LEADER Söderslätt Ideell förening. Verksamhetsberättelse för år 2009

Transkript

1 LEADER Söderslätt Ideell förening Verksamhetsberättelse för år 2009

2 Verksamhetsberättelse för LEADER Söderslätt Ideell förening med organisationsnummer Styrelsen och ordförande avger följande verksamhetsberättelse. Innehåll ordförande har ordet verksamhet ledning och andra funktionärer ekonomi - resultaträkning - balansräkning - noter bilagor Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. 2

3 Föreningens ordförande har ordet Det gångna året har varit ett aktivt år för Leader Söderslätt, där mycket arbete har gått till att få alla rutiner på plats. Det har varit utmanande och spännande att få vara med och bygga upp en verksamhet som både skall fungera som en fristående förening men med en myndighets funktion. Ramarna har varit yviga och kreativitet har fått råda samtidigt som uppdragsgivare har gett löpande instruktioner om olika styrinstrument. Vårt kansli i Anderslöv har haft många besök, där allt ifrån människor med idéer som de vill förankra, till förväntansfulla projektledare som undrar om besluten är tagna och när godkännande utfärdas. Leader Söderslätt tillhör ett av de skånska Leaderområdena som har flest projekt i omlopp. Omfattning, innehåll och projekttider är varierande. Det handlar bl a om byutveckling, anordnande av ridstigar, nya arrangemang, marknadsföring av Söderslätt, vattenvårdsåtgärder m.m. Det är ett stort engagemang i projekten och många människor är involverade i utvecklingen av den sydvästskånska landsbygden. Leader är en liten del av hela Landsbygdsprogrammet som omfattar samtliga stöd för jordbruk, miljö och övrig landsbygdsutveckling. Leader-modellen som projektmetod kan kännas annorlunda, med tanke på att mottagarna av ett projektresultat skall vara med i projektplaneringen och denna förankring skall spänna över både företagare, ideella insatser och offentliga aktörer. Samtidigt är det just denna process som gör att en utvecklingssatsning blir stabil och får en långsiktig varaktighet efter att projektstöttningen är slut. Leader Söderslätt blev tidigt i höstas uttagna till EU revision från Bryssel. En intressant utmaning att genomgå med kort varsel, nätproblem och ett frågebatteri som till viss del var svårt att svara på då verksamheten just är uppstartad. Vi lämnar nu ett verksamhetsår bakom oss och jag känner stolthet i att vi kom fort igång. Vi har ett fungerande kansli, projekten flyter in och i den avstämning som gjorts över projektfördelningen inom landsbygdsprogrammets tre axlar och vår egen strategis fem teman, visar på en ganska bra balans i utfallet av skilda projektidéer. Jag och mina styrelsekamrater vill framföra vårt tack för att vi fått förtroendet att leda föreningen under Marianne Andersson 3

4 Verksamhetsberättelse Leader LEADER kommer från franskan och syftar på en metod för landsbygdsutveckling. Grundbulten i LEADER-metoden är trepartssamverkan, det vill säga att ideell, privat och offentlig sektor tillsammans utvecklar sin bygd. LEADER-metoden innebär ett nytt sätt att utveckla landsbygden med stöd ifrån EU, stat och kommun. Leader finns i hela Europa och har genomförts i tre tidigare programperioder där Sverige har varit med i olika delar av landet. Skåne gick in i programmet först Stödmedlen fördelas via Länsstyrelsen i Skåne med koppling till den regionala strategin som bas. Föreningen för Leader Söderslätt är öppen för alla som bor och verkar inom LEADER-området. Med den gemensamma lokala utvecklingsstrategin som grund beslutar föreningen i samråd med Länsstyrelsen om vilka lokala projekt som får ekonomiska stöd. LEADER-områden i Skåne samt LEADER Söderslätts omfattning i det geografiska området. Den övergripande målsättningen för LEADER Söderslätts utvecklingsstrategi kan sammanfattas som: att i samverkan verka för att bygga en stark identitet, fungerande vardagsliv och en livskraftig företagsamhet samtidigt som vi framgångsrikt marknadsför Söderslätt. För att stödja arbetet med att nå denna övergripande målsättning, har strategin konkretiserats i fem utvecklingsteman. Dessa teman lägger tonvikten vid olika delar i målsättningen och spänner mellan vardagslivets Söderslätt å ena sidan och besökarnas och stadsbornas Söderslätt å den andra. På så sätt vill vi synliggöra att allt hänger samman; en levande landsbygd, där människor kan bo och verka, utgör grunden för ett levande landskap och för de attraktioner och aktiviteter som lockar besökare. 4

5 De fem strategiska utvecklingstemana är: att stärka förutsättningarna för ett gott liv på bygden att visa omsorg om och utveckla Söderslätts kännetecken att stärka förutsättningarna för företagsamhet att utveckla starka relationer till staden att utveckla besökarnas Söderslätt Arbetet med LEADER innebär att det finns en organisation och en struktur för verksamheten enligt bilden här nedan. 5

6 Projektverksamhet LEADER Söderslätt Ideell förening har nu kapacitet att verkställa alla funktioner i projektverksamheten genom att hantera projekt, ha kunskap att ta emot och informera om projekt, handleda igångsatta projekt och utreda de som är på gång samt bistå i avslutandet av projekt med den avrapportering som krävs. Under året har fyrtiotvå projektansökningar behandlats av LAG. Av dessa är LAG:s egna projekt: Dritftsåtgärden (verksamhetens administration) och de två paraplyprojekten Förstudier samt Kultur & Event. Trettionio ansökningar är externa. Av dessa har tolv bifallits. De tre interna ansökningarna har bifallits. Dessa är: Projekt EU stöd 1 LAG stöd 2 Arrie Kulturforum Ett grönt Rydsgård Kulturgruppen Anderslöv Söderslättsmärkt Söderslätts ridstigsförening Pantoffelmarknaden Bilden av Söderslätt Tullstorpsåprojektet Natur och kulturslingor i Falsterbo Landskapet som en trädgård Kvarndala Gård Vellinge Ridstigar Alla projekt är igång. En del projekt har fått vänta p.g.a. hård och lång vinter där t.ex. nyplanteringar ej kunnat göras. Nätverket öppna sinnen har slutredovisats av Länsstyrelsen. Pantoffelmarknaden i Skivarp ligger hos Länsstyrelsen för slutredovisning. 1 2 Eu:s andel och svenska statens andel betalas ut av Jordbruksverket. Denna andel motsvarar 70 % av offentlig medfinansiering och kallas för projektstöd. Den övriga offentliga finansieringen motsvarar resterande 30 % av total offentlig finansiering. Denna del är ofta finansierad lokalt men kan delvis vara finansierad av andra offentliga aktörer. 6

7 Arrie Kulturforum Arrie Kulturforum ska fungera som en plattform för kulturutövare som vill vara med och bygga upp en verksamhet inriktad på konst och kultur. Det ska bli en gemensam plats att verka och träffas på, med målsättning att även skapa utåtriktade evenemang för allmänheten. Projektet ska drivas och utvecklas av medlemmarna i Arrie Kulturforum. Tillsammans ska föreningen arrangera olika kulturinriktade aktiviteter. Projektet påbörjade eftersom ägarna till lokalen har fått många förfrågningar av människor från byn och området om de inte kunde vara i lokalen, måla här, ha utställningar, håller kurser etc. Nya förfrågningar om att kunna låna lokalen kommer hela tiden. Därför grundades nu föreningen Arrie Kulturforum där många av de intresserade människorna ingår. Projektpartners: Arrie Kulturforum, flera mindre konst- och kulturföretag, Arrie Byalag, förankrad hos kulturansvarige i Vellinge kommun Ett grönt Rydsgård Rydsgårds invånare saknar gröna områden inne i centrum och bostadsnära rekreationsområden. Byalaget har därför bildat en arbetsgrupp som fått i uppdrag att utveckla ett Leaderprojekt som syftar till att öka lummigheten i Rydsgårds centrum och vid järnvägsstationen och att öka möjligheterna till bostads- och stadsnära rekreation samt etablera naturnära mötesplatser. Projektet är uppdelat i tre delprojekt. Delprojekt 1 har som mål att skapa en 1,5 km lång naturstig längs Skivarpsån. Delprojekt 2 ska öka lummigheten i Rydsgårds centrum. Delprojekt 3 går ut på att anlägga ett arboretum på både sidor om en existerande ankdamm. Projektpartners: Rydsgårds byalag, Skurups kommun, Scouterna, Rydsgårds idrottsförening, Bygdegårdsföreningen, eleverna i byns skola, hundägarna i Rydsgård, ungdomarna på Rydsgårds fritidsgård, PRO, kyrkan Kommentar: LAG beslutade stödja delprojekt 1 och 3. Kulturgruppen Anderslöv Kulturgruppen Anderslöv och Bygden Museet vill digitalisera museets samlingar för att göra museet mer tillgänglig, sprida kunskap om vad som finns i museet samt att göra museet och bygdens historia välkänt. Samtidigt ska digitaliseringen underlätta det för föreningen att ta fram temautställningar eller samarbeta med andra som t.ex. skolorna. Projektet bedrivs av föreningens medlemmar med stöd från såväl Anderslövs församling som Hantverksföreningen och andra näringsidkare i Anderslöv. Dessa intressenter, projektstödjare och samar- 7

8 betspartners menar att projektet kommer att visa besökare, ungdomar i skolan och bygdens invånare på Anderslövs historia och att Anderslöv är en ort med idéer. Söderslättsmärkt Projektet vill åstadkomma en ökad produktion och konsumtion av lokala produkter på Söderslätt genom att utveckla, lansera och marknadsföra det lokala produktmärket Söderslättsmärkt. För att åstadkomma en stabil marknad för Söderslättsmärkta produkter behövs ett informationsredskap som visar tillgång och efterfrågan för målgrupperna (säljare/köpare/förädlare/lagerhållare/transportörer). Projektet kommer att fokusera på samordning av tillgång och efterfrågan, lagerhållning, distribution och försäljning av lokala matvaror och grödor kommer att identifieras. Projektet kommer att ledas av Vellinge kommun i samarbete med styrelsen för Föreningen för Söderslättsmärkt (med c:a 140 producenter som medlemmar) i samverkan med intressenter från producenter, förädlare, grossister och dagligvaruhandeln på Söderslätt. Söderslätts ridstigsförening Projektidén är att skapa goda möjligheter till ridning i skog och mark på Söderslätt. Utgångspunkten för det här projektet är i första hand Trelleborgs kommun men målet är att binda ihop denna ridled med andra för att skapa en Söderslätts-ridled. Detta ger möjlighet till etablering av Bed and Box, värdgårdar och annan tursimverksamhet. För att samordna föreningar, enskilda ryttare och markägare bildas en ny juridisk person, en ideell förening Söderslätts ridledsförening. Pantoffelmarknaden Skivarps Byalag vill skapa en Pantoffel(potatis)marknad där traktens odlare får möjlighet att visa sina produkter och råvaror, där ortens skola ges möjlighet att få kunskap och studiebesök om sin närmiljö på ett sätt som eleverna annars ej skulle få, där de boende med gemensamt arbete skapar en social mötesplats och en tradition att föra vidare. Projektpartners: Skivarps byalag, Skånes Potatisodlarförening, Mölleskolan Skivarp, Skivarps Scoutkår, utställande andra företag. Tullstorpsåprojektet Projektet är unikt för att det är de boende längs ån som själv bedriver projektet och att de tar ett helhetsgrepp över hela Tullstårpsåns avrinningsområde, 5740 hektar. Åtgärderna vidtas för att förbättra miljön, både i området men också för Östersjön. Projektet hjälper till att öka den biologiska mångfalden, åtgärda översvämningen, och medverka till en förbättrad livskvalitet i hembygden samt bjuda in till natur & kulturupplevelser som väcker ett ökat intresse för landsbygden. Projektpartners: Tullstorpsån Ekonomisk förening (som består av fastighetsägare längs ån), Trelleborgs kommuns Kretsloppsprojekt, Länsstyrelsen, Regionen, Trelleborgs Naturskyddsföreningen, Sportfiske- och fiskevårdsklubben Skateholms Flyfishing. (Bilden visar del av projektet) 8

9 Bilden av Söderslätt Projektet går ut på att i samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommunala verksamheter producera, exponera och utvärdera 8 korta och starka filmberättelser om människor och verksamheter på Söderslätt. Projektets mål är att visualisera och konkretisera hur man genom produktion och exponering av många starka korta filmberättelser kan ge en tillgänglig, samlad och synlig bild av Söderslätt. Projektet ska dessutom kartlägga unika platser, verksamheter, människor och miljöer på Söderslätt. Samt identifiera verksamheter med produkter, tjänster och upplevelser som främjar en hållbar utveckling. Genom projektet ska samverkan mellan föreningsliv, kulturliv och näringsliv ökar samt nya nätverk uppstår. Projektpartners: Bidrottningen, Bodarpsgården, Gylleneiden & Co, Idala Gård, Lavendelfarmen, Tajala, Tunnbrödsbageriet i Aggarp, Malmö stad, miljöförvaltning, Skurups kommun, Svedala kommun, Trelleborgs kommun, Vellinge kommun, Föreningen Svedala Barabygden, Föreningen Söderslättsmärkt, Företagarna Svedala, Företagarna Vellinge, Konstföreningen Söderslätt, Kulturföreningen Calluna då och nu på Ljungen ochnaturskyddsföreningen Vemmenhögsbygden Natur och kulturslingor i Falsterbo Projektet syftar till att skapa en vandringsslinga i och runt Falsterbo stadspark för att lyfta fram och visa de unika kultur- och naturvärden som finns där. Målet är att tillverka och placerar ut skyltar, orienteringstavlor, bänkar och bord i anslutning till slingorna, att trycka kartor och broschyrer till marknadsföring samt att lägga ut digital information. Vissa gångstigar i parken ska ses över för att bli tillgänglighetsanpassade. Planer finns för en picknickplats i anslutning till en parkstig och också för en enkel utsiktsplattform i anslutning till en av Strandbadsstigarna. Projektpartners: Projektägare blir Vellinge kommun med projektsamordnare Maria Wargren. Projekten utförs av FNF, Falsterbonäsets Naturvårdsförening. Samarbetspartners är Friluftsfrämjandet och Studiefrämjandet. Andra tänkta samarbetspartners är Falsterbo fågelstation, Malmö botaniska förening, Falsterbo museiförening m.fl. Landskapet som en trädgård Projektet består av tre delprojekt. Första delprojektet syftar till att ta fram en kulturhistorisk och kulturgeografisk studie över pilalléer och pilevallar på Söderslätt med fokus från 1700 till idag. I delprojekt 2 vill man med hjälp av bl.a. den kulturhistoriska studien förankra projektet inom Leaderområdet Söderslätt genom att kalla till träffar med berörda aktörer så som föreningar, byalag, markägare och andra intressenter. Syftet med detta delprojekt är att ta reda på var det finns intresse att plantera pilarna. Inom delprojekt 3 fastställs var planteringsinsatserna bör ske, vilken omfattning som är önskvärd, hur den ska ske etc. Representanter från styrgruppen tar därefter kontakt med berörde markägare för att diskutera och förankra tankarna kring plantering. Projektpartner: Regionmuseet Kristianstad, Trelleborgs kommun, Jordberga gods, Vägverket, Dybäcks byalag och markägare, Skurups kommun, Fuglie-Steglarps byalag, Vägföreningen Långe väg. 9

10 Kvarndala Gård Projekt syftar till att värna om förortens lokala landsbygdshistoria i en tid då staden snabbt växer och helt förändrar såväl landskapet som strukturen och det sociala livet i de gamla byarna. Vår hembygdsgård, Kvarndala, ska fungera som ett samlingscenter för bygdens invånare, men också vara ett attraktivt besöksmål, såväl fysiskt som via internet, för alla som är intresserade av allmogens och det gamla industrisamhällets kulturhistoria. Vi vill samla all kunskap om bygdens historia från de äldre som fortfarande minns den. Vi vill väcka intresse för detta kulturarv dels hos barn och ungdomar med särskild inriktning på skolungdomarna, dels hos de nyinflyttade invånarna, av vilka en del är av utländskt ursprung. Varje individ skal känna att den är en del i ett större sammanhang såväl geografiskt som över generationsgränserna. Kvarndala gård är belägen i V Klagstorps kyrkby i södra delen av Malmö. Kvarndala har sex gårdar, som fått ligga kvar inne i byn efter enskiftet. Nya områden med villor och flerfamiljshus är under byggnad och planeras i vårt närområde. Nya människor flyttar hit, de flesta infödda svenskar, men även människor från andra länder och kulturer. Det finns risk för rotlöshet, som bland vuxna kan yttra sig i isolering och en känsla av utanförskap eller stress, och bland unga i gängbildning och vandalisering. Projektet ska fylla behovet av trygghetskänsla genom förankring och delaktighet hos de nyinflyttade och en fortsatt trygghetskänsla hos de som redan bor här. Det ska ge en förståelse och aktsamhet vilket kunskap om historien ger, man ska få en känsla för samhörighet såväl som att det är naturligt att värna om rötter i bygden. Vellinge Ridstigar Projektet syftar till att skapa ett säkert och attraktivt ridstigssystem i Vellinge kommun för att främja utvecklingen av turistiska produkter såsom turridning och bed and box. Projektet ska också öka attraktionskraften hos lokala inackorderingsföretag samt att ge ridande ungdomar kunskap om uteritt och hantering av häst i hästens naturliga miljö. Bakom projektet står Vellinge kommun och Vellinge ridstigsförening. Vellinge ridstigsförening är ett samarbetsorgan för kommersiella aktörer såsom turridningsföretag och inackorderingsstall samt ideella aktörer såsom ridklubbar och privatryttare. 10

11 LAG och föreningens administration (Driftåtgärden) Det har genomförts sex LAG möten och sex möten där arbetsutskottet förberett ärenden. Två interna utbildningsaktiviteter för LAG har genomförts samt ett informationsmöte om vad LEADER innebär. Dessa aktiviteter har varit heldagar. Ett av utbildningstillfällena genomfördes som ett regionalt LAG seminarium, tillsammans med alla de åtta LAG grupperna i Skåne, på Frostavallen i november. Medverkade gjorde personal från Jordbruksverket och Länsstyrelsen. För verksamhetspersonalen på kansliet i Anderslöv genomfördes tre utbildningsaktiviteter finansierat från Landsbygdsnätverkets mentorsprogram. Inom LEADER Skåne nätverket, där de åtta LEADER-områdena ingår, har nio träffar genomförts. Förutom att avhandla gemensamma angelägenheter och utbyta erfarenheter, så medverkar ibland inbjudna aktörer som representerar landsbygd och satsningar. Dessa träffar är alltid heldagar där man tar upp nyheter i administration, handläggning av projekt, och annan information om aktiviteter osv. I LEADER Skåne nätverkets regi genomfördes också ett dialogseminarium där nätverk, föreningar och organisationer från hela Skåne deltog. Föreningen anordnade i november ett informationsmöte Öppet hus för medlemmar och andra intresserade. Vid advent så spred vi ljuset i Anderslöv. Detta var ett försök som vi vill utveckla för hela vårt LEADER-område till nästa advent. Verksamhetsledare och ekonom har under året utvecklat sin kompetens med bl.a. Jordbruksverkets obligatoriska tre kurser för anställda på LEADER-kontor. Verksamhetsledaren har deltagit i seminarier och informationsmöten med andra inbjudna landsbygdsaktörer. I genomsnitt har verksamhetskontoret haft minst 2 projektbesök varje dag sedan oktober. Verksamhetsledaren har besökt de flesta projekten någon gång under perioden. 11

12 Föreningens ledning och andra funktionärer Styrelsen för 2009 har varit: Presidium Marianne Andersson ordf. privat näringsliv Anders Kristiansen 1: e vice ordf. ideell sektor Nils-Arvid Andersson 2: e vice ordf. offentlig sektor Offentlig sektor: Privat sektor: Ideell Sektor: Kommun: Patrik Holmberg Marianne Andersson Alf Näslund Trelleborg Magdalena Hellström Therese Mårtensson Anders Kristiansen Skurup Mathilda Edlund/ Gunilla Nilsson Bengt Svensson Malmö Lena Eriksson Karin Leeb-Lundberg Lennart Wikström Eva Ramel Svedala Nils-Arvid Andersson Cecilia Richter Lars Danred Vellinge Ungdomsrepresentant Dag Håkansson Valberedning under 2009 Lekmannarevisorer under 2009 Per Johansson Gert Åberg Hans Hallgren Sven-Olof Linders Pia Maria Rasmussen (Trelleborg) (Vellinge) (Skurup) (Malmö) (Svedala) Ordinarie: John Taylor Aina Andersson Ersättare: Per-Olof Olsson Johan Sigvardsson Godkänd revisor under 2009 Anställda Bengt-Åke Hägg Verksamhetsledare: Rigmor Sylvén Ekonom: Anette Odelstig 12

13 Föreningens ekonomi not 1 Resultaträkning och balansräkning för perioden Pro forma visas resultaträkning för föreningens första verksamhetsperiod. Resultaträkning aug-dec Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Kommunal kontantinsats , ,00 not 2 EU-bidrag ,00 S:a rörelseintäkter , ,00 Lokalhyra , ,00 Resor ,50 Marknadsföring , ,00 Kontor, porto och förbrukning , ,00 Konsulttjänster , ,00 not 3 Trycksaker , ,25 Telefoni och datakommunikation , ,50 Företagsförsäkring , ,00 Revisor , ,00 Löner , ,00 Skatt, arb.giv.avgifter, soc.avgifter , ,00 Pensionsförsäkring anställda ,00 Representation , ,50 Arvode, timersättn. möten , ,45 Körersättning ,50 S:a rörelsekostnader , ,70 Rörelseresultat före avskrivningar , ,30 Avskrivningar Avskrivning 0, ,00 not 4 Rörelseresultat efter avskrivningar , ,30 Finansiella poster Ränteintäkter 63,00 2,00 Räntekostnader 0,00-458,00 Resultat efter finansiella poster , ,30 Resultat , ,30 13

14 Balansräkning Visar utgående balans 2008, vilket är detsamma som ingående balans 2009, samt utgående balans Tillgångar Inventarier 969, ,00 Fordringar Skattekonto 11,00 Interima fordringar ,00 Upplupna avtalsintäkter ,00 Kassa 1 531,00 130,50 Bank, PlusGiro ,00 0,00 Bank, checkräkningskonto ,75 S:a Tillgångar , ,25 Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital , ,75 Leverantörsskulder ,00 Personalens källskatt ,00 Arbetsgivaravgift ,00 Uppl. arvoden för styrelsen , ,00 Upplupna sem.löner ,50 Upplupna sparade semesterdagar ,00 Beräknade upplupna sociala avgifter ,00 Upplupna soc.avg. semesterlön , ,00 Upplupen milersättning styrelseledamot ,00 Uppl. kostnad revisor ,00 0,00 S:a Eget kapital, Avsättningar och Skulder , ,25 14

15 Noter Not 1 Redovisning och värderingsprinciper Leader Söderslätts ekonomiska redovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Not 2 Intäkter Ersättning från 5 kommuner, á Not 3 Konsultarvode Utveckling av likviditetsplan och ekonomimodell för projektfinansiering. Totalt 58 timmar á 400kr + moms t.f. verksamhetsledare Totalt 73 timmar á 500kr + moms t.f. verksamhetsledare Totalt 45 timmar á 500kr + moms Summa Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets förändringar inköp projektor 7529 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7529 Årets avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

16 Resultat och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. Anderslöv Ideell sektor Ungdom 16

17 Lekmannarevisorernas rapport 17