Timkostnadsnormen och frågor för framtiden
|
|
- Amanda Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Justitieminister Beatrice Ask Justitiedepartementet STOCKHOLM Stockholm den 5 mars 2008 Timkostnadsnormen och frågor för framtiden Advokatsamfundet kan konstatera att tillväxten av advokater inom humanjuridikens område ar i stort sett obefintlig. Detta väcker en rad frågor av övergripande natur for framtiden. Sveriges advokatsamfund har sedan den nuvarande timkostnadsnormen infördes tillskrivit regeringen och Justitiedepartementet vid en mängd olika tillfällen och riktat kritik mot normen. Justitieminister Beatrice Ask har med hänvisning till dessa skrivelser framfört önskemål om att Advokatsamfundet skall utveckla de frågor som rör tendenserna och förutsättningarna för tillväxten av advokater inom humanjuridikens område. Inledningsvis under punkten l önskar Advokatsamfundet ännu en gång ge en bakgrund till samfundets åsikter om timkostnadsnormen. De av justitieministern efterfrågade uppgifterna behandlas under punkten 2. Advokatsamfundets slutsatser sammanfattas underpunkten 3. Laboratoriegalan 4, Box 27321, STOCKHOLM, tfn fax , info@advokatsamfundel.se
2 SVERIGES ADVOKATSAMFUND 1. Den nuvarande timkostnadsnormen 1.1 Grunderna för beräkningen Det kan konstateras att timkostnadsnormen utgår från att en advokat arbetar l 600 timmar per år och att advokaten kan debitera 72,5 procent av denna tid. Detta innebär att en advokats årliga omsättning baserad på timkostnadsnormen för 2008 uppgår till totalt l kr exklusive moms. Av timkostnadsnormen avser 39 procent lönekostnader for jurister. Detta medför en årsinkomst på kr, vilket motsvarar en månadslön på kr. Advokatsamfundet anser att det utrymme som kan avsättas till lön för de advokater som är verksamma inom timkostnadsnormens område i vart fall måste motsvara vad andra likvärdiga aktörer i rättsprocessen tjänar. Med den nuvarande beräkningsmodellen måste underlaget höjas med cirka 20 procent for att nå upp till lägsta rådmanslön. Under flera år har Advokatsamfundet genomfört Temo-undersökningar om advokatkåren och dess verksamhet. Även Domstolsverket har genomfört en uppföljning av metoden för beräkning av timkostnadsnorm (DV-rapport 2006:1). Resultaten av de genomförda undersökningarna visar samstämmigt att beräkningen av timkostnadsnormen i flera avseenden vilar på felaktiga grunder. Av utredningarna framgår att timkostnadsnormen utgår från en lägre kostnadsnivå än de verkliga kostnader som resultaten av de genomförda undersökningarna påvisar. Resultaten av de genomförda undersökningarna visar även att medelvärdet för andelen debiterbar tid är cirka 65 procent i stället för de 72,5 procent som normen utgår ifrån. Sammantaget medför enbart dessa felaktigheter att den nuvarande timkostnadsnormen ar i vart fall 300 kronor lägre än vad den borde vara.
3 Om timkostnadsnormen omräknas med en debiterbar tid om 65 procent motsvarar detta en månadslön på kr. Detta innebär att löneskillnaden i förhållande till andra aktörer i rättsprocessen i praktiken således är ännu större än vad som ovan redovisats. Revisionstidpunkten för löneavtalet inom domstolsväsendet är den l oktober. Beräkningen avseende lönekostnaden i timkostnadsnormen utgår däremot från augusti månad varje år. Beräkningssättet innebär således en konstant eftersläpning för timkostnadsnormen på tio månader. Till detta kommer att regeringen vid fastställandet av timkostnadsnormen 2008 har beaktat kostnadsutvecklingen for de tre senaste åren. Detta har inneburit att höjningen av timkostnadsnormen blev lägre än vad den annars skulle ha blivit. Advokatsamfundet anser inte att det är rimligt att de advokater som är verksamma inom timkostnadsnormens område skall behöva stå tillbaka på sätt som de olika revisionstidpunkterna avseende löneavtalen medför. Att regeringen dessutom valt att beakta kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren vid beräkningen av timkostnadsnormen medför att advokaterna far stå tillbaka i ännu högre utsträckning. Oaktat att rättshjälpen är subsidiär till rättsskyddet och att staten enbart finansierar en mindre del av advokatkårens omsättning sätter timkostnadsnormen ändå nivån på advokatens arvode i de fall som rättsskyddet tas i anspråk. Detta gäller även för en stor del av övriga ärenden inom humanjuridiken. De felaktiga förutsättningar som timkostnadsnormen bygger på far således mycket stora konsekvenser för advokatkåren. Ett sådant problem ar att återväxten bland de advokater och biträdande jurister som arbetar inom humanjuridikens område är i det närmaste obefintlig.
4 1.2 Struktur och verksamhet Metoden som Domstolsverket använder vid fastställandet av timkostnadsnormen utgår alltjämt från de allmänna advokatbyråernas kostnadsläge 1999, vilket omräknas med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån. De allmänna advokatbyråernas verksamhet skiljde sig dock i väsentliga hänseenden från övriga advokaters förutsättningar för sin verksamhet. De på allmänna advokatbyråer anställda advokaterna bar ej ansvaret för de med fri näringsverksamhet förbundna riskerna. Advokaten på allmän advokatbyrå tog ej någon personlig risk i verksamheten, utan hade bara förmån av ökade intäkter i form av andel i resultatet. Advokaten var anställd av en myndighet, advokatbyrån erhöll bistånd från Domstolsverket med bokslutsarbete, löneadministration, utbildning och arkivarbete m.m. Advokater anställda på allmänna advokatbyråer erhöll dessutom lön under utbildning. De mest påtagliga skillnaderna är att de advokater som nu är verksamma inom timkostnadsnormens område driver näringsverksamhet med allt vad det innebär av bl. a. ekonomiskt risktagande. Advokatens oberoende innebär att advokaten är utestängd ifrån den trygghet som det innebär att vara anställd i statlig verksamhet. Advokaten är inte som domaren oavsättlig. Han saknar den anställningstrygghet som offentliganställda åtnjuter. Advokatens verksamhet är sårbar även i den meningen att advokaten ej åtnjuter den sociala skyddslagstiftning som anställda i vanlig mening gör. Vid sjukdom är exempelvis inte bara inkomstförlusten en realitet, utan likväl kostnadsansvaret och till yttermera visso bortfallet av klienter. Advokatverksamheten riskerar också kundförluster. Av kårens samlade kundforluster är cirka 38 procent att hänföra till familjerättsliga uppdrag. Advokaten är dessutom arbetsgivare och avsätter betydande tid till driften av sin rörelse. Vidare skall advokaten investera i bl.a. utbildning för sig och sin personal. Kompetenshöjning och utbildning är för advokaten i allmänhet såväl en kostnad som en intäktsförlust.
5 Sammantaget innebär detta att verksamheten som bedrevs vid de allmänna advokatbyråerna inte utgör någon lämplig jämförelse med den verksamhet som advokater verksamma inom timkostnadsnormens område bedriver. Detta oaktat att de subventionerade kostnaderna har återförts vid beräkningen. Det kan särskilt anmärkas att Domstolsverkets modell for ersättningsberäkningen dessutom utgår från kostnadsutvecklingen inom staten. Denna är inte representativ for kostnadsutvecklingen inom den privata sektorn. Om timkostnadsnormen skall bibehållas anser Advokatsamfundet att modellen måste omarbetas. De faktorer som därefter skall ligga till grund for omräkningen måste hämtas ur statistik som svarar mot en för ad vokal verksamhet jämförbar kostnadsutveckling. 1.3 Försöksverksamhet utan taxa Den kritik som Advokatsamfundet har riktat mot timkostnadsnormen vinner också stöd av den försöksverksamhet utan taxor som genomfördes Av slutrapporten från försöksverksamheten framgår bl.a. att beviljad ersättning avsevärt översteg de belopp som skulle ha utgått om taxan hade varit tillämplig. I 82 procent av fallen yrkade de offentliga försvararna ersättning med ett belopp som översteg taxan. Motsvarande siffra för målsägandebiträdena var 83 procent. En viktig omständighet att beakta i detta sammanhang var att domstolarna i 94 respektive 93 procent av fallen tillerkände de offentliga försvararna och målsägandebiträdena den begärda ersättningen. Advokatsamfundets anser att resultatet av försöksverksamheten på ett mycket tydligt sätt visar att det nuvarande systemet med taxor, som bygger på timkostnadsnormen, inte fungerar.
6 f SVERIGES ADVOKATSAMFUND 2. Frågor för framtiden 2.7 Det fria advokatvalet Principen om det fria advokatvalet framhölls redan av processlagberedningen, som uttalade att det är av vikt att den misstänkte far någon som han hyser förtroende for till försvarare. Vidare påtalades att om den misstänkte har föreslagit någon skall avvikelse från förslaget inte ske om inte särskilda omständigheter föranleder detta. En obefintlig återväxt inom den del av advokatkåren som är beredda att företräda enskilda riskerar på sikt att urholka denna grundläggande och fundamentala princip om det fria advokatvalet som finns i vårt rättssamhälle. 2.2 Återväxt Nettotillväxten inom advokatkåren 2007 var mycket låg. Totalt ökade kåren enbart med 29 ledamöter. Åldersstrukturen inom advokatkåren visar dessutom på en hög medelålder, vilket inom kort torde medföra ett stort antal pensionsavgångar (bilaga 1-2). Ett omfattande behov av nyrekrytering till advokatkåren föreligger således. Antalet biträdande jurister har ökat kraftigt under de senaste tio åren (bilaga 3-14). Under senare år har tillväxten av biträdande jurister nästintill uteslutande ägt rum på de affärsjuridiska byråerna i Stockholm och till viss del även i Göteborg och Malmö (bilaga 15). Totalt arbetar i dag l 557 biträdande jurister på advokatbyråerna. Av dessa arbetar l 127 på de 50 största byråerna som alla, med något undantag, är renodlade affärsjuridiska byråer (bilaga 16). De 20 största advokatbyråerna, som alla sysslar med affärsjuridik, sysselsätter 60 procent av de biträdande juristerna (bilaga 17). På enbart de
7 tre största affärsjuridiska byråerna arbetar 31 procent av de biträdande juristerna (bilaga J8). Under de senaste tio åren har tillväxten av biträdande juristerna på de två största affärsjuridiska byråerna varit 500 procent. Inom humanjuridikens område är återväxten bland de biträdande juristerna däremot i stort sett obefintlig. Inför den förestående generationsväxlingen är detta naturligtvis ett mycket stort problem. De villkor som i dag gäller för de advokater som är verksamma inom timkostnadsnormens område gör det omöjligt för de allra flesta advokater att anställa biträdande jurister. Detta har till följd att återväxten inom humanjuridiken, med några enstaka undantag, har uteblivit. Resultatet av de av Advokatsamfundet genomförda Temo-undersökningarna visar också att andelen advokater som uppger att de huvudsakligen är verksamma inom humanjuridikens område har minskat för varje genomförd undersökning. Under 1999 var det exempelvis 42 procent av advokaterna som uppgav att brottmål var deras huvudsakliga inriktning. Motsvarande siffra för 2005 var endast 31 procent. Även andelen advokater som huvudsakligen arbetar med familjerätt har minskat från 38 procent till 22 procent under samma tid. Detta medför att det inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att saknas erforderligt antal advokater som är beredda att åta sig uppdrag att företräda enskilda. I vissa städer är denna brist redan ett faktum. Det är därför mer än hög tid för regeringen att ställa sig frågan om detta kan accepteras. 2.3 Jämställdhet Återväxten inom humanjuridiken är dessutom en jämställdhetsfråga, då många av de advokater och biträdande jurister som är verksamma inom timkostnadsnormens område är kvinnor. Exempelvis är 57 procent av dem som är verksamma inom familjerättens område kvinnor.
8 Av hela advokatkårens ledamöter är cirka 21 procent kvinnor. I åldersgruppen år är dock andelen kvinnor hela 47 procent. Detta kan jämföras med övriga åldersgrupper, där fördelningen ser helt annorlunda ut. Enbart 22 procent av kvinnorna är delägare eller driver egen verksamhet. Av de biträdande juristerna är cirka 51 procent kvinnor. Antalet utexaminerade kvinnliga jurister överstiger 50 procent. Utvecklingen går mycket långsamt och det är först i de lägsta åldersgrupperna som det finns en ökad andel kvinnor i advokatkåren, oaktat att såväl andelen kvinnor på universitetet, som andelen kvinnliga biträdande jurister har ökat betydligt. 2.4 Access to justice Rättssäkerhet kräver finansiering. Statsfinansiella tillkortakommanden innebär begränsningar i den enskildes rättssäkerhet. Advokatbyråerna omsatte kr 2006 (bilaga 19). Några siffror för 2007 finns ännu inte fastställda. Med hänvisning till konjunkturläget under 2007 finns det dock anledning att tro att omsättningen har Ökat betydligt. Detta kan jämföras med kostnaderna på rättshjälpsanslaget, som 2007 uppgick till totalt l kr. Ytterst är frågan om vilken nivå timkostnadsnormen skall ligga på en kvalitetsfråga och en fråga om access to justice. Med beaktande av den nästintill obefintliga tillväxten av advokater och biträdande jurister inom humanjuridikens område kommer det att inom en inte alltför avlägsen framtid att saknas advokater som är beredda att företräda enskilda. Den skattefmansierade ersättningen är jämförelsevis så låg att unga nyexaminerade juris kandidater väljer att istället arbeta med affärsjuridik.
9 Vad som måste anses betänkligt ur rättssäkerhetssynpunkt är att advokater dessutom riskerar att inte fa skälig ersättning for utfört arbete, som advokaten bedömt vara nödvändigt för att tillvarata klientens rätt. Ett exempel på en sådan konsekvens är att antalet advokater som väljer att åta sig endast privata försvar ökar. Vid dessa är advokaten inte berövad möjligheten att fullgöra sitt uppdrag nitiskt och med den omsorg som är nödvändig. Detta innebär att vi riskerar en utveckling där det är skillnad på möjligheterna att tillvarata sin rätt beroende av vem som blir misstänkt för ett brott. Advokatsamfundet vill framhålla vikten av att staten - såvida den Önskar värna om en fri och obunden advokatkår med hög etisk och professionell standard - skapar förutsättningar för att advokaterna ges möjlighet att verka inom humanjuridiken och inom ramen för denna verksamhet driva en lönsam rörelse. Frågan är således vad regeringen anser att rättssäkerheten far kosta. 2.5 Rätt till skälig ersättning för nedlagt arbete Meningen med införandet av de nya reglerna om förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk var inte att advokaterna skulle erhålla lägre ersättning för utfört arbete. Det kan dock ifrågasättas om detta inte har blivit fallet med hänvisning till det sätt på vilket Justitiekanslern har valt att utöva sin talerätt. Advokatsamfundet tillåter sig att undra hur det kan vara möjligt för JK, mot tingsrättens bedömning, att med trovärdighet kunna uttala sig om vad som i ett enskilt mål kan anses utgöra skälig ersättning till advokaten. Något som framstår som ännu mer förundrande är att JK. i stor utsträckning har fatt gehör för sin talan i hovrätterna. Frågan är hur det är möjligt för hovrätten att enbart på handlingarna kunna bedöma advokatens arbete bättre än
10 10 SVERIGES ADVOKATSAMFUND vad tingsrätten har gjort. Motsvarande förhållningssätt går inte att återfinna i de ärenden då advokaten överklagar tingsrättens beslut om ersättning. Hovrättens motivering i dessa fall uttalar ofta att hovrätten saknar möjlighet att på den av advokaten åberopade utredningen avvika från den bedömning som tingsrätten har gjort. Enligt Advokatsamfundets mening är det starkt betänkligt ur rättsäkerhetssynpunkt att advokater riskerar att inte får skälig ersättning for utfört arbete, som bedömts nödvändigt för att tillvarata klientens rätt. Ersättningen till advokaten måste enligt samfundets uppfattning täcka en aktiv insats från advokaten. Detta för att klienten skall kunna garanteras den rättssäkerhet som denne måste anses har rätt till i en rättsstat. 3. Advokatsamfundets slutsatser Advokatsamfundet anser inte att nuvarande system med timkostnadsnorm är tillfredsställande. Även med bortseende från timkostnadsnormens storlek finns anledning att ifrågasätta systemet som sådant. Den stelbenthet som kännetecknar tillämpningen av systemet är av ondo. Det innebär bl.a. att effektivitet och yrkesskicklighet inte premieras. Advokatsamfundet anser att ett så starkt tidsbundet arvoderingssystem som det nuvarande inte gagnar effektiviteten. Tillräcklig hänsyn tas inte till kunskap, komplexitet, resultat, tvisteföremålets värde och utgången i ärendet m.m. Ytterst är det klienten som drabbas. Ersättningsformen till advokater bör vara neutral i bemärkelsen att den ej har till syfte att subventionera undersysselsatta advokater. I dess nuvarande utformning utgör den emellertid istället ett redskap att underminera förutsättningarna att verka för de advokater som är sysselsatta med uppdrag utanför det affärsjuridiska fältet och då särskilt inom den traditionella humanjuridiken. Advokatsamfundet anser att den huvudsakliga principen för ersättning till advokater istället skall vara att arvodet skall bestämmas efter skälighet.
11 11 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Under alla omständigheter måste basen i timkostnadsnormen höjas. Vidare måste andelen debiterbar tid justeras till 65 procent. Den andel av timkostnadsnormen som avser lönekostnader för jurister måste också höjas så att den motsvarar i vart fall nivån för lägsta rådmanslön. Om staten önskar värna om en fri och obunden advokatkår måste förutsättningar skapas för att ge skickliga advokater möjlighet att verka inom humanjuridikens område och inom ramen för detta arbete fa skälig ersättning för nedlagt arbete. Ett system som tillgodoser rimliga krav på lönsamhet och som främjar ett effektivt arbetssätt måste skapas. En fri och obunden advokatkår som kan tillhandagå allmänheten med kompetent biträde i olika rättsliga angelägenheter är ett viktigt inslag i en rättsstat. För att trygga detta för framtiden krävs att regeringen nu omgående vidtar väsentliga förändringar. Med vänlig hälsning Anne Ramberg General sekreterare
Advokatsamfundets synpunkter på timkostnadsnormen
Stockholm den 3 februari 2006 Advokatsamfundets synpunkter på timkostnadsnormen Sveriges advokatsamfund far härmed avge synpunkter i anledning av regeringens uppdrag till Domstolsverket angående uppföljning
Läs merC:\Users\Ewa\Documents\Stift Rättsstatens Vänner\sem rättssäkerhetens kostnader \presentationer pp\maaria Billing
Är 538 kr/timme i lön en rimlig ersättning för exempelvis en erfaren försvarare? Varför ska timkostnadsnormens beräkning utgå från en statlig verksamhet som upphörde 1999? Varför ska advokaten vara klart
Läs merSveriges advokatsamfund. Sveriges advokatsamfund ADVOKAT 2003. Undersökning bland ledamöter i T-24047
ADVOKAT 2003 Undersökning bland ledamöter i Sveriges advokatsamfund BAKGRUND OCH SYFTE Sveriges advokatsamfund har givit Temo i uppdrag att genomföra en statistisk undersökning avseende advokatkåren. Detta
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merYttrande i mål Ö 137/2007 och Ö 139/2007
Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Stockholm den 14 maj 2007 Yttrande i mål Ö 137/2007 och Ö 139/2007 Högsta domstolen har förordnat att Sveriges advokatsamfund skall beredas tillfälle att avge
Läs merStockholm den 6 mars 2009 R-2009/0003. Till Justitiedepartementet. Ju2008/10605/DOM
R-2009/0003 Stockholm den 6 mars 2009 Till Justitiedepartementet Ju2008/10605/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2015 Ö 5072-14 KLAGANDE KE MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen
Läs merSVERIGES ADVOKATSAMFUND
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Stockholm den l september 2008 Yttrande i mål B 3009-087 Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd och forordnat att Sveriges advokatsamfund
Läs merDepartementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
Läs merTillämpning av faktureringsvillkor när rättsskydd beviljats. Erinran.
Tillämpning av faktureringsvillkor när rättsskydd beviljats. Erinran. Bakgrund X har anlitat advokaterna A och B som ombud i en tvist. Anmälan X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 11 juli
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring
Läs merSamfundet godtar övriga av utredningen framlagda förslag.
R 5343/1999 1999-09-08 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 maj 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över Advokatkommitténs betänkande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juli 2017 Ö 2202-16 KLAGANDE FZ MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2006 Ö 2437-04 KLAGANDE Överförmyndarnämnden i Härnösands kommun 871 80 Härnösand Ombud: Advokat NH MOTPART Staten genom
Läs merBirgit Johansson Justitiedepartementet STOCKHOLM. Bilagt översänds svar på enkäten angående EG-direktivet om personuppgifter.
Birgit Johansson 2001-03-30 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM R 7462/2001 Bilagt översänds svar på enkäten angående EG-direktivet om personuppgifter. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Elisabet Fura-Sandström
Läs mer-#i^ Timkostnadsnorm för år DOMSTOLSVERKET m^ä^é'-^-- ' m5-^2om- SVERIGES DOMSTOLAR i-yp9'^7:a0: v. P'ZJD^ZUUO-
DOMSTOLSVERKET m^ä^é'-^-- ' m5-^2om- SVERIGES DOMSTOLAR i-yp9'^7:a0: v. P'ZJD^ZUUO- INKOM' 2008-10-15 -#i^ Regeringen justitiedepartementet "103 33 Stockholm Timkostnadsnorm för år 2009 [ regeringsbeslut
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 oktober 2016 Ö 180-16 KLAGANDE ML SAKEN Inträde i Sveriges advokatsamfund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges advokatsamfunds styrelse,
Läs merAdvokatbyråer T Advokatsamfundet: Anne Ramberg, Ulrika Forsberg, Maria Billing Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum:
Advokatbyråer 2006 T-112389 Advokatsamfundet: Anne Ramberg, Ulrika Forsberg, Maria Billing Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum: 2006-06-26 Inledning Bakgrund Temo har på uppdrag av Advokatsamfundet
Läs merSvERIGEs ADVOKATSAMFUND
SvERIGEs ADVOKATSAMFUND Ändringar av Sveriges advokatsamfunds stadgar i anledning av inrättandet av Konsumenttvistnämnden Advokatsamfundet har som redovisats ovan fattat beslut om ändring av stadgarna.
Läs merErsättning 18,80 timmars arbete (exklusive mervärdesskatt) Utlägg besiktningsman (exklusive mervärdesskatt) Totalt (inklusive mervärdesskatt)
Konsumenttvistnämndens beslut Konsumenttvistnämnden sätter ned arvodet enligt följande. - Arvodet för arbete avseende tvisten mot S sätts ned med 18 823 kronor inklusive mervärdesskatt. - Arvodet för arbete
Läs merDV-RAPPORT 2006:1. Redovisning av ett regeringsuppdrag
Uppföljning av metoden för beräkning av timkostnadsnorm DV-RAPPORT 2006:1 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 560-2005 Tryckt på Jordbruksverket,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2016 Ö 904-16 KLAGANDE PL Ombud: Advokat JE SAKEN Uteslutning ur Sveriges advokatsamfund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges advokatsamfunds
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 juni 2017 Ö 3109-16 KLAGANDE HW Ombud: Advokat PL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till målsägandebiträde
Läs merSVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid
Läs merDen framtida rekryteringen av nämndemän
Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker
Läs merKommittédirektiv. En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden. Dir. 2013:12. Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013.
Kommittédirektiv En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden Dir. 2013:12 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska göra en samlad översyn
Läs merMer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden
Justitieutskottets betänkande Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken, lagen om
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs mer5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde, 27 första och andra styckena rättshjälpslagen (1996:1619)
HFD 2019 ref. 2 Ett av en underinstans meddelat positivt förhandsbesked om merkostnader för ett offentligt biträde som är ett distansbiträde gäller även under ett måls eller ärendes fortsatta handläggning
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2019 Ö 5945-18 PARTER Klagande 1. DW Ombud och offentlig försvarare: Advokat TM 2. Advokat TM Motpart Justitiekanslern Box 2308
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2006 Ö 4819-04 KLAGANDE SP Ombud: Advokat NR MOTPARTER 1. PE 2. UK 3. BO 4. RS 5. Domstolsverket SAKEN Tillstånd till prövning
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 maj 2016 KLAGANDE AA Zeijersborger & Co Södra Larmgatan 4 411 16 Göteborg MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merSVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren
SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar kommer att behandlas bl.a. följande ärende
Läs merAVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000: Dnr A 1/00
1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:3 2000-02-03 Dnr A 1/00 ÖVERKLAGAT BESLUT Stockholms tingsrätts, avd. 8, beslut 1999-12-15 i ärende Ä 16791-99, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Svenska Petroleum
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).
R-2016/0744 Stockholm den 29 juni 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/01870/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny
Läs mer27 första och andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 maj 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 30 För ett offentligt biträde som är ett s.k. distansbiträde men som saknar rätt till ersättning för merkostnader, ska ersättning för tidsspillan och utlägg bestämmas utifrån samma schablon
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 november 2015 Ö 3531-14 KLAGANDE ML MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 december 2018 T 4684-17 PARTER Klagande 1. Frånvarande minoritetsaktieägare i VLT AB (publ), 556032-9467 Adress hos den gode mannen
Läs merUr rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]
Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2013 Ö 203-12 KLAGANDE HA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat OH MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm
Läs merAvräkning vid anställningens upphörande
Avräkning vid anställningens upphörande Frågor och svar om avräkning vid byte av advokatbyrå Avräkning vid anställningens upphörande Ett vanligt problem i relationen mellan en biträdande jurist och dennes
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN
Läs merStockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3
R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 mars 2011 Ö 4945-09 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPARTER 1. T.A. 2. A.D. 3. B.N. Ombud för 1-3: Advokat L.O.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
DOM 2017-02-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5736-16 1 KLAGANDE MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå, migrationsdomstolens dom 2016-06-28
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt
Läs merVid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.
HFD 2013 ref 58 Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon. Lagrum: 4 kap. 5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan
Läs merAngående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter
Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens
Läs merAllmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013
Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013 ALLMÄNNA VILLKOR för Juristuppdrag hos RiVe Juridiska Byrå
Läs mermeddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm
REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merBeslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande
Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om redbarhet och lämplighet och besvarande av föreläggande. Prövning av fastighetsmäklarens redbarhet och lämplighet
Läs merUr rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]
Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861] 8 KAP. Om advokater. 1. För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som
Läs merRätt ersättning till rättsliga biträden
2012:5 Rätt ersättning till rättsliga biträden En översyn av beräkningsmodellen för timkostnadsnormen MISSIV DATUM DIARIENR 2012-03-15 2011/112-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-04-14 Ju2011/2954 Ju2011/6078
Läs merStockholm den [ ] januari 2017 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/09303/Å
ASF_MATTER_ID Stockholm den [ ] januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09303/Å Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över utkast till
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 mars 2019 Ö 1537-18 PARTER Klagande MK Ombud: Advokat ME Motpart TB Ombud: Jur.kand. FH-W SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt
Läs merFråga 1 Hur många advokater är verksamma inom den advokatbyrå du arbetar på? Jämförelse 2000 och 2003
Fråga Hur många advokater är verksamma inom den advokatbyrå du arbetar på? Jämförelse och Antal anställda / Ej svar - -9 7 5 + 9 7 5 6 7 8 9 Medelvärde : - antal män:6 - antal kvinnor: T-7 Sveriges advokatsamfund
Läs merAdvokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:
R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om grupprättegång; Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Grupptalan 1 Med grupptalan
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2014 Ö 5505-13 KLAGANDE LW MOTPART Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg SAKEN Arvode till konkursförvaltare ÖVERKLAGAT
Läs merADVOKATSAMFUNDET ADVOKATBYRÅER
ADVOKATSAMFUNDET ADVOKATBYRÅER Kund: Advokatsamfundet Kontakt: Maria Billing Datum: 11 juni, 2012 Per Fernström Tel: 0739 40 39 19 Per.fernstrom@novus.se Inledning Novus har på uppdrag av Advokatsamfundet
Läs merVad är rättshjälp? Innehåll
Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få
Läs merBESLUT. Ombud och offentligt biträde: MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 BESLUT Meddelat i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr UM 6869-08 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,
Läs merVI VET VAD SOM KRÄVS. VILLKOR
VI VET VAD SOM KRÄVS. VILLKOR rättsskyddsförsäkring på båtägarens sida sedan 1938. Villkor Rättsskyddsförsäkring Sverige 2015-04-01 1 Bästa försäkringstagare! I Alandias båtförsäkring ingår även rättsskydd.
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM
Läs mergrundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 24 mars 2017 T 484-16 KLAGANDE MM Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Jur.kand. TM MOTPART BA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:
Läs merEn utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater
Justitieutskottets betänkande En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om en utvidgad möjlighet till uteslutning av
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juli 2006 Ö 2074-04 KLAGANDE KS Ombud: Advokat BF MOTPART Domstolsverket 551 81 Jönköping SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 december 2016 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB Frösunda Omsorg AB Box 1021 212 10 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/09 Mål nr A 47/09
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/09 Mål nr A 47/09 Sammanfattning En tingsnotarie som har dömts till villkorlig dom och dagsböter för en misshandel som begåtts ett knappt år före anställningen har avskedats.
Läs merALLMÄNNA VILLKOR. 1. Våra tjänster
ALLMÄNNA VILLKOR Följande villkor gäller för alla uppdrag och tjänster som utförs av Creo Advokater AB, org. nr.556725-0344, (Creo) för våra klienter, om inte annat följer av lag eller särskild skriftlig
Läs merANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP
1 (5) ANSÖKAN OM RÄTTSHJÄLP Siffrorna i hänvisar till olika avsnitt i informationen på s. 4-5. Personuppgifter som lämnas i denna ansökan registreras av Rättshjälpsmyndigheten och domstolar i respektive
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2017 Ö 3395-16 KLAGANDE BK MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 T 1329-14 KLAGANDE 1. CJ 2. IJ Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen för 1 och 2: Advokat NL MOTPART Polismyndigheten (tidigare
Läs merKommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012
Kommittédirektiv Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet Dir. 2012:17 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur Migrationsverkets
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN
Läs merAnsökan om upphandlingsskadeavgift
2018-08-30 Dnr 482/2018 1 (6) Förvaltningsrätten i Malmö Box 4522 203 20 Malmö Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 juli 2018 Ö 5166-17 PARTER Klagande Svenska Semesterhem AB, 556645-4129 Wismarsvägen 1 393 56 Kalmar Ombud: Advokat BS Motpart Tallborgen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2007 Ö 4919-04 KLAGANDE 1. LH 2. ÅK MOTPART Domstolsverket 551 81 Jönköping SAKEN Ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen
Läs mermeddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, beslut den 14 februari 2001 i mål Ö
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö 1006-01 KLAGANDE L.B., Box 1703, 111 87 STOCKHOLM MOTPART Riksskatteverket, 171 94 SOLNA SAKEN Arvode till konkursförvaltare
Läs merR 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet
R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd
Läs merStockholm den 22 augusti 2018
R-2018/0998 Stockholm den 22 augusti 2018 Till Finansdepartementet Fi2018/02158/B Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 maj 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Tillsyn över
Läs merRedovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria
Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008
Läs mer4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.
Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.
Läs merDomstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.
Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen
Läs mer