cheap gets cheaper value to shout about everyday low prices every little helps Små bönder stora marknader cheap gets cheaper kampf um den letzten cent

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "cheap gets cheaper value to shout about everyday low prices every little helps Små bönder stora marknader cheap gets cheaper kampf um den letzten cent"

Transkript

1 ps drive costs out of the system value to shout about tem cheap gets cheaper kampf um den letzten cent siempre precios bajos cheap gets cheaper every little helps everyday low prices Små bönder stora marknader Fakta utan gränser Nr 4, september 2006

2 Stockholm, september 2006 Kooperation Utan Gränser Box 30214, SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Göransgatan 160 A, Stockholm Research och text: Anika Agebjörn Nina Björstrand (s ) Redaktörer: Björn Lindh och Nina Björstrand Layout: Pia Nygren Carlsson, PNK Design & Utbildning Denna rapport är producerad med stöd från Sida, som dock inte har något inflytande över innehållet. Tryck: Klippan ISBN:

3 Innehåll Fattiga bönder mot växande stormarknader 2 Bönder i Syd pressas 4 Livsmedelskedjor blir globala 6 Samhällsförändringar gynnar stormarknaderna 11 Kraven växer på bönderna 13 Vägar framåt i Syd 17 Konsumentmakt i Nord 20 Referenser 24

4 Kooperation Utan Gränser Fattiga bönder mot växande stormarknader Att åka till stormarknaden och handla har blivit en del av vardagen i vår del av världen. I allt större utsträckning är det på väg att bli likadant även i Asien, Latinamerika och Afrika. Men medan utvecklingen i Sverige från handelsbodar till moderna snabbköp och stormarknader varit en långsam process går utvecklingen i Syd i rasande fart. Det är ett litet antal stora kedjor från USA och Västeuropa som driver på utvecklingen, genom att antingen etablera egna butiker eller köpa upp inhemska livsmedelskedjor. Giganten framför andra är det amerikanska företaget Wal-Mart, världens största arbetsgivare. Utvecklingen får stora konsekvenser för de närmare två miljarder människor i Syd som lever som småbönder. Det är framför allt dessa fattiga småbönder som Kooperation Utan Gränser arbetar med. Redan i dag talas det om en global kris för jordbruket i utvecklingsländerna. Internationella handelsavtal som missgynnar Syd, strukturanpassningsprogram, sjunkande råvarupriser, mäktiga multinationella livsmedelsjättar och de rika ländernas stöd till det egna jordbruket gör att bönderna i Syd har en allt mer pressad situation. Expansionen av snabbköp och stormarknader ökar pressen ytterligare. Det dominerande mönstret i de länder där stormarknaderna växer fram är att producenter och leverantörer blir färre och större. Livsmedelskedjornas blotta storlek gör det möjligt för dem att pressa priserna genom att spela ut olika leverantörer mot varandra. Stora kvantiteter står på spel och den som inte lyckas få avtal med den stora kedjan riskerar bli helt utslagen. För jordbruket som helhet blir konsekvenserna en allt djupare klyfta mellan de bönder som stängs ute från marknaden och de som kan hålla sig kvar. Små bönder, utan ekonomiska tillgångar och utan kapacitet att anpassa sig, kommer inte att finnas kvar på marknaden. Och motsatt, bönder med tillgångar och anpassningsförmåga kommer att kunna utveckla sin verksamhet och tjäna på denna omstrukturering. En enskild lantbrukare i ett fattigt land kan inte stå emot jättelika stormarknader och multinationella livsmedelskedjor på egen hand. Bönder måste gå samman i intresseorganisationer och kooperativ för att kunna förhandla på någorlunda lika villkor. Från vår del av världen måste stöd ges till olika former av organisering av bönder. Genom vårt statliga bistånd ska vi också ge stöd till fattiga stater för att de ska ha en chans att vara med och göra upp om spelreglerna gentemot livsmedelskedjorna när det gäller miljö, fackliga rättigheter, konsumenträttigheter och mycket annat. Vi har ett ansvar att sätta press på företag och regeringar, genom politiska partier och intresseorganisationer. Som konsumenter har vi också möjligheten att välja schysta produkter, där stor hänsyn tagits till människor och miljö. Olika märkningar på varorna hjälper oss att välja rätt, men det gäller att se upp med nya märkningar som snarare ökar förvirringen bland konsumenter än hjälper fattiga jordbruksproducenter. Alla som delar Kooperation Utan Gränsers vision om en Rättvis värld fri från fattigdom har all anledning att fortsätta att hålla ett öga på de stora livsmedelskedjorna och kräva att de tar sitt ansvar för de miljontals människor världen över som ser till att butikshyllor, frukt- och grönsaksdiskar blir fyllda. Björn Lindh Kommunikationschef Kooperation Utan Gränser 2

5 Små bönder stora marknader Petter Bolme 3

6 Kooperation Utan Gränser Bönder i Syd pressas Miguel Alvarez Bonde är världens vanligaste yrke. Mer än en tredjedel av människorna på vår jord lever av jordbruk. De flesta av världens bönder lever i utvecklingsländer. I de fattigaste länderna är andelen bönder upp till två tredjedelar av befolkningen. De flesta är också småbönder. De har hittills producerat huvudsakligen för självhushåll och för en lokal marknad. Idag lever de farligt. Vi kommer i den här rapporten att koncentrera oss på hur deras situation påverkas till följd av att livsmedelskedjorna breder ut sig i utvecklingsländerna. Men de kläms samtidigt åt från flera håll: Ökande koncentration inom livsmedelsbranschen. På en fungerande marknad ska det råda fri konkurrens. Men i stora delar av livsmedelsmarknaden råder oligopol, det vill säga ett par eller högst en handfull stora företag kontrollerar hela marknaden. Det gäller inte bara livsmedelsbutikerna, som den här skriften handlar om, utan också i den långa rad av mellanled som finns mellan producenten bonden och konsumenten. Antingen det handlar om uppköpare, exportörer, livsmedelsföretag, importörer eller grossister, så ser vi en utveckling mot att marknaden domineras av ett fåtal mycket stora, ofta internationella företag. Även marknaden för insatsvaror som bonden är beroende av, som utsäde och bekämpningsmedel, kontrolleras idag av ett fåtal stora internationella företag. Det är en utveckling som försvagar böndernas förhandlingsposition. Medan de kan få betala dyrt för de varor de själva behöver, som utsäde och konstgödsel, så pressas priserna på de produkter de ska sälja, som grönsaker, frukt och andra jordbruksprodukter. Det gäller, som vi ska se, inte minst när de ska sälja till livsmedelskedjor. Sjunkande råvarupriser, bland annat på jordbruksprodukter. I en färsk rapport, Världsmarknad i obalans, pekas de sjunkande råvarupriserna ut som en viktig orsak till den globala jordbrukskrisen. Jämfört med priset på industrivaror har råvarupriserna sjunkit med mellan 0,7 och 1,3 procent per år under 4

7 Små bönder stora marknader hela efterkrigstiden. Råvaror är oftast de viktigaste exportvarorna från utvecklingsländer. Priserna på produkter som kaffe, kakao, te och bananer har svängt kraftigt, men den långsiktiga tendensen pekar neråt. Man talar om att de fattiga ländernas handelsvillkor kraftigt har försämrats. Internationell jordbrukspolitik. EU och USA subventionerar kraftigt sina egna bönder och bidrar på det sättet till att snedvrida världsmarknaden för jordbruksprodukter. Medan de kan dumpa (det vill säga sälja till underpris) livsmedelsöverskott i fattiga länder, skyddar de samtidigt sina egna marknader från konkurrens. Många länder i Syd har tvingats sänka sina jordbrukstullar, ofta under press av Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF, International Monetary Fund). Deras import har ökat, vilket har försvårat utvecklingen av det egna jordbruket. De allra fattigaste länderna blir allt mer beroende av importerad mat, samtidigt som deras egen livsmedelsexport sjunker kraftigt. Utvecklingsländerna har i många år krävt att EU och USA minskar sina jordbrukssubventioner. EU har erbjudit sig att sänka sina exportsubventioner (som dock bara utgör en mindre del av de totala subventionerna), medan USA står fast vid att de inte tänker sänka sina jordbruksstöd. Under sommaren 2006 bröt därför de pågående förhandlingarna i Världshandelsorganisationen WTO samman, och det ser ut som att det kan dröja mycket länge innan en lösning nås. Alla utvecklingsländer har inte samma intressen och behov när det gäller jordbruket. En del, exempelvis Kina, Indien och Brasilien, vill utveckla sitt exportjordbruk och är därför intresserade av sänkta jordbrukstullar globalt. Andra utvecklingsländer, ofta de fattigare, har inte så stora möjligheter att satsa på exportjordbruk. De är mer intresserade av att skydda sina egna bönder och sin egen lokala marknad, och vill därför kunna behålla jordbrukstullar på importerad mat. Det är heller inte självklart bäst för småbönder att länder i första hand satsar på exportjordbruk. Det sker ofta i stordrift på plantager som drivs av utlandsägda storföretag. Det konkurrerar med det inhemska jordbruket om den bästa jordbruksmarken, vatten och arbetskraft och tränger på det sättet undan småbönderna. Skärpta krav från uppköpare/konsumenter. Kraven på produkterna och hanteringen av produkterna skärps alltmer. Det kan handla om nationella importregler och krav på hygien, men ofta handlar det om frivilliga certifieringssystem. Europeiska livsmedelskedjor, bland annat Ahold, Metrogroup och Tesco, har sedan 1997 arbetat för att genomföra standarden Eurepgap (Euro-Retailer Produce Working Group on Good Agricultural Practices). Standarden utgörs av en samling regler som ställer höga tekniska och miljömässiga krav på producenter för att kunna exportera till anslutna livsmedelskedjor i Europa. Eurepgap innehåller 24 major musts, oeftergivliga krav, 70 minor musts, mindre hårda krav, och 54 rekommendationer. De oeftergivliga kraven är alla inriktade på produktsäkerhet. Hälften av dem handlar om bekämpningsmedel, vilka som får användas och hur. Andra frivilliga certifieringssystem är ekologiska och etiska märkningar som exempelvis KRAV och Rättvisemärkt, som diskuteras i kapitlet Konsumentmakt i Nord. Petter Bolme 5

8 Kooperation Utan Gränser Livsmedelskedjor blir globala Elisabeth Dalziel, Pressens Bild Internationella livsmedelskedjor är på stark frammarsch i hela världen. Även livsmedelskedjor som är lokalt eller regionalt ägda expanderar. Idag kontrolleras en tredjedel av den totala livsmedelshandeln i världen av 30 livsmedelskedjor. Några av de största känner vi igen i Europa, med namn som Carrefour, Metrogroup, Ahold och Tesco. Men de är små i jämförelse med världens största livsmedelskedja Wal-Mart, varuhusjätten från USA. Flera av de största livsmedelskedjorna har under de senaste tio åren etablerat sig i Asien, Latinamerika och i viss mån Afrika. Utvecklingsländerna är idag deras största expansionsområden. Och det går fort. En utveckling som i Västeuropa och USA tog mer än 50 år från den lilla manuella butiken till den stora självbetjäningsbutiken, stormarknaden ser i stora delar av världen ut att gå på mindre än tio år. I några fall är det nationella livsmedelskedjor som växer snabbt och blir dominerande i handeln med dagligvaror. I andra fall, och det är vanligare, är det stora multinationella kedjor som tar över i land efter land. En inte ovanlig kombination är att en lokal livsmedelskedja, som strävat i flera år för att blir störst på den nationella marknaden, köps upp av en multinationell bjässe, som därmed i ett slag har en stor del av marknaden i ett land i sin hand. En annan variant är att multinationella livsmedelskedjor går in i joint ventures med kedjor i andra delar av världen. Från att huvudsakligen ha funnits i storstads- och medelklassområden expanderar nu stormarknaderna vidare till mindre städer, landsbygd och fattigare områden. I ett land som Kina går den utvecklingen idag i rasande snabb takt. Latinamerika Enligt FNs jordbruksorgan FAO mångdubblades försäljningen genom stormarknader i Latinamerika mellan 1988 och Från motsvarande 1,6 miljarder kronor 1988 till 23,5 miljarder kronor Idag säljs mer än 60 procent av all mat i Latinamerika på stormarknader. Det innebär att en utveckling som tog 50 år i Västeuropa och USA gick på dryga tio år i Latinamerika. Men utvecklingen är ojämn mellan olika länder. Stormarknaderna har tagit störst andelar av marknaden i Argentina, Brasilien, Chile, Guatemala, Mexiko, Colombia och Costa Rica, medan exempelvis Honduras, Nicaragua, Bolivia och Ecuador har betydligt lägre försäljning genom stormarknader. Nu kommer USA-jätten Wal-Mart på bred front i Central- 6

9 Små bönder stora marknader amerika och Brasilien. I Mexiko öppnade Wal-Mart sin första butik Idag omsätter företaget mer än hela landets turistindustri, med mer än 78 miljarder kronor per år, enligt New York Times. Det är landets största privata arbetsgivare med fler än anställda. I mars 2006 tog Wal-Mart över en regional kedja, CARHCO, Central American Retail Holding Company, med 369 butiker. I december 2005 köpte Wal-Mart upp 140 butiker i en nationell livsmedelskedja, Sonae, i Brasilien och fördubblade därmed i ett enda slag sin närvaro där, berättar Wal-Mart på sin egen hemsida. I Brasilien har också franska Carrefour anställda och en marknad på mer än 50 miljoner människor, enligt FAO. Asien I Asien startade utvecklingen senare men har gått ännu snabbare fanns stormarknadsbutiker i Kina, huvudsakligen i den sydöstra delen, 2002 fanns mer än Deras andel av den totala detaljhandeln ökade från 0,18 procent till dryga 11 procent under samma period. Just nu sker en mäktig expansion i det inre av Kina. Bland de första multinationella kedjorna på plats i Kina var Carrefour som byggde två hypermarknader i Beijing och Shanghai År 2001 hade Carrefour 28 hypermarknader i Kina och i år, 2006, har Carrefour öppnat hypermarknad nummer 76. Tesco ligger inte långt efter. År 2005 hade Tesco 39 hypermarknader och planerar att öppna ytterligare 12 stycken under Fler aktörer finns på banan. Redan år 2001 hade Wal-Mart 22 hypermarknader i Kina och tyska Metrogroup 15. Allt enligt forskargruppen kring projektet Regoverning markets och företagens egna hemsidor. I Malaysia, Indonesien, Thailand och Filippinerna växer också stormarknaderna stadigt och ägs också till stor del av multinationella företag. Carrefour har 21 stormarknader i Thailand, medan Tesco Lotus i ett joint venture med CP Group of Thailand driver omkring 50 stor- och hypermarknader. Tesco Lotus är det namn som Tesco finns under i Asien. I Vietnam, Laos och Kambodja ligger dock de stora livsmedelskedjorna ännu i startgroparna. I södra Asien går det också långsamt. Indien har en av världens mest fragmenterade matmarknader, med bara cirka en femtedel som köps och säljs i butiker, resten på öppna marknader. I såväl Bangladesh som Pakistan är stormarknader ännu huvudsakligen ett storstadsfenomen. Afrika Afrika är den enda kontinent där de nordbaserade internationella livsmedelskedjorna ännu inte etablerat sig i någon nämnvärd omfattning. Istället expanderar regionala kedjor, oftast med ursprung i Sydafrika. Sydafrika är också det enda land i Afrika som domineras av stormarknader. Där står de för mer än 60 procent av all matförsäljning. Fyra sydafrikanska livsmedelskedjor, Pick n Pay, Shoprite, Woolworth och Spar (som dock har nederländska ägare), dominerar marknaden i Sydafrika, med tillsammans nästan 90 procent. Av dessa är det Shoprite som i snabbast takt etablerar sig i andra afrikanska länder. Shoprite finns idag i 16 afrikanska länder, förutom Sydafrika också Angola, Botswana, Egypten, Ghana, Lesotho, Malawi, Madagaskar, Mauritius, Malawi, Moçambique, Namibia, Tanzania, Swaziland, Zambia och Zimbabwe. Shoprite har också etablerat sig i Indien. Fortfarande är dock etableringarna utanför Sydafrika blygsamma. Av Shoprites totalt 294 stormarknader fanns merparten, 245 stycken, i Sydafrika år I Zambia fanns 18, i Namibia 8, i övriga länder bara enstaka butiker. Pick n Pay finns i fem länder förutom Sydafrika, och ungefär samma antal gäller för de övriga kedjorna. Ytterligare en sydafrikansk kedja som etablerar sig internationellt är Metro South Africa. Metro har inte bara stormarknader utan också så kallade hämtköps- och närbutiker. Metro South Africa finns idag i nio afrikanska länder, förutom Sydafrika. I Kenya finns två nationella stormarknadskedjor, Uchumi och Nakumatt. Totalt sett är dock stormarknadernas andel av livsmedelshandeln i Kenya mycket liten. I resten av Afrika är stormarknader fortfarande ett marginellt fenomen. Av de fem globalt sett största stormarknadskedjorna Wal-Mart, Carrefour, Tesco, Metrogroup och Ahold, är det bara Metrogroup och Carrefour som har etablerat sig i Afrika, båda i Nordafrika, närmare bestämt Marocko respektive Egypten. Östeuropa I Central- och Östeuropa är multinationella livsmedelskedjor också på stark frammarsch. Ahold och tyska Lidl är två av dem som satsar på den här regionen. I de flesta östeuropeiska länderna handlas maten idag huvudsakligen på stormarknader, men det finns undantag. Polen är det land där stormarknader har störst dominans, medan de ännu knappt märks i ett land som Rumänien. 7

10 Kooperation Utan Gränser De största aktörerna Världens 30 största livsmedelskedjor har alla sitt ursprung i den rika delen av världen, men många av dem expanderar numera främst i utvecklingsländer. Av de 30 största kommer nio från USA, sex från Tyskland, fem från Frankrike och tre från Storbritannien. Stormarknader från Japan, Nederländerna, Belgien, Australien och Kanada finns också med på listan för 2005, som ställts samman av undersökningsföretaget Retail Planet. De fem största livsmedelskedjorna på trettio-i-topp-listan är Wal-Mart, Carrefour, Metrogroup, Tesco och Ahold. Av dessa fem är tre, Wal-Mart, Carrefour och Tesco, mycket expansiva i utvecklingsländerna. Uppgifterna i diagrammet nedan har hämtats från företagens egna hemsidor och årsrapporter. WAL-MART CARREFOUR TESCO Ursprungsland USA Frankrike Storbritannien Närvaro Afrika Egypten Närvaro Asien Japan Förenade Arabemiraten Japan Kina Indonesien Kina Sydkorea Japan Malaysia Kina Sydkorea Malaysia Taiwan Singapore Thailand Sydkorea Taiwan Thailand Närvaro Europa Storbritannien Belgien Irland Cypern Polen Grekland Slovakien Italien Tjeckien Malta Turkiet Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Spanien Schweiz Tjeckien Turkiet Österrike Närvaro Argentina Argentina Latinamerika Brasilien Brasilien Costa Rica Colombia El Salvador Dominikanska Republiken Guatemala Honduras Mexiko Nicaragua Puerto Rico Närvaro Kanada Nordamerika Antal anställda Försäljning miljarder kronor 686 miljarder kronor 554 miljarder kronor 8

11 Små bönder stora marknader Wal-Mart Wal-Mart öppnade sin första butik i USA 1962 och inledde sin internationella expansion Idag har bolaget butiker, varav mer än hälften, 3 700, i USA. Wal-Mart har haft en imponerande tillväxt under de första åren på 2000-talet, nettoförsäljningen har ökat med 50 procent, från miljarder kronor år 2002 till miljarder år Avkastningen på investerat kapital låg mellan åren 2000 och 2003 aldrig under 20 procent, enligt rapporten Världsmarknad i obalans var den 22,6 procent. Vinstmarginalen samma år var 4,2 procent. Wal-Mart var 2003 det största företaget i världen, alla kategorier. Det sålde det året för miljarder kronor, vilket är mer än såväl Exxon Mobil som General Motors. Bakom denna smått otroliga framgångssaga finns en försäljningsfilosofi som enkelt uttryckt handlar om att pressa priser. Wal-Marts strategi är: Sänk priserna obevekligt, pumpa upp produktiviteten, betala låga löner, förbjud fackföreningar, ge leverantörerna så snäva vinstmarginaler som möjligt och sälj allt under solen billigare än grannen. En butiksföreståndare inom Wal-Mart har rätten att sänka priset på en vara om han ser att den säljs billigare i butiken på andra sidan gatan. Om du måste sänka priset, så sänk det. Idag etablerar sig Wal-Mart i snabb takt i många länder, främst i Latinamerika och Asien. I december 2005 införlivades 545 nya affärer i Wal-Marts imperium, i Brasilien och Japan. Ytterligare 230 nya butiker ska öppnas i andra länder än USA under Men fortfarande har Wal-Mart sin största verksamhet i USA. Knappt en tredjedel av de anställda, eller personer, finns utanför USA. Wal-Mart anklagas för att vara fackföreningsfientligt, och flera rättsliga processer pågår i USA. I december 2005 dömdes Wal-Mart av en domstol i Oakland, Kalifornien, att betala närmare 1,2 miljarder kronor till mer än anställda och före detta anställda som nekats att ta ut lunchraster och tvingats jobba övertid utan kompensation. Ett liknande fall är på gång i Pennsylvania och Wal-Mart har tidigare gjort upp i godo i Colorado, för 357 miljoner kronor. Wal-Mart kritiseras också för att inte betala sjukförsäkringar, eller betala alldeles för lite, för sina anställda i USA. I Maryland antogs en lag i januari i år som tvingar Wal-Mart att höja sina anställdas sjukförsäkringar, allt enligt artiklar i New York Times och Associated Press. En fackföreningsansluten handelsanställd tjänade i USA i genomsnitt 135 kronor i timmen I Wal-Mart, där det inte finns några fackföreningar, var genomsnittslönen för arbetarna 64 kronor i timmen, enligt New York Times. Wal-Mart får också kritik av Fria Fackföreningsinternationalen (ICFTU) för att dess leverantörer försöker stoppa facklig organisering. I Kina finns fabriker som producerar varor för Wal-Mart. I april 2005 strejkade arbetare vid en av dessa, Uniden Electronics Factory i Shenzhen, för kravet att få bilda en oberoende fackförening. Det slutade med att organisatörerna av strejken avskedades. Samma sak hände vid en annan av Wal-Marts leverantörer, Jem Sportswear, i Nicaragua år Nu uppmärksammas Wal-Mart också i kinesiska medier för att företaget försöker stoppa facklig organisering i sina butiker i Kina. I juni 2006 beslutade den norska oljefonden en av världens största pensionsfonder att sälja sitt aktieinnehav i Wal-Mart, på grund av företagets antifackliga hållning och dåliga personalpolitik. Carrefour Carrefour är ungefär tre gånger mindre än Wal-Mart, mätt i omsättning, men kommer ändå in som god tvåa bland de globala livsmedelsgiganterna. Carrefour ökade kraftigt sin avkastning på investerat kapital de första åren på 2000-talet, från 13 procent år 2000 till 23 procent år 2002, enligt rapporten Världsmarknad i obalans. Under 2004 ökade företaget sin säljyta med mer än 1,5 miljoner kvadratmeter, eller motsvarande 50 procent. Carrefour har fortfarande huvuddelen av sin verksamhet i Europa. Av företagets totalt cirka butiker finns i Frankrike och i övriga Europa. 85 procent av omsättningen hänförs till Europa, knappt hälften finns i ursprungslandet Frankrike. Carrefour hade år 2005 en avkastning på investerat kapital på 23,6 procent och en vinstmarginal på 2,5 procent. Carrefour expanderar snabbt i Latinamerika och Asien. Under 2005 nyanställdes globalt personer. Tesco Tesco är den största livsmedelskedjan i Storbritannien, och den fjärde största globalt. Tesco är också den största privata arbetsgivaren i Storbritannien. Under 2005 nyanställdes personer, varav i Storbritannien. I Storbritannien växer Tesco idag inte längre bara genom stormarknader, utan också genom att köpa upp hundratals närbutiker som Nite and Day och One Stop. Avkastningen på investerat kapital var ,6 procent och vinstmarginalen 4 procent. År 2005 gjorde Tesco en vinst på 30,7 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning från 2003 då den var 21,8 miljarder. Tesco expanderar snabbt internationellt, framför allt i Asien. År 2003 hade företaget butiker i 11 länder. I Storbritannien planerar Tesco att öppna 130 nya närbutiker (convenience stores). Tesco anklagas för att ta för lite hänsyn till förhållandena för de som arbetar med produktionen av Tescos jordbruksprodukter. Vid Tescos årsstämma i London våren 2006 medverkade en nybliven aktieägare, fruktplockerskan Gertruida Baartman från Sydafrika. Biståndsorganisationen ActionAid hjälpte henne finansiellt så att hon genom sin närvaro på stämman 9

12 Kooperation Utan Gränser kunde lyfta fram de usla förhållanden som tusentals afrikanska jordbruksarbetare lever under: Jag tar en risk när jag talar här idag. Jag kan förlora mitt jobb och mitt hem. Jag vet att Tesco har hört om våra problem tidigare och de säger att det inte är så dåligt berättade Gertruida Baartman. Men jag står framför er här idag eftersom jag inte får tillräckligt med lön för att ge mat till mina barn och eftersom jag måste arbeta med mina bara händer i fält fulla av gifter. Metrogroup Tyska Metrogroup, global livsmedelstrea, står bakom märken som Metro Cash & Carry, Real, Extra, MediaMarkt och Saturn och finns mestadels i europeiska länder. Metrogroup vill dock, enligt egen utsago, vässa sin internationella profil och planerar under 2007 att gå in i Bosnien-Hercegovina och Pakistan. Ahold Ahold är den enda av de fem största livsmedelsgiganterna som för närvarande inte finns i något utvecklingsland. Ahold, som är ett nederländskt företag, drog sig ur både Asien och Latinamerika för ett par år sedan avslöjade den amerikanska finansinspektionen ett omfattande redovisningsfusk i Aholds dotterföretag U.S. Foodservice i USA. Företagets högsta chefer avgick och aktien rasade med 80 procent. Som ett led i återkonstruktionen av Ahold (som leddes av den då nytillträdde svenska koncernchefen Anders Moberg) gjordes utförsäljningar till ett värde av cirka 25 miljarder kronor, bland annat av verksamheterna i Asien och Latinamerika. En nyemission gav lika mycket och hjälpte till att få företaget på fötter. Ahold har idag koncentrerat sin verksamhet till Europa och USA och står bakom matkedjor som Giant, Stop & Shop, Etos, Netto, US Foodworld och Hypermore. I Sverige äger Ahold 60 procent av matkedjan ICA. Vad är en stormarknad? Flera vanliga definitioner anger att livsmedelsbutiker med en säljyta mellan 400 och 4000 kvadratmeter är stormarknader. Denna definition används även i denna rapport. OECD definierar en konventionell stormarknad (supermarket) som en livsmedelsbutik med mellan 500 och kvadratmeter säljyta, medan en superstore har från 2000 till 5000 kvadratmeter och en hypermarknad har mer än Supermercados som man säger i Latinamerika, motsvarar ofta vad vi kallar snabbköp. Handelns utredningsinstitut ger en mera omfattande definition för svenska förhållanden: En stormarknad är en butik med minst kvadratmeter säljyta, ett brett sortiment av livsmedel och specialprodukter, externt läge (det vill säga utanför stadskärnan) och minst 300 parkeringsplatser. 10

13 Samhällsförändringar gynnar stormarknaderna Små bönder stora marknader Stig-Håkan Lindhé Redan stora livsmedelskedjor växer globalt, det är en stark trend. Det finns en rad omständigheter som underlättar denna trend. Det handlar dels om efterfrågan, som ändrats på grund av nya livsstilar i Syd. Dels handlar det om de möjligheter som öppnats för stormarknader att etablera sig i dessa länder. Det förtjänar att påpekas att dessa faktorer också inbördes påverkar varandra, och delvis är effekter av varandra. Urbanisering Människor över hela jorden flyttar in i städerna. Allt fler barn föds också i städer. Redan i år kan för första gången en majoritet av världens befolkning vara stadsbor, hävdar författaren och stadsplaneringsspecialisten Mike Davis i en ny bok. FNorganet FAOs uppskattning är mera försiktigt att halva jordens befolkning kommer att bo i städer först år 2017, och att 60 procent kommer att vara stadsbor år Gamla storstäder växer till megastäder. Buenos Aires och Rio de Janeiro har idag kring 12 miljoner invånare vardera. Kairo har 15 miljoner, Delhi 18, Seoul 22 miljoner. Det är framförallt slumområdena som växer. På flera ställen växer gigantiska sammanhängande bebyggelser av skjul fram gjorda av pappkartonger och plåt och med miljontals invånare. Ett sådant område är den femtio mil långa sträckan mellan Rio de Janeiro och Sao Paulo med uppskattningsvis 37 miljoner invånare. Ett annat växer längs den västafrikanska kusten från Benin City via Lagos till Accra. Södra Afrika urbaniseras också snabbt. Mer än halva befolkningen i Botswana, Lesotho, Namibia, Sydafrika och Swaziland bor redan i städer. År 2030 kommer två tredjedelar av dessa länders befolkning att bo i städer, enligt FNstudien World Urbanisation Prospectus. Ändrade levnadsvillkor Världen industrialiseras. Antalet industriarbetare på jorden har aldrig varit så stort som idag. På tjugo år har antalet fördubblats. Ökningen är starkast i Asien, allra mest i Kina. Och de nya industriarbetarna är ofta kvinnor. 80 procent av världens textilarbetare är kvinnor. Också inom leksaks-, sko- och elektronikindustrin är kvinnorna i majoritet. När allt fler kvinnor börjar lönearbeta ökar behoven av att snabbt och effektivt handla mat, gärna halvfabrikat. De vill ha 11

14 Kooperation Utan Gränser allt samlat under ett tak. One-stop-shopping är behovet, stormarknaderna är svaret. De tjänar också mer pengar nu. Allt fler har råd med bil och kylskåp. Familjerna blir allt mer lika dem i den rika världen, det vill säga cash rich, time poor. Matvanorna runt om i världen blir också mer lika. De urbaniserade och industrialiserade människorna föredrar allt mer en västerländsk diet. De äter mer kalorier och protein än tidigare. De äter mer kött, mjölkprodukter, vete, matolja, salt och socker, på bekostnad av traditionella fiberrika rotfrukts- och grönsaksdieter. De går från ett varierat intag av många olika sädesslag till att bli allt mer beroende av ett smalt utbud av stapelvaror som vete och ris. I länder som Kenya och Etiopien står idag veteimport från EU för mer än hälften av den totala livsmedelsimporten. En viktig orsak är förändrade konsumtionsmönster i städerna. Andra förändringar som påverkar livsmedelshandeln är det ökade bruket av kreditkort, något som knappast accepteras i kvartersbutiken eller på grönsaksmarknaden, men gärna i den multinationella stormarknaden. på dem i de länder där de gick in, har minskat eller helt avskaffats. Kraven på avregleringar innebar också att många fattiga länder tog bort direkta eller indirekta stöd till sitt eget jordbruk, som subventionerat utsäde och billiga krediter. Världsbankens och IMFs krav på privatiseringar har också lett till att flera länder privatiserat tidigare statliga utsädesföretag och företag som levererade andra insatsvaror till jordbruket. Två avtal inom Världshandelsorganisationen WTO förstärker den här utvecklingen. Det är dels det investeringsrelaterade avtalet TRIMs (Trade Related Investment Measures), dels tjänstehandelsavtalet GATS (General Agreement on Trade in Services). Båda dessa underlättar, genom principer om ickediskriminering och lika behandling av utländska och inhemska företag, för utländska företag att etablera sig i WTO-länderna. Dessa länder förhandlar om vilka tjänstesektorer de vill öppna för privat och internationell konkurrens. Bland de sektorer som kan omfattas av GATS finns bland annat affärstjänster och distribution, som omfattar handel med livsmedel. GATS har ännu bara undantagsvis börjat fungera i praktiken. Infrastruktur och datorer Mattransporter i stor skala är inte möjliga utan bra vägar. I många länder utgör livsmedel idag det dominerande inslaget i alla lastbilstransporter på vägarna. Framväxten av stormarknader har underlättats av satsningar på vägbyggen, framförallt i Asien och Centralamerika. Utvecklingen underlättas också av att transportkostnaderna är relativt låga. Datoriseringen har medfört en revolution i logistik inom detaljhandeln. Det universella varumärkningssystemet (EAN, european article numbering, som i USA heter UPC, universal product code) öppnar helt nya möjligheter för kontroll av lagerhållningen, prognostisering av försäljning och automatisering av beställningar. Idag satsar stora livsmedelskedjor på egna distributionscentraler och tar i ökande utsträckning kontroll över hela distributionsledet. Globala spelregler De två internationella institutionerna Världsbanken och IMF har sedan 1980-talet fått ett allt större inflytande över många skuldsatta och fattiga länders ekonomiska politik. Ett 60-tal länder, i första hand i Latinamerika och Afrika, genomförde under och 1990-talet så kallade strukturanpassningsprogram. Detta var ett villkor för att få omförhandla lånen, och även för att få nya lån, hos Världsbanken och IMF. Ett grundläggande drag i strukturanpassningsprogrammen har varit avregleringar. Skuldsatta länder har, på direktiv av Världsbanken och IMF, allt mer öppnat sina kapitalmarknader för internationellt kapital, det som brukar kallas utländska direktinvesteringar. Det innebär att det har blivit allt enklare för utländska företag att etablera sig. Krav som tidigare ställdes Den dubbla hälsoutmaningen För samhället i stort har livsmedelsjättarnas globala expansion radikalt ökat möjligheten att välja bland ett stort utbud av ofta billig mat. Runt om i världen ökar människor sin konsumtion av kött, mjölkprodukter, vete, matolja, salt och socker. Kaloriintaget ökar. De äter mindre fiberrik mat och mera snabbmat. För många utvecklingsländer innebär det här en dubbel utmaning. De har å ena sidan kvar problemet med undernäring hos en stor del av befolkningen. Nu får de också problem med så kallade välfärdssjukdomar hos allt fler. Extrem fetma, diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar sprider sig snabbt. FAO uppskattar att 84 miljoner människor i utvecklingsländerna idag lider av diabetes och att de kommer att vara 228 miljoner år Men paradoxen är ännu värre: Flera studier tyder på att det inte i första hand är de rika som drabbas av välfärdssjukdomarna, utan de fattiga. I Latinamerika är andelen feta högre och stiger snabbare bland de fattigaste grupperna. Barn till undernärda mödrar och med låg födelsevikt tycks ha lättare att utveckla diabetes och hjärtsjukdomar. Det kallas för Barkers hypotes efter den forskare som fann detta samband. Hans förklaring är att kroppen anpassar sig till undernäring på ett sätt som hjälper barnet att överleva kortsiktigt, men som hotar hälsan långsiktigt. 12

15 Kraven växer på bönderna Små bönder stora marknader Magnus Lundell De stora livsmedelskedjornas växande kontroll av livsmedelshandeln får stora konsekvenser för världens bönder. Väldigt förenklat handlar det om att allt fler bönder i utvecklingsländer nu ställs inför större investeringskrav än någonsin, samtidigt som de måste kunna sälja sina produkter billigare än tidigare. Men utvecklingen innehåller också stora möjligheter. Först och främst gynnas naturligtvis konsumenterna i städerna, som får tillgång till ett stort utbud av billiga matvaror. De producenter som lyckas med att bli leverantörer till livsmedelskedjorna kan i bästa fall också se fram emot en ljus ekonomisk framtid. Färre levererar mer Det dominerande mönstret, i de länder där stormarknaderna växer fram, är att producenter och leverantörer blir färre och större. Den franska kedjan Carrefour, exempelvis, har en gigantisk distributionscentral i Sao Paulo, Brasilien, som betjänar en marknad på mer än 50 miljoner konsumenter. Carrefour köper sina meloner från totalt tre storjordbruk i nordöstra Brasilien. Dessa tre förser inte bara alla Carrefours kunder i Brasilien, utan deras meloner skeppas också vidare till Carrefourbutiker i ytterligare 21 länder, allt enligt FAO. Bland mjölkbönderna i Brasilien minskade antalet leverantörer till de största mejeriföretagen med mellan åren 1997 och I Thailands ledande livsmedelskedja minskade antalet grönsaksleverantörer från 250 till tio på mindre än fem år. Livsmedelskedjan Giant hade i Malaysia 200 grönsaksleverantörer 2001, och två år senare bara 30. På en lång rad områden ställs bönder inför nya och oftast hårdare krav när de ska sälja sina produkter till stormarknader, istället för som tidigare direkt på den lokala marknaden, eller via små lokala butiker och grossister. Stormarknader kräver bland annat punktliga leveranser (vanligen senast klockan nio på morgonen) varje dag, 365 dagar om året, av fastställda kvantiteter oavsett väder och vind. Varorna ska dessutom vara felfria. Hela den ekonomiska risken har i avtalet oftast lagts på leverantören, som måste kunna investera i bland annat kylrum och kyltransporter. Stormarknader gynnas av myndigheters krav på hygienisk hantering av livsmedel, framför exempelvis öppna grönsaksmarknader. I många länder ställer livsmedelskedjorna ännu hårdare krav än myndigheterna. Standarden Eurepgap används 13

16 Kooperation Utan Gränser av flera multinationella livsmedelskedjor. Och andra produktstandarder kan vara ännu mer specifika. Ett exempel är en äpplesort i Sydafrika, Fuji, som preciserats till att vara 65 millimeter i diameter, från att tidigare ha varit 63, rapporterar biståndsorganisationen Oxfam. Livsmedelskedjor bygger ofta upp sina egna leveranssystem istället för att handla genom traditionella grossister. Många arbetar med listor på prioriterade leverantörer. Dessa listor innehåller ett litet antal leverantörer, på vilka kraven är höga, skriver forskargruppen kring Regoverning markets. För att komma med på listan måste leverantören ofta betala en särskild avgift. Den som inte sköter sina leveranser riskerar blir bortplockad från listan. En enda miss kan räcka. Stormarknaderna förbehåller sig rätten att ensidigt bryta avtalen om leverantören begår någon miss, exempelvis levererar för sent på dagen, inte klarar kvantitetskravet, eller om en del av varupartiet inte håller den fastställda kvaliteten. De kan också kräva av leverantören att denne inte levererar till konkurrenter, då bryter de avtalet. Prispressen ökar De stora livsmedelskedjornas blotta storlek gör det möjligt för dem att pressa priserna genom att spela ut olika leverantörer mot varandra. För leverantörerna handlar det inte längre om att få sälja till enstaka butiker utan till en hel kedja. Individuella butiksföreståndare har mycket liten eller ingen frihet att själva bestämma om sina inköp, det vore ineffektivt. Ett centraliserat inköpssystem, i många fall med egna distributionscentraler, är ett sätt för livsmedelskedjorna att effektivisera verksamheten. Stora kvantiteter står på spel och den som inte lyckas få avtal med den stora livsmedelskedjan riskerar bli helt utslagen, konstaterar Regoverning markets. Inför sådana utsikter bjuder man lätt under sin konkurrent även om det blir svårt att få plus och minus att gå ihop. En undersökning bland bönder i Thailand visade att de priser de erbjöds av stormarknaderna inte täckte deras kostnader, än mindre deras investeringsbehov. Livsmedelskedjornas överlägsna maktposition och förhandlingsstyrka gör också att de i allt större utsträckning kan vältra över kostnader på nästa part i kedjan, det vill säga leverantören/producenten. En vanlig klausul i avtalen är att livsmedelskedjorna ensidigt kan sänka priset, som ofta har fixerats på veckobasis, om marknadspriset på den aktuella varan skulle sjunka under tiden. Någon motsvarande klausul om att höja priset i motsatt fall finns dock inte. De ändrar sig fram och tillbaka hela tiden säger en fruktleverantör i Sydafrika i en studie gjord av Oxfam. Det tar en månad för oss att få frukten till dem, det tar en minut för dem att ändra sig det enda vi kan göra är att dumpa den någon annanstans. Leverantörerna kan få betala extra om deras varor ska lanseras i butiken med särskilda aktiviteter och annonsering, om de vill ha en bra placering för sin vara, eller bara för att få plats Lisa Hanson 14

17 Små bönder stora marknader på hyllan i butiken. De debiteras om en vara ska rabatteras, om de vill stå på listan för prioriterade leverantörer och så vidare. Storbritanniens motsvarighet till Konkurrensverket, UK Competition Commission, fann 52 olika sätt som livsmedelskedjorna kan utnyttja sin dominans över leverantörerna, enligt en artikel i Corporate Breakdown Livsmedelskedjor föredrar ofta att teckna avtal med individuella producenter, hellre än olika sammanslutningar av bönder, som kooperativ, rapporterar FAO. Kedjorna kan kräva långa kredittider, på upp till 90 dagar, vilket betyder att leverantören måste vänta 90 dagar med att få betalt för sina varor. Det är många gånger omöjligt för små producenter. I flera länder har regeringar dock gripit in med rekommendationer och i några fall också lagstiftning för att tvinga fram en snabbare betalning. Det finns också exempel på stormarknader, i Vietnam och Filippinerna, som betalar kontant. Petter Bolme Klyftorna ökar För jordbruket som helhet blir konsekvenserna en allt djupare klyfta mellan de bönder som stängs ute från marknaden och de som kan hålla sig kvar. Existerande ojämlikheter polariseras. Små bönder, utan ekonomiska tillgångar och kapacitet att anpassa sig, kommer inte att finnas kvar på marknaden. Och motsatt, bönder med tillgångar, eller som åtminstone är kreditvärdiga och har anpassningsförmåga, kommer att kunna utveckla sin verksamhet och kanske även tjäna på denna omstrukturering. Frågan är om krediter kan fungera som en ond cirkel som förstärker den här omstruktureringen. De bönder som förlorar ett avtal med en livsmedelskedja bedöms av bankerna som mindre kreditvärdiga och får ännu svårare att få lån, medan omvänt, de som kan hålla sig kvar på marknaden också har lättare att få banklån. Men det finns också exempel där det kan vara en fördel att vara småbonde. Regoverning markets pekar på faktorer som kan gynna småskalig produktion, som arbetsintensiva skördar, pestkontroll och hantering av ömtåliga grönsaker eller frukt. Det finns också jordbruksprodukter med små volymer som inte intresserar stora odlare och där småbönder kan hitta en nisch. Exempel från verkligheten Stormarknader ger ökad inkomst för en del I Zambia, liksom i de allra flesta länder i Afrika, är stormarknader ett nytt men snabbt växande fenomen. De står för det moderna och sanitära alternativet. Stormarknaderna har också öppnat nya marknader för bönder. När Shoprites butik på Cairo Road i Lusaka öppnade var det kedjans första butik utanför Sydafrika. Under de första tio åren importerade Shoprite de flesta varorna som såldes i butikerna. Livsmedelskedjan hade dessutom ett gynnsamt avtal med staten som gav dem stora skattereduktioner. Lönerna som butiken betalade var så låga att personalen strejkade. Många undrade om inte Shoprite bidrog till att dränera Zambia snarare än att gynna landet. Men sedan ett par år har Shoprite börjat sälja zambiska varor i butikerna och bidrar på så sätt till utvecklingen i landet. På bara några år har det skett en fundamental förändring. Innan 2003 importerade Shoprite i stort sett alla sina varor från Sydafrika. Bara fyra procent av varorna var producerade i Zambia. Idag, tre år senare, är de flesta varor som säljs i Shoprite producerade i Zambia, berättar Hyde Haantuba, koordinator på Agricultural Consultative Forum (ACF). ACF är en enskild organisation vars uppgift är att stärka dialogen och öka kunskapen om jordbruksfrågor. Organisationen ägs av olika intressegrupper inom jordbrukssektorn i Zambia. Orsakerna till att Shoprite började köpa zambiska varor var helt och hållet logistiska och ekonomiska. Det blev för dyrt att transportera varor från Sydafrika till Zambia. Dessutom var risken stor att de färska grönsakerna och frukterna skulle ruttna på vägen dit. Samtidigt var det många som tryckte på Shoprite för att de skulle öppna upp sina butiker för zambiska produkter. 15

18 Kooperation Utan Gränser Petter Bolme Men många småbönder menar att Shoprites alltför högt ställda krav fortfarande gör det omöjligt för dem att sälja till Shoprite. Små, enskilda bönder kan helt enkelt inte leverera till stormarknaderna, med tanke på deras kvalitetskontroller och krav på stora leveranser, säger Komani Ngambi, medlem i The Organic Producers and Processors Association of Zambia som stöds av Kooperation Utan Gränser. Kanske är det en medveten strategi för att hålla småbönderna utanför? spekulerar han vidare. När Shoprite kom till Zambia hade jordbruksmarknaden nästintill kollapsat. Orsaken till kollapsen var att regimen, som kom till makten 1991, avreglerade jordbrukssektorn och privatiserade de statliga jordbruksföretagen. Många hävdar att det gick alldeles för fort. Det fanns ingen struktur kvar när staten försvann. Bönderna stod utan stöd eller en utvecklad marknad där deras varor kunde säljas. Efter det att staten lämnat jordbrukssektorn har stormarknadernas utbredning därför gynnat vissa bönder i Zambia. Hyde Haantuba berättar att en Shopritebutik han besökt utbildade bönder i att odla produkter för butiken. De fick även tillgång till grödor som passade butikens krav på sortiment. Hyde Haantuba berättar också att Shoprites distributionsnät öppnat nya vägar för zambiska varor. I Solwezi, en stad i norra Zambia, odlas mycket ananas. Eftersom det är billigare att köpa dessa på marknaden och direkt från odlarna kan Shopritebutiken i Solwezi inte konkurrera med dessa. Men genom Shoprites distributionsnät i Zambia kan odlarna istället sälja ananasen i andra Shopritebutiker. Men det gäller förstås att först få bli leverantör till stormarknader. Moses Mulenga, småbonde från Chongwe-distriktet, säger att det är nästintill omöjligt för enskilda bönder. Jag försökte att sälja till en livsmedelskedja, men de sa att jag inte skulle kunna leverera de stora kvantiteter de behöver. De frågade istället om jag kunde gå ihop med flera bönder. Idag har Moses startat en förening, Chongwe Organic Producers Association, som han hoppas ska vara framgångsrik med att leverera organiskt odlade grönsaker till de stora livsmedelskedjorna. Text: Petter Bolme, Global Reporting samt Buhle Makamanzi, Kooperation Utan Gränser 16

19 Små bönder stora marknader Vägar framåt i Syd Problemen kan verka oöverstigligt stora för små bönder med begränsad konkurrenskraft. Har de någon framtid överhuvudtaget? Många internationella organisationer och nationella myndigheter letar idag efter möjligheter att stödja små bönder att överleva i det allt tuffare ekonomiska klimatet. En strategi är att hjälpa bönder i fattiga länder att organisera sig. Även om bondeorganisationer redan existerar i de flesta länder, har de ofta ganska få medlemmar och är relativt svaga när det gäller att försvara småbönders intressen. Men det finns också exempel på organisationer med många medlemmar och med stort inflytande på nationell politik. Bondeorganisationer på nationell nivå har normalt breda politiska och ekonomiska mål. Anknutna till de nationella organisationerna finns ofta specialiserade producentföreningar som är uppbyggda kring en vara (commodity associations), där samarbetet handlar om att få fram så bra produktions- och försäljningsvillkor som möjligt för denna vara. Bönderna organiserar sig också i kooperativa föreningar, som är demokratiskt styrda affärsdrivande organisationer. Det är sådana föreningar som kan vara direkta förhandlingsparter till livsmedelskedjorna. Utländskt bistånd kan användas till organisationsutvecklande och kapacitetsbyggande insatser, som att bidra till att skapa stabila strukturer, utbilda i ledarskap och demokrati, bokföring och affärsutveckling samt i genusfrågor. Medlemsutbildning genom studiecirklar och rådgivning för produktivitetsoch kvalitetshöjande åtgärder inom jordbruket är exempel på andra insatser. Med fungerande bondeorganisationer kan småbönder samarbeta både om att köpa insatsvaror billigare och att sälja sina produkter till bättre priser. Genom kollektiva förhandlingar och gemensam affärsverksamhet blir de starkare. De kan också bli starkare genom att äga maskiner och annan utrustning gemensamt, att samordna aktiviteter och driva gemensamma låneinstitut. Den internationella sammanslutningen av bondeorganisationer IFAP (International Federation of Agricultural Producers) har de senaste åren uppmärksammat behovet av ökat stöd till bondeorganisationer i Syd. Därför har de tagit initiativ till att bilda ett nätverk av biståndsorganisationer med inriktning på utvecklingsbistånd till bondeorganisationer, AgriCord. Från svensk sida deltar Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Kooperation Utan Gränser. Exempel från verkligheten Kooperativ stärker bönder Uganda Cooperative Alliance organiserar kooperativ i hela Uganda och får stöd från Kooperation Utan Gränser sedan lång tid tillbaka. I de lokala kooperativen samarbetar odlare om att sälja sina grönsaker till uppköpare. På det sättet minskar de risken att bli lurade på priset. Vi har lärt oss att förhandla och har bra information om prisläget, säger Ignatius Mulumba, medlem i det lokala kooperativet Ruhinda. Genom mobiltelefon håller kooperativet kontakt med marknaden inne i staden och skriver upp de dagsaktuella priserna på en svart tavla utanför kooperativets lokal i Ruhinda, för att på det sättet slippa bli lurade av uppköpare. Tillsammans med andra kooperativ driver Ruhinda-kooperativet även en butik för att direkt kunna sälja sina egna varor. De äger också gemensamt en anläggning för att skala och torka kaffebönor. Kooperativet är kunder hos den lokala spar- och kreditkassan, Mitooma Peoples Development Bank. Text: Björn Lindh, Kooperation Utan Gränser Gustaf Thunqvist 17

20 Kooperation Utan Gränser Exempel från verkligheten "Grönt guld" till stormarknader Ekologiska odlare erbjuder oftast små leveranser, har ett utbud som varierar efter årstiderna och deras skördar blir lätt skadeangripna. Samtidigt ställer de moderna stormarknaderna höga krav på stadig leverans, jämn kvalitet och stora kvantiteter. En ekvation som är svår att lösa, men företaget Oro Verde tror sig ha ett svar. Grundtanken med företaget Oro Verde, grönt guld, är att samla ihop produktionen från många, främst små, ekologiska odlare runt om i Costa Rica, erbjuda dem hjälp med transport och paketering för att sedan sälja varorna till stormarknader och restauranger. På så vis kan man erbjuda ett relativt stadigt grundutbud till köparna och man har kraft att sätta in mot de samma när det kommer till ekonomiska förhandlingar. Vi erbjuder även stöd i produktionsplanering och odlingsfrågor till våra leverantörer och hjälper dem att hålla koll på kvalitetsnormer, berättar Mayra López, företagsledare på Oro Verde. Oro Verde säljer sina varor till två av Costa Ricas största livsmedelskedjor, Automercado och Perimercado. De har inga skrivna avtal med sina uppköpare, bara muntliga löften och aldrig sinande förhandlingar. Det är inte bara priset som vi ska komma överens om. Vi måste hela tiden förhandla om acceptansnivåer för avvikelser i storlek, färg och form på grönsakerna. Det är en ständig dialog. För att överhuvudtaget kunna ha livsmedelskedjorna som kunder har Oro Verde tagit fram ett system med ett basutbud. Åtta olika sorters grönsaker och frukter lovar de att alltid leverera till sina uppköpare. I gengäld ställer livsmedelskedjorna upp på att det övriga utbudet varierar och köper oftast det som Oro Verde har att erbjuda för tillfället. Oro Verde kallar sig själva ett socialt företag. De har inte ekonomisk tillväxt som mål i sig och heller inga krav på avkastning. Idag köper de av tolv olika grupperingar av leverantörer, totalt cirka 300 odlare. De började sin verksamhet i november 2004 och är fortfarande ett ekonomiskt förlustprojekt, men har som mål att i slutet av år 2007 bära ekonomiskt. Jag är inte helt säker på att vi kommer klara det målet, speciellt inte när Wal-Mart gjort entré på den costaricanska marknaden. Man märker direkt en hårdnande konkurrens, säger Mayra López. Vi får bara hälften så mycket för våra morötter nu jämfört med förra året och tomatpriserna har åkt berg-och-dalbana som aldrig förr. Jag tror att våra uppköpare är rädda för att inte kunna hålla tillräckligt låga priser, fortsätter hon. Idén till Oro Verde föddes ur ett projekt med lokala ekologiska marknader som drivs av organisationen CEDECO (La Corporación Educativa para el Desarrollo Costarricense), vilken får stöd av Kooperation Utan Gränser. CEDECO såg att efterfrågan på ekologiska varor var stor men att de lokala marknaderna inte gav tillräckliga försäljningsmöjligheter. De små producenterna måste hitta sin specialitet, sin Mayra López nisch. Annars kommer det vara omöjligt att överleva. Ekologisk odling kan vara en sådan strategi, vägen in till stormarknadernas grönsaksdiskar, menar Mayra López. Text: Lisa Hanson, Svalorna Latinamerika Påverka nationella villkor Jordbruket, och särskilt det småskaliga jordbruket, möter i många länder svåra villkor för sin existens. Starka bondeorganisationer behövs för att kunna påverka nationella politiker till att förbättra dessa villkor. Det kan handla om jordägande, beskattning, räntepolitik, tillgång till vatten, säkerhet och hälsa, men också satsningar på vägar och frågor om skydd mot utländsk konkurrens. I till exempel de flesta afrikanska länder har det nationella jordbruket konkurrensutsatts utan att några kompenserande stöd satts in ens under en övergångstid. Utländskt bistånd kan bidra genom att utbilda och stödja organisationer i att arbeta med lobbyverksamhet gentemot den nationella regeringen och andra beslutsfattare. Sådant stöd kan exempelvis bestå av utbildningar i kommunikations- och forskningskompetens för att organisationer ska kunna bedriva kvalificerat lobbyarbete. Tillgång till marknader Med stärkta bondeorganisationer och förbättrade nationella spelregler ökar möjligheterna för småbönder att etablera sig och finnas med på marknaden. Men det krävs också kunskap om marknaden och skicklighet i att anpassa sig till marknadens krav. Marknadsföring och försäljning är en hel kedja som börjar med produktion och som slutar med försäljning. Idag finns ofta mellanhänder, uppköpare, som tar ut höga Lisa Hanson 18

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands 4258 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för 135 000 svenska pensionärer utomlands De flesta personer med svensk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. 2015-01-01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt påslag

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från 132 000 svenska pensionärer utomlands Färre personer med svensk pension

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. 2015-01-01 Alla priser anges i kronor per minut inklusive moms. Satellitdestinationer och Premium-samtal är inte tillgängliga. Det går inte att ringa videosamtal

Läs mer

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 2,49 2,99 Albanien 3,95 3,95 0,99 2,89 Algeriet 3,95 3,95 1,29 2,24 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 3,49 3,49 Andorra 1,55 3,95

Läs mer

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare. (A. Einstein) As easy as that. 12345 "Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein) 12345 Lenze gör mycket enkelt. Tiderna förändras i rasande takt och bjuder på många utmaningar. I framtiden

Läs mer

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Uppgiftslämnare: US2U AB. Varumärke: Jelly Belly. Artikelbenämning: Gelébönor Presentask. Storlek: 125g

Uppgiftslämnare: US2U AB. Varumärke: Jelly Belly. Artikelbenämning: Gelébönor Presentask. Storlek: 125g Gelébönor Presentask Uppgiftslämnare: Varumärke: Jelly Belly Artikelbenämning: Gelébönor Presentask Storlek: 125g Produktinformation Ingrediensförteckning: Ingredienser: Socker, glukossirap, modifierad

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2017:8 Utkom från trycket den

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2017 SKV A 2016:32 Inkomstbeskattning

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av andra staters anslutning till vissa konventioner om straffrättsligt samarbete; SFS 2010:1028 Utkom från trycket den 13 juli 2010 beslutat den 1 juli 2010.

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Pressmeddelande 2008-11-12 Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Nu förenklas levnadsintygen för de pensionärer som bor utomlands

Nu förenklas levnadsintygen för de pensionärer som bor utomlands Pressmeddelande 1 (6) pressekreterare Ann-Sophie Jonsson Tfn 010-454 26 42 Mobil 072-210 26 42 Nu förenklas levnadsintygen för de 143 564 pensionärer som bor utomlands I år förenklas de årliga levnadsintygen

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 23 Februari 2015 Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Samtalpriserna presenteras i kronor per minut. Debiteringsintervall mottagna samtal: Samtal

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverket allmänna råd (SKV A 2015:29) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer