Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd

Transkript

1 Dnr /13 1(13) Växt- och miljöavdelningen Agneta Sundgren Tfn: E-post: Enligt sändlista Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd Inledning Denna konsekvensutredning berör Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om integrerat växtskydd. Det är en ny föreskrift som grundar sig i direktivet 2009/128/EG om hållbar användning av växtskyddsmedel (hädanefter direktivet ). I direktivet ställs krav på medlemsländerna att genomföra de allmänna principerna för integrerat växtskydd så att alla som använder växtskyddsmedel yrkesmässigt tillämpar principerna senast den 1 januari Förslag Jordbruksverket föreslår att principerna om integrerat växtskydd genomförs i föreskrifter som kompletteras med kurser, rådgivning och information. Förslaget till föreskrifter innebär följande: - Alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska tillämpa integrerat växtskydd. Ekologiska odlare anses redan uppfylla kraven och undantas. - De allmänna principerna i bilaga III till direktivet sammanfattas i fyra punkter: o Förebyggande metoder ska alltid användas och flera exempel på vad det kan vara räknas upp. o Övervakning av växtskyddsläget ska alltid göras. All bekämpning ska utgå från någon form av övervakning. o Användningen av växtskyddsmedel ska begränsas. o Effekten av bekämpningen ska utvärderas. - Dessa krav ska tillämpas på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbart och som anpassas till aktuell situation. - I den så kallade sprutjournalen ska uppgifter om vilken skadegörare eller vilket ogräs som bekämpats eller syftet med bekämpningen anges. Föreskrifterna har kompletterats med allmänna råd där förtydliganden och exempel ges. När det gäller förebyggande åtgärder och bekämpningsstrategier ges ett antal exempel som ska kunna beröra många olika odlingsinriktningar. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /13 2(13) I de allmänna råden anges också att kontroll bör ske genom granskning av sprutjournalen. Grödspecifika riktlinjer kommer att tas fram som komplement till de allmänna råden. De är frivilliga och fungerar som ett mer detaljerat rådgivningsmaterial. Konsekvensutredning 1. Problemet Tillämpningsområde De allmänna principerna för integrerat växtskydd ska tillämpas av alla yrkesmässiga användare senast den 1 januari Något sådant krav finns inte sedan tidigare och det rör sig därför om helt nya föreskrifter. I direktivet framgår att ekologisk odling, som sker i enlighet med förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, betraktas som ett växtskydd med låg insats av växtskyddsmedel och därför omfattas den odlingen inte av föreskrifterna. Tillämpning av integrerat växtskydd Bilaga III till direktivet, där principerna om integrerat växtskydd utvecklas, är mycket allmänt hållen och ska omfatta alla de skilda odlingsinriktningar som berörs. Det är därför svårt att reglera på en nivå som berör all odling men som ändå ger konkret styrning. För att det ska bli lättare att förstå vad som avses behöver exempel ges. Föreskriften måste också kompletteras med vägledning kring hur kontrollen ska ske. De åtta principerna i bilaga III till direktivet har sammanfattats till fyra. Kraven på övervakning av växtskyddet och beslut om växtskyddsåtgärder utifrån övervakningen hänger ihop, liksom de punkter som handlar om val av åtgärd. Föreskriftstexten innehåller alla de delar av bilaga III som konkret anger vad som krävs. Kring varje punkt i bilaga III anges olika typer av förbehåll, som även behöver framgå av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd. Förutom kravet som framgår av det nationella förordningsförslaget på att åtgärderna ska vara ekonomiskt och ekologiskt försvarbara, kan också utläsas av bilaga III till direktivet att de ska anpassas till beprövad kunskap, aktuell bekämpningssituation och rådande odlingsförhållanden. Krav på dokumentation Av direktivet (bilaga III) framgår att de yrkesmässiga användarna bör undersöka nyttan med de åtgärder som vidtagits på grundval av dokumentationen över användningen av bekämpningsmedel. Krav på vad som ska dokumenteras finns i förordning (EG) nr 1107/ och i förslaget till nationell förordning om bekämpningsmedel. I förslaget till nationell förordning får Jordbruksverket rätt 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

3 Jordbruksverket Dnr /13 3(13) att föreskriva om krav på dokumentation av att integrerat växtskydd tillämpas. Genom en begränsad utökning av befintliga dokumentationskrav kan förutsättningar skapas för att dels genomföra tillsyn på ett enkelt sätt, dels för att lärande och erfarenhetsuppbyggnad kring insatser av bekämpningsmedel ska ske. Detta anses bidra till förbättrade förutsättningar för behovsanpassningen av de kemiska insatserna. Jordbruksverkets föreskriftsförslag innebär ett tillägg i kravet på dokumentation (hädanefter sprutjournalen ) som innebär skyldighet att anteckna de viktigaste skadegörarna eller ogräsen som ska bekämpas eller syftet med bekämpningen. Kontroll Direktivet kräver att efterlevnaden av integrerat växtskydd kontrolleras och att påföljder införs för dem som inte uppfyller kraven. Eftersom ramarna för föreskriften finns i miljöbalken, följer också reglerna om kontrollen och påföljderna av miljöbalken. Krav finns på att integrerat växtskydd ska ingå i tvärvillkoren enligt förordningen (EG) nr 1107/2009, men det har nu förtydligats att integrerat växtskydd inte blir föremål för tvärvillkor. Allmänna råd och grödriktlinjer Föreskrifterna har kompletterats med allmänna råd där förtydliganden och exempel på åtgärder som kan avses med det som föreskrivs ges. När det gäller förebyggande åtgärder och bekämpningsstrategier ges exempel som ska kunna beröra många olika odlingsinriktningar. De allmänna råden beskriver hur principerna för integrerat växtskydd kan uppfyllas, men kan inte fånga in alla de situationer som kan uppstå. Egenskapen av allmänna råd innebär att de är rekommendationer för vad som bör vidtas. Det är möjligt att genomföra principerna även på annat sätt, men man bör kunna motivera valet av andra metoder och visa att de ger ett lika gott resultat som de metoder som anges i de allmänna råden. I de allmänna råden ges också en rekommendation om att kontrollen bör ske genom granskning av sprutjournalen. I direktivet framgår att länderna ska införa lämpliga incitament för att uppmuntra till användning av gröd- eller sektorsspecifika riktlinjer. De ska vara frivilliga. Grödspecifika riktlinjer har tagits fram för tio grödor och finns på Jordbruksverkets webbplats i form av ett rådgivningsmaterial. Där ges konkreta beskrivningar av vad de olika punkterna i bilaga III till direktivet kan avse för den grödan. De grödspecifika riktlinjerna ska kontinuerligt uppdateras och tas fram för flera grödor. 2. Alternativa lösningar Tillämpningsområde Jordbruksverket föreslår att de allmänna principerna för integrerat växtskydd ska tillämpas av alla yrkesmässiga användare, med undantag av dem som följer regelverket för ekologisk odling. Om andra grupper undantas följs inte direktivet. Den som tar beslut om att växtskyddsåtgärder ska ske, omfattas av

4 Jordbruksverket Dnr /13 4(13) kravet på att tillämpa integrerat växtskydd. Det är bara den som ska genomföra bekämpning med kemiska växtskyddsmedel klass 1 L och 2 L som måste gå utbildning för att få använda växtskyddsmedel. Vid all yrkesmässig användning av växtskyddsmedel finns ändå kravet på att vidta förebyggande åtgärder med mera, även om bekämpning sker med växtskyddsmedel klass 3. Insatser som rådgivning, utbildning och information av olika slag kommer att vända sig till alla som är inblandade i växtskyddsåtgärder. Om de ekologiska odlarna inte undantas drabbas de av en dubbelreglering. I förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ställs krav som motsvarar principerna för integrerat växtskydd när det gäller förebyggande åtgärder och kravet på att kunna motivera bekämpningsinsatser. När en växtskyddsinsats krävs vid ekologisk odling enligt nämnda förordning, finns visserligen inget krav på att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Det kan emellertid inte anses vara ett problem, eftersom endast ett fåtal växtskyddsmedel av en karaktär som medför liten risk är möjliga att använda. Det finns odlingsområden där användningen av växtskyddsmedel är liten, men där odlingens omfattning är så stor att det inte bedöms vara möjligt att göra undantag från reglerna. Det gäller t.ex. användning av växtskyddsmedel i skogen. Det finns kvalitets- och miljöledningssystem som innehåller delar om växtskydd och har tagit hänsyn till kraven på integrerat växtskydd, till exempel Svenskt Sigill. Det är inte möjligt att helt undanta ett sådant system från reglerna, eftersom även företag anslutna till dem kan tas ut till kontroll och det regelverk som systemet innehåller i så fall måste kontrolleras vid ändring. För den som är certifierad enligt ett sådant kvalitets- och miljöledningssystem innebär ändå de krav på kontroller och dokumentation som ingår i certifieringssystemet, att det vid en eventuell kontroll finns underlag som gör att det blir lätt att verifiera efterlevnad av kraven på integrerat växtskydd. Tillämpning av integrerat växtskydd Jordbruksverket föreslår att tillämpningen utformas som fyra ska-satser som utgår från de åtta punkterna i bilaga III. De fyra strecksatserna inleds med en skrivning om att de ska tillämpas med hänsyn tagen till ekonomiska och ekologiska faktorer och anpassas till omständigheterna både vad gäller odlingsförhållandena, den aktuella bekämpningssituationen och beprövad kunskap. Direktivet ställer också krav på medlemsstaterna att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att användarna ska kunna genomföra integrerat växtskydd. Sådana förutsättningar finns i stor utsträckning när det gäller information om behovsanpassat växtskydd, men saknas när det gäller tillgång till övervakningsmetoder för många växtskyddsproblem och kunskap om ickekemiska metoder som är tillförlitliga. De krav som ställs bör stå i proportion till vad som kan tillhandahållas av sådan kunskap. Det framgår också av direktivet att kraven ska ta hänsyn till åtgärdernas hälsomässiga, sociala, ekonomiska och

5 Jordbruksverket Dnr /13 5(13) miljömässiga effekter. I det förslag som finns har hänsyn tagits till det, liksom att arbete som syftar till hållbar användning av växtskyddsmedel redan pågår sedan lång tid i Sverige. Utformningen av regler skulle istället kunna göras delvis i form av förbud för vissa typer av användningar eller metoder. Jordbruksverket har övervägt det alternativet. En sådan lösning skulle förhindra möjligheten till stödåtgärder för sådana åtgärder liksom möjligheten till merbetalning för frivilliga åtaganden. Svårigheten med det alternativet är också att hitta varianter som kan omfatta all typ av odling och kan anses införliva hela bilaga III. Detaljerad regler riskerar att blir mycket omfattande för att täcka in alla tänkbara situationer och kan skapa låsningar som förhindrat ett effektivt brukande och utveckling av odlingen. De förbud som diskuterats är av olika karaktär men har det gemensamt att användningen hittills varit mycket liten. Något förbud mot tillväxtreglering och nedvissning/ogräsbekämpning nära skörden finns inte i nuläget. nedvissning/ogräsbekämpning sker endast vissa år då dispens medges, eftersom inget växtskyddsmedel är tillåtet för ändamålet. För tillväxtreglering i annan stråsäd än råg finns preparat godkända sedan 2011, mellan 1987 och 2000 fanns ett förbud som togs bort i syfte att ta bort det nationella hindret från att pröva ansökan i enlighet med EU-reglering och fram till 2011 fanns inget preparat godkänd för ändamålet. Jordbruksverket avser att arbeta för att användningen ska vara fortsatt låg på annat sätt än genom direkt reglering. När det gäller behandling av jord mot skadliga nematoder och behandling av frukt och potatis efter skörd förekommer användningarna inte i Sverige eftersom inga växtskyddsmedel för dessa ändamål är godkända. I förslaget till nationell förordning om bekämpningsmedel föreslås att sådant förbud införs för att säkerställa att några växtskyddsmedel inte heller i framtiden ska kunna registreras för dessa ändamål. Här beskrivs de förslag på detaljregler som har förekommit i det tidiga samrådet och konsekvenser som kan uppstå i samband med dessa: - Förbud mot tillväxtreglering i stråsäd utom råg. Denna användning har inte förekommit mellan 1987 och 2011 och det finns därför förutsättningar för att uppfylla ett sådant krav utan att stora ändringar i odlingen måste ske. I den konsekvensutredning som Jordbruksverket gjorde 2012 (Dnr /12) uppskattades att kostnaden för jordbruket för ett sådant förbud har varit miljoner kr per år. Där uppskattades också att en ökning av användningen skulle kunna bli aktuell med ton. - Förbud mot nedvissning/ogräsbekämpning nära skörden. Nedvissning eller ogräsbekämpning i stråsäd senare än 30 dagar före skörd förekommer i Sverige endast genom dispensförfarande vissa år med svåra skördeförhållanden. En begränsning av användning av glyfosat före skörd förekommer i flera andra länder. Om en användning skulle ske på 10 % av fodersädsarealen där både nedvissnings- och ogräseffekten uppnås skulle effekten kunna bli att den totala användningen av glyfosat kan minska med cirka

6 Jordbruksverket Dnr /13 6(13) 20 ton per år. Jordbruksverket har uppskattat (Dnr /12) att sådan användning skulle kunna medföra merintäkter på ca 35 miljoner kr per år. - Förbud mot ogräsbekämpning sent på hösten. En höstbehandling av ogräs, främst gräsogräs, ger en säkrare bekämpningseffekt och ger goda möjligheter till en behovsanpassad bekämpning på våren. Vissa år sker denna behandling sent men med bibehållen effekt under förutsättning att tillväxten inte har avstannat. - Krav på användning av viss prognosmetod En modell är ett försök att ge råd för odlaren men kan aldrig vara 100 procentig säkert. Ofta bygger modellerna på samverkande faktorer som kan vara ganska osäkra, till exempel en väderprognos. Därför är det orimligt att kräva att en modell ska följas full ut. De kräver i allmänhet tillgång till rådgivare för att kunna användas på ett tillförlitligt sätt. Den utrustning som krävs kan i många fall vara så kostsam att det inte står i proportion till odlingens storlek och intäktsmöjligheter. Det skulle i många fall försvåra möjligheten att bedriva odling på liten areal. - Krav på viss växtföljd En bra växtföljd är en fördel ur miljösynpunkt och hjälper till att hålla insatserna av växtskyddsmedel nere. Odlingsförutsättningar och möjligheter till omväxlingsgrödor varierar mycket från plats till plats vilket gör att fasta regler kring detta är olämpligt. Det finns dessutom en diskussion om sådana krav kopplat till nya gårdsstödet, vilket ger en risk för dubbelreglering. Den övergripande ambitionen är att allt växtskyddsarbete ska utgå från en strategi där odlaren har planerat förebyggande åtgärder och vad som ska göras, vet hur växtskyddet ska övervakas och vilka åtgärder som är möjliga samt följer upp resultatet. Jordbruksverket har valt den föreslagna detaljnivån på reglerna av följande skäl: Hela konceptet med integrerat växtskydd utgår från ett systemtänkande med ständiga förbättringar som grundpelare. Att utforma detaljregler som täcker in de flesta förutsättningar och situationer i föreskiftsform riskerar att leda till att vissa detaljers låses fast medan andra inte täcks in. Det finns en gräns för hur detaljerade reglerna kan vara om de samtidigt ska vara effektiva och heltäckande. Detaljreglering medför också en risk att bromsa eller hindra utvecklingen av teknik och metoder som på sikt kan ge en bättre måluppfyllelse av direktivets intentioner. Regler på den nivå som föreslås, i kombination med allmänna råd kompletterat med rådgivning till exempel i form av grödspecifika riktlinjer och kontrollinstruktioner, är enligt Jordbruksverkets mening den metod som ger den bästa avvägningen mellan olika intressen. En avvägning måste göras mellan målet att skydda miljön å ena sidan och

7 Jordbruksverket Dnr /13 7(13) vikten av en rimlig kravnivå som inte motverkar jordbrukets utveckling å andra sidan. Även detaljerade regler kommer i många fall att kräva en omfattande dokumentation i en kontrollsituation. Krav på förebyggande metoder Principen om att använda förebyggande metoder är en av de viktigaste inom integrerat växtskydd och har fått en egen paragraf (2 kap 3 ), där de punkter som ingår i bilaga III framgår. Skrivningen har förtydligats med att det gäller i alla situationer som kan motivera någon form av växtskyddsåtgärd, inte bara för att hålla tillbaka skadegörare och ogräs som bilaga III anger. Det innebär att till exempel växtskyddsmedel som påverkar växternas livsprocesser eller hållbarhet omfattas. Exemplen har införts i allmänna råd. Det framgår redan i bilaga III att de exempel som ges kan utvidgas till flera och ska användas eller stödjas. Ett alternativ vore att göra dessa skrivningar mer detaljerade för att hänvisa till vilka växtföljder som påbjuds, vilka sorter som bör användas med mera. Då det saknas kunskapsunderlag för många av punkterna och det är svårt att hitta konkreta åtgärder som fångar all typ av odling är utformningen nu sådan att exemplen i de allmänna råden ska fånga upp de flesta former av odling. I en kontrollsituation kan man tänka sig det alternativ som finns i Svenskt Sigill, dvs. att man ska ange någon förebyggande åtgärd som vidtagits. Ett alternativ vore också att göra exemplen bindande genom att välja föreskriftsform istället för allmänna råd. Jordbruksverket har bedömt att det skulle vara olämpligt, eftersom odlingsförhållanden m.m. kan variera och exemplen inte kan täcka in alla situationer som kan uppstå. När det gäller förebyggande åtgärder är det viktigt att det finns en plan för detta men målet är en låg användning av växtskyddsmedel och inte en viss förebyggande åtgärd, varför detaljerade regler kring dessa kan leda till fel fokus. Krav på övervakning och att motivera växtskyddsåtgärder I 2 kap 4 i föreskriftsförslaget har punkterna 2 och 3 i bilaga III slagits samman, då övervakning och slutsatser om bekämpningsbehov utifrån övervakningen anses hänga ihop. 2 kap 4 i förslaget ställer krav på att artbestämma den skadegörare eller det ogräs som bekämpningen avser, veta hur de kan övervakas och vilka slutsatser det kan leda till. Alternativet är att göra bestämmelsen mer detaljerad och nämna vilka metoder som avses. Det är svårt att göra beständiga skrivningar, eftersom det saknas övervakningsmetoder för många typer av växtskyddsproblem och metoderna hela tiden utvecklas. Hänvisning till att följa den verksamhet som finns i form av till exempel rådgivning anses uppfylla krav på att kunna motivera bekämpningsinsats. Bekämpningsåtgärd I 2 kap 5 i föreskriftsförslaget har punkterna 4,5,6 och 7 i bilaga III slagits samman, eftersom alla handlar om själva bekämpningsåtgärden.

8 Jordbruksverket Dnr /13 8(13) Bestämmelsen ställer krav på att begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel, i första hand använda icke-kemiska metoder, överväga valet av preparat och ta hänsyn till resistensstrategi. Alternativet är att inte slå samman dessa punkter utan göra dem till flera paragrafer och beskriva dem mer detaljerat. Eftersom det är själva kärnpunkten i integrerat växtskydd kan detta alternativ övervägas. I det föreliggande förslaget har istället de allmänna råden kommit att omfatta ett antal konkreta förslag till åtgärder som bör tillämpas. När det gäller resistensstrategi är valmöjligheterna för den enskilde begränsade och kraven som ställs är att följa de råd som ges. Uppföljning I 2 kap 6 har punkten 8 i bilaga III införts. Den ställer krav på att undersöka nyttan med de åtgärder som vidtagits på grundval av dokumentation och övervakning. Alternativet kan vara att ställa krav på att också dokumentera resultatet av övervakningen eller att lämna obehandlade ytor. Det har ansetts svårt att ställa krav på obehandlade ytor när det gäller bekämpning av vissa skadegörare och situationer, till exempel bekämpning av potatisbladmögel eller i skog och därför är det bara ett allmänt råd. Krav på dokumentation I 3 kap 2 föreslår Jordbruksverket att det införs krav på att komplettera sprutjournalen med de viktigaste skadegörarna eller ogräsen som ska bekämpas eller syftet med bekämpningen. Även icke-kemisk bekämpning ska dokumenteras enligt förslaget. Sprutjournalen är redan ett känt begrepp för alla som använder växtskyddsmedel utomhus. Krav på att anteckna vilket medel och vilken dos som används, tidpunkt och plats för spridning, temperatur och vindförhållanden, vilket skyddsavstånd som hållits till omgivningen och vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av utrustningen finns i Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1997:2). Sedan 2011 gäller krav på att anteckna medel och dos, tidpunkt, område där växtskyddsmedlet använts och den gröda det använts för vid all användning av växtskyddsmedel i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1107/2009. Det som föreslås är alltså ett tillägg till den dokumentation som redan måste föras. I bilaga 1 visas ett exempel på hur en sådan dokumentation kan se ut, det föreslagna kravet skulle således utgöra en extra kolumn i ett befintligt dokument. Jordbruksverket avser också att arbeta vidare med dokumentationens utformning. Avsikten med kravet att anteckna viktigaste skadegörare eller ogräs alternativt syftet med bekämpningen är att behovet ska kunna motiveras genom att det blir ett tydligt krav på att ha kunskap om motivet för bekämpning. Det förväntas bidra till en ökad behovsanpassning och leda till att onödiga bekämpningar undviks. Det kan också användas för uppföljning, där ett tydligt krav finns i direktivet på att undersöka nyttan med växtskyddsåtgärderna på grundval av dokumentationen. Uppgifter om vad som bekämpades är då mycket användbara

9 Jordbruksverket Dnr /13 9(13) för att kunna följa upp resultatet och även i en diskussion med till exempel rådgivare kring alternativa sätt att reglerna problemet. Förslaget är en avvägd miniminivå för att uppfylla direktivets krav. Nyttan med denna begränsade utökning av anteckningsskyldigheten är att behovsanpassningen av de kemiska insatserna förbättras vilket förväntas ge en miljövinst samtidigt som möjligheten till en mer effektiv och lönsam odling skapas. Alternativen är att inte göra något tillägg alls i sprutjournalen eller kräva en mer omfattande dokumentation. Att veta vad som bekämpas måste betraktas som ett rimligt krav som alla behöver uppfylla, men det är mycket troligt att det blir svårt för vissa odlare som inte är vana att anteckna detta eller som inte har bra rutiner för sitt växtskyddsarbete. Det är också den del av de allmänna principerna som lättast låter sig kontrolleras och antecknas. Vidare kan detta bidra till en kompetenshöjning hos odlarna. I vissa bekämpningssituationer, som till exempel totalbekämpning eller tillväxtreglering, finns det ingen skadegörare som kan anges. Därför måste alternativet att ange syftet med bekämpningen också finnas som ett alternativ för vad dokumentationen ska innehålla. Alternativet att ställa krav på en mer omfattande dokumentation skulle kunna innefatta uppgifter om förebyggande åtgärder och uppföljning av insatta åtgärder, någon form av växtodlingsplan, överväganden om möjliga bekämpningsåtgärder med mera. Jordbruksverket har bedömt att mer omfattande krav ökar den administrativa bördan för användarna på ett oproportionerligt sätt. Kontroll Jordbruksverket föreslår i de allmänna råden att kontrollen bör ske genom granskning av sprutjournalen. Alternativa rekommendationer kan vara att kontrollen bör ske med hjälp av checklistor eller en mer utförlig dokumentation av annat slag (se avsnittet om dokumentation) som odlaren ska föra. Sprutjournalen kan göras mera omfattande. Ett ytterligare alternativ är att rekommendera att kontrollen bör ske i fält, vilket dock medför praktiska svårigheter. Efterlevnaden av integrerat växtskydd är svår att kontrollera. Jordbruksverket avser därför att utbilda de kommunala inspektörerna om integrerat växtskydd. Det kommer också att arbetas fram någon form av instruktion till dem. Som förebild för detta kan instruktioner för kontroll av olika kvalitetsledningssystem användas. Användning av grödriktlinjer I direktivet framgår att det bör införas incitament för att uppmuntra till frivillig användning av gröd- eller sektorsspecifika riktlinjer. Sådana har tagits fram för de vanligaste grödorna. Eftersom de ska vara frivilliga i enlighet med direktivet sprids de som ett rådgivningsunderlag. Det ger möjlighet till snabb uppdatering, vilket inte blir möjligt om de ingår i föreskriften eller i de allmänna råden. Detaljnivån där flera alternativa åtgärder beskrivs blir inte heller möjlig om de ingår i föreskriften eller de allmänna råden.

10 Jordbruksverket Dnr /13 10(13) Alternativa sätt att genomföra integrerat växtskydd Den föreskrift som föreslås liknar till stor del den förordning som beslutats i Finland (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om de allmänna principerna för integrerat växtskydd). För att införliva bilaga III är det den detaljnivå som ansetts lämplig. Andra sätt att genomföra integrerat växtskydd skulle kunna vara att införa tydliga begränsningar av olika slag om det är möjligt att hitta sätt som omfattar alla bekämpningssituationer och kan införliva bilaga III. Ytterligare exempel på genomförande finns i det danska genomförandet där regelverk saknas men istället har förutsättningar skapats på olika sätt, bland annat genom rådgivning, goda exempel och en differentierad skatt som styr mot vissa växtskyddsmedel. Andra diskuterade insatser, som kan vara verifierbara och kontrollerbara och ändå ge en möjlighet till anpassning i förhållande till odlingsinriktning, kan vara att i större grad använda sig av utbildning och rådgivning. Utbildning Ett alternativt sätt att genomföra integrerat växtskydd skulle vara i form av obligatorisk utbildning. Ett sådant system skulle ha flera fördelar då det kan bli både kompetenshöjande, dynamiskt och minska kravet på dokumentation. Det är också möjligt att nå alla som använder växtskyddsmedel, eftersom de finns registrerade i registret SPRUT. Mot det talar dock att det är kostnadskrävande och innebär ett stort kringarbete med att erbjuda alla utbildning, liksom att odlaren måste lägga ner tid på att genomgå en utbildning. Den viktigaste invändningen är emellertid att införlivandet av direktivet har bedömts kräva en reglering i form av bindande rättsakter. Förutom föreskrifter, allmänna råd och grödriktlinjer, anses därför någon form av frivillig utbildning i kombination med den utbildning om integrerat växtskydd som kommer att ingå i den obligatoriska utbildningen, vara ett bättre alternativ. Rådgivning Alternativet att genomföra integrerat växtskydd i form av obligatorisk rådgivning har inte ansetts som genomförbart, eftersom det inte finns tillgång till rådgivning till alla odlare. Det är också dyrt för den enskilde att ställa krav på att ta emot rådgivning. Som komplement till andra åtgärder är det ändå en viktig del i genomförandet av integrerat växtskydd, där den enskilda odlaren kan få råd om vilka åtgärder som behöver vidtas på dennes odling. 3. Berörda Förslaget berör alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel. Drygt personer har idag behörighet för att använda växtskyddsmedel. Den som beställer bekämpning eller har anställda som utför bekämpningen omfattas eftersom de förebyggande åtgärderna och beslut om bekämpning ska vidtas av dem. Knappt hälften av landets lantbruksföretag över 5 hektar använde växtskyddsmedel enligt SCB:s undersökning Växtskyddsmedel i jord- och skogsbruket Enligt Jordbruksstatistisk årsbok fanns det

11 Jordbruksverket Dnr /13 11(13) lantbruksföretag över 5 hektar 2010, vilket skulle innebära att ca företag omfattas. Utöver det finns det 400 växthusföretag, 450 golfbanor och andra företag inom till exempel parksektorn som berörs. Av landets skogsföretag berörs de som ska använda kemisk bekämpning, vilket framförallt är i samband med plantering anmäldes ca slutavverkningar. Direkt kemisk bekämpning uppskattas ske hos 2,5 % av dessa vilket skulle göra att skogsföretagare använder kemisk bekämpning årligen. Entreprenörer som behandlar stubbar ( stycken) berörs. Det gör också skogsplantskolor (ca 30 stycken) där uppskattningen är att alla använder växtskyddsmedel i samband med plantuppdragning. Den behandling som görs mot rotröta på stubbar och mot vilt sker huvudsakligen med preparat som är klass 3, d.v.s. får användas utan utbildning. Eftersom det är en yrkesmässig användning omfattas användningen ändå av kravet på att föra anteckningar om användningen enligt EU:s förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Det är troligt att det inte är känt av alla skogsägare men det är egentligen inte kopplat till de krav som ställs för integrerat växtskydd. Att anteckna vad som bekämpas är en mycket liten åtgärd i detta sammanhang och ställer inte stora krav på att ta reda på vilken skadegörare det handlar om, varför denna del av anteckningsskyldigheten inte bör ta mer än 10 minuter totalt per företag de år som växtskyddsmedel används. 4. Kostnader och andra konsekvenser Kostnaderna för att genomföra integrerat växtskydd bedöms variera mellan olika företag. Eftersom odlingen måste följas mer ingående och viss dokumentation kommer att krävas kan det innebära ett merarbete för vissa företag. För dem som redan har rutiner kring detta bedöms merarbetet bli av mindre omfattning. Tid kommer också att gå åt för att sätta sig in i regelverket, hålla sig uppdaterad på aktuell kunskap i någon form (självstudier, ta emot rådgivning eller gå på kurs) och för kontroll. Samtidigt borde de ökade kostnaderna uppvägas av att ekonomin i odlingen förbättras i de fall användningen av växtskyddsmedel inte har varit behovsanpassad. När kemiska växtskyddsmedel ersätts med ickekemiska metoder och mekanisk bekämpning av ogräs kan kostnaderna öka. Den uppskattade kostnaden gäller enbart anteckningsskyldighet och kontroll. Om mer omfattande dokumentation krävs ökar kostnaden. Tid och kostnad för att övervaka odlingen och utbilda sig kommer till. Eftersom det varierar så mycket för företag och bör komma odlingen till del i form av bättre ekonomi tas den inte upp här. Uppskattning av kostnader för dokumentation och kontroll jordbruk och trädgård: Typ av kostnad: Tidsåtgång: Kostn ad Antal Total summa

12 Jordbruksverket Dnr /13 12(13) Tid för att sätta sig in i regelverket: Tid för dokumentation: (7 fält/företag) Tid för kontroll: Kostnad för kontroll: 4 timmar 210 kr/tim me 10 minuter/fält 1 timme vart 3:e år Kontroll vart 3:e år 210 kr/tim me 210 kr/tim me 150 kr/år ,8 Mkr ,4 Mkr/år ,8 Mkr/år ,9 Mkr/år Uppskattning av kostnader för dokumentation och kontroll i skog: Typ av kostnad: Tid för att sätta sig in i regelverket: Tid för dokumentation Tid för kontroll: Kostnad för kontroll: Tidsåtgång: Kostna d: 1 timme 210 kr/ timme 10 minuter/ företag 1 timme vart 3:e år Kontroll vart 3:e år 210 kr/ timme 210 kr/ timme 150 kr/år Antal Total summa ,9 Mkr/år kr/år ,6 Mkr/år ,8 Mkr/år 5. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Förslaget är en del i införlivandet av direktivet och överensstämmer därmed med Sveriges medlemskap i EU. 6. Ikraftträdande och informationsinsatser Ikraftträdande Föreskriften föreslås träda ikraft i december Det är nödvändigt för att Sverige ska ha införlivat principerna om integrerat växtskydd i tid enligt kraven i direktivet.

13 Jordbruksverket Dnr /13 13(13) Informationsinsatser Det är viktigt att informationssatsningar görs för att ändringen i föreskrifterna ska bli kända för verksamhetsutövare, myndigheter, kommuner och organisationer. Jordbruksverket kommer efter beslut om föreskrifterna att informera om förändringarna via webb och riktade utskick, som görs med hjälp av registret för dem som genomgått obligatorisk utbildning för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Kommunerna informeras via särskilda informationsinsatser liksom rådgivarna, som kommer att erbjudas utbildning. 7. Företag som berörs Alla företag som använder växtskyddsmedel berörs, se punkt 4. Utöver dem som använder växtskyddsmedel berörs kommunerna, som ska utöva tillsynen, och de professionella rådgivare som ska bedriva rådgivning till användarna av växtskyddsmedel. 8. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Den tid som beräknas gå åt för att föra dokumentation och kontrolleras beskrivs i punkt Andra kostnader och förändringar för företag De andra kostnader som kan uppstå för företagen beskrivs under punkt Konkurrensförhållanden för företag Genomförandet av integrerat växtskydd kommer att medföra merkostnader för företagen, i form av att grödorna måste följas mer noggrant samt till följd av ökad dokumentation och kunskapsinhämtning. Samtidigt finns möjligheten att öka intäkterna eller minska kostnaderna som en följd av bättre behovsanpassad användning av växtskyddsmedel. Hur stora konsekvenserna kommer att bli varierar mellan företag. 11. Andra aspekter för företag Dokumentation upplevs av många företagare som betungande. Det krav på dokumentation som ställs är avsett att inte medföra en stor ökning av den administrativa bördan och beräknas inte göra det, men det är ändå oundvikligt med en viss ökning. 12. Särskilda hänsyn till små företag För små företag tar det förhållandevis längre tid att sätta sig in i regelverket, vilket gör att det kan bli dyrare för dem. Krav på att använda viss typ av teknisk utrustning gör att det behövs tillgång till en viss areal, vilket är svårt för små företag. 13. Kontaktperson Kontaktperson för frågor kring remissen och föreslagna bestämmelser är Agneta Sundgren, tfn , agneta.sundgren@jordbruksverket.se