Konkurrensbegränsande samarbeten Avtalsbegreppet, ekonomisk analys och frågan varför?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konkurrensbegränsande samarbeten Avtalsbegreppet, ekonomisk analys och frågan varför?"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Handelsrätt C Department of Commercial Law Uppsats HT 2004 Konkurrensbegränsande samarbeten Avtalsbegreppet, ekonomisk analys och frågan varför? Författare: Daniél Bergman & Daniel Bergström Handledare: Kjell Adolfsson

2 Sammanfattning Avtal mellan företag som har till syfte eller får till resultat att begränsa eller snedvrida konkurrensen är förbjudna enligt artikel 81 i EG-fördraget (EGF) respektive 6 Konkurrenslagen (KL). Dessa bestämmelser innehåller således ett avtalskriterium som måste vara uppfyllt för att vara det skall kunna bli fråga om ett konkurrensbegränsande samarbete. För att konkurrensrätten skall kunna vara effektiv krävs att den fångar även andra beteenden än rent juridiskt bindande avtal. Det framgår av artikel 81 i EGF och 3 KL att med avtal jämställs samordnade förfaranden mellan företag. Avtalsbegreppet i EGF och KL innefattar därför även mer informella samarbeten. Det konkurrensrättsliga avtalsbegreppet definieras varken i EGF eller i KL. I den första delen görs därför en utredning av vad som krävs för att avtal skall anses existera, i den mening som avses i konkurrensreglerna. Begreppet avtal är som sagt vidare än det civilrättsligt bindande avtalet och även andra arrangemang där ett företag åtar sig att begränsa sin frihet att agera på marknaden utgör avtal enligt konkurrensreglerna. Ett samordnat förfarande är till sin natur sådant att det inte innefattar alla de kriterier som kännetecknar ett avtal, utan det kan exempelvis vara resultatet av en samordning som visar sig genom deltagarnas uppträdande. För att ett avtal skall anses föreligga krävs enligt EG-rättslig praxis att två eller flera företag uttryckt sin gemensamma avsikt att agera på marknaden på ett visst sätt. Det behöver inte vara fråga om ett i övrigt giltigt eller rättsligt bindande avtal utan det krävs endast ett troget uttryck för parternas vilja. Slutligen kan konstateras att definitionen av avtalsbegreppet i konkurrensreglernas mening måste vara så pass vid att det omfattar de olika former samarbete kan ta sig. Å andra sidan måste definitionen av begreppet vara så pass snäv att den inte äventyrar rättssäkerheten för ekonomiska aktörer som agerar självständigt. Resultatet har blivit en något vag angivelse som är öppen för tolkning. Då samarbetena många gånger samordnas på andra sätt än genom juridiskt bindande avtal kan det vara svårt att bevisa att samarbete föreligger. I fall av konkurrensbegränsande samarbeten, där traditionell bevisning är otillräcklig, har ekonomisk analys fått en allt större betydelse. Detta är en utveckling som har accentuerats under den senaste femårsperioden. I den andra delen skall därför utredas hur man kan använda sig av ekonomisk analys för att avslöja konkurrensbegränsande samarbeten. Ett antal kriterier skall även identifieras vilka kan fungera som indikatorer på att konkurrensbegränsande samarbeten föreligger. Slutsatsen kan sägas vara att ekonomisk analys i form av teoretiska och empiriska modeller kan vara till hjälp för att avslöja konkurrensbegränsande samarbeten. De kriterier som ställts upp kan fungera som komplement till dessa modeller. Det förefaller vara relativt enkelt att avslöja ett samarbete med hjälp av ekonomisk analys. Dessa modeller kan dock ofta vara svåra att applicera på verkliga förhållanden då det är många faktorer som kan påverka resultatet. Inte sällan kan det tänkas att den ekonomiska analysen brister på grund av otillräckliga data om marknadsförhållandena. Den fråga som uppstår då man studerar konkurrensbegränsande samarbeten är varför företagen agerar på ett sätt som strider mot konkurrensreglerna. Det uppenbara svaret borde vara att detta görs för att kunna höja priserna och således uppnå högre vinst. Enligt författarnas resonemang kan det dock finnas fler anledningar, exempelvis för att överleva trots ineffektivitet, för att riskerna att avslöjas är relativt små eller för att de tvingas/hotas att samarbeta. 1

3 Förkortningslista AvtL Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218) BrB Brottsbalk (1962:700) Dnr Diarienummer EA Ekonometrisk analys ECLRev European Competition Law Review EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol EGF EG-fördraget (Romfördraget) FoU Forskning och utveckling Förstainstansrätten Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt JBL The Journal of Business Law JT Juridisk Tidskrift KKV Konkurrensverket KL Konkurrenslag (1993:20) Kommissionen Europeiska gemenskapernas kommission LIFO Little in from outside LOFI Little out from inside MD Marknadsdomstolen MRA Multipel regressionsanalys PKA Priskorrelationsanalys PKS Priskoncentrationsstudier Prop. Regeringens proposition SCB Statistiska Centralbyrån SPI Svenska Petroleuminstitutet ST Skeppningstest 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problem Syfte Avgränsning Metod Avtalsbegreppet Avtal - allmänt Det civilrättsliga avtalet Ensidiga åtgärder omfattas ej Det konkurrensrättsliga avtalet Informella och juridiskt oförbindande avtal Avtal som formellt har upphört att gälla Särskilja avtal och samordnat förfarande Det samordnade förfarandet - den vidare definitionen Naturligt parallellt uppträdande Parallellt uppträdande - ett måste? Enskilt företags agerande Del i en fortlöpande affärsförbindelse Varierande grader av inblandning Deltagande i möten - passiva och aktiva företag Sammanfattande diskussion Ekonomisk analys Teoretisk analys Cournot-modellen Bertrand-modellen Empirisk analys Chockanalys Ekonometrisk analys Priskorrelationsanalys Skeppningstest Priskoncentrationsstudier Anbudsstudier Kriterier Slutsats Varför konkurrensbegränsande samarbeten? Källförteckning

5 1. Inledning 1.1 Problem Det finns starka belägg för att fungerande konkurrens leder till en effektiv resursallokering, vilket främjar tillväxt och innovationer som gynnar samhällsekonomin. För att konkurrensen skall fungera på ett tillfredsställande sätt förutsätts ett fungerande konkurrensrättsligt system. Sverige har valt att låta EU: s konkurrensrättsliga system vara förebild för utvecklingen av den svenska konkurrensrätten. Den svenska konkurrensrätten innefattar således såväl EG: s konkurrensregler som den svenska konkurrenslagen (1993:20, KL). Ett av de generella förbuden i EG-fördraget (EGF) och i KL är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbeten. Avtal mellan företag som har till syfte eller får till resultat att begränsa eller snedvrida konkurrensen är förbjudna enligt artikel 81 i EGF respektive 6 KL. Dessa bestämmelser innehåller således ett avtalskriterium som måste vara uppfyllt för att vara det skall kunna bli fråga om ett konkurrensbegränsande samarbete. För att konkurrensrätten skall kunna vara effektiv krävs att den fångar även andra beteenden än rent juridiskt bindande avtal. Det konkurrensrättsliga avtalsbegreppet skiljer sig från det allmänna civilrättsliga avtalsbegreppet. Det framgår av artikel 81 i EGF och 3 KL att med avtal jämställs beslut av sammanslutningar av företag och samordnade förfaranden mellan företag. Avtalsbegreppet i EGF och KL innefattar därför även mer informella samarbeten. Det konkurrensrättsliga avtalsbegreppet definieras varken i EGF eller i KL. Det har således varit upp till behöriga domstolar och myndigheter att via praxis söka definiera begreppet avtal i konkurrensrättslig mening. I den första delen skall därför utredas vad som krävs för att avtal skall anses existera, i den mening som avses i konkurrensreglerna. Då samarbetena många gånger samordnas på andra sätt än genom juridiskt bindande avtal kan det vara svårt att bevisa att samarbete föreligger. Frågan blir då hur man kan påvisa att ett samarbete är för handen. I sådana sammanhang har ekonomisk analys fått en allt större betydelse, en utveckling som har accentuerats under den senaste femårsperioden. Då traditionell bevisning, exempelvis avtal och mötesprotokoll, saknas vore önskvärt att finna en möjlighet att, med hjälp av de förhållanden som råder på en specifik marknad, kunna identifiera/förutse eventuella konkurrensbegränsande samarbeten. I den andra delen skall därför utredas hur man kan använda sig av ekonomisk analys för att avslöja konkurrensbegränsande samarbeten. Ett antal kriterier skall även identifieras vilka kan fungera som indikatorer på att konkurrensbegränsande samarbeten föreligger. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är dels att utreda innebörden av begreppet avtal i den mening som avses i artikel 81 i EGF och 6 KL, dels att utreda vilken nytta ekonomisk analys kan bidra med när det gäller att utreda om konkurrensbegränsande samarbete föreligger. Ett antal kriterier skall även identifieras vilka kan fungera som indikatorer på att konkurrensbegränsande samarbeten föreligger. Slutligen skall en diskussion föras om anledningar till varför företag samarbetar på ett sätt som gör att de bryter mot konkurrensreglerna. 4

6 1.3 Avgränsning I artikel 81(1) i EGF och 3 KL återfinns samarbetsformen beslut av företagssammanslutningar. Denna samarbetsform kommer inte att beskrivas närmare i denna uppsats då det inte föreligger någon konflikt huruvida ett beteende är att karakterisera som ett samordnat förfarande eller som ett beslut av företagssammanslutning. Uppsatsen innefattar inte heller rättspraxis från övriga europeiska länder trots att konkurrenslagens förarbeten anger att nationella domstolars utslag inom gemenskapen kan användas vid tolkningen av begreppet Metod I den första delen av uppsatsen används rättsdogmatisk metod för att systematisera och tolka begreppet avtal. En genomgång av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin har gjorts. Sveriges konkurrensrätt befinner sig fortfarande i ett initialskede, därför är rättspraxis tämligen sparsam. Rättspraxis som utvecklats inom EG-domstolen och Förstainstansrätten utgör de rättskällor som har högst dignitet. Den andra delen har dels varit en litteraturstudie där nationalekonomiska teorier och modeller studerats och dels bygger den på rättsfallsstudier, i vilka man använt sig av ekonomisk analys. Den tredje delen består av en diskussion kring varför företag samarbetar på ett sätt som gör att de bryter mot konkurrensreglerna. Diskussionen bygger till största del på egna tankar kring frågan, men som visserligen kan ha sin grund i litteratur och andra källor. 1 Prop. 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s. 71 5

7 2. Avtalsbegreppet Artikel 81(1) i EG-fördraget (EGF) stadgar att avtal, samordnade förfaranden och beslut av företagssammanslutningar som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden är oförenliga med den gemensamma marknaden och således förbjudna. Av detta framgår att det i artikel 81(1) i EGF föreligger ett avtalskriterium och ett konkurrensbegränsningskriterium som båda måste vara uppfyllda för att det skall kunna bli fråga om konkurrensbegränsande samarbete. Artikel 81(1) i EGF har även legat till grund för 6 Konkurrenslagen (1993:20, KL), vilken i första stycket stadgar att avtal 2 mellan företag är förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden 3 på ett märkbart sätt eller om det ger sådant resultat. Även av detta framgår att det föreligger ett avtalskriterium och ett konkurrensbegränsningskriterium som båda måste vara uppfyllda för att det skall kunna bli fråga om konkurrensbegränsande samarbete. Förbudet innebär en övergripande rättslig reglering som träffar alla varierande former av konkurrensbegränsande samarbete. 4 Eftersom varken EGF eller KL ger närmare besked om vad som avses med begreppen avtal och samordnat förfarande är detta avsnitt ägnat att utreda vad som krävs för att ett avtal eller samordnat förfarande skall anses existera. Konkurrensbegränsningskriteriet går i vissa fall in i avtalskriteriet varför det tidigare kommer att behandlas då det är nödvändigt för att klargöra det senare. 2.1 Avtal - allmänt Det civilrättsliga avtalet Vad ett avtal är för något definieras varken i Avtalslagen (1915:218, AvtL) eller i annan lagtext. Av AvtL kan endast utläsas att ett avtal är en slags rättshandling. 5 Med AvtL synsätt är således begreppet rättshandling det grundläggande. Av obligationsrättskommitténs motiv till lagen ges följande bestämning: alla viljeförklaringar, vilka hava till syfte att grundlägga, förändra eller upphäva ett rättsförhållande. Det poängteras att syftet är avgörande, inte uppnåendet av detta syfte. Med uttrycket viljeförklaring avses att markera, dels att den som avger viljeförklaringen skall ha vilja eller avsikt att framkalla viss rättsverkan, dels att denna vilja eller avsikt måste ha kommit till uttryck på ett sådant sätt att den kan uppfattas i sinnevärlden, det vill säga en förklaring måste ha kommit till stånd. Avsikten skall ha kommit till ett för motparten uppfattbart uttryck. 6 2 Enligt 3 KL gäller vad som sägs om avtal även beträffande samordnade förfaranden mellan företag och beslut av sammanslutningar av företag. 3 Med marknaden avses det ekonomiskt-konkurrensrättsliga begreppet relevant marknad, enligt Prop. 1997/98:130, s Prop. 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s Se AvtL: s rubrik: Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 6 Adlercreutz, Avtalsrätt I, 2002, s

8 Definitionen torde förutsätta att viljan eller avsikten kommit till uttryck på ett sådant sätt, i en sådan form, som typiskt sett erkänns av rättsordningen. Dessa uttryck kan kallas avtalsfakta. Det är inte som fristående fenomen utan på grund av rättsreglerna som vissa fakta kvalificeras som viljeförklaringar eller rättshandlingar och på så sätt tillmäts rättslig betydelse. En persons uppträdande under särskilda omständigheter kan räknas som en konkludent viljeförklaring. Även en oavsiktlig handling eller underlåtenhet kan på så sätt tillmätas rättslig betydelse. Detta sammanhänger med att det avgörande i avtalsrätten vanligen är de yttre uppfattbara fenomenen, inte den rättshandlandes inre vilja eller syfte utan vad som utifrån och objektivt betraktat ger ett befogat intryck av att ett rättshandlingssyfte eller något därmed likvärdigt förelegat. Denna allmänna förmögenhetsrättsliga princip kallas tillitsprincipen. Speciellt för avtalet till skillnad från andra rättshandlingar är att det i princip kräver en accept från en motpart. 7 Det civilrättsliga avtalets syfte är att utgöra en rättsgrund för att en part skall kunna rikta anspråk mot en annan part och få en domstol att förplikta denna motpart att göra något. Det är parterna som har ett intresse av att det civilrättsliga avtalet utgör en rättsgrund Ensidiga åtgärder omfattas ej För att artikel 81(1) i EGF och/eller 6 KL skall kunna tillämpas krävs att det rör sig om någon form av samordning mellan två eller flera företag. Ett företag som vidtar åtgärder utan att det för den delen föreligger något avtal eller samförstånd med ett eller flera andra företag omfattas inte av förbudet i artikel 81(1) i EGF och/eller 6 KL. 8 I Bayer AG överklagades beslutet att bötfälla Bayer för att ha kommit överens med sina franska och spanska återförsäljare om att begränsa parallellimport beträffande ett visst läkemedel till Storbritannien. Förstainstansrätten fann att Kommissionen inte visat att det fanns någon överenskommelse mellan Bayer och dess återförsäljare eftersom begreppet avtal bygger på att det föreligger en gemensam vilja mellan minst två parter, där uttrycksformen inte har någon betydelse så länge det ger ett troget uttryck för parternas vilja. 9 Domen överklagades till EG-domstolen som fastställde Förstainstansrättens dom. EG-domstolen ansåg att för att ett avtal skall anses ha ingåtts är det [ ] nödvändigt att den vilja som en av avtalsparterna ger uttryck för i ett konkurrensbegränsande syfte utgör en uttrycklig eller underförstådd uppmaning till den andra parten att gemensamt förverkliga ett sådant syfte [ ] 10 Om ett företag har en dominerande marknadsställning kan emellertid ett ensidigt handlande strida mot förbudet i artikel 82 i EGF och/eller 19 KL. Även avtal mellan företag som ingår i samma ekonomiska enhet faller utanför tillämpningsområdet för förbudet i artikel 81(1) i EGF/6 KL. Typexemplet är ett avtal mellan företag i en koncern, det vill säga mellan ett 7 Adlercreutz, Avtalsrätt I, 2002, s Mål T-41/96, Bayer AG mot Europeiska kommissionen, p 66. Se även mål T-208/01, Volkswagen AG mot Europeiska kommissionen, p 32-33; mål 107/82, AEG-Telefunken AG mot Europeiska kommissionen, p 38 samt mål 25/84 m.fl., Ford och Ford Europé mot Europeiska kommissionen, p 21. Se även Prop. 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s Mål T-41/96, Bayer AG mot Europeiska kommissionen, p Mål C-2/01 m.fl., Bundesverband der Arzneimittel-Importeure (BAI) och Europeiska kommissionen mot Bayer, p 102 7

9 moderbolag och ett dotterbolag. Dessa företeelser kommer inte att behandlas vidare i denna uppsats Det konkurrensrättsliga avtalet För att ett förfarande skall omfattas av förbudet i artikel 81(1) i EGF och/eller 6 KL krävs att det är fråga om ett avtal i den mening som avses i dessa bestämmelser. Det framgår av artikel 81(1) i EGF och 3 KL att avtal jämställs med samordnade förfaranden mellan företag. Ett visst förfarande kan dessutom innehålla båda dessa samverkansformer och skillnaden mellan dessa är inte alltid helt klar. 11 Varken begreppet avtal eller begreppet samordnat förfarande definieras i EGF eller EG-rätten i övrigt. Det har blivit upp till EG-rättslig praxis att utröna vad begreppen innebär. Civilrättsligt bindande avtal uppfyller utan tvivel avtalskriteriet i artikel 81(1) EGF och 6 KL. Något som däremot blir mer intressant att uppmärksamma är att begreppet avtal är vidare än så och även andra arrangemang där ett företag åtar sig att begränsa sin frihet att agera på marknaden utgör avtal enligt konkurrensreglerna. Ett samordnat förfarande är till sin natur sådant att det inte innefattar alla de kriterier som kännetecknar ett avtal, utan det kan exempelvis vara resultatet av en samordning som visar sig genom deltagarnas uppträdande. 12 För att ett avtal skall föreligga i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF krävs enligt EGrättslig praxis att två eller flera företag uttryckt sin gemensamma avsikt att agera på marknaden på ett visst sätt. Det behöver inte vara fråga om ett i övrigt giltigt eller rättsligt bindande avtal utan det krävs blott ett troget uttryck för parternas vilja. 13 Denna avsikt eller vilja behöver inte vara uttryckt i skrift för att kunna anses som ett avtal. 14 Den 21 oktober uttalade Kommissionen följande angående avtal enligt artikel 81(1) i EGF: Ett avtal kan anses föreligga [ ] där parterna ansluter sig till en gemensam plan som begränsar eller kan antas begränsa deras individuella affärsmässiga beteende genom att den avgör strategierna för hur de inbördes handlar eller avstår från att handla på marknaden. Avtalet innebär att parterna fattar beslut gemensamt och åtar sig att följa en gemensam ordning, men det behöver inte vara skriftligt. Det krävs inte några formaliteter och inte heller några avtalsenliga sanktioner eller verkställighetsåtgärder. Avtalets innehåll kan vara uttryckligt eller underförstått av parternas handlande. 15 Det konkurrensrättsliga avtalet har ett annat syfte än det civilrättsliga. Avtalet skall i detta fall utgöra rekvisit för att det föreligger en överenskommelse mellan två eller flera parter. Det är myndigheterna som har ett intresse av det konkurrensrättsliga avtalets existens. Om parterna är bundna av avtalet eller inte spelar ingen roll. Myndigheterna ser istället till avtalets eventuella syfte eller effekt. 11 Wetter, Konkurrensrätt en handbok, 2004, s Mål 48/69, Imperial Chemical Industries Ltd. mot Europeiska kommissionen, p Mål 41/69, ACF Chemiefarma NV mot Europeiska kommissionen, p 112. Se även mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p 120 samt mål 209/78 m.fl., Heintz van Landewyck SARL m.fl. mot Europeiska kommissionen, p Mål 28/77, Tepea BV mot Europeiska kommissionen, p Kommissionens beslut den 21 oktober 1998 i mål 1999/60, Kartellen för fjärrvärmerör, p 129 8

10 2.1.4 Informella och juridiskt oförbindande överenskommelse Ett så kallat gentlemen s agreement, eller någon annan typ av informell eller juridiskt oförbindande överenskommelse mellan företag, kan utgöra avtal i konkurrensreglernas mening. I affärslivet upprättas vid olika tillfällen skriftliga handlingar som inte är avsedda att binda parterna rättsligt, exempelvis principöverenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka vanligen benämns Letter of Intent eller Memorandum of Understanding. Enligt artikel 81(1) i EGF och 6 KL kan sådana företeelser utgöra avtal. 16 I ACF Chemiefarma förelåg ett skriftligt avtal om att fastställa priser och kvoter vid tillhandahållandet av kinin som uttryckligen exkluderade den gemensamma marknaden. Parterna ingick sedermera i ett skriftligt gentlemen s agreement för att utöka tillämpningen till att inkludera den gemensamma marknaden. Detta faktum och implementeringen av muntliga och skriftliga arrangemang ansågs utgöra avtal enligt artikel 81(1) i EGF, även efter att avtalet förklarats vilande eftersom parterna fortfarande ansågs ha ett intresse av att upprätthålla avtalet. 17 I BASF AG framkom att det föreligger ett avtal, i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF, så länge åtagandet i fråga uttrycker en gemensam vilja mellan producenterna att uppträda på marknaden på ett specifikt sätt. 18 Marknadsdomstolen fastslog den 24 januari 2003 att Uponor AB och de två andra svarandebolagen ingått avtal genom att komma överens om en uppdelning av marknaden och om gemensamma pris- och rabattnivåer. Domen byggde endast på bevisning om regelbundet utbyte av information vid möten. Marknadsdomstolen konstaterade att 6 KL inte kräver att det är fråga om ett civilrättsligt bindande avtal, utan att även andra former av samarbete där ett företag åtar sig att begränsa sin frihet att agera på marknaden utgör ett avtal i KL: s mening Avtal som formellt har upphört att gälla Avtal som formellt upphört att gälla kan komma att omfattas av förbudet om företagens marknadsuppträdande påverkas även efter avtalets upphörande. I SA Binon & Cie konstaterade EG-domstolen att artikel 81 i EGF var tillämplig om det parallella uppträdandet fortsatte mellan utgivarna efter att det tidigare avtalet upphört att gälla trots att inget nytt avtal ingåtts. 20 Förstainstansrätten konstaterade i PVC II vad som istället krävs för att det skall vara fråga om ett avtal i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF. De aktuella företagen måste ha gett uttryck för sin gemensamma vilja att agera på marknaden på ett bestämt sätt Wetter, Konkurrensrätt en handbok, 2004, s Mål 41/69, ACF Chemiefarma NV mot Europeiska kommissionen, p och Mål T-4/89, BASF AG mot Europeiska gemenskapernas kommission, p 238. Se även mål 41/69, ACF Chemiefarma NV mot Europeiska kommissionen, p 112 samt mål T-5/00, Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied och Technische Unie BV mot Europeiska kommissionen, p MD 2003:2, Uponor AB./.Konkurrensverket. Se även Prop. 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s Mål 243/83, SA Binon & Cie mot SA Agence et messageries de la presse (AMP), p 17. Se även mål 51/75 m.fl., EMI Records Limited mot CBS United Kingdom Limited, p Mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p 715. Se även mål 41/69, ACF Chemiefarma NV mot Europeiska kommissionen, p 112 samt mål 209/78 m.fl., Heintz van Landewyck SARL m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 86 9

11 Förstainstansrättens dom överklagades till EG-domstolen som lämnade överklagandet utan bifall i denna del. 22 I Kommissionens beslut i BP Kemi ansågs ett avtal som aldrig hade fått någon underskrift som del av ett avtal eftersom innehållet i avtalet implementerades av avtalsparterna. Kommissionen ansåg dessutom att två separata kontrakt, ett underskrivet och ett implementerat, som är beroende av varandra kan forma delar av ett och samma avtal. 23 Vad som kan konstateras utifrån ovanstående om avtalskriteriet är att det krävs ett troget uttryck för parternas gemensamma vilja eller avsikt för att det skall kunna bli fråga om ett avtal i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF och 6 KL, oavsett hur detta uttryck ser ut. 2.2 Särskilja avtal och samordnat förfarande De båda begreppen avtal och samordnat förfarande är förvirrande lika i många avseenden och Kommissionen är, enligt artikel 190 i EGF, skyldig att ange de faktiska och rättsliga omständigheter som utgör den rättsliga grunden för ett beslut samt de överväganden som fått Kommissionen att fatta sitt beslut. 24 Detta betyder dock inte att Kommissionen behöver klargöra huruvida varje enskilt element i överträdelsen utgör ett avtal eller ett samordnat förfarande. De behöver endast ange att ett samarbete utgjort ett otillåtet avtal eller åtminstone ett samordnat förfarande utan att faktiskt ange vilket. Vanligast görs detta då Kommissionen skall avslöja samarbeten som pågått under en längre tid och/eller kännetecknas av hög komplexitet. Synsättet som beskrivits tillämpades för första gången i Rhône-Poulenc där Kommissionen karakteriserade överträdelsen som ett avtal och ett samordnat förfarande. Överträdelsen ansågs innehålla faktiska element som kunde karakteriseras som avtal och faktiska element som kunde karakteriseras som samordnade förfaranden. Den tvådelade karakteriseringen som Kommissionen gjorde skulle inte förstås på så vis att den fordrade simultan och kumulativ bevisning att varje av dessa faktiska element var konstituerande element i både ett avtal och ett samordnat förfarande, utan skulle referera till en komplex helhet innehållande flertalet faktiska element, varav vissa kunde karakteriseras som avtal och vissa som samordnade förfaranden. 25 Det var således inte av vikt att försöka särskilja begreppen avtal och samordnat förfarande, utan det räckte med att ange att det varit fråga om ett avtal eller ett samordnat förfarande. Artikel 81(1) i EGF omfattar under alla omständigheter båda dessa slag av överträdelser. Vidare angavs att då det föreligger en komplex överträdelse, som gällt under flera år, med en rad ageranden från företag med det enda syftet att snedvrida den normala konkurrensen på marknaden, skulle det bli konstlat att dela upp sådant fortlöpande beteende genom att behandla det som en rad separata överträdelser. I sådana situationer är det inte nödvändigt att 22 Mål C-238/99 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. mot Europeiska kommissionen 23 Kommissionens beslut den 5 september 1979, BP Kemi DDSF, p Mål T-310/94, Gruber + Weber GmbH & Co. KG mot Europeiska kommissionen, p Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p 127. Se även mål C-49/92, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p 132 samt mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p

12 identifiera varje överträdelse. Samtliga ageranden under perioden kan istället ses som en enda fortlöpande överträdelse som karakteriseras som ett avtal/samordnat förfarande. 26 Detta har senare bekräftas av EG-domstolen i Anic. 27 I doktrinen har uttalats att det är irrelevant att skilja mellan avtal och samordnade förfaranden eftersom det är nästintill omöjligt att identifiera var ett avtal slutar och ett samordnat förfarande börjar. 28 Begreppen är flytande och kan överlappa varandra. En överträdelse kan börja i en form och, efter att den utvecklas med tiden, anta några eller alla karakteristika av en annan form. Det finns därför ingen anledning att särskilja de två begreppen eftersom en överträdelse samtidigt kan visa särdrag som är typiska för avtal och särdrag som är typiska för samordnade förfaranden. 29 Svensk praxis tyder på samma inställning i denna fråga. I Petroleumhandelns Riksförbund angav MD inte vilken samarbetsform det var fråga om. Det angavs endast att samarbetet omfattades av 6 KL, utan att närmare fastställa om det var fråga om ett avtal eller ett samordnat förfarande. 30 I förarbetena till KL och i svensk doktrin har dessutom angetts att det inte spelar någon större roll att skillnaden mellan samarbetsformerna avtal och samordnat förfarande inte alltid är helt klar eftersom de konkurrensrättsliga följderna inte skiljer sig åt. 31 I komplexa situationer där företagen i fråga vidtagit en rad olika åtgärder i samförstånd är det således inte nödvändigt att peka ut vilka förfaranden som skall rubriceras som avtal respektive samordnade förfaranden för att avtalskriteriet skall anses uppfyllt. Artikel 81(1) i EGF och 6 KL omfattar i princip alla former av samverkan mellan företag Det samordnade förfarandet - den vidare definitionen Artikel 81(1) i EGF och 3 KL jämställer avtal med samordnade förfaranden mellan företag. Den 14 juli 1972 kom domen i det rättsfall som var det första i utvecklingen av en definition för begreppet samordnat förfarande. I målet ICI ifrågasatte EG-domstolen Kommissionens beslut i vilket ett antal prisökningar på färgmarknaden ansågs utgöra ett samordnat förfarande. EG-domstolen slog fast att ett samordnat förfarande utgör samordning mellan företag som medvetet ersätter den fria konkurrensens risker med ett praktiskt inbördes samarbete, utan att något egentligt avtal ingåtts. 33 EG-domstolens uttalande i målet ICI ansågs dock vara en för vid definition av begreppet samordnat förfarande och termen praktiskt inbördes samarbete kom att få kritik i doktrinen för att den var lika vag som innebörden av ett samordnat förfarande Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p 126. Se även Mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p Mål C-49/92, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p Jakobsen, Broberg, The Concept of Agreement in Article 81 E.C.: On The Manufacturers Right to Prevent Parallel Trade Within the European Community, ECLRev, 2002, s Faull, Nikpay, The EC Law of Competition, 1999, s MD 1997:8, Petroleumhandelns Riksförbund 31 Carlsson, m.fl., Konkurrenslagen - en kommentar, 1999, s. 87 samt Prop. 2003/04:80, Moderniserad konkurrensövervakning, s Wetter, Konkurrensrätt en handbok, 2004, s Mål 48/69, Imperial Chemical Industries (ICI) Ltd. mot Europeiska kommissionen, p 64. Se även mål 172/80, Gerhard Züchner mot Bayerische Vereinsbank AG, p Black, Communication and obligation in arrangements and concerted practices, ECLRev, 1992, s

13 Den 16 december 1975 kom domen i ett rättsfall som vidareutvecklade definitionen. I målet Suiker Unie överklagade 16 sockerproducenter Kommissionens beslut att samordnade förfaranden existerade på sockermarknaden. Två av sockerproducenterna, Suiker Unie UA och NV Centrale Suiker Maatschappij, menade att det krävdes att det utarbetats en faktisk plan beträffande företagens framtida handlande för att ett samordnat förfarande skulle anses föreligga. EG-domstolen avfärdade denna argumentation och konstaterade att det inte fanns något krav på att en faktisk plan utarbetats för att ett samordnat förfarande skulle kunna existera. 35 Vidare angavs att det var tillräckligt med direkt eller indirekt kontakt mellan företagen vars syfte eller effekt är konkurrensvillkor som inte motsvarar de normala villkoren på marknaden, vilket exempelvis kan vara utbyte av information om företagens ståndpunkter i fråga om priser. 36 Det kan dock vara svårt att avgöra vilka konkurrensvillkor som inte motsvarar de normala villkoren på marknaden. 37 Artikel 81(1) i EGF skall, enligt EG-domstolen, förstås utifrån grundtanken som utgör en naturlig del av fördragets konkurrensregler, enligt vilken varje ekonomisk aktör självständigt skall avgöra den politik denne avser att föra på marknaden. 38 I detta fall går avtalskriteriet ihop med konkurrensbegränsningskriteriet såtillvida att det inte är kontakterna och informationsutbytet (avtalskriteriet) som i sig utgör en överträdelse i konkurrensreglernas mening utan kontakternas och informationens innehåll måste även vara konkurrensbegränsande (konkurrensbegränsningskriteriet). Om innehållet har ett syfte eller en effekt som är konkurrensbegränsande är kontakterna således förbjudna enligt artikel 81(1) i EGF, det vill säga båda kriterierna måste vara uppfyllda. Den 17 december 1991 utvecklades vilka olika typer av handlingar som kan omfattas av artikel 81(1) i EGF. Förstainstansrätten meddelade att Hercules, genom att delta i sammanträden som hade till syfte att fastställa mål för priser och försäljningsvolymer, tillsammans med sina konkurrenter deltog i en samverkan som syftade till att påverka deras beteende på marknaden samt att informera om det beteende som var och en av producenterna själv avsåg att iaktta på marknaden. 39 Förstainstansrätten ansåg således att de regelbundna sammanträden för polypropenproducenter som Hercules deltagit i betraktades som samordnade förfaranden i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF. 40 Av EG-domstolens avgörande i Anic framgår att ett samordnat förfarande innefattar tre rekvisit. För det första krävs ett samförstånd mellan företagen, för det andra krävs ett marknadsbeteende som svarar mot detta samförstånd och för det tredje skall det föreligga ett orsakssamband mellan dessa två moment. 41 EG-domstolen ansåg att Förstainstansrätten gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad avser tolkningen av begreppet samordnat förfarande när den ansåg att samförståndet med nödvändighet hade följder för de företag som deltagit i detsamma. För det första måste det antas att de företag som deltar i det samordnade 35 Mål 40/73 m.fl., Coöperatieve Vereniging "Suiker Unie" UA m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 173. Se även mål 172/80, Gerhard Züchner mot Bayerische Vereinsbank AG, p Mål 40/73 m.fl., Coöperatieve Vereniging "Suiker Unie" UA m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 174. Se även mål 172/80, Gerhard Züchner mot Bayerische Vereinsbank AG, p 14 samt mål C-49/92P, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p Korah, The EEC Dyestuffs case, JBL, 1972, s Mål 40/73 m.fl., Coöperatieve Vereniging "Suiker Unie" UA m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 173. Se även mål 172/80, Gerhard Züchner mot Bayerische Vereinsbank AG, p Mål T-7/89, SA Hercules Chemicals NV mot Europeiska kommissionen, p Mål T-7/89, SA Hercules Chemicals NV mot Europeiska kommissionen, p Mål C-49/92, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p 118. Se även mål C-199/92P, Hüls AG mot Europeiska kommissionen, p

14 förfarandet och som fortsätter att vara aktiva på marknaden tar hänsyn till de uppgifter som de har lämnat till varandra när de bestämmer sitt beteende på marknaden. För det andra omfattas ett samordnat förfarande av artikel 81(1) i EGF även när det inte har några konkurrensbegränsande verkningar på marknaden. Det framgår redan av ordalydelsen i nämnda bestämmelse att avtal mellan företag och samordnade förfaranden är förbjudna, oavsett eventuella verkningar, om de har ett konkurrensbegränsande syfte. Även om begreppet samordnat förfarande förutsätter att de deltagande företagen beter sig på ett visst sätt på marknaden, så innebär detta inte nödvändigtvis att detta beteende har som konkret verkan att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. 42 I doktrinen har angetts tre nödvändiga kriterier för att ett samordnat förfarande skall anses föreligga. För det första måste det föreligga ett samordnat beteende, för det andra måste samordningen vara ett resultat av direkt eller indirekt kontakt mellan företagen och för det tredje att syftet med kontakterna mellan företagen måste vara att påverka företagens beteende på marknaden. 43 För att förtydliga detta kan sägas att när det förekommit kontakter och det föreligger ett faktiskt beteende på marknaden måste detta utredas. Det viktiga blir då att utreda om det föreligger kausalitet mellan kontakterna och marknadsbeteendet för att ta reda på syftet med kontakterna. Vid definieringen av det samordnade förfarandet i KL finns viss ledning i de svenska förarbetena till lagen. Där anges att man så långt som möjligt skall uppnå materiell rättslikhet med EGF: s konkurrensregler genom att ledning vid tillämpningen av KL bör hämtas från EG-domstolens praxis. Svensk rättspraxis skall sedan utvecklas med EG-rätten som grund. Förarbetena anger dock att vissa olikheter mellan de olika rättsordningarna bör beaktas och att tillämpningen av KL i vissa fall kan behöva anpassas efter de särskilda förhållandena som gäller i Sverige. 44 Förarbetet till KL uppger att ett samordnat förfarande innebär att två eller flera företag tillämpar ett visst förfarande i samförstånd utan att det föreligger något direkt avtal dem emellan. För att ett sådant förfarande skall anses vara för handen krävs dessutom att det förekommit direkta eller indirekta kontakter mellan företagen. Dessa kan exempelvis vara ämnade att påverka en konkurrents eller en potentiell konkurrents handlande på marknaden eller att avslöja åtgärder som ett företag självt beslutat att genomföra eller överväger att genomföra. 45 I den svenska doktrinen anges att ett samordnat förfarande innebär att två eller flera företag utan direkt avtal eller beslut tillämpar ett visst förfarande i samförstånd. Viktiga moment för att identifiera existensen av ett samordnat förfarande anges vara (i) att någon form av samordning förekommer mellan företag som ersätter företagens oberoende handlande, (ii) att samordningen måste uppnås genom direkta eller indirekta kontakter mellan företagen, och (iii) att syftet eller effekten måste vara att i förväg undanröja varje osäkerhet om konkurrenternas framtida handlande. 46 Denna definition anses av Konkurrensverket (KKV) vara lämplig och de hänvisar till den i sina beslut Mål C-49/92, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p Soames, An Analysis of the Principles of Concerted Practice and Collective Dominance: A Distinction Without a Difference?, ECLRev, Sweet & Maxwell 1996, s Prop. 1992/93:56, Ny konkurrenslagstiftning, s A prop., s Carlsson, m.fl., Konkurrenslagen - en kommentar, 1999, s Se exempelvis Dnr 635/1999, Försäkringsvillkor för importerade bilar, ( ) 13

15 Ur EG-rätten och den svenska rätten kan följande urskiljas som nödvändigt vid definitionen av ett samordnat förfarande. Det skall föreligga någon typ av direkt eller indirekt kontakt som har till syfte eller effekt att påverka företagens beteende, alternativt undanröja varje osäkerhet om konkurrenternas framtida handlande. Dessa kontakter skall utmynna i ett samordnat beteende på marknaden. Vidare behöver inte förfarandet ha några konkurrensbegränsande verkningar på marknaden i de fall syftet är konkurrensbegränsande Naturligt parallellt uppträdande På marknader med endast ett fåtal aktörer, så kallade oligopolmarknader, förekommer att företag ägnar sig åt intelligent marknadsbeteende genom att via prognoser, antaganden och massmedia hålla sig informerade om deras konkurrenters väntade beteenden och anpassa sig därtill, vilket kan leda till likartat uppträdande mellan företagen. Om exempelvis marknadsledaren går ut och meddelar en prishöjning, kan det visa sig att konkurrenterna inom kort även de höjer sina priser. Sådant naturligt parallellt uppträdande hör inte till samordnat förfarande i de fall varje företag individuellt utformat sin marknadspolicy på grund av marknadens utseende. Om åtgärderna däremot är resultatet av samordning och informationen som konkurrerande företag delger varandra är medveten och riktad med syfte att påverka aktörernas självständiga agerande kan det istället bli fråga om ett samordnat förfarande. Problem att skilja mellan dessa två företeelser kan uppstå. 48 Den 20 januari 1994 tog EG-domstolen ställning genom ett domslut som gällde ett parallellt uppträdande på marknaden. I Woodpulp var det fråga om kvartalsvisa prispubliceringar som gjordes av 43 producenter av träpappersmassa. Kommissionen hade ansett att producenterna deltagit i samordnade förfaranden, då prispubliceringarna skett i stort sett samtidigt och priserna var mer eller mindre identiska. 49 Företagen motsatte sig Kommissionens beslut och överklagade till EG-domstolen och hävdade att det parallella agerandet i form av samtida prispubliceringar var ett resultat av den oligopola pappersmassemarknaden. EG-domstolen meddelade att prispubliceringarna inte i sig utgjorde överträdelser av artikel 81(1) i EGF i form av samordnade förfaranden. 50 Vad gällde Kommissionens slutsats att systemet med prispubliceringar utgjorde ett bevis för att producenterna deltagit i ett samordnat förfarande uttalade EG-domstolen att ett parallellt beteende endast kan anses som bevis på samordning om samordningen är den enda rimliga förklaringen till ett sådant beteende. Artikel 81 i EGF skall inte utesluta rätten för företagarna att på ett intelligent sätt anpassa sig till sina konkurrenters konstaterade eller förväntade beteende. 51 EG-domstolen kom sedermera fram till att samordning inte var den enda rimliga förklaringen till det parallella beteendet. För det första kunde systemet med prispubliceringar anses som en rationell reaktion på det faktum att pappersmassemarknaden utgör en långsiktig marknad och att såväl köpare som säljare har behov av att minska sin risk. För det andra kunde överensstämmelsen i fråga om tidpunkterna för prispubliceringarna anses som en direkt följd av marknadens stora öppenhet, vilken inte ansågs böra betecknas som konstlad. Slutligen kunde prisparallellismen och prisutvecklingen förklaras på ett tillfredsställande sätt 48 Simonsson, Bevisbörda och beviskrav i kartellmål, JT 2001/02, s Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p 3 och Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p 71. Se även mål 40/73 m.fl., Coöperatieve Vereniging "Suiker Unie" UA m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 174, mål 172/80, Gerhard Züchner mot Bayerische Vereinsbank AG, p 14 samt mål C-49/92P, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p

16 genom marknadens oligopolistiska tendenser. Det parallella beteendet kunde således inte under sådana omständigheter utgöra något bevis på samordning. 52 EG-domstolen slog fast att Kommissionen i brist på en uppsättning tungt vägande, exakta och samstämmiga bevis inte lyckats bevisa någon samordning av de aviserade priserna. 53 Slutsatsen från detta fall måste sägas vara att om det finns andra alternativa förklaringar till det parallella marknadsbeteendet är detta tillräckligt för att det parallella agerandet inte självständigt skall medföra att det anses föreligga ett samordnat förfarande. I PVC II skulle Förstainstansrätten ta ställning till en situation där det dels konstaterats ett parallellagerande på plastmarknaden och dels tagits fram skriftliga bevis för ett samordnat förfarande. 54 I domen framgick att praxis från Woodpulp inte var tillämplig om det genom skriftlig bevisning är styrkt att åtgärderna är resultat av samordnat förfarande mellan företag. Förstainstansrätten uttalade att företagen ägnat sig åt ett samordnat förfarande i strid mot artikel 81(1) i EGF om företagen ägnat sig åt parallellt marknadsbeteende och åtgärderna är resultatet av samordning. 55 Om Kommissionen lyckas bevisa samordning räcker det således inte med en alternativ förklaring till det parallella agerandet för att företagen skulle kunna befrias från misstanke. De måste istället kunna motbevisa att det föreligger parallellt marknadsbeteende och/eller att åtgärderna är resultatet av samordning. 56 Enligt EGdomstolens dom i Anic ligger tre rekvisit i begreppet samordnat förfarande, nämligen samförstånd, ett marknadsbeteende som svarar mot samförståndet och ett orsakssamband mellan dessa båda företeelser. Om Kommissionen kan bevisa att marknadsagerandet är resultatet av en samordning, är dessa tre materiella rekvisit uppfyllda. Förstainstansrätten uttalar i punkt 727 (PVC II) att det har förekommit ett parallellt marknadsbeteende och att dessa åtgärder var resultatet av en samordning. Rätten kan således i en sådan situation bortse från alternativa förklaringsmodeller eller konkurrerande orsakssamband. Ovanstående avgörande i PVC II kan ge två slutsatser angående tolkningen av avgörandet i Woodpulp. För det första framgår att rekvisiten samordning och orsakssamband inte var uppfyllda i Woodpulp. För det andra ger Woodpulp viss ledning om de beviskrav som ställs på Kommissionen. Kommissionens bevisning kring samordningskriteriet byggde på antagandet att det parallella marknadsbeteendet endast kunde ha sin förklaring i samordning. Enligt avgörandet ställs beviskraven så höga att en alternativ förklaring till det parallella marknadsbeteendet normalt får godtas och samordning måste i sådant fall vara den enda möjliga förklaringen. I Woodpulp var inte samordning den enda möjliga förklaringen till det parallella beteendet. 57 EG-domstolen ställer beviskraven högt genom att kräva tungt vägande, exakta och samstämmiga bevis. 58 Inom svensk praxis är ett parallellt uppträdande, där företagens marknadspolicy bestäms helt individuellt, inte att betrakta som ett samordnat förfarande. Det torde inte vara tillräckligt med att bara konstatera ett parallellt uppträdande, även om ett sådant uppträdande kan utgöra ett starkt indicium för samordnat förfarande. Om företagen kan prestera en plausibel förklaring 52 Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p Mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p Mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p Mål T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. (PVC II) mot Europeiska kommissionen, p Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p Mål C-89/85 m.fl., A. Ahlström Osakeyhtiö m.fl. (Woodpulp) mot Europeiska kommissionen, p

17 till det parallella uppträdandet och denna förklaring talar för ett oberoende handlande från företagens sida på marknaden så torde detta vara tillräckligt för att med framgång kunna hävda att det inte är fråga om ett samordnat förfarande Parallellt uppträdande - ett måste? I Rhône-Poulenc konstaterar Förstainstansrätten att ett avtal existerar så fort företagen har uttryckt en gemensam intention att agera på marknaden på ett specifikt sätt. 60 Sökanden hävdade att det samordnade förfarandet krävde ett faktiskt agerande på marknaden. Att reducera det samordnade förfarandet till att endast innehålla beståndsdelen samordning, medan den andra beståndsdelen beteende på marknaden utelämnades, skulle göra det möjligt för Kommissionen att döma ett företag endast för att det haft kontakter med konkurrenter trots att dessa inte haft någon effekt på beteendet och trots att företaget inte haft några sådana intentioner eller syften. 61 Kommissionen motsatte sig detta och hävdade att ett samordnat förfarande existerar så snart det föreligger samordning vars syfte är att begränsa företagens självständiga ställning i förhållande till varandra, trots att inget faktiskt beteende funnits på marknaden. 62 Det viktiga var hur ordet practice skulle tolkas. Företagens tolkning av begreppet som conduct on the market ansågs vara för snäv. Kommissionen hävdade istället att ordet practice innebar själva agerandet att delta i kontakter, förutsatt att de haft som syfte att begränsa företagens självständighet. 63 Förstainstansrätten ansåg att Kommissionens tolkning av begreppet var den rätta. Här går konkurrensbegränsningskriteriet in i avtalskriteriet eftersom syftet med kontakterna måste vara konkurrensbegränsande för att kontakterna skall kunna utgöra en överträdelse. Kravet på självständighet berövar inte företaget dess rätt att på ett intelligent sätt anpassa sig till deras konkurrenters faktiska och förväntade beteende. Vad som dock är strikt förbjudet är varje direkt eller indirekt kontakt mellan företag vars syfte eller effekt antingen är att påverka faktiska eller potentiella konkurrenters beteende på marknaden eller att avslöja det beteende de själva avser att ta i bruk för en sådan konkurrent. 64 Vidare presumeras att företag som deltar i möten med konkurrensstridigt material inte kan undgå att, direkt eller indirekt, ta hänsyn till informationen som utbytts på dessa möten när de sedermera agerar på marknaden. 65 Det behöver således inte visas någon reell effekt om kontakternas syfte är konkurrensbegränsande. I Anic angavs att i begreppet samordnat förfarande ligger ett agerande av de deltagande företagen på marknaden och ett agerande kan vara ett samordnat förfarande även när det inte har som konkret verkan att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Sådana förfaranden konstateras förbjudna oavsett dess eventuella verkningar, om de har ett konkurrensbegränsande syfte. Eftersom Kommissionen styrkte att Anic deltagit i ett 59 Dnr 635/1999, Försäkringsvillkor för importerade bilar, ( ) 60 Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p Enligt fast rättspraxis behöver de faktiska verkningarna av ett avtal inte beaktas vid bedömningen av om artikel 81(1) i EGF är tillämplig, om avtalets syfte är att begränsa, hindra eller snedvrida konkurrensen. Mål C- 238/99 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij (LVM) NV m.fl. mot Europeiska kommissionen, p Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p Mål T-1/89, Rhône-Poulenc SA mot Europeiska kommissionen, p

18 samförstånd som hade till syfte att begränsa konkurrensen, behövde den inte bevisa att detta samförstånd ledde till följdbeteenden på marknaden. 66 I HFB finns ovanstående sammanfattat av Förstainstansrätten på följande sätt: Vidare framgår av rättspraxis att ett samordnat förfarande omfattas av artikel 85.1 [numera 81(1)] i fördraget, även om konkurrensbegränsande effekter saknas på marknaden. Det framgår för det första omedelbart av ordalydelsen av den nämnda föreskriften att samordnade förfaranden, i likhet med avtal mellan företag [ ] är förbjudna om de har ett konkurrensbegränsande syfte, oberoende av vilken effekt de har. Även om begreppet samordnat förfarande förutsätter ett beteende från de deltagande företagen på marknaden innebär det dock inte nödvändigtvis att detta beteende leder till det konkreta resultatet att konkurrensen begränsas, hindras eller snedvrids. 67 KL har tillämpats på samma sätt som EGF i denna fråga. I den så kallade plaströrskartellen ansågs det räcka med ett syfte att begränsa konkurrensen, utan att visa på någon reell effekt. MD angav i domen att KKV inte gjorde gällande att något resultat av kartellen förelåg och konstaterade att detta heller inte var nödvändigt då det var tillräckligt att samarbetet haft ett konkurrensbegränsande syfte Enskilt företags agerande EG-domstolen har slagit fast att ett samordnat förfarande kan uppkomma om ett företag exempelvis efter klagomål från ett annat företag accepterar det andra företagets önskemål om marknadsuppträdande. I målet Musique Diffusion Francaise (MDF) var parterna tillverkaren Pioneer Electronic och dess distributörer i Frankrike (MDF), Storbritannien (Shriro UK Ltd) och Tyskland (C. Melchers & Co.). Pioneers produkter såldes till högre pris i Frankrike än i Tyskland och Storbritannien. Följden av detta blev en omfattande parallellimport från länderna med lägre priser till Frankrike. Klagomål framfördes till Pioneer från den franske distributören MDF som ledde till ett möte mellan Pioneer och de övriga distributörerna. Därefter uppmanade Shriro sina kunder att inte sälja produkterna vidare till Frankrike och Melchers vägrade i sin tur leverera produkter till en kund som de misstänkte skulle sälja varorna vidare till Frankrike. Kommissionen konstaterade att de fyra sökande bolagen hade deltagit i samordnade förfaranden som stred mot artikel 81(1) i EGF. Dels ett mellan Pioneer, MDF och Shriro och dels ett mellan Pioneer, MDF och Melchers. 69 EG-domstolen angav att Pioneer hade deltagit såväl i det samordnade förfarandet mellan Melchers och MDF, som i det samordnade förfarandet mellan MDF och Shriro. Kommissionen grundade detta konstaterande bland annat på att Pioneer till Melchers vidarebefordrade MDF: s klagomål och upplysningar angående parallellimport till de andra distributörerna. 70 Enligt domen var Pioneer till följd av sin centrala ställning, skyldigt att iaktta särskild försiktighet för att hindra att samordnade aktiviteter av detta slag ledde till förfaranden som strider mot 66 Mål C-49/92P, Europeiska kommissionen mot Anic Partecipazioni SpA, p 123, 124 och Mål T-9/99, HFB Holding für Fernwärmetechnik Beteiligungsgesellschaft mbh & Co. KG (HFB) m.fl. mot Europeiska kommissionen, p MD 2003:2, Uponor AB./.Konkurrensverket 69 Mål 100/80 m.fl., SA Musique Diffusion Française (MDF) m.fl. mot Europeiska kommissionen, p Mål 100/80 m.fl., SA Musique Diffusion Française (MDF) m.fl. mot Europeiska kommissionen, p 72 17

19 konkurrensreglerna. 71 Pioneer hade dessutom kallat till och lett mötet och det var således, med tanke på deras ställning gentemot de nationella distributörerna, skyldigt att ta på sig ansvaret för följderna. 72 Ett företag som går in i ett samordnat förfarande kommer inte undan ansvar trots att denne tvingats att agera på detta sätt av ett annat företag. I Tréfileurope gjorde sökanden gällande att orsaken till att denne deltog i mötena var att den var tvingad att göra det för att undvika negativa reaktioner, eftersom producenterna utövade ansenliga påtryckningar på densamme. Förstainstansrätten hävdade dock att sökanden inte kunde åberopa förhållandet att denne tvingats delta i mötena. Sökanden skulle ha kunnat anmäla de påtryckningar som denne var föremål för till de behöriga myndigheterna, istället för att delta i mötena. 73 Ett företag som går in i ett samordnat förfarande kommer inte heller undan ansvar trots att denne hotats att agera på detta sätt av ett annat företag. Detta framgår av Kommissionens beslut att bötfälla bryggare på den belgiska ölmarknaden för bland annat marknadsuppdelning och prissamverkan. År 1994 meddelade Danone företaget Interbrew att dessa var tvungna att överlåta ungefär fem procent av den belgiska marknaden till Danones dotterbolag Alken- Maes för att slippa stora problem på den franska marknaden. Hotet ledde i slutet av 1994 till ett gentlemen s agreement mellan parterna. De åtog sig att generellt respektera varandras marknadsandelar. Interbrew ansågs ansvarigt trots att det fanns skriftliga bevis på att hotet existerat. Motivet till att Interbrew ansågs ansvarigt trots hotet var att de valt att ge efter för Danones påtryckningar när de haft möjlighet att gå till Kommissionen och berätta om hoten. 74 Även inom svensk rätt har uttalats att om ett företag efter klagomål eller påtryckningar från ett annat företag accepterar det andra företagets önskningar avseende marknadsuppträdande, exempelvis att inte leverera varor eller tjänster till ett tredje företag, kan det bli fråga om ett samordnat förfarande. 75 Det finns inget krav på att kommunikationen skall vara ömsesidig för att ett samordnat förfarande skall anses existera. Förstainstansrätten konstaterade i Tate & Lyle att det var ostridigt att direkta kontakter hade förevarit mellan de tre sökandena, varvid British Sugar hade informerat sina konkurrenter Tate & Lyle och Napier Brown om hur företaget avsåg att agera på den brittiska sockermarknaden. 76 Den omständigheten att endast en av deltagarna vid de omtvistade mötena hade avslöjat sina avsikter och således varit aktivt räckte, enligt Förstainstansrätten, inte för att utesluta att samverkan hade förekommit. 77 KKV uttalade i ett ärende som rörde ett ifrågasatt konkurrensbegränsande samarbete inom golvbranschen att en enskild leverantörs rekommendation till en eller flera återförsäljare att hålla ett visst återförsäljarpris inte som sådan omfattas av förbudet i 6 KL. Detta skulle dock bara gälla om det inte förelåg ett avtal eller samordnat förfarande mellan leverantören och en eller flera återförsäljare med syfte eller resultat att upprätthålla dessa rekommenderade 71 Mål 100/80 m.fl., SA Musique Diffusion Française (MDF) m.fl. mot Europeiska kommissionen, p Mål 100/80 m.fl., SA Musique Diffusion Française (MDF) m.fl. mot Europeiska kommissionen, p Mål T-141/89, Tréfileurope Sales SARL mot Europeiska kommissionen, p 41 och The Commission fines brewers in market sharing and price fixing cartels on the Belgian market, IP/01/1739, ( ) 75 Dnr 941/2001, Tillgång till hamntjänster ifrågasatt samarbete, ( ) 76 Mål T-202/98 m.fl., Tate & Lyle plc, British Sugar plc och Napier Brown & Co. Ltd mot Europeiska kommissionen, p Mål T-202/98 m.fl., Tate & Lyle plc, British Sugar plc och Napier Brown & Co. Ltd mot Europeiska kommissionen, p 54 18

20 cirkapriser. 78 KKV fortsatte med att konstatera att det finns risk att rekommenderade cirkapriser har konkurrenshämmande verkningar eftersom de utgör ett riktmärke som alla eller nästan alla tillämpar. Ju starkare marknadsställning en leverantör har, desto större blir risken för att ett rekommenderat försäljningspris leder till en enhetlig tillämpning av det priset eftersom återförsäljarna kan ha svårt att avvika från det. Utifrån detta ansåg KKV att rekommendationer om ett återförsäljningspris kan utgöra en överträdelse av 6 KL om dessa leder till enhetliga prisnivåer. 79 Om rekommendationen står i kausalt samband med beteende så kan det således bli fråga om samförstånd. Ovanstående har senare fastslagits i Marknadsdomstolen. I Månpocket var frågan om Månadens Boks förfarande att åsätta böckerna i serien Månpocket med ett tryckt cirkapris omfattades av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i 6 KL. Cirkaprismärkningen ansågs innebära en styrning av såväl den enskilde återförsäljarens försäljningsmarginaler som prissättningen av Månpocketböckerna i konsumentledet. Leverantörens betydande marknadsandel var en inverkande faktor. 80 Av ovanstående framgår således att det inte är det enskilda företagets agerande i sig som är förbjudet enligt konkurrensreglerna utan det är förbjudet om resultatet av ett enskilt företags agerande blir någon typ av samordning som är konkurrensbegränsande. Det som blir intressant är vilken marknadsmakt det påtryckande företaget har eftersom den makt företaget har inverkar på sannolikheten att det skall lyckas påverka det påtryckta företagets beteende. Om de har tillräcklig marknadsmakt kan deras ensidiga agerande leda till att det uppstår ett samordnat förfarande om en eller flera andra parter accepterar beteendet Del i en fortlöpande affärsförbindelse Under vissa förhållanden kan åtgärder som vidtagits eller föreskrivits på ett, av allt att döma, ensidigt sätt från en tillverkares sida inom ramen för de pågående relationer som denna upprätthåller med sina distributörer ansetts utgöra ett avtal i den mening som avses i artikel 81(1) i EGF. Det blir därför särskilt viktigt att skilja mellan de fall där ett företag vidtagit en verkligt ensidig åtgärd, således utan att det föreligger något uttryckligt eller underförstått deltagande av ett annat företag, och de fall där åtgärden endast är skenbart ensidig. De förstnämnda fallen omfattas nämligen inte av artikel 81(1) i EGF medan de sistnämnda fallen anses utgöra avtal som omfattas av nämnda bestämmelse. Kommissionen måste dock kunna styrka att det finns ett uttryckligt eller underförstått samtycke från övriga parter till en tillverkares förhållningssätt för att kunna konstatera att ett agerande från dennes sida är skenbart ensidigt. 81 I BMW uppkom frågan om en rundskrivelse från ett enskilt företag kunde anses strida mot artikel 81(1) i EGF. Frågan uppkom i samband med en tvist mellan Bayerische Motorenwerke AG (BMW) och ALD Auto-Leasing D GmbH (ALD), avseende en rundskrivelse som biltillverkaren BMW hade sänt till sina avtalsbundna återförsäljare i Tyskland. I 78 Detta uttalande stärks av Domstolens dom i mål 161/84, Pronuptia de Paris GmbH mot Pronuptia de Paris Irmgard Schillgallis, p Dnr 431/2000, Ifrågasatt konkurrensbegränsande samarbete golvbranschen, ( ), p 7 80 MD 2002:5, Månpocket 81 Mål T-208/01, Volkswagen AG mot Europeiska kommissionen, p

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:2 2003-01-24 Dnr A 1/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:2 2003-01-24 Dnr A 1/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:2 2003-01-24 Dnr A 1/02 ÖVERKLAGAT Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2001-12-18 AVGÖRANDE i mål nr T 10594-99, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Uponor AB, 556548-9738, Industrivägen

Läs mer

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: 1. Företagskriteriet 1.

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: 1. Företagskriteriet 1. Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag Artikel 81.1 EGF / 6 KL Förfarandet är förbjudet om följande kriterier är uppfyllda: Art 81.1 EGF 6 KL 1. Företagskriteriet 1. Företagskriteriet 2. Avtalskriteriet

Läs mer

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning KKV1004, v1.2, 2011-02-05 BESLUT 2012-03-02 Dnr 632/2009 1 (5) Sodastream International Ltd. Advokat Johan Karlsson Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Läs mer

Konkurrensrätt- Introduktion

Konkurrensrätt- Introduktion Konkurrensrätt- Introduktion "Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren

Läs mer

Vertikala konkurrensbegränsande avtal

Vertikala konkurrensbegränsande avtal Näringsutskottets betänkande 2010/11:NU5 Vertikala konkurrensbegränsande avtal Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2009/10:236) till ändringar i lagen (2008:581) om gruppundantag

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:21 2004-09-07 Dnr A 1/04 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2003-12-12 i mål T 5467-03, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE 1. Staten genom Vägverket, 781

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Konkurrensverkets riktlinjer PRÖVNING AV PÅFÖLJDS- AVGIFTENS STORLEK

Konkurrensverkets riktlinjer PRÖVNING AV PÅFÖLJDS- AVGIFTENS STORLEK RIKTLINJER FÖR TILLÄMPNING AV KONKURRENSLAG 3/2011 Konkurrensverkets riktlinjer PRÖVNING AV PÅFÖLJDS- AVGIFTENS STORLEK Konkurrensverkets riktlinjer Prövning av påföljdsavgiftens storlek Design Harri Heikkilä

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Företaget. Saken (2008:579) Beslut. KKV2004, v1.4,

Företaget. Saken (2008:579) Beslut. KKV2004, v1.4, 2016-11-099 Dnr 184/2014 1 (8) Företaget Ragn Sells AB, 556057 3452, Box 952, 191 29 Sollentuna Ombud: advokaterna Jörgen Ekström och David Nilsson, Bird & Bird Advokat KB, Box 7714,103 95 Stockholm Saken

Läs mer

Konkurrensbegränsande avtal om. avtal om tekniköverföring anpassning till nya EU-regler. I

Konkurrensbegränsande avtal om. avtal om tekniköverföring anpassning till nya EU-regler. I Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU22 Konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring anpassning till nya EUregler Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2013/14:221 Konkurrensbegränsande

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket

Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2014-12-15 Dnr 596/2013 1 (7) Uppmaning till hotell och andra berörda att lämna synpunkter till Konkurrensverket Inledning och syftet med denna uppmaning Konkurrensverket utreder

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift KKVFS 2015:1 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat den

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation 2005-01-21 Dnr 1136/2004 1 (6) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation (Ärendebeteckning 04-6749, 04-6950 a) Sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr A 5/06

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr A 5/06 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:23 2007-11-01 Dnr A 5/06 ÖVERKLAGAT Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2006-09-01 AVGÖRANDE i mål nr T 15163-04, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Konkurrensverket, 103 85 STOCKHOLM

Läs mer

Stockholm den 3 maj 2005 R-2005/0340. Till Näringsdepartementet N2004/10314/NL

Stockholm den 3 maj 2005 R-2005/0340. Till Näringsdepartementet N2004/10314/NL R-2005/0340 Stockholm den 3 maj 2005 Till Näringsdepartementet N2004/10314/NL Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 februari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Utredningens om en modernisering

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Lag. om konkurrensrättsligt skadestånd. Tillämpningsområde

Lag. om konkurrensrättsligt skadestånd. Tillämpningsområde I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om konkurrensrättsligt skadestånd 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på ersättande av skador som orsakats av överträdelse av förbud i artiklarna 101

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98. Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här)

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98. Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här) 1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Taxi Beställningscentral i Linköping

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-17 Dnr 434/2010 1 (5) Gävle Hamn AB Fredriksskans 805 95 GÄVLE Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket avskriver ärendet

Läs mer

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2015 T 2895-13 KLAGANDE Europeiska Motor AB, 556406-5448 Box 2097 174 02 Sundbyberg Ombud: Advokat FZ MOTPART Stockholm Yrkesmannen

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2008:13 Datum 2008-09-15 Dnr C 19/08 ÖVERKLAGAT BESLUT Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Medartuum AB,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Konkurrensskadelag; utfärdad den 3 november 2016. SFS 2016:964 Utkom från trycket den 15 november 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).

9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 72 Den omständigheten att revisionsberättelsen saknat ett ställningstagande i frågan om ansvarsfrihet bör beviljas eller inte har inte medfört att kommunfullmäktiges beslut i ansvarsfrihetsfrågan

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT 1 (6) Datum 2013-01-14 Vår beteckning PART Region Skåne 291 89 Kristianstad SAKEN Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)

Läs mer

KONKURRENSPOLITIK RÄTTSLIG GRUND MÅL

KONKURRENSPOLITIK RÄTTSLIG GRUND MÅL KONKURRENSPOLITIK Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller i artiklarna 101 109 konkurrensregler för den inre marknaden. Enligt dessa regler är sådana avtal mellan företag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

DOM meddelad i Nacka Strand

DOM meddelad i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen Enhet 3 DOM 2008-03-14 meddelad i Nacka Strand Sid 1 (6) Mål nr KLAGANDE Munksjö Sweden AB Box 624 551 18 Jönköping Ombud: Advokat T.C. Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 T 5767-13 KLAGANDE OCH MOTPART Systembolaget Aktiebolag, 556059-9473 103 84 Stockholm Ombud: Advokaterna JM och JS KLAGANDE

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Karin Lindell, Magnus Ulriksson (skiljaktig), Lennart Göranson och Anders Stenlund

MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Karin Lindell, Magnus Ulriksson (skiljaktig), Lennart Göranson och Anders Stenlund 1 MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål A 2/12 2012-12-03 Aktbilaga 48 Föredragning i Stockholm MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Karin Lindell, Magnus Ulriksson (skiljaktig), Lennart Göranson och Anders

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 KLAGANDE Däckia Aktiebolag, Box 2980, 187 29 Täby Ombud: advokaterna E. E., Advokatfirman Delphi, Box 1432, 111 84 Stockholm, och E. E., Strandvägen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001: Dnr A 7/00. Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001: Dnr A 7/00. Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:30 2001-12-19 Dnr A 7/00 1 ÖVERKLAGAD DOM Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom 2000-06-28 i mål nr T 19703-98, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Telia AB, 556103-4249, 123 86

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2007-06-12 Uppsägning av uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens rätt till provision... 4 3.2 Prövningen av mäklarens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Beslut om eventuell budplikt i Scania AB (publ)

Beslut om eventuell budplikt i Scania AB (publ) 2008-04-10 BESLUT MAN AG FI Dnr 08-3068 c/o Gernandt & Danielsson Advokatbyrå KB (Anges alltid vid svar) Box 5747 114 87 Stockholm Volkswagen AG c/o Roschier Advokatbyrå AB Box 7358 103 90 Stockholm Finansinspektionen

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:21 2002-09-04 Dnr A 1/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:21 2002-09-04 Dnr A 1/01 1 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:21 2002-09-04 Dnr A 1/01 ÖVERKLAGAD DOM Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2000-12-07 i mål nr T 5403-99, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE AGA Gas AB, 556069-8119, 172 83 SUNDBYBERG

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1008 DOM 2009-11-05 Stockholm Mål nr T 9187-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 22 oktober 2008 i mål T 499-08, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Landstinget

Läs mer

Utbyte och delgivning av information En konkurrensrättslig gråzon. Exchange and Sharing of Information A Grey-area in the Field of Competition Law

Utbyte och delgivning av information En konkurrensrättslig gråzon. Exchange and Sharing of Information A Grey-area in the Field of Competition Law ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-G--15/01278--SE Linköpings Universitet Institution för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) VT 2015 Utbyte och delgivning av information En konkurrensrättslig gråzon Exchange

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet KKV1000, v1.1, 2009-04-05 2009-11-26 1 (5) Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Underlag till anförande i Malmö den 26 november 2009 Generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Det talade ordet

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG

Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG Nils Wahl 1. Uppdraget Jag har av Konkurrensverket givits i uppdrag att ge min tolkning av begreppen företag och omsättning i artikel 4.2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 juli 2016 KLAGANDE Västerviks kommun 593 80 Västervik MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 12 januari 2015

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 2012-10-31 Dnr 2012/1656 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 Nedan följer Riksgäldskontorets

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer