Konstenheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 431/2007. Konstprogrammet för Nya Karolinska Solna föreläggs kulturnämnden för godkännande.

Transkript

1 KUN , p 11 Konstenheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 431/2007 Handläggare: Göran Rosander Konstprogram för Nya Karolinska Solna (NKS) 1 Ärendet Konstprogrammet för Nya Karolinska Solna föreläggs kulturnämnden för godkännande. 2 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna konstprogrammet för Nya Karolinska Solna. 3 Bakgrund Konstenheten vid kulturförvaltningen har upprättat konstprogram för NKS. Konstprogrammet styr arbetet med den konstnärliga gestaltningen av sjukhuset i alla delar och under hela perioden tills dess sjukhuset ska stå klart Kulturförvaltningens synpunkter De konstprogram som upprättas för de olika byggprojekt där det finns ett konstanslag är viktiga styrdokument för arbetet med den konstnärliga gestaltningen. I ett så stort projekt som NKS, med ett konstanslag på 118 mnkr, får dokumentet naturligt en särskild tyngd och kommer också att vara föremål för stort intresse från många håll. Vi vill därför framhålla att det är en manusversion som föreläggs kulturnämnden för godkännande. Redaktionella och layout-mässiga ändringar kommer att göras när programmet är godkänt och innan det går i tryck. På grund av det förväntade intresset och med hänsyn till inblandade utländska samarbetspartners kommer det också att översättas till engelska i väsentliga delar. Kulturförvaltningen vill också framhålla att det för närvarande pågår en utredning om konstfrågorna i landstinget och konstenhetens arbete med inköp och beställning av konst. Utredningen genomförs av konsultföretaget Gaia Bilaga: Konstprogram för Nya Karolinska Solna (NKS)

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 431/2007 leadership och färdigställs under september. Med den som grund kommer kulturförvaltningen att återkomma till nämnden med ett ärende om kulturnämndens roll i inköpsprocessen och hur nämnden kontinuerligt skall hållas informerad om arbetet med de konstnärliga gestaltningarna. Hans Ullström Göran Rosander

3 KONSTPROGRAM Nya Karolinska Solna Arbetsversion

4 Innehåll KONSTPROGRAM 1 Inledning 3 Förord 4 Anna Starbrink, kulturlandstingsråd: 5 Lennart Persson, Förvaltningschef NKS förvaltningen: 5 Ulf Norehn, VD Swedish Hospital Partners: 5 Pär Olsson, Projektdirektör, Skanska Healthcare AB: 5 X, Coor Service Management: 5 Konst och Arkitektur 6 Om konstprogrammet 8 Syfte 10 Struktur 10 Avsändare och målgrupp 11 Nya Karolinska Solna 12 Bakgrund 13 Samarbetspartners i NKS konstprojekt 14 NKS - ett universitetssjukhus 15 Projektområdet 15 Konstnärlig gestaltning 18 Kulturnämndens visioner 19 Samordning med konst i närområden 20 Befintlig konst från Karolinska Solna 20 Underhåll och miljö 20 Konstens uppdrag 22 Rätt konst på rätt plats 24 Generalitet och flexibilitet 26 Konstens funktion 27 När konsten genomför sin funktion 28 När konsten tappar sin funktion 28 Pluralism 29 Genomförande av projektmålen 30 Samverkansstruktur 32 Konst i sjukvårdsmiljö 33 2

5 Inledning Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande byggnadsprojekt genom tiderna. Projektet uppförs genom Offentlig-Privat-Samverkan (OPS) som även präglar planeringen för konsten. Konstprogrammet beskriver historik, byggfaser och platser samt förklarar och förtydligar ambitionsnivåer för den konstnärliga gestaltningen.

6 Förord 4

7 Anna Starbrink, kulturlandstingsråd: Lennart Persson, Förvaltningschef NKS förvaltningen: Ulf Norehn, VD Swedish Hospital Partners: Pär Olsson, Projektdirektör, Skanska Healthcare AB: X, Coor Service Management: 5

8 Konst och Arkitektur Arkitekter, hantverkare och konstnärer har i ett historiskt perspektiv alltid haft ett mycket nära samarbete. Så sent som under förra hälften av 1900-talet hade de mest ambitiösa arkitekterna konstnärer bland sina anställda. Prestigefulla byggnadsuppdrag från denna tid som tex Stockholm stadshus eller Kreugers Tändstickspalats bär tydliga spår av ett mycket långtgående och fruktbart samarbete mellan konstnärer, arkitekter och hantverkare- inte minst på den fysiska byggplatsen. Arkitektur, konst och hantverk utgör i dessa exempel en oskiljbar helhet. En modern byggnad tillkommer i en långt mer industrialiserad och fragmentiserad process. Från idé till förverkligande. Byggandet pågår parallellt i fabriker runt om i landet för NKS: s del även ute i Europa. Verksamheten på den faktiska byggnadsplatsen består i växande grad av att på effektivaste sätt sammanfoga dessa prefabricerade element till en fungerande helhet. På motsvarande sätt har både arkitektens och konstnärens roller förändrats. Detta tydliggörs inte minst av att vi i dagligt tal numer talar om konstnärlig utsmyckning. Begreppet tydliggör en förskjutning där arkitektens rum riskerar att inte klara sig på egna meriter och där konstnärens roll implicit reduceras till dekoratörens. Konstprogrammet är SLL:s instrument mot en sådan krympt roll för konstnären. Ambitionen är här att skapa tid och utrymme för ett fruktbart samarbete. NKS blir ett kraftcentrum i den framväxande stadsdelen Hagastaden. Sjukhuset med dess nära omgivningar - torget, entréhallen och akademiska stråket - kommer att tillhöra stadens mest offentliga rum anställda och x tusen patienter och besökare kommer att röra sig i och genom dessa miljöer dagligen. Några av NKS:s viktigaste mål är därför att skapa attraktiva, mänskliga miljöer där patientens behov sätts i starkt fokus. Detta innebär en stor utmaning, särskilt i kliniska miljöer som samtidigt skall understödja effektiva vårdprocesser liksom än krassare värden som generalitet och flexibilitet (ombyggbarhet). Genom s.k. evidensbaserad forskning vet vi att en trygg och omhändertagande miljö påskyndar tillfrisknandet och det är just dessa mjukare värden som här är konstens stora potential. Konsten som sinnesstimulerande upplevelse - tankeväckare eller tankeavledare eller varför inte som milt humoristisk provokation?- kan ge mental stimulans liksom förhoppningsvis distraktion från tunga tankar. NKS är till för alla. Tillgänglighetsbegreppet omfattar i vardagligt tal oftast fysisk tillgänglighet för funktionshindrade men i NKS skall begreppet tolkas i sin vidaste mening och omfatta såväl genus, som trosuppfattning och etnicitet. Tydliga exempel är sjukhuset andaktsrum och rum för avsked. Att ge dessa rum en andaktsfull men också religionsneutral gestaltning är en uppgift där gestaltningen kan bejaka mångfald och konsten göra tydlig skillnad. Konstnärer, ljusdesigners m.fl. i nära samverkan med arkitekter kan alltså bidra till att ge den stora anläggningen mer mänskliga dimensioner och kvalitéer, från den stora skalans publika miljöerna (entréhall, restauranggårdar, vänthallar) till vårdavdelningarnas korridorer och dagrum ända in till kärnan- patientrummet. 6

9 I sjukhusmiljöer måste man också ta i beaktande att patienter och besökare ofta är fysiskt funktions-hindrade eller har nedsatt perceptionsförmåga bl.a. p.g.a oro och stress. Konst och arkitektur har här en oerhört viktig möjlighet i att bidra till god orienterbarhet. God skyltning är fundamentalt men med medveten konstnärlig gestaltning kan även våra undermedvetna resurser tas i anspråk för att skapa en intuitiv förståelse för rummet. Det är konst och arkitektur i skön förening. Förhoppningsvis blir konstprogrammet första steget på denna väg. Tomas Boijsen Chefsarkitekt White Tengbom Team 7

10 Om konstprogrammet Konstprogrammet för Nya Karolinska Solna är ett arbetsdokument som beskriver ambitionen för det konstnärliga gestaltningsarbetet.

11 Bild 1. Varför Hur EXTERNT INTERNT Konstprogram Principprogram Konstfunktionsprogram Rumsfunktionsprogram 9

12 Syfte Konstprogrammets syfte är att beskriva förutsättningar för de konstnärliga gestaltningsuppdragen i Nya Karolinska Solna (NKS). Programmet informerar om projektet utifrån ett historiskt, organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Det har som uppgift att förtydliga viktiga villkor för ett offentligt gestaltningsuppdrag, där både Stockholms Läns Landsting (SLL) och privata aktörer står som avsändare. Slutligen tolkar konstprogrammet direktiv och riktlinjer som ligger till grund för NKS, och omformulerar dem så de blir relevanta för ett konstnärligt gestaltningsarbete. Konstprogrammet vänder sig till fler än de som ska genomföra gestaltningsarbetena. Eftersom det är ett stort projekt, med många aktörer, har programmet ett pedagogiskt tilltal så att även människor utan konstnärlig bakgrund kan ta del av innehållet. Begränsningar Konstprogrammet har inte som avsikt att i detalj beskriva specifika uttryck, material eller utföranden för ett konstnärligt gestaltningsarbete. Det tolkningsutrymmet lämnas till konstnären. Struktur Konstprogrammet är samordnat med ett övergripande gestaltningsprogram för sjukhuset. Den arkitektoniska utformningen av sjukhuset och den konstnärliga gestaltningen av de yttre och inre miljöerna berör i flera fall gemensamma områden och stäms löpande av under projektet. Konstprogrammet ingår i en dokumentsvit som sammantaget ger en helhetsbild av konstens förutsättningar och möjligheter i NKS. I illustration 1 till vänster visas respektive dokumenttyps funktion och avgränsning. De delas in i två grupper, varför projektet genomförs och hur det ska genomföras. Konstprogrammet vänder sig primärt till en extern grupp som inte deltagit i planeringen av NKS. De övriga programmen är interna arbetsdokument. Konstprogrammet fördjupar sig i varför den konstnärliga gestaltningen sker. Konstprogrammet motiverar även varför genomförandet av projektet sker på ett visst sätt. Principprogrammet ger en detaljerad ekonomisk bild av hur budgeten fördelas till olika platser. Konstprogrammet och principprogrammet är besläktade. De platser som konstprogrammet lyfter fram som särskilt viktiga tilldelas generellt mer pengar. Konstfunktionsprogrammet är uppdelat i två typdokument: konstfunktionsprogram 1 och 2 (KFP1 och KFP2). KFP1 motsvarar en systemhandling och ger en beskrivning av de platser där konsten ska vara. KFP2 är en bygghandling och beskriver konstverket i detalj och hur det kommer påverka byggandet. Rumsfunktionsprogrammet (RFP) tas fram gemensamt av alla som planerar NKS och är en motsvarighet till KFP1 och 2. Det beskriver i detalj hur varje rum ska formas. KFP1, KFP2 och RFP är besläktade då de förklarar varje plats och rum på detaljnivå från olika perspektiv. 10

13 Avsändare och målgrupp Bild 2. Konstprogrammets avsändare och mottagare 11

14 Nya Karolinska Solna SLL har beslutat uppföra ett nytt universitetssjukhus i världsklass och genomförandet skall ske i form av OPS där konsten ska ingå. Den privata sektorn svarar för konstruktion och byggnation, drift och underhåll samt finansiering av det nya sjukhuset. All konst, både fast och lös, ägs av SLL. Det nya sjukhuset planeras öppna under 2016 och vara helt klart för invigning 2017.

15 Bakgrund NKS utformas av White Tengbom Team och är en utveckling av grunddesignen från det vinnande tävlingsförslaget Forum Karolinska som formgavs av White arkitekter AB, I april 2008 fattade landstingsfullmäktige beslut att 118 miljoner kronor inklusive anskaffnings- och följdkostnader ska avsättas till konst för NKS. Pengarna är fördelade på mindre av hälften inom Projektbolagets budget och mer än hälften inom SLL:s budget. Konstanslaget är beräknat enligt procentregeln, 2 % av produktionskostnaden för vårdlokaler och 1 % för administrativa lokaler. Det befintliga Karolinska var 1937 det första stora projektet för nybildade Statens Konstråd. Från den tiden härstammar procentregeln som än idag tillämpas av Stockholms läns landsting. Offentlig-Privat-Samverkan NKS är Europas nu största sjukhusbygge och ett av Skanskas största byggprojekt. Det är ett nytt, toppmodernt universitetssjukhus för Stockholms läns landsting med uppgift att bedriva högspecialiserad sjukvård med forskning och utbildning av stor omfattning och högsta kvalitet. NKS upphandlades med en så kallad OPSlösning, Offentlig-Privat-Samverkan, enligt Stockholms läns landstingsfullmäktiges beslut i juni NKS är den största enskilda OPS-upphandlingen av ett sjukhus som genomförts i Europa idag. Enligt beslut i landstingsfullmäktige i juni 2010 uppförs NKS av ett konsortium kallat Swedish Hospital Partners bestående av svenska Skanska och brittiska Innisfree. NKS-projektet utnämndes 2011 till Bästa internationella OPS-projekt vid en Public Private Partnership-gala i London. Galan arrangeras av Partnerships Bulletin, ett brittiskt månadsmagasin som främst bevakar samverkansprojekt mellan den privata och offentliga sektorn. Projektavtalet Projektbolaget Swedish Hospital Partners genomför sjukhusprojektet och har tillsammans med SLL tecknat ett projektavtal som reglerar krav och åtaganden. Projektbolaget färdigställer sjukhuset i faser. Swedish Hospital Partners ska tillsammans med SLL säkerställa och installera den fasta konsten och anlitas för att montera och installera lös konst. OPS har inte tidigare tillämpats för uppförande av sjukhusbyggnader I Sverige. För planeringen av konsten innebär OPS ett nära samarbete mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Projektmålen Den konstnärliga gestaltningen liksom gestaltningsprogrammet i sin helhet utgår från sjukhusets sex genomgripande projektmål: Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. 13

16 Projektet ska, så långt möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektiv. Samarbetspartners i NKS konstprojekt OPS präglar planeringen för konsten vilket gör NKS som konstprojekt unikt. SLL:s kulturförvaltning, som lyder under kulturnämnden, ska gemensamt med Swedish Hospital Partners förse NKS med konst. Det sker i samarbete med arkitektbyrån White Tengbom Team, Skanska Healthcare som står för byggproduktionen, Coor Service Management som står för drift samt NKS-förvaltningen vars uppdrag fram till årsskiftet 2012 har varit att planera uppförandet av det nya universitetssjukhuset. Från 2012 delas planeringen upp: Landstingsstyrelsens förvaltning hanterar byggärenden, Karolinska Universitetssjukhusets styrelse hanterar forsknings- och sjukvårdsplanering. Bild 3. NKS Organisationsstruktur 14

17 NKS - ett universitetssjukhus En viktig uppgift för NKS är att stärka samverkan mellan sjukvård, klinisk forskning, grundforskning och utbildning vid Karolinska Institutet för att bättre kunna bidra till utvecklingen av sjukvården. Det viktigaste ledordet för sjukhuset är Patienten först. Hög specialisering Både inom akut och planerad vård ska NKS ha en tydlig profil mot högspecialiserad vård. Det innebär att man främst tar emot svårare multidisciplinära fall och de patienter som kräver tillgång till team med olika specialister och avancerad utrustning. Sjukhuset kommer att ha en specialiserad akutmottagning som inriktar sig på de svårast sjuka och skadade patienterna från hela länet. Forskning och utbildning Det nya universitetssjukhuset utökar det befintliga Karolinska Solnas uppdrag. NKS ska utvecklas till ett resurs- och kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet. Visionen är att bli det ledande universitet inom medicin samt nordens ledande innovationscentrum inom life science i Sverige och Stockolmsregionen. Projektområdet NKS är ett stort och omfattande byggprojekt beläget i Stockholms förlängning norr ut i mötet mellan den framväxande Hagastaden och Solna. Sjukhuset kommer att synas från flera högt belägna platser i Stockholm. Ett nytt torg, där Stockholm och Solna möts, skapas framför sjukhuset, först i en tillfällig utformning med en tvärgående gata. Vägnätet i anslutning till sjukhuset anpassar sig till det befintliga stadsgatunätet i nord-sydlig riktning. Byggnaderna Projektområdet består av fem huvudbyggnader, huvudblocket med mottagningar, vårdavdelningar, behandlingsrum och operationssalar, forskningsbyggnaden med laboratorier och utbildningslokaler, en byggnad för strålbehandling, ett patienthotell samt en garage- och teknikbyggnad. Torget och de yttre miljöerna med Akademiska stråket omsluter och binder samman området. Huvudbyggnaderna blir upp till 9-11 våningar höga. Arkitektoniskt har detta hanterats genom en lägre mantelbyggnad som omsluter sjukhusbyggnaderna samt med en tydlig teckning av våningsplanen. Yttre miljön Den yttre miljön omfattar Akademiska stråket som kopplar sjukhus- och laboratoriebyggnaderna till varandra samt binder samman det befintliga Karolinska sjukhusområdet med Karolinska Institutet via en gångbro/ekodukt över Solnavägen. Torget framför sjukhuset, parkeringsytor norr om huvudblocket och sjukhusets olika entrémiljöer utgör också delar av den yttre miljön. 15

18 Bild 4. Karta över Projektområdet GEN KAROLINSKA VÄ HUVUDBYGGNAD NUVARANDE KAROLINSK A UNIVERSITETS SJUKHUSET TEKNIK BYGGNAD U3 PARKERING U6 KAROLINSKA INSTITUTET U2:2 U2:3 SJUKHUSPARKEN U2:6 VÅRD FORSKNIN G ORAX NDE TH NUVA RA AKADEMISKA STRÅKET U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 Akutentré VÅRD VÅRD GEN A VÄ SOLN U1:2 Huvudentré Barnentré U5 HOTELL Torg E20 NORRA STATIONSOMRÅDET L E4/ E TUNN KÄLLA: White Tengbom Team Situationsplan över Nya Karolinska Solna när det är helt färdigbyggt Byggnader i orange är de nya som tillkommer, grå byggnader är befintliga. 16

19 Bild 5. Karta över byggfaserna U3 1 U U2:2 U2:3 U2:6 U1:2 U1:3 U1:4 U1:5 U1:6 5 4 U5 7 Byggfas Byggnad Klart Byggfas 2 Parkeringsgarage U Byggfas 1 Teknikbyggnad U Byggfas 4 Sjukhus del 1, U1:5, U1:6, U4: Byggfas 7 Patienthotell och garage, U Byggfas 6 Forskningsbyggnad, U2:2, U2: Byggfas 5A Sjukhus del 2, U1:2, U1:3, U1: Byggfas 5B Strålbehandlingsbyggnad U2:

20 Konstnärlig gestaltning NKS är det hittills största enskilda konstprojektet för offentlig miljö i Sverige. Konstanslaget på 118 miljoner kronor kan jämföras med de cirka 48 miljoner kronor i dagens penningvärde som Karolinska universitetssjukhuset Huddinge mottog 1971.

21 Swedish Hospital Partners ska tillsammans med SLL säkerställa och installera den fasta konstnärliga gestaltningen. Ansvaret för urval av konsten inom SLL ligger hos kulturförvaltningen som arbetar på uppdrag av Kulturnämnden. Kulturförvaltningen har lång erfarenhet av planering av konst till sjukvårdens lokaler. Förvaltning av konst ingår också i kulturförvaltningens ansvar. Som grund för varje enskilt konstnärligt gestaltningsuppdrag ligger konstprogrammet, principprogrammet och konstfunktionsprogrammen. Swedish Hospital Partners finansierar den fasta konsten som är integrerad och platsspecifik i byggnaderna. SLL finansierar den lösa konsten, det vill säga inköpta konstverk samt flyttbara platsspecifika gestaltningar. För administration och beslut av konstärenden för NKS har bildats ett konstråd som bereder ärenden och en konstkommitté som beslutar. Den konstnärliga gestaltningen följer de arkitektoniska och landskapsarkitektoniska strategierna för platsen och byggnaderna. Planeringen för konsten till NKS började 2007 strax efter formgivningstävlingen. En tidig planering av konsten i programhandlingsskede med kommande system- och bygghandlingar är en förutsättning för att betraktaren ska se gestaltningen för sjukvårdsmiljön omhändertagen till fullo. Kulturnämndens visioner Kulturnämnden har som mål att verka för viktiga visioner som också går att applicera på arbetet i NKS. Kulturen har som mål att stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. Kultur är även hälsa. Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller utbildning. Genom kulturnämndens stöd till länets kultur- och föreningsliv erbjuds länsinvånarna ett större utbud av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som hade varit möjligt utan nämndens stöd. Verksamhet för barn och unga prioriteras. Därigenom ges de möjlighet att ta del av kultur och föreningsliv oavsett föräldrars intresse och ekonomiska förutsättningar. Målområden Kulturnämnden har fyra målområden: demokrati, jämställdhet och jämlikhet samt tillgänglighet för funktionshindrade. Kulturförvaltningen arbetar aktivt för att nå målen i NKS. Till exempel genom att fatta beslut i transparanta processer och att föra statistik över inköpt och upphandlad konst utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. I kapitlet Genomförande av projektmålen beskrivs hur målen uppnås. 19

22 Samordning med konst i närområden Det sker omfattande nybyggnationer i anslutning till NKS. På andra sidan Solnavägen bygger Karolinska Institutet genom Akademiska Hus bland annat en ny aula ritad av Wingårdh Arkitektkontor AB. I och med att Statens konstråd ansvarar för konsten på Karolinska Institutets område kommer ett samarbete mellan SLL och Statens konstråd ske angående den gångbro/ekodukt över Solnavägen som förbinder NKS med Karolinska Institut-området. Detta arbete startar Torget söder om sjukhuset, gator och platser i den framtida Hagastaden med Life Science-området är också uppmärksammade för samordning av konst. Här har ett samarbete med Stockholm Stad och Statens konstråd påbörjats. Ett gemensamt konstprogram kommer att ligga till grund för samarbetet. Solna Stad delges konstplaneringen och samarbete med SL kan bli aktuellt för konst vid busskurer och eventuella framtida T-baneuppgångar. Befintlig konst från Karolinska Solna Konst från det befintliga Karolinska sjukhuset kommer i enskilda fall integreras i NKS alternativt flyttas till en allmän konstpool för Stockholms läns landsting. Vissa större skulpturer utomhus berörs i samband med omstrukturering. Underhåll och miljö Underhålls- och driftfrågor tas med i beräkningen när planeringen för kommande beställningar och inköp av konst görs. Coor Service Management som ska sköta driften av sjukhuset är med på planeringsstadiet. De konstnärer som väljs ut för gestaltningsarbeten förbinder sig att följa SLL:s miljöchecklista och ge en detaljerad underhålls- och skötselbeskrivning som överlämnas till fastighetsägare och driftansvariga. 20

23 Foto: Per Mannberg 2005 Bild 6. Claes Hakes skulptur Dephot påverkas av NKS byggarbetsplats och är evakuerad. 21

24 Konstens uppdrag Konsten i NKS har tillsammans med arkitekturen och verksamheten tilldelats separata funktioner. Det betyder att de var för sig ska lösa specifika uppgifter. Arkitekturens funktion är att skapa attraktiva miljöer där trygghet och omhändertagande är ett signum. Dess utformning möjliggör effektiva flöden och en flexibel miljö. I planeringen av NKS har patientens behov satts i centrum, vilket verksamheten återspeglar. Verksamhetens funktion i NKS är att tillhandahålla högspecialiserad vård för de svårast sjuka patienterna. Människan i centrum Begreppet Människan i centrum är ett centralt begrepp för NKS. Patientrummen utformas som enkelrum med mycket höga hygienkrav. Bild 7 till höger visar hur konst, arkitektur och verksamhet centreras runt människan och utför sina funktioner för att tillgodose hennes behov. De tre fälten är delvis överlappande och delvis fristående för att påminna om respektive fälts ansvar och uppdrag. Kvalitet genom samarbete I en gestaltad miljö samverkar konst, arkitektur och verksamhet ständigt och behöver så göra för att skapa en omhändertagande känsla. Ett konstnärligt gestaltningsarbete i NKS är kvalitativt när alla tre funktioner samverkar. Det är då konstnären hittar rätt uttryck för varje plats unika förutsättningar. Det är konstens uppdrag i NKS. Därför är ett tydligt samarbete mellan konstnärerna, arkitekterna och de människor som berörs av verksamheten avgörande för en konstnärlig gestaltning av hög kvalitet. Bild 8 visar var konsten i NKS tar sin utgångspunkt: Det är i samverkan där alla funktioner kan påverka processen och tillsammans utforma miljön. 22

25 Bild 7. Konsten, arkitekturen och verksamheten i NKS utgår från Människan i centrum. De fyller olika funktioner för att erbjuda en miljö som utgår från människans behov. Konst Arkitektur Verksamhet Bild 8. I överlappningen mellan de tre funktionerna skapas förutsättningar för en gestaltning som upplevs trygg, stimulerande och väl genomförd. Konstens uppdrag är att visa den omsorgen. Konst Arkitektur Verksamhet 23

26 Rätt konst på rätt plats I NKS finns olika miljöer som ger varierande förutsättningar för konsten. Bild 9 visar hur konsten påverkas av platsernas karaktär. Ett kvalitativt konstnärligt gestaltningsarbete samverkar med arkitekturens och verksamhetens funktioner. När konsten beaktar verksamhetskraven och den arkitektoniska gestaltningen förmedlas trygghet till människan. De patientnära miljöerna I de patientnära miljöerna pågår den mest intensiva vårdverksamheten. För att betona patientens centrala position på de här platserna utgår NKS från ledordet Patienten först. Här behöver konsten och arkitekturen med stor lyhördhet gestalta miljön utifrån en hänsyn till patienters, anhörigas och personals situation på platsen. Utifrån verksamhetens funktion bestäms platsens karaktär. Bild 9 visas hur verksamhetens funktion i de vårdintensiva miljöerna är utökad för att möta patientens och personalens behov. För konsten innebär det en stor samverkan med verksamheterna. Forsknings-, utbildnings- och administrationsmiljöer NKS är ett universitetssjukhus som utgör navet för kunskapsspridning och högspecialiserad sjukvård i regionens framtida akademiska sjukvårdssystem. Arkitektur och konst skapar tillsammans stimulerande mötesplatser för forskningens och vårdens företrädare. Här kan konsten, precis som forskning, betona värdet av ett abstrakt tänkande. Att stimulera till att tänka det otänkbara och förnimma det inte uppenbara. De stora publika miljöerna På de stora publika miljöerna i NKS, torget framför sjukhuset, Akademiska stråket och huvudentrén pågår ingen klinisk verksamhet, vilket visas i bild 9. Här är istället fokus på transport, logistik och sjukhusets yttre identitet. NKS:s intention är att ha en tydlig och profilerad roll i staden. Konsten förstärker områdets signalstyrka genom att tydligt samverka med arkitekturen. 24

27 Bild 9. Patientnära miljöer Den kliniska verksamheten dominerar miljön vilket påverkar konstens funktion. Ett tätt samarbete med de verksamma på platsen skapar förutsättningar för den konstnärliga gestaltningen att utföra sin funktion. Publika miljöer Konstens beröringsfält till arkitekturen utvidgas då både konstens och arkitekturens funktion expanderar för att möta platsens behov av signalstyrka. Konst Konst A A V V PATIENTNÄRA MILJÖ PUBLIK MILJÖ 25

28 Generalitet och flexibilitet NKS etableras mitt i staden, omgiven av en kvartersstruktur. Det låser tomten under lång tid. Därför behöver byggnaderna kunna erbjuda en mångsidig användbarhet av lokalerna så de kan användas på många olika sätt. I NKS kallas det för generalitet. I framtiden ska lokalerna kunna anpassas till nya förutsättningar; organisatoriska, tekniska och medicinska, så att de har hög flexibilitet. Den lösa konsten för NKS följer projektets uttalade idé om generella och flexibla ytor. I de patientnära miljöerna används flyttbar lös konst för att förenkla en framtida ändring av verksamheten. Det konstnärliga innehållet i den lösa konsten bör ha en generell karaktär så den kan omplaceras till andra miljöer med motsvarande funktion. Skalan på den lösa konsten bör ha en sådan karaktär så den vid behov kan omplaceras till motsvarande miljö utan att förlora kvalitet. Installationen av konsten i patientnära miljöer bör eftersträva att göra så lite ingrepp i den arkitektoniska inredningen som möjligt. I de publika miljöerna kan konsten vara mindre flexibel, till exempel byggnadsintegrerad. Bild 10. Konsten påverkas av lokalernas behov att kunna ändra verksamhet. I vårdnära miljöer ökar verksamhetens funktion och därmed också kraven på konstens flexibilitet i form av flyttbarhet. Kravet på flexibilitet avtar ju mer arkitekturen får en dominerande funktion, till exempel i entréer, entréhallar och torg. Grad av flexibilitet PATIENTNÄRA MILJÖ PUBLIK MILJÖ 26

29 Konstens funktion Konsten i NKS har som funktion att vara konst. Därför är den så betydelsefull för människan. När arkitekturen och verksamheten främst anpassas till att värna om patienten behåller konsten sitt fokus på människan som kulturell varelse. Konsten i NKS vänder sig alltid till människan, oavsett vilken orsak hon har för sin vistelse på platsen.

30 När konsten genomför sin funktion Konst tillför en humanistisk, estetisk och poetisk dimension som möter människans behov av kultur. Konsten i NKS tar en självklar plats i ett sammanhang som värnar om humanistiska och existentiella värden. Kulturförvaltningens ambition är att en intresserad allmänhet ska kunna ta till sig konsten i NKS, visad i en miljö som inte har den pedagogiska inramning som till exempel ett museum eller ett galleri. När konsten tappar sin funktion När konst förväntas ha andra funktioner än att vara konst riskerar konstens unika funktion att marginaliseras. Det kan vara lockande att tilldela konsten i NKS uppgifter som andra kompetenser är bättre på att hantera. Belysning, akustik och medicinsk effekt är några exempel. Konst bör inte efterfrågas eller bedömas utifrån dess förmåga att till exempelvis leva upp till en industriell standard att skapa allmänljus, justera ljudnivåer och till exempelvis förbättra sårläkningstid. Det är ljus- och ljudkonsulter, inredningsdesigners och medicinsk expertis som har ansvaret och verktygen för dessa frågor. Utifrån de behov som människan på NKS har är det en allt för instrumentell syn på konstens funktion. Konsten har självklart positiva bieffekter utöver att verka för människan som kulturell varelse. Dess unika karaktär ger status till en plats och tillsammans med ett väl utfört skyltprogram stöttar den till god orientering. Tillsammans med andra funktioner såsom belysning, ventilation, akustik, inredningsdesign och landskapsarkitektur utvecklas en miljö med människan i centrum. 28

31 Pluralism Konsten i NKS utgår från den pluralism som är specifikt för platsen. De som möter de konstnärliga gestaltningarna kan delas in i några få grupper, personal, patienter och anhöriga, forskare och studenter. Grupperna består av en mångfald olikheter: nationell och kulturell bakgrund, religion, ålder, sexualitet, språk, funktionshinder med fler. I forskningsmiljöerna beräknas att cirka 80 olika nationaliteter finns representerade som tillfälliga besökare och gästforskare. Deras gemensamma nämnare är att de besöker eller verkar i NKS. De kommer alla att ta del av samma verk utifrån olika förutsättningar. Det ställer krav på det sammantagna urvalet av konsten: språklig bredd, innehålls- och materialmässig hållbarhet och tillgänglighet av konsten. Språklig bredd Det sammantagna urvalet av lös och fast konst i NKS bör representera många konstriktningar och estetiska uttryck. Innehållsmässig hållbarhet De konstnärliga gestaltningarna fokuserar på formuleringar och frågor som överlever trend och aktualitet. Den tar fasta på ett abstrakt utgångsläge istället för detaljerade sakfrågor, inte helt olikt basforskning. Ambitionen är att konsten i NKS öppnar för möjligheter till fråge- och problemformuleringar, även in i framtiden. När det konstnärliga innehållet enbart bygger på för stunden aktuella sakfrågor riskerar konsten att i framtiden enbart bli ett historiskt tidsdokument. Innehållet blir daterat. Konst kommunicerar i samtiden, oavsett när den är gjord. Därför är det viktigt att vara medveten om vad konst förmedlar när NKS gestaltas konstnärligt. Materialmässig hållbarhet Genomförandet av den konstnärliga gestaltningen ska möta de ambitiösa miljökrav som NKS ställt upp; ett av världens mest miljövänliga sjukhus. Därför säkerställs material-, energi- och kemikaliehantering kring konstfrågorna rigoröst. Material och tillverkningsprocesser bör vara av sådan kvalitet att verken kommer bestå under lång tid. Det ställer krav på beställarens och konstnärens kunskap och erfarenhet, och stor kunskap hos de som utför drift och förvaltning av verken. Tillgänglighet Ambitionen är att den konstnärliga gestaltningen till innehåll och utförande är så sammansatt att den blir tillgänglig på olika nivåer och för en differentierad publik. Det betyder att konsten påverkar sin betraktare på flera sätt; sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konsten kan problematisera grupptillhörighet, tolkningsföreträde och position utan att själv vara utvald utifrån de kriterierna. Ett övergripande krav på konst är att den är väl formulerad. 29

32 Genomförande av projektmålen De krav som Nya Karolinska Solna ställer på den konstnärliga gestaltningen kräver en samordning av kompetens och erfarenhet. För att säkerställa den höga ambitionsnivån för arkitektur, verksamhet och konst behövs kvalitetssäkrande processer och människor med nyckelkunskap. Som grund för hela projektet ligger de många samarbetena.

33 31 Bild 11. Vilka påverkar konsten i NKS?

34 Samverkansstruktur Den konstnärliga gestaltningen i NKS har påverkats av många olika människor. Långt innan konstnären har lämnat in sin första skiss på konstverket har samverkans- och arbetsgrupper lagt upp ekonomiska och juridiska riktlinjer för hela projektet. Genom dessa har olika ansvarsförhållanden uppstått kring konsten, vilket påverkar bland annat hur konsten köps in. I tidslinjen nedan illustreras vilka som påverkar ett gestaltningsarbete, och var de konstnärliga intressena tas tillvara. Kulturförvaltningens arbetsgrupp, projektledare och konstrådgivare, skapar tillsammans förutsättningarna för ett gestaltningsarbete. De lägger budget och föreslår vilken summa varje plats ska tilldelas. Arbetsgruppen ansvarar för urvalet av konstnärerna till de olika gestaltningsuppdragen. Urvalet sker utifrån en tolkning av de kvalitetskrav som konstprogrammet ställer samt det uppdrag som Kulturnämnden bestämt. Det är kulturförvaltningens uppdrag att säkerställa den konstnärliga kvaliteten i NKS. Konstrådet är en samverkansgrupp som består av representanter från olika områden inom NKS. Här finns de som ansvarar för utförandet och byggande, drift, sjukvårdsrepresentanter och de som ska förvalta universitetssjukhuset. Konstrådet bereder alla konstfrågor för NKS och säkerställer att de granskas utifrån alla verksamheters behov. Konstkommittén beslutar om de konstärenden som tagits fram av kulturförvaltningen och beretts av Konstrådet. Kommittén är också sammansatt av representanter från ovanstående områden i planeringen för NKS. 32

35 Konst i sjukvårdsmiljö Kristina Mezei, konstvetare FD Verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland: Av dålig konst får man cancer, läste jag i en tidning för en tid sedan. Felskrivningen med ett extra n i ordet kost, innehöll en stor sanning. Nämligen insikten att den offentliga miljön har makt över oss. Är den estetiskt genomarbetad, får den oss att växa och må väl, men den gör oss förvirrade och vilsna när omsorgen är eftersatt. Detta är en erfarenhet och en kunskap som är särskilt viktig för vårdens rum: sjukhusens utseende inte bara är, det påverkar och gör bevisligen något med oss. Vårdmiljön är därför performativ: dess estetiska gestaltning stöttar medicinsk behandling. Att bygga miljöer som får oss att må väl är en konst. Konsten, arkitekturen och den estetiskt genomtänkta rumsgestaltningen är som visuella vitaminer för hälsan. Skönhetsupplevelser håller oss friska och skjuter åldrandet framåt i tiden. Om detta finns i dag en konsensus både med anor från grekisk tid och från samtida hjärnforskning. Allt fler forskningsresultat pekar på att hjärnan långt upp i åren stärks av stimuli från kultur- och konstupplevelser. Det är väldokumenterat att dessa påskyndar hjärnbarkens tillväxt, påverkar oss psykologiskt, neurologiskt och immunologiskt. Att delta i kulturevenemang, särskilt sådant som ger oss behållning, ökar motståndskraften mot cancer, infektioner och autoimmuna sjukdomar. De minskar även risken för depression och sänker stresshormonnivåerna. Inte minst skapar konst- och kulturupplevelser genom reflektion en känsla av sammanhang och får människan att se konsekvensen av de egna handlingarna. Att livet har mening och innehåll är grundläggande för hälsoprocesser. Att detta förhåller sig så här är ett faktum som även de gamla grekerna kände till. Bild och konst har sedan urminnes tider haft ett meningsskapande syfte: i än i dag beundrade grekiska tempel formulerades uppfattningen om de krafter som genomtränger hela skapelsen. I skulpturer och bilder på vaser och reliefer återgavs sång och dans som uppfördes som renande riter under årets lopp. Konsten, liksom läkekonsten, gav och ger människan stöd i att hålla sig vid god hälsa och finna mening i tillvaron. Konst, arkitektur och design har även en identitetsstärkande verkan. I sjukvård talar vi gärna om värdegrund. Värden vi skattar högt i vår verksamhet och också i det dagliga livet kommer till direkta uttryck när vi formar vår omgivning. Valda estetiska lösningar markerar hur vi vill bli uppfattade av dem som kommer oss till mötes, vare sig det handlar om vänner och besökare eller patienter, personal, medarbetare, samarbetspartners och forskarkollegor. 33

36 Till syvende og sidst och sist speglar våra offentliga miljöer den rådande synen på människan i ett samhälle. Konst, design och arkitektur är uttryck för ideologiska och politiska val om hur vi vill människor ska vara. Den humanism som estetiskt och poetiskt kommer till uttryck i konst, arkitektur och design tillmötesgår människans grundläggande behov av kultur även i vårdmiljön. Hur vår fysiska omgivning ser ut spelar därför en viktig roll för hur vi mår. Drabbas vi av sjukdom och nödgas uppsöka ett sjukhus är vi extra utsatta för de intryck som vårdmiljöns arkitektur och estetiska utformning skapar. Former, färger, ljus, utsikter från fönstren och visuellt ordnade sammanhang i entréer, hallar och korridorer ger i sig själva information om platsen och verksamheten i stort. Det första mottagandet är av avgörande betydelse. Visuella signaler som möter oss när vi anländer till sjukhuset tränger förbi hjärnans rationella centra och lämnar djupa spår som påverkar mottagligheten för följande behandlingar under hela läkeprocessen. En vårdbyggnad har en ungefärlig livslängd på fyrtio år. De komplexa anläggningar som i Sverige växte fram under talen förnyas i rask takt i dag. Vårdmiljön är krävande: rationell, högteknologisk, med stora krav på säkerhet och effektivitet. Den möter dock en människa i skört tillstånd och obalans. Med stor professionalism kan kravet på förutsägbarhet kontra osäkerhet hanteras. Att osäkra invanda begrepp och föreställningar är ett värdeomdöme på kulturområdet. Konsten för in en förmildrande helhetssyn i sjukvårdens rum där omvårdnad och medicinsk vård förenas kring hela människan. Insikten om sambandet mellan miljöns estetiska utformning å ena sidan, kvalitativa och kvantitativa resultat och nöjdhetsindex hos patienter och personal å den andra ger starkt stöd för att satsa på konstnärlig gestaltning i både allmänna utrymmen och där enbart personal och patienterna vistas. Läkekonst är ett vackert begrepp med rötter hos Hippokrates som levde under 300-talet före Kristus. Ordet visar tydligt att medicin och konst hör samman: i fokus har båda samverkan mellan människans fysiska och mentala hälsa. 34