Inventering av växt- och djurliv på Ystad GK 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av växt- och djurliv på Ystad GK 2007"

Transkript

1 Inventering av växt- och djurliv på Ystad GK 2007 Mattias Bengtsson Ystad GK 1

2 Innehåll Sida 3 Sida 4 och 5 Inledning Häckande fåglar på Ystad golfklubb Sida 6-61 Björktrast, Blåmes, Bofink, Brun kärrhök, Fasan, Gransångare, Gräsand, Gräshoppesångare, Grönfink, Gulsparv, Gök, Hämpling, Härmsångare, Järnsparv, Kaja, Knipa, Knölsvan, Koltrast, Kråka, Kärrsångare, Lövsångare Näktergal, Pilfink, Ringduva, Råka, Röd glada, Rödstjärt, Rörsångare, Skata, Sothöna, Stare, Steglits, Strandskata, Svarthätta, Sånglärka, Sädesärla, Sävsparv, Sävsångare, Talgoxe, Taltrast, Trädgårdssångare, Trädpiplärka, Törnskata, Törnsångare, Vigg, Ärtsångare. Sida Amfibier på Ystad Golfklubb Sida Träd Sida Växter Sida Hotade växter på Ystad Golfklubb Sida 90 Sammanfattning

3 Inledning Jag vill börja min sammanfattning med att tacka dom som hjälpt mig med detta arbete. Bert Rydhagen (SNF i Ystad), som har hjälpt mig att få kontakt med duktiga inventerare. Per Nyström och Marika Stenberg (Ekoll HB) som har hjälpt mig att inventera alla vattenhålen på banan. Och sist men inte minst Henrik Johansson som har inventerat alla växter och fåglar. Vi började med jobbet våren 2007 med att inventera alla vattenhålen på banan, då vi letade efter grodor, paddor och salamandrar mm. Detta gjorde vi i 2 omgångar, en gång mitt på dagen och sen ytterligare en gång mitt i natten, då vi hade utrustat oss med panlampor och mikrofoner. Detta var otroligt kul att få följa med Marika och Per dessa två dagar och få se vad som döljer sig där nere i djupet. Enligt dom så var det perfekta förhållande i våra dammar, förutom att vi har gräskarp som gör att kanske inte vissa arter kommer till våra vattenhål som t.ex. lövgroda och lökgroda. I början av sommaren så började jag och Henrik att inventera alla växter och fåglar, det var helt fantastiskt att gå där ute i högruffarna med Henrik och bara lyssna när han gick och rabblade alla växter och fåglar på Svenska och latin. Det var en väldigt lärorik tid och väldigt intressant, och jag kunde aldrig tänka mig att det fanns så många fåglar och växter hos oss på Ystad Golfklubb. 3

4 Häckfågelfauna 2007 Ystad Golfklubb Gräsand 2 par Knipa Häckning osäker Vigg 1 par Glada 1 par Brun kärrhök Häckning 2006 osäker 2007 Fasan Tuppar har revir på 2 ställen Sothöna 3 par Strandskata 1 par Ringduva 11 par Gök 1 par Sånglärka 5 par Trädpiplärka 1 par Sädesärla 2 par Näktergal 5 par Rödstjärt 2 par Koltrast 4 par Björktrast 2 kolonier, ca par Taltrast 1 par Gräshoppesångare 1 par Kärrsångare 5 par Sävsångare 1 par Härmsångare 4 par Trädgårdssångare 5 par Ärtsångare 1 par Törnsångare 8 par Svarthätta 5 par Lövsångare 13 par Blåmes 5 par Talgoxe 6 par Törnskata 1 par Stare 1 par + flockar upp mot 50 ex Skata minst 3 par Kaja observerades dagligen, troligen ingen häckning Kråka osäker om arten häckar i området Råka ca 10 par Pilfink 1 par Bofink 24 par Grönfink 1 par Knölsvan 1 par Steglits 1 par Hämpling 1 par Gulsparv 4 par Sävsparv 2 par 4

5 Observerade fåglar som ej häckar. Brun kärrhök bara observerad vid ett tillfälle. Storspov under flyttning. Bivråk observerad vid tillfälle. Skrattmås sågs ofta. Tornsvala sågs vid tillfälle. Rosenfink hördes sjunga. Järnsparv hördes sjunga. Fågelinventeringen gjordes under perioden juni

6 Björktrast Björktrast (Turdus pilaris) är en fågel som tillhör familjen trastfåglar. Utseende och läte Björktrasten är en långstjärtad och kraftigt byggd trast. Dess nacke, överstjärt, nedre delen av ryggen, huvudets ovansida och kroppssidorna är askgrå. Skuldrorna och övre delen av ryggen är kastanjebruna och de undre vingtäckarna är vita. Längden är cm och vingspannet cm. Fågeln väger 100 gram. Det vanligaste lätet är ett upprepat schäckande, ibland hörs ett tunt, högt giih. Utbredning Björktrasten häckar i norra Europa, från de allra nordligaste delarna av norra Skandinavien och ända ner till sydöstra Frankrike, norra Italien, Slovenien och Kroatien, österut genom Ryssland och norra Ukraina till floden Aldan i södra Sibirien, söderut till de nordligaste delarna av Kazakhstan, Altajbergen och Bajkalsjön. Björktrasten är den vanligaste trasten i Sverige och häckar i stora antal över hela landet. Endast en del lämnar Sverige under vintern. Föda Björktrasten äter helst daggmask men också många andra sorters smådjur, tex. insekter och spindlar. På hösten och vintern livnär den sig företrädesvis av rönnbär, enbär, lingon, fallfrukt och dylikt. Häckning och beteende Den häckar i olika slags skogsmarker och busksly som tex. fjällbjörksskog, löv blandskog, parker och trädgårdar. Den lever mest i större flockar och den föder ofta upp mer än en kull per år. Boet som byggs i en trädkrona är öppet. Honan lägger vanligtvis 5-6 ägg som är ljusgröna med bruna fläckar. Dessa ruvas av honan i 10 till 13 dagar. När ungarna är kläckta tar föräldrarna hand om dem och efter dygn är de flygfärdiga. 6

7 Blåmes Blåmes (Parus caeruleus eller ibland Cyanistes caeruleus) är en fågel inom familjen mesfåglar. Utseende Blåmesen ä en liten mes med ett runt huvud som liksom sitter nedtryckt på kroppen som ger den ett halslöst intryck. Den är mellan cm lång, har ett vingspann på cm och väger cirka 11 gram. Dess bröst, buk och understjärt är ljusgul. Ryggen och övergump är olivgrön och vingar och stjärt blå. Den har mörkblå krage som sträcker sig runt hela huvudet. Läte Lätena är ofta skrikiga som tserretetet. Sången är trestavig med en drill på slutet. Utbredning Blåmesen finns i stora delar av Europa och västra Asien samt Nordamerika och den är en partiell flyttfågel. Detta innebär att delar av populationen flyttar kortare sträckor, i genomsnitt 80 km från häckningsområdet. De individer som gör dessa flyttningar flyger inte mer än en mil om dagen. Blåmesen är ganska vanlig i landets södra halva, men den förekommer även i den norra delen av landet men inte i samma utsträckning. Den föredrar lövskog framför barrskog. Häckning Honan bygger ett bo av växtdelar i ett trädhål eller en holk. Där lägger hon mellan 6 och 14, oftast 10-11, ägg som är 15 mm stora och vita med rödaktiga fläckar. Äggen ruvas av honan i dygn och efter att äggen kläckts stannar ungarna i boet mellan dygn. Blåmesen blir könsmogen vid ett års ålder. Föda På sommaren livnär den sig av insekter, på vintern frön. Den besöker ofta fågelbord. 7

8 Bofink Bofink (Fringilla coelebs) är en småfågel som tillhör familjen finkar i ordningen tättingar. Tillsammans med lövsångaren är den Sveriges vanligaste fågelart. Antalet par i Sverige uppskattas till ca 10 miljoner. Utseende Bofinken är stor som en gråsparv, men slankare och med längre stjärt. Fågeln mäter cm, har ett vingspann på cm och en vikt på ungefär 20 gram. Hannen skiljer sig från honan genom att hans panna är svart vid näbbroten och den övriga delen av huvudet är gråblå, utom kinderna, som är rödbruna. Den utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Läte Från mars månad sjunger den högt och genomträngande med sin omisskännliga slutmelodi, ungefär som tsitsitsitsjatsjatsoritiu-tsip eller tsipttsiptsip. Utbredning och biotoper Bofinken är mycket vanlig och välkänd i Europa. Det är den vanligaste finken i Västeuropa. Dess utbredning sträcker sig in i västra Asien, nordvästra Asien, nordvästra Afrika, Kanarieöarna och Madeira. Den lever i skogar, trädgårdar och parker, men även i berg upp till 1500 m höjd. Den är flyttfågel och strykfågel. Särskilt honan med sina ungar lämnar på vintern häckningsområdet, men i synnerhet äldre bofinkhannar lämnar inte längre sitt revir, utan övervintrar i sitt hemområde. Bofinken är vanlig från granskogens eller lägre delen av tallskogen regioner i Lappland, ända ned till södra Europa. Den återfinns om vintern i södra Europa och norra Afrika. Den är en av vårens budbärare i Norden. Häckning Det omsorgsfullt byggda redet är tjockt och skålformigt och består av rötter, barkbitar, strån, mossor och lavar. Bofinkhonan häckar vanligtvis två gånger om året och lägger 3-6 ljusbruna eller blåaktigt vita ägg per kull. Äggen ruvas i dagar av honan. Efter ca 14 dagar lämnar ungfåglarna boet. Föda Bofinkens föda består av bär, insekter och frön av alla sorter. Ungarna utfodras med insekter och larver. 8

9 Brun kärrhök Brun kärrhök (Circus aeruginosus) Utseende Den är störst av kärrhökarna, med en kroppslängd omkring 50 cm och vingbredd runt 120cm. Hos den bruna kärrhöken är hanen mörkbrun ovantill, med svarta vingspetsar och gråblå stjärt och undersida. Honan är mörkt brun, med ljus teckning på huvudet och vingens framkant. Ungfåglarna liknar honan, men saknar mycket av den ljusare teckningen. Den jag främst längs strandkanten, där den glidflyger. Vingarna hålls då högre än hos de flesta andra rovfåglar. Utbredning Den bruna kärrhöken häckar i Sverige främst i Skåne, på Öland och Gotland, gärna vid vassrika insjöar. Den är mindre vanlig i mellansverige, samt sällsynt i Norrbotten. Den är en flyttfågel som övervintrar i medelhavsområdet eller i tropiska Afrika. Den är en stark och uthållig flygare som korsar Medelhavet. Den bruna kärrhöken är en allätare som äter allt den kommer över. 9

10 Fasan Fasan, även ädelfasan, (Phasianus) har liksom hönsen nakna hudställen på huvudet, men saknar hönsens kam och köttiga flikar. Hannarna har fjädertofsar på hjässan. Stjärten har 16 eller 18 pennor. Tarsen hos hannen är försedd med en sporre. Utseende och utbredning Fasanerna hör till de praktfullaste fåglarna. Men prakten tillkommer endast hannarna, medan honorna är mindre lysande och iögonfallande Släkten innefattar ett tjugotal arter och utbreder sig från sydöst Europa genom Centralasien och Japan. Fasanhannen har en övervägande brungul kroppsfärg med huvudet och halsen glänsande grönblå. Den blir 53-85cm lång, med ett vingspann på 70-90cm. Den härstammar från sydöstra Europa och Mindre Asien. De som lever i Sverige härstammar från fasaner som förts in av människor som sen förvildats. Fasanen vistas helst i lundar och täta snår, som omges av fruktbara ängar och fält och erbjuder tillgång till vatten. Häckning och föda Under hela dagen håller de sig på marken och smyger bland buskar för att finna sin föda, som utgörs av insekter, maskar, bär och frön. Först på kvällen uppsöker de lämpliga träd att övernatta. Hanarna lever i månggift och är under fortplantningen mycket stridslystna. Äggen stycken per kull, är olivfärgade. De läggs på marken i ett enkelt bo bestående av torra växtdelar. 10

11 Gransångare Gransångare (Phylloscopus collybita) är en fågel som tillhör familjen sångare. BeskrivningGransångaren är en liten sångare, cirka 11cm lång, och väger ungefär åtta gram. Den är mycket lik lövsångaren. Om man tror sig se en lövsångare tidigt på våren är det antagligen en gransångare. Ovansidan är grönbrun och undersidan smutsvit. Den har mörka den och mörk näbb. Strecken över ögonen är inte lika tydligt tecknade som hos dess släckning. Den vippar på stjärten oftare än lövsångaren gör. Det lättaste sättet att urskilja gransångaren är med sången. Från mitten av mars hörs dess typiska sång silp-salp-selp-silp-salp. Locklätet, som ofta hörs, är ett enkelt huit. I den fria naturen är den svår att upptäcka på grund av dess oansenliga yttre. Dessutom håller den sig mest i buskar och träd, där den nästan rastlöst flaxar omkring eller hoppar. Utbredning och biotop Gransångaren häckar i stora delar av Europa och i Sibirien. Gransångarens områden är parkanläggningar, trädgårdar, skogar med många snår, samt busksnår. I Sverige är den ganska allmän i barrskogsområde i den norra delen av landet, men häckningspopulationen i södra Sverige ökar och breder ut sig i norra Sverige. Den är normalt flyttfågel och övervintrar från de södra delarna av Storbritannien ner i Västeuropa och Medelhavsområdet och mer sällan i norra Afrika. Den brukar återvända tidigt och flytta söderut ganska sent. I Sverige kommer de första gransångarna tillbaka redan i mars, men de flesta i april-maj. De flesta flyttar i septemberoktober, men enstaka fåglar övervintrar i södra Sverige. 11

12 Gräsand Gräsand (Anas platyrhynchos) är en fågel som tillhör gruppen simänder inom underfamiljen änder. Utseende Vingspegeln är blå, med mycket lätt grön anstrykning. Benen är gula eller gulröda. Längden är 55-60cm, vingspannet cm. Näbben är bara lite eller inte alls utvidgad mot spetsen. Honan är mörkbrun på ovansidan och rostgul undertill. Hanen är mörkgrön på huvud och hals. Halsen är dessutom omgiven av en vit ring. Ryggsidan är brunaktig, skuldrorna, sidorna och buken gråvattrade, bröstet kastanjebrunt. Några av de övre stjärttäckarna har uppböjda spetsar. Häckning I Sverige häckar gräsanden allmänt i hela landet. Den börjar lägga ägg strax efter islossningen. Dess bo ligger ofta ganska långt ifrån vattnet och innehåller vitaktiga ägg. Övrigt Gräsänder kan bli mycket gamla. Bland annat återfann man 2001 en individ på Schäferiängarna vid Ottenby fågelstation som ringmärktes vid andfånget 1975, det vill säga mer än 25 år tidigare. 12

13 Gräshoppesångare Gräshoppesångare (Locustella naevia) är en fågel som tillhör familjen sångare. Beskrivning Gräshoppesångaren är ungefär cm lång och väger gram. Ovansidan är olivbrun och streckad, undersidan gulvit. Honan och hanen har samma täckning. Sången låter lite som sirrr och påminner om en gräshoppas ljud, vilket har givit fågeln sitt namn. Den är skygg, håller sig helst på marken och undviker att flyga. Den är därför svår att observera och märks mest i samband med sång. Omgivning och utbredning Gräshoppesångaren lever i öppet landskap, fuktiga ängar, våtmarker, vid flodstränder och på hedar. Den häckar i stora delar av Europa och norra Asien. Den förekommer i stora delar av landet, men mest i de södra och mellersta delarna. Den är flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika. Den flyttar i augusti-september och återkommer i maj. Fortplantning Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är i maj till juli. Ett skålformat bo byggs av strån, löv och gräs och göms i tät växtlighet på marken. Honan lägger 4-6 vitvioletta fläckiga ägg. Båda föräldrarna ruvar äggen i dagar. Ungfåglarna stannar i dagar i boet. Föda Gräshoppesångaren äter spindlar, blötdjur, insekter och deras larver. 13

14 Grönfink Grönfink (Carduelis chloris) är en vanligt förekommande småfågel som tillhör familjen finkar. Utseende Fågeln är grågrön på ovansidan, har gulgrön övergump, gröngul undergump, svartaktiga ving- och stjärtpennor. Honan går mer i gråbrunt. Grönfinken är cm lång, med ett vingspann på cm. Den väger ungefär 30 gram. Utbredning Grönfinken förekommer i Europa, Nordafrika och sydvästra Asien. I Sverige förekommer grönfinken från Skåne till Sundsvallstrakten och Jämtland. En del individer flyttar söderut, medan andra övervintrar i Sverige. Grönfinken är en av de tidigaste sångarna i Sverige. Dess utdragna knarr signalerar våren, och hörs ibland redan under varma vårvinterdagar Fortplantning Grönfinken häckar i skogsbackar, särskilt ung granskog, och parker. Boet byggs i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar, men även i lövträd. Boet består av fina kvistar, mossa och lavar. Äggen är 4-6, blåaktigt vita, med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockändan. Grönfinken lägger vanligtvis 2 kullar per år. Föda Födan utgörs av frön och späda knoppar och bär. Den äter dock även insekter, och ungarna matas företrädesvis med insekter. 14

15 Gulsparv Gulsparv ( Emberiza citrinella) är en stor och långstjärtad sparv inom familjen fältsparv. Den är vanligt förekommande i hela Sverige. Utbredning Gulsparven häckar i Europa och i Väst- och Centralasien. De nordligaste populationen är flyttfågel medan de sydligare är stannfågel. Utseende Gulsparven är cm lång och har ett vingspann på cm. Vikten kan uppgå till 30 gram. Hannen är gul på huvudet, med mörka fläckar och streck på halsen och bröstet. Buken är enbart gul. På ryggen och skuldrorna är den gråaktigt rödbrun med svarta fläckar. Honan har en något suddigare färgteckning. Läte Dess sång består av endast några korta strofer. Lätet kan beskrivas som att fågeln räknar, ett sångparti kan låta: tju, tju, tju, tju, tju, tju, tjuuu. Biotoper Gulsparven är mycket talrik i busk- och åkermark över södra delen av Sverige. Den är en kortflyttare, som flyttar till södra Europa. En del fåglar stannar dock kvar i södra Sverige, beroende på klimatet. Häckning Boet tillverkas av gräs och andra material och placeras oftast på marken eller i låga buskar. Gulsparven lägger 4 eller 5 ägg per kull. Föda Gulsparven lever av insekter och frön. 15

16 Gök Gök (Cuculus canorus, även Grågök, är en fågel som främst är känd på grund av sitt lockläte och för att den lägger sina ägg i andra fåglars bo, så kallad häckningsparasitism. Utseende och läte Göken är en medelstor, slank fågel med lång rund stjärt och spetsiga vingar. Den är mellan 32 och 36 cm lång. Honan är ofta mindre än hanen. Vingspannet är mellan 54-60cm och vikten är upp till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller sparvhök. När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt. Hanen är ovan samt på hals och bröst blågrå med brungrå vingar. Stjärtpennorna är svarta med spetsar och vita småfläckar. Nedre delen av bröstet, buken och kroppssidorna är vitaktiga med svartgrå tvärband. Honan har växlande färg. Ibland liknar den hannen, men har rostbrun inblandning på bröstet, halsens sidor och vingarna. Den yttre tån är som hos alla gökfåglar vändbar. Den kan alltså riktas både framåt och bakåt. Göken känns framför allt igen på sitt lockläte, ett tvåstavigt kokå med tonvikt på första stavelsen. Utbredning Göken är en flyttfågel som återfinns i nästan hela Europa, Nordafrika och större delen av Asien och når ända bort till Indien och Indokina. Övervintringen sker i tropiska delar av Afrika. I södra Sverige anländer den i slutet av april eller början av maj. Flyttningen söderut börjar i augusti eller början av september. 16

17 Häckning Liksom övriga arter av samma släkte ruvar inte göken inte själv, utan överlämnar sina ägg liksom ungarnas uppfödande åt andra fåglar, så kallade häckningsparasitism. Vanligen lägger göken sitt ägg i bon av fåglar som är betydligt mindre än göken själv, exempelvis hos sångare. I varje bo lägger gökhonan endast ett ägg och i de fall där finns 2-3 gökägg. I ett och samma bo är det säkert ägg av olika honor. I förhållande till gökens kroppsstorlek är gökäggen ovanligt små. Till färgen är det varierande och ofta finns en viss överstämmelse mellan gökäggets färg och fosterföräldrarnas ägg. Gökungen kläcks snabbt, på cirka 12 dygn, och knuffar därefter gärna ut de andra äggen och ungdjuren ur boet. Den snabbväxande gökungen växer ofta om sina fosterföräldrar. Efter ett år är ungdjuret könsmogen. Göken kan bli 14år gammal. Föda Den fullvuxna gökens föda utgörs av skalbaggar och insektslarver och i synnerhet fjärillslarver. Göken räknas därför som en nyttig fågel, då flera av dessa fjärillslarvar är skadedjur på skogen. 17

18 Hämpling Hämplingen (Carduelis cannabina) är en allmänt förekommande småfågel inom familjen finkar. Utseende Hämplingen har brun rygg täckt med fläckar, hannens ljusare än honans. Hannens strupe och panna är roströd, främst sommartid. Honan saknar det röda i sin färgteckning. Fågeln har en totallängd kring 14 cm och ett vingspann på cm. Den väger upp till 18 gram. Läte Hämplingen har ett kort upprepat lockläte tett med inslag av visslingar och drillar. Sången är varierande, kvittrande och melodisk. Utbredning och flyttning Hämplingen häckar i stora delar av Europa, västra Asien och Nordamerika. Den föredrar öppna landskap, med buskar och träddungar. Den förekommer i södra och mellersta Sverige samt vid kusten i Norrland. Den är flyttfågel som i september november flyttar till västra och sydvästra Europa och återkommer i mars till maj. Föda Födan utgörs till större delen av små frön, men på sommaren äter den även insekter. Häckning Hämplingen blir könsmogen efter ett år. Boet byggs av honan, medan hanen övervakar, och placeras oftast lågt i en buske eller mindre träd. Den får 2 eller ibland 3 kullar per år. Honan lägger 5-6 ljusblå ägg med mörkare fläckar. Äggen ruvas i dagar, främst av honan. Hanen matar henne med uppstötta frön. Ungarna stannar i boet i dagar. 18

19 Härmsångare Härmsångare ( Hippolais icterina) är en fågel som tillhör familjen sångare. Utseende och läte Härmsångaren är en medelstor sångare, 12-14cm lång, och väger gram. Ovansidan är grågrön och undersidan ljusgul. Benen är grå. Den har en lång spetsig näbb. Könen är lika i teckningen. Dess lockläte på häckningsplatsen låter ungefär tätä hyi. Dess sång är snabb (dock långsammare än kärrsångaren) och ljudlig och den väver in hämningar av andra arters sång. Trots sitt namn är den dock inte skicklig imitatör som tex. kärrsångaren. Ett återkommande sångläte är nasala gnälliga toner som kan associeras med ett läte från delfin. Den väver även in sitt igenkäningsbara lockläte i sången. Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in hämningar av Afrikanska fågelarter vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. Biotop och utbredning Härmsångaren hittas i öppet landskap med buskar. Den häckar i större delen av Europa, utom i sydväst. I Sverige är den vanligast i kusttrakterna i söder men förekommer även längre norrut. Den är en flyttfågel som övervintrar i tropiska Afrika söder om Sahara, och uppehåller sig i norra Europa endast en kort tid om året, från maj till augusti. Fortplantning Härmsångaren blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningsperioden är från maj till juli. Den bygger ett mycket fint skålformat bo av kvistar, strån, löv och gräs som den gömmer i träd eller buskar. Honan lägger 4-6 rosafärgade ägg med svarta prickar. Äggen ruvas av båda föräldrarna i dagar. Ungfåglarna stannar sedan 12 till 13 dagar i boet. Härmsångaren känner lätt igen ett gökägg och kastar ut det ur boet. Beteende Den livliga härmsångaren letar ständigt efter näring och kommer bara sällan till marken. Liksom de flesta sångarna är härmsångaren insektsätare, men kan också äta exempelvis bär. 19

20 Järnsparv Järnsparv (Prunella modularis) är en fågel i familjen järnsparv till även släckning alpjärnsparv räknas. Beskrivning Järnsparven är knappt 15cm lång och väger cirka 20 gram. Bröst och huvud är blågrå, ryggen är djupt mörkbrun med svarta streck. Den mörka, tunna näbben är karaktäriskt. Honor och hanar ser likadana ut. Lockropet är ett tunt, högt tih, sången består av ett snabbt, enkelt, lågmält, upp- och nedstigande klirrande. Föda Födan består på sommaren av små skalbaggar, larver och puppor, samt även spindlar och daggmaskar. På vintern äter den små frön. Omgivning och utbredning Järnsparven lever vid skogsbryn, trädgårdar, parker och buskage. Den förekommer i tempererade områden i Europa och Asien. På vintern flyttar många till varmare områden, särskilt från de norra och östra delarna av utbredningsområdet. I Sverige förekommer den allmänt i nästan hela landet utom på Gotland och fjälltrakterna. Den lever främst i granskog. De flesta Svenska fåglarna flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa och återkommer tidigt på våren, i slutet av mars eller i april. Det förekommer att järnsparven övervintrar i södra Sverige. Häckning Järnsparven blir könsmogen efter ett år. Boet byggs av honan och placeras lågt över marken gömt i täta snår. Det består av strån, som täcks med mossa. Sedan inreds det med hår och fjädrar. Två häckningar per år förekommer, i april och i juni. Den första kullen går ofta förlorad. De tydligt färgade äggen är ett lätt byte för andra djur i den fortfarande sparsamma växtligheten i april. Kullen består av 3-6 grönblå ägg som ruvas i dagar, främst av honan. Ungarna utfodras sedan av båda föräldrarna i 11-14dagar. Eftersom polyandri bland honorna är vanlig pickar hanen flera gånger på bakdelen före parning. Genom pickning utlöses en reflex hos honan, som stöter ut sperma från eventuella rivaler. På så sätt försöker hannen säkerställa att endast han är fader till kullen. Järnsparven kan bli nio år gammal. 20

21 Kaja Kaja (Corvus monedula) är en fågel i familjen kråkfågel. Utbredning Kajan förekommer över hela Europa, i västra Nordafrika och i Asien österut till de nordvästliga delarna av Kina. Tidigare förekom den på Malta och i Tunisien men där förekommer den inte längre. Den delas ofta upp i fyra underarter: Corvus monedula monedula, nominatformen häckar i Skandinavien. Corvus monedula spermologus, häckar i västra Europa, från Södra Danmark söderut till södra Spanien, Italien, Ungern och Rumänien, och Marocko och nordvästra Algeriet. Corvus monedula soemmerringii, häckar i Ryssland, Östeuropa, Mindre Asien, Mellanöstern Iran, norra Afghanistan och nordvästra Himalaya i Kashmir. Corvus monedula cirtesis, häckar i nordöstra Algeriet. Kajan i Sverige En del kajor stannar i Sverige på vintern, inte bara i Skåne, utan också i Uppland. Andra flyttar till sydligare länder. De kajor som flyttar brukar komma tillbaka redan i mars-april. Kajan är vanlig i södra och mellersta Sverige och dess utbredning har ökat under 1900-talet. Utseende och läte Honan och hanen är lika. På ovansidan av huvudet är den blåsvart. Dess rygg är svart, de undre kroppsdelarna mörkgrå, vingarna och stjärten är glänsande svart. Kroppslängden är nära 34 cm och vingspannet 67-73cm. Den väger ungefär 240 gram. Näbben är kort och kraftig. Den adulta fågeln har en ljusblå iris medan ungfågeln har en brun. Ungfågeln har också en brunare to på vingarna. Kajan är, Speciellt i flockar, mycket talför och kan skränande dra omkring. Ibland ger den ifrån sig ett något klagande läte. Lockropet är ett metalliskt jack. 21

22 Häckning och biotop Kajan föredrar att utnyttja existerande hålor, t.ex. Hackspettshål eller skorstenar som bon, men kan om nödvändigt bygga bo i träd. Helst vill kajan bygga bo i kolonier. Själva boet byggs av kvistar och gräs, samt fodras med strån, hår och ull. Äggen, som läggs i april-maj, är 4-7st, blekt blågröna, med glest placerade svartbruna och askgrå fläckar. Honan ruvar äggen själv i dagar. Det tar ungarna cirka en månad att bli flygfärdiga, och under tiden matar både hane och hona med uppstött föda. Beteende Framåt hösten samlas kajor i flockar, ofta tillsammans med råkor och kråkor. Liksom de andra arterna i släktet kråkor är kaja intelligent, skygg och social, men i allmänhet livligare och snabbare än de andra i sina rörelser. Kajan blir lätt tam och kan läras att härma ord eller att komma när man kallar på den. 22

23 Knipa Knipa (Bucephala clangula) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae. Utseende Typiskt är de gula ögonen som ger fågeln namnet goldeneye på engelska. Hanen är svart och vit och med ett huvud som skimrar i grönsvart. I sommardräkt liknar den honan, men har mörkare brunt huvud, svart näbb, och ofta rester från praktdräkten på vingarna. Honan har grå kropp, brunt huvud och en varierande vit halsring. Ungfåglarna liknar honan, men saknar halsband. Knipan är cm lång och når en vikt av gram. Den har det förhållandevis största huvudet bland änderna. Föda Födan består av små fiskar, snäckor, kräftdjur, växtdelar och insekter samt deras larver. För att nå bytet dyker knipan ibland ned så djupt som 8 meter. Läte Knipan har i flykten ett typiskt visslande ljud vingljud, hyhyhyhy, som hörs på långt avstånd och är kraftigast hos hanen. Från hanen under parningsspelet hörs ett kväkande ljud som påminner om ljudet som uppstår när man drar ett finger längs en kam. Honan använder på häckplatsen ett grar. Utbredning och biotoper Fågeln lever i Europas, Asiens och Nordamerikas norra regioner. I Sverige häckar den allmänt i de norra delar, men även, fastän sällsyntare, längre söderut. Knipan övervintrar i stora antal överallt där öppet vatten är tillgängligt. Spel och Häckning Under tidiga vårar utgör hanens spel en märklig syn, samtidigt som han ger ifrån sig ett knirrande ljud gungar han ner och slänger huvudet bakåt över ryggen. De grönaktiga äggen läggs i håliga träd (eller fågelholkar). Häckningstiden är från april-juli. 23

24 Knölsvan Knölsvan (Cygnus olar) är en stor andfågel som tillsammans med sångsvanen är de enda häckande svanarna i Sverige. Utseende Knölsvanen är runt 140cm lång och har ett vingspann på drygt 2 meter. De har en stor kropp och lång böjlig hals, litet huvud, svartgrå ben, simhud mellan tårna som också är kloförsedda. Stora hanar kan väga upp till 15 kilo, vilket är ovanligt mycket för en fågelart som kan flyga. De adulta fåglarna har en vit fjäderdräkt, och näbben har en klar orange färg. Runt ögonen har de en svart mask och den har en svart knöl på ovansidan av näbbroten. Könen är lika men hanens näbbknöl är större. Ungfåglarna är gråbrunvita och har först en gråsvart näbb som blir mer och mer skär. De anlägger vit fjäderdräkt under det första levnadsåret sommar eller under det andra levnadsårets höst. Utbredning Knölsvanen lever främst i Europa tempererade område och i västra Asien. Den finns också på platser runt Stora sjöar och i viss områden i östra USA. Dessa amerikanska populationer är släcktingar till förrymda parkfåglar som bildat en bestående vild population. Knölsvanen förekommer både som flyttfågel och stannfågel. I Sverige förekommer de runt kusterna och i vassrika sjöar från Skåne till mellersta Norrland. Biotop Deras boplats är gjord av vass och ligger på vassbäddar, på bankar i grunda sjöar eller direkt på land och främst då på öar. De häckar även längre ut i skärgården på kala skär och holmar. Häckning och beteende Samma par häckar på samma plats år efter år båda föräldrarna hjälps åt att ta hand om äggen och senare ungarna. I maj och juni lägger knölsvanen 5-9 grågröna ärr som ofta har ganska djupa fåror i skalet. Äggen ruvas i mellan dygn och sedan lämnar ungarna boet efter bara några dygn. Flyger gör dom först efter 120 dygn. Föda De äter vattenväxter som de betar från sjöbotten och som de kan nå med hjälp av sin långa hals. 24

25 Koltrast Koltrast (Turdus merula) är en fågel som tillhör familjen trastfåglar. Den räknas som den mest utbredda trastfågeln i Europa. Utseende Koltrasten är en av de största trastfåglarna i Europa. De något mindre honorna är mellan 23 och 25 cm stora, medan hanarna når en storlek på upp till 29 cm. Hanen har ett vingspann på i genomsnitt 14 cm och honan ca 12cm. Hanen är en enfärgad svart till brunsvart med orangegul näbb, som mörknar på sensommaren. Honan har en variabelt mörkbrun eller olivgrå ovansida. Utbredning Koltrasten är i Europa den vanligaste företrädaren för familjen trasfåglar. Dess utbredningsområde sträcker sig in i Mellanöstern och Kina. I Sverige förekommer koltrasten allmänt i hela södra och mellersta Sverige ända upp till norra Värmland och uppför Norrlandskusten. Man räknar med att den Svenska populationen består av till par. Den är i allmänhet flyttfågel, som i slutet av september till början av november flyttar till Västeuropa, och återkommer i mars april. I södra och mellersta Sverige övervintrar en del av populationen, särskilt de som lever nära bebyggelse. Häckning Koltrasten är väldigt anpassningsbar när dt gäller placering och utformning av boplats. Boet består av kvistar, grova strån, rötter och mossa. Redet byggs uteslutande av honan. Efter färdigställandet av redet lägger honan efter 2 dagar det först ägget. Äggläggningen följer normalt i ett intervall på 24 timmar, ibland dock även oregelbundet. Äggens färg kan variera, men oftast är dom gröna. På den gröna bakgrunden finns det oftast små bruna fläckar. Föda Koltrasten är allätare. Den livnär sig till största delen av animalisk föda men vid dålig tillgång på föda så kan den även äta bär och frö. Huvudfödan är daggmaskar och skalbaggar men man har även sett dom ta näbbmöss och snokar. 25

26 Kråka Kråka (Corvus corone) är en fågel i familjen kråkfågel. I Europa förekommer två underarter: gråkråka (Corvus corone cornix) och svartkråka (Corvus corone corone). Många betraktar gråkråka och svartkråka som olika arter (Corvus cornix respektive Corvus cornix respektive Corvus corone). Utseende Gråkråkan är svart på huvudet, framhalsen, vingarna, benen och stjärten. I övrigt är den askgrå. Svartkråkan är helt svart, lite glänsande i violett. Vingarna och stjärten är grönaktiga purpurglänsande. På halsryggen är fjäderspolarna synliga. Längden på båda underarterna kan uppgå till 48cm. Vingspannet kan vara cm och vikten 550 gram. Utbredning Gråkråkan förekommer över hela Europa, norra Afrika och mellersta Asien. I Sverige häckar den över hela landet och är stannfågel. Men vi sträng köld stryker den omkring något. Den håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. Svartkråkan förekommer i en stor del av Europa och Asien. I Sverige har observationer av den ökat den senaste tioårsperioden. Om det beror på en faktisk ökning eller på ökad kunskap bland fågelskådare är däremot osäkert. Fortplantning Under fortplantningen lever kråkorna parvis, vid andra tider av året ofta i flock. Kråkor bygger sitt bo i slutet av mars eller i början av april, i höga träd. Gamla bon repareras ofta och används på nytt. Underlaget består av torra kvistar. Ovanpå dessa läggs gräs, bastremsor, rötter m.m., därefter ett lager lera och inners ull, hår borst och andra mjuka saker. Äggen är 3 till 6 till antalet. De är gröngrå, fläckade med leverbrunt och askgrått. Honan ruvar ensam, men båda föräldrarna vårdar ungarna, som även sedan de lämnat boet, förses med föda och då ofta äter de ur gapet på de gamla. Beteende Arten kråka är sällskaplig och begåvad, båda kroppsligt och till förståndet. Synen, hörselen och luktsinnet är skarpa. Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas byte. Mitt på dagen vilar den sig. Men under eftermiddagen är den åter ute på spaning. Framåt kvällen samlas traktens kråkor och tillbringar natten i någon lund eller skog. Kråkan är mycket vaksam, särskilt om den är utsatt för förföljelse. Rovfåglar undgår sällan dess uppmärksamhet och förföljs under höga skrik. När en kråka av denna anledning eller vid någon fara ger ifrån sig sitt läte samlas alla kråkor som finns inom hörhåll. Kråkan har en mycket varierande kost. Den innehåller tex. Döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre fåglar, smärre däggdjur, fisk och ägg. 26

27 Kärrsångare Kärrsångare (Acrocephalus palustris) är en fågel som tillhör familjen sångare. Utseende och läte Kärrsångaren är ungefär 13cm lång och har en vingbredd på 17 till 21cm. Vikten är ungefär gram. Ovansidan är gråbrun och undersidan gulvit. Den har vitaktig strupe och spetsig näbb. Till utseendet är den svår att skilja från rörsångaren, men den är gråare på ryggen, pannan är mindre platt och näbben är inte lika spetsig. Könen är lika. Sången som mest hörs från skymningen till gryningen är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierande. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold i vassen eller ett snår nära vattnet. Den är mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud prrri-prrri och hesa tzääh. Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från Afrikanska fågelarter i sången i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. Omgivning och utbredning Kärrsångaren lever i tät vass, buskar och åkrar i närheten av vattendrag. Den är en skygg fågel. Den finns i centrala och östra Europa till Uralbergen. Den är flyttfågel och övervintrar söder om ekvatorn i Afrika. Den har invandrat till Sverige under 1900-talet och är nu spridd över stora delar södra och mellersta Sverige och längre norrut längs kusten. Från Sverige flyttar den i augusti-september och återkommer i maj-juni. Den är en av de flyttfåglar som anländer senast till Sverige. Föda Den livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur, samt på hösten ibland även bär. 27

28 Häckning Den blir könsmogen efter ett år och den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Den bygger ett skålformat bo av gräs och vasstrån som den brukar hänga i vegetationen, ofta mellan brännässlor eller sädesstrån. Honan lägger 3-5 blåaktigt vita ägg. Äggen ruvas sedan i dagar omväxlande av båda föräldrarna. Ungfåglarna flyger efter dagar. Det europeiska beståndet beräknas till cirka 1,5 till 2 miljoner häckande par. En kärrsångare kan bli upp till nio år gammal. 28

29 Lövsångare Lövsångare (Phylloscopus trochilus) är en fågel inom familjen sångare. Den är en av norra Europas vanligaste fågel och man räknar med att det i Europa finns mellan miljoner individer. Utseende och läte Lövsångaren är en liten och nätt fågel med ljust gröngul fjäderdräkt och en smal spetsig näbb. Dess rygg och hjässa är olivgrön och en smal spetsig näbb. Dess rygg och hjässa är olivgrön och den har ett kraftigt markerat ljusgult ögonbrynsstreck. Strupen är ljust gröngult och bröstet, buken och understjärten är vit eller gulvit. Lövsångarstrofen inleds med några höga toner, för att sedan avrundas med ett graciöst försvinnande musikalisk gest ut i intet. Sången hörs flitigt under vår och försommar. Utbredning och biotoper Lövsångaren häckar i Storbritannien, i centrala och norra Europa (dess sydligaste häckningsplatser återfinns i norra Spanien i Skandinavien. I Ryssland nästan ända bort till Berings sund. Den har sina vinterlokaler i södra och mellersta Afrika. Lövsångaren häckar i all slags skogsmark, dock föredrar den lövskog och häckar oftast i ljusa partier i skogen. I Sverige finns det ca miljoner häckande par. Häckning Den bygger oftast sitt bo på marken eller i en tuva, inte sällan i skydd av en nedhängande gren eller på annat sätt väl dolt. Boet byggs av grässtrån och mossa, och fodras med fjädrar. Merparten lägger 4-8 ägg i början av juni, som honan ruvar i 12 till 14 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygfärdiga efter dygn efter att de kläckts. Lövsångaren lägger ofta två kullar per häckningssäsong. 29

30 Näktergal Näktergal (Luscinia luscinia) kan vara svår att få syn på, men dess kraftfulla sång är lätt att höra bland andra fåglars. Räknades förr till trastarna men numera till familjen flugsnappare. Utseende Näktergalen är 17-18cm lång och har ett vingspann på 24-27cm. Den väger 30 gram. Den är gråbrun på ovansidan, med rödbrun anstrykning (i synnerhet på vingarna) och rödbrunt stjärt. Strupen är ljusgrå eller vit, med ett otydligt, gråbrunt streck på varje sida. Magen och undre stjärttäckarna är vita och övriga undre delar blekt gråflammiga. Första vingpennan är mycket kortare än de närmaste vingtäckarna. Den andra är nästan lika med den tredje och lägre än den fjärde. Läte Näktergalen är en högljudd sångare. Den omskriver skönsjungande näktergal är en art, nämligen sydnäktergalen (Luscinia megarhynchos) som finns i syd och västeuropa. Dock sjunger även näktergalen mycket karaktäristiskt. Vissa individer sjunger bättre än andra. Kvädet upprepas med ständigt små förändringar, men tas av skilda individer något olika, kortare eller längre. Sångens styrka gör att antalet näktergalar i en trakt verkar större än det verkligen är. Om flera fåglar sjunger samtidigt inom hörhåll försöker de gärna överrösta varandra. Utbredning och biotoper I norden förekommer de i södra och östra Sverige (upp till Mälardalen), södra Finland, östra Danmark och Oslo-området. Dess utbredning i övriga världen begränsas i västra Polen och Rumänien. I öster når den till Kaukasien, Iran och västra Sibirien. Vintern tillbringar den i Syrien, Saudiarabien och nordöstra Afrika. Näktergalen bor gärna i snåriga och fuktiga miljöer, skuggiga lövskogar eller strandnära skogar, men finns också i parker och trädgårdar. Levnadssätt Näktergalen anländer till Sverige i början av maj och låter då genast sjunga. Höstflyttning sker i september. Den mest frekvent om natten, men även mornar och kvällar då den kan höras kilometervis. När den sjunger sitter den i buskar och träd lågt över marken. Vid midsommartid, när äggen kläckts, upphör hanen att sjunga. Vill man höra näktergalen sjunga behöver man inte alls hålla sig tyst. Man kan nämligen genom att prata, skratta och sjunga eller vissla förmå den att börja sjunga. Födan består av insekter, maskar, spindlar och bär. I fångenskap kan den utfodras med mjölmask. 30

31 Fortplantning Sitt bo lägger den i små buskar och bland ris nära marken. Det består utvändigt av torra eklöv och boklöv och är invändigt fodrat med mjuka grässtrån. Den innehåller 5 mörkt gråbruna ägg. 31

32 Pilfink Pilfinken (Passer montanus) är en småfågel som tillhör familjen sparvfink, liksom gråsparven som den är ganska lik och ibland förväxlas med. Utbredning Pilfinken förekommer i större delen av Europa och Asien samt i norra Afrika. I Nordamerika har den införts i modern tid. I södra och mellersta Sverige är den vanliga; tätheten avtar norrut. Pilfinken är en stannfågel och flyger ganska dåligt. Utseende Pilfinken är 13-16mm lång, med ett vingspann på cm och väger 20 gram. Den skiljer sig från gråsparven genom att pilfinken har en stor svart fläck i det vitaktiga på tinningen. Den är också rödbrun på hela ovansidan av huvudet. På ovansidan är pilfinken fläckig i rödbrunt, svart, gulbrunt och grått. Strupen är svart. Fortplantning Boet byggs vanligen i ihåliga träd och består av torra grässtrån, halm och liknande och är inuti fodrat med fjädrar, dun och andra mjuka material. Äggen, 5-6 st, är vitaktiga med gråa eller bruna fläckar. Den föder upp minst 2 kullar om året. Båda könen hjälps åt att bygga boet, ruvar och föda upp ungarna. Beteende Pilfinken liknar gråsparven till levnadssättet och under en stor del av året lever de tillsammans. Under höst och vinter ses den i flockar, vid städer, byar och gårdar. Till lynnet är pilfinken fridsammare än gråsparven och driver inte bort andra fåglar. Den tillbringar ganska mycket tid på marken där den rör sig hoppande. Den livnär sig på insekter, insektslarver, frön, knoppar, bär och frukter. 32

33 Ringduva Ringduva (Columba palumbus) är en fågel inom familjen duvor. Den är den största duvan i Sverige. Utseende Ringduvan är den största av de europeiska duvarterna med kroppslängd uppemot 45 cm. Vingspannet varierar mellan 65 och 80cm och en fågels vikt ligger mellan 400 och 550 gram. Fjäderdräkten är mest grå (ljusare över ryggen) med grönblåskimrande inslag, främst på huvudet och nacken. Och sen har dom även den vita ringen runt sin hals som gör dom lätta att känna igen. Könen är lika till storlek och utseende. Läten Dess sång är ett ganska dovt femstavigt hoande med betoning på första stavelsen: cooh-coo, cåå-cåå co Denna strof tas sedan om cirka tre till fem gånger utan paus. Häckning Numera häckar ringduvan i princip i alla miljöer inom utbredningsområdet, utom på övervintringslokalerna i norra Afrika. Skog, parker, trädgårdar och även hus har kommit att tjäna som häckplatser. Oftast byggs boet väldigt enkelt av kvistar och barr. Till följd av boets tämligen simpla konstruktion hamnar äggen ofta direkt på underlaget eller faller ur boet och äggen går förlorade. Äggen är vita, nästan klotformade och brukar oftast vara 2 till antalet. De ruvas i dagar och ungarna är normalt flygfärdiga efter dygn. Ofta får ringduvan minst två kullar men kan få upp till fem på en säsong. Beteende och Föda Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvan bildar par för livet och dom ses oftast tillsammans utom under ruvningen. Ringduvan är växtätare och föredrar att äta frön, bär, skott och knoppar. 33

34 Råka Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläcktet. Utseende Råkan är svart med blå och purpuraktig glans, i synnerhet på huvudet och halsen, vilkas fjäderbetäckning är fin och silkeslik och där inga fjäderspolar är synliga. På adulta individer saknas näsborrsbefjädring och den blekt gula näbbroten är fjäderlös. Stjärten är mindre kilformad än korpens. Till storleken är den bara lite mindre än kråkan med en längd på mellan 41 till 49cm och en vingbredd på 81 till 94cm. Råkan är mycket lik svartkråkan men skiljs främst från denna genom sin spetsiga dolkformade näbb. Utbredning Råkan förekommer i ett bälte som sträcker sig från Skottland via Centraleuropa genom Centralasien till Kina. Den är också introducerad till Nya Zeeland. Mot vintern flyttar många råkor till sydligare länder och uppträder då ofta i skaror på tusentals individer. I södra Europa och i norra Afrika är skarorna aldrig så stora som i Tyskland eftersom der inte finns tillräckligt med lämplig föda i söder. Råkan i Sverige häckar allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och dessutom på något enstaka ställe längre norrut, tex. i Uppsala. Den siktas enstaka eller i flock ända uppe i Norrland. Råkan finns också i övriga delar av Europa (utom i de nordligare) och i Asien bort till Afghanistan och Kashmir. Häckning Råkan är en såkallad obligat kolonihäckare vilket innebär att råkparet alltid häckar alltid häckar i grupp med andra råkor. Dessa råkkolonier återfinns ofta i skogsdungar eller parker. Det ofta stora boet byggs av honan och hanen tillsammans av grenar och kvistar som flätas samman till ett glest gallerverk och sedan fodras med strån, mossa, hår med mera. Boet placeras högt upp i en trädklyka. Normal äggläggningstid är vanligtvis mellan 1 april till 15 april då honan lägger 4-5 ägg. Det finns observationer på upp till 9 ägg. Äggen har grågrön bottenfärg och är tätt prickade av bruna eller grå ovala fläckar, i början av april. Honan ruvar ensam äggen i 16 till 18 dygn under vilken tid hanen förser henne med föda. Båda könen matar ungarna med uppstötta daggmaskar, insektslarver och dylikt. Det tar ungarna mellan 29 till 33 dygn att bli flygfärdiga men föräldrarna fortsätter att mata ungarna under lång tid efter utflygningen. 34

35 Beteende och Föda Råkan är i princip allätare, men äter mest insekter och mask samt frön och växtdelar. Födosök sker oftast i flock på öppna fält. Den kan bli upp till 11 år gammal. Eftersom den häckar i stora kolonier i människans närhet ser vissa den som en sanitär olägenhet och därför ställs ibland krav på avskjutning och boplundring. 35

36 Röd glada Röd glada eller bara glada, (Mivus milvus), fågelarten tillhör familjen hökfågel. Utseende Hanens huvud och hals är vitaktiga med längsgående bruna streck, rygg och vingtäckning mörkbrun med rostbrun och vitaktiga fjäderkanter. Bröstet och undersidan är färgade i brunrött med svartbruna spolstreck. Lårfjädrar, undergump och stjärttäckare är blekt rostbrunt med svartbrun fjäderspolar. Yttre vingpennor är svarta, inre svartgrå med vitgrå fjäderkant. Den karakteristiska långa och kluvna stjärten är rödbrun med svartaktiga tvärstreck. Honan är i stort sett oskiljbar från hanen, möjligen har den mörkare färg och är mindre i storlek. Ungfåglarna har mindre tydliga tvärband på stjärten och är överlag mer kontrastrika i färgerna. Äggen är grönvitaktiga, ofta med kraftiga, bruna fläckar och hårfina snirklingar. Längden är 60 70cm och vingspannet cm. Läte I allmänhet ganska tystlåten, men kan under fortplantningstiden ge ifrån sig ett gällt, nästan gnäggande hiäh-hihihihi-hi-hiäh och ibland ett dämpat hi-äh. Utbredning Den röda gladan förekommer i Syd och Mellaneuropa och österut genom mindre Asien till Iran, samt i de nordvästra delarna av Afrika. Fram till mitten av 1800-talet var den allmänt förekommande i hela Västeuropa och i Sverige upp till Dalarna och Gästrikland, men är numera sällsynt om inte utrotad i stora områden. Beståndet är i Sverige på uppgående, gladan är numera relativt vanlig framför allt i Skåne. Detta mycket tack vare stödutfodringsprojekt via Världsnaturfonden på 1970-talet. Gladan är i allmänhet en flyttfågel, och lämnar Sverige för sina vinterkvarter kring Medelhavet i september. Den återvänder kring månadsskiftet mars-april. Biotop Gladan trivs i omväxlande, gärna kuperat, landskap med såväl skog, öppen mark och närhet till sjöar. Den bygger gärna sitt bo i skogsbryn. Levnadssätt Gladan är en god segelflygare, den manövrerar skickligt med vridningar på stjärten och vingarna i olika vinklar. Gladan är allätare och dess föda består av bland annat fisk, fågelungar, kräldjur, insekter, grodor och små däggdjur. Den stjäl även byte från andra rovfåglar genom att förfölja dem och slå emot dem så att de tappar sitt byte. Slaktavfall, självdöda djur och annat as går också bra. Gladan spanar gärna längs de större vägarna efter trafikdöda djur. 36

37 Häckning Det relativt lilla boet, som byggs av honan i höga träd, består av pinnar, kvistar och ofta av papper, tygtrasor och annat avfall de hittar. Det händer också ofta att den tar över andra rovfågelbon. I slutet av april eller början av maj lägger honan vanligtvis 2-4 ägg. Äggen kläcks efter 30 dagar. Ungarna stannar i boet tills dom är cirka 7-8 veckor gamla. Först då är de flygfärdiga, och återvänder i ytterligare 2-3 veckor för att bli utfodrade. Vid 2 års ålder blir honan könsmogen. För hanen kan det dröja ytterligare något år. 37

38 Rödstjärt Rödstjärten (Phoenicurus phoenicurus) är en fågel som tillhör släkten rödstjärtar. Rödstjärtarna ansågs tidigare tillhöra trastfåglar, men placeras numera oftast i familjen flugsnappare. Utseende och läte Rödstjärten är ca 14cm lång och väger mellan 12 och 20 gram. Hanen har iögonfallande färgning: Ansiktet och hals är djupsvart, men pannan däremot helvit. Huvudet, nacken och rygg är grå, vingarna är mestadels brunaktiga. Mage och stjärt är lysande tegelröd, de mellersta stjärtpennorna är mörkbruna till svart. Honan är oansenligare färgad, brunaktig med ljus undersida och tegelröd stjärt. Sången består av korta flöjttoner som följs av flera drillar eller djupare stavelser. Den imiterar också gärna andra fåglar. Dess lockläte påminner om lövsångarens mjuka tvåstaviga uppåtvissling huit men avslutas ofta med ett hårt smackande läte. Utbredning Rödstjärten häckar i större delen av Europa (dock inte på Irland och Island,) i nordvästra Afrika och delar av Asien. Rödstjärten är en flyttfågel som övervintrar i Afrika och då främst på Väst- och Centralafrikas savanner. Rödstjärten häckar i hela Sverige och är utpräglad sommarfågel, som anländer i april-maj och flyttar i augusti september. Biotop Rödstjärtens biotop är olika slag av skogsmark. Från äldre tallskog i norr till lövoch blandskog i söder. Den förekommer i parkanläggning, fruktträdsodlingar, skogskanter, ljusa skogar och trädgårdar. Beteende Rödstjärten sitter oftast på nedre grenar eller små buskar och dallrar då typiskt med stjärten. När den söker föda flyger den en kort stund till marken eller fångar insekter under en kort flygning i luften. 38

39 Häckning Häckningen sker i maj till juli. Rödstjärten lägger två kullar i trädhål, byggnader eller holkar. 6-7 ägg läggs som ruvas av honan i dagar. Ungarna stannar sedan i boet i drygt 2 veckor. Föda Rödstjärten livnär sig av insekter och spindlar och mer sällan, på sensommaren och höst, av bär. 39

40 Rörsångare Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) är en fågel som tillhör familjen sångare. Beskrivning Rörsångaren är ungefär 13cm lång och har en vingbredd på 17-21cm. Vikten är ungefär gram. Ovansidan är brun och undersidan gulvit. Den har vitaktig strupe, spetsig näbb och gråbruna ben. Honan och hanen har samma färgning. En rörsångare kan bli upp till 12 år gammal. Sången är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud. Omgivning och utbredning Rörsångaren lever i tät vass och strandbuskar vid sjöar, dammar, våtmarker och åar. Den häckar i hela Europa utom Irland och Island. I Sverige fanns den tidigare bara i Skåne men har från 1800-talets slut utbrett sig norrut. Under de senaste decennierna verkar den ha ökat kraftigt. Den är flyttfågel och övervintrar i Afrika i söder om Sahara. Den samlar på sig fettreserver för att klara den omkring 6000 kilometer långa resan. Den Europeiska beståndet uppskattas till ca 3 miljoner häckande par. Föda Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur. Häckning Den blir könsmogen efter ett år och den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Den bygger ett bo av gräs och vasstrå som oftast placeras skyddat mellan 3-4 vasstrån ovanför vattnet. Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i dagar. Ungfåglarna stannar sedan 10 till 14 dagar i boet. 40

41 Skata Skata (Pica Pica) är en kråkfågelart. Utseende och läte Skatan skiljer sig från de närmaste släktingarna främst genom sin långa, kilformade stjärt. Näbben och fötterna är ganska grova. Fågeln är svart i skulderfjädrarna, vit på bröstets bakre del och på magen, och har blå och grön metallglans på vingarna och stjärten. Kroppslängden är 40-50cm (varav stjärten står för 20-30cm), vingspannet 48-53cm. Den väger ungefär 210 gram. Den har ett upprepade skrattliknande läte men även en lågmält sjungande skuggsång som kan höras året om men främst på sommaren. Utbredning Skatan som är en stannfågel har en mycket vidsträckt utbredning i hela Europa, norra och västra delarna av Asien och nordöstra Afrika. I Sverige är den vanlig i hela landet och två underarter förekommer P.p. ennorum som häckar i norra Sverige ned till södra Jämtland och P.p. pica, nominatformen, som häckar i södra Sverige. Skillnaden mellan dessa båda underarter mycket liten och det finns inga tydliga karaktäristiker som skiljer dem åt vilket gör det omöjligt att skilja dem i fält. Miljö och föda För det mesta bygger de bo i närheten av hus och gårdar, mera sällan i skogen. Den äter insekter, fågelägg, fågelungar och knoppar på fruktträd. Fortplantning Boet, som har tak, lägger skatan i toppen av eller inne i kronan på höga träd. Äggen, 5-8 till antalet är blekt grönaktiga och tätt beströdda med grönbruna fläckar. 41

42 Sothöna Sothöna (Fulica atra) är en fågel. Utseende Den är skiffersvart med vitaktig ytterkant på vingarna. Stjärten är kort, med mjuka fjädrar. Näbben är kort och tjock med en näbbrygg som sträcker sig upp på pannan och där utvidgas sig till en naken, kullrig plåt. Framtårna är smala och kantade med en flikig hudfåll. Den är 36-40cm lång och har ett vingspann på cm. Den väger ungefär 700 gram. Utbredning i Sverige I Sverige är den vanlig vid vattendrag i södra och mellersta delarna av landet. Enstaka exemplar har påträffats häckande i Norrland. Den är en flyttfågel. Beteende och föda Den simmar och dyker utmärkt och livnär sig både av små vattendjur och växtdelar. 42

43 Stare Staren (Sturnus vulgaris) är en tätting i familjen starar ( sturnidae) Utseende Staren är upp till 23 cm lång, med cm mellan vingspetsarna. Den väger upp till 75 gram. Fjäderdräkten är glänsande grönsvart eller blåsvart, med vita eller ljusa fläckar över hela kroppen. Hanen har något färre fläckar än honan. På marken går staren snarare än hoppar. Utbredning Staren finns allmänt i Europa och i mellersta Asien österut till Kina. Populationen i den norra delen av utbredningsområdet är flyttfågel och om hösten flyttar de till starens sydligare häckningsområde eller ännu längre söderut. Populationen i den södra delen av häckningsområdet är delvis stannfågel medan andra flyttar söderut. Om vintern återfinner man staren i västra Europa så långt norrut som Storbritannien och Danmark. Häckning Boet är oftast en hålighet och staren kan tränga ut andra hålhäckande arter där den etablerar sig. Hanen och honan bygger gemensamt boet. Boet byggs ganska oorganiserat av torra blad, strån, rötter, halm och fjädrar i de mest olika sorters hålor. Kullen består vanligtvis av 4-8 ägg som ruvas av båda föräldrarna i dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter dagar. Beteende Starar rör sig hela året i i stora flockar. Endast vid häckningsplatsen är staren territorial. Oftast försvarar den en liten radie upp cirka 10 meter runt boet. Ickehäckare lever i skaror även under häckningstiden. På natten används gemensamma sovplatser. Dessa sovplatser ligger framför allt i större vassområden, men även i träddungar och täta buskage. Föda och bestånd Generellt är staren allätare, men födan skiljer sig mycket efter årstid. På våren och början av sommaren äter dom framförallt marklevande ryggradslösa djur, särskilt insekter, men även daggmaskar och små snäckor. Under övriga delar av året äter staren övervägande frukt och bär av alla sorter. Ofta sker födosöket i nära kontakt med betande djur. Världsbeståndet uppgick i början av 1980 talet till ungefär 600 miljoner individer. Staren är därmed en av de vanligaste fågelarterna i världen. 43

44 Steglits Steglits (Carduelis carduelis) är en liten färggrann fågel som tillhör familjen finkar. Utseende och läte Steglisen känns igen på brokig fjäderdräkt. Den är brunaktig på ovansidan. Pannan och strupen är röda. Vingarna är svarta, med ett brett, intensivt gult band. Undersidan är vit med brunaktig förhållandevis stora fläckar. Kroppslängden är cm, vingspannet är cm och vikten gram. Utbredning Steglitsen är utbredd i nästan hela Europa, inklusive brittiska öarna. Den är särskilt vanlig i Medelhavsområdet. Den förekommer i Sverige framför allt i de södra och mellersta delarna. En del av det Svenska beståndet flyttar i oktober-november till Västoch Sydeuropa och återkommer i mars-april, medan andra stannar och övervintrar. Häckning Steglitsen är en vanlig häckfågel i öppna, trädrika landskap, trädgårdar och fruktodlingar. Den häckar 2 gånger om året, första gången i maj. Boet är skålformat och har tjocka väggar av fina stjälkar, strån, rötter, mossa och kvistar. Det brukar byggas högt upp i trädkronorna, oftast i ett lövträd men ibland i ett barrträd. Honan lägger 5-6 vitaktiga ägg med röda fina fläckar, som hon ruvar i dagar. Beteende Steglitsen lever mest av diverse frön, med gillar mest fröna från titlar och kardborrar. 44

45 Strandskata Strandskata (Haematopus ostralegus) är en vadarfågel inom familjen strandskator. Sin största utbredning i Europa har strandskatan i Vadehavet vid Nordsjön och i angränsande landregioner. Utseende Strandskatan är i huvudsak vit undertill och svart på ovansidan. Den har en lång röd näbb, rosafärgade ben och röda ögon. Könen är lika, förutom att honans näbb i genomsnitt är något längre. Längden är cm, varav näbben är mellan 6-9cm och vingspannet 72-83cm. Läte Strandskator är ljudliga fåglar. Strandskatans sammanhållningsläte är ett gällt och högröstat kubik, kubik, kubik. Varningslätet ett skarpt upprepat Plitt plitt pli-pli-pli. Under häckningstiden hörs även ett högt drillande läte. När de försvarar sitt revir går de emot den främmande fågeln med nedåtriktat huvud och lite öppnad näbb, samtidigt som de utstöter ett högt läte. Utbredning Arten är den mest spridda av strandskatorna och finns i västra Europa, central Eurasien samt på nordöstra Asien kusten. Häckningsområde Man skiljer mellan tre underarter som har olika häckningsområden. Nominatformen Haematopus ostralegus häckar vid nästan alla europeiska kuster från Island till Medelhavet och framförallt vid Nordatlantens kuster. Medan populationen runt Östersjön är liten, finns de flesta individerna vid Nordsjöns kuster och i angränsande områden. I Tyskland sprider sig arten från kusten längs de större floderna långt in i landet. Andra länder häckningsplatser i inlandet är Skottland, Irland, Nederländerna, Ryssland och Turkiet. I Sverige häckar den längs kusterna från Bohuslän på västkusten till norra Uppland på östkusten, vid de stora sjöarnas stränder och på de största öarna även ganska långt från stranden. Underarter Haematopus ostralegus lingipes häckar i Mindre Asien, västra Sibirien och sydliga delar av centrala Ryssland. Underarten haematopus ostralegus osculans är en häckningsfågel i Kamtjaka, i Kina och på Koreahalvöns västkust. Där finns den särskilt i Saemangeumhavet. 45

46 Övervintringsområde Strandskator är huvudsakligen flyttfåglar, men några av de västeuropeiska individerna stannar i sina häckningsområden eller flyttar bara korta distanser. Så är de stora skaror strandskator som på vintern påträffas i sydvästra England häckningsfåglarna i norra England eller Skottland. Häckningsfågeln från södra England och norra Centraleuropa övervintrar i regionen mellan deras häckningsområde och den Iberiska halvön. Ett mindre antal flyttar till Marocko. Populationen som på interhalvåret lever i Tunisien och Libyen har sina häckningsområden vid nordvästra Medelhavet och vid Adriatiska havet. En liten del av den isländska populationen övervintrar vid Islands kustlinje. Den övriga populationen från Island och häckfåglar från Färöarna flyger till Irländska sjön. Häckningsfåglar från Norge, Sverige, Baltikum och Ryssland övervintrar i Nordsjön. Den Svenska populationen vinterkvarter är i södra och sydvästra Europa. Flyttningen till vinterkvarteren sker strax efter slutet av häckningsperioden. Till exempel startar de första europeiska häckningsfåglarna i mitten av juli, men de flesta i augusti eller september. Återflytten börjar redan vid slutet av januari och fortsätter fram till april. Vid flytten följer fåglarna kustlinjen och påträffas bara undantagsvis i inlandet. Biotop Strandskatan trivs på öppna strandmarker, på strandängar såväl som på sand- och grusstränder. Den ses även längre in i landet på åkrar. Strandskator är på grund av sin föda starkt knutna till kusten med tidvatten. Arten föredrar därför grunda kustvatten, öar och mynningar av floder och åar. Däremot påträffas arten i centrala delar av Europa ibland på ängar med kort gräs. Häckningsplatsen ligger i dessa regioner vid insjöar eller vid större floder med grusstränder. De finns till och med i konstgjorda sjöar som blivit kvar efter gruvdrift. Föda Strandskatan lever främst på musslor, som den är skicklig på att öppna genom att hacka sönder skalet. Den kan äta 300 musslor på en dag. Den äter även kräftdjur, blötdjur och maskar. Några sorters musslor som de äter är tex. hjärtmusslor och blåmusslor. Dessutom ingår skålsnäckor, strandsnäckor och snäckor av familjen Buccinidae i dess föda. I inlandet utgör daggmask strandskatornas huvudsakliga föda. I motsats till hos vissa andra havsfåglar är djurets muskelmassa inte tydligt utbildad. På grund av deras teknik att öppna föda med näbben behöver de inte smälta den i magen. Under dagen använder strandskator ögonen för att hitta födan. Musslor som ligger längre ned i gyttjan hittar de genom känselsinnet och på grund av lerans olika färg. Under natten andväder strandskatorna nästan uteslutande känselsinnet. De har bra förmåga att skilja mellan levande musslor och tomma skal. Beteende Vid kustlinjerna är strandskatan aktivitet beroende av tidvattnet, den är alltså aktiv både under dagen och natten. I inlandet är dessa fåglar aktiva på dagen. Strandskator har bra förmåga att simma och gör det jämförelsevis ofta. Utanför häckningstiden lever strandskatorna mycket socialt, men vid häckningsplatsen är de ofta ganska aggressiva mot främlingar. Det förekommer till och med andra fåglar dödas genom att dom skakar och slår dem. För att skydda boet för fiender använder den tekniken att locka iväg fienden. Om en fiende kommer låtsas den att den häckar på ett annat ställe eller spelar skadad, för att hålla fienden borta från boet. När boskapsdjur kommer för nära boet försvarar sig strandskatan genom att hacka med näbben mot djuret. 46

47 Fortplantning Äggen ruvas omväxlande av både honan och hanen i 27 dagar. Äggen är grå eller gulbruna, med mörka fläckar så att de är svåra att få syn på, på stranden. Strandskator häckar första gången när de är fyra år gamla, men har förmåga att häcka till 36 års ålder. Ofta är de monogama, men ibland finns hannar som har två honor. Ett par är mycket trogna varandra och separationer förekommer mycket sällan. Om en av partnerna dör påbörjar den andre en ny parbildning. För deras bo väljer dessa fåglar som häckar på marken ofta ett ställe vid sandstränder som ligger lite upphöjt och utanför tidvattenzonen. I inlandet föredras ängar som inte är i bruk. Viktigare än häckningensplatsens beskaffenhet är tillgången till föda. Det förekommer också att strandskator häckar i sandtag, byggplatser, vid järnvägslinjer och på halmtak. Boet självt består bara av en grop i marken som skapas genom att vrida kroppen i marken. En hona lägger ofta tre ägg; större kullar uppstår genom att flera honor lägger i samma bo. Hos strandskator förekommer det även att de har blandade kullar med andra havsfåglar som tärnor och måsar, som ruvas av de olika fåglarna. Som hos alla vadarfåglar sker bara en häckning per år. Men om kullen förstörs av boskapsdjur eller måsar sker oftast ett andra försök. Häckningstiden ligger mellan 26 och 27 dagar. Hannar och honor ruvar i samma utsträckning. Bägge parterna är även ansvariga för ungfåglarnas uppfödning. Bestånd Efter en uppskattning som gjordes 1971 finns individer av den nordvästeuropeiska populationen. Strandskatan är Bohusläns landskapsfågel. 47

48 Svarthätta Svarthättan (Sylvia atricapilla) är en fågel som tillhör familjen sångare. Utseende och läte Svarthättan är 13 till 15 cm lång och har ett vingspann på cm. Den väger mellan gram. Ovansidan är mörkgrå och undersidan och undersidan ljusgrå. Hanen har en karakteristisk svart hätta. Honan har en rödbrun hätta. Svarthättan kan bli upp till 10 år. Sången är kraftig och högljudd och ganska lik trädgårdssångaren. Den börjar småtjattra och blir sedan melodisk. Ibland härmas andra fåglar. Utbredning och omgivning Svarthättan förekommer i hela Europa till Island och norra Skandinavien. I Väst- och Sydeuropa är den stannfågel, men i norra och östra Mellaneuropa en flyttfågel som övervintrar i Sydeuropa och Nordamerika. Ett växande antal individer från Mellaneuropa flyttar till Storbritannien och Irland på vintern. Den häckar allmänt i södra och mellersta Sverige och en bit norrut längs kusten. Den flyttar oftast i september-oktober och återkommer i april-maj. Enstaka fåglar kan stanna i Sverige in på vintern. Svarthättan lever i ljusa skogar, busksnår och parker och kommer ofta till trädgårdar. Fortplantning Svarthättan bygger sitt bo lågt i täta buskar. Boet är som en halvöppen skål av gräs, mossa och rötter. Honan lägger oftast fem ägg, som ruvas i dagar. Ungfåglarna stannar i boet dagar. Föda Svarthättan är insektsätare, men äter på hösten även bär. 48

49 Sånglärka Sånglärka (Alauda aarvensis), också kallad lärka, är en fågel i familjen lärkor. Utseende Sånglärkan är på ovansidan gråbrunspräcklig med ljusa fjäderkanter. Halsen och bröstet är vita, med gul anstrykning och täta, svartaktiga fläckar som slutar tvärt mot den ostreckade buken. Lärkan mäter 16-18cm på längden och har ett vingspann på 30-36cm och väger gram. Utbredning, Flyttning och biotoper Sånglärkan häckar i största delen söder om polcirkeln förutom i ökenområde. Den häckar på åkrar, slätter, hedar och stäpp och är i stora delar av sin utbredning starkt knuten till kulturlandskap. Sånglärkan bygger sit bo av gräs på marken, och honan lägger 3-6 ägg som kläcks efter ca 11 dygn. Äggen har grågrön botten och är täckta av bruna fläckar. Ungarna lämnar boet efter ca 10 dagar (då kan de ej flyga). Sånglärkan lägger vanligen två kullar per år. Merparten är flyttfåglar. Men i områden i västra Europa, så långt norr ut som Irland och merparten av dess sydliga utbredningsområde förekommer den året om. Sånglärkan är härdig och stannar om hösten kvar så länge vädret tillåter det. Den flyttar både dag och nattetid och på våren återvänder den till sina nordliga häckningsplatser innan all snö har smält som en av de första flyttfåglarna. Beteende och Föda Sånglärkan förknippas främst med den drillande sången som utförs medan fågeln hänger i luften. Den livnär sig på insekter och frö. 49

50 Sädesärla Sädesärla (Motacilla alba) är en fågel som tillhör familjen ärlor och piplärkor. Kännetäcken Sädesärlans fjäderdräkt går i svart, vitt och grått. Ovantill är den till större delen grå. Hjässan, strupen och nacken är svart medan panna är vit. Underkroppen och de undre stjärttäckarna är vita. Totallängden är ca 18cm, vingspannet 25-27cm och vikten 23 gram. Locklätet låter som tsiilitt, tsiivitt. Födan består mest av insekter. Utbredning Sädesärlan häckar i Skandinavien, Asien, Marocko och västra Alaska. I Sverige flyttar den i september till sina vinterkvarter, som är utspridda ända från Tyskland till norra Afrika, för att sedan återkomma i början av april. Sädesärlan är spridd i hela landet, dock trivs den inte i Norrlands orörda skogar och myrmarker. Häckning Sädesärlan använder samma bo under hela sin livstid. Boet göms ofta på smarta eller konstiga ställen, under takpannor eller motorn på en avställd bil. Sädesärlan får ofta två kullar med 5-6 ägg varje gång. Den ruvar dagar och ungarna stannar i boet dagar. 50

51 Sävsparv Sävsparven (Emberiza schoeniclus) är en fågel som tillhör familjen fältsparvar. Utseende och läte Kroppen är ovan svart med breda, brunaktiga fjäderkanter, stjärten är svartaktig. De undre kroppsdelarna är vita, sidorna med längsgående brunaktiga fläckar. Längden är cm. Sången är ett ganska monotont upprepat zripp zripp zryy. Utbredning Sävsparven finns i hela Europa och delar av Asien. Den bebor vassar och sandmarker. Den flyttar till de sydligare Europa på hösten. I Sverige anländer den runt mars-april och flyttar till medelhavsländerna i oktober-november. Arten finns i hela landet, även om det är glest mellan bestånden. Häckning Boet läggs på eller nära marken, i en tuva eller under omkullvräkt vass. Äggen, 4-6 stycken, är brungrå med svartaktig teckning. Sävsparven får ofta två kullar i maj och juni och båda hjälper till med ruvningen som varar i dygn. Föda Sävsparven äter insekter på sommaren och annars frön. 51

52 Sävsångare Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) är en fågel som tillhör familjen sångare. Utseende och läte Den är en medelstor sångare, 11-13cm lång. Vingbredden är från cm och en vikt på ungefär gram. Fågeln har ett kraftigt streckad brungrå rygg och ljus gulaktig undersida. Pannan är platt med ett framträdande vitaktigt ögonbryn, hjässan är brunsvart. Strupen är vitaktig och näbben är kraftig och spetsig. Könen är lika, som hos de flesta sångare. Sången är mycket omväxlande och består av ett snabbt, tjattrande jirra-jirrajirra som avbryts av typiska visslingar och härmljud. Utbredning Den häckar i nästan hela Europa och i västra och central Asien. I Sverige förekommer den i stora delar av landet i två utbredningsområden, dels i söder och öster, dels i fjällen. Den är en flyttfågel som övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den flyttar i augustioktober och återkommer i maj. Biotoper och fortplantning Sävsångaren blir könsmogen efter ett år. Den lägger 3-6 ägg i ett rede nära marken i tät vass eller en buske. Föräldrarna, mestadels honan, ruvar i dagar och ungarna blir sedan flyttfärdiga efter dagar. En sävsångare kan bli upp till 7 år. 52

53 Talgoxe Talgoxen (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesfåglar. Fågeln är en stannfågel som är vanlig på flera ställen i Europa och Asien. Utseende Fågeln är lätt att känna igen. Bröstet är gult med en svart längsgående rand mitt på. Ryggen är grön. Huvudet är svart med vita kinder. Hane och hona skiljs åt genom att honans undersida är blekare gul och har en smalare svart rand. Talgoxen blir normalt cm lång med ett vingspann på cm. Som vuxen väger den ungefär 20 gram. Läte Lätet är växlingsrikt och liknar de andra mesarnas läte. Talgoxens läten är dock allmänt mer högljudda och hårdare. Den karakteristiska sången hörs ofta som tsisibää, tsisibää. Utbredning Talgoxen finns i stora delar av Europa och Asien samt delar av Nordamerika. Talgoxen finns i hela Sverige och är i mellersta och södra Sverige en av de vanligaste mesarna. Häckning Under häckningstiden håller den framför allt till i lövskogar och parker. Honan bygger ett bo av mossa i ett trädhål eller en holk. Den lägger 2 kullar ägg per säsong läggs. Dessa är 18 mm stora och vita med rödaktiga fläckar. Honan ruvar äggen i dygn. Ungarna lämnar boet efter dygn. Talgoxen blir könsmogen vid ett års ålder. 53

54 Taltrast Gult: Häckningsområde Grönt: Året runt Blått: vinterkvarter. Taltrast (Turdus philomelos), är en fågel inom familjen trastfåglar. Den är Smålands landskapsfågel. Utseende Taltrasten är runt 23cm och har ett vingspann på ungefär 35cm. den väger mellan 65 0ch 90 gram. På ovansidan är den ganska ljusbrun och på undersidan ljus med mörka fläckar. Biotop och utbredning Taltrasten finns i så gott som hela Europa, undantag Island och de högst belägna delarna av Skandinavien. Österut finns den i Ryssland, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Iran och i Kina. Den håller till i alla typer av skog och även i parker och trädgårdar. I de norra delarna av sitt utbredningsområde är taltrasten flyttfågel och flyttar till Sydeuropa i september eller oktober varifrån de kommer tillbaka i april. Häckning Taltrasten häckar mellan april och juli. Boet byggs i träd och buskar. Boet består bland annat utav lera och träsmulor, som fågeln tuggar ihop. Taltrasten lägger 4-6 stycken ägg som är blågröna med svarta fläckar. Efter ca 14 dagars ruvning föds ungarna. Föda Taltrasten äter mest insekter, sniglar och larver. På hösten äter den mest olika sorters bär, mest rönnbär. 54

55 Trädgårdssångare Trädgårdssångare (Sylvia borin). Utseende Rygg färgen är grå med olivgrön anstrykning. Undersidan är vitbrun. Den har en ljus ögonring och grå ben. På ovansidan har den en köl. Längden är ungefär 14-15cm. Vingbredden är från 21-24cm. Vikten är ungefär 16 till 22 gram. Den har en tvär stjärt. Hanen och honan har samma färg. Utbredning I nästan hela Europa är trädgårdssångare vitt utbredd från maj till september. Den är flyttfågel som har sitt vinterkvarter i tropiska Afrika. Avresetid och flyttriktning är medfött hos fågeln. Den förekommer i hela Sverige. Beteende och föda Den lever dold bland löven i trädgårdar, lundar, parker och buskrika landskap. Många söker sig till samma revir varje år. Det är en mycket livlig fågel som sällan sitter stilla. Fortplantning Trädgårdssångare blir könsmogen efter ett år. Boet är skålformat och byggs av gräs, rötter, hår och strån. Den befinner sig ofta lågt över marken väl gömd i tätt buskage. Honan lägger 4-5 brunfläckiga vita ägg. Äggen ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 12 dagar under den huvudsakliga häckningstiden maj juli. Ungfåglarna stannar i boet i dagar. Beståndet i Europa uppskattas till cirka 12 miljoner häckande par. 55

56 Trädpiplärka Trädpiplärkan (Anthus trivialis) är en fågel som tillhör piplärksläcktet i familjen ärlor och piplärkor. Utseende och läte Trädpiplärkan är ungefär 15 cm lång. Ovansidan är brun med svartaktig streckning, undersidan är gräddfärgad med kraftigt streckat bröst och streckade sidor. De yttre stjärtfjädrarna är vita. Den liknar mycket ängspiplärkan, men till skillnad från den eleganta ängspiplärkan har den en kraftigare näbb och ett gulare bröst. Deras sång är väldigt högljudd och låter tsitsitsivisvisvis. Biotoper och utbredning Trädpiplärkan föredrar skogsbryn, gläntor och ängar med enstaka träd. Den häckar i nästan hela Europa och i delar av västra och centrala Asien. Den är mycket vanlig i hela Sverige. På vintern flyttar den till Afrika och södra Asien. Den lämnar Sverige i augusti- september och återkommer i april maj. Häckning Trädpiplärkan gömmer sitt bo på marken under grästovor eller buskar. Boet består av strån och mossa. Trädpiplärkan lägger vanligen fem ägg, som är mycket varierande gråvita med fina bruna fläckar. Den häckar oftast två gånger. Äggen ruvas i dagar. Båda föräldrarna matar sedan ungarna i dagar. Ungfåglarna lämnar boet redan innan de kan flyga och håller sig gömda i växtskiktet på marken. Föda Födan består huvudsakligen av insekter, men ibland äter trädpiplärkan också frön. 56

57 Törnskata Törnskatan (Lanius collurio) är en fågel av törnskatesläktet i familjen törnskatfåglar bland tättingar. Utseende Törnskatan är ca cm lång och väger gram. Den har kraftig, lätt böld näbb. Könen skiljer sig i färg. Hanar är rödaktiga vit på undersidan och en rödbrunt färgade på ryggen och vingarna. Den har grå hjässa, nacke och gump, breda svarta ögonstreck och svart, vid basen vitaktig stjärt. Honor är på ovansidan bruna, med ljusare gråbrun nacke och gump och mörkare ögonstreck. Deras undersida är ljusgrå. Läte Sången är ett relativt lågmält, välklingande kvittrande, som dock även innehåller kraxande ljud. I denna sång bygger den in härmningar av andra fågelläten. Utbredning Törnskatan är en flyttfågel. Den finns i Europa från slutet av april till september. Den häckar i stora delar av Europa, norrut till Skottland, Mellansverige och södra Finland. Törnskatan övervintrar i östra och södra Afrika. Törnskatan förekommer lokalt i Sveriges södra och mellersta landskap, samt längs Norrlands kust. Liksom i övriga Europa har törnskatan minskat i antal under slutet av 1900-talet, men beståndet har hållit sig ganska stabilt under det senaste årtiondet. Ungefär till par antas häcka i Sverige. Biotoper Törnskatan bor i öppna landskap som erbjuder dels buskar och häckar som boplatser, dels låg markvegetation med rik tillgång på insekter. Den lever på buskbeväxta ängsmarker samt skogsbryn och hyggen. Den föredrar törniga buskar (till exempel hagtorn och slån), särskilt vid änden av en häck. 57

58 Levnadssätt och fortplantning Födan består huvudsakligen av stora insekter, i mindre utsträckning av små ryggradsdjur, ibland små möss, ödlor grodor och ungfåglar. Dess beteende då den sitter på den högsta möjliga utsiktspunkten och därifrån håller utkik efter byte är påfallande. Blixtsnabbt flyger den till marken, hämtar ett byte och far tillbaka till utgångspunkten. Genom att den spetsar sitt byte på törnen eller taggen, i nödfall taggtråd, skaffar den förråd för dåliga dagar. Fortplantning Törnskator bildar i princip par för en häckningssäsong. Om fåglarna använder samma revir är det dock möjligt att paret återbildas året efter. Häckningstiden börjar i maj. Endast en häckning per säsong sker. Om en kull förloras kan det bli en andra häckning i juli. Törnskatan bygger sitt bo i täta buskar eller träd, och väljer särskilt törnbuskar. Redet är skålformat och byggs av båda partnerna av växtdelar, tunna grenar och mossa och fodras invändigt med fjädrar. Honan lägger 4-7 cirka 23 mm stora ägg av varierande färg, brungula, gulvita, grön-eller rödaktiga, med bruna eller gråa fläckar. Äggen ruvas av honan i 2 veckor. Redan efter två veckor lämnar ungfåglarna boet, men stannar hos föräldrarna några veckor till. 58

59 Törnsångare Törnsångare (Sylvia communis) är en fågel som tillhör familjen sångare. Utseende och läte Törnsångaren blir omkring 13-15cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den livliga fågeln har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beiga ben. Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. Lätet låter som fed fed eller void void. Omgivning och utbredning Törnsångaren lever i öppna landskap med törniga buskar och snår. Den är allmänt utbredd i nästan hela Europa (förutom nordligaste Skandinavien.) I Sverige förekommer den allmänt i de södra och mellersta delarna av landet, men är sällsynt i Norrland. Den är flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika. Föda Törnsångaren lever av insekter och deras larver, spindlar och bär. Fortplantning Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger 4-5 ägg. Under den huvudsakliga häckningstiden i maj till juli ruvas äggen omväxlande av båda föräldrarna i dagar. Ungfåglarna stannar i boet i 10 till 12 dagar. Ganska ofta kan man påträffa gökägg i boet. 59

60 Vigg Vigg (Aythya fuligula) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom underfamiljen änder. Utseende Viggen är en liten kompakt fågel med ganska lång hals. Det man känner igen den på är den långa tofsen i nacken som är lång och nedhängande på häckande hanar, men som är synlig på båda könen och i alla dräkter. Näbben är kort och bred och blågrå till färgen, bredare mot spetsen som är svart. Fågelns totala längd är mellan 40-47cm, och ett vingspann på 65-72cm. Hanen är svart och vit medens honan är brunaktig. Utbredning Viggen förekommer i hela Europa, norra Asien och den häckar sällsynt i Nordamerika. Den är i stora delar av sitt utbredningsområde en flyttfågel. I Sverige är den på sommaren vanligast i Norrland och i Sveriges östliga delar, men häckar i stort sett i hela landet. På vintern är den härdig och drar sig bara undan isen och den ses ligga i stora flockar så långt norr ut som utanför Florö i Norge. Man räknar med idag att det finns ca viggpar i Sverige. Häckning Dom häckar oftast i stora antal, den häckar ofta i sötvatten som skogssjöar, fjäll- och tundravatten, lugna åar, eller parkdammar, men den häckar även vid havskusten. De 8 till 10 äggen är grågröna eller blygrå. 60

61 Ärtsångare Ärtsångare (Sylvia curruca) är en vanlig fågelart i familjen sångare. Utseende Ärtsångaren blir ungefär 12-14cm lång och väger gram. Ovansidan är gråbrun och undersidan vit. Den har vitaktig hals, grått huvud och mörka ben. Hanar och honor har samma färgning. Ungfåglarna liknar gamla fåglar Läte Det korta locklätet låter som tät eller tsche. Sången skiljer sig från den övriga arten i släktet Sylvia. Den är cirka 2 sekunder kort och låter entonig och rasslande, som ljudet av torkade ärtor som skakas i en plåtburk. Utbredning och biotop Från april till oktober finns ärtsångaren i sitt häckningsområde vars utsträckning täcker nästan hela Europa (förutom Irland, norra Skandinavien och delar av Italien). Den är en flyttfågel som övervintrar i Östafrika. Tidpunkten för vår och höstflyttningen, och flyttningen är medfött. Ärtsångaren lever i trädgårdar, parker, bergsområde och öppna skogsområde. Den är ofta svår att få syn på, då den sig i täta busksnår. Även när den sjunger brukar den vara dold. Den förekommer i stora delar av Sverige utom i norr. Föda Ärtsångaren livnär sig av spindlar, blötdjur, bär samt insekter och deras larver. Häckning Fågeln blir könsmogen efter ett år. Den bygger ett bo av gräs, rötter, hår, och strån, som oftast göms lågt över marken i täta busksnår eller träd. Honan lägger 3-5 ägg. Äggen ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 13 dagar under den huvudsakliga häckningstiden i maj till juli. Ungfåglarna stannar i boet i 11 till 14 dagar. En ärtsångare kan bli upp till 11år. 61

62 Amfibier på Ystad golfklubb våren 2007 Ekoll HB Per Nyström & Marika Stenberg,

63 Bakgrund och syfte På uppdrag av Mattias Bengtsson, Ystad golfklubb, har vi inventerat amfibier vid alla vattenhål på golfbanan. Syftet var att få veta vilka arter av amfibier som fanns på banan. Alla våra amfibier är fridlysta, vilket innebär att man inte avsiktligt får skada dem eller deras livsmiljöer. Den större vattensalamandern är dessutom upptagen i EU:s habitatdirektiv. Med detta menas att deras habitat inte heller får förstöras och att vi i Sverige har ett stort internationellt ansvar för att skydda arten. Skyddet gäller både vattenmiljön och dess övervintringsplatser. Golfbanor har ofta rikligt med småvatten och i en del fall finns även hotade groddjur i dessa vatten. Vid nyanläggning, utökning av befintliga golfbanor eller anpassning av golfbanor för att gynna biologisk mångfald är det viktigt att planera noga. Då är det möjligt att optimera förutsättningarna för groddjuren genom att ta hänsyn till deras krav på lekvatten och omgivande landmiljö. Med anledning av resultaten vi funnit på Ystad golfklubb ger vi avslutningsvis några rekommendationer för att särskilt gynna och ta hänsyn till amfibier vid golfbanor. Inventeringsmetod Alla vattenhål på golfbanan (Figur 1) besöktes under dagen den 2 april På dagen (vid denna årstid) inventerar man brungrodor (vanlig groda och åkergroda), vanlig padda och mindre vattensalamander. Vi besökte även alla vattenhål på kvällen den 5 maj Efter skymningen spelar lövgroda och lökgroda. Då är även den större vattensalamandern aktiv. Vi använde pannlampa och undervattensmikrofon (för att kunna höra lökgrodan) när vi besökte vattenhålen på kvällen. Vid detta nattbesök noterades även förekomst av yngel från vanlig padda. Även om vi observerade yngel av brungrodor kan dessa inte artbestämmas utan att fånga in dem och titta på dem under lupp. Vid våra besök noterade vi vilka arter av amfibier som vi kunde se/höra. Då vi såg andra smådjur och växter av intresse antecknades även dessa. Resultat Vid inventeringen fann vi totalt fyra arter av amfibier. Vanlig groda (Figur 2) och vanlig padda (Figur 3) fanns i många av vattenhålen (i 11 resp. 13 st), åkergroda (Figur 4) i två och mindre vattensalamander (Figur 5) i 9 st (Tabell 1). Däremot hittade vi inga av de mer skyddsvärda arterna, som lökgroda, lövgroda och större vattensalamander (Figur 6), trots att dessa finns relativt nära Ystad golfklubb. Den större vattensalamandern borde finnas på golfbanan då vattenmiljön på flera ställen uppfyller salamanders krav. Vi fann inte heller den större vattensalamandern i vattenhålen på Växjö golfbana. I dagsläget kan vi inte med säkerhet veta varför. En anledning kan vara att den större vattensalamandern ogillar de öppna gräsmarkerna och därför inte tar sig till vatten belägna inne på golfbanor. 63

64 Tabell 1. Förekomst av groddjur på Ystad golfklubb år X markerar förekomst och vs står för vattensalamander. Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Mindre vs A Hål 1; vatten 1 x x spigg, koikarp B Hål 1; vatten 2 spigg hästigel fisk andra arter övriga kommentarer sumpsnäcka, hästigel, stor dykarbagge C Hål 1; vatten 3 x x hästigel, stor dykarbagge D Hål 2; vatten 1 x hästigel, stor dykarbagge E Hål 2; vatten 2 x x F Hål 3; vatten 1 x x karp, småfisk Bithyniasnäcka, stor dykarbagge väldigt mycket mindre vattensalamander, nate (Potamogeton sp.) G Hål 4; vatten 1 x spigg stor dammsnäcka kransalger (Chara sp.) H Hål 5; vatten 1 x x x kransalger (Chara sp.) I Hål 5; vatten 2 x x karp vattenskorpion, hästigel 2 karpar J Hål 5; vatten 3 x x slinga (Myriophyllum sp.) K Hål 5; vatten 4 x gräskarp vattenskorpion L hål 7; vatten 1 x x spigg > 60 äggsamlingar, kransalger (Chara sp.) M Hål 7; vatten 2 x x stor dykarbagge äggsamlingar N Hål 7; vatten 3 x x x hästigel O Hål 10; vatten 1 P Hål 11; vatten 1 x x Q Hål 14; vatten 1 x x x x stor dammsnäcka, hästigel R Hål 14; vatten 2 x x hästigel, stor dykarbagge 12 spelande hanar av åkergroda + äggsamlingar, andra äggsamlingar troligen vanlig groda, kransalger (Chara sp.) S Hål 16; vatten 1 x x spigg 41 äggsamlingar av vanlig groda 64

65 A Hål 1; vatten 1 B Hål 1; vatten 2 N C Hål 1; vatten 3 D Hål 2; vatten 1 E Hål 2; vatten 2 F Hål 3; vatten 1 G Hål 4; vatten 1 H Hål 5; vatten 1 I Hål 5; vatten 2 J Hål 5; vatten 3 K Hål 5; vatten 4 L Hål 7; vatten 1 M Hål 7; vatten 2 N Hål 7; vatten 3 O Hål 10; vatten 1 P Hål 11; vatten 1 Q Hål 14; vatten 1 Figur 1. Vattenhålens placering på Ystad golfklubb. Flygbilden är från R Hål 14; vatten 2 S Hål 16; vatten 1 Figur 2. Vanlig groda (Rana temporaria). Äggsamling av vanlig groda i vatten 2:hål 7. 65

66 Figur 3. Vanlig padda (Bufo bufo). Övre bilden visar ett amplexuspar med en hona (underst) och en hane. Det mörka pärlbandet är en äggsträng från vanlig padda. Nedre bilden visar yngel av vanlig padda. Dessa är relativt lätta att känna igen då de är nästan svarta och ofta syns tätt aggregerade. 66

67 Figur 4. Åkergroda (Rana arvalis) Figur 5. Hona av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Vid markeringen kan man tydligt se de hopvikta bladen där honan lagt sina ägg. 67

68 Lökgroda (Pelobates fuscus) Lövgroda (Hyla arborea) YGK Större vattensalamander (Triturus cristatus) Figur 6. Förekomst av lök- och lövgroda i närheten av Ystad golfklubb (YGK). I de flesta av dessa vatten förekommer även större vattensalamander. Kända förekomster av dessa arter baseras på inventeringar gjorda av Boris Berglund mellan åren Allmänt om amfibiers miljökrav Övervintringsplatser Amfibier övervintrar på land. De gömmer sig under död ved, rötter, stenar och i gärdsgårdar. Lökgrodan däremot gräver ner sig i sandig jord. Tidigt på våren lämnar amfibierna sina övervintringsplatser och vandrar till sina lekvatten. De söker sig ofta till de vatten där de själva är födda (eller relativt nära). Övervintringsplatserna är ofta inte längre än 500 m från vattnet. Lövgrodan och honorna av vanlig padda kan (om det behövs) vandra betydligt längre (1-2 km). 68

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Entita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd

Läs mer

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den

Läs mer

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor). Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

FÅGLAR. Innehåll. Malmö Naturskola

FÅGLAR. Innehåll. Malmö Naturskola FÅGLAR Innehåll Innehåll... 1 Gråsparv och pilfink... 2 Gräsand... 3 Kaja... 3 Koltrast... 4 Ringduva... 5 Råka... 6 Skata... 6 Skrattmås... 7 Stare... 8 Talgoxe... 9 1 Gråsparv och pilfink Gråsparvarna

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Reportage Näsängen september 2016

Reportage Näsängen september 2016 Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som

Läs mer

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från

Sveriges Rovfåglar. Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Sveriges Rovfåglar Text: Karin Åström Teckningar: Mats Adelman En gajd från Havsörn Havsörnen är en ganska klumpig och tung örn med enorma jämnbreda vingar som ser ut som en ladugårdsdörr (plana vingar)

Läs mer

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs

Läs mer

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och Se FÅGLAR På fågelspaning med Ulf Nilsson och Oskar Jonsson Se fåglar Text: Ulf Nilsson 2013 Bild: Oskar Jonsson 2013 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Grafisk form: Fredrika

Läs mer

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom

Läs mer

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER

A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.

Läs mer

1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral.

1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral. 1 Vad heter denna vanliga och oerhört vackra fjäril? 45-60 mm mellan vingsptetsarna. Den är allmän i södra och mellersta Sverige. Övervintrar. Är aktiv hela säsongen, April Oktober. Den förekommer på blomrika

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

FÅGELTURER Vinterfågelmatning

FÅGELTURER Vinterfågelmatning FÅGELTURER Vinterfågelmatning X Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlings- eller slutpunkt för promenaden 1 - Matplatser i anslutning till Fågeldammarna. Beroende på hur matning sker kan här ses

Läs mer

Jordstjärnor i Sverige

Jordstjärnor i Sverige Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och

Läs mer

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening Foto: Fotografens namn och ev bildbyra. Fiskgjuse. Foto: Tomas Viktor. Faktablad 2012:1 Standardrutter i Stockholms län Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet Standardruttsinventeringar är ett viktigt

Läs mer

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag

Läs mer

Inventering av fågelfaunan

Inventering av fågelfaunan Inventering av fågelfaunan vid Malmfjärden, och Olsan i Kalmar våren 2011 Olof Persson Kalmar kommun Inledning Under våren 2011 genomfördes en inventering av fåglar vid Malmfjärden, och den närliggande

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Fågelinventering vid Storfinnforsen Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.

Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Vassfåglar Bladvass är en speciell biotop, som hyser sina särskilda arter. I inre delen av Foteviken

Läs mer

Fågelholkar råd och riktlinjer. Naturinformation. Rapport 2014:2

Fågelholkar råd och riktlinjer. Naturinformation. Rapport 2014:2 Naturinformation Rapport 2014:2 Fågelholkar råd och riktlinjer. Park och naturförvaltningen, april 2014 Rapport: Emil Nilsson och Lennart Gustafson Foton:, Göteborgs stad Layout: Emil Nilsson Denna rapport

Läs mer

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Dokumentation av rödspov

Dokumentation av rödspov Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Sparvpapegojor (Forpus) 1 (12)

Sparvpapegojor (Forpus) 1 (12) Sparvpapegojor (Forpus) 1 (12) Sparvpapegojor Personlig presentation Mitt namn är Kalle Lindström och jag har ett stort fågelintresse sedan över 30 år tillbaka. Jag är en ny medlem i Göteborgs fågelförening

Läs mer

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 En redovisning av häckande strandängsfåglar före åtgärder. Rapportens innehåll De uppgifter om häckande fåglar som redovisas

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,

Läs mer

R[-[-t. Et AN DAT, LlAl"l DAl, VIT-t Oe H. större bekymmer med att

R[-[-t. Et AN DAT, LlAll DAl, VIT-t Oe H. större bekymmer med att Et AN DAT, LlAl"l DAl, VIT-t Oe H B R[-[-t större bekymmer med att skilja våra vråkar åt. Men om kön och ålder ska bestämmas brukar det behövas mer påläsning. För att råda bot på det kommer här en guide

Läs mer

Trutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning

Trutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning foto: visa rauste Igor, en 2K kaspisk trut Larus cachinnans, som höll till en hel sommar på Tammerfors soptipp i Finland. Denna bild är från 20.5 2004. Den fullständiga ruggningen har just börjat påverka

Läs mer

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB DATUM: 2008-11-07 TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren

Läs mer

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Rödhajar B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen

Läs mer

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1.

Petter Bohman & Fältbiologerna 2008 Figur 1. Nycklarna gäller endast för honor eftersom det är dem man oftast stöter på. Karaktärerna för hannar skiljer sig från de för honorna. För att kunna använda den här bestämningsnyckeln är det därför viktigt

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg

Havsnejonöga. Petromyzon marinus. Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Havsnejonöga Längd: max 1 m, vikt: max 2,5 kg Kropp lång och smal, ållik. Saknar dock bröst- och bukfenor. Melerad i vitt, grått och svart. Hos vissa exemplar kan det vita vara utbytt mot saffransgult.

Läs mer

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna. Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008

Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12

Läs mer

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958.

Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958. Tranorna röra vingarna avmätt, sträckvis glidflyga de, ofta alla på en gång, och över dalsluttningar med uppvind eller slättområden med termik upplösa de sin plogformation och stiga i kretsande segelflykt

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell)

Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell) Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell) Här är ett litet sammandrag från årets julmöte som förutom föredrag innehöll diplomutdelning, många glada skratt, lotteri och julmat en trappa

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 6 maj 015 151 Anita Bergsveen Innehåll 1 Om undersökningen 0 Sammanfattning 0 Resultat 05 Mest omtyckta djur, fåglar och 06 blommor Vistelser i naturen 1 Mest

Läs mer

Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb 1 Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli 2015 Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Större Hackspett Dendropcopos major Foto; Jan Brenander 2

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Väst

Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet

Läs mer

1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn.

1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn. 1 Här har vi Sveriges största rovfågel! Det kanske räcker som information? För er som inte är ornitologer (fågelskådare) kan vi ge lite ytterligare info. Längden är 77 95cm. Vingspannet mäktiga 190 240

Läs mer

Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar!

Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar! Tack för i år kära vänner i Danmark Köge, Slagelse, Fredrikssund och Helsingör, ni är oslagbara med era fantastiska utställningar! Från olika håll strålade vi samman kl 07 vid Ikea Kållered. Med humöret

Läs mer

Standardrutter i Uppsala län 2008

Standardrutter i Uppsala län 2008 Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder

Läs mer

Våtmarker på Järvafältet

Våtmarker på Järvafältet Våtmarker på Järvafältet Nya våtmarker på Järvafältet Stockholms stad har anlagt två nya våtmarker i Igelbäckens Kulturreservat. De blev klara 2007. De populära våtmarkerna har skapat nya livsmiljöer för

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår

Läs mer

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun

REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad

Läs mer

Trandansen 5-6 april 2014

Trandansen 5-6 april 2014 Trandansen 5-6 april 2014 Reserapport av Magnus Stenmark Foto av Anne-Charlotte Bergenheim Stockholms Ornitologiska Förening StOFs resa till Hornborgarsjön går alltid vid en av de allra finaste tiderna

Läs mer

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Odlarens bevingade vänner råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Bästa läsare, Vit stork. Flera förtjänstfulla guider har publicerats om landsbygdsmiljöns natur- och landskapsvård. I många av dem har

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011

Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen

Läs mer

Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne

Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...

Läs mer

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Knölsvan Cygnus olor 2 ex rastade i mitten av maj vid Häljarps våtmark. Artens häckar i anslutning till Saxåmynningen.

Knölsvan Cygnus olor 2 ex rastade i mitten av maj vid Häljarps våtmark. Artens häckar i anslutning till Saxåmynningen. Häckfågelinventering, Saxån och Braån i Landskrona kommun 1999 På uppdrag av Miljöförvaltningen, Landskrona kommun har en inventering av häckande fåglar längs Saxån och Braån genomförts under perioden

Läs mer

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN

KULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och

Läs mer

Holkritningar. Biotopias holkar utställda på stadsbiblioteket, maj

Holkritningar. Biotopias holkar utställda på stadsbiblioteket, maj Holkritningar Biotopias holkar utställda på stadsbiblioteket, maj 2010 www.biotopia.nu Stare Staren trivs att bo tillsammans, så holkarna kan gärna ligga nära varandra. Den vill ha fri inflygningsbana

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011. Nina Rees Version 1.00 Projekt 7303 Upprättad 2011-10-26 Häckfågelinventering vid Galtryggen våren 2011 Nina Rees home:henric:arbete:hekonsult:7303:hackfagelinventering_galtryggen_v100.docx / utskriven: 2011-11-03

Läs mer

Synopsis till kortfilmen Offline

Synopsis till kortfilmen Offline SOTS Synopsis till kortfilmen Offline Simon Hjortfors Högskolan Väst 2012-HT Titel: Offline Syfte: Visa att man kan ändra sitt sätt att leva om man verkligen försöker. Budskap: Det är ingen fara att gå

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer