Uppföljning av myrar i Gävleborgs län 2006

Transkript

1 Uppföljning av myrar i Gävleborgs län Rapport :

2 Omslagsbild: Gynnsam bevarandestatus vid Igelsjön? Denna transekt innehöll, typiska arter per småyta.

3 Uppföljning av myrar i Gävleborgs län

4 I NNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... Inledning... Begrepp... Metoder... Utrustning... Komplement till utrustningslistan... Områdesval... Fältarbete... Transekter eller cirkelytor?... Hur många transekter och cirkelytor?... Var ska transekterna och cirkelytorna placeras?... Hur ska småytorna läggas ut?... Vilka parametrar ska mätas?... Fotodokumentation... Positionering... Områdesbeskrivningar och resultat... Typiska arter... Negativa indikatorarter... Diskussion... Tidsåtgång... Typiska arter... Referenser... Bilaga. Parametertabell med kommentarer... Bilaga.Kartor... Bilaga. Waypoints och fotografier... Bilaga. Sammanfattning IGYBS Icke gynnsam bevarandestatus... Bilaga. Förekomst av typiska arter i rikkärr ()... Bilaga. Typiska arter i högmossar () & Kalkkärr med ag ()... Bilaga. Typiska arter i... Bilaga. GPS-RT... Bilaga. Lista över typiska arter... Bilaga. Utdrag ur manualen för uppföljning i myrar...

5 S A MM A N FATT N I N G S AMMANFATTNING I år har tio myrområden följts upp Gävleborgs län. Det har varit objekt från fyra olika habitattyper; Högmossar, Öppna svagt välvda mossar, Fattiga och intermediära kärr och gungflyn, Kalkkärr med ag och Rikkärr. Uppföljningen är ett led i att säkerställa bevarandestatusen hos de habitattyper vi har tagit på oss att skydda i det europeiska naturskyddssamarbetet Natura. Som ett av resultaten av inventeringarna får man ett mått på hur många typiska arter som finns i området per undersökningsyta. Typiska arter är arter som visar på att det råder gynnsam bevarandestatus i ett habitat. I de sju undersökta rikkärren har antalet typiska arter per undersökningsyta varierat mellan, och,. Uppföjningsarbetet av Sveriges våtmarker har precis startat och ännu finns inga klara riktlinjer för hur resultaten ska tolkas. Ett förslag är att gränsen för gynnsam bevarandestatus ska gå vid, till, typiska arter per undersökningsyta i rikkärr. Det skulle innebära att två av de sju rikkärren balanserar på gränsen till att inte ha en gynnsam bevarandestatus och skulle kanske behöva åtgärdas. I NLEDNING På uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har under sommaren tio av länets Natura våtmarker för första gången följts upp. Syftet med uppföljningen är att få ett mått på områdenas bevarandestatus idag, lägga en grund till kommande uppföljningar och testa och beskriva metodiken som finns i Manual för uppföljning i myrar (Götbrink ). Delar av uppföljningsmanualen återfinns i bilaga och referenser dit markeras med grå bakgrund. Begrepp Ett centralt begrepp i uppföljning av Natura -områden är gynnsam bevarandestatus som i manualen definieras enligt följande: Naturliga naturtyper ( habitat ) anses åtnjuta gynnsam bevarandestatus när: utbredningsområde och förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar, och de strukturer och funktioner som krävs för att upprätthålla långsiktigt bevarande av naturtypen finns och bedöms fortsätta att finnas inom överskådlig tid, och naturtypens typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus Typiska arter definieras enligt följande (Ekologigruppen AB, citerad i Sundberg ): Typiska arters förekomst i fält används som det avgörande kvittot på att det råder gynnsam bevarandestatus (GYBS) inom de enskilda objekten och inom habitatet på biogeografisk nivå. En typisk art bör vara relativt frekvent i sitt habitat, relativt lätt att känna igen med en mindre utbildningsinsats och vara en bra indikator på GYBS i sitt habitat. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

6 I NL E D NI N G I denna rapport används termer och begrepp som definieras i manualen (..): I manualen används termen område för ett skyddat område. Med område avses hela området, såväl de delar som enligt naturtypsdefinitionerna kan klassas som Natura naturtyp, som de delar som inte kan klassas som Natura naturtyp. Ett område utgörs ofta av flera uppföljningsytor. En uppföljningsyta är en yta (ofta basinventeringsyta) av en viss naturtyp där uppföljning sker. [...] Inom uppföljningsytorna etableras cirkelytor och transekter. I cirkelytorna och transekterna sker en stor del av den fältbaserade uppföljningen. Cirkelytorna utgörs av cirkelformiga provytor med en radie på respektive meter. Samma typ av cirkelformig provyta används inom NILS. I cirkelytorna placeras ofta småytor med en radie på, meter efter ett i förväg bestämt mönster. Småytorna avgränsar ytor inom vilka vissa parametrar mäts. En transekt är i regel meter lång. Inom en transekt placeras småytor. Götbrink. NILS betyder Nationell inventering av landskapet i Sverige. Den bedrivs i x och x kilometersrutor som flygbildfotograferas regelbundet. Uppföljningsområden som väljs ut som stickprov ska i första hand hamna inom dessa NILS-rutor. Vissa av metoderna i uppföljningen av myrar är anpassade för att kunna vara jämförbara med NILS-metoderna. M ETODER Utrustning Som markering av de permanenta transekterna och cirkelytorna har jag använt xmm tätvuxna lärkstolpar (figur ). Övre ändens kanter är fasade för att inte skadas när de slås ner med slägga. I väntan på en gemensam Natura -symbol att märka ut de permanenta stolparna med, har jag använt en ljusäkta vattenfast tuschpenna på vissa av stolparna. Komplement till utrustningslistan För att underlätta vid etablering av transekter i hög vass skulle till exempel ett teleskopmetspö komma väl till pass för att markera den ena stolpens läge. Figur. Permanent markeringsstolpe i lärkträ Områdesval I samråd med Tomas Troschke (länsstyrelsen i Gävleborg) och Anders Haglund (Ekologigruppen AB) bestämdes att Gävleborgs län kunde räkna sig till Göta- och svealandsdelen av den Boreala regionen som även till exempel Dalarnas län och Upplands län tillhör (sist i bilaga ). Det för med sig att alla rikkärr ska följas upp och inte ett stickprov av dem. I år har dock urvalet av områden till stor del bestämts av de objekt hunnit flygbildtolkas. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

7 M E TO D ER Fältarbete I år har områden inom fyra habitattyper följts upp; Högmossar (), Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (), Kalkkärr med ag () och Rikkärr (). För varje område som ska följas upp finns några frågor att besvara. Svaren skiljer beroende på habitattyp och uppföljningsytans storlek och mångformighet. Transekter eller cirkelytor? : Här är manualen ambivalent. Enligt parametertabellen och kap.. ska det vara cirkelytor. Enligt tabell i kap... ska det vara både cirkelytor och transekter. Jag har valt att följa parametertabellen. : Cirkelytor och transekter. Cirkelytor i ett stickprov av objekt som i första hand ligger i NILS-rutorna (Anders Haglund, pers.komm.). Transekter om något av kriterierna för förekomst av höga bestånd uppfylls i uppföljningsytan. Höga bestånd definieras av en strikt täckningsgrad på minst % av högvuxna arter som exempelvis vass, blåtåtel och vedväxter på minst m/hektar (kap...). Hittar man inga sådana bestånd ska man kunna styrka detta genom att var som helst i uppföljningsytan kunna slumpa en cirkel med meters radie och mäta att % av bottenskiktet består av de positiva parametrarna vitmossa, brunmossa, bar torv, eller vattenspegel. : Transekter. : Transekter och cirkelytor. Transekter läggs alltid ut, cirkelytor bara i ett stickprov av områden. I år läggs dock bara transekter ut (Anders Haglund, pers. komm.). Hur många transekter och cirkelytor? Antalet transekter och cirkelytor som ska etableras i fält måste bestämmas enskilt för varje område (kap..). Grundregeln är att etablera minst trettio småytor per uppföljningsyta. Dessa fördelas vanligtvis på tre cirkelytor eller transekter med tio småytor i varje. Är objektet stort och mångformigt ökas antalet cirkelytor och transekter. I manualen ges dock bara riktvärden för södra Sverige utan att utveckla vad som skulle kunna skilja i antal mellan landsändarna. I till exempel små rikkärr får man kanske bara plats med två transekter. Då ökar man antalet småytor till per transekt. I årets uppföljning toppar Lomsmuren småytetoppen med inventerade småytor, fördelade på cirkelytor i två olika habitattyper, medan det minsta rikkärret (Bläcktärnsjön) intar sistaplatsen med endast en transekt med småytor i. Var ska transekterna och cirkelytorna placeras? Här är det enklast med cirkelytorna eftersom de ska slumpas ut i uppföljningsytan enligt vissa kriterier (kap...). Transekterna ska däremot stratifieras på olika sätt i olika habitat (kap...). I ska transekterna läggas i de delar som är känsligast för förändringar mot IGYBS (icke gynnsam bevarandestatus). I ska de etableras i ytor som är representativa för området och i anslutning mot de funna täta bestånden. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

8 M E TO D ER För en uppföljningsinventerare är det ovärderligt att ha god kontakt med den som basinventerat området. Basinventeraren har redan besökt området i fält och kan tipsa om lämpliga ställen att lägga ut transekterna på. Hur ska småytorna läggas ut? Det enda som inte är ordentligt specificerat i manualen är hur småytan ska placeras i förhållande till det uppmätta avståndet från transektens början och hur småytans kvartiler ska orienteras i förhållande till måttbandet (kap..). Jag har lagt centrum av småytan mitt för det angivna måttet från transektens början (figur ). Vissa parametrar mäts som förekomst i småytans fyra kvartiler. För att det måttet ska bli mer jämförbart mellan uppföljningstillfällena tycker jag att småytan läggs så att två hela kvartiler hamnar på var sin sida om Figur. Småytans måttbandet. placering längs med Vilka parametrar ska mätas? måttbandet. Vilka parametrar som ska mätas i vilka habitattyper finns ordentligt specificerat i parametertabellen i bilaga. Fotodokumentation Varje transekt och cirkelyta har fotodokumenterats med digitalkamera enligt manualen och finns lagrade hos länsstyrelsen i Gävleborg. Exempel på ett transektbildsnamn är SE slut.jpg. Där är första delen objektets ID-nummer, mittendelen är transektnumret () samt ett löpnummer (, för sorteringens skull) och sista delen anger om bilden är tagen från transektens start- eller slutstolpe. Cirkelytebildernas namn, exempelvis SE N.JPG, är uppbyggt på samma sätt förutom att det avslutas med fotograferingsriktningen (N, O, V, S) istället. Positionering Stolparnas lägen har bestämts med en Garmin GPScx som ställts in för att förbättra precisionen i angivna koordinater (bilaga ). Koordinaterna är tagna efter att gpsen har legat på transekt- eller cirkelytestolpen ett par minuter. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

9 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O MRÅDESBESKRIVNINGAR O C H R ES U LTAT OCH RESULTAT Sammanställningar av hur de typiska arterna fördelar sig mellan områden, transekter och småytor finns i bilagorna -. Bläcktärnsjön - SE Habitattyp - Rikkärr Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekt, småytor. Se karta i bilaga. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Negativa indikatorarter Blåtåtel och spjutmossa., per småyta, förekommer i % av småytorna. Övrigt Käppkrokmossa finns med i en av småytorna. Rikligt med pors. Bultbomurarna - SE Habitattyp - Rikkärr Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekter, småytor. Se karta i bilaga. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Negativa indikatorarter Vass, blåtåtel och spjutmossa., per småyta, förekommer i % av småytorna. Övrigt Käppkrokmossa finns med i transekten i sydost. Den ligger i en glänta omgiven av skog och det var relativt högvuxet av salix- och björksly, samt meterhög pors. Bra åtgärdsobjekt? Uppföljning av myrar, Gävleborgs län Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter.

10 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O C H R ES U LTAT Grinduga - SE Habitattyp - Rikkärr Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekter, småytor. Se karta i bilaga. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Övrigt Björk- och aspsly på väg ut i kärret i nordvästra delen av området där transekterna ligger. Negativa indikatorarter Blåtåtel., per småyta, förekommer i % av småytorna. Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Gustavsmurarna - SE Habitattyp - Rikkärr Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekter, småytor. Se karta i bilaga. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Negativa indikatorarter Blåtåtel, vass och älgört., per småyta, förekommer i % av småytorna. Övrigt Flera av transekterna i ligger i meterhög vass. Vid en transekt verkar småtall ha börjat växa mer de senaste åren. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

11 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O C H R ES U LTAT Igelsjön - SE Habitattyp Rikkärr, Kalkkärr med ag Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor : transekter, småytor. : transekter, småytor. Se karta i bilaga Antal typiska arter per småyta : Totalt, varav. mossor och, kärlväxter. :, kärlväxter Negativa indikatorarter : Vass, älgört och ag., per småyta, förekommer i % av småytorna. Övrigt Manshög vass runt större delen av sjön. Antal funna typiska arter : kärlväxtarter, mossarter : kärlväxtart Långhällskogen - SE Habitattyp - Rikkärr Areal, hektar varav, hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekter, småytor. Se karta i bilaga. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Negativa indikatorarter Vass, älgört, blåtåtel och spjutmossa., per småyta, förekommer i % av småytorna. Övrigt Två av transekterna ligger i ett källpåverkat kärr, en ligger tät hög vass. Dunmossa (rödlistad levermossa) finns vid transekt &. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter.

12 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O C H R ES U LTAT Matyxsjön - SE Habitattyp - Rikkärr Areal hektar varav hektar är tolkat som Antal transekter och småytor transekter, småytor. Se karta i bilaga Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Övrigt Mycket och hög vass. Negativa indikatorarter Vass., per småyta, förekommer i % av småytorna. Lövsalen - SE Habitattyp Fattiga och intermediära kärr Areal hektar varav, hektar är tolkat som Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter NI Övrigt Ett av villkoren för täta bestånd uppfylldes (se metoddelen, ), därför etablerades transekter i anslutning till dessa bestånd. Cirkelytor i etableras i första hand i NILS-områden för att kunna övervakas i den verksamheten. Jag vet inte om Lövsalen ligger i ett NILS-område, men har lagt ut cirkelytor för säkerhets skull. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Antal transekter, cirkelytor och småytor transekter, cirkelytor, småytor. Se karta i bilaga

13 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O C H R ES U LTAT Lomsmuren - SE Habitattyp Fattiga och intermediära kärr Högmosse Areal hektar varav hektar är tolkat som Antal cirkelytor och småytor : cirkelytor, småytor. : cirkelytor, småytor. Se karta i bilaga Antal funna typiska arter : kärlväxtarter, mossarter : kärlväxtarter, mossarter Antal typiska arter per småyta : Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. : Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Övrigt Inget av villkoren för täta bestånd uppfylldes (se metoddelen, ), varför inga transekter etablerades. Cirkelytor i etableras i första hand i NILSområden för att kunna övervakas i den verksamheten. Jag vet inte om Lomsmuren ligger i ett NILS-område, men har lagt ut cirkelytor för säkerhets skull. Jordbärsmuren - Ålbo - SE Habitattyp - Högmosse Areal hektar varav hektar är tolkat som Antal cirkelytor och småytor cirkelytor, småytor. Se karta i bilaga Antal typiska arter per småyta Totalt, varav, mossor och, kärlväxter. Övrigt I samråd med Tomas Troschke etablerades fem cirkelytor, manualen är lite svävande på vad som egentligen är korrekt, se metoddelen. Alternativet skulle ha varit tre cirkelytor + ett antal transekter. Antal funna typiska arter kärlväxtarter, mossarter Typiska arter I årets undersökta rikkärr noterades totalt elva typiska kärlväxtarter och elva mossor (bilaga ). Åtta arter återfanns i alla sju undersökta områden (starrar ur näbbstarrskomplexet, tagelsäv, fetbålmossa, stor skedmossa, myruddmossa, maskgulmossa, spädskorpionmossa och Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

14 O MR Å DE SB E SK R I V N I N G AR O C H R ES U LTAT korvskorpionmossa). De arterna var också de som förekom i flest småytor. Fem arter återfanns bara i ett av områdena (klotuffmossa, kamtuffmossa, praktflikmossa, trekantig svanmossa och piprensarmossa. Medeltalet för antal typiska arter per småyta varierade mellan Gustavsmurarnas, till Igelsjöns, (figur ). Medeltalet kan också variera stort mellan transekterna inom samma område. I Långhällskogen varierar det mellan, arter i en vassbeväxt del till, arter i en källpåverkad del av området. På högmossarna () var medelantalet typiska arter, på Jordbärsmuren-Ålbo och, på Lomsmuren (bilaga ). Tuvull förekom i alla hundra småytor, rosling i % och rundsileshår i %. I de två fattiga till intermediära kärren () låg medelantalet typiska arter per småyta på, på Lomsmuren och, i Lövsalen (bilaga ). Här var rundsileshår vanligast och förekom i % av alla småytor. Negativa indikatorarter I varje småyta i rikkärren har förekomst av vass, blåtåtel, ag, älggräs och spjutmossa noterats. Dessa är arter som misstänks kunna öka vid försämring av habitatet på bekostnad av de typiska arternas vällevnad. Medelantalet negativa arter per småyta i de olika rikkärren varierade mellan, i Grinduga och, i Gustavsmurarna (figur ). Bläcktärnsjön Mossor Kärlväxter Bultbomurarna Grinduga Gustavsmurarna Igelsjön Långhällskogen Matyxsjön Figur. Medelantal typiska arter per småyta i sju rikkärr uppdelat på mossor (grönt) och kärlväxter (gult). Felstaplar visar % konfidensintervall. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

15 D I SK U S S I ON D ISKUSSION Utvärderingen av uppföljningens insamlade resultat kommer dels att ske på biogeografisk nivå, dels på områdesnivå. De områden som ska utvärderas var för sig är källkärr och rikkärr medan till exempel alla högmossar inom en region utvärderas som en större enhet. För uppföljningen i Gävleborgs län är det alltså de enskilda rikkärren man kan titta lite närmare på just nu. Bläcktärnsjön % Bultbomurarna % Grinduga % Gustavsmurarna % Igelsjön % Långhällskogen % Matyxsjön % Figur. Medelantal typiska arter per småyta (grönt) jämfört med medelantal negativa indikatorarter per småyta (rött). Procentsiffran anger hur många av områdets småytor det förekom negativa indikatorarter i. Felstaplar visar % konfidensintervall. Bevarandestatusen bygger delvis på hur många typiska arter som hittas i ett område (eller region) och hur antalet förändras med tiden. Ännu finns inget fastställt mått på hur många typiska arter som ska finnas i till exempel ett rikkärr för att bevarandestatusen ska bedömas som gynnsam. Detta första år av uppföljningar runt om i länen kommer dock att bidra med värdefull information för att kunna fastställa ett sådant antal. I årets undersökta rikkärr så varierar antalet typiska arter per småyta mellan, och, (figur ). I Sundberg mfl. används ett tröskelvärde för antal typiska arter per småyta på, (eller en mossart och en kärlväxtart, dvs,). Det skulle innebära att Gustavsmurarna och Långhällskogen hamnar under gränsen för gynnsam bevarandestatus (GYBS) med ena måttet (,) och strax över med det andra måttet (en typisk mossart och en typisk kärlväxtart). Hur stämmer det med upplevelsen ute i fält? Bra för de två nyss nämnda objekten. När de gäller de andra objekten så har till exempel Grinduga och Matyxsjön, resp., typiska arter per småyta, alltså klart över gränsen för GYBS. Däremot skiljer de sig radikalt åt i fält (figur ). Medan Grinduga är ett öppet kärr med endast enstaka slyintrång så domineras stora delar av Matyxsjön av tät manshög vass. Även om inte medeltalet typiska arter skiljer sig åt så är skillnaden i förekomst av negativa arter desto större. I Matyxsjön finns negativa arter i % av Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

16 D I SK U S S I ON småytorna, att jämföras med Grindugas % (figur ). Det ska bli intressant att ta del av kommande uppföljningar av dessa rikkärr. Kanske kan man få svaret på om Matyxsjön är ett vassklätt rikkärr i balans eller på väg att växa igen. I fem av de sju rikkärren fanns det negativa indikatorer (till största delen vass) i mer än % av småytorna. Har det varit så länge eller är det något som sker just nu? Det enda jag fått fram som pekar på det senare är från den senaste flygbildstolkningen över Gustavsmurarna. Där har stora delar av området klassats som skog på tidigare myrmark (Tomas Troschke pers. komm.). Det skulle kunna bero på att det håller på att bli torrare. För att undersöka det ligger det nära till hands att titta på hur regleringen av den närliggande stora sjön Trösken påverkar områdena och om någonting har förändrats där. Figur. Två rikkärr med samma höga medelantal typiska arter, men med skillnad i förekomst av negativa arter. Grinduga i vänstra bilden har. typiska arter per småyta och negativa arter finns i % av småytorna. Matyxsjön till höger har, typiska arter per småyta och negativa arter finns i % av småytorna. Frågan är om Matyxsjön är på väg mot igenväxning eller om det är ett naturlig vassklätt rikkärr. En bra fråga för kommande uppföljningar! Pors fanns i många av rikkärren. Det är en kvävefixerande art som gynnas av ohävd. Den finns inte med som negativ indikatorart nationellt, men kan läggas till regionalt (Sundberg ). Jag har inte tagit med den som negativ indikator vid årets uppföljning. Eftersom den ofta finns rikligt bör den kanske vara med? Vid eftersök av höga och täta bestånd i är det oklart om de sökta bestånden ska ligga fritt i området eller om även kantzonerna ska eftersökas. I gränsen mot skogen går det ofta ut en bård av småträd och till exempel pors som kan uppfylla villkoren för täta bestånd. Svårigheten i fält är Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

17 D I SK U S S I ON att se gränsen mot omgivande skog och därigenom uppskatta arealen av täta bestånd. Kanske är det en uppgift bättre lämpad för flygbildstolkningen? Tidsåtgång I snitt har det gått åt två dagars (h) fältjobb per objekt (totalt cirkelytor och transekter har etablerats i elva uppföljningsytor). Till det har det tillkommit ytterligare timmars jobb per objekt inne med artbestämningar, inmatningar, fotohantering och andra förberedelser. Rapporten har tagit dagar i anspråk. Typiska arter Ett av kraven på de typiska arterna är att de ska vara lätta att känna igen i fält. Det tycker inte jag att vitmossorna i sektionerna Sphagnum och Cuspidata uppfyller. För att särskilja vissa arter inom de grupperna måste man mikroskopera tvärsnitt av stam och blad vilket är svårt och framför allt väldigt tidsödande. Tomas Hallingbäck på Artdatabanken har bestämt ett antal dessa arter. R EFERENSER Essén m.fl.. Fältinstruktion för nationell inventering av landskapet i sverige. NILS. SLU Umeå. Götbrink, E.. Manual för uppföljning i myrar. Version.. Naturvårdsverket. Haglund, A. Ekologigruppen AB, projektledare för uppföljningsprojektet.. Sundberg, S.. Underlag för övervakningsprogram för rikkärr. Stencil, naturvårdsverket. Finns på Sundberg, S., Hansson, J. & Näsström, H.. Miljöövervakning av fem rikkärr i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

18 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL B ILAGA. PARAMETERTABELL ME D KOM ME N TAR ER MED KOMMENTARER Tabell från Manual för uppföljning i myrar, ver. (Götbrink, ) visar vilka parametrar som följs upp i fält i de olika myrmarkshabitaten. Här är tabellen uppdelad i habitatyper och kompletterad med manualhänvisningar och kommentarer. Bevarandemål som ska följas upp i fält UF-Maunalen metod ver.. Kommentar Områdesvis uppföljning av bevarandemål - Högmossar Mätning täcker hela/stora delar av habitatet Ja Dokumentation vid ickegynnsam bevarandestatus (i områden som ändå fältbesöks) X X**..... Finns sammanställt i bilaga. Nej Negativa indikatorarter Frisök efter blåtåtel, GPS samt inmätning Nej Ostörd hydrologi Besiktning av diken X... Igenlagda diken, inte akutellt i år Ja Typiska fåglar Unders.typ, punktlinjetaxering X+.. Sker separat på våren mätning sker i cirkelyta Nej Nej Täckningsgrad träd och buskskikt Låg vegetation, Hydromorfologiska strukt.... Täckningsgrad av trädskikt i m cirkelyta Täckningsgrad av bar torv i -m cirkelyta mätning sker i småyta Uppföljning av myrar, Gävleborgs län X** X**... Diffus täckningsgrad av alla trädarter enligt NILS-manualen (s. :, ::, :). Sälg och viden med diameter under mm i brösthöjd räknas dock som buskar. Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent.... Strikt täckning av plan, bar, lös torv med inget eller mycket glest bottenskikt samt grunda vattensamlingar (<,m) (NILSmanualen s. :, :). Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent...

19 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER - Högmossar Nej Låg vegetation, Täckningsgrad/förekomst täckning av av vitmossa i småyta Sphagnum, neg. arter X**... Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil. Se tab Typiska kärlväxt/mossarter X**... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Förekomst typiska arter i småyta, cirkelyta Bevarandemål som ska följas upp i fält UF-Maunalen metod ver.. Kommentar Områdesvis uppföljning av bevarandemål Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn Mätning täcker hela/stora delar av habitatet Ja Dokumentation vid ickegynnsam bevarandestatus (i områden som ändå fältbesöks) X X**..... Finns sammanställt i bilaga. Nej Hög vegetation Kontroll av hög vegetation Nej Ostörd hydrologi Besiktning av diken X... Igenlagda diken, ej aktuellt i år Ja Typiska fåglar Unders.typ, punktlinjetaxering X+.. Måste ske separat på våren... I första hand i slumpade stickprov av områden i NILS-rutor... Diffus täckningsgrad av alla trädarter enligt NILS-manualen (s. :, ::, :-:). Sälg och viden med diameter under mm i brösthöjd räknas som träd. Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent. mätning sker i cirkelyta Nej Täckningsgrad träd och buskskikt Täckningsgrad av trädskikt i m cirkelyta Uppföljning av myrar, Gävleborgs län X*

20 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn Nej Täckningsgrad träd och buskskikt Täckningsgrad av buskskikt i m cirkelyta X* mätning sker i transekt nej Hög vegetation Vegetationsmängdmätning Vid NI X** mätning sker i småyta Ja Täckningsgrad träd och buskskikt. Förekomst av buskskikt i småyta (test) Nej Låg vegetation, Täckningsgrad/förekomst täckning av av vitmossa i småyta Sphagnum, neg. arter Ja, i öppna rikkärr Hydromorfologiska strukt. Lågvuxen vegetation Täckningsgrad/förekomst av våtmarkslevande brunmossor i småyta Vid NI X** Vid NI X** Vid NI X**... Strikt täckningsgrad av alla buskarter enligt metod i NILS-manualen (s.., :-:, :, :-:). Sälg och viden med diameter över mm i brösthöjd räknas som buskar. Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent.... Endast om något av NI-villkoren uppfylls, se se... saknas Metoden saknas i manualen.. Transekter etableras endast om något av NI-villkoren uppfylls, se I transekt. Gäller alla träd och buskarter i NILS-manualen (::, : ) förutom dvärgbjörk, pors, skvattram och krypvide.... I transekt. Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil.... I transekt. Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil. Ja, i öppna rikkärr Hydromorfologiska strukt. och lågvuxen vegetation Täckningsgrad/förekomst av bar torv i småyta Vid NI X**... I transekt. Samma definition som för Täckningsgrad av bar torv i -m cirkelyta (..., NILS-manualen s. :, :) förutom att vattensamlingarnas vattendjup får uppgå till.m. Se tab Typiska kärlväxt/mossarter Förekomst typiska arter i småyta, cirkelyta X*... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Se tab Typiska kärlväxt/mossarter Förekomst typiska arter i småyta, transekt Vid NI X**... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

21 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER Bevarandemål som ska följas upp i fält UF-Maunalen metod ver.. Kommentar Områdesvis uppföljning av bevarandemål Kalkkärr med ag Mätning täcker hela/stora delar av habitatet Ja Dokumentation vid ickegynnsam bevarandestatus (i områden som ändå fältbesöks) X.. Finns sammanställt i bilaga. Ja Välhävdat Vegetationshöjd (h)... Saknas i tabell, nämns dock i... Nej Ostörd hydrologi Besiktning av diken X... Igenlagda diken, ej aktuellt i år Nej Typiska kärlväxtmossarter, särskilt skyddsvärda arter Unders.typ grid/adaptiv metod+seb, Nej Typiska kärlväxtmossarter annexarter Unders.typ, floraväkteri Vid fk... Vid fk mätning sker i småyta Se tab Typiska kärlväxt/mossarter..... Förekomst typiska arter i småyta, transekt X... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Bevarandemål som ska följas upp i fält metod Maunalen Kommentar Områdesvis uppföljning av bevarandemål Rikkärr Mätning täcker hela/stora delar av habitatet Ja Ej Arealen bibehålles eller ökar Dokumentation vid ickegynnsam bevarandestatus (i områden som ändå fältbesöks) X.. Finns sammanställt i bilaga. Inmätning av areal med GPS och mätlina X... Ej relevant samma år som området basinventerats, (..). Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

22 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER Rikkärr Ja Ja Täckningsgrad träd Buskskikt, ellipsmetoden (i och buskskikt omr. >,<, ha) Täckningsgrad träd och buskskikt Träd- och buskskikt, totalskattning (i omr. <, ha) Ja, i öppna rikkärr Hydromorfologiska strukt. Inmätning av källor Ja Välhävdat Nej () X*** () X***... Alla områden har varit större än ha.... Alla områden har varit större än ha. X***... Vegetationshöjd h... Ostörd hydrologi Besiktning av diken X... Nej Typiska kärlväxtmossarter, särskilt skyddsvärda arter Unders.typ grid/adaptiv metod+seb, Vid fk... Nej Typiska kärlväxtmossarter annexarter Unders.typ, floraväkteri Vid fk... mätning sker i cirkelyta Nej Nej Täckningsgrad träd och buskskikt Täckningsgrad träd och buskskikt... Täckningsgrad av trädskikt i m cirkelyta Täckningsgrad av buskskikt i m cirkelyta X* X* mätning sker i transekt Ja, i öppna rikkärr Igenlagda diken, ej aktuellt i år Hydromorfologiska Tuvor, bar torv, mm strukt. noteras i transekt mätning sker i småyta Uppföljning av myrar, Gävleborgs län... Diffus täckningsgrad av alla trädarter enligt NILS-manualen (s. :-:, :). Sälg och viden med diameter under mm i brösthöjd räknas som buskar. Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent.... Strikt täckningsgrad (NILS-manualen av alla buskarter enligt metod i NILSmanualen (s.:-:, :). Sälg och viden med diameter över mm i brösthöjd räknas som träd. Täckningsgrad anges med - om ingen täckning finns alls och med % om täckning är mindre än,%. I övrigt med hela procent.... X***.....

23 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER Rikkärr Ja Täckningsgrad träd Förekomst av buskskikt i och buskskikt. småyta (test) Nej Låg vegetation, täckning av Sphagnum, neg. arter Ja, i öppna rikkärr Hydromorfologiska Täckningsgrad/förekomst strukt. Lågvuxen av våtmarkslevande vegetation brunmossor i småyta Ja, i öppna rikkärr Ja, i öppna rikkärr Ja, i hävd. omr. Hydromorfologiska strukt. Hydromorfologiska strukt. och lågvuxen vegetation Täckningsgrad/förekomst av vitmossa i småyta Täckningsgrad/förekomst av bleke i småyta Täckningsgrad/förekomst av bar torv i småyta... I transekt. Gäller alla träd och buskarter i NILS manualen (:-:, :) förutom dvärgbjörk, pors, skvattram och krypvide.... Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil.... Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil.... Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil.... I transekt. Samma definition som för Täckningsgrad av bar torv i -m cirkelyta (..., NILS-manualen s. :, :) förutom att vattensamlingarnas vattendjup får uppgå till.m. Förekomst registreras för var och en av småytans fyra kvartiler när den strikta täckningsgraden överstiger % (.dm) i varje enskild kvartil. X***... Förekomst registreras i småytan när höjden överstiger,m eller en strikt täckningsgrad på över % (dm) för spjutmossan. Jag har enbart noterat de arter som är uppräknade i tabell (...). X*** X*** X*** X*** X*** Negativa indikatorarter Förekomst negativa arter i småyta Se tab Typiska kärlväxt/mossarter Förekomst typiska arter i småyta, cirkelyta X*... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Se tab Typiska kärlväxt/mossarter Förekomst typiska arter i småyta, transekt X***... Förekomst registerars för arter som har någon del av ett levande skott inom småytan sett rakt uppifrån. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

24 B I L AG A. PA R AM ET ER TA BE LL ME D KOM ME N TAR ER * = Endast uppföljning i stickprov av områden + dikade uppföljningsytor. ** = Uppföljning i samtliga områden endast i Kontinental reg + svarta bananen + dikade uppföljningsytor. Stickprov i norra delen av Boreal region och Alpin region. ***= Uppföljning i samtliga områden endast i Kontinental region, samt Göta- och Svealands delen av Boreal region + dikade uppföljningsytor och hävdade områden. Stickprov i norra delen av Boreal region och Alpin region + = Endast uppföljning i stickprov av områden + SPA-områden h = Hävdade områden. test= test av uppföljningsparameter för. I dagsläget finns inga bevarandemål kopplade till parametern. Vid fk = vid förekomst, dvs om någon sådan art finns i den aktuella uppföljningsytan. Vid NI= vid negativ indikation på parametern kontroll av hög vegetation. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

25 B I L AG A.K A RT O R B ILAGA.K ARTOR Bläcktärnsjön - SE T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

26 B I L AG A.K A RT O R Bultbomurarna - SE T T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

27 B I L AG A.K A RT O R Grinduga - SE T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

28 B I L AG A.K A RT O R Gustavsmurarna - SE T T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

29 B I L AG A.K A RT O R Igelsjön - SE T T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. T & T är T & T är Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

30 B I L AG A.K A RT O R Jordbärsmuren - Ålbo - SE CY CY CY CY CY Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

31 B I L AG A.K A RT O R Lomsmuren - SE CY CY CY CY CY CY CY CY Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. CY- är CY- är Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

32 B I L AG A.K A RT O R Långhällskogen - SE T T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

33 B I L AG A.K A RT O R Lövsalen - SE NI # T CY # # T NI T # ## CY CY Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Streckade områden är de täta bestånd som föranledde etablering av transekter. # Fotograferingspunkter för täta bestånd. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

34 B I L AG A.K A RT O R Matyxsjön - SE T T T Lantmäteriet,. Ur GSD-produkter, ärende -/-X. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

35 B I L AG A. WAY PO I NT S B ILAGA. WAYPOINTS O C H F OT O GR A F IE R OCH FOTOGRAFIER Waypointnumren avser de som är angivna i fältblanketterna. Koordinaterna är i WGS-. Fotofilerna och fältblanketter återfinns på UF_X_- cdskivan hos länsstyrelsen i Gävleborgs län. OBJEKT OBJ_ID WP X Y T_CY FOTO FOTO FOTO FOTO Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Grinduga SE.. T SE start.jpg -- Grinduga SE.. T SE slut.jpg -- Grinduga SE.. T SE start.jpg -- Grinduga SE.. T SE slut.jpg -- Grinduga SE.. T SE start.jpg -- Grinduga SE.. T SE slut.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE start.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE slut.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE start.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE slut.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE start.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE slut.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE start.jpg -- Bultbomurarna SE.. T SE slut.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE start.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE slut.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE start.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE slut.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE start.jpg -- Maty xsjön SE.. T SE slut.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE start.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE slut.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE start.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE slut.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE start.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE slut.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE start.jpg -- Gustav smurarna SE.. T SE slut.jpg -- Bläcktärnsjön SE.. T SE start.jpg -- Bläcktärnsjön SE.. T SE slut.jpg -- Igelsjön SE.. T SE start.jpg -- Igelsjön SE.. T SE slut.jpg -- Igelsjön SE.. T SE slut.jpg -- Igelsjön SE.. T SE start.jpg -- Igelsjön SE.. T SE start.jpg -- Igelsjön SE.. T SE slut.jpg -- Igelsjön SE.. T SE start.jpg -- Igelsjön SE.. T SE slut.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE start.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE slut.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE start.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE slut.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE start.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE slut.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE start.jpg -- Långhällskogen SE.. T SE slut.jpg Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Lomsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Jordbärsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Jordbärsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Jordbärsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Jordbärsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Jordbärsmuren SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Uppföljning av myrar, Gävleborgs län DATUM --

36 B I L AG A. WAY PO I NT S OBJEKT OBJ_ID WP X Y O C H F OT O GR A F IE R T_CY FOTO FOTO FOTO FOTO CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG DATUM Löv salen SE.. Löv salen SE.. T SE start.jpg Löv salen SE.. T SE slut.jpg -- Löv salen SE.. NI SE wp Löv salen SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Löv salen SE.. CY SE N.JPG SE O.JPG SE V.JPG SE S.JPG -- Löv salen SE.. T SE start.jpg Löv salen SE.. T SE slut.jpg Löv salen SE.. NI SE wp Löv salen SE.. T SE start.jpg -- Löv salen SE.. NI SE wp -- Löv salen SE.. T SE slut.jpg SE wp SE wp SE wp -- Transektbildnamnen är uppbyggda enligt SE slut.jpg där första delen är objektets ID-nummer, mittendelen är transektnumret () samt ett löpnummer (, för sorteringens skull) och sista delen anger om bilden är tagen från transektens start- eller slutstolpe. Cirkelytebildernas namn, exempelvis SE N.JPG, är uppbyggt på samma sätt förutom att det avslutas med fotograferingsriktningen (N, O, V, S) istället. Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

37 B I L AG A. S A MM A N FATT N I N G IGYBS I C K E G Y N NS A M B EVA R A N DE S TAT U S B ILAGA. S AMMANFATTNING IGYBS I CKE GYNNSAM BEVARANDESTATUS Subjektiva noteringar av icke gynnsamma indikatorer gjorda vid fältbesöken. Bläcktärnsjön SE T: Rikligt med pors i rikkärret vid norra kanten av sjön. Bultbomurarna SE T: Går genom ett glest vassbälte T: Mycket buskar och sly, litet område i skogen T: Större delen täckt av vass Grinduga SE Björk- och aspsly på väg in i norra delen av undersökningsytan. Gustavsmurarna SE T: Mycket trådstarr. Liten yta, sly på väg in från skogskanterna. Småtallar verkar ha börjat skjuta i höjden på senare tid. T:Rikligt med vass. T: Rikligt med. meters vass. Småbjörkar. T:Vass. Igelsjön SE Rikligt med vass runt sjön. Jordbärsmuren SE Lomsmuren SE Långhällskogen SE T: Rikligt med manshög vass Lövsalen SE Stora porsbestånd vid transekterna. Matyxsjön SE T& T: Rikligt med hög vass. Mycket björksly Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

38 Bläcktärnsjön Grinduga T T T T Gustavsmurarna Igelsjön Σ T T T T Σ T T Långhällskogen Matyxsjön Σ T T T T Σ T T T Förekomst av typisk art i antal Bultbomurarna Σ T T T T Σ Områden Transekter Småytor ängsstarr näbbstarrkomplexet ängsny ckelkomplexet tagelsäv kärrknipprot gräsull slåtterblomma kärrspira tätört snip (ullsäv ) dv ärglummer my ruddmossa käppkrokmossa klotuf f mossa kamtuf f mossa praktf likmossa trekantig sv anmossa kärrmörkia piprensarmossa maskgulmossa Späd skorpionmossa korv skorpionmossa gy llenmossa Antal kärlv äxtarter Antal mossarter Antal ty piska arter Antal småy tor Antal ty piska arter per småy ta,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, AV TYPISKA ARTER I RIKKÄRR f etbålmossa stor skedmossa B ILAGA. F ÖREKOMST () Siffrorna anger antal småytor med förekomst av typisk art

39 B IL AG A. T YP I SK A AR TE R I H Ö GM O S S AR B ILAGA. T YPISKA ARTER I K ALKKÄRR MED AG () () & K A L KK Ä R R HÖGMOSSAR M ED AG () () & Siffrorna anger antal småytor med förekomst av typisk art Jordbärs m ure n Ålbo Lom s m uren CY CY CY CY CY Σ Förekomst av typisk art i antal CY CY CY CY CY Σ Områden Transekter Småytor Rosling dystarr storsileshår rundsileshår Tuvull vitag/brunag kallgräs tuvsäv snärjvitmossa flaggvitmossa flytvitmossa rostvitmossa praktvitmossa rufsvitmossa rubinvitmossa ullvitmossa Antal kärlväxtarter Antal mossarter Antal typiska arter Antal småytor Antal typiska arter, per småyta,,,,,,,,,,, Siffrorna anger antal småytor med förekomst av typisk art Igelsjön T T Σ ag Antal typiska arter Antal småytor Antal typiska arter, per småyta Antal kärlväxtarter,, Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

40 B I L AG A. T Y PI S K A B ILAGA. T YPISKA Siffrorna anger antal småytor med förekomst av typisk art ARTER I Lom s m ure n Σ Lövs ale n CY CY CY A RT ER I CY CY CY T Förekomst av typisk art i antal T T Σ Områden Transekter Småytor nålstarr stjärnstarr dystarr vitstarr stor- & småsileshår rundsileshår vattenklöver vitag, brunag kallgräs snip tuvsäv bläddror mässingmossa röd skorpionmossa piskvitmossa f laggvitmossa tät vitmossa rostvitmossa praktvitmossa rufsvitmossa sot- & mellanvitmossa brun glansvitmossa röd glansvitmossa krokvitmossa ullvitmossa purpurvitmossa recurvumgruppen Antal kärlväxtarter Antal mossarter Antal typska arter Antal småytor Antal typiska arter per småyta,,,,,,,,,,, Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

41 B IL AG A. GPS-RT B ILAGA. GPS-RT Dessa GPS inställningar har jag använt mig av. Hämtat från "GPS och annan mätningsteknik - Tips, enkla GPS-mottagare" Genom att använda en speciellt framtagen projektion i stället för RT och Swedish Grid kan sambandet förbättras i bl.a. Garmin GPS genom att välja en sk. User grid i Transverse Mercator. I mottagarens display ser detta ut ungefär som nedan: Observera att MAP DATUM som används med denna User grid skall vara WGS! (Om Latitude of Origin eventuellt skulle efterfrågas ska denna sättas = ) Denna inställning gäller för systemet RT. gon V vilken Sveriges kartor är baserade på. Även för andra system än. gon V finns approximativa projektionssamband Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

42 B IL AG A. L IS TA B ILAGA. L ISTA ÖV ER TY PI S K A A RT ER ÖVER TYPISKA ARTER Dessa typiska arter har eftersökts under fältarbetet. Listorna är tagna från manualen och kompletterade med Sebastian Sundbergs förslag på tillägg. Andromeda polifolia, Rosling Carex limosa, Dystarr Drosera anglica, Storsileshår Drosera rotundifolia, Rundsileshår Eriophorum vaginatum, Tuvull Rhyncospora alba/fusca, Vitag/Brunag Scheuchzeria palustris, Kallgräs Trichophorum cespitosum, Tuvsäv Sphagnum austinii, snärjvitmossa Sphagnum balticum, flaggvitmossa Sphagnum cuspidatum, flytvitmossa Sphagnum fuscum, rostvitmossa Sphagnum magellanicum, praktvitmossa Sphagnum majus, rufsvitmossa Sphagnum rubellum, rubinvitmossa Sphagnum tenellum, ullvitmossa Carex chordorrhiza, strängstarr Carex diandra, trindstarr Carex dioeca, nålstarr Carex echinata, stjärnstarr Carex lasiocarpa, trådstarr Carex limosa, Dystarr Carex livida, vitstarr Carex magellanica, sumpstarr Carex panicea, hirsstarr Carex pauciflora, taggstarr Drosera anglica/intermedia, storsileshår, småsileshår Drosera rotundifolia, Rundsileshår Eriophorum gracile, kärrull Juncus stygius, dytåg Menyanthes trifoliata, vattenklöver Nathecium ossifragum, myrlilja Parnassia palustris, slåtterblomma Pedicularis palustris, kärrspira Peucedanum palustris,kärrsilja Pinguicula vulgaris, tätört Potentilla palustris, kråkklöver Rhynchospora alba/fusca, vitag, brunag Scheuchzeria palustris, kallgräs Selaginella selaginoides, dvärglummer Trichophorum alpinum, snip Trichophorum cespitosus, tuvsäv Utricularia spp. bläddror Viola palustris,kärrviol Calliergon giganteum, stor skedmossa Calliergon richardsonii, guldskedmossa Cinclidium stygium, myruddmossa Cinclidium subrotundum, trubbuddmossa Helodium blandowii, kärrkammossa Loeskypnum badium, mässingmossa Paludella squarrosa, piprensarmossa Scorpidium revolvens, röd skorpionmossa Scorpidium scorpioides, korvskorpionmossa Spahgnum jensenii, piskvitmossa Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

43 B IL AG A. L IS TA ÖV ER TY PI S K A A RT ER Sphagnum balticum, flaggvitmossa Sphagnum compactum, tät vitmossa Sphagnum cuspidatum, flytvitmossa Sphagnum fallax, uddvitmossa Sphagnum fuscum, rostvitmossa Sphagnum lindbergii, björnvitmossa Sphagnum magellanicum, praktvitmossa Sphagnum majus, rufsvitmossa Sphagnum papillosum/affine, sot, mellanvitmossa Sphagnum pulchrum, drågvitmossa Sphagnum riparium, klyvbladsvitmossa Sphagnum subfulvum, brun glansvitmossa Sphagnum subnitens, röd glansvitmossa Sphagnum subsecundum, krokvitmossa Sphagnum tenellum, ullvitmossa Sphagnum teres, knoppvitmossa Sphagnum warnstorfii, purpurvitmossa Sphagnum. angustifolium/balticum/fallax/flexuosum Recurvumgruppen Warnstorfia sarmentosa, blodkrokmossa Warnstorfia. exannulata, kärrkrokmossa Warnstorfia. procera, purpurkrokmossa Cladium mariscus, ag Dactylorhiza maculata,fläckigt nyckelblomster Primula farinosa, majviva Schoenus ferrugineus, axag Schoenus nigricans, knappag Pinguicula vulgaris, tätört Carex capitata, huvudstarr Carex capillaris, hårstarr Carex hostiana, ängsstarr Carex jemtlandica /lepidocarpa / bergrotii /oederi + flava, näbbstarr/ grönstarrkomplexet Carex saxatilis, glansstarr Dactylorrhiza cruenta, blodnycklar Dactylorrhiza incarnata coll./traunsteinerii/majalis, ängsnyckelkomplexet Eleocharis quinqueflora, tagelsäv Epipactis palustris, kärrknipprot Eriophorum latifolium, gräsull Gymnadenia conopsea, brudsporre Herminium monorchis, honungsblomster Liparis loeselii,gulyxne Ophrys insectifera, flugblomster Parnassia palustris, slåtterblomma Pedicularis palustris, kärrspira Pinguicula vulgaris,tätört Primula farinosa, majviva Schoenus ferrugineus, axag Scirpus hudsonianus, snip (ullsäv) Selaginella selaginoides, dvärglummer Taraxacum crocinum, saffransmaskros Tofieldia pusilla, björnbrodd Uppföljning av myrar, Gävleborgs län

44 Bilaga. Utdrag ur Manualen för uppföljning i myrar Projekt Dokumentnamn Beteckning Dnr Upp följning av bevara ndemål i sk yddade o mrå den Ma nua l för upp följning i myra r UF N S Utfärdad av Fastställd av Utfärdad datum Status Version Anders Haglund Arbet sversi o n. Manual för uppföljning i myrar Högmossar () Degenererade högmossar () Terrängtäckande mossar () Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn () Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ () Kalkkärror med ag () Källor med kalktuffbildning () Rikkärr () Aapamyrar () Palsmyrar () Manualen omfattar även myrar som inte klassats i Natura naturtyper Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar --. Eva Götbrink Arbetsversion. Kap. --. Eva Götbrink Arbetsversion. Första fullständiga versionen. Anders Haglunds synpunkterpå kap införda --. Eva Götbrink Fullständig version. Bilagor inlagda, förutom bilaga, undersökningstyp fåglar som saknas. Pdf-bilagor som separata filer. Sebastian Sundbergs och Anders Haglund synpunkter införda. --. Eva Götbrink Synpunkter från Anders Haglund införda. --. Anders Haglund Smärre justeringar Dokument: Myrmanual_version._ Utskrivet: --. Senast sparat av Anders Haglund Mall för uppföljningsmanualer, version., -- Förord Manualen för uppföljning i myrmark har skrivits av Eva Götbrink, Kråkfot HB, på uppdrag av Anders Haglund, Ekologigruppen. De metoder som presenteras, baserar sig på metoder som ursprungligen arbetats fram av Urban Gunnarsson, Institutet för biologi i Trondheim och Sebastian Sundberg, Uppsala universitet. Under tiden manualen skrivits har metoderna justerats och slimmats i samråd Sebastian Sundberg och Anders Haglund. Ett stort tack till dem för deras insats. Innehållsförteckning Syfte och översikt.... Syfte..... Avgränsningar.... Manualens disposition.... Uppföljning i myrar, en översikt..... Viktiga termer och begrepp... Förberedelse, planering och utvärdering.... Undersökningstyper eller andra manualer som skall användas tillsammans med denna manual.... Obligatoriska indata.... Specifikationer av andra förutsättningar som stöd för upphandling..... Förkunskapskrav, krav på genomgången utbildning..... Kostnader och tidsåtgång för uppföljning Exempel: ett ohävdat, öppet rikkärr i kontinental region Ensamarbete eller arbete två och två Uppföljning av åtgärder..... Andra förutsättningar..... Checklista över utrustning för fältarbete..... Checklista över litteratur Bestämningslitteratur - Floror Övrig litteratur.... Planering av uppföljningsarbetet..... Samordning..... Urval av områden för uppföljning Stickprovsförfarande..... Cirkelytor eller transekter..... Antal cirkelytor och transekter i ett område Vid stickprov Områdesvis uppföljning, normalstora områden Områdesvis uppföljning, stora uppsplittrade områden Områdesvis uppföljning, små områden..... Urval av delområden för uppföljning i cirkelytor eller transekter Utslumpning av cirkelytor Förfaringssätt vid utslumpning Exempel från ett högmosseområde Stratifiering av transekter Exempel från ett rikkärrsområde.... Specifikation av utdata, lagring av data och kvalitetskontroller.... Uttag av data, rapportering, statistiska beräkningar och utvärdering..... Nationell rapportering artikel Natura..... Regional sammanställning..... Uppföljning av bevarandemål på områdesnivå... Metoder för uppföljning.... Översikt över metoder och bevarandemål och mått för uppföljning...