BSK nätblad. Medlemstidning på WEB:en för BÅTSÄLLSKAPET KARLSLUND Årgång Nr 1

Transkript

1 BSK nätblad B S K Medlemstidning på WEB:en för BÅTSÄLLSKAPET KARLSLUND Årgång Nr 1 Ordförandeordet 2 Strömförsörjning ombord 3 Kanske något att tänka på 4-5 Klubbsidan 6

2 Ordförande har ordet STYRELSEN Ordförande: Nisse Bengtsson Vice ordförande: Bertil Lundin, Kassör: Ingvar Göransson, Sekreterare: Lars-Åke Johansson, Ledamot: Gösta Eriksson, Suppleant: Mikael Persson, Jon Ol-Mårs, Håkan Nilsson Katinka Öberg Revisor: Lennart Herrmann, Anna Gregorson, Valberedning: Åke Björkman, Ansvarig utgivare: Nisse Bengtsson Redaktion Anja Perotie Det har varit en fi n vinter för alla skridsko- och skidåkare. Härom natten var det -17 C kallt så våren dröjer även om solen har börjat värma. Men det är ju snart mitten av mars och nära till att starta vårrustningen av båten. Det ligger fortfarande mycket snö ute på marinan och isen är fortfarande tjock. Man har börjat bryta isen för att kunna byta den betongbrygga som är planerat. BSK har startat de planerade företagsbesöken så våra medlemmar ska kunna utveckla sina kunskaper. Det första besöket är den 4 april hos Arne Olsén som kommer att hålla föredrag om hantering av båtplasten. Vi planerar också besök på ett företag för tillverkning av segel och skötsel av en dieselmotor. Styrelsen diskuterar även kommande förbud mot toatömning i havet som ska träda i kraft Vår medlem Ulf Jansson vill ha en Karlslunds marina dag då vi bjuder in Transportstyrelsen för information. Vi bjuder även in t ex Båtaccenten som kan berätta vad det kan kosta mm. Frågan är om kommunerna hinner ordna med platser och organisation som behövs till 2015? Vi är i behov av en uppdatering gällande era e-postadresser. Skicka ett mail till oss så kan vi lägga in rätt adress i registret. Den 13 april har vi fl agghissning med lite mat efteråt. Gå gärna in på hemsidan och anmäl er. För övrigt hoppas vi på en solig och fi n vår så man kan njuta av båtfejande Och till sist Må era fi enders skägg växa inåt och kväva dem! Hälsningar Nisse Utgivningsplan för BSK-nätblad 2013 Tidning nr läser du nu Tidning nr före midsommar Tidning nr före kräfftskivan Tidning nr i början av december Materialet skickas till nisse@bengtssonbygg.se 2013 Nr 1 sid 2

3 Strömförsörjning ombord Av Lars-Åke Johansson Strömförsörjning ombord är ett kapitel för sig och jag tänkte dela med mig lite av mina egna erfarenheter samt kanske få till en dialog i ämnet. Familjen är nu inne på sin tredje segelbåt. Den första (Albin Cumulus) köpte vi i januari Nybliven båtägare för första gången och det dröjde inte länge förrän jag drabbades av vad jag har förstått ett vanligt problem, BAT- TERINA tar slut alldeles för fort. Båtens batterier består av ett servicebatteri och ett startbatteri av typen vanligt fritidsbatteri på 75 Ah styck, vilka torde ha en livslängd av ca 5-7 år om de sköts om på ett någorlunda bra sätt. Ingenjör som jag är så får man ta tag i problemet och ta reda på vad det är som gäller. Relativt snabbt kommer jag fram till att båda batterierna inte får tillräckligt med laddning från generatorn eftersom vi går ganska lite för motor och någon batteriladdare har föregående ägare inte investerat i. Internet var en stor tillgång redan då. Via nätet hittar jag mycket bra information om hur en laddare skall fungera för att förlänga livslängden på batterierna samt hur man skall sköta om batterierna. Införskaffar en kombinerad landströmscentral med laddare som har fl erstegskarakteristik på laddningen. Tyvärr visar det sig att det ena batteriet var utom räddning och kompletterar med två nya servicebatterier på vardera 75 Ah á 18 kg. Vi seglar sedan i fyra år och har el till både kyl, belysning och värmare, även om man för snåla lite. Åren går och familjen växer ur vår kära Cumulus. Letar efter en större båt och min kära hustru faller för en Linjett 32:a. Vid kontroll av strömförsörjningen visar det sig att det fi nns två servicebatterier och ett startbatteri. Start och servicebatterierna är separerade via en manuell brytare (0-1-2-alla). Batterierna är alla av typen fritidsbatterier på 75 Ah vardera (18 kg). Dessutom fi nns det en speciell regulator på generatorn som säkerställer att generatorn laddar batterierna med i princip samma karakteristik som batteriladdaren, vilket innebär att den utnyttjar generatorns kapacitet mycket effektivare. Arrangemanget fungerar utmärkt, men efter något år upptäcker jag att batterierna åldras och tappar i kapacitet. Konsulterar Internet igen och kommer fram till att det fi nns andra typer av batterier som lämpar sig bättre som servicebatterier, nämligen GEL batterier. Energi ombord kan man ju inte ha för lite av, så jag mäter upp batterilådan ordentligt för att optimera antalet amperetimmar som jag kan få plats med. Slutresultatet blir 3 st GEL batterier på vardera 84 Ah och startbatteriet fl yttat till en annan plats. Samtidigt gör jag om batterianslutningarna och satsar på ordentliga dimensioner på kablarna samt pressade anslutningar. Hittar en hel del inspiration på hur allt skall kopplas och följer fi losofi n att det bara skall fi nnas en anslutning per anslutningspunkt, dvs jag investerar i ordentliga terminalanslutningar, samt en huvudsäkring för servicebatterierna och en huvudsäkring till startbatteriet. Funderar vidare på hur jag skall separera servicebatterierna från startbatteriet som fortfarande är det gamla startbatteriet och kommer fram till att jag gärna ser en automatisk lösning på detta problem för att undvika att man glömmer ställa om huvudströmbrytaren. Det är inte bra att låta startbatteriet vara ihopkopplat med servicebatterierna eftersom olika batterityper kan innebära att det ena batteriet förstör det andra, eller att man drar ur strömmen ur alla batterier och inte har någon ström kvar när motorn skall startas. Hittar för ändamålet en perfekt lösning i form av en laddningsfördelare som arbetar elektroniskt. Arrangemanget fungerar ypperligt och jag märker ingen kapacitetsförsämring på batterierna och energin räcker till för både kylbox, värmare, lampor, fl er navigationsinstrument och en bärbar dator, vilken används bla som kartplotter. GEL batterierna väger 27 kg styck och är betydligt tyngre än motsvarande fritidsbatterier. Laddningsfördelare, kablage inklusive terminaler samt GEL batterierna var en dryg investering, men värt varenda krona. Tiden går och tre år senare har vi vuxit ur vår Linjett 32a. Hösten 2008 byter vi till en Linjett 35a. En av de första sakerna som jag inspekterar är batterierna och kan konstatera att det är fyra st GEL batterier, tre st som servicebatterier samt ett startbatteri. Elektronisk laddningsfördelare fi nns, men tyvärr är batterierna bara på 60 Ah styck och elinstallationen skulle man kunna göra annorlunda. Affären går i hamn. Vi får sålt vår Linjett 32a i augusti och kan segla hem med vår Linjett 35a en helg i mitten av september. Upptagning sker helgen efter och det blir en lång väntan på att våren skall komma. Under vintern upptäcker jag att två av batterierna tappar laddning och det visar sig att de på något sätt har blivit förstörda. Det gör inte så mycket eftersom kapaciteten var för liten och jag börjar om med att söka efter batterier som ger mest kapacitet i det utrymme som jag har i batterilådan. Det visar sig att jag denna gång får in tre stycken GEL batterier på 100 Ah styck á 33 kg och totalvikten blir därmed 99 kg. Införskaffar dessutom ett 82 Ah AGM batteri som startbatteri (27 kg), 2013 Nr 1 sid 3

4 vilken placeras i ett separat utrymme. Kablar i rätt dimension med pressade kabelskor och ordentliga terminaler för anslutning, samt en huvudsäkring per batteribank. Följer samma devis som innan och har bara en kabel per anslutningspunkt. Dyrt igen, men det blir bra. Jag är mycket nöjd med arrangemanget som fungerar bra, men har funderingar på att komplettera med solfångare, utrustning för att mäta förbrukning och laddstatus på batterierna. Dessutom märker jag en klar skillnad på laddningen av batterierna eftersom jag har en standard regulator på Hitachi generatorn som förvisso är på 100 A, men ger trots det inte så hög laddström som den yttre regulator gjorde på förra båten med endast 35 A generator (om jag kommer ihåg rätt storlek på generatorn). Utvecklingen på batterisidan är intressant Båt nr Totalt Ah Total vikt Ah per kg Synpunkter och kommentarer mottages tacksamt och jag skall försöka återkomma i ett senare nummer av BSK bladet med ytterligare detaljer om hur jag har tänkt när jag har gjort mina val, samt funderingar på hur man bäst kopplar in flera batterier i båten. Kanske något att tänka på! Av Gösta och Gitta Vid fyra tillfällen under senaste åren har jag råkat ut för eller bevittnat några händelser som jag vill förmedla och förhoppningsvis röna till eftertanke. 1. Jag befinner mig på Kungsängens Varv på Värmdö,där vi då hade vår sommarplats. Jag skall bunkra båten får segling hem till vinterplatsen på Slagsta Marina. Jag hade mekat hemma och tillverkat en ny fin lucka till motorinstrumentbrädan som jag tänkt göra i flera år. Den var gjord i plexi med rostfria gångjärn. Jag hade också med mig sprillans nya täcken och lakan så att vi riktigt skulle kunna njuta av denna seglats i några dagar, allt förpackat i en stor Ikeakasse. Vädret var strålande men det blåste 17m/s. Det hade jag varit ombord och kollat. Dessutom var jag också väldigt väl klädd med en stor ylletröja, jeans och vindunderställ. Vinden låg på från bryggan vilket gjorde att det var tungt att dra in båten för att äntra och den for fort ut igen. Men skam den som ger sig. Här gäller det att vara snabb om man skall få ombord bagen, så med ena handen drar jag in båten och har bagen i den andra och kliver ombord framför pulpiten. Här står jag och tappar balansen när båten går ut och får stopp i förtöjningen. Jag går sakta i drickat, fortfarande med bagen i ena handen. Vattentemperaturen var acceptabel så jag led inte speciellt. Jag började nu fundera vad jag skulle ta mig till. Jag hade en stolpe till bryggan inom räckhåll som högt upp var strävad med en diagonal bräda som jag nådde med nöd och näppe. Här blev jag hängande. Bagen fick jag släppa som jag betraktade när den sakta gick till botten. Synd på allt jobb med luckan, tänkte jag. Nu började jag tänka på vad jag skulle ta mig till. Jag upptäckte att någon stege fanns det överhuvudtaget inte på bryggan, så där var det omöjligt att ta sig upp. Jag började här inse allvaret i situationen och insåg att hjälp behövdes. Jag började skrika men insåg snabbt att ingen skulle höra mig i den starka vinden och jag var dessutom helt ensam på bryggan. Jag kom då på att jag sett från båten att grannen hade sin badstege nere, så jag tog ett beslut att försöka simma ut till hans akter. Jag kände nu hur tung jag blivit av alla blöta kläder och att det var omöjligt att ta sig ur dem. Tänkte nu att det var ju inte mer en 11 m att simma och jag kunde ju vila på mitten genom att hänga i en av mina fendrar. Sagt och gjort, jag börjar simma. Det var verkligen ett företag. Jag var så tung så jag simmade stående vertikalt. När jag kom fram till fendern fann jag till min förfäran att dit nådde man inte från vattenytan. Med de sista krafterna och med vattnet över munnen nådde jag till sist badstegen. Här tyckte jag att jag kunde andas ut men upptäckte snabbt att det var nästan omöjligt att orka häva sig upp Nr 1 sid 4

5 Jag började faktisk tro att jag skulle sluta mina dagar här. Man säger ju att i detta läge passerar livet i revy och det hände just. Jag tänkte jag måste göra ett försök till och lyckades till slut med de absolut sista krafterna och med en bristning i axeln komma upp på akterspegeln. Här blev jag liggande en god stund men kom upp och kunde klä av mig i grannes sittbrunn. Gott om ombyte hade jag ombord hos mig och kunde så sakteliga hämta mig och ringa Gittan. 2. Jag ligger i Slagsta och mekar med båten inför upptagningen. Byter olja tror jag. Jag hör liv från bryggan och ser några väl förfriskade personer bestående av 2 späda kvinnor, en späd man och en stor muskelbyggare. De hade verkligen kul, kom från restaurangen och hade väl fått i sig en och annan ordentlig öl. När de skulle gå ombord på sin fina träbåt från fyrtiotalet så gick muskelbyggaren i drickat. Det blev oro i lägret och en av kvinnorna trippade in till land och hämtade en frälsarkrans som hänger där och trippade tillbaka. Jag höll ett öga på dem där de slet med muskelbyggaren som gormade och ville inte ha någon hjälp. Tillslut förstod jag att detta inte skulle sluta väl och rusade ut för att bistå. Jag kände igen blicken i byggarens ögon ifrån min tidigare erfarenhet. Vi lyckades dock till slut få upp honom på y-bommens plan där han blev liggande under en lång stund. Jag tror att det var väldigt nära att han hade drunknat om de varit ensamma med honom. Efter ett tag kvicknade han till och han och en av damerna gick in till land. Det andra paret stack, hör och häpna, ut till sjöss. 3. Åter på Slagsta Marina en höst med båten på land. Plötsligt kommer ambulans och polis med flertalet bilar med sirener och blåljus farande. Vi får veta att en av våra båtgrannar, som ännu ej tagit upp, har hamnat i vattnet och ej kunnat ta sig upp, iklädd overall och ytterkläder. Inga stegar i närheten här heller. Mannen var vid liv när han kom ur vattnet men avled strax efter räddningen. 4. Vi har varit ute och seglat med barn och barnbarn. Vi kommer just i hamn i Karlslund och barnbarnen skall hämta en kärra. De kommer springande tillbaka och säger att polisen stoppat dem från att gå iland. Vi följer med och får höra att en person har hittats drunknad strax innan vi kommer i land. Det visar sig att han har ramlat i vattnet vid tilläggningen och ej kunnat ta sig upp och omkommit. Dessa situationer har vi pratat om mycket! Hamnar man i vattnet är det oftast mycket svårt att ta sig upp. Det är långt till uppstigningsstegar, om de ens finns, och man har ofta på sig mycket kläder. När vi pratat kom Nisse på att man kunde ju sätta en tamp på badstegen som når till vattenytan och att man med hjälp av denna kan fälla stegen. Det skulle vara en enkel livförsäkring och anbefallas härmed. Vad tycks? 2013 Nr 1 sid 5

6 KLUBBSIDA Båtsällskapet Karlslund är båtklubben för dig med båt vid Karlslunds Marina. Men klubben är givetvis även öppen för andra båt- och sjölivsintresserade! Du kan läsa vår klubbtidning på vår hemsida. 04 April: Besök hos Arne Olsén BSK - Profilprodukter Du har säkert sett många båtägare med vimplar och märken på kläder. Vi i vår klubb satsar också på vimpel/dekal för båten och broderat klubbmärke för tröjor/jackor. Kan beställas genom vår hemsida bs-karlslund.se eller hos Nisse nisse@bengtssonbygg.se Klubbvimpel...120:00 Dekal, självhäftande...10:00 Se Hemsidan eller Facebook Hjärtligt välkomna till BSK Flagghissning på marinan vid säsong start april Vi börjar sammankomsten med lite information och fortsätter med sedvanlig flagghissning vid bryggan! Vi startar kl. 15 lördagen den 13 april vid Hamnkontoret. Ca: 17:00 dukar vi fram maten. För 75:-, som tidigare år, får vi förrätt, varmrätt och kaffe/efterrätt, ett glas vin eller öl och en snaps. Möjlighet att köpa öl/vin till självkostnadspris (kontant) kommer att finnas. Varmt välkomna Er bindande anmälan behöver vi senast den 6 april. E-Posta till Nisse: nisse@bengtssonbygg.se Tröjmärke 7 cm, broderat...40:00 21 juli: Midsommar på Bodskär. Information kommer på Hemsidan och Facebook Augusti: Kräftskiva. Datum är ännu ej bestämt. Håll utkik efter information på Facebook och Hemsidan 19 oktober: BSK 40 år 2013 och det skall vi fi ra. Information kommer på Hemsidan och Facebook Håll utkik på BSK hemsida och Facebook Anmälan via Facebook eller via e-post till info@bs-karlslund.se Varmt Välkomna på alla våra evenemang. Styrelsen