Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling"

Transkript

1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: SSMFS 2008:17 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer

2

3 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer; 1 SSMFS 2008:17 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den 19 december Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver 2 följande med stöd av 20 a och 21 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller åtgärder som krävs för att upprätthålla och utveckla säkerheten i konstruktionen och utförandet av kärnkraftsreaktorer i syfte att, så långt det är rimligt med beaktande av bästa möjliga teknik, förebygga radiologiska olyckor. Föreskrifterna omfattar bestämmelser om tekniska och administrativa åtgärder. Föreskrifterna kompletterar, för tillämpning på kärnkraftsreaktorer, vad som sägs om konstruktion och utförande samt säkerhetsanalys i 2, 3 och 4 kap. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 2 Med kärnkraftsreaktor avses i dessa föreskrifter detsamma som anges i 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Med barriär, djupförsvar, radiologisk olycka och säkerhetsfunktion avses i dessa föreskrifter detsamma som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. I dessa föreskrifter används följande termer med nedan angivna betydelser diversifiering: två eller flera alternativa system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift men på principiellt olika sätt eller genom att ha olika egenskaper, 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd har tidigare kungjorts i Statens kärnkraftinspektions författningssamling (SKIFS 2004:2). 2 Anmälan av 17 har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder (EGT L 204, , s.37, Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 398L0048). 1

4 2 enkelfel: fel med gemensam orsak: funktionell separation: fysisk separation: händelseklass: ett fel som innebär att en komponent inte kan fullgöra sin avsedda säkerhetsuppgift, samt eventuella följdfel som då uppstår, fel som samtidigt uppträder i två eller flera system eller komponenter på grund av en specifik händelse eller orsak, system eller komponenter som inte påverkar varandras funktion på ett oavsiktligt sätt, system eller komponenter som är fysiskt åtskilda, genom avstånd eller barriärer eller en kombination av dessa, indelning av händelser som görs vid säkerhetsanalys och som avspeglar en förväntad sannolikhet för att en händelse inträffar och påverkar reaktorns funktion. I dessa föreskrifter används följande händelseklasser: Normal drift (H1) Inkluderar störningar som bemästras av ordinarie drift- och reglersystem utan driftavbrott. Förväntade händelser (H2) Händelser som kan förväntas inträffa under en kärnkraftsreaktors livstid. Ej förväntade händelser (H3) Händelser som inte förväntas inträffa under en kärnkraftsreaktors livstid, men som kan förväntas inträffa om ett flertal reaktorer beaktas. Osannolika händelser (H4) Händelser som inte förväntas inträffa. Här inkluderas även ett antal övergripande händelser som oberoende av händelsefrekvens analyseras för att verifiera kärnkraftsreaktorns robusthet. Dessa händelser benämns ofta konstruktionsstyrande händelser. Mycket osannolika händelser (H5) Händelser som inte förväntas inträffa. Om händelsen ändå skulle inträffa kan den leda till stora härdskador. Dessa händelser utgör grunden för kärnkraftsreaktorns konsekvenslindrande system vid svåra haverier.

5 Extremt osannolika händelser (restrisker) Händelser som är så osannolika att de inte behöver beaktas som inledande händelser i samband med säkerhetsanalys. kärnbränsleknippe: reaktorhärd: redundans: säkerhetssystem: kärnbränslestavar med tillhörande delar för bärande struktur samt med sådana höljerör (boxar) som i kokvattenreaktorer omsluter kärnbränslestavarna och delarna för bärande struktur, 3 del av reaktor i vilken kedjereaktionens fissioner avses äga rum och som omfattar kärnbränsleknippen, styrstavar och neutrondetektorer, två eller flera alternativa, - identiska eller olika - system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift, system som har till uppgift att säkerställa reaktoravställning och resteffektkylning samt system som behövs för att begränsa konsekvenser vid händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. Konstruktionsprinciper för djupförsvaret 3 Kärnkraftsreaktorn ska vara konstruerad så att säkerhetsfunktionerna reaktivitetskontroll, primärsystemets integritetsskydd, härdnödkylning, resteffektkylning och inneslutningsfunktionen 4 kan upprätthållas, i den omfattning som behövs beroende på driftläget, vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. Konstruktionen ska beakta händelser i händelseklassen mycket osannolika händelser i enlighet med 4-9 samt Vid utformningen av reaktorns djupförsvar ska följande konstruktionsprinciper tillämpas i den omfattning som är möjlig och rimlig: (a) Enkelhet och tålighet i uppbyggnaden av säkerhetssystemen. (b) Redundans, inklusive diversifiering samt fysisk och funktionell separation i uppbyggnaden av säkerhetsfunktionerna. (c) Automatisk styrning eller passiv funktion vid nödvändiga aktivering- 3 Benämningen bränslepatron används synonymt med kärnbränsleknippe vid såväl kokvattenreaktorer som tryckvattenreaktorer. En skillnad är dock att vid tryckvattenreaktorer utnyttjas inte bränsleboxar. 4 Med inneslutningsfunktion avses för kokvattenreaktorer reaktorinneslutningens täthetsfunktion och trycknedtagningsfunktion, för tryckvattenreaktorer avses täthetsfunktionen. 3

6 ar och driftomläggningar av säkerhetsfunktionerna. (d) Fel i säkerhetsklassad utrustning leder till ett för säkerheten acceptabelt läge. (e) Fel i driftklassad utrustning får inte påverka funktionen hos utrustning med säkerhetsfunktion. (f) Vid delning av säkerhetssystem mellan reaktorer får ett fel i en av reaktorerna inte påverka möjligheten att genomföra avställning och resteffektkylning av andra reaktorer. Manuella åtgärder vid nödvändiga aktiveringar och driftomläggningar av reaktorns säkerhetsfunktioner får tillämpas endast om personalen ges tillräcklig tid - rådrum - för att genomföra åtgärderna på ett säkert sätt. 5 Kärnkraftsreaktorns inneslutning ska vara konstruerad med beaktande av fenomen och belastningar som kan uppstå vid händelser i händelseklassen mycket osannolika händelser i den utsträckning som behövs för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. 6 Instrumentering ska finnas som ger möjlighet att övervaka de parametrar som är väsentliga för hanteringen av alla händelser till och med händelseklassen mycket osannolika händelser. 7 Reaktorhärden ska kunna kylas genom strilning eller tillräcklig vattentäckning vid samtliga typer och storlekar av kylmedelsförlust som kan följa av brott i anslutningar till reaktortryckkärlet. 8 Det ska vara möjligt vid alla händelser, till och med händelseklassen mycket osannolika händelser, att uppnå ett stabilt sluttillstånd med vattentäckt härd/härdsmälta och etablerad resteffektkylning. En smält härd ska kunna kylas i ett långtidsförlopp. Tålighet mot felfunktioner samt andra inre och yttre händelser 9 Säkerhetsfunktionerna enligt 3 ska vara tåliga mot enkelfel vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. Vid händelser i händelseklassen mycket osannolika händelser ska de aktiva komponenter som tillhör de konsekvenslindrande systemen vara tåliga mot enkelfel. 10 Vid konstruktion, tillverkning, installation, idrifttagning, drift och underhåll av säkerhetssystem ska rimliga tekniska och administrativa åtgärder vidtas för att motverka uppkomst av fel med gemensam orsak För att motverka samtidig utslagning av redundanta delar av säkerhetssystem, ska kärnkraftsreaktorn vara konstruerad så att de redundanta delarna och dess stödfunktioner har en tillräcklig fysisk och funktionell separation.

7 Graden av separation ska bestämmas med utgångspunkt från konsekvenserna i anläggningen av de inledande händelser som medför att säkerhetssystemet behöver tas i bruk. 12 Kärnkraftsreaktorn ska vara tålig mot globala och lokala belastningar och andra effekter som kan uppstå vid ett rörbrott. Konsekvenserna av ett rörbrott som inledande händelse, ska analyseras och värderas med avseende på hur sådana effekter påverkar barriärer och de säkerhetsfunktioner som tillgodoräknas vid rörbrottet. 13 Lokala dynamiska effekter behöver inte beaktas i de delar av anläggningen där rörsystemen har givits en sådan utformning, sådana driftbetingelser och miljöförhållanden att förutsättningarna för skador i rörsystemen, till följd av kända och identifierbara degraderingsmekanismer, har reducerats så långt som möjligt och där åtgärder har vidtagits så att skador som trots detta kan uppkomma leder till detekterbara läckage innan brott inträffar. Ytterligare bestämmelser om konstruktion, tillverkning och kontroll av rörsystem finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar. 14 Kärnkraftsreaktorn ska vara dimensionerad för att motstå naturfenomen och andra händelser som uppkommer utanför eller inne i anläggningen och som kan leda till en radiologisk olycka. För sådana naturfenomen och händelser ska dimensionerande värden vara fastställda. Naturfenomen och händelser med så snabbt förlopp att skyddsåtgärder inte hinner vidtas då de inträffar, ska dessutom händelseklassas. För varje slag av naturfenomen som kan leda till en radiologisk olycka ska det finnas en fastlagd handlingslinje för de situationer då de dimensionerande värdena riskerar att överskridas. 15 Utrustning som har krav på driftklarhet får ställas av för planerat underhåll under drift, om kärnkraftsreaktorn är konstruerad så att de berörda säkerhetssystemen tål enkelfel i samband med åtgärderna, och den tillämpade diversifieringen och separationen av den berörda säkerhetsfunktionen kan upprätthållas. 16 Utrustning som har krav på driftklarhet får ställas av för reparation och provning under drift, om kärnkraftsreaktorn är konstruerad så att säkerhetsfunktionerna enligt 3 tål enkelfel i samband med åtgärderna. Sådan reparation och provning får tillämpas, även om en säkerhetsfunktion inte tål enkelfel under ingreppet, under förutsättning att en säkerhetsanalys visar att det riskbidrag som på så sätt uppkommer är mycket litet. 5

8 Miljötålighet och miljöpåverkan 5 17 Kärnkraftsreaktorns barriärer samt utrustning som tillhör reaktorns säkerhetssystem ska vara utformade så att de tål de miljöbetingelser som barriärerna och utrustningarna kan utsättas för i de situationer då deras funktion tillgodoräknas i reaktorns säkerhetsanalys. Utrustning i kärnkraftsreaktorn får inte ge upphov till en sådan miljöpåverkan att reaktorns säkerhetsfunktioner nedsätts. Bestämmelser om kontrollrum 18 Kärnkraftsreaktorn ska normalt kunna styras och övervakas från det centrala kontrollrummet i alla förekommande driftlägen och åtgärder kunna vidtas från det centrala kontrollrummet för att bringa reaktorn i säkert läge, och behålla reaktorn i detta läge, vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. 19 Händelser som kan utgöra hot mot fortsatt verksamhet i det centrala kontrollrummet ska identifieras och en fastlagd handlingslinje finnas för hur dessa hot ska hanteras med bibehållande av reaktorsäkerheten. 20 För de händelser där ordinarie kontrollrum inte är tillgängligt ska det finnas en reservövervakningsplats med tillräcklig instrumentering och manövermöjligheter så att reaktorn kan föras till varmt avställt läge, resteffekt kylas bort och nödvändiga säkerhetsparametrar övervakas. Reservövervakningsplatsen ska vara fysiskt och funktionellt separerad från det centrala kontrollrummet. Övervakning från reservövervakningsplatsen ska vara möjlig även vid ett enkelfel i något av de system som är nödvändiga för reaktorns säkra avställning och kylning. Vid förande av reaktorn till kallt avställt läge får andra lokala manöverplatser än reservövervakningsplatsen utnyttjas. Ledning och övervakning av avställningen till kallt läge ska dock kunna ske från reservövervakningsplatsen. Säkerhetsklassning 21 Kärnkraftsreaktorns byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar ska indelas i säkerhetsklasser. De närmare kvalitets- och funktionskrav, som följer av denna säkerhetsklassning ska definieras och styras genom angivelse av underliggande klasser, bl.a. mekanisk kvalitetsklass, elektrisk funktionsklass samt klassning med avseende på seismik och miljötålighet. Ytterligare bestämmelser om kvalitetsklassning finns i Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar. 6 5 Paragraf 17 med allmänt råd har anmälts enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/34/EG.

9 Händelseklassning 22 För att analysera säkerheten ska de inledande händelser som ingår i den deterministiska säkerhetsanalysen, enligt 4 kap. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar, indelas i ett begränsat antal händelseklasser med specificerade analysförutsättningar och acceptanskriterier. Dessa händelseklasser ska täcka normala drifthändelser, förväntade händelser, ej förväntade händelser, osannolika händelser och mycket osannolika händelser. Vid analys av händelser som inte har beaktats i reaktorns konstruktion får anpassade analysförutsättningar och acceptanskriterier tillämpas. Bestämmelser om reaktorhärden 23 Reaktorhärden och anslutande system ska vara utformade så att - konstruktionsgränserna för härden kan innehållas med tillräckliga marginaler vid alla händelser till och med händelseklassen förväntade händelser, - effektpendlingar inte är möjliga, eller tillförlitligt kan upptäckas och dämpas innan kärnbränsleknippenas konstruktionsgränser överskrids. 24 Reaktorhärden och anslutande kylsystem ska vara utformade så att nettoeffekten av härdens omedelbara reaktivitetsåterkoppling motverkar en reaktivitetsökning under effektdrift. 25 Reaktorhärden och reaktivitetskontrollsystemen ska vara utformade på sådant sätt att reaktivitetstillskottet begränsas vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser, för att förhindra att - konstruktionsgränserna för kärnbränsleknippenas kylbarhet överskrids, - reaktortryckkärlets interna delar skadas så att härdens kylbarhet försämras, - acceptansgränserna i konstruktionsförutsättningarna för de tryckbärande delarna i reaktorns primärsystem överskrids En fastställd gräns ska finnas för högsta effektuttag från kärnbränsleknippena vid normal drift. Vid det högsta effektuttaget enligt första stycket ska härden vara kylbar vid kylmedelsförlust. Gränsen för det högsta effektuttaget ska bestämmas så att - överhettning och försprödning av bränslestavarnas kapsling samt väteproduktionen från knippena begränsas vid kylmedelsförlust, - härdgeometrin inte förändras på sådant sätt vid kylmedelsförlust att kylningen förhindras, - kärnbränsleknippenas resteffekt kan kylas bort. 7

10 27 För varje bränslekonstruktion och utformning av härden ska det finnas fastställda driftgränser och parametrar som ska övervakas och följas upp vid driften av härden, i den utsträckning som behövs för att bestämmelserna i ska tillgodoses. Analyserna av konstruktions- och driftgränser för reaktorhärden ska redovisas i kärnkraftsreaktorns säkerhetsredovisning enligt 4 kap. 2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Undantag 28 Strålsäkerhetsmyndigheten får medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. Dessa föreskrifter träder ikraft den 1 februari Utan hinder av första stycket ska åtgärder för att uppfylla bestämmelserna enligt 3-17 och 20 genomföras senast vid de tidpunkter Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer för varje kärnkraftsreaktor. Detsamma gäller 18 vad avser införande av ytterligare övervakningsutrustning samt 23 vad avser införande av utrustning för detektering och automatiska skyddsåtgärder mot effektpendlingar. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN ANN-LOUISE EKSBORG Erik Jende 8

11 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer; SSMFS 2008:17 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den 19 december Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar följande allmänna råd. Till 3 Kravet innebär bl.a. att även reaktortryckkärlets interna delar som har betydelse för att upprätthålla härdgeometrin är konstruerade så att de motstår belastningar som kan uppkomma vid händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. Till 4 Utrustningen som ingår i säkerhetssystem bör vara utformad och placerad på ett sådant sätt att sannolikheten för brister och felfunktioner är låg och att säkerheten är tillräcklig även om brister och felfunktioner skulle uppstå i utrustningen. Vid fel som förlust av drivkraft eller vid yttre miljöpåverkan bör utrustningen inta ett för reaktorsäkerheten acceptabelt läge. Bestämmelsen [b] om möjlig och rimlig separation i uppbyggnaden av säkerhetsfunktionerna innebär bl.a. att säkerhetsfunktioner bör vara oberoende i ett inledande skede vid alla händelser till och med händelseklassen förväntade händelser, d.v.s. funktionens verkställande bör inte vara beroende av att andra funktioner verkställs. Vid denna analys kan anpassade analysförutsättningar och acceptanskriterier tillämpas. Ett exempel på inledande oberoende i kokvattenreaktorer är att reaktorn bör kunna göras underkritisk utan att tryckavsäkring tillgodoräknas och tryckavsäkring bör kunna ske utan att snabbstopp tillgodoräknas. Bestämmelsen [b] innebär även att utrustning med huvuduppgift att träda i funktion för att begränsa radioaktiva utsläpp vid svåra haverier inte ska påverkas av en störning i anläggningens övriga utrustning. 1

12 Bestämmelsen [c] om automatisk styrning eller passiv funktion innebär som huvudregel att nödvändiga aktiveringar och driftomläggningar av säkerhetsfunktionerna ska vara automatiserade. Om detta inte är möjligt eller rimligt kan förberedda manuella åtgärder accepteras. Inga inledande händelser som kräver aktivering av reaktorskyddssystem bör dock medföra krav på snabba operatörsingrepp. Information och rådrum bör alltid ges operatören så att denne kan få en insikt i händelseförloppet, anläggningens status och tid för eftertanke, innan konstruktionen ställer krav på manuella ingrepp. Åtgärder som krävs inom den första halvtimmen, efter den inledande händelsen för att bringa reaktorn i ett säkert läge, bör vara automatiserade vid alla händelser till och med händelseklassen osannolika händelser. Rimligt rådrum bör finnas för operatörsingrepp också vid förväntade och postulerade följdhändelser av de inledande händelserna. Vid svåra haverier 1 bör följande rådrum gälla: Manuella åtgärder bör inte behövas under de första 8 timmarna. De manuella åtgärder som kan behövas efter 8 timmar bör vara väl förberedda och styrda av instruktioner. Andra åtgärder, som inte är förberedda, bör inte behövas förrän efter 24 timmar. Om en automatisk säkerhetsfunktion inte skulle aktiveras vid behov, bör möjlighet finnas i centrala kontrollrummet att manuellt aktivera funktionen. Om en automatisk funktion skulle fungera så att den äventyrar säkerheten, bör det finnas förberedda möjligheter utanför kontrollrummet att avbryta eller blockera automatiken. En sådan extraordinär åtgärd bör vara noggrant analyserad och styrd av instruktioner. Till 5 Konstruktionsbasen för reaktorinneslutningen är händelser till och med händelseklassen osannolika händelser, vilket framgår av 3. För att uppfylla kravet i 5 bör en säkerhetsvärdering vara genomförd av händelser och fenomen som kan vara av betydelse för inneslutningens integritet vid mycket osannolika händelser. Exempel på sådana händelser och fenomen, som kan föranleda åtgärder, är högtrycksgenomsmältning av reaktortryckkärlet, ångexplosion, återkriticitet, vätgasbrand och undertryck i reaktorinneslutningen. Till 8 Kylbarheten hos en smält härd bör ingå i den säkerhetsvärdering som anges i allmänna rådet till Ingår i händelseklassen mycket osannolika händelser

13 Till 9 Enkelfel bör antas inträffa i en godtycklig komponent, vid den mest ogynnsamma tidpunkten, i samband med den inledande händelsen eller därefter. Enkelfel i passiva komponenter behöver inte antas inträffa förrän tidigast 12 timmar efter den inledande händelsen. Vissa komponenter, exempelvis backventiler samt programvara och komponenter på kretskort, har egenskaper som bör bli föremål för säkerhetsbedömning innan de i enskilda fall betraktas som aktiva eller passiva komponenter. En backventil, som måste ändra läge för att fullgöra sin säkerhetsuppgift, bör vid denna säkerhetsbedömning i första hand anses vara en aktiv komponent. Kravet på enkelfelstålighet hos de konsekvenslindrande systemen kan anses vara uppfyllt om enkelfelstålighet föreligger för aktiva komponenter vars funktion kan behövas inom 8 timmar efter den inledande händelsen och för komponenter som kan vara svåråtkomliga för åtgärder då funktionen har påkallats. Till 10 Med tekniska åtgärder avses åtgärder för diversifiering. En lämplig och rimlig diversifiering bör tillämpas vid konstruktionen av säkerhetsfunktionerna enligt 3, med anpassade analysförutsättningar och acceptanskriterier, för händelser till och med händelseklassen ej förväntade händelser, där rörbrotten dock kan undantas. Vid utformningen av en sådan diversifiering kan den befintliga elförsörjningen av anläggningens samtliga system tillgodoräknas. Reaktorskyddssystemet bör så långt det är rimligt och möjligt vara konstruerat så att skyddsbehov identifieras och skyddsåtgärder initieras genom minst två olika parametrar, exempelvis tryck och neutronflöde, vid alla händelser till och med händelseklassen ej förväntade händelser. De olika sätten att detektera en händelse bör vara funktionellt separerade. Till 12 Exempel på globala effekter vid rörbrott är tryck- och temperaturbelastningar i det utrymme där rörbrottet inträffar samt i angränsande utrymmen till vilka tryckavlastning sker, globala vibrationer på grund av kondensationslaster, belastningar på grund av översvämning samt ångströmning inklusive övrig miljöpåverkan. Exempel på lokala dynamiska effekter är rörslag, reaktionskrafter och jetstrålar. Tålighet mot sådana effekter, i synnerhet då ett rörbrott kan medföra att en hel säkerhetsfunktion slås ut, bör åstadkommas genom rörbrottsförankringar, missilskydd eller ändrade rördragningar. Vid analys av vilka åtgärder som behöver vidtas, bör rörbrott antas inträffa där det har betydelse för säkerheten samt 3

14 - - där det finns förutsättningar för sådana skador som kan leda till rörbrott, och i enlighet med kriterierna i SRP och Till 14 Exempel på naturfenomen som bör beaktas är: - extrem vind, - extrem nederbörd, - extrem isläggning, - extrem temperatur, - extrema havsvågor, - extrem algtillväxt eller annat biologiskt förhållande som kan påverka - kylvattenintaget, - extrem vattennivå, - jordbävning. Exempel på andra händelser som bör beaktas är: - brand, - explosion, - översvämning, - flygplanskrasch, - störningar i eller bortfall av det yttre kraftnätet. Vid analys av brand i anläggningen, bör en brand som slår ut all utrustning i en brandcell 3 antas kunna inträffa. Om det kan visas i en brandanalys att sannolikheten för utslagning av en hel brandcell är låg, genom att skyddsåtgärder har vidtagits för att förhindra brandspridning, behöver inte utbränningen av hela cellen förutsättas. En sådan brandanalys bör omfatta alla åtgärder som behövs till dess branden är släckt. I första hand bör passiva skyddsåtgärder tillämpas såsom rumsavskiljande väggar, inkapsling eller avskärmning av utrustningar, minimerad brandbelastning och avståndsseparation mellan utrustningarna. Om enbart avståndsseparation tillgodoräknas som skyddsåtgärd mellan redundanta utrustningar, bör detta avse tillräckligt stora utrymmen och under förutsättningen att brandanalysen bekräftar att separationen är tillräcklig för att förhindra brandspridning. Vidare bör brand beaktas på följande sätt vid analys av inledande händelser - Vid analys av brand som inledande händelse, behöver ytterligare en brand inte antas inträffa i anläggningen. 4 2 US Nuclear Regulatory Commission Standard Review Plan: (SRP) Plant Design for Protection Aginst Postulated Piping Failures in Fluid Systems Outside Containment, NUREG SRP Determination of Rupture Locations and Dynamic Effects Associated with the Postulated Rupture of Piping, NUREG Motsvarar Fire Compartment enligt IAEA Safety Guide NS-G-1.7: Protection against Internal Fires and Explosions in the Design of Nuclear Power Plants. Vienna, 2004.

15 - Vid analys av andra inledande händelser än brand, vilka i sin tur kan ge upphov till en brand, bör en brand antas inträffa som möjligt följdfel av den inledande händelsen. - Vid analys av andra händelser än brand, vilka i sin tur inte kan ge upphov till en brand, bör ändå en brand antas inträffa tidigast 12 timmar efter den inledande händelsen. Denna händelsesekvens behöver inte kombineras med ett enkelfel. Detta gäller för inledande händelser till och med händelseklassen ej förväntade händelser, rörbrotten undantagna. Till 17 Kravet innebär att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar som ingår i säkerhetssystem ska vara miljökvalificerade. Förekommande miljöer som kan påverka säkerhetssystem bör följas upp så länge systemen utnyttjas för sina ändamål. Vid miljökvalificering av elutrustning i säkerhetssystem bör de principer för hantering av åldring tillämpas som anges i IEC , Reg. Guide 1,89 5 eller IEEE Därvid bör accelerationsfaktorer för termisk åldring större än 250 ggr, joniserande strålning med en varaktighet understigande 10 dygn eller en doshastighet större än 5 Gy/h undvikas eller resultatets tillämplighet särskilt kunna motiveras. För kärnbränsleknippen och styrstavar innebär kravet att dessa ska vara tåliga mot den bestrålning och de miljöbetingelser i övrigt, som kan förekomma under alla händelser till och med händelseklassen förväntade händelser. Analyser av hur utrustning från miljösynpunkt kan påverka reaktorns säkerhetsfunktioner bör omfatta alla händelser som är beaktade i reaktorns säkerhetsanalys. Till 18 Driftklarheten hos anläggningens säkerhetsfunktioner, d.v.s. att utrustningen har intagit rätt läge för drift, bör även kunna övervakas från centrala kontrollrummet. Vid händelser i händelseklassen mycket osannolika händelser, bör en övergripande bedömning kunna göras av anläggningens säkerhetsläge. Gränssnittet mellan operatören och anläggningens tekniska process bör vara konstruerat så att operatören ges ändamålsenlig, tillförlitlig och samlad information, tillräcklig för att effektivt kunna övervaka reaktorns 4 International Electrical Commission. Qualification of electrical equipment of the safety system for nuclear power plants. 5 US Nuclear Regulatory Commission Regulatory Guide. Environmental Qualification of certain Electric Equipment important to safety in Nuclear Power Plants. 6 The Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc. Standard for qualifying class 1 E equipment for nuclear power generating stations. 5

16 säkerhetsfunktioner, fatta beslut inom tillgänglig tid, samt få återkoppling på automatiska och manuella åtgärder. Ett lämpligt sätt att utforma larmpresentationen är mönsterigenkänning. Ändamålsenligheten hos det centrala kontrollrummet och reservövervakningsplatsen bör utvärderas och dokumenteras inom ramen för den återkommande helhetsbedömningen av anläggningens säkerhet, enligt 4 kap. 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar, samt då drifterfarenheter visar att en utvärdering bör göras. En utvärdering bör omfatta erfarenheter från driften av egen och liknande anläggningar och simulatorträning, bedömningar av gränssnitten i förhållande till ergonomiska krav samt bedömningar av hur väl kontrollrumsutformningen stödjer operatörernas arbete. Lokala kontrollrum i anläggningen bör utvärderas vid ändringar samt då erfarenheter visar att en utvärdering bör göras. Ergonomiska krav och andra förhållanden som behöver beaktas i samspelet människa-teknik-organisation, bör tidigt specificeras och tillgodoses vid sådana ändringar i centrala kontrollrummet som berör dessa förhållanden. Återkommande verifiering och validering av de nya lösningarna bör ske under framtagningsprocessens gång, så att behövliga korrigeringar kan göras underhand. Verifiering och validering bör vidare ske av hela kontrollrumsfunktionen, innan ändringar införs som på ett väsentligt sätt påverkar ergonomiska- eller andra förhållanden i samspelet mellan operatörerna och anläggningens tekniska process 7. Till 19 De hot mot fortsatt verksamhet i kontrollrummet som avses i föreskriften är händelser av typen brand, ångutströmning och översvämning. Radiologisk olycka i en annan reaktor på samma förläggningsplats bör också beaktas här. Krav på handlingslinje vid hot av typen väpnat intrång och sabotage, framgår av de nämnda föreskrifterna om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Till 20 Vid utformningen av reservövervakningsplatsen bör de händelser och förhållanden beaktas som medför att det ordinarie kontrollrummet inte är tillgängligt. Personalen bör skyddat kunna ta sig till reservövervakningsplatsen. Gränssnittet bör vara utformat så att övergången till arbete vid reservövervakningsplatsen underlättas. Exempel på andra lokala manöverplatser än reservövervakningsplatsen är relärum, ställverksrum och lokala kontrollrum vilka inte inrymmer reservövervakningsfunktionen. 6 7 Exempel på metodik för utvärdering av kontrollrumsändringar finns i US Nuclear Regulatory Commission: Human Factors Engineering Program Review Model, NUREG 0711.

17 Till 21 Klassindelningen utgör grund för att uppfylla bestämmelserna i 3 kap. 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar genom att konstruera, tillverka, montera och prova byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar med krav som är anpassade till deras säkerhetsbetydelse. Indelningen i säkerhetsklasser bör ske enligt de principer som anges i ANSI/ANS-51.1 för tryckvattenreaktorer och ANSI/ANS-52.1 för kokvattenreaktorer 8. Till 22 Urvalet av de inledande händelser som ingår i respektive händelseklass bör baseras på en analyserad sannolikhet med vilken händelsen förväntas inträffa. Vissa inledande händelser bör dock ingå som postulat, för att verifiera anläggningens robusthet, oberoende av sannolikheten för att dessa händelser inträffar. Exempel på en sådan händelse är förlust av kylmedel vid ett brott på största rör eller anslutning till reaktortryckkärlet. Till 23 Vid konstruktion av härden bör inverkan av förändringar i kylmedelstemperatur, kylmedelsflöde, reaktoreffekt och reaktortryck beaktas. För tryckvattenreaktorer bör därutöver förändringar i kylmedlets borhalt beaktas. Utöver konstruktionsåtgärderna bör instruktioner finnas vid en kokvattenreaktor för åtgärder som behöver vidtas i händelse av härdinstabilitet. Instruktionerna bör ange vad som kännetecknar instabilitet, hur den detekteras och hur den dämpas ut. Berörd personal bör vara väl förtrogen med instruktionerna och vara utbildad i handhavandet av en instabilitet. Stabilitetsmarginalerna bör beräknas för nya härdomladdningar. Till 25 För att säkerställa kylning av kärnbränsleknippena ingår i konstruktionsgränserna att kärnbränslet inte fragmenteras vid en reaktivitetsolycka. Styrstavarnas reaktivitetsvärde bör begränsas så att energideponeringen i kärnbränsleknippena inte blir för hög. Till 26 Vid analys av gräns för högsta effektuttag bör de acceptansgränser som anges i 10CFR användas. 8 ANS-51.1: American National Standard: Nuclear Safety Criteria for the Design of Stationary Pressurised Water Reactor Plants. American Nuclear Society, ANS-52.1: American National Standard: Nuclear Safety Criteria for the Design of Stationary Boiling Water Reactor Plants. American Nuclear Society, Section Acceptance Criteria for Emergency Core Cooling Systems for Light-Water Nuclear Power Reactors. US Code of Federal Regulation. Energy Parts 0 to 50. 7

18 Till 27 Utöver gränser för högsta effektuttag bör det bl.a. finnas begränsningar som ger marginal mot överhettning av kärnbränsleknippena och gränser för förhållanden som kan leda till spänningskorrosionssprickning av kärnbränsleknippena. För tryckvattenreaktorer bör det dessutom finnas gränser för asymmetrisk effektutveckling i härden. Vid analys av de begränsningar som ger marginal mot överhettning av kärnbränsleknippena bör acceptanskriterier enligt SRP användas. Ytterligare vägledning för hantering av kärnbränsleknippen i olika skeden och situationer vid drift och ändring av härden, samt vad gäller analys, övervakning, uppföljning och dokumentation, finns i IAEA:s säkerhetsstandard: Core Management and Fuel Handling for Nuclear Power Plants 11. Dessa allmänna råd börjar gälla den 1 februari STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN ANN-LOUISE EKSBORG Erik Jende 8 10 US Nuclear Regulatory Commission Standard Review Plan (SRP) 4.4 Thermal and Hydraulic Design, NUREG Safety Guide NS-G-2.5: Core Management and Fuel Handling for Nuclear Power Plants. International Atomic Energy Agency, 2002.

19

20

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Säkerhetsprinciper, normer och kriterier SNOK. Ringhals 2010 2011-02-28 1

Säkerhetsprinciper, normer och kriterier SNOK. Ringhals 2010 2011-02-28 1 Säkerhetsprinciper, normer och kriterier SNOK Ringhals 2010 2011-02-28 1 Presentation 2011-02-28 2 Kurstrappa Steg 1: Kärnkraftintroduktion (1 dag) Steg 2: Grundläggande Reaktorsäkerhet BWR (3 dagar) Påbyggandskurs

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 SSMFS 2008:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i kärntekniska anläggningar Konsoliderad version med ändringar

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Statens kärnkraftinspektions författningssamling

Statens kärnkraftinspektions författningssamling Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 SKIFS 1998:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar Allmänna råd om tillämpningen av Statens

Läs mer

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin Sida: 1/20 GRANSKNINGSRAPPORT Datum: 2011-06-23 Vår referens: SSM 2010-4615 Tillståndshavare: Forsmarks Kraftgrupp AB Objekt: Forsmark 1, 2 och 3 Granskningsgrupp: Björn Brickstad, Bo Liwång, Lovisa Wallin

Läs mer

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Michael Knochenhauer VD Scandpower AB IFEA Sikkerhetssystemkonferansen / 3-4 november 2011, Gardermoen Översikt över föredraget

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Handläggare: Charlotte Lager Telefon: + 46 8 799 4491 Föreläggande

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid vissa kärntekniska

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Sida 2 (93) SSM 2010/1557-10

Sida 2 (93) SSM 2010/1557-10 UTREDNINGSRAPPORT 2012-10-31 Dok nr: Arbetsgrupp: Författare: Fastställd Björn Brickstad, Anna Franzén, Anders Hallman, Lars Skånberg Lars Skånberg Mats Persson Utredning avseende den långsiktiga säkerhetsutvecklingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15 Vår referens 2204434 Vår handläggare Jegebäck Matts PRR34L Reinsjö Magnus PRRC Er referens SSM2011 2065 15 Vårt datum 2012 09 11 Ert datum 2012 04 26 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 STOCKHOLM STRÅLSÄKERHETS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

DokumentID. Version 9.0

DokumentID. Version 9.0 Företagsintern med kontrollerad spridning Säkerhetsrapport Allmän del DokumentID Version 9.0 1205118 Författare Anette Nordström Adam Annell Tomas Rosengren Martina Sturek Inge Kastberg Peter Ohlsson Kvalitetssäkrad

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Lotta Fredholm. Författare: Forskning 2010:10

Lotta Fredholm. Författare: Forskning 2010:10 Författare: Lotta Fredholm Forskning 2010:10 Översikt av nationell och internationell kravbild avseende brandskydd på kärnkraftverk och hur dessa tillämpas i svensk kärnkraftindustri Rapportnummer: 2010:10

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om information om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp

Läs mer

KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK

KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK DIREKTIV YVL 2.0 / 1.7.2002 KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK 1 ALLMÄNT 3 2 KRAV GÄLLANDE KONSTRUKTION AV SYSTEM 3 2.1 Konstruktionsmetoder 3 2.2 Allmänna krav på konstruktion 3 2.3 Krav gällande

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om brandfarliga och explosiva varor; SFS 2010:1075 Utkom från trycket den 27 juli 2010 utfärdad den 15 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 * Förslag till... Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den 12 januari 2009. (preliminärt beslutsdatum) Kassaregister Utkom

Läs mer

RASK - Ringhals 1 ej driftklar I- isoleringskedja, 516

RASK - Ringhals 1 ej driftklar I- isoleringskedja, 516 Sida: 1/10 RASKRAPPORT Datum: 2009-04-02 Vår referens: SSM 2009/35 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: R1 Dokumentnummer: #72473 Deltagare: Mats Häggblom, KD, Pia Jacobsson, KM, Siv Larsson, KD Författare:

Läs mer

Xxxxx Skyltar och signaler

Xxxxx Skyltar och signaler AFS 2014:XX 2014:40 Xxxxx Skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2008:13) om om skyltar och signaler Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2008:13 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Sida 2 (83) Dokumentnr: 13-3285. Innehållsförteckning

Sida 2 (83) Dokumentnr: 13-3285. Innehållsförteckning Bilaga 1 Datum: 2014-06-26 Arbetsgrupp: Ulf Andersson, Pål Andersson, Johan Berg, Erica Brewitz, Simon Carroll, Marika Enmark, Pia Eriksson, Peter Frisk, Parviz Ghasemi, Christian Karlsson, Daniel Kjellin,

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Xxxxx Smältning och gjutning av metall

Xxxxx Smältning och gjutning av metall AFS 2014:XX 2014:15 Xxxxx Smältning och gjutning av metall Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av SKB:s svar på SSM:s begäran om komplettering av ansökan avseende uppförande och drift av inkapslingsanläggningen (Clink)

Sammanställning av SKB:s svar på SSM:s begäran om komplettering av ansökan avseende uppförande och drift av inkapslingsanläggningen (Clink) Öppen Promemoria (PM) DokumentID Version 2.0 1387244 Författare Charlotte Antonsson Ellinor Nygren Kvalitetssäkrad av Martina Sturek (SG) Tommy Eriksson (SG) Helene Åhsberg (SG) Jeanette Carmström (KG)

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om installation av CO 2 -anläggning i köksventilation; beslutade den 8 februari 2001. Sjöfartsverket föreskriver 1 följande

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Statens kärnkraftinspektions författningssamling

Statens kärnkraftinspektions författningssamling Statens kärnkraftinspektions författningssamling ISSN 1400-1187 SKIFS 2005:1 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar Allmänna råd om tillämpningen av Statens

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgenverksamhet inom veterinärmedicinen;

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle

Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle Rapport Datum: 2015-06-24 Handläggare: Ernesto Fumero Diarienr: Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle Innehållsförteckning Sammanvägd bedömning... 3 Inledning... 4

Läs mer

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28 Säkerhetsledning 1 Säkerhetsledning Vad är det? 2 Syftet med denna presentation Informera chefer och medarbetare om hur säkerhetsledning inom Ringhals tillämpas Kan även användas för att: visa för omgivning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om program för energieffektivisering; SFS 2004:1196 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den xx månad xxxx. Kassaregister Utkom från trycket den Skatteverket föreskriver 1

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter om utförande, utrustning och användning av skyddsrum; Utkom frän

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2001:12 Boverkets föreskrifter om ändring av föreskrifterna och allmänna råden om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument m.m.;

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling ISSN 1402-5345 ISSN 1654-9325 (on line) Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering; 1 SSMFS 2008:25

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; SFS 1999:268 Utkom från trycket den 1 juni 1999 utfärdad den 12 maj 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Arbetsgrupp RS I 3 Bonn, 16 mars 2011 RS I 3 13042/9 Internt telefonnummer: 2850. De första övervägandena avseende konsekvenser av Fukushima

Arbetsgrupp RS I 3 Bonn, 16 mars 2011 RS I 3 13042/9 Internt telefonnummer: 2850. De första övervägandena avseende konsekvenser av Fukushima Arbetsgrupp RS I 3 Bonn, 16 mars 2011 RS I 3 13042/9 Internt telefonnummer: 2850 De första övervägandena avseende konsekvenser av Fukushima Säkerhetskontroller i tyska kärnkraftverk och en ny bedömning

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll 1 [2451] I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av produkter med och kontroll av tekniskt

Läs mer

Granskning av FKA:s ansökan om återstart av Forsmark 3 med anledning av elstörningen den 30 maj 2013

Granskning av FKA:s ansökan om återstart av Forsmark 3 med anledning av elstörningen den 30 maj 2013 Tillsynsrapport Datum: 2013-06-24 Er referens: FKA-2013-0219 Diarienr: SSM2013-3414 Granska i tillsyn Forsmark 3 Ansvarig handläggare: Björn Gustafsson Arbetsgrupp: Urban Boström, Tage Eriksson, Parviz

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Lex Sarah Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Projektgodkänt. Intern. Status. Anna Borg/ENT. Hélène Gunnarsson/GAI/2011-10-28. Björn Gustafsson/VDS/2011-10-28. Nej. Nej

Projektgodkänt. Intern. Status. Anna Borg/ENT. Hélène Gunnarsson/GAI/2011-10-28. Björn Gustafsson/VDS/2011-10-28. Nej. Nej 3. Rapport - Allmän 20-23596 Utfärdad 20-0-9 Titel Projekt Kent - Sammanfattning av stresstester på OKG Utfärdare Skriv- och språkkontroll Anna Borg/ENT Hélène Gunnarsson/GAI/20-0-28 Gäller fr o m Sakgranskning

Läs mer

20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker?

20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker? 20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker? Björn Wahlström Statens tekniska forskningscentral PB 1000, FIN-02044 VTT (Esbo) Finland 1 INLEDNING Kärnkraft används i 30 länder i världen för att

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;

Läs mer

Regelverk om elektriska anläggningar

Regelverk om elektriska anläggningar Regelverk om elektriska anläggningar Horst Blüchert / Elsäkerhetsverket 1 Ellagen (1997:857) 1 kap. 1 I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall samt om elsäkerhet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om information om energiförbrukning hos elektriska hushållsugnar;

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer