REDOVISNING. Beteckning Dnr Avdelningen för social utveckling, Datum

Transkript

1 Rapport 2001:01 Lokal samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor, delredovisning 31 mars 2010

2

3 1 (9) Avdelningen för social utveckling, enheten för sociala frågor Birgitta Vigil Tfn Integrations och jämställdhetsdepartementet Regeringskansliet Stockholm Förord Regeringen har anslagit sex miljoner kronor för år 2008 och sju miljoner kronor för år 2009 för att stärka lokal samverkan mellan kommunerna och andra berörda aktörer i arbetet med mäns våld mot kvinnor. (IJ2008/1711/JÄM). Länsstyrelserna har uppdraget att fördela och redovisa hur utvecklingsmedlen har använts av kommunerna till Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Redovisningen av uppdraget samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm Den första delredovisningen ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 31 mars Detta är den första delredovisningen. Den gäller perioden till Den slutliga redovisningen ska lämnas in senast den 30 april Redovisningen har tagits fram av enheten för sociala frågor, avdelningen för social utveckling, Länsstyrelsen i Stockholm Maria Backe Enhetschef Enheten för sociala frågor Birgitta Vigil Utvecklingsledare för kvinnofridsfrågor Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för social utveckling Box STOCKHOLM Hantverkargatan (vxl) Fax

4 2 (9) Sammanfattning Regeringen har anslagit sex miljoner kronor för år 2008 och sju miljoner kronor för år 2009 för att stärka lokal samverkan mellan kommunerna och andra berörda aktörer i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Medlen fördelas av länsstyrelserna efter ansökan från kommunerna. Detta är den första delredovisningen. Den gäller perioden till och har sammanställts av Länsstyrelsen i Stockholm efter det att delredovisningar från alla länsstyrelser har mottagits. Utvecklingsmedlen bedöms ha gynnat utvecklingen av samverkansstrukturer på lokal nivå då 69 projekt har redovisats. Inom 43 av projekten har nya samverkansstrukturer skapats och i 47 har redan befintliga samverkan utvecklats ytterligare med hjälp av utvecklingsmedlen. Flera redovisade projekt innehåller en kombination av nyskapad och sedan tidigare befintlig samverkan. Projektens storlek och inriktning varierar, från enstaka seminarier och träffar till konkreta, långsiktiga samverkansprojekt mellan olika myndigheter och organisationer. Regeringen har inte definierat vad samverkan kan innebära. Därför kan olika tolkningar om innebörden förekomma. Ibland har det varit svårt att skilja redovisningen av utvecklingsmedlen för samverkan från övriga utvecklingsmedel för kvinnofrid, eftersom arbetet ofta bedrivs på flera fronter och där samverkan är en del. De redovisade projekten visar på samverkan mellan kommuner, hälso- och sjukvård, rättsväsende och frivilligorganisationer. Mer sällan förkommer samverkan med kyrkan. Med försäkringskassan redovisas i princip ingen samverkan alls. Samverkansprojekten berör följande områden; våldsutsatta kvinnor, barn som upplevt våld, våld i hederskulturer, skyddat boende, särskilt utsatta grupper 1 samt män som utövar våld. Samverkan ur ett helhetsperspektiv är inte särskilt uppmärksammat. Alla utvecklingsmedel för lokal samverkan har inte rekvirerats av länsstyrelserna, andra är rekvirerade men ännu inte fördelade till kommunerna. 1 Kvinnor med missbruksproblematik, med funktionsnedsättningar, med utländsk bakgrund, äldre kvinnor, kvinnor/flickor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck samt personer i samkönade relationer (Prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor )

5 3 (9) Uppdrag För att stärka lokal samverkan mellan kommunerna och berörda aktörer i arbetet mot mäns våld mot kvinnor har Integrations- och jämställdhetsdepartementet genom regeringsbeslut den 28 augusti 2008 uppdragit åt länsstyrelserna att, efter ansökan från kommunerna, fördela utvecklingsmedel. För år 2008 anslogs sex miljoner kronor och för år 2009 sju miljoner kronor. Medlen ska rekvireras av länsstyrelserna från Kammarkollegiet, för 2008 senast den 30 november 2008 och för 2009 senast den 30 oktober Medel som inte förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 december Regeringen avser att tillföra ytterligare 10 miljoner kronor för 2010 under förutsättning att riksdagen anvisar medel för ändamålet. Länsstyrelserna ska redovisa utbetalade medel, vad medlen använts till samt ifall det avsedda målet för utvecklingsmedlen uppnåtts. Redovisningen samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm. En delredovisning ska vara Regeringskansliet (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) tillhanda senast den 31 mars 2010 och slutredovisningen ska lämnas senast den 30 april De medel som beviljats av länsstyrelserna men ej förbrukats för ändamålet ska återbetalas till Kammarkollegiet senast en månad efter slutredovisningen. Bakgrund Regeringen har i sitt handlingsprogram 2 påpekat behovet av en ambitionshöjning vad gäller arbetet med mäns våld mot kvinnor där lokal samverkan är en viktig del. Ett stort ansvar för detta arbete vilar på kommunernas socialtjänst som genom förstärkning av lagstiftningen och allmänna råd 3 fått tydligare ansvar, andra berörda myndigheter samt frivilligorganisationer. Regeringens mål och syfte Samverkan i arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska förstärkas i kommunerna. Ansvaret för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är fördelat på flera olika aktörer och ett samordnat arbete mellan dessa är nödvändigt för att åstadkomma ett effektivt arbete. En gemensam plattform eller handlingsplan för samverkan är en viktig utgångspunkt. Det gäller både samverkan inom socialtjänstens olika enheter och andra berörda instanser som polis, åklagare samt hälso- och sjukvård med flera. Alla huvudmän måste ta sitt ansvar och agera utifrån sin unika kunskap. 2 Regeringens skrivelse 2007/08:39 3 Socialtjänstlagen 5 kap 11 samt SOSFS 2009:22

6 4 (9) Riktlinjer för fördelning av utvecklingsmedlen Medlen ska efter ansökan fördelas till kommunerna i länet för att i första hand användas till att stimulera etablerandet av samverkansstrukturer mellan socialtjänsten och andra berörda myndigheter samt frivilligorganisationer. Medlen kan även sökas av kommuner som vill utveckla eller utvärdera redan befintlig samverkan. Ansökningar som syftar till att etablera samverkan som en integrerad del av det ordinarie arbetet ska prioriteras då de har störst möjlighet att fortsätta efter projekttidens slut. Utvecklingsmedlen kan användas under perioden Kommunerna ska ansöka om medlen och ange hur man avser att utveckla samverkan, beskriva nuläget och ange vilka insatser man avser att vidta för att uppnå mål med satsningen. Det ska även framgå hur kommunen avser att dokumentera och följa upp arbetet och de insatser man finansierar med utvecklingsmedlen. Det ska även framgå hur samverkan ska integreras i den ordinarie verksamheten. Kommunen ska åta sig att skriftligen redovisa de uppgifter som behövs för att en effektiv uppföljning och utvärdering ska kunna genomföras. Medlen har fördelats till länsstyrelserna enligt följande: Länsstyrelse Summa Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa

7 5 (9) Metod för sammanställning av resultat/delrapport En gemensam blankett för delredovisning har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med Gävleborgs och Västra Götalands länsstyrelser (bil). Den bygger på de riktlinjer som regeringen angivit för uppdraget. Redovisningsblanketten som skickades till länsstyrelserna består av sex frågor för varje ansökan som beviljats utvecklingsmedel. Redovisningsperioden är till Från länsstyrelserna har 69 projekt redovisats till Länsstyrelsen i Stockholm. Dessa redovisningar utgör grunden för denna sammanställning. Delredovisningen har inte kunnat kontrolleras i alla detaljer på grund av tidsfaktorn i samband med länsstyrelsernas omorganisation den 1 januari 2010 när delar av länsstyrelsernas socialavdelningar övergick till Socialstyrelsen. Flera utvecklingsprojekt har nyligen startat. Andra har inte startat, vilket gör att till exempel måluppfyllelse är svårt att redovisa. En reflektion inför slutredovisningen är att tidsplanerna kan behöva justeras för att projekten ska hinna genomföras samt för att möjliggöra bättre kontroll och analys av satsningen. Resultat Tabell 1. Antal projekt som beviljats utvecklingsmedel, nyskapade/befintliga samverkansstrukturer Län Antal projekt Med nya samverkansstrukturer och/eller med befintliga samverkansstrukturer Dalarna Gävleborg Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland V Götaland Örebro Östergötland Summa

8 6 (9) Sammanlagt har 69 olika projekt beviljats utvecklingsmedel. Antalet varierar i de olika länen från ett projekt i några län till 13 i Västra Götaland. 43 nya samverkansstrukturer har startats inom de 69 projekten och 47 redan befintliga har utvecklats vidare med hjälp av utvecklingsmedlen. Många kommuner har ansökt om och beviljats medel för projekt som innehåller både nya och redan befintliga verksamheter samtidigt. Tabell 2. Samverkanspartners Antal projekt som samverkar med andra kommuner, hälso- och sjukvård, rättsväsende, kyrkan, försäkringskassan, frivilligorganisationer eller andra Samverkanspartners i de 69 projekten ( ett projekt kan ha flera samverkanspartners) Samverkan med andra kommuner 48 av 69 Samverkan med sjukvård 46 Samverkan med rättsväsendet 44 Samverkan med kyrka och samfund 18 Samverkan med försäkringskassan 3 Samverkan med frivilligorganisation 50 Övriga 31 Exempel på Hälso- sjukvård: Primärvård inkl. mödra- och barnavårdscentral (18), psykiatri för barn och vuxna (8), akutsjukvård (3) samt kriminalvård, ungdoms- och kvinnomottagningar. Exempel på rättsväsende: Polis (39), åklagare (19), Krim (9), frivård samt brottsoffersamordnare Exempel på frivilligorganisation: Kvinnojourer(36), Brottsofferjourer (18) samt Röda korset och Rädda Barnen (2) Exempel på övriga: Skolor grundskola till universitet (9), Migrationsverket (4), politiker (4). Sammanställningen visar att samverkan med de olika aktörerna varierar. Många projekt (där ett projekt kan bestå av flera kommuner) samverkar med andra kommuner, hälso- sjukvården, rättsväsende och frivilligorganisationer. Kyrkan och olika samfund ingår sällan i samverkan med de redovisade projekten och Försäkringskassan i princip aldrig. Storleken på projekten varierar kraftigt från ett enstaka seminarium till långsiktig utveckling av operativa samverkansstrukturer.

9 7 (9) Tabell 3. Områden/målgrupper för samverkansprojekten Antal projekt som samverkar inom områdena våldsutsatta kvinnor, barn som upplevt våld, hedersrelaterat våld, skyddat boende, män som utövar våld och särskilt utsatta grupper Olika områden/målgrupper för samverkansprojekten inom de 69 projekten (de flesta riktar sig till flera områden/målgrupper) Våldsutsatta kvinnor 60 av 69 Barn som upplevt våld i nära relation 48 Hedersrelaterat våld 40 Skyddat boende 16 Män som utövar våld 30 Särskilt utsatta grupper 41 Kvinnor som utsatts för våld är den grupp som oftast är målgrupp för de redovisade projekten följd av barn som upplevt våld. En kritisk granskning av utfallet visar att samverkansprojekt som tar fasta på helheten, dvs. kvinnan, barnen och mannen ännu inte fått fullt genomslag. Tabell 4. Integrering, måluppfyllelse och tidsplan för genomförande Antal projekt som: arbetat med samverkan med nya områden, har integreringsplaner, innebär operativ samverkan/ förberedelse till samverkan, som pågår, ska starta, saknar angivelse för start eller som är genomförda Måluppfyllelse för de 69 projekten som beviljats utvecklingsmedel Befintliga samverkansprojekt som integrerat nya områden/målgrupper 18 av 69 Samverkansprojekt med integreringsplan till ordinarie verksamhet 31 Projekt som består av operativ samverkan 45 Projekt som innebär förberedelse till samverkan, t ex utbildning 24 Samverkansprojekt som pågår 21 Projekt som inte startat, men som är planerade 4 Projekt som inte inrapporterats ifall de startat/pågår/är avslutade 19 Projekt som är avslutade projekt består av utbildning. Utbildningen varierar från en dags seminarier till längre högskoleutbildningar för att öka samsynen inför samverkan.

10 8 (9) Tabell 5. Ekonomisk redovisning Redovisning för hela anslaget för 2008 och 2009 Medel att fördela Rekvirerade Beviljade medel Länsstyrelsens Återstår att medel administration fördela år kr kr kr 5%, kr kr Två länsstyrelser, Jämtland och Gotland, har inte rekvirerat medel för Länsstyrelserna i Dalarna och Kalmar har rekvirerat delar av medlen för De övriga länsstyrelserna har, enligt de inkomna delrapporterna, rekvirerat sina beviljade medel. Länsstyrelserna kommer att fördela de återstående medlen under Diskussion Länsstyrelserna finner att utvecklingsmedlen gynnat utvecklingen av samverkansprojekt då 69 projekt redovisas. 43 projekt som avser utveckling av nya samverkansprojekt har inletts och 47 redan befintliga verksamheter har utvecklats/utvecklas ytterligare med hjälp av utvecklingsmedlen. Inriktningen och storleken på projekten varierar. Det beror antagligen på att begreppet samverkan inte klargjorts i en gemensam definition men också på att kommunerna har kommit olika långt med utvecklingsarbetet. Flera måste börja med att öka kompetens och baskunskaper inom området för att möjliggöra kommande samverkan i framtiden. Andra har kunnat sätta igång operativa samverkansprojekt eller vidareutveckla redan befintliga verksamheter. De redovisade samverkansprojekten vänder sig till alla målområden som angivits i riktlinjerna, det vill säga våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld, hedersrelaterat våld, skyddat boende, våldsutövande män och de särskilt utsatta grupperna. Länsstyrelserna anser dock att samverkan kring helhetsperspektivet kunde ha uppmärksammats mer än vad som är fallet var första gången som regeringen fördelade öronmärkta utvecklingsmedel för samverkansarbete när det gäller kvinnofrid. Beloppen var i flera fall lägre än andra utvecklingsmedel inom området, vilket kan ha påverkat kommunernas intresse, särskilt som varje projekt innebär ytterligare en ansökningsprocess med krav på dokumentation och uppföljning. Detta kan vara orsak till att inte fler kommuner ansökt om medel och att några länsstyrelser inte rekvirerat delar av de beviljade medlen.

11 9 (9) Några redovisade samverkansprojekt har beviljats medel från andra utvecklingsmedel för arbete med mäns våld mot kvinnor. För kommunernas redovisning kan det innebära problem att skilja utvecklingsmedlen åt. Länsstyrelserna anser att en samordning av utvecklingsmedlen (både inom och mellan departementen samt på länsstyrelserna) skulle öka möjligheterna till ett effektivt utnyttjande av utvecklingsmedlen och minska administrationen. Utvecklingsmedlen för samverkan skulle med fördel kunna ingå i de övriga utvecklingsmedlen för arbete mot mäns våld mot kvinnor. Utvecklingsmedel för samverkan kan förstärkas genom att omnämnas som prioriterade i riktlinjerna för ansökan av utvecklingsmedel. Samverkansarbetet riskerar annars att komma i skymundan vilket till exempel de brister som den nationella tillsynen av kvinnofridsarbetet tydliggjorde. Återstående medel från anslaget kommer att utlysas under år Slutredovisningen av utvecklingsmedlen för lokal samverkan samt för 2010 ska förberedas och processas under hösten Slutredovisningen av hela satsningen ska vara departementet tillhanda före den 30 april Överblivna medel från ska återbetalas före den 31 december 2010 och medel från 2010 års anslag den 31 december Det kommer att finnas behov av förlängning av redovisningsperioden då flera utvecklingsprojekt inte kommer att kunna slutrapporteras inom den angivna tidsramen. Länsstyrelsen vill därför redan nu förvarna om behov av förlängd redovisningsperiod. Utveckling tar tid - det är bättre att utvecklingen stimuleras av utvecklingsmedel i stället för att forceras fram. Bilaga Blankett för delredovisning

12 Bilaga Delredovisning av utvecklingsmedel till lokal samverkan för kvinnofrid Länsstyrelserna ska redovisa: Hur mycket medel som har beviljats Vad utvecklingsmedlen har använts till Om målet för insatsen har uppnåtts Övriga frågor i mallen baseras på de riktlinjer som regeringen angivit för uppdraget. Redovisningsperioden är till Redovisningsblanketten består sex frågor. Frågorna gäller redovisning av varje ansökan som beviljats medel. Frågorna kan kopieras så många gånger ni behöver beroende på hur många ni har beviljat medel till. Vad gäller frågan om måluppfyllelse avser frågan om någon eller några av delmålen i projektet uppnåtts. Och/eller om man kan redogöra för om någon förändring har skett i rätt riktning mot målet för insatsen. Uppdraget avser samverkan på lokal nivå I regeringens handlingsplan (skr 2007/08:39) anges att på flera håll i landet har myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsproblematik utvecklat modeller för samarbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Modellerna bygger på en helhetssyn rörande problematiken med mäns våld mot kvinnor där kvinnan får det stöd och skydd hon behöver, där barnen ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser och där mannen erbjuds programverksamhet för att komma från sitt våldsamma handlande. Denna samverkan sker på lokal nivå. Redovisningen ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 15 december 2009 Skicka den till: Katarina Edlund Sociala utvecklingsenheten Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067, Stockholm Telefon: ,

13 Länsstyrelse Sökande kommun Rapportperiod Målet med samverkansinsatsen Beskriv kort målet/målen med insatsen för att utveckla lokal samverkan. Beskriv varje insats för sig och vad vill kommunen uppnå med insatsen? a) Vilken samverkan avses att utveckla? Kryssa för rätt alternativ: Utveckla befintlig samverkansstruktur Etablera en ny samverkansstruktur Utvärdera befintlig samverkansstruktur Annat, ange vad: 2. Beviljade medel Hur mycket har kommunen beviljats? 3. Vilka aktörer involveras i insatsen? Kryssa för samt ange vilket/vilka områden hos respektive aktör Flera kommuner/stadsdelar omfattas av insatsen Ange vilka: Hälso- och sjukvården Ange vilket/vilka områden (ex MVC): Rättsväsendet Ange vilket/vilka områden (ex, polis, domstol) Kyrkor och samfund Försäkringskassan Frivilliga organisationer

14 Ange vilken/vilka: Annan/andra aktörer ange vilken/vilka: a) Om insatsen avser befintlig samverkansstruktur kommer några nya aktörer att involveras utöver de som redan ingår? Om ja, ange vilka 4. Vilka områden involveras i insatsen? stöd till våldsutsatta kvinnor hedersrelaterat våld stöd till barn som bevittnat våld skyddat boende insatser för våldsutövande män insatser för särskilt utsatta grupper, ange vilka: a) Om insatsen avser befintliga samverkansstrukturer kommer några nya områden att integreras utöver de som redan ingår? Om ja, ange vilka 5. Måluppfyllelse Har någon eller några av insatsens mål eller delmål uppnåtts? Har annars någon förändring skett i rätt riktning mot målet för insatsen? Beskriv varje insats för sig. 6. Integrera i ordinarie verksamhet Hur ska samverkan integreras i den ordinarie verksamheten?