Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola. År 2015

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola År 2015 Inledning: Sida 1 av 8

2 Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (s.4.lpfö 98/10) Förskolans vision: Norrgrindens förskola ska vara en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Styrdokument: - Förskolans läroplan (s.8, Lpfö-98/ 10) Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling - Upplands-Bro kommuns mål (BIN) Nolltolerans mot mobbning, skolk och droger skall gälla i alla våra verksamheter. Personalen skall genom tydligt, gränssättande och struktur, kombinerad med värme och omtanke skapa största möjliga trygghet för barn, elever, studerande samt, i förekommande fall, deras vårdnadshavare. Lag: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen 14a kap. i skollagen De har ersatt den tidigare barn och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Förskolan ska nu varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbete en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 skollagen) De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Läs gärna mer från skollagen på Information: Planen presenteras för föräldrar vid inskolning, föräldramöten och vid utvecklingssamtalet Planen finns tillgänglig för föräldrarna i förskolans entréer och på vår hemsida För nyanställda och vikarier presenteras planen och de ska sätta sig in i den under introduktionen. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Sida 2 av 8

3 Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling kan utföras av och drabba såväl konstellationer så som barn-barn, vuxen-barn och vuxen-vuxen. Utgångspunkten är att den som upplever och uppger sig ha blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt, alltid måste tas på allvar. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Definition av diskriminering: Ur en bred definition är diskriminering när en person eller grupp av personer gör åtskillnad ur negativ art mellan olika människor baserat på grundläggande egenskaper så som kön, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, utseende, beteende, sexuell läggning och religiös åsikter. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Definition av trakasserier: Trakasserier står för ett handlande som kränker en persons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, utseende, beteende, sexuell läggning och religiös åsikter. Definition av kränkande behandling: Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en persons värdighet. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala. Exempel på trakasserier och kränkande behandling är nedsättande kommentarer, nedsvärtning, förlöjligande, förnedrande uppförande, gester, stirrning, osynliggörande, utfrysning, ignorering, fysiska påhopp och skadegörelse. Några exempel kan vara att åsikter ignoreras eller nonchaleras, tas inte på allvar, man retas för associerar eller hur man ritar, de tar någons saker eller kastar smuts på ens kläder. Förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp diskriminering, trakasserier och kränkningar: Förebygga: Förskolans personal ska vara närvarande och uppmärksamma på brister i miljön, förhållningssätt och attityder t ex språk, jargong i arbetslaget och barngruppen. Reflektion i arbetslaget om de rådande förhållandena ska vara en grund i det dagliga arbetet. De kontinuerliga samtalen med vårdnadshavare är en viktig del i likabehandlingsplanen. Personalen ska stödja och arbeta förebyggande för att lösa och stävja konflikter i barngruppen. Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder. Värdegrundsfrågor ska diskuteras regelbundet i arbetslaget och på förskolan. Alla vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen för förskolan. Alla vikarier ska informeras och sättas in i likabehandlingsplanen för förskolan. Upptäcka: På Norrgrinden har alla ett ansvar att se och anmäla. Genom vardagssamtal med barnen och barnobservationer. Diskussioner ska regelbundet äga rum i personalgruppen om arbetslaget, barn och barngrupp. Utvecklingssamtal ska regelbundet ske med vårdnadshavare. Sida 3 av 8

4 Utreda och åtgärda: Förskolan ska ta alla anmälningar på allvar. I första hand ska kontakt tas med förskolans/ basens personal som försöker utreda händelsen. Om någon form av diskriminering, trakasserier/kränkning misstänks mellan pedagog-barn måste kollegor omedelbart meddela förskolechef om detta och lämpliga åtgärder sätts in. Personalen rapporterar omedelbart till förskolechef och förskolechef ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen). Eventuella åtgärder diskuteras. Personal eller förskolechef meddelar föräldrar. Uppföljning sker efter ca 14 dagar. 1. Information till förskolechef 2. Möte kring händelsen. 3. Åtgärder planeras. 4. Information till samråd med föräldrar, ev. revidering av åtgärdsplan. 5. Åtgärder genomförs. 6. Uppföljningsmöte. Dokumentation: Noggrann dokumentation ska föras av förskolans personal vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar. Förskolans personal för kontinuerliga anteckningar kring utredningen, vidtagna åtgårder, uppföljning och utvärdering. Förskolechef har huvudansvaret för att all dokumentation sparas. Ansvarsfördelning förebyggande arbete: Vi bär alla, barn personal föräldrar, ett gemensamt ansvar i det förebyggande arbetet. Tillsammans skapar vi en miljö präglad av omsorg och engagemang för varandra. - Barnmiljö: barn, personal, vårdnadshavare, förskolechef. - Vuxenmiljö: personal, vårdnadshavare, förskolechef. - Identifieringsarbetet: personal, förskolechef - Kartläggningsarbetet: personal, förskolechef Förskolechef är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs. Utvärdering av planen: Uppföljning och eventuella revideringar görs en gång/år. Kartläggning och nulägesanalys: 1. Innemiljö Pedagogerna ser att det vid vissa tillfällen är svårt att få en överblick om vad som händer och sägs mellan barn, då vissa av våra stationer kan vara svåröverskådliga. Det finns skåp eller dylikt där barn tycker om att krypa in i och gömma sig. Sida 4 av 8

5 Målsättningen är att barnen fortsättningsvis ska få tillgång till alla stationer. Pedagogerna måste anpassa antal stationer och fördela sig i alla rum på basen utifrån barngruppen och antalet barn. 2. Toalettsituationer Barn kan ibland behöva vänta för länge på sin tur eftersom de inte ser att de kan använda alla toaletter på basen. Ibland går barnen in på toaletten utan att berätta för en pedagog vilket gör att de kan få vänta länge på att få hjälp. Barnen ska känna trygghet vid toalettsituationerna. De ska känna sig respekterad och bli lyssnad på av både kamrater och vuxna. Pedagogerna ska prata med barnen om att alla toaletter kan användas på basen och att det är viktigt att visa varandra respekt och inte störa den som är på toaletten. Barnen måste knacka på dörren och vänta på svar. Förslag finns att upprätta ringklocka på toaletterna så om ett barn missat att säga till att den gått på toaletten och kan ringa på klockan för att få hjälp inom kort. Ett annat förslag är att skapa en skylt där barnen kan skjuta fram en röd eller grön markering för att visa upptaget eller ledigt. 3. Hallsituationen barn som knuffar och bråkar med kamrater vid av och påklädning. Vi är bättre på att dela upp barnen i grupper vilket bidrar till färre barn i hallen. Vi vuxna måste skapa lugn för barnen i denna lärandesituation. Fortsätta att ha färre antal barn i hallarna. Viktigt är att pedagogerna befinner sig där det är sagt. 4. Utemiljön, gården Pedagogerna kan uppleva att de inte alltid hinner se och höra vad som sägs mellan barnen vilket kan generera till att kränkningar uppstå mellan barn både verbalt och fysiskt. Vid rutschkanan och gungorna bland de äldre barnen sker ibland konflikter och olyckor mellan barn som kan vara svår att överblicka för den vuxne. Pedagogerna upplever att de har hittat bättre arbetsstrategier vilket har gett positiva resultat. Utemiljön ska vara trygg och lustfylld. Barnen ska känna att de kan leka fritt och utforska utemiljön fysiskt och med alla sinnen. Sida 5 av 8

6 Pedagogerna måste i mer utsträckning arbeta med stationer och fördela sig mer i utemiljön, för att på så sätt öka överblicken på vad som sker mellan barn i utemiljön. 5. Förhållningssätt- Ibland upplevs barnen ha retsamt beteende gentemot varandra vilket kan leda till konflikter. Det är av stor vikt att alla pedagoger blir informerade om det så att de har förkunskap om barnen skulle t ex bli osams igen under dagen eller under veckan så att man kan följa upp och vägleda barnen i deras konflikt. Så att vi kan uppnå förståelse för varandra. Alla barn ska känna sig respekterade och få möjlighet till att skapa förståelse för sig själv och för andra. Pedagogerna behöver informera varandra antingen via tal eller via text. Viktigt att informationen inte sker över barnens huvud. Alla i arbetslaget ansvarar för att detta efterföljs. Pedagogerna får då ett starkt redskap i att vägleda barnen i konflikterna. 6. Språkbruk Det är allas ansvar att tänka på hur vi tilltalar och pratar med och till varandra: barn barn, vuxen barn och vuxen vuxen. Alla barn ska veta att de har rättigheten att bli lyssnad på och respekterad i egen person. Vi på Norrgrindens förskola strävar efter nolltolerans i vårt språkbruk. Viktigt att alla pedagoger är lyhörda och alltid samtalar med barnet/barnen när vi hör och ser hur barnen pratar med varandra och som vuxen vara med och vägleda barnen i olika konfliktsituationer. Arbeta för att få en tillåtande, respektfull och öppen dialog mellan pedagoger där konstruktiv feedback ligger som grund. Specifika åtgärder: Kön I förskolan ska alla barn, oavsett kön, ha samma rättigheter och möjligheter. All verksamhet ska genomsyras av ett könsneutralt perspektiv för att uppnå jämställdhet. Inget barn ska känna sig utsatt för trakasserier eller diskriminering på grund av kön. Aktiviteter: Skapa pedagogiska miljöer som lockar både pojkar och flickor. Vi ska bemöta och se barnet utan att lägga in förutfattade meningar om vad en pojke eller flicka tycker om att göra eller ska uppträda som. Vi ska möta deras person och inte lägga fokus på vad för samhället är typiskt bestämda könsindelade kläder, accessoarer eller dylikt. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Sida 6 av 8

7 På vår förskola ska alla barn oavsett religion, etnisk eller kulturell tillhörighet eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Aktiviteter: Det är viktigt att vårdnadshavare är insatta i förskolans regler, rutiner och den pedagogiska verksamheten. Tolkhjälp erbjuds till vårdnadshavare vid samtal som till exempel under inskolning, utvecklingssamtal. Förskolans verksamhet strävar efter att få ta del av olika kulturer. Förskolan uppmuntra vårdnadshavare att dela med sig av sina traditioner och sin kultur genom bland annat på FN-dagen, då vi på förskolan har knytis-mellanmål där vårdnadshavare tar bland annat med sig mat som representerar deras hemland. Funktionshinder På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter att delta i förskolans verksamhet oavsett funktionshinder. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på grund av detta. Aktiviteter: Vid varje planering av förskolans verksamhet ska eventuella konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas. Vi ser över den fysiska miljön och arbetssätt utifrån det aktuella funktionshindret. Vid behov måste förskolan införskaffa kunskap och särskilt arbeta för att öka kunskap till berörda om funktionshindret, så att förskolan på bästa sätt kan främja verksamhet till att möta varje enskilt barn oavsett funktionshinder. Sexuell läggning Förskolan ska arbeta för att uppnå ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Aktiviteter: Förskolan ska öka kunskapen om olika sexuella läggningar genom att införskaffandet mer litteratur som handlar om olika familjebildningar/sexuell läggning. Litteraturbredden ska vara ämnad för barn och för pedagoger. Förskolan måste skapa medvetenhet genom att fortsätta och fördjupa diskussioner kring hur t ex formuleringarna ser ut angående familjebildning på barnens hyllor i våra hallar, hur vi talar om familjekonstellationer och hur vi pratar om kärlek. Sida 7 av 8

8 Dokumentation vid incident enligt Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - Vad har inträffat och när? - Vem såg händelsen och/eller fick informationen? - Vilka ska veta om och vara insatta i händelsen? - Vilka åtgärder ska förskolan göra? - Vilka är ansvariga? På förskolan: Utanför förskolan ex vårdnadshavare, resursteam: Sida 8 av 8