiska verksamhet som utformades av Carl Maria Savery och Werner Wolf Glaser, två tyskfödda musi- ker, med utgångspunkt i deras verksamhet i Sverige och Danmark på och 40-talen. Savery ( ) studerade i Berlin 1929, bosatte sig samma år för gott i Danmark och upprättade i rask följd tre folkemusikskoler i Horsens, Århus och på Frederiksberg vid Köpenhamn. Efter kriget fick han av Dansk Flygtningeadministration uppdraget att forma en musikkulturell verksamhet bland de ca företrädesvis tyska flyktingar som befann sig i läger över hela Danmark. Laila Barkefors Göteborgs universitet Planeringsbidrag 2005 På grundval av erfarenheterna i flyktinglägren utformade han en egen musikterapi. Glaser (f. 1910), som också studerat i Berlin, flydde från Tyskland till Danmark Han anställdes i Saverys skola på Frederiksberg och startade en egen skola 1939 i danska Lyngby tvingades han fly ännu en gång och fick i Sverige anställning i Västerås 1944, där han sedan verkade som pedagog, musiker och kritiker. Såväl Savery som Glaser hade sin musikpedagogiska bas i (den idag omstridde) tysken Fritz Jödes pedagogik, i likhet med dem som kom att företräda den officiella musikpedagogiken i Danmark (Finn Høffding och Jørgen Bentzon) och i Sverige (Hjalmar Torell och Annie Pettersson, bl.a.). Varför har deras insatser hamnat i skymundan? Hur förvaltade och utvecklade Savery resp. Glaser sitt musikaliska bildningsarv i sina nya hemländer? Vad kan vi lära idag av denna utveckling? Jag ämnar bearbeta och presentera materialet på seminarier och i artikelform, exempelvis i Nordisk musikpedagogisk Årbok, Dansk årbog for musikvidenskab, svensk Tidskrift för Musikforskning (STM) samt om intresse finns i andra tidningar och tidskrifter. 3

7 Skolans kungsväg. Det naturvetenskapliga programmets plats i utbildningsystemet På gymnasiets naturvetenskapliga program går inte bara blivande naturvetare. Det naturvetenskapliga programmet (NV) är en kungsväg till framgång i fortsatta studier, yrkeslivet och det sociala livet. Här hamnar många barn ur de samhällsgrupper som är bäst rustade med kulturellt kapital, och här formas framtidens eliter. Här skapas även en norm för vad som räknas som skolmässig briljans, med effekter på hela skolväsendet. Inom projektet undersöks NVs dominerande ställning i det svenska utbildningssystemet och betingelserna för och effekterna av denna dominans. Delstudier ägnas åt olika gruppers utbildningsstrategier, inslag i den historiska utveckling som lett till matematikämnets och de naturvetenskapliga ämnenas särställning, samt lärare och elever vid NV. Med hjälp av registerdata om svenska gymnasister tecknas en social karta över svensk gymnasieskola under de senaste tjugo åren och NVs plats på denna. Dessutom analyseras skilda gruppers banor genom utbildningsväsendet. Metoderna är hämtade från geometrisk dataanalys, bl.a. korrespondensanalys. I kompletterande studier används även geografiska data. Till dessa statistiska analyser ur fågelperspektiv fogas dels historiska studier av enskilda skolors utveckling, dels intervjuer med lärare och elever vid NV samt föräldrar. Intervjuerna skall visa vad lärare, elever och föräldrar har i bagaget, hur de uppfattar NV och hur de förhåller sig till utbildningens mål och mening och till de framtider som den förbereder för. Donald Broady Uppsala universitet Medsökanden Mikael Börjesson Uppsala universitet Esbjörn Larsson Uppsala universitet Ida Lidegran Uppsala universitet Ingrid Nordqvist Högskolan i Gävle Projektbidrag

8 Musikfolkhögskolans utbildningsideologier Projektet har som syfte att studera utbildningsideologier vid svenska folkhögskolor med musikinriktning. Att folkhögskolan har haft stor betydelse för rekryteringen till den högre musikutbildningen har konstaterats i tidigare forskning. Det visar sig att en betydande del av musikhögskolornas lärare har studerat och/eller undervisat vid någon musikfolkhögskola. De två skolformerna har många gemensamma drag men på vilket sätt det folkbildningsbaserade musikpedagogiska arvet mer i detalj har påverkat musiklärarutbildningen, och därmed också musikutbildning mer generellt, är dock tämligen outforskat. Konservatorietraditionens påverkan på nordiska musikfolkhögskolor har inte varit föremål för några mer omfattande studier. Inte heller har folkhögskolans relation till olika generationers ungdomsmusik fått en vetenskaplig behandling. Sture Brändström Luleå Tekniska Universitet Medsökanden Sten Dahlstedt Uppsala universitet Sidsel Karlsen Luleå Tekniska Universitet Projektbidrag Projektets teoretiska grund är hämtad från idéhistorikern Sven- Erik Liedman, som menar att det i varje tidsepok finns två grundläggande former av ideologi: manifesta och latenta. Manifesta ideologier avser explicita och medvetet formulerade utsagor med ideologiskt innehåll som binder samman verklighetspåståenden, värderingar och normer. Det kan röra sig om politiska partiprogram och i den här aktuella ansökan kan exempelvis kurskataloger och hemsidor ses som uttryck för manifesta utbildningsideologier. Latenta ideologier är sådant som finns under ytan och som ofta tas för givet av fältets aktörer. De synliggörs först i samband med att kulturens osynliga gränser överskrids men kan även som i detta fall bli föremål för analys. Vad som utelämnas blir i detta ljus nog så intressant som det som kommer till uttryck. De latenta ideologierna är i stor utsträckning språkligt förankrade men de kan också ta sig icke-verbala uttryck genom kroppsspråk eller i musikaliska framföranden. Projektets första del är inriktad på framväxten av folkhögskoleutbildningar i musik, i synnerhet Folkliga musikskolan i Ingesund. Tanken är att fokusera de utbildningsideologier som var aktuella vid etableringen och ställa dessa mot det sena 1800-talets folkhögskoletänkande. Delprojektet är tänkt att belysa det musikaliska folkbildningsarbete som i Sverige bedrivits inom folkhögskolans ram mot bakgrund av den musiksyn och den utbildningsideologi som sammanhängde med Grundtvigs ursprungliga tanke om nationell fostran. En av ambitionerna är att studera Västra Värmlands folkhögskola och dess tillkomst 1905, för att sedan 5

9 fördjupa intresset när det gäller utvecklingen av den Folkliga musikskolan i Ingesund. Valdemar Dahlgrens publicerade skrifter blir här av stort intresse men också hans privatarkiv som återfinns i Folkrörelsearkivet, Karlstad. Den andra delen av ansökan har målsättningen att undersöka existerande utbildningsideologier vid Framnäs och Ingesunds folkhögskolor. För att synliggöra ideologierna kommer officiella dokument att studeras. Vidare kommer rektorer, lärare och studerande att intervjuas. Hur de ser på talang och musikalitet förväntas säga något väsentligt om de utbildningsideologier som råder på respektive skolenhet. Ideologiskt laddad är också synen på ungdomsmusik samt hur olika musikaliska genrer värderas. Detsamma gäller hur man ser på och använder sig av olika undervisningsformer och i hög grad vad man tänker om förhållandet mellan lärare och elev. Datainsamlingen består dessutom av observationer. I analysarbetet är strävan att blottlägga eventuella diskrepanser mellan manifesta och latenta ideologier samt att söka efter förklaringar och en ökad förståelse av varför en viss musikutbildningskultur växt fram. Att få chansen att påbörja en genomlysning av detta omfattande forskningsområde kan förväntas få stor betydelse för dagens och morgondagens musikpedagogiska praktik på skilda nivåer. Inte minst är det väsentligt i nuvarande situation då lärarutbildningarna håller på att omformeras att skapa medvetenhet och ny kunskap om musikfolkhögskolans utbildningsideologier. Projektet har också en teoriutvecklande sida som består i att pröva den empiriska användbarheten hos begreppen manifesta och latenta ideologier i utbildningssammanhang. 6

10 Vetenskap och politik: samarbete mellan svensk och tysk etnologi Den 24 februari 1936 konstaterade det tyska sändebudet i Sverige, Hermann Kappner, i ett brev till Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD) i Berlin, att naziregmens propaganda inte hade varit framgångsrikt i Sverige. Man hade tidigare grundat en organisation med namn "Nordische Gesellschaft" som bl.a. skulle verka för det svensk-tyska kulturella samarbetet och på så sätt hoppades naziregimen väcka intresse för sin "kulturvänliga" och "sverigevänliga" politik. Många svenskar misstänkte dock politisk propaganda bakom dessa förmenliga kulturella samarbeten och visade inte intresset som nazisterna hade hoppats på. Kappner poängterade att många svenskar ansåg att kultur och politik inte skulle blandas ihop. Petra Garberding Uppsala universitet Bidrag till anställning som postdok i Sverige Ett exempel på svenskarnas misstänksamhet var enligt Kappner att de inte deltog i sällskapets "nordiska dagar" ("Nordische Reichstagung") i Lübeck Nordische Reichstagung var ett stort kulturpolitiskt engagemang i nazistisk anda med föreläsningar, konserter och middagar och tanken var att den skulle äga rum på sommaren varje år. Nu, inför Reichstagung i juni 1936, ville sällskapet satsa stort och bjuda in många "tyskvänliga personligheter" från kulturlivet och vetenskapen i Sverige. Det skulle vara framförallt sådana personer, som enligt sällskapet "inte tidigare hade haft tillfälle att skapa sig en egen uppfattning av det nya Tyskland". På förslagslistan till inbjudningarna till Reichstagung fanns vid sidan om kända författare, musiker, tonsättare och akademiker även svenska folklivsforskare och det diskuterades vilka som skulle bjudas in. Medan en folklivsforskare var engagerad i ett gemensamt utställningsprojekt och ansågs vara lämplig, var man tveksam gentemot en annan professor i folklivsforskning som visserligen bedömdes som "tyskvänlig", men hade i hamnat i konflikt med en kollega till Kappner. Av tyska arkiv framgår att naziregimen hade ett stort intresse för svensk etnologi, vid den tiden kallad folklivsforskning, eftersom man där, precis som i det tyska ämnet Volkskunde, ägnade sig åt att utforska folket, landsbygden och "bondekulturen" - just sådana företeelser som många vid den tiden betraktade som nationens ursprung och kärna. I båda ämnena fanns stora visioner om hur en "autentisk" nationell kultur skulle kunna bli ett redskap för att skydda människan mot modernitetens negativa påverkan, samtidigt som den också skulle skapa ett modernare och bättre samhälle. Många Volkskundler ställde sig helt i nazismens tjänst 7

11 och arbetade i rasbiologins anda. Detta kritiserades av några svenska folklivsforskare som menade att vetenskap skulle vara "objektiv" och "neutral" och inte ställa sig i politikens tjänst. När man arbetade som vetenskapsman för naziregimen hade man enligt dem överskridit en gräns och bedrev inte längre vetenskap, utan politik. Många tyska Volkskundler däremot uppfattade sitt arbete som vetenskapligt och "objektivt", bl.a. eftersom rasteorierna här betraktades som en vetenskaplig sanning och skulle influera allt arbete vid högskolor och universitet. Här kan man ställa sig frågan, när och hur forskarna i Sverige och Tyskland drog gränsen mellan vetenskap och politik och hur detta påverkade det svensk-tyska akademiska samarbetet och utvecklingen av det egna ämnet. Forskningsprojektet "Vetenskap och politik: samarbete mellan svensk och tysk etnologi " undersöker dessa frågor med hjälp av material i svenska och tyska arkiv och utifrån intervjuer med äldre forskare. Projektet vill även belysa hur förändringarna i Nazityskland påverkade forskning och lära inom den högre utbildningen i Sverige, med den svenska folklivsforskningen och det tyska ämnet Volkskunde som exempel. Projektet stannar dock inte vid slutet av andra världskriget, utan är dessutom intresserad av att ta reda på vad som hände efter krigsslutet. Efter krigsslutet var man i båda länderna angelägen om att gå vidare och förnya ämnet och man ville inte se tillbaka. Samtidigt som man i Sverige försökte få bort "tyska influenser" i vardagslivet, så levde ändå mycket av influenserna från den tyska vetenskapen kvar i Sverige, dock på ett annat sätt än före kriget. Projektet ska här ge svar på frågan hur synen på den tyska vetenskapen förändrades i Sverige efter kriget och hur det påverkade det vetenskapliga samarbetet i forskning och lära. När, hur och varför började man orientera sig mot den anglosaxiska vetenskapen och hur gick omsvängningen till? 8

12 Skolan som arena för kunskapsbildning i teknik samhällets behov och skolans möjligheter Under 1900-talet har den tekniska utvecklingen i grunden förändrat våra livsvillkor, samhällsorganisation och natur. Förändringarna har skett på system- såväl som på individnivå. Så har t ex utvecklingen av transportsystemen inneburit stora förändringar av samhällets infrastrukturer och samtidigt ställt den enskilde individen in för nya krav och möjligheter, och den sammanlagda effekten av till synes smärre tekniska förändringar har i minst lika stor utsträckning förändrat våra villkor. Under samma period byggs den obligatoriska ungdomsskolan upp. I relationen mellan skolan och det omgivande samhället finns hela tiden en inbyggd spänning mellan skolans skyldighet att följa och anpassa sin verksamhet till de samhälleliga förändringarna och samtidigt förmedla en mer eller mindre bestående kunskapskärna. Denna spänning tycks inte minst prägla de olika former av teknikutbildningar, som mött eleverna allt från det tidiga 1900-talets folkskola till dagens grundskola t ex i ämnen som Slöjd, Hemkunskap och Teknik. Thomas Ginner Linköpings universitet Medsökanden Jan-Erik Hagberg Linköpings universitet Jonas Hallström Linköpings universitet Projektbidrag I forskningsprojektet "Skolan som arena för kunskapsbildning i teknik samhällets behov och skolans möjligheter" vill vi undersöka relationen mellan de samhälleliga kraven och förväntningarna, som de kommer till uttryck i offentligt utredningsmaterial, riksdagsprotokoll, debatter m m, och skolan sätt att lösa sina uppgifter, speglade i kursplaner, läromedel, intervjuer med olika aktörer inom fältet o s v. Tidsperioden är alltför lång för att kunna täckas i sin helhet. Det är inte heller nödvändigt. Vi har valt att fokusera våra undersökningar på följande tidsperioder: 1) 1920-talets teknikutbildning. Före och under detta årtionde sker stora förändringar vad gäller t ex transporttekniker och transporttekniska system (järnvägar, flyg, bilism). Vid denna tid byggdes också elektriciteten ut kraftigt. Hushållstekniken utvecklades snabbt. Hur speglas detta i kraven och förväntningarna i skolan och hur klarar den utmaningen? Vi använder bl a 1906 års folkundervisningskommitté och 1919 års undervisningsplan för en enhetlig folkskola som bakgrundsmaterial. 2) 1960-talets teknikutbildning. Under och 1960-talen sker stora förändringar i produktionstekniken. Automatisk och automatisering blev ledord. Samtidigt planeras och genomförs 9

13 stora förändringar av den grundläggande utbildningen för unga. Offentliga utredningar, som 1946 års skolkommission och 1957 års skolberedning, är exempel på material, som utarbetas under denna period. 3) 1980-talets teknikutbildning. Nu ifrågasattes teknikutvecklingen på ett mer omfattande sätt än tidigare. Energi och miljöfrågor blev centrala i samhällsdebatten. Här använder vi bl. a. det omfattande utredningsmaterial som ledde fram till 1980 års läroplan, vidare 1960 års gymnasieutredning, 1963 års yrkesutbildningssakkunniga och 1968 års utredning om en ny universitets- och högskoleorganisation, U 68. På vilket sätt slår samhällsförändringarna och debatten om dessa igenom i exempelvis skolans olika styrdokument? 4) Det tidiga 2000-talets teknikutbildning. I vår nuvarande tid utvecklas teknikområden som informations- och kommunikationsteknik och bioteknik, vardagstekniken förändras snabbt. Det mest betydelsefulla styrdokumentet är 1994 års läroplan för grundskolan och läroplanskommitténs betänkande "Skola för bildning" är exempel på centralt material för perioden. Projektets specifika mål är att kartlägga, redovisa och analysera förändringar av innehåll i skolans undervisning i teknik över tid. En sådan undersökning kan bidra till A) att förbättra underlaget för ställningstaganden till inriktning av och innehåll i skolans utbildning i teknik, B) att kunskapsområdet teknik får en tydligare karaktär genom att. 10

14 Folkhögskolans praktiker i förändring Folkhögskolan har utvecklats i de nordiska länderna under de senaste 150 åren. Ambitionen har alltid varit att bidra till demokrati och jämlikhet. Skolformens pedagogiska och innehållsliga särart har ifrågasatts, men är dåligt beforskad. Särskilt besvärande är bristen på studier av folkhögskolans praxis. Frågan om särart är ett grundargument för skolformens fortsatta utveckling. Under välfärdsstaten, fram till 1980-talet, hade skolformen en självklar ställning och utvecklades i relation till det övriga utbildningssystemet. Sedan dess har den förändrats. Den blev föremål för utredningar, omorganisationer och rekrytering av nya grupper. Skolorna formulerar själva sin profil, bildningssyn och pedagogik, ibland med en tydlig livsåskådning som grund och ibland inte. Många skolor profilerar sig mot IT, genus, invandrare, funktionshinder för att fånga in nya behov. Dessutom öppnar vissa profileringar till betydande statlig finansiering. Även uppdragsutbildning på gymnasienivå förekommer. Flera folkhögskolor engagerar sig i utvecklandet av så kallade lärcentra. Många var aktiva i kunskapslyftet. Bernt Gustavsson Örebro universitet Medsökanden Ali Osman Arbetslivsinstitutet Sam Paldanius Linköpings universitet Anders Bro Örebro universitet Projektbidrag Utmärkande för landets folkhögskolor är dess variationsrikedom. Sammantaget innebär dessa förändrade villkor att folkhögskolans oberoende ställning är hotad och intensivare samarbete med andra former av vuxenutbildning gör särarten ännu mer otydlig. Det är denna process som studeras i föreliggande projekt. Frågan vi ställer är hur folkhögskolornas praxis förändras och anpassas till nya villkor. Har folkhögskolan någonsin stått för en särart? Genomgår skolformen någon förändring? Förändras pedagogiken? Medför profileringen förändrad praxis? Projektet har två syften. Det första syftet är att kartlägga folkhögskolornas förändrade praxis. Det innebär att vi studerar vilka sociala handlingar som växer fram och utvecklas vid folkhögskolorna. Projektets andra syfte är att förstå förändringsprocessens dynamik och effekter. Med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar försöker vi förstå hur maktrelationer, normbildande processer och värden skapas och återskapas i sociala handlingar. Utifrån en historisk genomgång undersöks hur folkhögskolorna har förändrats. Projektet består av fem delmoment. För det första försöker vi fånga vari folkhögskolans särart består och om särarten ändrats genom åren. För det andra undersöker vi om och hur folkhögskolans villkor förändrats samt om det inneburit att folkhögskolan har en annan funktion i samhället än tidigare. För det tredje studerar vi om folkhögskolor som är profilerade mot att 11

15 integrera invandrare i det svenska samhället är framgångsrika i detta värv. För det fjärde uppmärksammar vi förhållandet mellan teknik och kön. Innebär exempelvis IT att gamla könsroller återskapas eller att nya skapas? För det femte analyserar vi huruvida folkhögskolan skapar tillit bland eleverna, både inför sig själva och i relation till andra. De olika delmomenten knyts samman genom att samtliga fokuserar på den praxis som etablerats på ett mindre antal folkhögskolor. Sex folkhögskolor med olika innehållsliga profileringar har strategiskt valts ut för att belysa projektets olika delmoment. Den kunskap som produceras är betydelsefull för förståelsen av folkhögskolans belägenhet och framtida utveckling, ett försummat utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Kunskapen är betydelsefull även för annan vuxenutbildning genom att illustrera hur en skolform försöker att utveckla sin särart på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Nya aktörer och skolformer tillkommer ständigt. Nya pedagogiska idéer prövas. I allt det nya finns folkhögskolan med 150 års erfarenhet av att förhålla sig till olika nyheter utan att förlora sin verksamhets särart. Avvägningen mellan tradition och förnyelse kan andra utbildande aktörer och organisationer lära sig av. Teoretiskt är därför betydelsen utbildningsvetenskaplig, men också organisationsteoretisk. Resultaten kommer att spridas på olika sätt. Viktiga målgrupper är aktörer i folkhögskolevärlden och annan vuxenutbildning samt forskare och praktiker som intresserar sig för organisationers förnyelse. Medverkande forskare kommer att presentera en uppsats vid minst en nationell eller internationell konferens med en relevant inriktning. En antologi skrivs Folkhögskolans praxis, mellan tradition och förnyelse. Dessutom skrivs en populärvetenskaplig artikel för publicering i lämplig utbildningsvetenskaplig facktidskrift, såsom Utbildning och demokrati. 12

16 Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär Få lyckas ta sig in på högre konstnärliga utbildningar, ännu färre lyckas livnära sig på sin konst och ett litet fåtal blir riktigt framgångsrika. Här aktualiseras med särskild skärpa de frågor om (sned)rekrytering beträffande social bakgrund, kön, etnicitet och så vidare som diskuteras inom all högre utbildning. Dessutom har estetiska utbildningar och konstnärliga fält särdrag som förtjänar att utforskas och att jämföras med andra utbildningar och andra fält. Projektet ägnas åt studier av konststuderandes ursprung, utbildning och karriär. Viktiga frågor är: vilka är vägarna till högre konstnärliga utbildningar, vad utmärker dem som tar sig dit (socialt ursprung, kön, skolframgång etc), vilka framtider väntar, och hur har allt detta förändrats det senaste halvseklet? Fem delstudier ingår i projektet. I två av dessa är hela rummet av gymnasiala, förberedande och högre konstnärliga utbildningar studieobjektet. I en tredje jämförs konstnärliga utbildningar med teaterutbildningar. En fjärde studie ägnas åt rekryteringen till Konsthögskolan och Konstfack (åren , och ) och studenternas karriärer. Alternativa vägar in på konstfältet är temat i en femte delstudie. Martin Gustavsson Stockholms universitet Medsökanden Johan Söderberg Stockholms universitet Christina Wistman Göteborgs universitet Donald Broady Uppsala universitet Mikael Börjesson Uppsala universitet Projektbidrag Inom projektet samverkar företrädare för ekonomisk historia, utbildningssociologi och konstvetenskap. Totalregister över samtliga svenska gymnasister och högskolestudenter under vissa år används, liksom historiska folkbokföringsdata, arkivmaterial från konstskolor och andra institutioner samt intervjuer och enkäter. 13

17 Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning Det finns gott om antaganden om museernas unika betydelse för utbildning och folkbildning, men det är lite vi vet om den verksamhet som brukar benämnas den museipedagogiska. Vad har museerna gjort för att skapa samarbeten med skola och folkbildning? Hur har museipedagogiken i vid mening utvecklats i förbindelse med målsättningen att ta större plats i utbildningssystemet? Projektet avser att kritiskt analysera museernas anspråk på särställning i utbildningssystemet. Diskussionerna om museernas särskilda bidrag till kunskapsförmedling och lärande har i hög grad förts inom sektorn medan anspråken mera sällan ges vetenskaplig belysning. Vad är det för slags lärande som museerna kan skapa förutsättningar för som inte kan skapas av skolan och folkbildningsorganisationerna själva? Är museerna nödvändiga för skolelevers förståelse av historien och samtiden? Skulle det fria och frivilliga folkbildningsarbetet utarmas om det saknades ett statligt och statsunderstött museiväsende? Magdalena Hillström Linköpings universitet Medsökanden Bernt Gustavsson Örebro universitet Annika Alzén Linköpings universitet Peter Aronsson Linköpings universitet Projektbidrag Från sekelskiftet 1900 intill nutid är föreställningen om att museet tillhör utbildningsväsendet och bildningsväsendet helt central för museiväsendets många aktörer. Den är också helt central för den statliga kultur- och museipolitiken. Museerna har presenterat sig själva som forsknings- bildnings- och utbildningsinstitutioner. Man har tydligt markerat sitt grundläggande släktskap med universitet, folkbildning och skola. Museerna gör anspråk på att vara institutioner som äger och förvaltar kunskap inom sina väggar. De är genom sina föremålssamlingar med tillhörande information i text, bild och ljud en outsinlig källa för de kunskapstörstiga. Man menar också att museernas bidrag till utbildning och folkbildning är helt unikt och inte delas av några andra institutioner. Det unika består i, menar man, de autentiska föremålen och en speciell pedagogik? museipedagogik. Samtidigt är museernas status i kunskapssystemet vacklande och långt mindre given än vad museerna anser motiverat. Som institutioner för bildning i vid mening kan museernas självföreställningar beskrivas i två samverkandet betydelsedimensioner av bildning. I den ena dimensionen kan vi urskilja olika bildningsideal, som exempelvis det före första världskriget tongivande nyhumanistiska bildningsidealet och det demokratiska medborgarbildningsideal, som blivit tongivande efter mellankrigstiden. I den andra dimensionen relateras bildningsbegreppet till den institutionella inramningen av 14

18 bildningsprocessen i relation till närstående begrepp som utbildning, upplysning, kunskapsförmedling, personlighetsdaning, fostran etcetera. Museernas bilder av det utbildnings- och bildningssammanhang där museerna spelar en central roll har växlat under 1900-talet. Man har sett sig som del av universitetsväsendet, som del av det statliga utbildningsväsendet, som del av folkbildningsväsendet, som resurs för medborgerlig självbildning och instrument för folkfostran och identitetsbildning i kulturens, nationens och demokratins kölvatten. I projektet studeras de kulturhistoriska museernas plats i utbildnings-och bildningsväsendet mellan Studien kommer att analysera kulturpolitisk, utbildningspolitisk och museiprofessionell retorik. Den kommer också att kartlägga de kulturhistoriska museernas praktiker, vad de faktiskt gör. Vilket är förhållandet mellan retorik och praktik när man tittar närmare på den dagliga museipedagogiska verksamheten och försöken att utveckla mera varaktig anknytning till skola och folkbildning? Trots att museerna är bland de största utbildningsinstitutioner som befinner sig utanför det formella utbildningssystemet och trots att de sedan lång tid tillbaka varit angelägna om att framhålla sin egen betydelse som del av det offentliga utbildnings- och bildningsväsendet är deras roll i systemet och innebörden av deras utbildande praktiker bara rudimentärt kända. Forskningsrelevansen av projektet är att det vill reducera denna brist på kunskaper om museerna som pedagogiska institutioner. Offentlighetens omfattande ekonomiska ansvar för museiväsendet och de anspråk som museerna reser på att spela en central roll i utbildnings- och bildningssystemet motiverar en kritisk granskning av denna retorik och dess verklighetsförankring. 15

19 Originalitet och informationsteknik. En undersökning med inriktning mot de pedagogiska idéernas historia. Det tycks som om fusk med hjälp av Internet har blivit ett allt vanligare problem under de senaste åren. Flera artiklar i våra stora dagstidningar har rapporterat om problemet. Högskoleverkets årliga sammanställningar över domar i disciplinärenden pekar i samma riktning. Även inom forskningen har man börjat uppmärksamma fusk och plagiering. Många har diskuterat hur man kan stävja fusket och finna nya metoder för undervisning och examination av elever och studenter. Originalitet och informationsteknik är tänkt att bidra till vår tids diskussion genom att belysa frågan om Internetfusk historiskt. Undersökningen utgår från begreppet originalitet. I skolan och den högre utbildningen kräver vi i allmänhet att studenter skall vara originella. Vi förväntar oss till exempel att de skall vara självständiga, kreativa och uppvisa ett eget personligt tillägnande av kunskaperna. Men vad vi inte så ofta har klart för oss på är att sådana krav och förväntningar inte alltid varit självklara. I äldre tiders utbildningar betonades nästan alltid förmågan att passivt lära sig och att efterlikna gångna tiders auktoriteter. För ungefär tvåhundra år sedan blev dock originaliteten viktig för många pedagogiska tänkare. Plötsligt kom många att understryka vikten av att eleven eller studenten var originell. Thomas Karlsohn Göteborgs universitet Anställning som forskarassistent Det som är intressant med dessa nya idéer om originalitet är att de dyker upp samtidigt som skriftligheten blir utbredd i breda folklager i Europa. Man skulle kunna säga att människor kring sekelskiftet 1800 genomlevde ett slags informationsteknisk revolution liknande den som vi ser idag. Allt fler barn lärde sig läsa och skriva, och nya metoder för hur man skulle gå till väga i undervisningen av dessa barn utarbetades. Även i den högre utbildningen betonade man ofta att skriftligheten var en viktig förutsättning för människans bildning. Undersökningen Originalitet och informationsteknik handlar om de pedagogiska idéerna i det tyska språkområdet kring år Den utgår från hypotesen att föreställningarna om originalitet var sammanlänkade med den skriftlighet som bredde ut sig vid denna tid. För att närmare kunna diskutera denna hypotes väljs några särskilt viktiga tänkare ut och studeras närmare. Urvalet sker så att det blir möjligt att belysa problemet med originalitet och informationsteknik på ett så mångsidigt sätt som möjligt. 16

20 En viktig aspekt av undersökningen är att den prövar ett mediehistoriskt perspektiv på den pedagogiska idéhistorien. Detta perspektiv innebär i all korthet att man fokuserar de informationstekniker som är framträdande i den historiska period som undersöks. Genom att uppmärksamma dessa tekniker till exempel muntligt tal, skrift, television eller datorer kan man också tillföra viktiga pusselbitar till vår förståelse av forna tiders tänkande. Ty människan tänker inte frånkopplad från de medier och tekniker hon begagnar sig av. Tvärt om är det istället så att medier och tekniker i grunden bidrar till att forma innehållet i vårt tänkande. Det mediehistoriska perspektivet har under det senaste årtiondet blivit allt vanligare inom internationell humanistisk forskning, främst inom litteraturvetenskapen. Men hos en av de främsta mediehistorikerna, Friedrich A. Kittler, finns också intressanta uppslag kring hur vi kan förstå pedagogikens idéhistoria. I undersökningen Originalitet och informationsteknik tas Kittlers teoretiska infallsvinklar till utgångspunkt. Därigenom tas ny teoribildning på fältet i anspråk, samtidigt som ett internationellt etablerat perspektiv introduceras i svensk humanistisk forskning. Undersökningen kommer att resultera i en bok som inleds med en allmän orientering kring begreppet originalitet. Inledningen kommer även att innehålla reflexioner kring de inbördes relationerna mellan originalitet och informationsteknik, samt en diskussion kring denna sak i förhållande till pedagogikens idéhistoria. Bokens huvudsakliga innehåll består sedan av en följd av kapitel där olika pedagogiska tänkare kring sekelskiftet 1800 diskuteras. Såväl frågor kring skolväsendet och barns läs- och skrivkunnighet, som frågor om den högre utbildningen och bildningsidealen kommer att diskuteras. Avslutningen ägnas sedan åt vår tids frågor om originalitet och informationsteknik, och åt vår samtids diskussion om fusk och plagiering. 17

21 Modern uppfostran. Skola och disciplinering i spänningen mellan det förflutna och framtiden Det övergripande syftet med den planerade studien är att undersöka föreställningar om skoldisciplin under perioden Detta syfte kan konkretiseras i tre frågeställningar. 1) Förändring och kontinuitet i synen på skoldisciplin 2) I vilken utsträckning har diskussioner kring skoldisciplin hämtat argument ur det förflutna respektive framtiden? 3) Hur kan förändring och kontinuitet i synen på skoldisciplin förklaras? Teoretiskt bygger projektet på modernitetsteori, och tar särskilt fasta på relationen mellan traditioner och framtidstro såsom ett kännetecken på det moderna. Vidare kommer Norbert Elias teori om civilisationsprocessen tjäna som utgångspunkt för att analysera och diskutera resultaten. Fyra delstudier är planerade, där två behandlar yttre disciplinering, och två inre disciplineringar. Källmaterialet är brett, men varje delstudie utgår från ett huvudsakligt empiriskt material. Särskilt kommer lärarhandledningar att komma till användning, vilket är ett material som kan användas för att komma nära konkreta uppfattningar om vad som utgör en god disciplinär teknik samt hur dessa uppfattningar förändras över tid. Joakim Landahl Stockholms universitet Anställning som forskarassistent Studie 1 handlar om belöningar och bestraffningar, såsom de har behandlats i lärarhandledningar. Studien syftar till att kartlägga vilka eventuella förändringar som skett under den studerade perioden. Studie 2 behandlar övervakning såsom disciplinär strategi, och baseras på lärarhandledningar. Studie 3 undersöker hur egenskaper som samvete och empati alltså en form av djupfostran har sökts frambringas. Även här nyttjas lärarhandledningar som ett empiriskt för att komma åt hur strategierna skilt sig åt under olika tider. Detta empiriska material kompletteras med en jämförande studie av läromedel för de två ämnen som särskilt varit/är förknippade med elevers moraliska fostran: kristendomskunskap och livskunskap. Studie 4 undersöker idealet om självstyrelse, genom att studera dess uppgång och fall och skilda uttryck på läroverket Norra Latins sommarhem. Projektet bygger vidare på den forskning som jag bedrivit tidigare, exempelvis i min avhandling. Jag har strävat efter att ge nya infallsvinklar på fenomenet skoldisciplin och har empiriskt arbetat med en stor mängd material från 1810-talet fram till nutiden, och 18

22 främst intresserat mig för olika typer av förändringar. I detta sammanhang har jag behandlat fenomen som tidigare forskning, även internationell sådan, har behandlat sparsamt. I relation till den forskning jag tidigare ägnat mig åt är det planerade projektet mer distinkt, genom att fokus riktas enbart mot disciplinfrågan, och dessutom avgränsar undersökningen till disciplinära strategier. Den utbildningsvetenskapliga relevansen bedöms som hög. Skoldisciplin är ett ämne som spelat en central roll i skolans historia, och som idag är dagsaktuellt. Genom att studera frågan ur ett längre tidsperspektiv blir det möjligt att urskilja långsamma förändringar, liksom paralleller mellan dagens situation och tidigare tidsperioder. Historiska studier är av generell betydelse för den utbildningsvetenskapliga forskningen, men frågan är om relevansen inte är särskilt stor när det gäller just frågan om skoldisciplin. Få frågor är så impregnerade med föreställningar om det förflutna som just denna fråga. 19

23 Från suffragett till medborgare En länderkomparativ studie av medborgartanken i utbildningar för kvinnor under mellankrigstiden När kvinnorna hade fått rösträtt i Sverige 1921 startade en grupp feminister en skola för att utbilda kvinnor i praktisk medborgarkunskap. Deras syfte vara tt ge kvinnor verktyg att hantera sin nya rättighet på bästa sätt. I min forskning vill jag jämföra hur sådana utbildningar såg ut i Sverige, i Österrike och på Irland. Jag är intresserad av både hur dessa kvinnor uppfattade sin roll som medborgare och hur de uppfattades av andra. Genom ett jämförande perspektiv kommer olika bilder av kvinnligt medborgarskap att framträda. Politiska rörelser utvecklas alltid i kontakt med det omgivande samhället och eftersom samhällena ser olika ut kom det kvinnliga medborgarskapet också göra det. Här spelar till exempel religion en central roll. Projektet kan öka förståelsen för hur de motstånd rösträttskämparna mötte formade deras aktioner. I en värld där medborgarskapet kan sägas befinna sig i ständig förändring, med tanke på till exempel EU:s utvidgning, är det inte oviktigt att förstå de processer som styr formandet av en självförståelse som aktiv, handlande och kompetent medborgare. Det var detta dessa kvinnor försökte bli. Katarina Leppänen Göteborgs universitet Bidrag till anställning som postdok i Sverige

24 Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen Vid första världskrigets slut tog reformpedagoger och fredsvänner initiativ till en omfattande granskning av läroböcker i historia. I läroböckernas militarism och nationalism såg man en viktig orsak till det första världskriget. För att skona världen från framtida krig ville man rensa läroböckerna från alla inslag av militarism, nationalism och fördomsfulla beskrivningar av grannländernas folk, kultur och historia. Föreningarna Norden utvecklade tidigt ett system för ömsesidig granskning av historieböcker som bl.a. innebar att manuskript till nya läroböcker skickades till grannländerna för granskning. Modellen med ömsesidig granskning kom att tas upp av Nationernas Förbund, Unesco och Europarådet. Än idag bedrivs ett stort antal regionala och bilaterala revisionsprojekt i Unescos och Europarådets regi. Under de senaste decennierna har dock det internationella samarbetet för reformering av historieämnet alltmer förskjutit sitt intresse från historieböcker till perspektiv och metoder i historieundervisningen. Den internationella historieboksrevisionen med dess utveckling mot rekommendationer och handledningar för historieundervisningen utgör ett bland många exempel på den pedagogiska kulturens internationalisering. Under 1900-talet kom nämligen utbildningsfrågor att via nya nätverk av individer och organisationer göras till internationella angelägenheter i större utsträckning än tidigare. Inom historieboksrevisionen sträckte sig dock internationaliseringen längre än till det organisatoriska planet. Också ideologiskt strävade man mot ökad internationalism genom att komplettera historieböckernas och historieundervisningens nationella fokus med ökade inslag av nordiska, europeiska och globala perspektiv. I sin undersökning av den internationella historieboksrevisionen kommer projektet därför att belysa mötet mellan nationella historiekulturer och en allt mer internationaliserad pedagogisk kultur. Daniel Lindmark Umeå universitet Medsökanden Bengt Schüllerqvist Karlstads universitet Thomas Nygren Högskolan i Gävle Eckhardt Fuchs Georg Eckert Institute of International Textbook Research, Braunschweig, Tyskland Projektbidrag Projektet kommer att i fyra delprojekt behandla organisatoriska, ideologiska, didaktiska och vetenskapshistoriska aspekter på det internationella arbetet för historieundervisningens och historieböckernas reformering. Två av delprojekten kommer i första hand att undersöka hur historieboksrevisionen var organiserad och vilken ideologisk inriktning den hade i Norden respektive det övriga Europa. Här kommer nätverksanalys att användas för att kartlägga vilka enskilda individer och organisationer som var engagerade i revisionsarbetet och hur 21

25 dessa var relaterade till varandra. Genom att undersöka aktörernas kopplingar till individer och organisationer inom andra områden kommer projektet också att kunna belysa hur historieboksrevisionen förhöll sig till olika pedagogiska, politiska och religiösa ideologier. Unescos och Europarådets arbete för reformering av historieböcker och historieundervisning har resulterat i ett antal rekommendationer och handledningar. Redan på 1950-talet pläderade man återkommande för europeisk och global historia, social och ekonomisk historia, kulturhistoria och idéhistoria samt samtidshistoria. I det tredje delprojektet studeras vilket genomslag detta internationella reformarbete har fått i styrdokument, läroböcker och historieundervisning i Sverige under tiden efter andra världskriget. Delar av undersökningen kommer att genomföras i form av intervjuer med historielärare. Det fjärde delprojektet kommer att belysa det internationella reformarbetets betydelse för utvecklingen av läroboksforskning och historiedidaktik som vetenskapliga discipliner. Vad har det inneburit för läroboksforskningen att en stor del av verksamheten utvecklats inom ideologiskt styrda revisionsprojekt? Hur har det europeiska samarbetet orienterat sig i förhållande till aktuella traditioner inom historiedidaktiken och vilken eventuell påverkan har samarbetet haft på historiedidaktikens utveckling i Europa och Sverige? Projektet kommer att resultera i ny kunskap på flera områden: historieboksrevisionens utveckling i Norden och Europa, den pedagogiska kulturens internationalisering, historieämnets förändring i Sverige, samt den historiedidaktiska forskningens utveckling i Sverige och Europa. Förhoppningsvis kan projektet även bidra med kunskap av nytta för hanteringen av framtida kontroverser om historieböcker. Projektet kommer att vidareutveckla den kompetens som finns och det samarbete som pågår mellan Umeå universitet, Karlstads universitet, Högskolan i Gävle och Georg Eckert-institutet i Braunschweig, Tyskland. 22

26 Debatten om allmän folkskola, ca Det tidiga 1800-talet var en tid som innebar stora förändringar i Sverige och runtom i Europa. En enorm befolkningsökning ledde till att de fattiga människorna blev ännu fattigare - och de politiska spänningarna i samhället ökade. Samtidigt blev det politiska samtalet allt livligare. Debatter fördes vid riksdagarna, men även i de många nya tidningarna, som till exempel Aftonbladet, som startade Runtom i samhället diskuterades vad som borde göras för att förändra och förbättra landet. Efter hand genomfördes också flera viktiga reformer, varav införandet av folkskolan genom skolstadgan från 1842 är den mest berömda. (Även i andra europeiska länder startades obligatorisk skolgång ungefär vid den här tiden.) David Ludvigsson Uppsala universitet Anställning som forskarassistent Projektet ska undersöka debatten om folkskolan som pågick i Sverige under och 1840-talen. Min avsikt är att visa hur olika ståndpunkter växte fram och utvecklades under perioden, främst åren före 1842 men också under åren därefter då man runtom i landet försökte sjösätta reformen. Det hördes mycket gnissel ute i socknarna! En viktig aspekt av studien blir att undersöka hur folkskolan tänktes i relation till den lärda skolan. Hur såg man vid denna tid på behovet av utbildning - hos fattiga och rika? Borde fattiga och rika barn få lära sig samma eller olika saker i skolan? Och hur talade man om flickors respektive pojkars utbildningsbehov? Frågan är också vilka personer som tog initiativ i debatten? Vilka var de ivrigaste debattörerna? Var det kända kulturpersonligheter som Geijer och Tegnér, eller snarare tidningsmän som Hierta och Ridderstad? Vilken eller vilka hållningar intog kyrkans företrädare? Tidigare hade kyrkan haft hand om folkundervisningen. Därför kan idéerna om allmän folkskola ses som en utmaning av kyrkans makt över de fattigas idévärld. Utbildningsfrågan kan inte gärna ses som väsensskild från hur man i övrigt försökte organisera samhället. Senare under talet genomfördes till exempel en stor fattigvårdsreform. Jag misstänker att folkskolereformen och fattigvårdsreformen kan föras ihop under den mer övergripande rubriken "den sociala frågan", och alltså utgör delar av ett större försök att få ordning på tidens problem. Den allmänna skolstadgan är välkänd bland alla som sysslat med utbildningshistoria i Sverige. Den är också ganska omstridd. Olika forskare har tolkat reformens innebörd utifrån sina respektive 23