Handledning för biogeografisk uppföljning av grod- och kräldjur samt blodigel

Transkript

1 Handledning för biogeografisk uppföljning av grod- och kräldjur samt blodigel Version 2 Anders Hallengren, Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Ekoll AB

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Definition av superlokal, baslokal och satellitlokal för groddjur Uppdraget Uppföljning via totalinventering Uppföljning via stickprov Uppföljning av blodigel Uppföljning av vanlig groda, åkergroda och ätlig groda Uppföljning av större vattensalamander Budget 5 2. Samordning med andra projekt Samordning med uppföljning av skyddade områden 5 3. Statistiska aspekter Naturliga fluktuationer i groddjurspopulationer Målet med uppföljningen av grod- och kräldjur samt blodigel Målet med uppföljningen av de arter som totalinventeras Målet med uppföljningen av de arter som följs upp via stickprov Målet med uppföljningen av reptiler och blodigel Målet med uppföljningen av bifynd 6 4. Utformning av stickprov för groddjur Stickprovsurval av baslokaler för groddjur Resultat stickprovsurval av baslokaler för groddjur Stickprovsurval av satellitlokaler för groddjur Resultat stickprovsurval av satellitlokaler för groddjur 7 5. Kriterier för att en satellitlokal ska ingå i underlaget för stickprov Storlek på vatten Fiskförande vattendrag Avstånd från baslokal Avstånd från väg Kartskikt som ingår i underlaget 8 6. Inventeringsmetodik 8 7. Frekvens och tidpunkter Långbensgroda, vanlig groda och åkergroda Uppföljning av spelande hanar Hasselsnok, sandödla och blodigel Större vattensalamander Inventeringsintervall Var? Variabler Utrustning Fältprotokoll 11

3 12. Registrering Krav på inventerare Artbestämning och tillstånd Rapportering och utvärdering Kostnadsuppskattning Författare och kontaktpersoner Referenser Bilagor Bilder på framsida: Stinkpadda (strandpadda, foto, Jan Pröjts), Grönfläckig padda (foto, Mats Wirén), Lövgroda (foto, Per Nyström & Marika Stenberg), Ätlig groda (foto, Anders Hallengren), Klockgroda (foto, Per Nyström & Marika Stenberg), Sandödla (foto, Anders Hallengren).

4 1. Bakgrund och syfte Även om tyngdpunkten för de ovanligare herptilernas utbredning ligger i södra Sverige förekommer herptiler och blodigel i hela landet, ända upp i fjällkedjan. Arterna kan hittas i stort sett i alla typer av habitat som förekommer i landet, men utbredningen är inte slumpmässig. Många samverkande faktorer påverkar arternas utbredning och populationsstorlekar, båda vilka kan variera naturligt mellan olika år. Detta faktum påverkar den strategi vi ska välja för att på ett kostnadseffektivt sätt övervaka arterna och deras trender. 1.1 Definition av superlokal, baslokal och satellitlokal för groddjur Om groddjuren kan generellt sägas att de lever i så kallade metapopulationer, som består av ett antal lekvatten inom spridningsavstånd för arten. I en population finns ofta vatten som är viktigare än andra för populationens överlevnad. Dessa benämns ofta baslokaler och har en god reproduktion, ofta med ett stort antal lekande individer. Baslokalerna har också visat sig ha liten risk för utdöende jämfört med andra lokaler. Om baslokaler påverkas negativt kan man även förvänta sig stora negativa effekter på hela metapopulationen, och andra mindre lokaler, så kallade satellitlokaler. Inom uppföljningen är det därför viktigt att baslokalernas status följs upp. Inom projektet biogeografisk uppföljning är en baslokal definierad som ett lekvatten med 50 spelande hanar eller fler eller förekomst av 50 romklumpar eller fler. Lokalen ska ha en god reproduktion och vara stabil med en årlig vattenhållning. Alla lokaler som är uttorkningsbenägna och endast håller vatten enstaka år ska alltid föras till urvalet för satellitlokal. Siffran > 50 är ett medelvärde som lokalen ska uppfylla under en uppföljningsomgång om 6 år. Övriga vatten inom 1 kilometer från en baslokal, men med färre än 50 spelande hanar eller romklumpar, benämns satellitlokaler. Bland satellitlokaler ingår även vatten med tidigare okänd status som groddjurslokal. Under pilotdriften 2013 utkristalliserade sig enstaka baslokaler med ett betydligt större antal än 50 spelande hanar, lokaler som har mycket stor betydelse på nationell nivå. Dessa lokaler bör inte ingå i stickprovet utan följas separat eftersom de har så stor påverkan på hela den svenska populationen. Ingår de i stickprovet försvårar det möjligheten att hitta eventuella förändringar i baslokalerna eftersom superlokalerna genomslag i resultatet blir oproportionerligt stort. Med denna nya kunskal införs därför begreppet superlokal för arterna klockgroda, lövgroda och långbensgroda, arter som följs upp via stickprov. Förslaget är att lokaler med minst 250 spelande hanar eller minst 250 romklumpar benämns superlokal Uppdraget Sverige ska enligt art- och habitatdirektivet övervaka och rapportera bevarandestatusen hos grod- och kräldjur samt blodigel för att bland annat kunna fatta de politiska beslut som krävs för att genomföra nödvändiga naturvårdsinsatser. Denna handledning omfattar 14 arter grod -och kräldjur samt blodigel. Huvudsyftet med uppföljningen är att samla in tillräckligt med data för att kunna uppskatta populationsstorlek och utbredningsområde. Detta ska ske genom att övervaka de ingående arterna på lokal, regional och nationell nivå, så långt det är möjligt Uppföljning via totalinventering För fem arter; stinkpadda (strandpadda) Bufo calamita (gäller inte Västra Götaland), grönfläckig padda B. viridis, lökgroda Pelobates fuscus, långbensgroda Rana dalmatina (enbart Öland) och gölgroda R. lessonae, föreslås totalinventering vid varje uppföljningsomgång. Resultatet bli ett index för arternas populationsstorlek i Sverige, ett index som kan jämföras över tid och på så sätt visa förändringar i populationsstorlek och utbredningsområde Uppföljning via stickprov För sju arter; klockgroda Bombina bombina, lövgroda Hyla arborea, långbensgroda, stinkpadda (strandpadda, Västra Götaland), hasselsnok Coronella austriaca och sandödla Lacerta agilis, föreslås uppföljning via stickprov. För groddjuren kommer stickproven att dels vara roterande stratifierade för baslokaler och slumpmässigt utlagda för satellitlokaler inom 1 kilometer från en definierad baslokal. För hasselsnok och sandödla kommer slumpmässigt utlagda inveteringsslingor att användas i anslutning till tidigare kända förekomstområden. 4

5 1.5. Uppföljning av blodigel För blodigel Hirudo medicinalis föreslås inget eget stickprov, utan uppföljningen utnyttjar de stickprov som tas fram i samband med annan uppföljning av groddjur och övrig uppföljning i våtmarker Uppföljning av vanlig groda, åkergroda och ätlig groda För åkergroda R. arvalis, vanlig groda R. temporaria och ätlig groda R. esculenta föreslås ingen egen uppföljning utan dessa tre arter noteras som bifynd i samband med övrig uppföljning av våtmarker Uppföljning av större vattensalamander I samband med remissbehandlingen av detta dokument har Naturvårdsverket beslutat att prioritera ner uppföljningen av större vattensalamander Triturus cristatus. Den större vattensalamandern har under senare år inventerats ganska intensivt inom ramen för det fastställda åtgärdsprogrammet för arten i inledningsskedet. Naturvårdsverket anser sig ha en god bild över både populationsstorlek och utbredningsområde och väljer därför att prioriterar ner arten. I de första uppföljningsomgångarna inom den biogeografiska uppföljningen kommer större vattensalamander därför inte att följas upp. Arten ska dock noteras som bifynd i samband med övrig uppföljning och övervakning av småvattenmiljöer. I samband med kommande utvärderingar av uppföljningen, och i samråd med expertis, kommer arten troligen att bli föremål för uppföljning inom den biogeografiska uppföljningen i framtiden. Större vattensalamander kommer även i fortsättningen att ingå i den förtätade uppföljningen av skyddade områden (Block C, Haglund 2010) Budget Budget för den löpande uppföljningen är föreslagen till kronor per år. För den förtätade uppföljningen av större vattensalamander i skyddade områden (Block C) finns kronor per år avsatt (Haglund 2010), och för den föreslagna utökade uppföljningen finns en kostnad i Förslag 1 på cirka kronor per år (Hallengren 2012). 2. Samordning med andra projekt Samordning bör ske med uppföljning inom delsystem sötvatten, våtmarker samt dykare, trollsländor och snäckor. För de arter som omfattas av ett fastställt Åtgärdsprogram (ÅGP) bör samordning ske med arbetet för hotade arter och biotoper. För stinkpadda (strandpadda) bör samordning ske med den regionala miljöövervakningen i Västra Götaland och i Uppsala län bör samordning ske med den regionala miljöövervakningen när det gäller gölgroda. I de län där större vattensalamander ingår i den regionala miljöövervakningen finns stora samordningsvinster att göra Samordning med uppföljning av skyddade områden Flera arter ingår i uppföljningen av skyddade områden (Haglund 2010). De indikatorer och variabler som föreslås för den biogeografiska uppföljningen är så långt möjligt gemensamma med dem som är beslutade inom uppföljningen av skyddade områden, så att samordningsvinster kan göras på regional och lokal nivå. Viss data från NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) som kan kopplas till småvatten och landmiljöer som utnyttjas av grod- och kräldjur kan ge information på regional nivå. 3. Statistiska aspekter 3.1. Naturliga fluktuationer Målet med den biogeografiska uppföljningen är att följa de ingående arternas populationsstorlek och utbredningsområde samt upptäcka eventuella förändringar i dessa. En viktig aspekt att ta hänsyn till är de naturliga populationsfluktuationer som förekommer mellan olika år. Av cirka 1000 observationer av lövgroda i Skåne mellan år varierade antalet spelande hanar med cirka 30 % mellan olika år (Länsstyrelsen i Skåne Läns data). På liknande sätt varierade antalet romklumpar av långbengroda i Skåne med cirka 35 % under åren (Loman 2010). Liknande mellanårsfluktuationer finns även rapporterade för större vattensalamander (sammanfattat i Nyström & Stenberg, 2008). Som nämndes inledningsvis varierar även förekomstfrekevensen stort, speciellt i satellitlokaler hos groddjur, av naturliga orsaker som vinterdödlighet, dålig reproduktion under torra eller kalla somrar och så vidare. Att i uppföljningen detektera förändringar i förekomstfrekvens och populationsstorlek på 15 % är då varken relevant eller ekonomiskt rimligt. 5

6 3.2. Målet med den biogeografiska uppföljningen av grod- och kräldjur samt blodigel Målet med uppföljningen av de arter som totalinventeras Utgångspunkten är att totalinventeringarna som genomförs en gång per uppföljningsomgång ska ge ett index som är jämförbart över tid och som ger ett svar på om förändringar har skett i positiv eller negativ riktining gällande populationsstorlek och utbredningsområde Målet med uppföljningen av de arter som följs upp via stickprov I denna handledning är utgångspunkten att för groddjuren detektera 35 % förändring i populationsstatus hos antalet lekande djur i baslokalerna (spelande hanar, romklumpar) och 50 % förändring i förekomstfrekvens bland satellitlokaler, båda med 80 % säkerhet Målet med uppföljningen av reptiler och blodigel I uppföljningen av sandödla, hasselsnok och blodigel är målet att upptäcka 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Målet med uppföljningen av bifynd Genom rapporteringaen av bifynd är målet att upptäcka 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet. 4. Utformning av stickprov för groddjuren I delsystemutredningen (2012) till den biogeografiska uppföljningen av de groddjur som ska följas via stickporv var rekommendationen att utifrån tidigare kända lokaler leta upp samtliga vatten som uppfyllde kriterierna i förslaget (Hallengren 2012). Med tanke på budget har samtliga förslag på kriterier tagits fram för att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Ett sådant kriterie är att ett vatten ska ligga inom 200 meter från körbar väg för att ingå i stickprovet. I samband med frekvensanalysen som genomfördes under 2012 (Hallengren & Nyström) upptäcktes att cirka % av de utsökta vattnen föll bort av olika anledningar, bland annat för att de låg mer än 200 meter från väg. Om uppföljningen av groddjur helt bygger på slumpade stickprov, med alla utsökta vatten som underlag, är risken stor att baslokaler, lokaler som har störst betydelse för artens bevarandestatus, missas (se även inledande stycke). Bland annat eftersom dessa kan ligga längre från väg än 200 meter. Risken med att missa flera av baslokalerna gör att stora och viktiga förändringar i framför allt groddjurens populationsstorlek helt enkelt inte upptäcks. Mindre och för groddjurens bevarandestatus inte lika viktiga lokaler (satellitlokaler) är känsligare för förändringar, naturliga eller ej, inte minst om baslokalen i närheten påverkas. Studier av 378 lokaler för lövgroda under åren i Skåne visade att en fjärdedel av lokalerna saknade spelande hanar varje år, men även att cirka en tredjedel av vattnen återkoloniserades (Carlsson & Edenhamn 2000). Dessa förändringar i förekomstfrekvens skedde huvudsakligen bland satellitlokalerna. Om dessa dominerar i stickprovet noteras proportionellt fler förändringar som inte har så stor påverkan på varken populationsstorlek eller utbredningsområde. Vidare krävs ett mycket stort stickprov för att kunna hitta förändringarna över huvudtaget. I denna handledning används för groddjuren, till skillnad från förslaget i delsystemutredningen (2012), ett roterande stratifierat stickprov med fokus på att följa upp populationsförändringar i definierade baslokaler och förekomstfrekvens i satellitlokaler. Utgångspunkten för stickprovet är att baslokaler för lövgroda, klockgroda och långbensgroda definierats. En baslokal är en lokal med 50 spelande hanar eller fler när det gäller lövgroda och klockgroda och 50 romklumpar eller fler när det gäller långbensgroda. De nya identifierade superlokalerna ska alltid följas upp och inte ingå i stickprovet. Uppföljningsmodellen måste tillåta att lokalerna genomgår en dynamisk förändring i både negativ och positiv riktning mellan uppföljningsomgångarna. Om samma lokaler används vid varje uppföljningsomgång är det troligt att populationerna kommer att verka avta på sikt, vilket inte speglar verkligheten eftersom nya lokaler kan tillkomma. Därför föreslås, i samråd med statistiker, att 80 % av baslokalerna för klockgroda, långbensgroda och lövgroda från en uppföljningsomgång alltid ingår i nästa uppföljningsomgång. Det lämnas alltså ett utrymme att vid behov byta ut 20 % av baslokalerna. 6

7 Utifrån baslokaler görs en utsökning av alla vatten som uppfyller kriterierna (Hallengren 2012). Eftersom uppföljningen kommer att utgå från fixa punkter kommer antalet övriga (satellitlokaler) vatten att bli färre, i vissa fall betydligt färre, än i delsystemutredingen och som redovisas i frekvensanalysen (Hallengren & Nyström i manuskript) Stickprovsurval av baslokaler för groddjur Baslokaler har definierats utifrån den mångåriga erfarenhet som idag finns för inventering/ uppföljning av klockgroda, långbensgroda och lövgroda. Utgångspunkten är tidigare kända baslokaler i Artportalen ( Som baslokal i detta sammanhang räknas ett vatten i vilket den ingående arten noterats med mer än 50 spelande hanar alternativt 50 romklumpar år 2000 eller senare. Urvalet av satellitlokaler görs via analyser i GIS (ArcGis 9.3.1). De kriterier som ska vara uppfyllda för att en satellitlokal ska ingå i uppföljningen listas under rubriken Stickprovsurval av satellitlokaler för groddjur Resultat stickprovsurval av baslokaler för groddjur Efter analys av data hämtade från Artportalen fram till hösten 2012 har 62 baslokaler hittats för klockgroda, 199 baslokaler för lövgroda och 76 baslokaler för långbensgroda (Öland ej inräknat, Figur 1). För dessa beräknades medelvärde och standardavvikelse för antalet spelande hanar eller antal romklumpar (Länsstyrelsen i Skåne inventeringsdata). Med detta som underlag beräknades det antal baslokaler som behöver ingå i uppföljningen för att kunna detektera 35 % förändring i populationernas upp- eller nedgång med 80 % säkerhet. Antal baslokaler som behövs är för klockgroda 56 stycken, för lövgroda 56 stycken och för långbensgroda 35 stycken (Tabell 2, sidan 14). Figur 1. Förekomst av baslokaler, enligt den definition som används i denna handledning. Data fram till 2012 har hämtats i Artportalen för klockgroda till vänster, lövgroda i mitten och långbensgroda till höger, Öland ej medräknat. Baslokaler har definierats som lokaler med 50 spelande hanar/ romklumpar eller fler 4.2. Stickprovsurval av satellitlokaler för groddjur Satellitlokaler tas ut via GIS (ArcGis 9.3.1) med de definierade baslokalerna som utgångspunkt. Under 2012 gjordes en frekvensanalys i Skåne som visade att de arter som ska följas upp via stickprov hade en förekomstfrekvens på % i de dammar som hittades via GIS (Hallengren & Nyström i manusskript). Likande studier i andra delar av Sverige och i USA visar på liknande siffror (Hecnar & M Closkey 1996, Rubbo & Kiesecker 2005, Svensk Naturförvaltning AB 2009). Frekvensanalysen visade också på det orimligt stora antal vatten som behöver följas upp för att upptäcka en 15 % förändring i populationernas förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Resultat stickprovsurval av satellitlokaler för groddjur Med tanke på den stora variation som finns naturligt i den frekvens som satellitlokaler koloniseras, är målsättningen att minst upptäcka 50 % förändring i frekvens, vilket även är rimligt ur ekologisk synvinkel. Om målet är att hitta 50 % förändring visar frekvensanalysen (Hallengren & Nyström i manuskript) att det behövs minst 80 satellitlokaler för klockgroda, 95 stycken för långbensgroda och 120 stycken för lövgroda (Tabell 2, sidan 14). Med baslokalerna som utgångspunkt hittades fram till hösten 2012 via GIS 76 stycken satellitlokaler för klockgroda, 109 stycken för långbensgroda (ej Öland) och 232 stycken för lövgroda. 5. Kriterier för att en satellitlokal ska ingå i underlaget för stickprov Ett antal kriterier har ställts upp för att ett vatten ska ingå i underlaget för stickprov (Hallengren i manuskript). Definierade baslokaler utgör utgångspunkten. Observationer före år 2000 har inte tagis med i underlaget. Att detta år valts som startpunkt är att kunskapen om amfibiernas populationsstorlek och utbredning blivit mycket bättre i samband med att de första åtgärdsprogrammen för hotade amfibier sjösattes år Övriga kriterier är att en satellitlokal ska vara: mindre än 5000 m 2, inte stå i kontakt med fiskförande vattendrag, inte ligga mer än 1000 meter från befintlig baslokal, ligga inom 200 meter från körbar väg. 7

8 5.1. Storlek på vatten Att endast ta med vatten mindre än 5000 m 2 ger en minskad risk att få med sjöar, eftersom fokus ligger på småvatten där de för uppföljningen aktuella arterna förekommer. Större vatten innebär också större risk för fiskförekomst. I de län där det finns skikt för slutbesiktigade våtmarker för biologisk mångfald inom landsbygdsprogrammet används inte detta kriterium eftersom det ingår som krav från Länsstyrelsen att fisk inte får sättas ut i dessa vatten. Studier i USA indikerar också att chansen att hitta fler arter eller fler exemplar av olika arter inte ökar med storleken på vattnet (Snodgrass et al. 2000) Fiskförande vattendrag Att en satellitlokal inte ska stå i kontakt med fiskförande vattendrag är av stor betydelse för flera av de ingående arterna, som påverkas negativt av fiskförekomst (Rubbo & Kiesecker 2005). Lövgroda, lökgroda, klockgroda, grönfläckig padda och större vattensalamander reproucerar sig i regel inte i vatten med rovfisk (sammanfattat i Nyström & Stenberg 2008) Avstånd från baslokal För att fånga upp spridningstakten (och möjliga satellitlokaler) söks alla småvatten inom 1000 meters radie från befintlig baslokal. Att radien satts till 1000 meter är för att detta är ett realistiskt spridningsavstånd för juveniler hos de arter som ingår (Rubbo & Kiesecker 2005). För lövgroda är till exempel sannolikheten stor att den förekommer om det finns minst ett annat småvatten med lövgroda inom 750 meter (sammanfattat i Nyström & Stenberg 2008) Avstånd från väg Att ett vatten ska ligga inom 200 meter från körbar väg är helt enkelt med tanke på tidsaspekten för uppföljningen och den föreslagna budgeten Kartskikt som ingår i GIS anslysen I analysarbetet i GIS har följande skikt används för samtliga arter; Förekomstdata från Artportalen, med en buffertzon med radien 1000 meter från definierad baslokal, LM Fastighetskartan Hydrografi, LM Fastighetskartan Vägar och järnvägar, LM Fastighetskartan Vatten, LM Bakgrundskartor, LsTM Slutbesiktigade huvudytor (Våtmarker inom Landsbygdsprogrammet). 6. Inventeringsmetodik Standardmetoder för uppföljning av de ingående artena finns beskrivna i bilagorna till detta dokument. Metoderna finns även beskrivna i Manual för uppföljning i skyddade områden Skyddsvärda däggdjur, samt grod- och kräldjur (Hallengren 2010). Metod för uppföljning av blodigel finns även beskriven i delsystemutredningen (2012). Fokus för uppföljningen ligger på avlyssning av spelande hanar, detektion av romklumpar och i vissa fall detektion av vuxna individ (blodigel, hasselsnok, sandödla och i inledningskedet större vattensalamander). När Naturvårdsverket beslutar att större vattensalamander ska börja följas upp aktivt kommer även håvning efter larver att bli aktuellt. Den föreslagna budgeten räcker idag inte till för att fullt ut genomföra uppföljning av grod- och kräldjur samt blodigel enligt det ursprungliga förslaget i delsystemutredningen (2012). I första hand är det uppföljningen av de arter som ska följas upp via stickprov som skiljer sig. I samband med den frekvensanalys som genomfördes som engångsinsats under 2012 (Hallengren & Nyström 2012) visade resultatet att ett mycket större antal vatten behöver ingå i stickprovet än vad som är realistiskt eller ekonomiskt möjligt. De populationstrender vi vill kunna upptäcka kommer att påverka storleken på stickprovet, vilket kan komma att ändras om budgeten revideras. De föreslagna metoderna för den löpande uppföljningen kommer inte att påverkas av vilken budgetnivå som beslutas. Metoderna ligger fast oavsett budgetram och storlek på stickprov, med ett undantag, större vattensalamander. Den metod som föreslås för större vattensalamander, när aktiv uppföljnig ska genomföras, är Z-håvning av larver, eftersom den är kostnadseffektiv och ger såväl värdefull information om repoduktionsframgång som möjlighet att jämföra resultaten mellan olika år (semikvantitativt mått på larvförekomst). Metoden finns beskriven av 8

9 Malmgren (2005) och Hallengren (2010) och går ut på att Z-håvning genomförs dagtid. 7. Frekvens och tidpunkter För en bra uppföljning är det viktigt att man följer de ingående arternas livscykler och att datainsamling sker när arterna är som mest aktiva (Tabell 1). I flera fall är detta synonymt med när hanarna spelar på våren. Detta innebär att arbetet kan inledas i februari/mars för de tidiga arterna långbensgroda, vanlig groda och åkergroda. Tyngdpunkten för uppföljningen kommer dock att ligga under perioden april september, då övriga arter är som mest aktiva. Arternas fenologi varierar i landet och inom varje län, varför exakta datum för inventeringar måste avgöras på respektive län. Uppdragsgivaren (Länsstyrelsen) får, art för art, avgöra lämplig tidpunkt för fältinventering inom länet och i varje område. Det är viktigt att ta hänsyn till att framför allt groddjurens aktivitet påverkas negativt av kallt och torrt väder. Bäst aktivitet noteras varma, fuktiga och vindstilla nätter. Stark vind är alltid negativt och gör att djuren inte kommer fram eller är svåra att höra. En gräns för när vinden bedöms påverka resultaten för mycket är satt till cirka 10 meter/sekund (spelande hanar, Svenska Naturförvaltning 2008) Långbensgroda, vanlig groda och åkergroda För långbensgroda, vanlig groda och åkergroda sker uppföljning genom inventering av romklumpar (Hallengren 2010). Uppföljningen genomförs dagtid under leken (Tabell 1). För vanlig groda och åkergroda kommer ingen riktad uppföljning att ske. Arterna noteras som bifynd i samband med annan uppföljning av småvatten inom respektive arts utbredningsområde. I de delar av landet där långbensgroda förekommer bör uppföljningen mellan denna och vanlig groda och åkergroda samordnas. De tre arternas lek sammanfaller till stor del Uppföljning av spelande hanar För grönfläckig padda, gölgroda, klockgroda, lövgroda, lökgroda, stinkpadda (strandpadda) och ätlig groda sker uppföljningen i första hand genom avlyssning av spelande hanar (Hallengren 2010). När det gäller ätlig groda kommer ingen riktad uppföljning att ske, utan arten noteras som bifynd i samband med annan uppföljning i småvattenmiljöer inom artens utbredningsområde (Figur 2). Grönfläckig padda, lövgroda, lökgroda och stinkpadda (strandpadda) inventeras sen kväll eller nattetid. Gölgroda och klockgroda kan inventeras sen eftermiddag till tidig kväll (Hallengren 2010). Figur 2. Den ätliga grodans huvudsakliga utbredningsområde i Sverige (Artportalen under hösten 2012) Hasselsnok, sandödla och blodigel Hasselsnok, sandödla och blodigel inventeras dagtid enligt metoder fastställda i manualen för uppföljning av skyddade områden och Förslag 1 (Hallengren 2010, Hallengren i manuskript). Storlek på stickprov är svårt att på förhand ange då arterna är svåra att hitta. Efter en första uppföljningsomgång bör storleken på stickprovet bedömas av respektive länsstyrelse med utgångspunkt från de i länen kända förekomsterna Större vattensalamander Större vattensalamander är i det första omgångarna nedprioriterad i uppföljningen då kunskapen anses som god. Metoder för uppföljning av större vattensalamander finns beskrivna i Malmgren (2005) och Hallengren (2010). 9

10 Tabell 1. Schema över när uppföljning av delsystemets ingående arter är mest lämplig. Perioder då respektive art är lämplig att följa upp visas i mörkgrått, medan perioder då metoden fungerar med är mindre lämplig visas i ljusgrått med förbehåll för regionala och lokala avvikelser och årsvariation i väderlek/temperatur (Hallengren 2010). Art Variabel feb mars april maj juni juli aug sept Klockgroda Adulter Reproduktion larv larv larv, juveniler juveniler Stinkpadda (strandpadda) Adulter Reproduktion rom rom rom rom, juvniler juveniler juveniler Grönfläckig padda Adulter Reproduktion rom rom larv larv, juvniler juveniler Lövgroda Adulter Reproduktion larv larv juveniler juveniler Lökgroda Adulter Reproduktion rom rom larv larv Åkergroda/ Vanlig groda Adulter Reproduktion rom rom rom rom Långbensgroda Adulter rom rom rom rom Ätlig groda Adulter Reproduktion rom larv larv, juveniler juveniler juveniler Gölgroda Större vattensalamander Hasselsok Sandödla Blodigel Adulter Reproduktion larv larv, juveniler Adulter larv, juveniler Reproduktion larver larver larver larver Adulter Reproduktion juveniler Adulter Reproduktion juveniler juveniler Adulter Samtliga metoder innebär att insamling med destruktiva metoder för artbestämning inte behöver användas. Djur som behöver samlas in för artbestämning återutsätts på samma plats utan att de lämnat lokalen, med hänsyn till risken för spridning av exempelvis infektionssjukdomen chytridiomykosis (Hallengren 2012 i manuskript) 7.5. Inventeringsintervall Eftersom det finns stor variation i groddjurens förekomst och populationsstorlek mellan olika år rekommenderar vi att superlokaler, baslokaler och tillhörande satellitlokaler inventeras vart annat år under sexårsperioden. Detta innebär att rapporteringen vart 6:e år bygger på tre års uppföljning och påverkas därmed i mindre utsträckning av slumpartade variationer i till exempel klimat. Dessa inventeringsintervall gäller klockgroda, långbensgroda, och lövgroda. Samma intervall bör de ovanligare arterna grönfläckig padda, strandpadda och lökgroda också ha. Enligt uppdraget ska uppföljningen redovisa populationsstorlek, vilket innebär att minst två besök bör genomföras per lokal och inventeringsomgång för att få ett genomsnitt av hur många hanar som spelar i ett och samma vatten. För lökgroda och långbensgroda räcker det i regel med ett besök per säsong. Lökgroda och långbensgroda är inte lika väderberoende som övriga arter. 10

11 8. Var? För groddjuren ska mätningar ske genom audiell eller visuell inventering i anslutning till de ingående arternas lekvatten (Hallengren 2010). Blodigel noteras i de vatten som ingår för övriga arter. För hasselsnok, som är ytterst svårinventerad, föreslås utläggning av permanenta stickprovsytor (Hallengren 2010). Dessa läggs ut i och i anslutning till områden med idag kända förekomster av arten. Antal ytor per län bör utformas av respektive län som har kunskapen om arten status på regional nivå. För sandödla föreslås utläggning av permanenta stickprovsytor (Hallengren 2010). Dessa läggs ut i och i anslutning till områden med idag kända förekomster av arten. Antal ytor per län bör utformas av respektive län som har kunskapen om arten status på regional nivå. Valet av plats för mätning kommer i det korta perspektivet inte att påverkas av resultatet från föregående uppföljningstillfälle. På längre sikt kommer det dock att göra det eftersom lokaler utan hävd naturligt växer igen och då inte bör ingå i underlaget för uppföljning längre. Nya lokaler bör då ersätta de utgångna. 9. Variabler De variabler som främst ska undersökas är populationsstorlek och utbredningsområde, men uppföljningen ger också information om förändringar i förekomstfrekvens på olika lokaler. Uppföljningen fokuserar i fält på att följa upp populationsstorlek. Utbredningsområdet kommer att skattas av ArtDatabanken utifrån de uppgifter som levereras till Artportalen. 10. Utrustning Pannlampa Vattenhåv Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning (ska kunna ange koordinaterna med hög noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkartor Penna Extra batterier till all elektronisk utrustning. Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare Destillerat vatten för rengöring av ph mätare Kamera och kikare Polariserande glasögon Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995 Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Eventuellt skivor för utläggning vid uppföljning av hasselsnok. Eventuellt kvastskaft för framlockning av blodigel Eventuell utrustning för provtagning av chytridiomykosis, tillhandahålls av SVA. 11. Fältprotokoll Manualen är uppbyggd så att Artportalens inmatningsformulär kan användas som fältprotokoll Registrering Registrering sker i Artportalen via inmatningsformuläret. 11

12 För varje inventeringstillfälle antecknas: lokal (objektsnummer i de fall detta är känt, om objektsnummer saknas kontaktas Länsstyrelsen som tilldelar ett nytt objektnummer, i Skåne används kommunkod plust ett löpnummer (exempel , där 92 är kommunkoden och 104 är löpnumret. datum (åååå-mm-dd) tidpunkt (tt:mm) antal adulta djur, spelande hanar, romklumpar eller larver per håvtag koordinater (för lokaler som inte är registrerade sedan tidigare, för kända lokaler anges tidigare använda koordinater för mittpunkt i SWEREF 99, samtliga koordinater anges med sju siffrors noggrannhet) Man bör även anteckna: lufttemperatur (X C) vattenstånd (om det finns risk för uttorkning innan ynglen hunnit metamorfosera, bedöms som Ja eller Nej) 13. Krav på inventerare Inventeraren ska ha en dokumenterad kunskap om de arter som är föremål för uppföljningen. Man ska väl känna till hur groddjuren låter i de fall som spelande hanar ska registerars. Man ska för samtliga arter kunna artbestämma adulter och juveniler. Man ska med säkerhet kunna skilja romklumpar från långbensgroda från övriga brungrodor. All fältpersonal som ska arbeta i anslutning till småvatten bör få information om hur spridningen av chytridiomykosis undviks och hur den kan upptäckas. 14. Artbestämning och tillstånd För grönfläckig padda, gölgroda, klockgroda, lövgroda, lökgroda, stinkpadda (strandpadda) och ätlig groda sker artbestämningen via observation av individ eller spelande hanar. För dessa arter finns inget behov av insamling. För långbensgroda, vanlig groda och åkergroda sker uppföljning genom inventering av antal romklumpar (eller genom att notera förekomst som bifynd av individ). För att urskilja romklumpar av långbensgroda behövs ingen insamling. Det kan även för vana fältinventerare vara svårt att skilja romklumpar från vanlig groda och åkergroda åt. Viss hantering av rom kan behövas för att särskilja dessa arter åt. Om insamling av rom eller Z-håvning av larver ska ske inom skyddat område gällande arterna vanlig groda, åkergroda och större vattensalamander kan ett tillstånd eller en dispens behövas beroende på hur reservatsföreskrifterna är utformade för respektive område. För hasselsnok, sandödla och blodigel sker artbestämning genom observation av individer. Ingen insamling behövs. När uppföljning för större vattensalamander kommer igång med metoden Z-håvning av larver kan dispens från regelverket i Artskyddsförordningen (2007:845) behövas. För särskiljning av romklumpar av vanlig groda och åkergroda finns bra litteratur som stöd; Nordens padder og krybdyr av Kåre Fog med flera och Sveriges grodor, ödlor och ormar av Ingemar Ahlén, Claes Andrén och Göran Nilson 15. Rapportering, utvärdering Alla resultat rapporteras direkt till Artportalen via inmatningsformuläret. Respektive län hämtar sina inventeringsresultat i Artportalen och sammanställer årligen resultaten för uppföljningen. Länens delresultat sammanställs och redovisas sedan till Naturvårdsverket av huvudmannen för delprogrammet. Ett årligt seminarium bör hållas där samtliga delar av den biogeografiska uppföljningen presenteras även för en vidare krets. Ett alternativ är att detta delprogram ges en stående punkt på det nationella groddjursseminariet som hålls i Skåne i december varje år. 12

13 Data utvärderas av ArtDatabankens expertgrupp för grod- och kräldjur tillsammans med de för projektet anlitade statistiska experterna samt huvudmannen för uppföljningen. Efter varje avslutad inventering sammanställs resultaten i en skriftlig rapport i offentlig rapportserie. Rapporten bör förutom information om vilket område som inventerats även innehålla kortfattad beskrivning av vilka metoder som använts. Samtliga besökta lokaler ska redovisas, även de som inte visat någon förekomst. Rapporten, tillsammans med insamlade data, ska lagras digitalt i offentliga arkiv. Det är viktigt att rapporterna finns sökbara genom till exempel LIBRIS, vilket sker genom inlämning av pliktexemplar. Efter upprepade inventeringar i samma områden kan resultaten jämföras och trender beträffande artens utveckling och dess habitat analyseras mer ingående. Eftersom de ingående arterna varierar naturligt i så väl populationsstorlek som i förekomstfrekvens krävs en anpassning av stickprovsstorlek för att kunna upptäcka signifikanta förändringar som inte är naturliga. Enligt Malmgren (2005) kan poweranalys användas för att bestämma stickprovets storlek (eller i detta fall antalet vatten med groddjur som ska övervakas) för att kunna hitta förändringar av en viss storlek (exempelvis 50 % minskning i antalet satellitlokaler, eller 35 % minskning i antalet spelande hanar). I vårt fall har vi använt oss av G*Power (Figur 3) för att bedöma hur stort antal vatten som vi behöver övervaka (se nedan). Resultaten kan redovisas och testas på olika sätt. Förekomstfrekvens kan exempelvis testas mellan olika år genom ett Chi2- test (standard i excel), som testar om förekomst/ eller icke förekomst av groddjuren varierar med olika inventeringsperioder. För bedömning av förändringar i antalet spelande hanar i baslokalerna mellan två övervakningsperioder kan ett parat t-test användas (standard i excel). För mer sofistikerade analyser av förändringar i populationsstorlek över flera uppföljningstillfällen kan man använda sig av variansanalyser med repeterad mätning (kräver avancerade statistik program). Om det finns längre tidsserier kan regressionsanalyser användas för att se linjära trender (standard i excel). Ett mer sofistikerat verktyg som kan användas, om det inte finns kompletta tidsserier är analysverktyget TRIM, som utvecklats i Holland och som finns tillgängligt på nätet (se exempel i Svensk dagfjärilsövervakning, Pettersson et al. 2012). Figur 3. Exempel från G*Power som användes för att räkna ut antal vatten som behövde ingå i stickprovet för den biogeografiska uppföljningen. 16. Kostnadsuppskattning I samband med frekvensanalysen som genomfördes i Skåne under 2012 gjordes en GIS analys på de arter som ska följas upp via stickprov, det vill säga klockgroda, långbensgroda, lövgroda och större vattensalamander. Alla lämpliga vatten som uppfyllde kriterierna ovan föll ut. Förarbetet på samtliga arter uppskattas till cirka 14 dagar i ett uppstartsskede. När GIS analysen är genomförd kommer endast slumpning av utsökta satellitlokaler att ske. Tid och kostnader för fältarbete gällande stickprovsarterna (klockgroda, långbensgroda, lövgroda och större vattensalamander) redovisas i Tabell 2. 13

14 Tabell 2*. Preliminärt antal vatten som behöver ingå i stickprov per uppföljningsomgång av klockgroda, långbensgroda, lövgroda och större vattensalamander, beroende på om uppföljningen gäller populationsstorlek (baslokaler) eller förekomstfrekvens (satellitlokaler). Uppskattad tidsåtgång för populationsuppskattning (två besök per säsong) och kostnad för populationsuppskattning (per säsong). Kostnaden per delmoment är beräknad på ett konsultarvode om 600 kronor per timme. Baslokaler följs upp vart annat år, medan satellitlokaler följs upp vart sjätte år. Variabel Klockgroda Långbensgroda Lövgroda Större vattensalamander 35 % förändring i populationsstorlek med 80 % säkerhet Antal baslokaler stickprovet per uppföljningsomgång (för per län större vattensalamander gäller reproduktionslokaler). Tidsåtgång i timmar för uppföljning av populationsstorlek ,5-6/län Kostnad i kronor per uppföljningsomgång, populationsstorlek / län 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Antal satellitlokaler i det slumpade stickprovet med utgångspunkt från definierade baslokaler. Tidsåtgång i timmar för uppföljning av populationsstorlek Kostnad i kronor per uppföljningsomgång, populationsstorlek * Kostnader för transport mellan småvatten är inte medtagna. Det bör noteras att klockgroda och lövgroda till stora delar samexisterar i samma vatten i Skåne, varför gemensamma stickprov bör kunna utnyttjas. Kostnaderna kommer således att kunna bli lägre än vad som preliminärt redovisas i Tabell 2. Uppskattad kostnad för övriga arter som ska följas inom detta delsystem redovisas på samma sätt i Tabell 3. Efterarbetet landar till stor del i att mata in observationer i Artportalen och är en kostnad som ligger inom ramen för den föreslagna budgeten. Sammanställning och analyser bör kunna ske inom ramen för de deltagande parternas ordinarie tjänster. I samband med uppföljningen förutsätts att de som upphandlas för att genomföra fältarbetet kommer att ha tillgång till adekvat utrustning och detta ska således inte behöva belasta budgeten för den biogeografiska uppföljningen. Tabell 3*. Redovisning av uppskattad kostnad för totalinventering av stinkpadda (strandpadda), grönfläckig padda, lökgroda, åkergroda, ätlig groda, vanlig groda samt uppföljning av blodigel, hasselsnok och sandödla via stickprov samt typ av inventering och vilken variabel som följs upp. Strandpadda i Västra Götaland och Gölgroda i Uppsala län ingår i regionala miljöövervakningsprgram och bör inte belasta den biogeografiska uppföljningen. Stinkpadda (strandpadda) och grönfläckig padda följs upp vart annat år med två besök per säsong. Lökgroda följs upp en gång per uppföljningsomgång. Art Typ av inventering Variabel Kostnad i kronor Stinkpadda (Strandpadda) Uppföljning V Götaland Spelande hanar RegMÖ LsT O Totalinventering resterande län Spelanade hanar Grönfläckig padda Totalinventering Spelande hanar Lökgroda Totalinventeing Spelande hanar Åkergroda Noteras endast som bifynd Individ eller romklumpar 0 Ätlig groda Noteras endast som bifyn Spelande hanar 0 Gölgroda Totalinventering Spelande hanar RegMÖ LsT C Vanlig groda Noteras endast som bifynd Individ eller romklumpar 0 Sandödla Uppföljning via stickprov Individ Ej beräknad Hasselsnok Uppföljning via stickprov Individ Ej beräknad Blodigel Uppföljning via stickprov Individ 0 * Kostnader för transport mellan småvatten är inte medtagna. 14

15 17. Författare och kontaktpersoner Handledningen är utarbetad av: Anders Hallengren, Länsstyrelsen Skåne. Östra Boulevarden 62A Kristianstad Telefon: Mobil: e-post: Per Nyström, Ekoll AB

16 18 Referenser Ahlén, I., Andrén, C. och Nilson, G Sveriges grodor, ödlor och ormar. AB Boktryck, Helsingborg Carlson, A. och Edenhamn, P. 2000: Extinction dynamics and the regional persistence of a tree frog metapopulation. Proceedings of the Royal Society of London (series B). 267: Fog, K., Schmedes, A. och Rosenørn de Lasson, D. 1997: Nordens padder og krybdyr. E.C. Gads Forlag. Köpenhamn. Fog, K., Schmedes, A. och Rosenørn de Lasson, D. 1997: Nordens padder og krybdyr. E.C. Gads Forlag. Köpenhamn. Haglund, A Uppföljning av skydde områden i Sverige. Naturvårdsverkets rapport 6379: Hallengren, A. (red.) Manual för uppföljning i skyddade områden- Skyddsvärda däggdjur, samt grod- och kräldjur. Naturvårdsverket rapport. Hallengren, A Delsystemutredning av biogeografisk uppföljning av grod- och kräldjur samt blodigel. Naturvårdsverket. Hallengren, A. och Nyström, P I vilka frekvenser och i hur stort antal förekommer amfibier i lämpliga småvatten? -en delstudie i samband med framtagandet av uppföljningsmanual för grod- och kräldjur samt blodigel. Manuskript. Loman, J Inventering av långbensgroda i skånska dammar Länsstyrelsen i Skåne. Malmgren, J Inventering och övervakning av större vattensalamander. Naturvårdsverket. Nyström, P. och Stenberg, M., Forskningsresultat och slutsatser för bevarande-arbetet med hotade groddjur en litteraturgenomgång. Länsstyrelsen i Skåne. Rapport 2008:55. Pettersson, B., L., Harris, S. och Mellbrand, K Svensk Dagfjärilsövervakning Årsrapport Biologiska institutionen, Lunds universitet, Lund Rubbo, M. J. och Kiesecker, J. M Amphibian breeding distribution in an urbanized landscape. Conservation Biology. Vol. 19. Nr. 2. pp Snodgrass, J. W., Komorski, M. J., Lawrence Bryan JR, A. och Burger, J Relationships among isolated wetland size, hydroperiod and amphibian species richness: Implication for wetland regulations. Conservation Biology. Vol 14, Nr 2. pp Svensk Naturförvaltning AB Uppföljning av stinkpaddans Bufo calamita populationsstatus längs Bohuskusten. Länsstyrelsen i Västra Götaland rapport 2008:41. Personkontakter: Ulf Olsson Professor i statistik SLU Aina Pihlgren Ekologigruppen Mikael Svensson ArtDatabanken Annika Sohlman ArtDatabanken 16

17 Bilaga 1: Klockgroda Bombina bombina Syfte I superlokalerna ska 35 % förändring i populationsstorlek (spelande hanar) kunna upptäckas med 80 % säkerhet I baslokalerna ska 35 % förändring i populationsstorlek (spelande hanar) kunna upptäckas med 80 % säkerhet I satellitlokalerna ska 50 % förändring i förekomstfrekvens (dammar med spelande hanar) upptäckas med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Maj till juli Inventering genomförs vanligen mellan klockan 15:00-19:00, vid en lufttemperatur på minst 15 C. Metod för uppföljning Att inventera spelande hanar är en enkel och beprövad metod, men subjektiv. Att uppskatta det exakta antalet spelande hanar kan vara svårt. Om antalet är < 15 ska exakt antal kunna uppskattas. Vid spelande hanar bör noggranheten vara +/- 5, vid stycken bör noggranheten vara +/- 10 och vid över 100 spelande hanar bör noggranheten vara +/- 25. Uppföljning av klockgroda kräver vanligen två besök per lokal under säsong för att inte missa kulmen på leken. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter. Registrering Registrering av antalet spelande hanar samt bifynd av blodigel, större vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och ätlig groda sker i inmatningsformuläret till Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

18 Bilaga 2: Stinkpadda (strandpadda) Bufo calamita Syfte Att upptäcka signifikanta förändringar i populationsstorlek och utbredningsområde genom att totalinventera samtliga kända lokaler i Sverige utanför Västra Götaland. Tid för uppföljning April till september med tyngdpunkt i april till juni Inventering genomförs efter skymning vid en vattentemperatur på minst 7 C.Inventering ska genomföras under gynnsamma avlyssningsförhållanden, det vill säga ingen stark vind eller störande ljud. Besök genomförs i första hand nätter efter regn. Metod för uppföljning Vid varje besök stannar man inom 300 meter från lokalen för att lyssna. Hörs inget inom 5 minuter noteras noll. Hörs spel går man fram till lokalen och försöker lokalisera och räkna samtliga spelande hanar. Uppföljning av stinkpadda (strandpadda) kräver vanligen två besök per lokal under säsong för att inte missa kulmen på leken. Tidsåtgång Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär Groddjur som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

19 Bilaga 3: Grönfläckig padda Bufo viridis Syfte Att upptäcka signifikanta förändringar i populationsstorlek och utbredningsområde genom att totalinventera samtliga kända lokaler i Sverige. Tid för uppföljning April till juli med tyngdpunkt i april till juni Inventering genomförs under gynnsamma avlyssningsförhållanden vid en vattentemperatur på minst 9 C, ingen stark vind eller störande ljud. Inventeringen bör starta efter skymningen. Metod för uppföljning Vid varje besök går man runt lokalen och identifierar och räknar spelande hanar. Hörs inget inom 5 minuter noteras noll. Om spelet avstannar för att djuren blivit skrämda, vänta cirka 5 minuter per lokal. Uppföljning av grönfläckig padda kräver vanligen två besök per lokal under säsong för att inte missa kulmen på leken. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

20 Bilaga 4: Lövgroda Hyla arborea Syfte I superlokalerna ska 35 % förändring i populationsstorlek noteras med 80 % säkerhet I baslokalerna ska 35 % förändring i populationsstorlek noteras med 80 % säkerhet I satellitlokalerna ska 50 % förändring i förekomstfrekvens noteras med 80 % säkerhet Tid för uppföljning April till september med tyngdpunkt i april till juli Inventering genomförs efter skymningen i maj och juni vid en lufttemperatur på minst 8 C och ingen stark vind eller andra störande ljud. Metod för uppföljning Vid varje besök går man runt lokalen och identifierar och räknar spelande hanar. Djuren kan bli skrämda och tillfälligt sluta spela, speciellt vid skymningen. Om inget spel pågår när man anländer stanna på 20 meters avstånd och avvakta. När spelet återupptas, avvakta två minuter innan inventeringen inleds. Hörs inget inom 10 minuter noteras noll. Uppföljning av lövgroda kräver vanligen två besök per lokal under säsong för att inte missa kulmen på leken. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

21 Bilaga 5: Lökgroda Pelobates fuscus Syfte Att upptäcka signifikanta förändringar i populationsstorlek och utbredningsområde genom att totalinventera samtliga kända lokaler i Sverige. Tid för uppföljning April till maj Inventering genomförs varma kvällar efter regn. Metod för uppföljning Vid varje besök går man runt lokalen och identifierar och räknar spelande hanar (med hjälp av undervattensmikrofon vid behov). Avlyssning sker i 1 minut varje 20 meter. Inventering bör inledas efter skymningen. Uppföljning av lökgroda kräver vanligen ett besök per lokal under säsong. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Undervattensmikrofon med hörlurar Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

22 Bilaga 6: Åkergroda/ vanlig groda, Rana arvalis/ R. temporaria Syfte Notera arterna som bifynd i samband med annan övervakning i miljöer där dessa förekommer. Om uppföljning ska genomföras i egentlig mening notera 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Mars till juni, med tyngdpunkt i april till maj. Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Vid varje besök går man, om möjligt, runt lokalen och identifierar och registrerar antalet romklumpar. Om rommen är gammal eller lokalen mycket stor kan man avstå från att räkna klumparna och i stället mäta den totala arealen med rom. För åkergroda kan måtten 250 (nylagd rom) respektive 150 (gammal rom) romklumpar per kvadratmeter användas som riktvärde. Om båda förekommer i samma damm måste den besökas var 5:e dag för att kunna särskilja rommen från de båda arterna, om inte räcker var 8:e dag. När inga nya romklumpar påträffas bedöms leken som avslutad. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal och besök är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

23 Bilaga 7: Långbensgroda Rana dalmatina Syfte I baslokalerna ska 35 % förändringar i populationsstorlek noteras med 80 % säkerhet I baslokalerna ska 35 % förändringar i populationsstorlek noteras med 80 % säkerhet I satellitlokalerna ska 50 % förändring i förekomstfrekvens noteras med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Februari till maj, med tyngdpunkt i mars till april Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Vid varje besök går man, om möjligt, runt lokalen och identifierar och räknar antal romklumpar från långbensgroda. Vid kvantitativ uppföljning antecknas hur stor andel av botten respektive stranden som inventerats. Polariserande glasögon ska användas. Uppföljning av långbensgroda kräver vanligen ett besök per lokal under säsong. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Polariserande solglasögon Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

24 Bilaga 8: Ätlig groda Rana esculenta Syfte Notera arten som bifynd i samband med annan övervakning i miljöer där arten förekommer. Om egen övervakning ska genomföras notera 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Maj till juli Uppföljningen sker dagtid Metod för uppföljning Vid varje besök går man, om möjligt, runt lokalen och identifierar och räknar antalet spelande hanar. Om det inte är möjligt att går runt hela lokalen används kikare för identifiering av spelande hanar. Inventering inleds på eftermiddagen vid en lufttemperatur på minst 15 C och svag vind. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

25 Bilaga 9: Gölgroda Rana lessonae Syfte Att upptäcka signifikanta förändringar i populationsstorlek och utbredningsområde genom att totalinventera samtliga kända lokaler i Sverige. Tid för uppföljning Maj till juli, med tyngdpunkt i maj till juni. I början av leken spelar hanarna på dagen, men längre fram på säsongen (nr det blivit varmare) sperlar de även på natten (efter skymningen fra till temperaturen sjunker). Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Vid varje besök går man, om möjligt, runt lokalen och identifierar och identifierar och räknar spelande hanar. Om det inte är möjligt att går runt hela lokalen används kikare för identifiering av spelande hanar. Inventering inleds på eftermiddagen vid en lufttemperatur på minst 15 C och svag vind. Uppföljning av gölgroda brukar kräva 2 besök för att inte missa kulmen på leken. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

26 Bilaga 10: Större vattenslamander Triturus cristatus Syfte I reproduktionslokler ska 50 % förändring i förekomstfrekvens (dammar med larver) upptäckas med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Juli till augsuti Inventering gemomförs dagtid vid en vattentemperatus på minst 10 C. Metod för uppföljning För inventering av större vattensalamander via Z-håvning efter larver hänvisas till Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp: Inventering och övervakning av större vattensalamander Triturus cristatus, Version 1: Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Håv Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

27 Bilaga 11 Hasselsnok Coronella austriaca Syfte I förekomstlokalerna ska 50 % förändring i förekomstfrekvens noteras med 80 % säkerhet Tid för uppföljning Maj till juli, med tyngdpunkt i maj till juni. Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Provytor läggs ut riktat mot rutor (1 x 1 kilometer) med tidigare känd förekomst. Inom rutan läggs sedan en lämplig slinga ut som man följer. Via visuell observation noteras all asulta individer. Krav för att provytorna ska inventeras är att lämpliga biotoper för hasselsnok förekommer, det vill säga innehåller tät markvegetation och att det förekommer blockrik eller sandig mark i solexponerade sydlägen och inte ligger längre än 1000 meter från tidigare känd lokal med hasselsnok. Denna typ av uppföljning ger ett index på förekomst och avslöjar trender när de utvärderas. Det ger inte ett totalmått på antalet hasselsnok. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret för groddjur som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär Groddjur som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

28 Bilaga 12: Sandödla Lacerta agilis Syfte Med utgångspunkt från kända reproduktionslokaler notera 50 % förändring i förekomstfrekvens med 80 % säkerhet Tid för uppföljning April till augusti. Inventering av adulter genomförs i maj och augusti. Inventering av juvenlier genomförs i augusti till september. Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Sök efter adulta eller juvenila sandödlor i lämpliga miljöer med tidigare reproduktion. Vid prassel i vegetationen stannar man och väntar för att eventuellt se djuret. Man bör även lyfta på föremål på marken som stockar, stenar och liknande som ofta utgör gömställen eller solplatser. På lämpliga lokaler bör två besök genomföras. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är 45 minuter. Registrering Registrering av antalet spelande hanar görs i inmatningsformuläret för groddjur som hämtas på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär Groddjur som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Kikare Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Påsar för insamling av djur som misstänkts dött av smittosamma sjukdomar Artnyckel: Fog med flera 1997 eller Andrén och Nilsson 1995

29 Bilaga 13: Blodigel Hirudo medicinalis Syfte I samband med annan övervakning notera förekomst av blodigel Tid för uppföljning April till september med tyngdpunkt i juni till augusti. Inventering sker dagtid. Metod för uppföljning Vid besök av småvatten i samband med annan övervakning identifieras och räknas vuxna individ av blodigel. Tidsåtgång bas- eller satellitlokal Genomsnittlig tidsåtgång per lokal är minuter Registrering Registrering av antalet noterade blodiglar görs i inmatningsformuläret på Artportalen, Utrustning Inmatningsformulär som hämtas via Artportalen, GPS med kartvisning + laddare (noggrannhet, minst 5 meter i öppen terräng). Fältkarta eller GPS koordinater som tillhandahålls av Länsstyrelsen. Penna Termometer för mätning av luft- och vattentemperatur ph mätare och destillerat vatten för rengöring Kamera Första hjälpen Kit Mobiltelefon med tillhörande billaddare Två uppsättningar fältutrustning i områden med chytridiomykosis eller andra smittosamma sjukdomar Hink 10 l Vattendunk 20 l Virkon Borste Påsar för avfall Engångshandskar i plast Gummistövlar