Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/725-UAN-654 Leif Larsson - PFLL03 E-post:

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/725-UAN-654 Leif Larsson - PFLL03 E-post: leif.larsson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information - Stadens uppfyllande av skollagens krav gällande studie- och yrkesvägledning Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har efterfrågat information om gymnasieskolans regelefterlevnad avseende studie- och yrkesvägledning. Vid nämndens sammanträde redovisas aktuellt läge för de kommunala gymnasieskolorna. Bilagor Studie- och yrkesvägledning i Västerås, gymnasieskolan Skickad av: Carin Miehling - an979

2 Studie- och yrkesvägledning i Västerås Gymnasieskolan Anette Jonsson Studie- och yrkesvägledare Anette Jonsson S:t Ilians skola anette.jonsson@vasteras.se

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Metod och källor Styrdokument för studie- och yrkesvägledning Skollag Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen 2 för gymnasieskola Allmänna råd Utbildningsplan Definition Vad är studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningens olika delar Studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar Intervjuresultat Carlforsska Gymnasiet Widénska Gymnasiet Rubeckianska Gymnasiet Wijkmanska Gymnasiet Tabell Sammanfattning Förslag på organisation Behov av studie- och yrkesvägledartjänster Nå målen Genomförande Förslag på årshjul Exempel på resultat Studie- och yrkesvägledning Näringslivskontakter Stärka elevens självkännedom Tjänsten som projektledare/samordnare/utvecklare Förväntande effekter Förslag till utbildningsplan för Studie och yrkesvägledningen i Västerås Stad Reflektioner Sammanfattning I Västerås Stad Vad säger styrdokumenten Vad krävs av Västerås Stad Bilaga Frågor Uppsala kommun... 20

4 1 Inledning Skolinspektionen har granskat grundskolans studie- och yrkesvägledning och sett många brister i de olika kommunerna i landet. I våras gjordes en utredning av grundskolan i Västerås som visade liknande brister. För att få en bild över hur det ser ut på gymnasieskolorna har en liknande utredning gjorts under hösten På uppdrag av Leif Larsson, verksamhetschef för gymnasieskolan i Västerås Stad, har några av de kommunala gymnasieskolornas rektorer och studie- och yrkesvägledare blivit intervjuade kring hur de arbetar med Allmänna råden och kommentarer för studie- och yrkesorientering. Utifrån det och utifrån styrdokumenten har ett förslag om hur en organisation samt ett förslag till utbildningsplan kring studieoch yrkesvägledningen tagits fram. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att visa hur det ser ut kring studie- och yrkesvägledningen i Västerås och framför allt ge ett förslag på hur denne kan se ut. Detta för att kunna säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till. 1.2 Metod och källor Under hösten 2013 intervjuades 4 av 6 kommunala gymnasieskolor i Västerås Stad. Skolorna som medverkat med sin rektor och studie- och yrkesvägledare är Carlforsska gymnasium Widénska gymnasiet Skolor som medverkat med rektor är Rudbeckianska gymnasiet Wijkmanska gymnasiet. Ej medverkande skolor är Harhska gymnasiet och Tranellska gymnasiet. Edströmska som är en självstyrande enhet är inte med. Ej heller Lidmanska gymnasiet. Intervjuerna genomfördes under ca 1½ timme på de olika skolorna. Frågor ställdes kring hur skolan arbetar med de allmänna råden, vilka uppgifter studie- och yrkesvägledaren har och om studie- och yrkesvägledaren är delaktig i arbetet kring måluppfyllelsen* Genom intervjuer av rektorer och till viss del studie- och yrkesvägledare har information kring hur det ser ut på de olika skolorna framkommit. Denna redovisas per skola. Efter att intervjuerna genomförts har resultatet av dessa tillsammans med styrdokumenten legat till grund för ett förslag om organisation och innehåll i stadens studie- och yrkesvägledning. De styrdokument som använts är Skollagen** Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011*** Allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesorientering**** Västerås Stads utbildningsplan***** *se frågor, bilaga 1 **Skollagen (2010:800) ***(SKOLFS 2011:144) ***** (SKOLFS 2009:20) ****** Västerås Stads utbildningsplan

5 2 Styrdokument för studie- och yrkesvägledning 2.1 Skollagen Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet * För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder ** 2.2 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation*** Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. *Skollagen (2, 10 kap) **Skollagen (29, 2 kap). *** Läroplan för gymnasiet, Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7 2

6 Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. * 2.3 Allmänna råd I Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering står det att På såväl kommun- som skolnivå bör det finnas system och rutiner för ett system för planering, uppföljning och utvärdering av målen för studie- och yrkesvägledning. resultaten av uppföljningar utvärderingen användas till att förbättra kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen och till en genomtänkt resursfördelning. Rektor bör ge riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. tydliggöra hur ansvaret för studie och yrkesorienteringen är fördelat och hur lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesorienteringen, samt i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesorienteringen ska genomföras, följas upp och utvärderas. ** 2.4 Utbildningsplan Mål I Västerås ska alla elever på varje skola och på varje program nå sin fulla potential samt nå en gymnasieexamen. För att nå det övergripande målet kommer nämnden främst följa upp att: alla elever får minst godkänt betyg i samtliga kurser alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet*** **Läroplan för gymnasiet, Övergripande mål och riktlinjer 2.4 **Allmänna råd för studie- och yrkesvägledning, Styrning och ledning sid 8 ***Utbildningsplan, Gymnasieskola sid 9 3

7 3 Definition 3.1 Vad är studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilda individen lättare ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och medvetna. Val av utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke eller karriär. Studie- och yrkesvägledning är allt som har att göra med att eleven får kunskap om sig själv och kunskap om vilka alternativ som finns. Kunskap om mig själv Vem är jag? Vilka intressen har jag? Vad vill jag? Vad är viktigt för mig? Vad är jag bra på? Vilka är mina starka egenskaper? Vilka måste jag utveckla? Vilka är mina intressen? Vad blir jag motiverad av? Vilka drivkrafter har jag? Vilka hinder har jag? Kunskap om alternativen Vilka eftergymnasiala utbildningar finns? Vilka skolformer finns efter gymnasiet? Vilka yrken finns? Vad innebär de olika programmen/yrkena? Hur utbildar jag mig till..? Vad blir jag om jag går..? Vilka yrken behöver arbetskraft i framtiden, prognoser? Vilka egenskaper är bra att ha till olika yrken? När eleven har kunskap om sig själv och om de olika alternativ som finns kan eleven ta ett väl underbyggt beslut. För att kunna genomföra detta måste eleven tillägna sig beslutskunskaper/övergångskunskaper. Eleven måste utveckla en förmåga att sätta självkännedom och omvärldskunskap i relation till varandra. Att väga för och nackdelar och se konsekvenser av olika beslut gör att eleven kan göra ett väl underbyggt val. Lika viktigt är att eleven lär sig hitta och kritiskt granska information om framtida alternativ. Även att analysera, värdera och dra egna slutsatser. 4

8 3.2 Studie- och yrkesvägledningens olika delar* Utifrån läroplaner och andra mål- och styrdokument kan man finna olika kunskapsområden att arbeta med när det gäller att integrera studie-och yrkesvägledning i undervisningen. Detta illustreras i nedanstående tabell Syvverksamhetens Fakta Förståelse Färdighet mål i styrdokumenten Omvärldskunskap Självkännedom Beslutskunskap Övergång s- kunskap Centrala Begrepp: Utbildning, yrke, arbete, arbetsmarknad kvalifikationer mm Centrala begrepp: Anlag, egenskaper, intressen, kompetens, värderingar, attityder påverkansfaktorer, hinder mm Centrala begrepp: Val,beslutsunderlag, beslut, genomförande mål mm Centrala begrepp: Ansökan, behörighet, meriter, kvalifikation, intervju mm Relationen arbete utbildning, livslångt lärande Arbetets betydelse för individ och samhälle Kritiskt granska, jämföra och värdera olika källor och infomaterial avseende utbildning och yrke Förståelse för hur Att sätta bakgrund, självbild och kunskapen och målföreställningar förståelsen av sig påverkar val av själv i förhållande karriärvägar till utbildningar och yrken Förståelse för processen i val och beslut: Värderingar, överväganden och konsekvenser Förståelse för relationen egen aktivitet, självkännedom mm Skollagen LGR 11 Allmänna råd Västerås Stads arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Se ovan Att kunna Se ovan formulera mål och delmål. Redogöra för val och beslut man genomfört och hur man bearbetat dessa. Kunna analysera kort- och långsiktiga konsekvenser Att förbereda och Se ovan genomföra ansökan intervju, mm *idé av Fransson & Kriegholm 5

9 3.3 Studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning och genom informationsinsatser och berör all personal i skolan. De yrkeskategorier som arbetar med studie- och yrkesorientering är framför allt studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare. Men all personal i skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter för kommande studie- och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledning N Undervisning Information Studie- och Yrkesvägledare Lärare Rektor Studie- och yrkesvägledare Lärare Vägledning Studie- och Yrkesvägledare Lärare Information Studie- och Ykesvägledare Lärare Rektor I undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om samhälle och arbetsliv samt får erfarenheter av yrkeslivet. Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Utifrån sina behov behöver eleverna information om studie- och yrkesvägar för att göra väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll i studie- och yrkesorienteringen och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom området.* *Allmänna råd, vad är studie- och yrkesvägledning sid 6 6

10 4 Intervjuresultat 4.1 Carlforsska Gymnasiet Carlforsska gymnasiet har 4 rektorer och 2 studie- och yrkesvägledare. Skolan har ca 1150 elever, 200 av dessa är elever på introduktionsprogram flyttade introduktionsprogramen in på skolan. På Carlforsska arbetar 2 studie- och yrkesvägledare på heltid. Förra året var det 2.4 tjänster med lika många elever. Programmen på skolan är uppdelade mellan studieoch yrkesvägledarna. De är med i olika arbetslag. Studie- och yrkesvägledaren samarbetar med lärarna på skolan när det gäller elevernas studieplan där de besitter kunskapen om vad som bör vara med i den. Den största delen av arbetstiden lägger studie- och yrkesvägledarna ner på olika elevärenden, såsom samtal, för och efterarbete kring dessa. Andelen e-post från elever har ökat och tar också en stor del av tiden. Liksom att arbeta med elevens studieplan och samarbeta med lärare/rektor. Förutom vägledning arbetar de också med marknadsförning. De informerar om skolans utbildningar och deltar i olika marknadsföringsaktiviteter. Studie- och yrkesvägledarna har ett tydligt årshjul över sin verksamhet. Studie- och yrkesvägledarna känner att deras arbete är känt av all personal. De upplever att de har en status på skolan. Vid utveckling av program på skolan var studie- och yrkesvägledare självklara deltagare. Rektor ser att de är viktiga i hela skolans arbete då deras kunskaper är omfattande kring studier och yrken men framför allt är de en stor resurs i arbetet med elevernas individuella studieplaneringar. För ca 4 år sedan arbetade man på skolan med att implementera de allmänna råden. Alla rektorer och studie- och yrkesvägledare i staden hade två heldagar angående de då nya allmänna råden för studie- och yrkesorientering. Idag har skolan inte arbetat med allmänna råden. Rektor ser att inte många känner till dem då det var längesedan de arbetade med dem och många nya lärare har tillkommit. Det finns ingen plan för hur studie- och yrkesvägledningsprocessen ska se ut på skolan. Det är dock ett arbete rektor ser är viktigt att komma igång med. Mycket görs redan på skolan men finns inte med i någon tydlig plan. Fler elever har svårigheter med sin studiegång vilket visar sig genom sämre måluppfyllelse och ökad frånvaro. Detta ställer större och andra krav på mentor, lärare och studie och yrkesvägledare. Individuella lösningar med t ex förlängd studietid är vanligare. Ett ökat antal elever är osäkra på sitt val och det innebär omval och flytt långt in på terminen. Det finns elever som byter flera gånger. Detta visar att vägledningen på grundskolan är oerhört viktig då det avspeglar sig på elevernas osäkerhet vid gymnasiestarten. 4.2 Widénska gymnasiet Widéska gymnasiet har 1 rektor och 1 studie- och yrkesvägledare. Skolan har 470 elever. En person är anställd på skolan på heltid. Tjänsten är fördelad på 50% studieoch yrkesvägledning och 50% skoladministratör. Studieplaner och samtal är det som upptar större del av tiden. När det gäller studieplaner ser rektor att studie- och yrkesvägledare gör mycket av ett arbete som kontaktlärarna ska göra. Studie- och yrkesvägledaren har stort mandat på skolan. Studie- och yrkesvägledaren samarbetar mycket med lärarna kring vissa elever. Studie- och yrkesvägledaren och lärarna har mkt kontakt framför allt på skolan men även genom e-post och sms. Rektor säger att lärarna ser studie- och yrkesvägledningen som väldigt viktig och det är aldrig problem med att få tid i klassrummet för olika informationer. 7

11 Rektor ser studie- och yrkesvägledaren som en väldigt kompetent person och att de samtal med elever som hon har är oerhört viktiga för eleven och för skolan. Genom motiverande samtal kan eleven känna sig delaktig i sin egen framtidsplan och för sin utbildning. Där ser rektor att studie- och yrkesvägledaren kommer in i arbetet med måluppfyllelsen. Det gäller även samarbetet med lärarna vid upprättande av åtgärdsprogram. Det finns inget färdigt nedskrivet årshjul för studie- och yrkesvägledaren men det kommer det att finnas inom kort. Kompetensutvecklingen och fortbildningen läggs på studie- och yrkesvägledaren. Det hon vill gå på får hon göra. Kompetensutveckling uppmuntras av rektor. De allmänna råden har skolan inte arbetat med men redan i dag arbetar de med att ge eleverna kunskaper, stöd och erfarenheter i kommande studie-och yrkersliv. Genom mentors och kontaklärares roll stödjer de regelbundet eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen. Det finns ingen formaliserad plan för hur studie- och yrkesvägledningen ska se ut. Visionen och tanken är att vägledningen ska genomsyra utbildningen. Många exempel finns på hur lärarna arbetar med studie-och yrkesvägledning i undervisningen. Någon formaliserad plan kring detta finns inte. Rektor ser det som väldigt viktigt att göra en rollbeskrivning för studie- och yrkesvägledaren. Detta för att göra det tydligt för lärarna. Studie- och yrkesvägledaren bestämde under vårt möte för att gå ut till personalen på skolan på ett gemensamt möte och visa upp vad studie- och yrkesvägledning är och vad hon gör. Rektor tyckte det var en bra ide. 4.3 Rudbeckianska gymnasiet Rudbeckianska gymnasiet har tre rektorer och två studie- och yrkesvägledare på heltid. Studie- och yrkesvägledarna delar på skolans 1200 elever genom att de ansvarar för olika program. 35 av de 1200 eleverna är inskrivna på språkintroduktion. Förutom vägledning arbetar de också med marknadsförning. De informerar om skolans utbildningar och deltar i olika marknadsföringsaktiviteter. Samtal med elever i olika former är den uppgift som tar mest tid. Studie- och yrkesvägledarna tillhör det administrativa arbetslaget. Varannan vecka träffar det arbetslaget rektorerna. De är även med i EHT. Studie- och yrkesvägledarna har inget formaliserat årshjul som är känt av alla. Det finns ingen kompetensutvecklingsplan. Studie- och yrkesvägledarna ger själv förslag på det de vill gå på. Studie- och yrkesvägledaren samarbetar med lärare angående elever som inte klarar målen av olika anledningar. Det kan tex vara motiverande samtal eller samtal där de tittar på studieplanen för att se hur de kan lösa situationen. Personalen på skolan känner inte till de allmänna råden. De har inte arbetat med dem och har ingen plan för hur studie- och yrkesvägledarprocessen ska se ut på skolan. Rektorerna har dock samtalat kring att detta måste lyftas. 8

12 4.4 Wijkmanska gymnasiet På Wiijkmanska gymnasiet arbetar en rektor och en studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren arbetar på 33 procent. Skolan köper in tjänsten från en annan skola där studie- och yrkesvägledaren är anställd. I den tjänsten ingår tre skolor. Studie- och yrkesvägledaren arbetar främst med studieplaner som även är en stor del av lärarnas arbetsuppgifter. Kontakten med elever är studie- och yrkesvägledarens viktigaste uppgift. Studie- och yrkesvägledaren är inte med i något arbetslag eller i någon annan grupp på skolan. Skolan har inte arbetat med de allmänna råden och personalen känner inte till dessa. Rektor ser det som viktigt att eleverna får kunskap om utbildningar och yrken men också kunskap om sig själva. Skolan arbetar redan nu mycket med olika kontakter med näringslivet. De arbetar även med olika projekt där eleven får reflektera över sig själv som t ex jobbanalys och att skriva CV. 9

13 4.5 Tabell Antal elever SYV Antal % SYV Exame n Plan för SYV Huvud uppgift Andra uppdrag AL- till hörighet Grupper Carlforsska JA JA Elevsamtal o administrativa uppgifter kring detta En har huvudansvar för marknads föring JA JA Rudbeck JA NEJ Elevsamtal NEJ JA JA Wijkmanska JA NEJ Poängplaner NEJ NEJ NEJ Widénska JA NEJ Poängplaner elevsamtal 50% skoladm JA JA Harhska Tranellska Kompete nsutv plan Helhets perpektiv Arbetat Allmän Råd Plan SYV process Samarb företag Behov av tjänst % Carlforsska NEJ JA NEJ NEJ Rudbeck NEJ JA NEJ NEJ JA på yrkesprogram JA på yrkesprogram Wijkmanska NEJ NEJ NEJ NEJ JA 50 Widénska NEJ JA NEJ NEJ JA + organisationer 100 Harhska 50 Tranellska 50 I tabellen ovan redovisas Antal elever hur många elever som finns på skolan? SYV antal hur många studie- och yrkesvägledare? % hur många procent? SYV examen behörig? Plan SYVare finns det en plan (årshjul) över studie- och yrkesvägledningen? Huvud uppgift vad upptar studie- och yrkesvägledarens mesta tid? Andra uppdrag är det bara studie- och yrkesvägledning i tjänsten? Al-tillhörighet är studie- och yrkesvägledaren med i något arbetslag? Grupper är studie- och yrkesvägledaren med i ngn grupp? Kompetens utv plan finns det kompetensutvecklingsplan? Helhetsperspektiv ser man studie- och yrkesvägledaren som en del i helheten? Arbete allmänna råd har man arbetat med Allmänna råden Plan SYV process finns det någon plan för arbetet med studie- och yrkesvägledningsprocessen på skolan? Samarb företag samarbetar man med ngt/ngr företag? Behov av tjänster Hur ser behovet av tjänster ut? 10

14 4.6 Sammanfattning Gemensamt för de intervjuade rektorerna är att de har ganska bra kunskaper om vad studie- och yrkesvägledning är men att de inte använder sig av kompetensen fullt ut. Skolor har inte arbetat med Allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesorientering personalen på skolorna har inte kännedom om dessa finns ingen formaliserad plan för årshjulet för studie- och yrkesvägledaren finns ingen formaliserad plan för hur studie- och yrkesvägledningen på skolan ska se ut finns ingen kompetensutvecklingsplan finns ej studie- och yrkesvägledningen med i kvalitetsredovisningen (enhetens arbetsplan) Studie- och yrkesvägledarnas största och mest omfattande uppgift på skolorna är samtalen med eleverna och arbetet med studieplanerna. Samtalen kan ibland vara en gång per elev, men ofta kommer eleven på upprepade samtal. Samtalen genomförs under hela läsåret. Studie- och yrkesvägledarna arbetar också med marknadsföring. De informerar om skolans utbildningar och deltar i olika marknadsföringsaktiviteter. De är oftast med i ett arbetslag och i elevhälsoteamet. Rektorerna anser att de är med i måluppfyllelsearbetet i samarbete med lärarna. Studieplanerna arbetar studie- och yrkesvägledarna mycket med. Lärarna är ofta inte lika insatta i elevernas studieplanering. Yrkesprogrammen har naturligt samarbete med olika företag men det är inte lika vanligt att högskoleförberedande program har dessa samarbeten. 11

15 5 Förslag på organisation Den organisation som finns på gymnasieskolan fungerar bra. Varje gymnasieskola behöver en utbildad studie- och yrkesvägledare som kan vara en del i samarbetet för att öka måluppfyllelsen. Det krävs dock att vissa av tjänsterna utökas. För att göra en gemensam utveckling av studie- och yrkesvägledningen i Västerås och för att behålla en bra kvalitet behövs en projektledare/samordnare/utvecklare* för grund- och gymnasieskola. 5.1 Behov av studie- och yrkesvägledartjänster Det finns ingen forskning kring antalet elever per studie- och yrkesvägledare men de kommuner som utvecklat studie- och yrkesvägledningen på gymnasieskolan har 500 elever per studie- och yrkesvägledare som riktlinje. Enheten för utbildningsstatistik på skolverket skrev i sin statistik om pedagogisk personal läsåret 2012/13 att I fristående skolor är det 731 elever per studie- och yrkesvägledare och i kommunala skolor är det 422 elever per studie- och yrkesvägledare. ** Uppsala kommun*** I beslutet finns angivet ett riktmärke på 1,0 studie- och yrkesvägledartjänst per 500 elever, beräknat på samtliga elever i gymnasieskolans högskoleförberedande program. I beslutet finns angivet ett riktmärke på 1,0 studie- och yrkesvägledaretjänst per 100 elever på introduktionsprogram I Ledning för vägledning **** tas det upp hur studie- och yrkesvägledningen kan bli bättre. Enligt rapporten så bör det i styrdokumenten finnas minimikrav på hur många elever varje studie- och yrkesvägledare skall ansvara för. Det som också framkom var att om elevantalet blir för högt påverkas vägledningens kvalitet negativt. Viktigt i samanhanget är att titta på vilka elever skolan har. En skola med många elever med särskilda behov, eller en skola med många elever med utländsk bakgrund kräver mer studie- och yrkesvägledning. De skolor som har introduktionsprogram kräver mer vägledning. Förslag Mål på kommunala gymnasieskolor i Västerås Stad Högst 500 elever per studie- och yrkesvägledare Högst 100 elever per studie- och yrkesvägledare på introduktionsprogram Detta innebär en ökning av tjänster med 2,6 tjänster på de kommunala gymnasieskolorna. 5.2 Nå målen Fler gymnasieskolor arbetar inte med de allmänna råden. Att studie- och yrkesvägledning berör all personal på skolan är oftast inte känt. De skolor som arbetar utefter målen behöver formalisera en plan för hur arbetet ser ut. De som inte gör det behöver hjälp med att komma igång med utvecklingsarbetet. * Se 7.4 Tjänsten som projektledare/samordnare/utvecklare ** Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2012/13, ***Ledning för vägledning, Samtal om studie- och yrkesvägledning i november ****Se bilaga

16 6 Genomförande För att genomföra detta krävs det tid ute på skolorna. Dels för att all personal ska få förståelse för uppdraget men också för att de ska få inspiration till arbetet. Det krävs väl genomtänkt systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och att studie- och yrkesvägledningen är ett prioriterat utvecklingsområde på skolorna. Skolorna måste få möjlighet att träffas och att få inspiration och stöd för arbetsprocessen som ska drivas. För att driva detta arbete måste det finnas en projektledare/samordnare/utvecklare som kan driva processen. Projektledare/samordnare/utvecklare arbetar då mot både grundskola och gymnasieskola. Som tidigare nämnts ser det väldigt olika ut på skolorna. Hur långt man har kommit i processen att arbeta med Allmänna råd och framför allt vilken förståelse man har för studie- och yrkesvägledarens kompetens. Det viktigaste i processen framåt är därför förståelsen för vad studie- och yrkesvägledning är och hur man kan arbeta på skolorna för att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till. För att veta hur skolorna ligger till kommer det behövas en inventering på vad skolorna redan gör, för att sedan kunna starta ett arbete framåt. Likväl som all skolans personal behöver arbeta med detta är det också viktigt att studie- och yrkesvägledarna får kompetensutveckling, från närsamhället, men framförallt internationellt och globalt i linje med de nya krav och förväntningar som finns på yrkesrollen. Studie- och yrkesvägledaren har idag en förändrad arbetssituation med bl.a. nya läroplaner och en gränsöverskridande arbetsmarknad. Krav på studie- och yrkesvägledaren från det omgivande samhället att vägleda utifrån arbetsmarknadens efterfrågan skapar också förändringsbehov, även om studie- och yrkesvägledaren är fullständigt objektiv i sin yrkesutövning. 6.1 Förslag på årshjul Projektledare besöker skolorna Gemensam träff med lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor på alla skolor. Studie- och yrkesvägledarna träffas November Februari Projektledare besöker alla skolor Gemensam träff med lärare, studie- och yrkesvägledare och rektor på alla skolor. Oktober Mars Studie- och yrkesvägledarna träffas Enkät i skolorna inför utvärdering September Maj Gemensam dag för rektorer, arbetslagsledare och studie- och yrkesvägledare Gemensam dag för studie- och yrkesvägledare Utvärdering Planering av nästa läsår Augusti De skolor som varit med i Synligt arbetsliv * under läsåret har arbetat med ett liknande årshjul i samarbete med Skolsamverkan AB ** *Se broschyren Synligt arbetsliv **Gabriella Holm på skolsamverkan AB är ute i kommuner på dess uppdrag och arbetar med studie- och yrkesvägledningsprocessen 13

17 7 Exempel på resultat 7.1 Studie- och yrkesvägledning Utbildade studie- och yrkesvägledare Rektor ansvarar och driver utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen Samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren, lärare och annan personal Studie- och yrkesvägledaren är ett stöd för lärarna i arbetet med att eleverna får göra olika övningar i undervisningen för att stärka och reflektera över sig själva/arbeta med utbildningar, yrken Studie- och yrkesvägledaren samverkar med lärare i arbetet med studieplaner 7.2 Näringslivskontakter Studiebesök Yrkestalare, olika personer kommer och berättar om sitt yrke Projekt i samarbete med ett företag Anställningsförfarande tillsammans med företag Jobba i Västerås, kommer och berättar om arbetsmarknaden 7.3 Stärka elevens självkännedom/kunskap om alternativen Studie- och yrkesvägledaren erbjuder minst ett professionellt samtal med varje elev Studie- och yrkesvägledaren kan erbjuda gruppvägledning Studie- och yrkesvägledaren informerar i klass/enskilt samtal Lärarna arbetar med olika övningar i klassen som stärker elevens förmåga till självreflektion Lärare arbetar med att ta in utbildningar/yrken i sin undervisning 7.4 Tjänsten som projektledare/samordnare/utvecklare Ansvara och arbeta för att den gemensamma handlingsplanen för studie- och yrkesvägledning inom kommunens grund- och gymnasieskolor implementeras, utvärderas och utvecklas på skolorna, samt redovisas för VC och kommunstyrelse För att nå detta behöver samordnaren/utvecklaren Samarbeta med rektorer på grund och gymnasieskolor Hålla sig uppdaterad om förändringar Uppmuntra och utveckla skolans nätverkande med näringslivet Ansvara för en gemensam studie- och yrkesvägledningssida på nätet för elever/föräldrar Bidra med förslag om kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare och för alla skolans medarbetare inom området Ansvara för kontinuerliga möten med studie- och yrkesvägledarna i kommunen Ansvara för att gemensamt material och gemensamma rutiner görs och används Samverka med andra kommuner Vara med vid nyanställning av studie- och yrkesvägledare Initialt kan tjänsten vara inriktad på utveckling på 100% för att utveckla verksamheten. Skolorna kommer behöva en person som kan driva förändringsarbetet på ett bra sätt. När detta är implementerat på skolorna kan en samordnare/utvecklare på mindre procent arbeta med Hålla sig uppdaterad om förändringar Uppmuntra och utveckla skolans nätverkande med näringslivet 14

18 Ansvara för en gemensam studie- och yrkesvägledningssida på nätet för elever/allmänheten Bidra med förslag om kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare och för alla skolans medarbetare inom området Ansvara för kontinuerliga möten med studie- och yrkesvägledarna i kommunen Ansvara för att gemensamt material och gemensamma rutiner tas fram och används 8 Förväntande effekter Kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningsverksamheten förväntas ge följande effekter: Helhetssyn på studie- och yrkesvägledning inom kommunen och på de enskilda skolorna för att underlätta valprocessen. Eleverna gör medvetna och välgrundade val oavsett kön, social eller kulturell bakgrund. Eleverna får metoder för att hantera nuvarande och framtida valsituationer. Medvetna, motiverade och engagerade elever som hittar sin plats i samhällsoch arbetslivet. Medvetenhet och fokusering minskar frånvaron. Öka antal elever som når måluppfyllelsen. Färre avhopp på gymnasiet. Minskat antal elever som går ett fjärde gymnasieår. Övergångar mellan de olika skolformerna underlättas. Eleverna väljer inte bort tex tekniska yrken då de genom god kvalité och tydlig information får kunskap om dessa yrken Ekonomisk vinst. Resultatet av de förväntade effekterna bör på sikt generera i ökad kvalitet och en högre kostnadseffektivitet. 15

19 9 Förslag till utbildningsplan för Studie- och yrkesvägledningen i Västerås Stad Att MÅL Varje skola har minst en behörig studie- och yrkesvägledare. Varje elev som studerar i Västerås stad erbjuds studie- och yrkesvägledningen med hög kvalitet. Varje elev som lämnar sin skolform känner sig nöjd med studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledaren ska Informera om utbildningsvägar och om olika yrken. Arbeta med självkännedomsövningar. Ha kontinuerliga vägledningssamtal med elever. Vara spindeln i nätet i samarbetet kring aktiviteter tillsammans med övrig personal. Delta i elevhälsoteam. Samarbeta med mentorer/handledare kring elevens måluppfyllelse. Informera om vägledningsarbetet och förändringar inom utbildningsområdet för föräldrar, elever, lärare och övrig personal. Utvärdera och utveckla studie-och yrkesvägledningen. Läraren ska I sin undervisning ge varje elev möjlighet att reflektera över sig själv, se sina goda egenskaper, drivkrafter och motivation samt få kunskap om de utbildningar och yrken som finns, minst två gånger om året för varje elev. Arbetslaget ska Ge varje elev minst två möten med representanter från arbetslivet/omgivande samhälle i varje årskurs. Rektor ska Ansvara för och driva utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen på skolan. Ansvara för att utvärdering sker varje läsårs slut. Västerås Stad ska ansvara för att en årlig utvärdering genomförs i år 1 och 3 på gymnasieskolan 16

20 10 Reflektioner Den röda tråden i de Allmänna råden för. är att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Ska eleven få den studie- och yrkesvägledning den har rätt till ska rektor driva arbetet med att både lärare och studie- och yrkesvägledare arbetar med studie- och yrkesvägledarprocessen. Det betyder i praktiken att lärare och arbetslag ska i sin undervisning arbeta med såväl yrken/utbildningar som med uppgifter/uppdrag som får eleven att reflektera över sig själv, sina intressen, motivation och drivkraft, och se sina positiva egenskaper. Det ser olika ut hur många elever skolorna har per studie- och yrkesvägledare. Det pratas många gånger om hur många elever en studie- och yrkesvägledare har, sällan om vilket elevunderlag det är på skolan och hur det ska ställas i förhållande till tjänsten. En skola med många elever med särskilda behov kräver färre elever per studie- och yrkesvägledare. Likaså de skolor med många elever med utländsk bakgrund. I de studier som gjorts är det tydligt att studie- och yrkesvägledningen måste stärkas. Genom intervjuerna kom det fram att både Västerås Stad, rektorer och lärare måste få ökad förståelse för vad studie- och yrkesvägledning är och vad en kvalificerad studie- och yrkesvägledning kan leda till. Det viktigaste målet vi har i skolan är att eleverna ska nå målen, och utmana sig till högre resultat. Studie- och yrkesvägledaren är en viktig person i det arbetet. Studieoch yrkesvägledaren är viktig som projektledare i arbetet med att implementera Allmänna råden på skolan. Studie- och yrkesvägledaren har, genom samtal med eleven om hur skolgången ser ut och om hur eleven ser på framtiden, möjlighet att få eleven att se sin egen roll i de beslut eleven tar, om det så handlar om att skolka eller att satsa på att få de betyg som krävs för att komma in på högskolan eller att få ett arbete. Att eleven ser sina hinder, hur den kan komma förbi dem, men också blir medveten om sina drivkrafter och se konsekvenserna av sina val gör att måluppfyllelsen kan höjas. I samarbete med mentorerna/handledarna kan detta bli tydligt för eleven. När eleven får möjligheten att fundera över sig själv och får information om olika utbildningsvägar och vilka yrken de kan leda till ökar chansen till att valet blir rätt. Om eleven dessutom får träffa olika företag och yrkesrepresentanter och får kunskap om bristyrken är chansen större att eleven väljer utifrån all input den fått. Att börja med att samarbeta med företag på skolorna är ett bra sätta att introducera studie- och yrkesvägledningen, då samarbetet med företag är en del i studie- och yrkesvägledningen. Förväntade effekter av detta blir att eleverna får den kvalificerade studie- och yrkesvägledning de har rätt till. Detta blir en del i arbetet med måluppfyllelsen. Det är viktigt att eleverna i Västerås får en likvärdig, kvalitetssäkrad studie- och yrkesvägledning. Ska tjänsterna vara attraktiva för utbildade studie- och yrkesvägledare, bör tjänsterna vara på heltid i så stor omfattning som möjligt. 17

21 11 Sammanfattning I Västerås Stad finns ingen organisation och gemensamma mål för studie- och yrkesvägledningen driver inte många av rektorerna utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen ser det olika ut hur stora tjänsterna är har studie- och yrkesvägledaren på en del skolor en för liten tjänst i förhållande till elever är det upp till varje skola att bestämma storlek på tjänst och tjänstens innehåll arbetar varje skola och studie- och yrkesvägledare utifrån sina egna idéer. arbetar studie- och yrkesvägledaren många gånger utan att kunna samarbeta med lärare och annan personal Vad säger styrdokumenten? Att kommunen har system och rutiner för planering, uppföljning och utveckling av studie- och yrkesvägledningen det finns system för att säkerhetsställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till under hela sin utbildningstid. skolan är organiserad utifrån de bestämmelser som finns för studie- och yrkesvägledning i skollag och läroplan. Skolan ger begreppet studie- och yrkesvägledning en reell, urskiljbar, innebörd så att det tydligt speglar ett medvetet arbete för att eleverna ska utveckla förmågor som är nödvändiga för att ta ställning till frågor om studieoch yrkesval. rektor skapar och dokumenterar riktlinjer och direktiv för personalens samverkan och gemensamma ansvar för skolans studie- och yrkesvägledning. det finns utbildade studie- och yrkesvägledare på varje skola varje studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer ges möjlighet till kompetensutveckling inom området studie- och yrkesvägledningen samordnas kontinuerligt med undervisningen på skolan det finns en plan för arbetet med studie- och yrkesvägledning skolan har ett aktivt arbete för att motverka att elevernas val styrs av faktorer som kön, social- och kulturell bakgrund. Vad krävs av Västerås Stad? Organisera studie- och yrkesvägledningen Upprätta gemensamma mål Se över behovet av tjänster Att varje tjänst står i förhållande till elevantal och elever i behov av särskilt stöd Lägga in studie- och yrkesvägledningen som ett gemensamt utvecklingsområde under året med gemensamma träffar Ge skolor tid för att kunna genomföra utvecklingen Anette Jonsson Studie- och yrkesvägledare S:t Ilians skola anette.jonsson@vasteras.se 18

22 12 Bilaga 12.1 Frågor 1. Hur många elever har ni? 2. Hur många uppskattar ni är i behov av särskilt stöd i någon form? 3. Har ni utbildad studievägledare med studie- och yrkesvägledarexamen? 4. Hur många? 5. Hur stor är tjänsterna? 6. Är det ngn uppdelning mellan programmen? 7. Vad ingår i studievägledarens tjänst, förutom vägledning? 8. I vilka grupper på skolan ingår studievägledaren? Av vilken anledning? 9. Är studievägledaren med i något arbetslag? Vilka andra är med? Vad är syftet? 10. Om inte, hur kommer det sig? 11. Finns det ett årshjul för syv? 12. Vilken uppgift upptar det mesta av tiden för syv? 13. Hur har kompetensutvecklingen/fortbildningen för studievägledaren, för alla, sett ut inom studie- och yrkesvägledning? Vad, när? 14. Har ni någon plan för hur kompetensutvecklingen/fortbildningen ska se ut för Studie- och yrkesvägledningen i framtiden? 15. Om man ser till helheten och skolans starkaste mål, att eleverna ska nå måluppfyllelsen. Var/hur kommer studievägledaren in där? 16. Hur tar verksamheten tillvara på studievägledarens kompetens? 17. Har alla på skolan kännedom om vad studievägledaren gör? 18. Har alla på skolan kännedom om vad studievägledaren kan göra? 19. Känner alla till allmänna råd? 20. Hur har ni arbetat med de allmänna råden? 21. Vilken tidsåtgång? 22. Vad har ni gjort? 23. Resultat? 24. Hur driver du som rektor utvecklingen inom studievägledningen, för att nå de allmänna råden? 25. Har ni någon plan för hur studievägledningsprocessen ser ut på er skola? 26. Vem har gjort den? a. Vem äger planen? b. Om inte. Ska ni göra ngn? 27. Finns studievägledingen med i er kvalitetsredovisning? a. Hur tänker ni framåt? 28. I vilka samanhang samarbetar lärarna med studievägledaren? 29. Vad gör lärarna i eller utanför klassrummet som är studievägledning? 30. Hur får eleverna kunskap om olika utbildningar och yrken (alternativen)? 31. Hur får de kunskap om egna intressen, drivkrafter, positiva egenskaper? (om sig själv)? 32. Samarbetar ni med något företag? 33. Vilka projekt gör ni? 34. Hur behöver/kan ni arbeta för att nå de allmänna råden? 35. Annat ni tänker på? 19

23 12.2 Uppsala kommun Arbetsplan för Samlad väglednings studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolans högskoleförberedande program Arbetsplanen utgår från det av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade beslutet om samlad studie- och yrkesvägledning I beslutet finns angivet ett riktmärke på 1,0 studie- och yrkesvägledartjänst per 500 elever, beräknat på samtliga elever i gymnasieskolans högskoleförberedande program. Arbetsplanens omfattning utgår från detta riktmärke samt dokumentet Mål och riktlinjer för studie- och yrkesvägledningen i Uppsala kommun. Vägledning Samtliga elever ges möjlighet till enskilt vägledningssamtal (1h per elev och läsår). Elever med särskilt behov av enskilt stöd prioriteras. Samtalen kan vara t.ex: - samtal inför framtiden - motivationssamtal - konsekvenssamtal - samtal inför omval/val av program/avbrott - samtal inför individuell anpassning av program Samtliga elever i år 3 erbjuds ett vägledningssamtal under läsåret. Ett verktyg i vägledningssamtalet är den individuella studieplanen. För- och efterarbete. Information Introduktion till gymnasieskolan i år 1, t.ex. vad är skillnaden mellan grundskola och gymnasium, vad är studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan, behörighet och urval till eftergymnasiala utbildningar. Information om eftergymnasiala utbildningar samt behörighets- och urvalsregler, inför elevernas eventuella kursval. Information inför aktuella händelser, t.ex. mässor, öppet hus, universitetsdagar. Informationsvägar kring studier, arbete och yrken. Information inför framtiden t.ex. arbetsmarknaden, arbetsförmedlingens och andra aktörers tjänster, studievägar som; yrkeshögskola, folkhögskola, högskola/universitet och studier utomlands. Information om studier vid Svenska skolan utomlands för berörda elever, höstterminen år 1. Fungera som resurs vid extern information om utbildningar t.ex. vid gymnasiemässan och öppet hus. Tillhandahålla relevant informationsmaterial kring studier och yrken. För- och efterarbete. Samarbete Konsultativt arbete och samarbete med skolans övriga personal. Vara en resurs för skolans personal samt vårdnadshavare, i studie- och yrkesvägledningsfrågor. Studie- och yrkesvägledaren kan delta som en resurs i olika mötessituationer, t.ex. elevhälsoarbete, utredningsmöten, utvecklingssamtal. Samarbete med externa aktörer. Samarbete med övriga studie- och yrkesvägledare i samlad vägledning. Övrigt Omvärldsbevakning och kompetensunderhåll. Utvärdering läsårsvis 20