medmänsklighet. Framtidstro i Guatemala Sidan 6 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "medmänsklighet. Framtidstro i Guatemala Sidan 6 8"

Transkript

1 medmänsklighet. Din tidskrift från biståndsorganisationen IM Nr 02/2012 Framtidstro i Guatemala Sidan 6 8 Gränslösa kontakter Volontären Agneta startade Vardagssvenska som har blivit ett framgångsrikt integrationsprojekt. Sidan 4 5 Kvinnokraft Sandra Wanduragala driver sitt företag på den lankesiska landsbygden nära kvinnorna som behöver försörjning. Sidan IM-pristagare Maria Moraes får IM-priset för att hon lämnade sitt liv som kriminell och nu hjälper andra unga i samma situation. Sidan 18

2 LEDAREN Rörelse på medmänsklig nivå En stark rörelse av människor som motarbetar fattigdom och utanförskap, som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld, som visar engagemang både i ord och i handling. Så kan man beskriva IM. Så har det alltid varit även om det under olika decennier har formulerats lite olika. Vi är en del i ett större sammanhang med trådar från kyrkornas missionsarbete med start på 1800-talet, till hjälpinsatserna efter de båda världskrigen, u-landsengagemanget och frihetsrörelserna efter kolonialtiden och fram till dagens miljö- och rättvisekrav. IM är en av många biståndsorganisationer. Kanske är sammanhanget för spretigt för att de tillsammans ska kallas en stor folkrörelse. Men vi är många i många organisationer som vill mycket. I vårt rika arv vårdar IM särskilt några unika saker. Medmänsklighet. Varje människa är värd respekt, varje människa har rättigheter. Hjälp till självhjälp. Att stärka människors egen kraft till att lyfta sig ur fattigdom och utanförskap istället för att bli bidragsberoende. Närhet. Bistånd i ögonhöjd att se den enskilda människan, se alla hennes behov: materiella, sociala, kulturella, andliga. IMs grundvärderingar förenar runt bidragsgivare, medlemmar och volontärer över hela landet. Lägg därtill våra samarbetspartners ute i världen. Tack för gåvor och arbete! IM är en rörelse som har en organisation. Vi är cirka medlemmar och vi vill bli fler. IM behöver ditt engagemang för andra människor. IM behöver din medmänsklighet. medmänsklighet. Nr 619 årgång 68. ISSN X Upplaga: ex ANSVARIG UTGIVARE Bo Paulsson, IMs generalsekreterare REDAKTION Redaktör: Monica Brundin Danielsson. Grafisk form: Brynell Design Studio. Textbearbetning: Marie Bosund Hedberg. I redaktionen: Anna Ljunggren, Josefin Uppman, Klara Jamison Gromark, Åsa Bengtsson, Bo Paulsson. IMs redaktion, Box 45, Lund UTGIVNING Medmänsklighet ges ut av biståndsorga nisationen IM, Individuell Människohjälp. Den som är medlem i IM eller skänker 100 kronor eller mer under ett år får Medmänsklighet. Tidskriften ges ut med fyra nummer per år. COPYRIGHT Eftertryck tillåts om källan anges. TRYCKERI JMS Mediasystem Tryckt på miljömärkt papper ADRESSÄNDRINGAR M.M KONTAKTA IM (vx) pg , bg DETTA ÄR IM IM, Individuell Människohjälp, är en ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och med mänsklig värld. Målet är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete samt socialt arbete i Sverige. IM har ett kristet ursprung och hävdar alla människors lika värde. IM arbetar med och för människor oavsett etnicitet, nationalitet, kön, religiös och politisk övertygelse. OMSLAGET Barn och ungdomar i Guatemala får undervisning på sitt modersmål. Läs mer på sida 6. Håkan E Wilhelmsson ordförande FOTO IM 2 medmänsklighet. nr 02/2012

3 INNEHÅLL FOTO SELYN TOYS 12 FOTO IM 16 FOTO IM FOTO IM FOTO IM 4 vardagssvenska Hos IM Stockholm är det kö till Agneta Ehnmarks integrationsprojekt. 6 La pastoral Barn och ungdomar kommer till La Pastoral efter skolan för att få undervisning på sitt modersmål, maya kekchi. 11 gå en utbildning Kunniga medlemmar och volontärer är en förutsättning för att IM ska kunna fullgöra sitt uppdrag. 12 crazy dolls De charmiga tygdockorna från Sri Lanka är en av Selyn Toys största succéer. 14 TIBETANSKA MATTOR I Rajpur i norra Indien tillverkas alla tibetanska mattor som IM Fair Trade säljer i Sverige. 16 Designa egen matta Monika Klittermark i Göteborg nappade på IM Fair Trades erbjudande om att designa sin egen matta. 18 Årsmöte Framtidsfrågor skapade debatt på IMs årsmöte i Varberg i maj. IM-hemmet i Vrigstad läggs ner IMs styrelse har den 1 juni beslutat att lägga ner verksamheten vid IM-hemmet i Vrigstad samt att sälja fastigheten. För att finna en plats för IM-hemmet i dagens och morgondagens IM har styrelsen återkommande diskuterat ekonomiskt försvarbara alternativ. Som underlag har styrelsen haft såväl interna som externa utredningar, samt senast en medlemsdiskussion vid årsmötet i Varberg. Styrelsen har nu funnit att det inte finns någon tydlig motivering till varför IM-hemmet ska finnas kvar eftersom det inte på sikt går att fylla med verksamheter som är kopplade till IMs uppdrag och som lever upp till den strategiska plattform som styrelsen beslutat om för perioden Verksamheten vid IM-hemmet i Vrigstad har också i flera år inneburit en kostnad för IM med cirka 2 miljoner kronor per år. IM-hemmet startade som ett hem för krigsskadade kvinnor från Polen De senaste åren har IM-hemmet fungerat som rekreationsstöd för anhörigvårdare från flera småländska kommuner, som kursgård samt som pensionat. IM är en modern biståndsorganisation som fokuserar på det som är vårt uppdrag och som är givarnas och medlemmarnas önskemål att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap i projekt här hemma och utomlands. I Sverige är arbetet inriktat på integration. IMs styrelse har beslutat att verksamheten i Vrigstad ska vara avvecklad senast Lund 5 juni 2012 Håkan E Wilhelmsson ordförande medmänsklighet. nr 02/

4 Vardagssvenskan ger gränslösa kontakter Agneta Ehnmark startade projektet Vardagssvenska när hon blev pensionär. För att ha något att göra och för att lära sig mer om andra människor och andra kulturer. Idag är hennes idé ett framgångsrikt nätverk och många står i kö hos IM Stockholm för att träna sin svenska. Agneta Ehnmark och Habiba Mohammed Abdulahi träffas och pratar svenska hemma i Agnetas kök. Agneta Ehnmark och Habiba Mohammed Abdulahi har träffats regelbundet under flera år genom IM Stockholms volontärverksamhet Vardagssvenska. En verksamhet som syftar till att ge personer med utländsk bakgrund möjlighet att öva svenska tillsammans med en svensktalande person. Vardagssvenskan har funnits inom IM Stockholm sedan 2008 och det var Agneta som startade verksamheten. Idén föddes när hon efter avslutat yrkesliv skulle engagera sig i något. Under åren som bibliotekarie i Tensta, en av Stockholms mest invandrartäta förorter, hade hon träffat många utlandsfödda som berättat hur svårt de tyckte det var att komma i kontakt med svenskar. Det blev utgångspunkten. Jag tänkte mig ett nätverk där man parar de ihop svenskar och personer som vill träffa någon att prata svenska med, säger hon. Habiba flydde från Somalia och kom ensam till Sverige Hennes man och barn är försvunna, pappan och systern döda. Den enda i familjen hon har kontakt med är sin mamma som befinner sig på en flyktingförläggning i Uganda. Habibas högsta önskan är att mamman också ska få komma till Sverige. För Habiba, som trots att hon varit i Sverige i sju år, ännu inte pratar flytande svenska, har Vardagssvenskan varit en fantastisk chans att få öva sitt nya språk. Det är så svårt att lära känna svenskar, säger Habiba som inte varit hemma hos någon annan svensk än Agneta under sina sju år här. Jag vill lära mig svenska men att bara gå på SFI (svenska för invandrare) räcker inte, det är bra att ha en person som kan berätta om Sverige och som man kan fråga, säger Habiba. För Agneta och Habiba har mötena inneburit många och långa samtal om allt mellan himmel och jord. De har lärt sig om varandras familjer, kulturer och hemländer. Många tycker att det är skrämmande med andra kulturer men när man träffas så här inser man att man har så mycket gemensamt och det ger ökad förståelse för varandra som människor, säger Agneta. Agneta har tre vuxna döttrar och hon har tänkt på hur det skulle vara för dem att komma som flyktingar till ett helt främmande land. Tanken med Vardagssvenskan är att man ska träffas cirka en timma i veckan under ett års tid. Men Agneta och Habiba har träffats längre än så. De började ses regelbundet våren Under ett års tid 4 medmänsklighet. nr 02/2012

5 träffades de varje vecka, framför allt på biblioteket i Tensta. En gång när vi skulle träffas föreslog jag att vi skulle ses hemma hos mig, säger Agneta. Problemet var bara att Agneta just skaffat hunden Malte och att hundar i Habibas kultur anses orena och något man inte får röra vid. Så vi pratade mycket om det och Habiba frågade mycket om Malte och när hon väl kom så gick det jättebra och har gjort det sedan dess, säger Agneta. Meningen med Vardagssvenskan är att man övar svenska. Som volontär ska man vara en person att prata med. Agneta är noga med att betona att man inte behöver vara varken lärare eller hjälpa till med läxor eller myndighetskontakter om man inte vill, förstås. När Agneta och IM Stockholm startade Vardagssvenskan var hon ensam volontär, hon ville inte att det skulle gå för fort utan att verksamheten skulle utvecklas i takt med att den formades. Fler och fler volontärer anslöt. Efter ett år var de drygt fem. Idag har gruppen vuxit till ungefär tio par som regelbundet träffas och övar svenska, men cirka 25 personer står i kö för att få träna svenska. Därför hoppas och tror Agneta att verksamheten har möjlighet att fortsätta växa. FAKTA Vill du engagera dig? IM Stockholm har flera olika volontärverksamheter som främst riktar sig till människor som är nya i Sverige: Läxhjälp Stadsbiblioteket Vara ett stöd i läxläsning till ungdomar och vuxna Läxhjälp Tensta Vara ett stöd i läxläsningen Vardagssvenska Språkträning Västbergagruppen Delta i språkträning och kulturmöten mellan kvinnor Move It Introducera ungdomar som är nya i Sverige till svenskt föreningsliv Aktivitetsgruppen Insamling, informera, aktivera, göra IM synligt Butiksgruppen Sälja rättvist producerade varor bland annat från IMs verksamhetsländer Internet för alla Assistera boende på hotellhem att använda dator och Internet Läs mer om de olika volontärverksamheterna på eller maila alternativt ring TEXT: ÅSA SANDLER, VOLONTÄR Hallå där... Lars Mannberg, du är ny regionchef i södra Afrika Varför sökte du jobb på IM? Första gången jag hörde talas om IM var i början av 1980-talet. En vän till mig kände till grundaren Britta Holmström och talade sig varm om IM som biståndsorganisation. Då arbetade jag inom reseindustrin i Malmö men hade börjat intressera mig för internationellt biståndsarbete. Några år senare fick jag min första utlandsstationering i Laos för Sida och stannade där i två år tillsammans med familjen. Jag och min fru började diskutera om det inte var dags för oss att pröva Afrika efter alla år i Asien och nu var ju dessutom barnen vuxna. Tanken gav energi och det blev min fru som tog första steget. Hon arbetar sedan ett år tillbaka för Kvinna till Kvinna som deras fältrepresentant i Liberia och hon tog jobbet under tiden som jag var placerad i Afghanistan. Då började jag själv speja efter utmaningar i Afrika och uppmärksammade att IM sökte regionchef i Afrika. Och nu är jag här i detta vackra Malawi med nya spännande utmaningar framför mig. Att Zimbabwe finns med i mitt ansvar som regionchef ser jag bara som en bonus. Vem är du? Jag har min bas i Malmö men har arbetat utomlands i nästan nio år med internationellt bistånd för Sida, Forum Syd, och nu senast för Svenska Afghanistankommitten. Min familj är viktigast för mig och jag är glad över att jag kunnat ha med mig den vid flera av mina uppdrag. Mina söner som nu är vuxna har påverkats väldigt positivt av åren utomlands. Vad visste du om Malawi innan du for dit? Jag visste praktiskt taget ingenting om Malawi innan jag tackade ja till jobbet som regionchef för Södra Afrika. Jag hade tidigare varit på korta besök i Uganda och Kenya men aldrig varit stationerad i något land i Afrika. Vad är det bästa med att jobba i fält? Tveklöst mötet med människor som kämpar utifrån sina villkor och sina begränsningar men som också ser sina möjligheter. Engagemanget kommer när man sitter ute på landsbygden och lyssnar på bönder, fiskare, barn och kvinnor som alla har sina berättelser. En lärdom jag bär med mig är att vi som arbetar inom bistånd inte sitter inne med lösningar utan det gör människorna ute i verkligheten. Men vi kan bidra med resurser, i form av pengar och utbildning, som gör att utveckling blir möjlig på deras villkor. Vad är viktigast för dig i ditt arbete? Att inte fastna vid skrivbordet, att inte dränkas i rapporter, projektplaner och budgetar utan att hela tiden koncentrera mig på hur individer och grupper kan stärkas i sina möjligheter att skapa sig bättre och värdigare liv. Att inte förlora nyfikenheten. Att förstå att medmänsklighet är enda vägen till varaktig förändring. medmänsklighet. nr 02/

6 GUATEMALA Text OCH FOTO: ÅSA BENGTSSON, KOMMUNIKATÖR GUATEMALA La Pastoral här får barnen chans till ett annat liv Klockan är nio på morgonen när jag går in genom porten i den gulmålade muren som vetter ut mot gatan. Solen skiner och luften är ljummen. Några fåglar kvittar, annars är det tyst. Bara några få personer är här. Verksamheten har inte kommit igång för den här skolterminen än. Jag är på besök hos IMs samarbetsorganisation La Pastoral de la Niñez en Desamparo i Cobán i Guatemala, ungefär sex timmars bilresa norrut från Guatemala City. Hit kommer barn och ungdomar i fattiga familjer ur mayabefolkningen efter skolan för att få hjälp med sina läxor och undervisning på sitt modersmål, maya kekchi. Ett stort problem i Guatemala är att barnen, särskilt flickorna, inte börjar skolan eller hoppar av i förtid för att hjälpa till hemma eller börja jobba. Därför jobbar personalen på La Pastoral intensivt för att motivera både barnen och deras föräldrar så att de förstår hur viktigt det är att barnen får utbildning. La Pastoral betalar också skolavgifter och delar ut skoluniformer till barn i familjer som inte har råd att skaffa det själva. I det lilla biblioteket träffar jag La Pastorals generalsekreterare Nelida Maldonado, eller Nelly som hon kallas. Nelly är en nätt liten kvinna i brun kavaj och kjol. Hon berättar att de har köpt in rejäla skor i läder till barnen och visar snörskorna som pojkarna ska få och den nättare modellen med slejf som är till flickorna. Skor slits så snabbt här och många av föräldrarna har inte råd att köpa bra skor till sina barn, så jag är verkligen glad att vi kan dela ut skor i år. Vi lyckades pruta ner priset med en tredjedel, säger Nelly glatt. Hon talar engagerat och det syns på hennes kroppsspråk hur stolt hon är över det här. Hjälp med läxorna När Nelly gått iväg för att pyssla med sitt träffar jag 14-åriga Maria Elena, en av flickorna som får stöd hos La Pastoral. Maria Elena tittar blygt på mig och berättar att hon bor i en liten by strax utanför Cobán tillsammans med sin pappa och sina nio syskon. Hennes mamma dog för fyra år sedan. Liksom många mayabarn har hon haft svårt att hänga med i skolan eftersom hennes modersmål är maya kekchi medan undervisningen i skolan sker på spanska, och hon fick också gå om ett år. Tack vare stödet hon får går skolarbetet numera bra. Jag kommer hit varje onsdag mellan tre och fem på eftermiddagen. Jag gillar att vara här, för jag får hjälp med läxorna och det finns böcker. Jag tycker om skolan och La Pastoral lika mycket, det är lika roligt att gå till båda, säger Maria Elena. Jag frågar lite om framtiden och Maria Elenas svar kommer blixtsnabbt när jag frågar vad hon vill bli. Lärare, för jag gillar barn! Vi pratar en stund till och sedan undrar jag om hon vill visa mig sitt hem, och det vill hon gärna. Men först ska jag prata med Nelly som kommit tillbaka igen. 6 medmänsklighet. nr 02/2012

7 GUATEMALA FOTO IM/Åsa Bengtsson Stämningen på La Pastoral är livlig och glad, och städningen av den lilla innergården går som en dans. Barn levde på gatan Nelly berättar för mig hur det hela startade Hur hon såg att det fanns många barn som verkade leva på gatan och att de bara blev fler och fler. Jag tänkte att något måste göras, så jag tog kontakt med universitetet här i stan och frågade om de ville göra en studie för att ta reda på varför barnen levde på gatan. Samtidigt satte jag igång sportaktiviteter för barnen och på så vis lärde jag känna dem, berättar Nelly. Det visade sig att barnen jobbade; med att putsa skor, sälja glass och liknande, för att hjälpa till att försörja sina familjer. Det visade sig också att föräldrarna ville att barnen skulle jobba, att de inte såg någon vits med att de skulle gå i skolan, säger Nelly. Barnen hade ingen som motiverade dem att gå i skolan, istället hittade de sätt att tjäna pengar vilket i sin tur gjorde att de inte ville gå i skolan utan ville fortsätta tjäna Nästan alla som får stöd här får jobb direkt efter skolan och lyckas i livet. pengar. Och när de väl blev motiverade var de för gamla för att börja skolan. Det blev en ond cirkel. Nelly berättar att det här var barn som levde i extrem fattigdom och säger att det är klart att det är svårt för föräldrarna att ge upp den inkomst barnen har för att vänta på att de kommer att tjäna mer pengar längre fram. Jag pratade med föräldrarna och började bearbeta dem med utgångspunkt i lagen och i barns rättigheter. Samtidigt såg jag till att barnen fick det material de behövde och betalade skolavgifter, vilket stärkte motivationen att skicka barnen till skolan, säger Nelly. Och på den vägen har det fortsatt. Resultatet syns tydligt i stan, det finns i stort sett inga gatubarn längre. Motivationen är nyckeln På La Pastoral hjälper personalen inte bara barnen med läxorna och med att förstå vad som sagts på lektionerna i skolan. De jobbar också hela tiden med att motivera både föräldrar och barn. För barnens del handlar det om att övertyga dem om att det inte finns något som de inte kan göra. Och det finns många goda exempel att visa på; barn som kommer från familjer som lever i extrem fattigdom och som utbildat sig till poliser, sekreterare, tekniker, revisorer och lärare. Nelly radar upp exemplen för mig. Nästan alla som får stöd här får jobb direkt efter skolan och lyckas i livet. Vi gör visserligen ingen formell uppföljning när de slutat hos oss, men många fortsätter att hålla kontakten eller också springer vi på varandra på stan. En del kommer också tillbaka hit som volontärer, säger Nelly och ler nöjt. Påverkar samhället Förutom arbetet med barnen och föräldrarna gör La Pastoral också insatser för att påverka myndigheterna att ta sitt ansvar för barns utbildning, bland annat via de lokala medierna. Dessutom har Cobán som första distrikt i Guatemala inrättat en domstol för barns rättigheter, och det tack vare påtryckningar från bland annat La Pastoral. Största utmaningarna När jag frågar vilka de största utmaningarna är svarar Nelly att för barnen är det att avsluta high school och inte nöja sig med att gå ut middle school. För La Pastorals del är det ekonomin, att få in tillräckligt med pengar. Behoven här är så stora, långt ifrån alla som vill komma till oss får plats, säger Nelly. Dessutom skulle vi vilja skapa en workshop för att lära ut olika yrken, så att barnen här kan få bra arbeten när de gått ut skolan. Jordgolv och plåttak En stund senare sätter Maria Elena och jag oss i IMs fyrhjulsdrivna bil och låter IMs IM behöver ditt bidrag Det här är ett av många exempel på hur IMs stöd får människor att växa och samhällen att förändras. Ditt bidrag behövs! Använd inbetalningskortet som följer med tidskriften eller bli fadder på medmänsklighet. nr 02/

8 GUATEMALA allt-i-allo Alfredo ta oss ut ur Cobán och hem till Maria Elena. Efter tio minuter på en hyfsad grusväg ska vi ta till vänster uppför en lerig brant och lång backe. Vi kommer en bra bit men till slut får Alfredo ge upp och vi hoppar ur bilen. Den röda leran är hal. På toppen av backen är utsikten hisnande. Framför oss breder en djup, grönskande dal ut sig. Husen håller sig krampaktigt kvar på branterna. Palmerna vajar. Hammarslag ekar och en radio spelar hög musik. Halvvägs i den branta backen säger Maria Elena Här bor jag! och visar med ett leende in på den lilla gården framför huset. Småsyskonen är först lite blyga men glömmer sig snart och vill gärna vara med på bild. Huset är mycket enkelt. Jordgolv, plåttak, väggar av grova plankor. Här finns el framdragen men inget vatten. Köket ligger i en egen liten byggnad. Att ha ett eget kök är viktigt här. Även om Maria Elenas storasyskon med familjer bor tätt intill har varje familj sitt eget kök. Vi pratar en liten stund och sedan säger Maria Elena hej då, hon ska gå till skolan som ligger på andra sidan dalen. Information om skolarbetet Tillbaka hos La Pastoral möts jag av barn i alla åldrar som springer omkring och leker. Äldre syskon håller reda på de yngre barnen. I rummet närmast gatan får föräldrar, mest mammor men också några pappor, information om vad som gäller för den kommande terminen. Jag går förbi biblioteket där andra föräldrar står i kö för att hämta skolmaterial till sina barn. Ute på den lilla innergården slår jag mig ner på en stol för att vila mina trötta ben. Någon gör te i köket som ligger strax intill och det luktar gott av kryddor. Stämningen är livlig och glad. Det känns skönt att bara sitta här och ta in atmosfären. La Pastoral gör ett mycket bra jobb för att människor som inte har några framtidsutsikter ska få en chans, och de lyckas. Jag lämnar La Pastoral full av intryck och med förvissningen om att IMs stöd behövs och gör stor nytta. I nästa nummer av Medmänsklighet som kommer i september får du läsa mer om IMs verksamhet i Guatemala. En dag i Maria Elenas liv: Vaknar vid 6-tiden. Hjälper till hemma på förmiddagen, tvättar och hämtar vatten i brunnen, som ligger en halvtimmes gångväg från huset. Lagar mat till familjen mitt på dagen. Går till skolan på eftermiddagen. Hjälper lillebror med läxorna efter skolans slut. Går till La Pastoral varje onsdag klockan Går i kyrkan på torsdagar och fredagar. Tittar ibland på tvn som en av de äldre bröderna har köpt. Går till sängs vid 22-tiden. IMs arbete i Tibet Från och med 2012 driver IM inte några fasta projekt i Tibet. Ett av skälen är att IM vill stödja verksamheter som utgår från jämställdhet, öppenhet och ansvar och det är krav som partners i Tibet inte kan leva upp till. Men tibetaner som lever i exil i bland annat Indien och Nepal är fortsatt den största målgruppen för IMs verksamhet i Sydasien. Bland IMs engagemang i regionen märks ögonkliniken Tilganga Eye Centre i Katmandu i Nepal, som specialiserat sig på att behandla patienter med grå starr. Grå starr är sex gånger vanligare bland befolkningen i Himalaya än på andra platser i världen och sedan klinikerna grundades har flera tusen patienter kunnat tas om hand. Alla människor har rätt att se och grå starr är en behandlingsbar sjukdom, säger Janusz Lipinski, handläggare för IMs verksamhet i Sydasien. Med hjälp av Tilganga Eye Center har IM byggt upp kliniska enheter på två platser i Tibet, Lhasa och Shegar, där ögonoperationer är tillgängliga för alla. Klinikerna kommer att drivas vidare med hjälp av annat stöd. Med dagens krav på uppföljning, rapportering och redovisning av medel som sänds från Sverige till Tibet kunde enheterna inte uppfylla kraven som ställdes. Det som sker i Tibet kontrolleras av Kina även all kommunikation. Det gör att lokala samarbetspartners inte kan och vågar kommunicera med omvärlden i den utsträckning som IM hade önskat. Ett annat skäl till att IM bryter samarbetet med sina partners i Tibet är att man vill värna om deras säkerhet. Förra året var IM värd för Dalai lamas besök i Sverige och uppståndelsen som hans resor alltid väcker ses inte positivt från kinesernas sida. Dalai lama har funnits i IMs värld i flera decennier och det är viktigt att skydda de nätverk som han och andra har byggt upp, säger Janusz Lipinski. Text: MARIE BOSUND HEDBERG 8 medmänsklighet. nr 02/2012

9 + IMs läxhjälp = sant Under Malmöfestivalen kommer IM att delta i kampanjen Läxhjälp Malmö tillsammans med Röda Korset och Drivkraft Malmö. Kampanjen ska samla in pengar och volontärer till läxhjälp i Malmö. Det är en stor satsning som kommer att synas mycket och engagera ett 20-tal volontärer per dag. Vet du någon som du tror skulle vilja vara volontär för kampanjen under festivalen, som pågår augusti? Vill du vara med själv? Kontakta Hanna Ekblad på IMs Skånekontor eller FOTO Malmöfestivalen samla in till världens barn! IM har varit med i alla Världens Barn-insamlingar sedan starten 1997 och vi är alltjämt med. IM har ett avtal med Radiohjälpen som garanterar oss 5 % under kampanjåren 2010, 2011 o Alltså, ingen garanterad utdelning av kampanjerna 2012 och Istället söker vi pengar ur den fria potten som är 25 % av hela insamlingsresultatet. Vi uppmanar alla intresserade att delta i årets kampanj! Fotnot: Radiohjälpen driver olika insamlingar bland andra Världens Barn och Musikhjälpen. IM har årligen fått utdelningar från olika insamlingar inom Radiohjälpen. många bäckar små... Ungdomsstyrelsen har beviljat fortsatta medel ( kronor) för ett tredje år av Connecting LA. Det innebär att Landskronaprojektet kan fortsätta t.o.m. juni Connecting LA, som syftar till att få tjejer att aktivera sig i föreningslivet, har även fått kronor från en privat givare i Landskrona. Pengarna kommer att användas för sommarverksamhet. Detta var den andra privata donationen på kort tid. I våras fick IM kronor för att kunna fortsätta projektet ytterligare en tid. IM Stockholm har också fått medel från Ungdomsstyrelsen kronor för att utveckla Move It-verksamheten under ett år kronor har erhållits från Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne för det Move It-läger som hölls tillsammans med IM Göteborg i Vrigstad i juni. IMs verksamhet för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar, Barn i Väntan/Barn i Start, har fått kronor från stiftelsen Rights Now samt kronor från Sigrid och Ivar Franssons stiftelse. Genom Musikhjälpen/Radiohjälpen har IM hittills fått drygt 1,3 miljoner kronor för utbildningsinsatser riktade till flickor i Malawi, Zimbabwe och Jerusalem/Gaza. För verksamheten i Zimbabwe har IM även fått kronor ur vanliga Radiohjälpsfonden. Text: ANNA LJUNGGREN, SAMORDNARE OCH INFORMATÖR medmänsklighet. nr 02/

10 IMs BISTÅNDSSKOLA Text: ULRIKA JERRE, CHEF INTERNATIONELLA AVDELNINGEN Närhetsprincipen i praktiken IM har sedan 1938 förstått att för att hjälpa människor att hjälpa sig själva måste man vara nära. Britta Holmström pratade om behovet av att ha ögonkontakt. Närhet är lika viktigt för IM idag men hur omsätter vi det i praktiken? Lokalt ägarskap IM vill inte att de förändringar vi bidrar till ska vara tillfälliga eller beroende av fortsatt stöd från Sverige. Därför stärker vi lokala samarbetspartners som når ut till och engagerar stora grupper. En viktig princip är att det inte är vi i Sverige som ska utveckla och planera konkret verksamhet det ska våra partners göra i nära dialog med de människor som berörs. Vi pratar inte om målgrupp utan om aktiva deltagare. Det är inte IM som vet bäst vad en flicka i Malawi vill se i sitt liv. Däremot kan vi genom ett bra och lyhört samarbete med våra partners göra en stor skillnad för att möjliggöra dessa förändringar. Vi eftersträvar att våra partners ska se oss just som partners. För att kunna ge ett relevant stöd som stärker organisationernas förmåga att representera och vara en röst åt deltagarna så måste IM vara på plats. För att våra partners ska ha tillit till oss krävs att vi kan det lokala sammanhanget och möter deltagarna. Vi måste tillsammans med våra partners reagera när människovärdet kränks och vi måste tillsammans se möjligheterna till förändring. På samma sätt måste IM känna våra partners väl för att ha tilltro till deras planer och rutiner snarare än att pådyvla dem krav från Sverige. Decentralisering IM har successivt decentraliserat organisationen. Idag fattas beslut om projekt och val av partners på fältkontoren. I Sverige beslutar vi om den strategiska och långsiktiga inriktningen. Detta bygger på principen att beslut bäst fattas av dem som har mest information och att vi inte ska bygga upp onödig byråkrati arbetade sju personer på Internationella avdelningen på huvudkontoret mot dagens fyra. Samtidigt har avdelningen utökat ansvar inom metodutveckling och utveckling av självhjälpsgrupper som levererar produkter till IM Fair Trade. Endast en och en halv tjänst ägnas åt handläggning. Regionalisering IM arbetar idag i fyra regioner södra Afrika, Sydasien, Europa/Mellanöstern och Centralamerika. En regional samordning är viktig för att vi effektivt ska kunna arbeta med grundorsakerna till varför kvinnor, män, flickor och pojkar inte kan åtnjuta rätten till hälsa, utbildning och försörjning. Problem stannar som bekant ofta inte vid landgränserna. En regional samordning är även ett sätt att spara på IMs resurser och att möjliggöra utbyte av erfarenheter och lärdomar. Ett exempel är arbetet i Europa/Mellanöstern. Våra fältkontor i Moldavien, Rumänien, Palestina och Jordanien har tillsammans byggt upp kompetensen inom det som kallas self-advocacy metoder för hur människor med funktionsnedsättningar själva ska föra sin talan mot myndigheter och andra som bör hållas ansvariga för att deras rättigheter respekteras och skyddas. I Jordanien och Palestina inleder IM i år en regional påverkanskampanj där vi använder vår långa erfarenhet från arbetet med människor med intellektuella funktionsnedsättningar. En kampanj, en projektledare men i två länder. Regioncheferna ska enligt IMs strategi ha god förståelse och kunskap om svenskt utvecklingssamarbete och ska delta aktivt i arbetet att utveckla våra arbetsmetoder. Det krävs för att vi ska kunna ha en decentraliserad organisation. Idag är samtliga fyra regionchefer svenskar. De är en viktig länk mellan huvudkontoret och landkontoren. Till vår glädje är fyra av sex landchefer lokalanställda. Flexibilitet För ett bra utvecklingssamarbete krävs att vi kan vara flexibla när sammanhanget förändras, när det uppstår nya behov och möjligheter till påverkan. Som bekant är inte utveckling en linjär process saker händer, vi får nya erfarenheter och lär oss. Våra fältkontor måste ha handlingsutrymme att agera inom de övergripande strategier som styrelsen beslutar om. Det känns bra att vi har tagit flera steg mot detta genom en mer decentraliserad organisation. Den närhet som verkligen gynnar våra deltagare är att vi lyssnar, lär, möts, anpassar oss och ett ständigt värnande om ett ömsesidigt förhållningssätt. Nära nog att anpassa oss och låta människor själva bestämma men inte så nära att vi tar över. 10 medmänsklighet. nr 02/2012

11 Låt dig inspireras på någon av ims utbildningar i höst Kunniga och engagerade medlemmar och volontärer är en förutsättning för att IM ska kunna fullgöra sitt uppdrag att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. IMs utbildningar är mötesplatser som medverkar till att stärka volontärer och medlemmar i de frågor som IM arbetar med. Du får tillfälle att fylla på med både kunskap och praktiska tips, men inte minst utbyta erfarenheter och tankar med andra engagerade människor i alla åldrar! IM Fair Trade, Steg september i Lund Sista anmälningsdag 3 september Bli IM Fair Trade-ambassadör! Begrepp som rättvis handel, konsumentmakt och producentvillkor belyses genom exempel från olika aktörer och märkningsinitiativ, med särskild tonvikt på IM Fair Trade. Du får konkreta tips på hur du kan verka för ökad kunskap och försäljning av rättvist producerade varor! IM Fair Trade, Steg november i Stockholm Sista anmälningsdag 5 november Bli IM Fair Trade-ambassadör! Begrepp som rättvis handel, konsumentmakt och producentvillkor belyses genom exempel från olika aktörer och märkningsinitiativ, med särskild tonvikt på IM Fair Trade. Du får konkreta tips på hur du kan verka för ökad kunskap och försäljning av rättvist producerade varor! IM i världen, Steg oktober i Lund Sista anmälningsdag 24 september IM i världen finns för dig som är nyfiken på utvecklingssamarbete i praktiken. Du får veta hur IM fungerar, vad IM gör och varför. Du får också veta vad du kan göra som volontär och hur du kan bidra till IMs verksamhet. ny i sverige, Steg november i Vrigstad Sista anmälningsdag 29 oktober Utbildningen Ny i Sverige visar hur IM jobbar med integrationsverksamheter. Asylrätt, integration och främlingsfientlighet är teman som berörs, men också gruppdynamik, kommunikation och rollen som volontär. inspirationsdagar oktober i Lund Sista anmälningsdag 1 oktober Inspirationsdagarna är en helg för IMs kontaktpersoner, volontärgruppledare, förtroendevalda i lokalföreningarna och studiecirkelledare. Syftet är att ge volontärer möjlighet att utvecklas i sitt uppdrag genom att möta IMs anställda och förtroendevalda, fylla på med intressant kunskap samt utbyta erfarenheter och idéer med varandra. För mer information och anmälan, läs på Tips! Gå en studiecirkel istället. Är ni minst tre personer kan ni arrangera Steg 1-utbildningarna på egen hand på er ort. Studiecirkelmaterial kan beställas från IMs utbildningssamordnare. medmänsklighet. nr 02/

12 IM FAIR TRADE TEXT: GABRIELLA LARSSON, CHEF IM FAIR TRADE Håll utkik efter de charmiga Crazy dolls som kommer i våra IM Fair Trade-butiker i september! Sandra Wanduragala får hjulen att snurra Jobben måste finnas där människorna bor Sandra Wanduragala är en kvinna som ofta går från ord till handling. Hon såg att kvinnorna på den fattiga lankesiska landsbygden saknade försörjning och idag arbetar över tusen personer i hennes framgångsrika textilföretag Selyn Toys. Sandra Wanduragala, grundare av Selyn Toys. 12 medmänsklighet. nr 02/2012

13 IM FAIR TRADE Traditionellt hjälper kvinnorna i byarna i Sri Lanka till inom jordbruket och har huvudansvaret för barnen. Ett stort problem är de splittrade familjer som kvinnorna lämnar efter sig, när de flyttar iväg till bland annat Saudiarabien för att arbeta som hemhjälper. Många övergivna män faller djupt ner i alkoholmissbruk och barnen far illa. Sandra Wanduragala började fundera på en lösning på hur man skulle kunna ta jobben till kvinnorna, istället för att de skulle flytta in till städerna eller lämna landet. Hon såg ett behov av att både stärka landsbygdens roll gentemot städerna, skapa attraktiva arbetstillfällen och att stärka kvinnornas situation i familjerna. Lösningen blev en långsiktig satsning på fair trade, kunskapsutveckling, design, miljö och hållbarhet. Fokus på landsbygden och det småskaliga 1991 startade Sandra Wanduragala sin första vävstuga och idag, drygt 20 år senare, får över tusen personer, mestadels kvinnor, arbete och försörjning genom produktion och försäljning av handgjorda textilprodukter under varumärket Selyn. Trots detta har man aldrig övergett sitt fokus på landsbygden och det småskaliga. Huvudkontoret ligger i den lilla staden Kurunegala med invånare i nordvästprovinsen, medan vävstugorna, syateljéerna, färganläggningen och vattenreningsverket är utspridda i byarna runtomkring. Allt för att arbetstillfällena måste skapas just där människorna bor, för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i byarna. Community empowerment är något som går som en röd tråd i allt som Sandra Wanduragala gör. Vävstugorna är attraktiva arbetsplatser När vi reser runt i byarna med Sandra Wanduragala kan vi inte annat än imponeras av hennes beslutsamhet, engagemang och drivkraft. Hon pratar övertygande om kvinnors rätt till bra jobb och möjligheten att kombinera föräldraskap med ett avlönat arbete. Att vävstugorna har barnpassning, cyklar, familjedagar, hälsokontroller, ögonundersökningar, betald upplärning och utbildning är en självklarhet för henne. Lika självklart berättar hon om hur hon dagen efter tsunamin i december 2004 åkte till de drabbade delarna av Sri Lanka och startade katastrofinsatser. Inget problem verkar för stort för henne. Sri Lankas bästa skola Hon talar av egen erfarenhet om problemet med de statliga skolorna på landsbygden, som har missgynnats av statliga satsningar på skolor i huvudstaden Colombo. Men varför kan inte Sri Lankas bästa skola ligga på landsbygden? frågade sig Sandra Wanduragala och startade en egen skola. Som första elev skrev hon in sin egen dotter och idag går två tusen elever i hennes två skolor, som båda har internationell inriktning och är tvåspråkiga. Över två hundra lärare är anställda och flera av dem har fått sina utlandsstudier betalda av henne eftersom hon anser att lärarutbildningen på Sri Lanka inte håller tillräckligt god kvalitet. Idag visar det sig att satsningen varit helt rätt, då fler elever här går ut skolan med kvalifikationer för universitetsstudier än i någon annan skola. Förutom de här skolorna har Sandra Wanduragala även startat en förskola för 780 barn, också den med internationell inriktning. Språk lär sig barnen väldigt lätt vid tidig ålder och det ger dem ett stort försprång i livet. Export och turism är ytterst viktiga för Sri Lankas ekonomi och därför är språkkunskaper en stor fördel när man söker jobb. Tre mobiltelefoner tre livsuppgifter Sandra Wanduragala är en mycket upptagen kvinna, och det ringer ständigt i hennes tre mobiltelefoner. En telefon är för samtal till hennes stiftelse, och då pratar hon ivrigt om bygget av den nya skolan och planerna på att starta Sri Lankas första dyslexicentrum. Samtalen i den andra mobilen rör allt från produktutveckling och design till personal- och fair trade-frågor i vävstugorna och syateljéerna. Till den tredje telefonen kommer samtal om mark- och äganderättsfrågor, eftersom hon även arbetar som fastighetsjurist. Man har inte tillräcklig pondus här som kvinna om man bara driver ett textilföretag och några skolor, att vara utbildad jurist ger mig en helt annan styrka och möjlighet att påverka och förändra, säger hon som svar på frågan vad som motiverar henne. Receptet på framgång Sandra Wanduragala tror på kvalitet och långsiktighet i allt hon gör. Detta blir extra tydligt när man ser hur hon månar om alla anställda. Kvaliteten på produkterna och stoltheten de anställda känner går inte att ta miste på. Hon har på ett lyckat sätt lyckats kombinera traditionellt hantverk med modern design, vilket gör att hon har minst lika många kommersiella kunder som fair tradekunder över hela världen. Vi på IM Fair Trade är otroligt tacksamma för att vi fått en inblick i hur ett skolboksexempel av fair trade kan bedrivas och vår ambition är att överföra en del tankar och idéer till andra projekt. Vi ser fram emot vårt inspirerande samarbete med Sandra Wanduragala och Selyn Toys och vi hoppas att så många som möjligt i Sverige ska bli förtjusta i dessa underbara leksaker som gör så mycket gott på landsbygden på Sri Lanka. medmänsklighet. nr 02/

14 IM FAIR TRADE Uppe i bergen i Rajpur, cirka 300 kilometer norr om New Dehli i norra Indien, ligger mattstudion som tillverkar alla de handvävda tibetanska mattor som IM Fair Trade säljer i Sverige. Med sitt arbete hjälper väverskorna till att bevara det tibetanska hantverket och sprida det till kunder tvärs över jordklotet. De sätter färg på den tibetanska kulturen De femton tibetanska väverskorna som arbetar på mattstudion brukar inte sitta utomhus och arbeta. Men golvet i studion håller på att läggas om och därför står vävstolarna på terrassen utanför byggnaden. Några av mattorna som vävs här är specialbeställda av kunder som själva designat sin matta, andra har mer traditionellt tibetanska mönster som beställts direkt från IM Fair Trade eller av andra kunder runt om i världen. Mattstudion drivs av IMEX, som står för IM Export och grundades IMEX arbetar med att ge stöd till organisationer som saknar eget medlemskap i World Fair Trade Organisation, som inte har råd att själva söka medlemskap. Ullen från Nya Zeeland Väverskorna och IMEX övriga anställda berättar och visar entusiastiskt hur processen kring att väva en matta går till. Ullen kommer från Nya Zeeland men färgas och spinns på plats i Indien. Garnets höga färgbeständighet och hållbarhet gör det enkelt att rengöra mattan genom kemtvätt eller vanlig skrubbtvätt med tvål och vatten. IMEX har två vävnadskvaliteter, regular och superior. Regularkvalitet vävs med 48 knutar per kvadrattum och superiorkvalitetet vävs med 70 knutar per kvadrattum. Mattmästaren, som är indier, ritar upp alla nya mattmönster på ett papper som väverskan sedan hänger upp på sin vävstol och använder som mall. Att väva en matta i storleken 90 x 180 cm tar cirka en och en halv månad för en erfaren väverska. Tre månaders arbete När mattan är färdigvävd tas den ner från vävstolen och konturklippningen tar vid. Nu klipps alla lösa trådar och ojämnheter bort, ett arbete som kan ta upp till tre dagar. När det är klart utförs en noggrann kvalitetskontroll av mattan och den förses med väverskans namn. Hela processen att tillverka mattan tar cirka tre månader. Två till tre gånger per år levereras sedan mattorna med båt till Sverige och vidare till IM Fair Trades lager i Lund. Att bevara traditionen av handknutna tibetanska mattor och ge arbetstillfällen till tibetanska flyktingar är målet med mattstudion. Väverskorna får en rättvis lön för sitt arbete, årlig hälsokontroll, lunch samt erbjudande om fri barnpassning vid behov. Det var väverskorna på IMEX som vävde Monica Klittermarks matta, som du ser på nästa uppslag. Hon är en av alla IM Fair Trades kunder som valt att designa sin egen matta. Väverskorna och övriga anställda på IMEX kommer väl ihåg Monicas matta. De skiner upp. Mattan med trädet och fönstret den var unik! TEXT: JOSEFINE UPPMAN, INKÖPARE IM FAIR TRADE FAKTA Tibetanska mattor Det tibetanska folket har tillverkat mattor i över tusen år. Hantverket kommer ursprungligen från Persien men den tibetanska mattekniken och mattknuten är unik. Mattan har alltid varit en naturlig del i det tibetanska livet bland nomader och i kloster för att hålla värmen och förmedla värden och budskap. För tibetaner är en matta en viktig personlig ägodel som förväntas hålla livet ut. Tibetanerna använder vanligen mattor som sitt- och sovunderlag istället för att lägga dem som prydnader på golvet. Den traditionella storleken på en tibetansk matta är cirka 90 x 180 cm. De traditionella mönstren och symbolerna på mattorna är djupt rotade i den tibetanska buddhismen. 14 medmänsklighet. nr 02/2012

15 IM FAIR TRADE Målet är att bevara traditionen av handknutna tibetanska mattor och ge jobb åt tibetanska flyktingar Ökade krav på indiska hantverkare Konkurrensen är stor mellan de många producenter som vill leverera hantverk, kläder och andra varor till IMs butiker i Sverige. Kunderna är kvalitetsmedvetna och sortimentet är noga utvalt. IM ställer höga krav på produktcertifiering och det betyder att vårt samarbete med nio olika hantverksgrupper i Indien kommer att förändras under året, säger Janusz Lipinski, handläggare för IMs verksamhet i Sydasien och ansvarig för producentutvecklingen inom IM Fair Trade. Analysen av vilka varor som är lämpliga att säljas i Sverige pågår ständigt, säger han. Certifieringen, som innehåller krav på bland annat kvalitet, miljö och säkerhet, är viktig att betona. Den kan bidra till att vi hittar de produkter som våra kunder verkligen efterfrågar. Wangchuk Gyalpo, IMs tidigare regionchef i Sydasien, har fått i uppdrag att med sina mångåriga erfarenheter i bagaget leda omställningsprocessen för de nio hantverksgrupperna. Vi riktar i första hand in oss på olika omskolningsinsatser som ska leda till att gruppmedlemmarna utvecklas och hittar annan försörjning. Vi kan också hjälpa till med marknadsföringsinsatser så att hantverksprodukterna kan säljas på en lokal marknad i stället för att gå på export. Vi ska förstås också undersöka möjligheterna att förbättra produkterna så att kvaliteten når upp till den nivå som krävs för att varorna ska få säljas i IMs butiker. medmänsklighet. nr 02/

16 IM FAIR TRADE Hej... Monica Klittermark från Göteborg. Du valde att designa din egen matta genom IM Fair Trade. Vi tycker att mattan blev vacker och vill veta lite mer om dig och hur du skapade din unika matta. Varifrån fick du idén? Jag gick förbi butiken på Linnégatan i Göteborg och såg de vackra mattproverna. Jag blev inspirerad av färgproverna och när jag läste att man kan beställa sin egen matta, ja då satte hjärnkontoret igång. Är det du själv som har designat motivet? Ja, jag gick hem för att göra en skiss, det blev en målning och jag kunde föreställa mig resultatet långt innan allt var klart. Har du någon konstnärlig bakgrund? Jag har målat i många år, men bara för eget bruk. Det har blivit illustrerade semesterupplevelser. Färger tänder livsgnistan och jag njuter varje gång en kreativ tanke blir en produkt. Jag är ingen utbildad konstnär, konsten är en avkoppling från mitt arbete i skolan. Mattan (på bilden till höger) blev vacker, som en tavla var har du placerat den? Nu ligger den i min ateljé och jag känner på den varje dag och mina tankar går till dem på andra sidan jordklotet som varje dag gått till sitt arbete för att väva min matta! Det är stort. Rekommenderar du andra att specialbeställa en matta från IMEX? Jag unnar varje människa att få vara med i cirkeln Fair Trade där man kan vara säker på att arbete och förtjänst står i rätt relationer. Designa din egen matta IM Fair Trade erbjuder dig möjligheten att utforma och designa din egen matta. Du kontaktar oss för ett samtal där vi går igenom din design och dina tankar kring din matta med val av storlek, kvalitet och färger. Vi sköter sedan resten. Efter cirka åtta till tolv månader, när mattan levererats till oss, kontaktar vi dig och din matta levereras till önskad adress. Bland våra tidigare kunder finns allt ifrån privatkunder, företag och kyrkor. Vill du beställa en matta men inte kan designa den själv kan du självklart beställa en redan färdigdesignad matta. Kontakta oss på så berättar vi mer! TEXT: JOSEFINE UPPMAN, INKÖPARE IM FAIR TRADE TEXT: JOSEFINE UPPMAN, INKÖPARE IM FAIR TRADE 16 medmänsklighet. nr 02/2012

17 IM FAIR TRADE Piet Hein Eek Du har designat en vacker korgserie från Vietnam, som säljs i IM Fair Trades butiker. Varifrån fick du idén till din korgdesign? Jag blev kontaktad av Fair Trade Original som berättade om den här producentgruppen i Vietnam. Det var duktiga hantverkare men de hade stora problem att exportera till Europa. Allt de försökte tillverka i trä sprack under den långa transporten. Trä är ett levande material och det klarar helt enkelt inte så stora variationer i temperatur och luftfuktighet. Jag antog utmaningen och frågade vilket som var det största föremålet som klarade transporten utan att spricka. Salladsbesticken blev svaret. Med dessa begränsningar som utgångspunkt började jag skissa på den här designen med likformade trästavar, som tillåts röra på sig tack vare pärlbandskonstruktionen. Vilken var den största utmaningen? Förutom träets egenskaper, så var det att hitta rätt knut när jag väl var på plats i Vietnam. Det är en sak att skissa vid bordet hemma i ateljén och en annan att komma ut i fält. Vi försökte länge och väl med alla möjliga och omöjliga knutar och knopar. Till sist var det en hjälpsam fiskare i byn som kom fram till oss när vi trädde korgarna och skakade på huvudet åt våra försök till knutar. Han tog tag i en korg och knöt snabbt och lätt ihop den med den traditionella vietnamesiska fiskeknuten! De här korgarna har ju vunnit många designpris runt om i Europa. Visst är det roligt, men allra roligast är att försäljningen har gått så bra. Det har verkligen gynnat producentgruppen och hela byn, eftersom det är fair trade och de får rättvist betalt. Hur är det med din egen ersättning? Jag har gjort detta helt royaltyfritt, det var min present till Fair Trade Original som fyllde 50 år. Är det något speciellt med dig och trä? Ja, det kanske man kan säga. Jag började med att designa möbler av rivningsvirke, för jag tycker att man ska ta vara på alla resurser. Det är tråkigt när människor ser rivningsmaterial som något som bara ska slängas, när man faktiskt kan återanvända det och göra nya möbler av det. Vad tycker du om att du har blivit en av världens mest kopierade formgivare? Jag vill inte skapa negativ energi, så jag försöker att inte bry mig. I början blev jag arg, speciellt om det dök upp kopior av nytt trä som man försökt få att se gammalt ut. Det tycker jag är slöseri, när det finns spillvirke att använda. Du som har satsat stort på egen möbeltillverkning i Nederländerna, vad tycker du om alla importerade inredningsprylar på marknaden? Jag tycker det är tråkigt att så få tillverkare kan ha kvar sin produktion i Europa, och att allt fler lägger sin produktion i lågprisländer. Jag vill med min satsning i Eindhoven visa att vi har stor hantverksskicklighet i landet, och vi ska också bevara våra kunskaper och traditioner här. Att korgarna är tillverkade i Vietnam kan man tycka går stick i stäv med min filosofi, men i och med att det är fair trade och de får rättvisa löner, samtidigt som de är väldigt skickliga hantverkare, tycker jag snarare att det stärker mitt resonemang. Vad säger du till dem som tycker att korgarna är lite dyra? Då har de kanske inte förstått vad fair trade innebär. Hur skicklig en hantverkare än är, så är det ett tidskrävande arbete att forma, putsa och göra hål i stavarna, och sedan trä dem som ett vackert pärlhalsband. Och de ska ju få rättvist betalt det är det fair trade går ut på. Så korgarna är verkligen inte dyra med tanke på hantverksskickligheten, arbetstiden och kvaliteten. Vad har du för planer för det närmaste året? Här i Eindhoven ska jag fortsätta att renovera och bygga till min designstudio, som ligger i Philips gamla glödlampsfabrik, kvadratmeter. Sen är det många nya spännande produktutvecklingsprojekt, bland annat kommer vi ut med en ny produkt i den populära korgserien. Vad är det som driver dig? Jag letar utmaningar i material och teknik. Att hitta lokala lösningar på knepiga problem, som till exempel den vietnamesiska fiskeknuten, det ger mig en kick. Lokala resurser som används på ett förnuftigt sätt. Kan det bli bättre? Vi måste alla dra vårt strå till stacken för att skapa en hållbar värld. God design är hållbart över tiden och genom alla trender, och det bidrar också till en hållbar värld. TEXT: GABRIELLA LARSSON, CHEF IM FAIR TRADE medmänsklighet. nr 02/

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Ny termin med ny energi!

Ny termin med ny energi! Ny termin med ny energi! I DETTA NYHETSBREV: Månadens Barnrättskämpe Anna Sandkull s. 2 Hänt i januari s. 3 - SVT sydnytt, kommunbidrag, intervju i city, praktikantpresentation Händer i februari s. 6 -

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012

Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Lions Club Löddeköpinge Elektrobladh AB Konstnär Ulla Bolin Acta Kapitalförvaltning Helsingborg Nyhetsbrev från Barnhemmet The Step Insamlingsstiftelsen Barnhemmet Sofia Februari 2012 Vi har den senaste

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. Historik Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. 1929 föddes Erik Nilsson i en by i Småland. Eriks barndom och ungdom tillbringades på sjukhus och i vila i sitt hem. Erik föddes

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren J Jag älskar de internationella kontakterna i mitt jobb. De är oerhört berikande och den ena kontakten leder ofta till nästa. Ett möte i New York ledde till fabriken i Italien där jag tillverkar en del

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN 2014 VERKSAMHETSPLAN 2014 IM STOCKHOLM Budget: 55 500 kronor (se bifogat dokument för detaljerad budget) Antal volontärer: SYFTE IM Stockholm syftar till att skapa mötesplatser för ömsesidig integration mellan

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006

Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006 Månadens eftis oktober 2006: Lahtis eftis Text och foto: Monica Martens-Seppelin Besök 6.10.2006 Lahtis svenska skola och eftis ligger ett stenkast från järnvägsstationen som jag anländer till efter endast

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Jag, Jenny Adhikari, min man MadhuSudan, samt vår halvåriga dotter Agnes i sällskap med två svenska kvinnor vid namn Isabella och Veronique,

Läs mer

Opalens Förskoleklass

Opalens Förskoleklass Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 38 Vilken härlig vecka vi har haft tillsammans, men det är rysligt vad dagarna går fort! Jag skulle ha suttit på en sten och haft tråkigt, så hade det inte tagit

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE

VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE Ett varmare samhällsklimat. Föreställ dig att det bor 100 personer på din gata, varav 80 är vuxna och resten är barn. Som ett kundägt

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 11 april - torsdag 5 maj

barnhemmet i muang mai måndag 11 april - torsdag 5 maj barnhemmet i muang mai måndag 11 april - torsdag 5 maj En och en halv vecka i Sverige för oss, fyra veckor utan veckobrev och det har hänt så mycket att vi inte vet riktigt var vi ska börja. Lilla Bee

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18 HEMTRAKT HANDGJORD KOLLEKTION FRÅN IKEA I SAMARBETE MED SOCIALA ENTREPRENÖRER I INDIEN SÄLJSTART: 19 FEBRUARI 2016 HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8 OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12 HUR

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer