Långsele tätort. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Långsele tätort. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28"

Transkript

1 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Långsele tätort Karin Andersson, Ansvarig tjänsteman

2 Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkerade kapitel i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara och delas ut vid Kommunfullmäktige Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategier för att utveckla turism och besöksnäring i kommunen. Dessa punkter arbetas fram under september-november månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning 1

3 Inledning Definition av ämnesområdet Långsele är Sollefteå kommuns största ort efter huvudorten och ligger i en flack jordbruksbygd på vardera sidan om Faxälven med anknytning till riksväg 87. Landskapet Genom Långsele rinner Faxälven som har sitt utflöde i Ångermanälven cirka en mil bort, uppstöms Sollefteå stad. Orten har vuxit fram i en vid dal som karaktäriseras av låglänt jordbruksmark, på det sättet skiljer den sig från övriga tätorter då övriga orter är lokaliserade på branta nipor. Vatten Faxälven är den största bifloden till Ångermanälven med sin upprinning i Frostviken och Ströms Vattudal i Jämtland. Namnen tros komma från ordet fax som är ett äldre ord för hästman där forsarna liknats vid hästarnas manar. Utmed Faxälven finns 14 kraftverk varav det sista Hjälta ligger strax utanför Långsele. Flottning var vanligt fram tills 1982 och älven var en av de viktigaste timmervägarna i landet. Se nästa sida med en bild på dagens vattenskyddsområden. Grönstruktur Långsele ligger intill riksväg 87 som leder till Sollefteå, 1,5 mil bort och till Östersund, 15 mil bort. Via väg 331 är det lätt att nå Sundsvall 10.6 mil bort. Regionens större orter ligger inom rimliga veckopendlingsavstånd precis som för Sollefteå stad. Samtliga högre studier sker utanför orten med närmaste gymnasieskola och komvux i Sollefteå stad. Universitet finns i Sundsvall, Östersund, Umeå. Kulturlivet i Långsele har begränsats sen den lokala biografen stängdes. Förutom den lokala handeln utförs mycket handel i det regionala handelscentrat Birsta strax norr om Sundsvall. Även Östersund är en stad som Långseleborna åker till för att storhandla. Grönområden finns kring älven och Erstaparken. Ett annat lummigt gångstråk finns längs med Köpmangatan. Rekreation Helgumssjön med sitt unika inlandsdelta, Nordsjösjön och Faxlälvens fortsättning genom Långsele är ett viktigt sammanhängande rekreationsområde. Det är främst tillgängligt via campingen och mot Nässe men är i övrigt svår att nå då det inte finns riktiga stigar eller platser att samlas vid intill älvkanten. En översyn av platser som gör att älven och sjösystemen lättare kunde nås skulle vara en berikning för Långsele med omnejd. Naturvärden Det finns två områden med höga naturvärden: Långseleviken och Faxälven Nordsjö Långsele som båda direkt angränsar tätorten uppströms. 2

4 Bild: Vattenskydd och fornlämningar i Långsele tätort och närområde. Fast fornlämning Vattenskyddsområde 4 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Brunnsområde Skyddszon Vattentäktzon Samlad bebyggelse Sekundär skyddszon Byggnad Vattenskydsområde Vägar Vatten Skyddszon Inre Skyddszon Yttre Tätortsområde meter 3

5 Samlad bebyggelse Riksintresse enl MB kap 4 Nat o Kult Natur riksintresse Kultur riksintresse Friliuftsliv riksintresse Byggnad Väg Järnväg Sjö/Älv Tätortsområde Bild: Riksintressen i Junsele tätort och närområde. 0 meter

6 5 Bild: Karta över detaljplanerad mark med obyggda tomter. 0 meter 1 000

7 Riksintressen, risker och restriktioner Det finns inga riksintressen i Långsele eller direkt angränsande Långsele. Däremot finns det två områden med höga naturvärden nämnda ovan, nya byggnationer får inte utföras så att de skadar naturvärdena ifråga, se bild på sida 4. Buller Buller är oönskat ljud som orsakar störning eller obehag. De dominerande bullerkällorna i tätorten är väg- och tågtrafiken där den senare står för den större delen av bullret. Vid förändringar eller ombyggnader i gatusystemet samt förändringar i tågtrafiken är bullerfrågan mycket viktig att beaktas. Förorenade områden Det finns mark- och vattenområden som har förorenats under lång tid bland annat genom industriell verksamhet. Olika typer av föroreningar kan förekomma på industritomter, särskilt gamla skrotupplag och bensinmackar. Marksanering har skett på ett antal platser där det tidigare funnits bensinstationer. Luftkvalité I Långsele finns inga större industrier som alstrar föroreningar och trafikmängderna är inte så stora att de skapar problem. Enskild vedeldning med äldre utrustning kan lokalt bidra till höga halter av luftföroreningar som kan minskas genom att fastighetsägare övergår till pellets eller byter till miljögodkända pannor med ackumulatortank, alternativ konvertera till mer miljövänliga uppvärmningssystem. Farligt gods Som farligt gods betecknas ämnen och föremål som, om de hanteras felaktigt under transport, kan skada människor, djur, miljö eller egendom. Främst består farligt godstransporter av frakt av bensin och diesel till olika mackar. Transport av farligt gods kan ske på vilken vägsträcka som helst. Radon Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och beror på husets konstruktion och ventilationssystem. Det kan även finnas radon i byggnadsmaterial; så kallad blåbetong. En översiktlig undersökning av markradon har genomförts inom Sollefteå kommun. De undersökningar som genomförts har visat värden inom normal- och lågriskområde. Vid nybyggnad av utrymmen där människor stadigvarande vistas ska grundläggning ske med radonskyddat utförande. Kontrollmätning av radonvärde bör ske efter inflyttning. Översvämning Inom de flesta delarna av tätorten finns ingen risk för översvämning. Däremot är vissa områden närmast älven så pass lågt belägna att en översvämning kan bli ett problem. Ras och skred Det finns väldigt låg risk för ras och skred i Långsele tätort. Strandskydd Samtliga delar av tätorten som inte är detaljplanerade och lokaliserade inom 100 meter till strandkanten på någon form av vattendrag, inklusive små bäckar omfattas av strandskyddet. Vissa detaljplaner kan omfattas av strandskydd. Kulturmiljöer Området kring kyrkan i området Hamre är en äldre byamiljö med ruinen kvar efter den gamla 1200-tals kyrkan. Det finns också ett flertal välbevarade miljöer sen järnvägsutbyggnaden. Kontakta kommunen för att få ta del av en karta på de utpekade områdena med höga kulturvärden då de ej ännu är digitaliserade. 6

8 Historia Långsele var troligen redan på 1200-talet en egen församling. Områdets goda förutsättningar till jordbruk gjorde att bygden beboddes mycket tidigt. Huvudnäringen var, fram till järnbruksrörelsens start i Forse 1810, jordbruk med fiske, skogsnäring och kolning som sidonäringar. Forse bruks behov av virke, trävaror och tyngre gods skapade förutsättningarna för ångbåtstrafik upp till Helgum. Det moderna Långsele kom till i och med järnvägsbyggandet under sent 1800-tal. Långsele blev en järnvägsknut när stambanan övre Norrland 1886 kopplades till Ådalsbanan mellan Sollefteå och Härnösand 1893 och förbindelsebanan till inlandsbanan över Forsmo- Hoting Långsele samhälle växte upp kring stationen och SJs anläggningar och bostäder har satt en tydlig prägel på orten. Södra Järnvägsgatan blev ett handelscentra under de goda åren kring sekelskiftet med affärshus som i dag är förvandlade till bostäder. Efter järnvägens glansdagar bildades ett nytt centrumstråk längs Köpmangatan. Genomfartsleden mot Sollefteå flyttades också från Södra järnvägsgatan till den nybyggda riksväg 87 i början av 1960-talet. Liksom många andra orter i kommunen gynnades Långsele av kraftverksepoken under 1950-talet. Långsele hade ett lämpligt läge för de som arbetade med kraftverksbyggandet. I och med bilismens genombrott blev SJ tvungna att dra ner på antalet anställda och järnvägen har fortsatt att tappa i betydelse för orten under andra halvan av 1900-talet. Efter kraftverksbyggandet flyttade många, och det vikande befolkningsunderlaget medförde kommunsammanslagningar med Graninge 1952 och sedan med Sollefteå Befolkning Långsele tätort har en befolkning på cirka 1500 personer och knappt 2400 i församlingen. Bebyggelse Bebyggelsen har vuxit fram från två skilda delar, en på vardera sidan om Faxälven. Den äldsta är den gamla byabebyggelsen centrerad kring kyrkan på norra sidan älven. Den näst äldsta har byggts fram kring järnvägen på den södra sidan älven. Däremellan har senare tiders bebyggelse vuxit fram. Tätorten domineras av låg bebyggelse med flerbostadshus samt villor från 1940-talet och framåt. Det finns ett program för upprustning av centrum som används som utgångspunkt för kontinuerlig upprustning. Program för ett trevligare centrum i Långsele Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Bild: Program för Långsele tätort. För närvarande planeras att möjliggöra för en större etablering av datorhallar i industriområdet Hamre på den norra sidan av Faxälven. Platsen har bedömts av oberoende experter vara en av Sveriges bästa för lokalisering av datorhallar, en sådan storskalig etablering skulle leda till ett stort antal nya jobb. Läs mer om detta i avsnittet. Kulturvärden Långsele kyrka ligger mitt i Hamre by, en by som ligger på en åsliknande höjd omgiven av odlade fält och betesmarker. Kyrkbyns bebyggelsestruktur är i stort sett oförändrad sedan laga skifte Järnvägsbostäderna utgör ett väl avgränsat område med bebyggelse som är typisk för SJ:s tjänstebostäder från 1910-talet. Stations- och banområdet representerar den verksamhet som blev upphovet till det moderna Långsele. Fd affärshusen vid Södra Järnvägsgatan påminner om det handelscen- 7

9 trum som växte upp intill järnvägsstationen. Rosengatan är uppmärksammad i kulturmiljöpr ogrammet för den oförvanskade exteriören på de enkla tvåfamiljs- och flerfamiljshusen i funkisstil från 1940-talet, ett tydligt minne från tätortsutbyggnaden under kraftverksepoken. Kyrkor Långsele kyrka finns på norra sidan i gamla Hamre by. Den är uppförd i neoklassicistisk stil av gråsten med en putsad fasad. Trafik Långsele samhälle delas i fyra delar av Hamrevägen och Faxälven. Eftersom riksväg 87 är dragen utanför orten är kopplingen via Hamrevägen in till övriga delar viktig för handel. Gång- och cykelväg Gångväg finns längs med Köpmangatan men på de övriga mindre gatorna i samhället saknas trottoar. En cykelväg mellan Långsele och Sollefteå är en viktig länk som saknas. Gamla Långselevägen är en sträckning som skulle kanske kunna vara aktuell. Järnväg Järnvägarna genom Långsele knyter ihop Stambanan övre Norrland med Norra Ådalsbanan och Forsmo-Hotingbanan. I dagsläget går ingen persontrafik genom Långsele utan enbart godstrafik. Eventuellt kan upprustningen av Meråkersbanan på Norska sidan i förlängningen kunna leda till ökad godstrafik, speciellt i form av timmer. En upprustning av Norra ådalsbanan kommer troligast leda till återinförd persontrafik då det öppnas en möjlighet för tågpendling mellan Östersund och Umeå. Det vore därför lämpligt att se över om det finns behov av expansion av bangården i Långsele om dessa förändrade förhållanden genomförs. Kollektivtrafik I Långsele tätort trafikerar tre busslinjer och det 8 finns två busshållplatser. Busslinje 39 mellan Hoting och Sollefteå har en turtäthet på fem turer till Sollefteå, (varav två turer sträcker sig till Gudlav Bliderskolan på vardagar) samt en tur Långsele/ Sollefteå, på söndagar. Linjerna 40 trafikerar mellan Örnsköldsvik- Östersund via Sollefteå med 4 turer per dag plus 1 tur per dag i helgtrafik. Linje 331 med 6 turer per dag plus 1 tur per dag i helgtrafik stannar också i Långsele. Verksamhetsområden och näringsliv Det finns tre viktiga industriområden i Långsele, dels bangården och all verksamhet kopplad till den. Dels Hamre industriområde som det planeras en expansion av med inriktning mot datorhallar. Samt området mellan Textilas tvätt och Hamrevägens infart från väg 87 där ett flertal olika aktörer etablerat sig, bland andra Mio möbler. Bild: Komplettera med en stor karta som pekar ut platser. Offentlig service Rödsta återvinningscentral är placerad mellan Sollefteå och Långsele där de boende kan återvinna eller lämna in olika avfall. Utöver detta finns en återvinningssationer utmed Stationsgatan. Vårdcentral finns centralt placerad på Erstavägen. Utbildning Skolan ligger norr om Faxälven och har kombinerad förskola, förskoleklass, fritidshem och skola årskurs 1-6. Utöver detta finns en enskilt driven förskola; Kulla förskola 1-5 år. Äldreomsorg Ärebo ligger på norra sidan Faxälven, här finns också daglig verksamhet. Kvar att göra/rekomendationer Utveckla samarbetet med näringslivet, föreningslivet, barn, ungdomar, äldre genom medborgardialogen för att undersöka ortens förutsättningar och behov.

10 Speciellt barnperspektiv på ortens utveckling bör tas fram. 1 Allt byggs ut 2 lite byggs ut Utveckla nya och befintliga mötesplatser, viktiga stråk där människor rör sig och landmärken som skapar en välkomnande bild av orten. Utveckla bevarandeplaner för viktiga kulturmiljöer. Undersök möjligheterna för yngre och invandrare till utbildning, jobb och bostad på orten. Barnperspektiv Analys på Junseleur ett barnperspektiv Materialet tas fram under medborgardialogen. Bebyggelseanalys En analysmetod utvecklad av stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynch har tagits fram för att lyfta fram viktiga element som påverkar de boende och besökares visuella upplevelser och användning av orten. Material till denna analys tas fram under medborgardialogen och fokuserar på ett antal element: Stråk - Ett stråk är en led av olika slag utmed vilken människor färdas. Knytpunkter - De huvudsakliga platserna där människor möts. Landmärken - Platser som är lätta att identifiera och fungerar som referenspunkter. Barriär - Olika strukturer som upplevs som att de delar eller förhindrar. Utblickar - Vackra eller viktiga vyer. Utvecklings och bevarandeanalys Med hjälp av en metod som heter SWOT-analys identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras för att kunna få en överskådlig bild av nuläget och framtida möjligheter. (SWOT är en förkortning av engelskans strength, weaknesses, opportunities och threat. ) Materialet tas fram under medborgardialogen. Denna kan ligga till grund för en konsekvensanalys där man kan diskutera olika scenarios i en skala som syns nedan för kommande strategier för utveckling: 0 inget händer 9

11 Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas inom politiken, bland tjänstemänn, och genom medborgardialogerna till att bli kommunens utvecklingstrategier för Långsele tätort med omnejd. Vad är bra idag? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Var träffas man och hur skulle dessa platser kunna bli bättre? Den åldrande befolkningen, hur och var vill man bo? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om utvecklandet av god bebyggd miljö i de övriga häftena som berör samma teman: - God bebyggd miljö - Tätorterna: Sollefteå, Junsele, Näsåker och Ramsele. - Landsbygd - Strandskydd och LIS-områden 10

12 Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla Långsele tätort? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla Långsele tätort? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. Du kan maila kommunen på: eller ringa in på: Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten i tätorterna, även om du inte har möjlighet att delta själv. 11 Uppdaterad...

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Byggande och boende

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Byggande och boende Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Byggande och boende Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga

Läs mer

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Friluftsliv och rekreation Bengt Åkerlind, bengt.akerlind@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga

Läs mer

Sollefteå stad. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Sollefteå stad. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Sollefteå stad Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PROGRAM FÖR ALMÖSTRAND Tjörns kommun BEHOVSBEDÖMNING - Behövs miljöbedömning? MILJÖBEDÖMNING AV DETALJPLANER Enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken ska kommunen genomföra en miljöbedömning av alla

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1

DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR NYKROPPA 14:1 OCH DEL AV 10:1 Filipstads kommun, Värmlands län Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-03-05 Beställare: Filipstads kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun KS12.705

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun KS12.705 KS12.705 Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2014-11-08 Innehåll 1 Allmänt 5 2 Kort beskrivning

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 inom Skärblacka i Norrköpings kommun den 1 mars 2016 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum)

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Nya ägare till Sandsbro centrum vill utveckla området genom att bl.a. riva en del av befintlig byggnad och bygga ett nytt bostadshus. Mellan 20-25 nya lägenheter

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan

Behovsbedömning av detaljplan Detaljplan, Umeå kommun Diarienummer: BN-2014/00468 2015-07-03 Sida 1 av 5 Behovsbedömning Resedan 21, 22 och 24 Behovsbedömning av detaljplan BN-2014/00468 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/0364 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Behovsbedömning 1(11) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 17 april 2015 SAMRÅDSHANDLING 2(11) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt

Läs mer

Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13. Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19.

Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13. Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19. Stadsarkitektkontoret Godkänt av KSau 2009-10-13 PROGRAM NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för campingplats på del av Stavsund 1:1 i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.19.214 Programområdets avgränsning.

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

1.1 Har kommunen aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov?

1.1 Har kommunen aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov? Miljömålsenkät 2011 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning inte är i behov av uppdatering.

Läs mer

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 33 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhets- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER

FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER Denna redovisning visar förslag till och exempel på sådana underlag som länsstyrelsen kan/bör kunna leverera i samband med kommunernas aktualitetsförklaringar.

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR AMBJÖRNARP 1:85 M FL AMBJÖRNARP, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL I NNEHÅLL... 1 HANDLINGAR... 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB...

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer