TRÄPLATTFORMEN - EN PLATTFORM FÖR INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRÄPLATTFORMEN - EN PLATTFORM FÖR INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE"

Transkript

1 TRÄPLATTFORMEN - EN PLATTFORM FÖR INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE

2 Uppgifter, ritningar och detaljer i denna rapport förutsätts vara korrekta, m garantier medförande ansvar för Derome Mark och Bostad AB eller Tyréns AB Uppgifter, ritningar och detaljer i denna rapport förutsätts vara korrekta, men ska inte betraktas som garantier medförande ansvar för Derome Mark och Bostad AB eller Tyréns AB Förord Under 2008 fram till 2011 har ett omfattande utvecklingsarbete mellan Deromekoncernen och Tyréns AB pågått finansierat av Centrum för byggande och boende med Trä (CBBT). Arbetet har stundtals varit intensivt men lärorikt för samtliga inblandade. I denna rapport presenteras arbetet som har utförts samt det som är grunden till Träplattformen som nu skall förvaltas och leva vidare genom kontinuerliga förbättringar. Uppgifter, ritningar och detaljer i denna rapport ska inte betraktas som garantier medförande ansvar för Derome Mark och Bostad AB eller Tyréns AB. Ett varmt tack till CBBT för möjliggörande av detta utvecklingsprojekt. Samt ett stort tack till samtliga inblandade! Patrik Jensen, Jerker Lessing och Emile Hamon

3 1 En plattform för industriellt träbyggande Bakgrund Tre plattformar för industriellt byggande Utvecklingsprojektets organisation och genomförande Informationsspridning Träplattformens uppbyggnad Teknikplattform Stabilitet Akustik Vertikala deformationer Brand Energi Fukt Teknikplattformens moduler och komponenter Teknikplattformens byggelement Teknikplattformens anslutningar/ gränssnitt Teknikplattformens generella regler Trapphus Installationer Processplattform Produktutveckling enligt Lean Design Lean Construction - standardiserade och stabila processer Erfarenhetsåterföring och ständiga förbättringar Produktion av moduler verifiering av byggbarhet IT-plattform Fyra informationsvyer Konfigureringssystem Implementering av träplattformen Koncepthus Första byggprojektet med träplattformen Konfigurering av projektet Uppföljning av produktion och projektkonfigurering Slutsatser/ Diskussion Kommande utvecklingsinsatser Bilagor Bilaga - Byggtekniska förutsättningar för teknikplattformens uppbyggnad Akustik Brand Energi och fukt Installationer Projekteringsanvisning Bilaga - Beskrivning teknikplattformens ingående moduler YV Yttervägg SV Stabiliserandevägg ISV Skalvägg HV Hissvägg IV Innervägg PB Pelare/ balk öppningar BG Bjälklaggolv U Undertak BB Balkonger Bilaga - Ritningsunderlag (31)

4 6.3.1 Moduler Element Gränssnitt Anslutning Bilaga - Examensarbete Energi- och fuktanalys av ett träbyggnadssystem för flerbostadshus Utvärdering av ett byggsystem - Synpunkter från arkitekter Bilaga - Artiklar Branschpress Vetenskapliga Bilaga - Utvärderingsblanketter Bilaga Produktionsbilder från första projektet (31)

5 1 En plattform för industriellt träbyggande 1.1 Bakgrund Derome Mark och Bostad har tillsammans med Tyréns tilldelats medel från Centrum för Byggande och Boende med Trä (CBBT) för att utveckla en plattform för industriellt träbyggande för flervåningshus i 4-8 våningar. Målet har varit att utveckla ett industriellt byggsystem som ger utrymme för arkitektonisk flexibilitet, kvalitet och anpassning för projektspecifika förutsättningar. För att uppnå ett industriellt och flexibelt byggsystem har utvecklingsinsatser krävts inom teknik, IT som processer, vilket samlats inom tre delplattformar som benämnts Teknikplattform, IT-plattform och Processplattform. Vår definition av ett byggsystem innefattar således samtliga 3 plattformar då huvudfokus i detta arbete har legat på teknikplattformen Tre plattformar för industriellt byggande Den teoretiska modell som ligger till grund för utvecklingen av byggsystemet illustreras i figur 1. Tanken är att teknik-, IT och processplattformen kontinuerligt utvecklas och är separerade från de unika projekten. Således har teknikplattformen utvecklats så att unika hus kan konfigureras utifrån de standardiserade komponenterna och modulerna. Att nyttja teknikplattformar innebär vissa begränsningar, men genom att standardisera sådant som slutkunden inte sätter stort värde på tillåts större frihet vad gäller gestaltning och utformning. Efter genomförda projekt ska erfarenheter och kunskap återföras så att plattformarna kan uppdateras. På så sätt uppnås en kontinuerlig utveckling av teknikplattformens komponenter och moduler, så att nya versioner av byggsystemet kan tas fram (precis som nya plattformar för bilmodeller utvecklas). Utveckling av Teknikplattform IT-plattform Revit SolidWorks NavisWorks XML SQL Utveckling av Processplattform Lean Design - produktutveckli ng Lean Constructi Projekt X1 Projekt X2 Projekt Y1 Projekt Y2 Projekt Y3 Projekt X3 Figur 1: Modell som ligger till grund för utvecklingen av träplattformen. (Lessing 2006) 3 (31)

6 1.1.2 Utvecklingsprojektets organisation och genomförande Projektet organiserades huvudsakligen i två grupper, en övergripande styrgrupp och en arbetsgrupp samt en projektledare som höll ihop projektet i dess olika delar. Styrgruppen bestod av representanter från Derome Mark och Bostad (Peter Mossbrant) A-hus (Anders Carlsson) Tyréns (Jerker Lessing och Tomas Alsmarker) Veidekke (Håkan Stackebo). Veidekke var representerade för att få in byggentreprenadkunskap i styrgruppen och på så sätt komplettera de övrigas kompetens. Gruppen hade en vägledande och styrande roll för projektet och höll med jämna mellanrum möten där projektledaren rapporterade om projektet. Arbetsgruppen bestod av personer från Derome Mark och Bostad (Fredrik Damfeldt) A-hus (Anders Carlsson, Carl-Gustav Petersson) Tyréns (Patrik Jensen, Emile Hamon, Martin Karlsson) Veidekke (Tommy Bodström) Byggmästaren i Skåne (Benny Lysebrink) Fredblads Arkitekter (Leif Jönsson) Denna sammansättning gjorde medvetet för att få en bred bas av kunskap med i projektet och därmed kunna ta hänsyn till många olika aspekter på ett tidigt stadium i utvecklingsprojektet. Inspiration till detta hämtades från tillverkningsindustrin där produktutvecklingsteam ofta består av olika nyckelkompetenser som bidrar med sin specialkunskap för att få fram en optimerad produkt från början. I detta projekt innebar det att kompetens om marknad, förvaltning, elementtillverkning, konstruktion, industriellt byggande, byggplatsarbete, montage och arkitektur var representerade i arbetsgruppen, vilket var mycket givande och skapade ett kreativt klimat. Till stöd för arbetsgruppen fanns ett antal personer inom Tyréns med olika specialkompetens såsom konstruktion, fukt, brand, energi, akustik och installationer. Arbetsgruppen använde sig av en del verktyg och metoder hämtade från tillverkningsindustrin, såsom visuell planering och produktutvecklingsmetod enligt Lean Design och på så vis var även själva utvecklingsarbetet av innovativ karaktär, tillsammans med det som utvecklades, det vill säga ett nytt teknikplattform och tillhörande metoder och processer Informationsspridning En viktig del i detta utvecklingsprojekt har varit att sprida information och kunskap om projektet och de innovationer som framkommit. Genom detta har projektet lett till att vår omvärld, dvs bland annat bygg-, bostads- och trähusbranschen givits möjlighet att ta del av de tekniska och processrelaterade framsteg som gjorts inom projektet, vilket har bidragit till att utveckla branschen i stort. De kanaler som använts för att sprida kunskap och information har varit följande; Hemsida Branschpress Seminarier Konferenser 4 (31)

7 Företagsbesök Vetenskapliga artiklar Rapport Hemsida Träplattform Då projektet startade togs en egen hemsida, se figur 2, fram för att beskriva utvecklingsprojektet och de resultat som skulle komma samt kontaktuppgifter till nyckelpersoner i projektet. Denna hemsida har uppdaterats efter hand som projektet fortlöpt. Adressen till hemsidan är Figur 2: Träplattformens hemsida Branschpress Projektet har fått stor uppmärksamhet i branschpressen, dels genom ett stort 5-sidors reportage (inklusive framsidan) i tidningen Byggindustrin, nr 32, 2008 och dels genom flera artiklar som vi själva skrivit exempelvis till tidningen Väg & Vattenbyggaren och tidningen Husbyggaren. Nedan följer en lista på de artiklar som beskrivit projektet. Publicering branschpress i samband med utvecklingsprojektet: Tidn Byggindustrin, nr 32, 2008 (Figur 3a) SP Teknik & Forskning, nr 3, 2008 Tidn Väg & Vattenbyggaren, nr 5, 2008 (Figur 3b) Tidn Husbyggaren, nr 3, (31)

8 Figur 3a: Tidningen Byggindustrin gjorde stort reportage om utvecklingsprojektet i nr 32, 2008 Figur 3b: Artikel i tidningen Väg & Vattenbyggaren, nr 5, 2008 Seminarier och föredrag Utvecklingsprojektet har presenterats vid ett antal olika seminarier i branschen, varav vilka kan nämnas; Nationella Träbyggnadsstrategin flera olika seminarier Trästad 2012 flera olika workshops SP Produktdagar Lunds Tekniska Högskola Företagsbesök Efter publicering i branschpress hörde flera företag av sig och var intresserade av att höra mer om teknikplattformet. Besök gjordes bland annat hos följande företag Götenehus BM Impex Veidekke Vetenskapliga artiklar och examensarbeten Då flertalet av de inblandade är kopplade till universitet med doktorandstudier har även kunskap och lärdomar kunnat kanaliseras till omvärlden via vetenskapliga artiklar. Product development through lean design and modularization principals Configuration through parameterization of building components Development and configuration of a modular timber building system Energi-och fuktanalys av ett träbyggnadssystem för flerbostadshus,examensarbete LTH Utvärdering av ett byggsystem - Synpunkter från arkitekter, Examensarbete KTH Rapporter Denna rapport samt de delrapporter som tagits fram under projektets gång utgör en del av den informationsspridning som skett inom projektet. 6 (31)

9 2 Träplattformens uppbyggnad Framtagning av teknikplattformar och således konfigurerbara produkter, bygger mycket på att modulariseringsprinciper nyttjas. Modularisering är inom den fasta industrin en benämning på hur produkter kan delas in i funktionsspecifika tekniklösningar som är separerade ifrån varandra med valda gränssnitt men då de sätts samman utgör huvudfunktionen för produkten. Gunnar Ericsson benämner modularisering som Uppdelning av en produkt till byggblock (moduler) valda utifrån specifika gränssnitt utifrån företagsdrivna orsaker. Med denna benämning av modularisering behövs en funktionsanalys på byggnader i ett vist segment (träbyggnad 4-8 våningar) göras. När denna funktionsanalys har gjorts kan delfunktioner brytas ut exempelvis; Stabiliserande moduler, bjälklagsmoduler, etc. Vinsten med modularisering är att utvecklingsarbete kan specificeras till en viss modul och om så måste utveckla varianter av samma modul, med samma huvudfunktion. Nyckeln med att lyckas med detta är att gränssnitt mellan olika moduler är den samma och förblir så över teknikplattformens livslängd. Nedan i figur 4, beskriver vi likheterna mellan hur en lastbil konfigureras med hjälp av olika moduler och hur detta arbetssätt utgör grunden i träplattformen. Figur 4: Konfigurering av olika produkter med hjälp av teknikplattformar. Ett av syftena med att standardisera och utveckla en teknikplattform är att minska variationen av tekniska lösningar i byggprojekt. I och med en teknisk plattform går man från en klassisk projektering till en produktutveckling som är separerad från den traditionella byggprocessen. Produktutvecklingen är en kontinuerlig process och den fortgår därför också under och mellan projekten. Det handlar om att skapa mer funktionella och långsiktiga lösningar som systematiskt kan utvecklas och förbättras. 7 (31)

10 Det finns paralleller mellan hur ett kökssystem är uppbyggt och med hur en teknikplattform tas fram och utvecklas. I ett kök finns det låsta mått för hur höga och breda skåp och hyllor får vara systemets måttstandard. Det finns också standardiserade gränssnitt mellan de olika delkomponenterna. Genom att måtten standardiseras skapas ett system där de olika delkomponenterna enkelt kan bytas ut mot andra komponenter, i syfte att öka variationen. Standardisering av mått och gränssnitt gör att konstruktionen i princip är den samma för alla olika typer av kökssystem. Trots detta är det flexibelt och går att kombineras i oändliga varianter. På samma sätt, fast i en annan skala, fungerar en välutvecklad teknikplattform som kan utgöra basen för en hel byggnad. Som Gunnar Ericsson beskriver måste moduler tas fram utifrån olika funktioner och med företagsspecifika förutsättningar. I detta fall är de specifika förutsättningarna att systemet skall bygga på träprodukter samt kunna användas från 4-8vån, vilket leder till olika specifika krav och förutsättningar som måste tas hänsyn till. I kapitel 2.1 beskriver vi de olika förutsättningarna som är nödvändiga att beakta vid träbyggnad. I teknikplattformen ingår byggnadens alla olika standardiserade komponenter och byggnadsdelar som sedan kan kombineras ihop och användas i unika projekt. I framtagandet av teknikplattformen har ett antal moduler utvecklats för till exempel yttervägg, innervägg, stomstabiliserande väggar, lägenhetsskiljande väggar, bjälklag, undertak, balkonger etcetera. I ett tidigt skede i utvecklingsprocessen togs en struktur fram som ligger till grund för hur teknikplattformen är uppbyggd. Se figur 5, där dess iterativa process med post-it lappar nyttjades. Figur 5: I ett tidigt stadium av utvecklingsprojektet arbetades teknikplattformens struktur fram med en iterativ metod Utifrån den framtagna teknikplattformen kan arkitekter skapa och gestalta unika hus, men en viktig förutsättning är att arkitekten känner till vilka regler och ibland begränsningar som ingår. Till exempel innebär bjälklagets spännvidd en begränsning för hur lägenheterna utformas etcetera. När arkitekten har med sig detta från början minskar risken för att ad hoc lösningar måste utvecklas för ett specifikt projekt. 8 (31)

11 2.1 Teknikplattform Teknikplattformen i detta utvecklingsprojekt är uppbyggt kring en modulariseringsprincip där varje modul är uppbyggd av ett antal komponenter med standardiserade gränssnitt mellan respektive modul. Att gränssnitten mellan modulerna är standardiserade är kanske den mest självklara principen för att minska antalet varianter samt för att kunna byta ut byggdelar och komponenter. Ett standardiserat gränssnitt innebär att vi kan jobba med att utveckla nya moduler utan att det ger följdeffekter för hela systemet (ändras till exempel tjockleken på väggen ändras förutsättningarna för teknikplattformen). En modulariseringsprincip tar alltid sin utgångspunkt i kunden, det vill säga det är kundens behov som styr och driver mångfalden av moduler. För att lyckats med modulariseringen krävs att förutsättningar som gäller för träbyggnad beaktas. Dessa är främst de som är beskrivna nedan och berör: Stabilitet Akustik Vertikala deformationer Brand Fukt Utifrån dessa kriterier har komponenter definierats och satts samman till moduler för bjälklag, ytterväggar, innerväggar, stomstabiliserande väggar etcetera. Varje modul är baserad på ett modulmått, i det här fallet en multipel av 150mm (1x150, 2x150, 3x150 etcetera). Modulmåttet innebär ytterligare standardiseringsmöjligheter, där ett av huvudsyftet är att minska artikelmängden. Det handlar om att öka upprepningseffekten i byggprocessen samt att maximalt utnyttja till exempel skivmaterial (gips, plywood med mera). Vidare måste gränssnitten mellan modulerna vara kompatibla med varandra, så genom att konfigurera ett antal moduler med varandra kan en specifik produkt, utifrån arkitektens skiss, utformas. Teknikplattformen som är utvecklad beskriver främst de konstruktiva delarna och tar avstamp utifrån bjälklagens storlekar, som har dimensioner som bygger på modulmåtten. Mellan bjälklagsmoduler lämnas en spalt (150mm) där det bärande skelettet placeras, runt om bjälklagsranden placeras ytterväggsmodulerna. Se figur 6, som beskriver de överordnande reglerna för teknikplattformens uppbyggnad. Figur 6: Beskriver det styrande modulnätet och hur ett unikt byggprojekt anpassas utifrån det. 9 (31)

12 2.1.1 Stabilitet Med stabilitet menas byggnadens stabiliserande moment som uppkommer av egentyngdens verkan i vertikalled. Vid stabilitetsberäkning beräknas vindens påverkan på byggnaden vilket resulterar i ett stjälpande moment, om detta är större än dess stabiliserande moment behöver byggnaden förankras mot vältning. Utöver stjälpningen måste även byggnaden uppta dess horisontella kraft för att förhindra glidning och vridning, detta genom att öka friktionskraften som uppkommer pga. egentyngden eller förankra byggnaden till undergrunden. Stabilitet är således starkt beroende av byggnadens utformning samt dess egenvikt i det större perspektivet. Detta resonemang förutsätter att byggnadens ingående komponenter är tillräckligt hållfasta och klarar den belastning som vindpåverkan ger upphov till. De horisontella vindlasterna som verkar på fasaden förs över från bjälklaget till stabiliserande väggar, bjälklaget måste således fungera som en hög balk (styv skiva) för att detta skall var möjligt. För att kunna utnyttja hela husets tvärsnitt och sedermera minska krafter på enskilda element, kräver det att hela byggnaden verkar som ett. Väggarna som bjälklaget är infäst till måste sedermera motverka de laster som bjälklaget utsätts för och föra dessa till grunden. Om väggarna anses styva uppkommer då ett moment på väggen och vill tippa den. För att motverka detta moment krävs en förankringskraft vid frontregeln och en tryckkraft uppstår i slutregeln. För att skapa dessa ingående komponenter i skjuvstyva träbaserade system har skivsystem med skivverkan varit gällande. Många av dagens system bygger på att skivor av gips och/eller träskivor fästs till en ram med reglar av stål/trä. När denna konstruktion utsätts för en horisontell kraft fungerar skivan som ett fackverk och skivan tar upp draget respektive trycket som uppkommer i facket mellan två reglar. Skivornas förankring till bakomliggande reglar är en vanlig brottmod, och inte sällan dimensionerande för hela konstruktionen. Då stabiliteten av byggnaden på komponentnivå uppnås genom skivverkan är således andelen av dessa en viktig detalj för att få minska lasterna på var och en av dem. Med detta som förutsättning har teknikplattformen utarbetats. [Horisontal stabilisering av träregelstommar ur ett plastiskt synsätt] Som konstaterat är andelen skivväggar av stor betydelse för att stabilisera byggnaden. Vanligt i höga byggnader som baseras på skivor är att försöka använda samtliga väggar som skivbekläds och då även ytterväggar. I Träplattformen har tanken varit att bryta ut dessa skjuvstyva väggar från övriga väggar (Stabiliserande vägg element) och endast använda dessa för att stabilisera byggnaden. Dessa placeras mellan lägenheter samt som bärande hjärtväggar. Väggelementen finns i tre varianter med samma gränssnitt men är konstruerade för att klarar olika mycket skjuvlast, detta för att kunna optimera byggnaden till dess unika projekt. Väggarna har en bredd på 120mm och kan maximalt göras 5250mm långa. I början och slutet av varje vägg placeras ett dragförband med limträpelare som förankras till grunden. Bjälklagen är upplagda på en ljudavskild lejd och för över dess horisontalkrafter genom bultförband som är infästa med stålvinklar Akustik Då träbyggnader har en betydligt lägre egentyngd än tidigare normala konstruktioner, så som betong och stål, finns det främst fyra problemområden som måste beaktas vid utveckling av lätta konstruktioner för flerbostadssystem. De områden som särskild uppmärksamhet bör riktas mot är; Luftljudsisolering, Stegljud/vibrationer, Flanktransmission och Installationer och vibrationer, Beskrivet närmare nedan. Luftljudsisolering Avser hur mycket byggnadskonstruktionerna reducerar ljud från att fortplantas från ett utrymme till ett annat. Luftljudsisolering beskrivs med ljudreduktionstal, där högre värde betyder bättre 10 (31)

13 ljudisolering. Ljudisoleringsegenskaperna är starkt beroende av egentyngden på konstruktionen men även hur skiljeytor är konstruerade och monterade. I och med att träkonstruktioner ofta är relativt lätta, är dess ljudisoleringsegenskaper mellan Hz normalt sämre än tyngre konstruktioner. Dubbelväggskonstruktioner har ofta hög ljudisolering, men måste beaktas då det gäller dubbelväggsresonans som skall uppträda under 50Hz. Ljudisolering i ytterväggar skall också beaktas men blir ett mindre problem i framtiden då ökade väggtjocklekar pga. ökade energikrav kräver mer isolering. Stegljud/vibrationer Den ljudtrycksnivå som uppträder i intilliggande rum då en standardiserad hammarapparat bearbetar ett bjälklag kallas stegljudsnivå, detta vill man ha så lågt som möjligt för att få en bra bostadsmiljö. En skillnad mot andra typer av buller är att fotsteg upplevs i högre grad mer störande än andra typer av buller även vid låga frekvenser pga. tyngden och exiteringen. Det har även visat sig svårt att utvärdera lätta bjälklag vid låga frekvenser. Trots att ljudmätningar över 50Hz uppfyller hög ljudklass, A och B, kan boende med denna typ av bjälklag klaga på för höga stegljud. Det är således viktigt att man kan se att ljudmätningskurvan inte har en negativ derivata vid 50Hz. Flanktransmission Omfattar samtliga bidrag från transmissionsvägar än den direkta genom bjälklaget. För lättviktskonstruktioner är detta oftast ett av huvudproblemen. En säker lösning för att få bukt på detta problem som också härrör sig till möjlighet att minska stegljud, är att separera konstruktioner. Detta sätt är oftast inte praktiskt genomförbart då byggnaderna behöver stabiliseras för att klara de horisontella vindlasterna. Installationer och vibrationer Installationsbuller omfattar det buller som kommer ifrån tekniska installationer inom byggnaden, så som värmesystem, ventilationssystem, hissar etc. Installationsbuller domineras i många fall av låga frekvenser, således under 200Hz och det är viktigt att ljudisoleringen är tillräcklig. Viktig förutsättning som måste beaktas vid projektering av installationer är att dimensionering av dämpning för fläktsystem oftast utgår ifrån att underlaget är styvt och tungt, vilket inte är fallet vid lätta bjälklag. Detta medför att vibrationer kan fortplanta sig i stommen. Då byggnader blir bättre värmeisolerade i fasader, ger det upphov till att bakgrundsnivån blir lägre och således den interna ljudbelastningen exempelvis fotsteg kan i högre grad uppfattas störande. Ljudproblematiken för teknikplattformen löses genom separation av ingående moduler. En bärande stomme som består av ytterväggar, stabiliserande väggar och bärandebalkar binds samman. Mellan dessa vertikalt bärande moduler placeras bjälklagen som avvibreras med en sylomerlist och förankras med kraftiga träskruvar som överför skjuvlaster till stabiliserande vertikala väggar. På bjälklagen placeras skalväggar närmst ytterväggar och stabiliserande element, avskilt med en distans av 25mm. På dessa skalväggar vilar ett undertak som är frånskilt bjälklaget våningen över. Se figur 7. där teorin bakom tankegången illustreras. Vinsten blir således att hela byggnadens horisontella tvärsnitt kan nyttjas ur stabiliseringssynpunkt men vardera lägenhet är avskild från varandra via luftspalter och gummidistanser. För att säkerställa konstruktionen byggdes ett provrum där ljudprover kunde utföras. Målsättningen med detta prov var att skapa en separerad bjälklagskonstruktion där stegljudsnivån innehåller ljudklass B enligt Svensk Standard SS :2004 vilket bedöms som goda mot bakgrund av resultaten som har uppnåtts. Se bilaga Utöver provningen i 11 (31)

14 provrummet är det inplanerat en ljudmätning av bostadsprojektet kv. Skonaren och då på en hel lägenhet efter montage och färdigställande. DEL AV LGH SOM UTGÖR EN LJUDCELL DEL AV LGH SOM UTGÖR EN ANNAN LJUDCELL Figur 7: Beskrivande förklaring av uppbyggnad av lägenhetsavskiljning Vertikala deformationer Trä är ett anisotropt material, har olika egenskaper i olika riktningar. Denna vetskap är av yttersta vikt vid konstruktion av teknikplattform som baseras på trä. Viktigt att känna till är att styvheten i tangentiell och radiell riktning är ca 5 ggr lägre än i dess longitudinella. Vid konstruktion av mindre byggnader (två våningar), har detta en mindre betydelse då väggar dimensioneras för dess termiska egenskaper och är ur hållfasthetssynpunkt grovt överdimensionerade. Väggar har ofta liggande reglar i över och underkant längs med väggens utbredning med stående reglar mellan dessa. När denna typ av konstruktion belastas med en vertikallast kläms den liggande regeln mellan de stående och ett ökat punkttryck uppkommer, vilket medför att regeln deformeras. Detta är inget problem då lasterna för mindre byggnader är små och deformationen uppgår inte till mer än någon/ några enstaka mm. Träplattformens teknikplattform har konstruerats för att detta inte skall uppkomma och har konsekvent utarbetat konstruktioner som helt saknar träfibrer som belastas i dess tangentiella eller radiella riktning. Då trä anordnas så att dess longitudinella riktning möter varandra kan sugrörs effekten uppträda, fibrerna trängs in i varandra. Detta har motarbetats genom att i över och underkant placera MDF-skivor, som har en mycket hög tryckhållfasthet och tillgodoser att detta inte kan uppstå Brand I uppdragslydelsen skulle ett teknikplattform baserat på trä konstrueras för 4-8våningar. Med Boverkets regler för denna typ av byggnad (5-8våningar), krävs således att konstruktionen skall klara en brandbelastning av REI 90 för vertikalt bärande och stabiliserade delar, samt REI 60 för horisontellt bärande bjälklag. 12 (31)

15 Vertikalt bärande väggar REI 90 Som nämnts tidigare är teknikplattformen uppbyggd med två skikt som avskiljer de olika konstruktionerna ifrån varandra. De vertikalt bärande väggarna är ytterväggselement (YV) samt stabiliserande väggelement (SV). Dessa väggkonstruktioner har ett lager brandgips som skyddar brännbart material i stommen. Utanför dessa väggelement placeras alltid ett innerskalvägg (ISV) som är uppbyggt av 45x70 reglar c/c 450 med brandskyddsisolering samt en brandgipsskiva. Denna skalvägg isoleras och kläs med brandgips på byggarbetsplatsen. Horisontellt bärande bjälklag REI 60 Bjälklaget är även det uppbyggt av två skikt, dels ett bärande bjälklagselement samt ett undertak som är separerat ifrån varandra. Undertaket som är upplagt på innerskalväggarna kläs med ett lager brandgips på arbetsplatsen. Det bärande bjälklagselementet består av en skivkonstruktion med bärande balkar som delvis skyddas av brandisolering som är fastkramlade till spånskivan som är monterad på balkarna. Vid brand skyddar gipsskivan som är fastsatt på undertaket mot brandspridning i ca 30min därefter skyddar brandisoleringen mot fortsatt brandspridning till övriga lägenheter. Konstruktionen har således ett lager mindre gips än vanliga träbjälklag för flervåningshus men brandisolering istället för vanlig ljudisolering. För utförligare beskrivning av branddimensioneringen se bilaga Energi Energianvändningen för bostäder som kommer att tillverkas med byggsystemets moduler har analyserats genom att simulera ett typhus uppbyggt med modulerna och beräkna energianvändningen för detta i olika orter i Sverige. Orterna är fördelade på tre olika klimatzoner. Rapporten visar att de faktorer som påverkar energianvändningen mest är klimatet i orten som byggnaden ligger samt vilket ventilationssystem som används. Ett FTX system ger i regel en något högre energiförbrukning än ett FVP system dock ger det ökad komfort eftersom tilluftstemperaturen blir högre med ett FTX system. Klimatet och ventilationen är oberoende av stomsystemet som används. De parametrar som påverkar energianvändningen mest men som också är beroende av byggsystemet är luftläckage samt u-värdet på väggarna. Tätheten i klimatskalet har större inverkan på energianvändningen då FTX aggregat används vid värmeåtervinning. Resultaten från studien visar att byggsystemets moduler klarar kraven som ställs i BBR Energianvändning för referensfallet för typhusets har uppskattats till 68,7kWh/m 2. Detta ligger 40 % under kravet som ställs i BBR18. Det genomsnittliga u-värdet på klimatskalet har beräknats till 0,377W/m 2 K. Detta ligger under kravet på 0,5W/m 2 K som ställs i BBR. Transmissionsförlusterna genom köldbryggorna har beräknats till ca 10 % av de totala transmissionsförlusterna vilket kan jämföras med ca 20 % för en vanlig betongkonstruktion. Detta beror på att alla köldbryggor i konstruktionen är av trä som har ett relativt lågt -värde i jämförelse med andra vanliga byggmaterial som till exempel betong. För ytterligare information se bilaga och examensarbetet i bilaga Fukt Trä är ett fuktkänsligt byggmaterial som kräver fuktsäkerhetstänkande i hela byggprocessen för att uppnå en fuktsäker konstruktion. 13 (31)

16 BBR ställer krav på att fukt inte ska orsaka skador, elak lukt hygieniska olägenheter eller mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Därför har konstruktionens moduler analyserats ur fuktsynpunkt för att säkerställa att byggsystemet uppfyller dessa krav. Ingående moduler i Träplattformen har analyserats med hänsyn till de fuktlaster som modulerna kommer att utsättas för. De mest kritiska delarna i byggsystemet är de moduler som utgör en del av klimatskalet. Dessa utsätts för fukt i form av regn, snö, slagregn, smältvatten, luftfukt, vattenånga och byggfukt. Ursprungligen har det funnits fyra olika förslag till ytskikt. Dessa har varit: liggande och stående träpanel, enstegstätad putsfasad och skalmur i tegel. Eftersom enstegstätade lösningar har dömts ut som riskkonstruktion av boverket och SP har detta förslag uteslutits. Resultat från simuleringar av ytterväggskonstruktionen med ytskikt av trä visar att fukttillståndet i konstruktionen ligger under det kritiska gränsvärdet för mögelpåväxt för både stående och liggande träpanel. Skillnad mellan dessa två fall är storleken på luftomsättningen i luftspalten. Fallet med stående läkt ger bättre förutsättningar luftomsättning i luftspalten än för fallet med liggande läkt. Detta ökar potentialen för uttorkning av fukt i konstruktionen. Takkonstruktionen är ett sadeltak som stolpas upp. Lösull läggs direkt på takbjälklaget vilket ger en kall takkonstruktion. Eftersom det i princip alltid råder övertryck längst upp nära takbjälklaget är det viktigt att anslutningarna till takkonstruktionen hålls tätt så att fuktig luft inifrån inte tränger in till den kalla vinden. Det är också en fördel att begränsa luftomsättningen i luftutrymmet i taket efter det att all byggfukt torkat ut eftersom utomhusluften då kan tillföra fukt till konstruktionen. För ytterligare information se bilaga och examensarbetet i bilaga Teknikplattformens moduler och komponenter Som tidigare nämnt bygger Träplattformen på en modulariseringsprincip där specifika moduler har utvecklats utifrån olika funktionskrav, så som stabilisering av byggnad etc. Den tydliga parallellen till Scanias modulsystem syns i figur 8a och 8b, där två schematiska bilder av de olika systemen finns beskrivna. Scania konfigurera olika kundunika lastbilar genom standardiserade moduler så som varianter av växellådor, hyttvarianter etc. På samma sätt konfigureras träplattformens olika moduler med varandra för skapa unika slutprodukter. Figur 8a: Exempel på bygglåda enligt Scania Figur 8b: Bygglåda enligt Träplattformen 14 (31)

17 Nedan följer en kort beskrivning av utvecklade moduler som finns i teknikplattformen. För ytterligare beskrivande information se bilagor under kapitel 6.2 samt ritningar bilaga Bärande ytterväggar Modulvariant Modulvariant Litterering Bärande yttervägg Tjocklek 220 utan fasad YV_A=YtterVägg Längd variant A Höjd 3044mm Bärande yttervägsöppning Tjocklek 220 utan fasad Längd Höjd 3044mm Max öppningsmått 2200mm Tabell 2: Beskrivning av ytterväggmoduler Bärande innerväggar Modulvariant Beskrivning Litterering Invändigt stabiliserande väggmodul A Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm Max skjuvlast 38KN (5250mm) Invändigt stabiliserande väggmodul B Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm Max skjuvlast 58KN (5250mm) Invändigt stabiliserande väggmodul C Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm Max skjuvlast 98KN (5250mm) Invändigt stabiliserande väggmodul D Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm Max skjuvlast 19KN (3150mm) Invändig öppning A Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm YV_ÖA=YtterVäggs öppning variant A SV_A=Stabiliserande Vägg variant A SV_B=Stabiliserande Vägg variant B SV_C=Stabiliserande Vägg variant C SV_D=Stabiliserande Vägg variant D PB_A= PelareBalköppning invändigt variant A 15 (31)

18 Invändig öppning B Längder mm Höjd 3044mm Bredd 125mm PB_B= PelareBalköppning invändigt variant B Tabell 3: Beskrivning av innerväggmoduler Bjälklag Modulvariant Modulvariant Litterering Bärande bjälklag Längder mm BG_A=Bjälklag Höjd 440mm variant A Bredd mm Bärande balkongplatta Längder mm Höjd 440mm Bredd mm Undertak Längder mm Höjd 440mm Bredd mm BB_A=Bärande Balkongplatta Variant A U_A= Undertak variant A Tabell 4: Beskrivning av horisontella moduler Invändig skalvägg Modulvariant Modulvariant Litterering Invändig skalvägg A Bygger 110mm utanför Invändig bärning ISV_A=Innerskalvägg Höjd 2600mm Variant A Invändig skalvägg B Bygger 110mm utanför Invändig bärning Höjd 3000mm Invändig hissvägg A Bygger 145mm utanför Invändig bärning Höjd 2600mm alt. 3000mm ISV_B=Innerskalvägg variant B HV_A=HisskalVägg variant A Tabell 5: Beskrivning av invändiga skalväggsmoduler Teknikplattformens byggelement Som nämnts i kapitel akustik åstadkoms separationen av olika lägenheter genom att bygga ett rum i huset. Den bärande stommen som består av ytterväggsmoduler (YV, SV, PB) och invändiga väggar kläs med en innerskalvägg (ISV, HV) med en spalt på 25mm. Således består ett lägenhetsskiljande väggelement av två innerskalväggar och en stabiliserande vägg (ISV+SV+ISV). I figur 9 finns olika konfigureringar illustrerade som bygger upp byggelementen som levereras till byggarbetsplatsen. Genom att standardisera gränssnitten och hur väggar är anpassade till varandra kan varianter av stabiliserande väggar kombineras med 16 (31)

19 olika innerskalväggar med färre komponenter som resultat. Ett exempel på detta är att det finns 4st varianter av stabiliserande väggar och 4st varianter av invändiga skalväggar vilket är 4+4=4st varianter av väggar som skall byggas, men varianter på väggelementskombinationer är 4x3x4=64st. Detta räkneexempel ger en positiv modulvinst på 56 varianter. Där modulariseringen samtidigt möjliggör att om arkitekten konfigurerar det unika projektet efter modulnätet kan stabiliserande väggmoduls varianter ändras utan att det berör konfigureringen. De olika element som finns i träplattformen finns illustrerade i bilaga Figur 9: Sammansättning av modulvarianter till byggelement Teknikplattformens anslutningar/ gränssnitt För att lyckas med modulariseringen nämns det centrala med att standardisera gränssnitten, kopplingen mellan olika moduler. Om dessa ändras lyckas man inte med utbytbara moduler, varför det i vissa fall blir överdimensionerade gränssnitt. Ett exempel är de stabiliserande väggarna som förankras med stag av limträpelare, dessa är dimensionerade utifrån värsta fallet men används på den väggmodul som tar de minsta skjuvlasterna också. Svårigheten ligger således mycket i att lyckas med måttdimensioner med hjälp av standardkomponenter ur ett funktions och kostnadsperspektiv. Uppbyggnader av väggar måste därav kombineras och summeras för att till slut bli lika som övriga väggar. De olika gränssnitten i teknikplattformen beskrivs i bilaga och är uppbyggda med en litterering som beskriver Modul_variant gränssnitt (ex. SV_A1). Anslutningar beskriver hur olika detaljer ser ut då dessa kombineras vid montage och är littrerade exempelvis enligt: SV_A1-BG_A2 (Stabiliserande moduls underkant möter bjälklagsmodulens sida) se bilaga för anslutningar Teknikplattformens generella regler Teknikplattformen är uppbyggd av en modulariseringsprincip som bygger på att standardisera gränssnitt och anslutningar för att kunna standardisera projekteringsförfarandet, beskrivet som konfigurering av unika projekt. För att minska lösningsrymden har en modul av 150mm valts, som beror på standardmått som gäller för komponenter som ingår i trähus, exempelvis skivor 17 (31)

20 och isolering etc. I tabell 1 beskrivs ingående mått för teknikplattformen som är styrande vid en konfigurering. Måtten avser de invändiga mått som gäller vid en konfigurering av planlösning. Se figur 10, där ett möjligt våningsplan har utformats utifrån givna regler. Projekteringsregler som hjälper arkitekter i tidiga skeden finns beskriven i bilaga Våningshöjd 3044mm Invändig rumshöjd 2610mm Maximalt invändigt mått (bärningsriktning) 5050mm Tjocklek bärande vägg 345mm Maximala öppningsmått bärande balkar 4400mm Tjocklek Ytterväg +(fasadtyp) 329mm Konsolande balkong 2400mm Maximalt öppningsmått för fönster/dörr 2200mm Min mått mellan fönsteröppningar 300mm Tabell 1: Styrande mått vid konfigurering av projekt Balkonger hängs upp från fasad med stag alt. Pelare i framkant av balkong. Figur 10: Planritning där ett konfigurerat våningsplan följer reglerna Trapphus Trapphus i flerbostadshus kan utformas på många olika sätt och styr mycket hur byggnaderna kan disponeras, se figur 11, där några varianter på trapphus är illustrerade. För att fortsatt erhålla stor arkitektonisk frihet med Träplattformen har kraven på trapphuset varit att enkelt kunna varieras samt att möjliggöra sammankoppling med övriga moduler i byggsystemet. Detta har lösts genom att de väggmoduler som används i trapphuset utgörs av samma bärande innerväggar som i det övriga byggsystemet. Invändiga skalväggar vid våningsplanen utgörs av innerskalsvägg variant A eller B. För väggar vid hiss och trappa har en ny typ av innerskalvägg tagits fram kallad hiss-skalvägg variant A (se avsnitt tabell 5). De bärande bjälklagen i våningsplanen utgörs av samma bärande bjälklag som i det övriga byggsystemet. 18 (31)

21 Kraven på akustik i trapphuset löses mellan våningsplan och lägenheter på samma sätt som i det övriga systemet. Hiss-skalväggen fästes direkt på de bärande innerväggarna och har således inte samma infästning som övriga innerskalväggar. Kraven på akustik anser vi ändå bör uppnås eftersom samtliga lägenheter är egna ljudceller. Viktigt är dock att inte placera sovrum angränsande mot hissväggar. Vad gäller brandkrav så skall hiss-skalväggen liksom övriga innerskalväggar, kläs med brandgips på byggarbetsplatsen för att de ska uppnå det krav på REI 90 som gäller för bärande väggar. Hiss-skalsväggens uppbyggnad har utformas för att klara av de infästningskrav som ställs av hiss- och trappleverantörer samt för att klara av de laster som ges av hiss resp. trappa. Ett raster med stående reglar placerats ytterst i modulen och infästningarna kan på grund av detta placeras helt valfritt i höjdled vilket är viktigt då byggsystemet ej ska vara låst till en viss trapp- eller hissleverantör. Bakom de stående reglarna har liggande reglar placerats. Dessa reglar hjälper till med att styva upp väggen, samt att fördela de horisontala och vertikala lasterna till den bärande väggmodulen bakom så att hissväggen klarar de utböjningskrav som är gällande för hissystem. Figur 11: Fyra olika trapphuslösningar vanligt förekommande i flerbostadshus Installationer I bilaga 6.1.4, presenteras en förstudie som skall ligga till grund för vilka installationslösningar som lämpar sig för ett industriellt träbyggsystem, men visar samtidigt några möjliga lösningar anpassade till Träplattformen. För att säkerställa utrymmen för kanalisation i tidiga skeden har ett demonstrationsverktyg som baseras på lägenhetsytornas funktion tagits fram. Verktyget skall ses som en hjälp i tidiga skeden och behöver naturligtvis kompletteras med dimensionering utav ventilationsaggregat och annan centralutrusning. Verktyget är i denna förstudie endast en test för att undersöka möjligheterna till att arbeta på detta sätt. 19 (31)

22 En central fråga som bör beaktas för ventilation berör frånluftsvärmepump eller FTX-ventilation och bör beaktas ur fler aspekter än de fördelar och nackdelar som gäller för byggsystemet. Allt talar för att kraven på byggnaders energianvändning kommer att skärpas till väldigt låga nivåer i och med EPBD 2. Det som diskuteras är att alla nybyggda hus skall vara nära noll-energi hus vilket ännu inte är definierat i Sverige. Dock talar allt för att man kommer att behöva minimera värmeförlusterna från själva byggnaden och i det fall skulle inte frånluftvärmepump kunna vara ett alternativ för byggsystemet. Därför bör man i fortsatt arbete fokusera på att arbeta in integrerade lösningar för FTX-ventilation. Principen för hur försörjningssystemet förläggs i huset bygger på att använda utrymmen där stabiliserandeväggarna finns som installationsschakt och bjälklagen för fördelningsledningar/kanaler. För de olika försörjningssystemen kan lösningarna se olika ut, men samtliga integreras i modulerna och förbereds med fördel i fabriken. Vi bedömer att man kan använda marknadens standardkomponenter för ventilation i stor utsträckning och integrera dessa ett byggsystem. Några få komponenter (till- och frånluftsdon) behöver eventuellt specialstuderas för att få optimal funktion. För värme och vatten installationer har ett förslag tagits fram där bjälklagsbalkarna undanviks att korsas och sammankopplas istället i en separat installationsvägg placerad innanför schaktinstallationsväggen. Grodan monteras alltså vertikalt. I detta installationsutrymme ryms då även tappvattenfördelare för tappvattenförsörjning vid dold förläggning av tappvattenfördelningar samt fördelarskåp för vattenburet värmesystem. I utrymmet finns även möjlighet att placera avstängningsventiler och vattenmätning. Värmerör till radiatorer dras längs med bjälklag i en installationsränna som övertäcks vid kompletteringsarbetet på arbetsplats 2.2 Processplattform En del i utvecklingsprojektet var att ta fram en processplattform med syftet att utgöra en bas för arbetsmetoder och processer som hör till arbetet med teknikplattformen. Tanken är att processplattformen ska stärka den tekniska plattformen med standardiserade delprocesser och på vis skapa en stabil miljö för arbetet med att bygga hus baserat på en teknikplattform Produktutveckling enligt Lean Design Utvecklingsprojektet har drivits som en produktutveckling, enligt Lean Design. Arbetssättet innebär bland annat att ett multidisciplinärt team (Arbetsgrupp) har satts samman, där en rad olika nyckelkompetenser samlats för att driva utvecklingen av teknikplattformen framåt. I teamet ingick följande kompetenser och yrkeskategorier: Projektledare för Byggherren Konstruktör Byggdelstillverkare (konstruktör och produktionsansvarig från fabrik) Processingenjör Entreprenör Arkitekt Kompetenser inom fukt, akustik, energi, brand och installationer har också kopplats till projektet när detta varit relevant. Arbetsgruppen har sedan svarat till styrgruppen som beslutat om inriktningen, prioriteringar och tempo i projektet. Genom detta förfarande har det skapats en puls i produktutvecklingen med snabba avstämnings- och utvärderingsmöten. Det metoddrivna 20 (31)

23 arbetssättet, med en marknadsfokuserad beslutsstruktur där beslut och knäckfrågor tydliggjorts, har skapat en effektiv och tydlig produktutveckling. En utgångspunkt för produktutvecklingen var att definiera vad som är värdeskapande respektive icke-värdeskapande val för kunden, vilket innebär att man avgöra vilka byggdelar eller komponenter som är lämpliga att standardisera från projekt till projekt. I takt med att systemen används i specifika projekt förfinas de baserat på erfarenheter från projekten. Ett av huvudsyftena med utvecklingsinsatserna är att minska variationen i byggprojekt både för tekniska lösningar som för hur projekten genomförs. Korrespondens inom arbetsgruppen har skett med särskilt framtagna utvärderingsblanketter där projektdeltagarna skrev sina synpunkter gällande vissa knäckfrågor. Genom detta förfarande framkom synpunkter från alla berörda kompetenser på ett strukturerat sätt, inför arbetsgruppens möten. Några av dessa blanketter redovisas som bilaga 6.6 till denna rapport. Figur 12, är taget under ett arbetsgruppsmöte där tekniklösningar arbetas igenom i ett tätt samarbete. Figur 12: Kreativt arbete vid ett av arbetsgruppens möten Lean Construction - standardiserade och stabila processer Inom Lean Construction är standardisering och stabilitet bärande principer, se figur 13, där Leantemplet beskriver grunden till hur ett värdeskapande arbetssätt kan beskrivas. Målet har varit att öka kontinuiteten och långsiktigheten i såväl teknik som processer, för att lösa en del av de svårigheter som är en del av det traditionella byggandets natur. Om vi hela tiden förändrar produktionsmetoder, teknik och organisation minskar möjligheterna för att jobba med ständiga förbättringar. Därför måste detta ändras och vi har i detta projekt skapat förutsättningar för att standardisera och strukturera, men ändå bibehålla flexibilitet och kundanpassning. Det är tekniska lösningar och arbetsmetoder vi standardiserat, inte slutprodukten. Husen och byggnaderna som vi producerar ska variera i arkitektur och design, men sättet som vi bygger på ska vara den samma från projekt till projekt för att vi ska kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Den tekniska plattformen innebär bland annat att vi skapar en stabil och 21 (31)

24 standardiserad process, där variationen minskar. I och med stabilitet i både teknik och process ökar möjligheterna för att arbeta med kunskapsåterföring. Figur 13: Leantemplet som sammanfattar Leanfilosofins grunder, som utgjort inspiration för arbetet med Träplattform Ett exempel på stabilitet i processer och arbetssätt är att en samling regler för teknikplattformens användande har satts upp. Dessa regler kommuniceras till bland annat arkitekten som ska gestalta en ny byggnad och därmed har vissa ramar att hålla sig till, dock med en stor grad av flexibilitet och variationsmöjligheter. På detta sätt skapas unika varierade byggnader men med en hög grad av standardiserad teknik inbyggt i de lösningar som används Erfarenhetsåterföring och ständiga förbättringar Kunskapsåterföring är en av byggbranschens stora knäckfrågor både på grund av åldersstrukturen i branschen som för det stora projektfokus som råder. I detta projekt har ambitionen varit att skapa en process som möjliggör och skapar förutsättningar för en aktiv erfarenhetsåterföring och ständiga förbättringar av såväl teknik som processer. Vid ett repetitivt byggande skapas rätt förutsättningar för att återföra erfarenheter från produktion och ständigt förbättra sin produkt (byggnad). Erfarenheterna och kunskapen som genereras under byggprojektets skapande (såväl projektering/konfigurering som tillverkning och byggplatsarbete) ska fungera som input i en framtida vidare produktutveckling samt vid förbättring av befintliga produkter/hustyper. 22 (31)

25 PL dokumenterar löpande felorsaker Kunskap från produktion blir underlag för produktutvecklingen Rapport Ständiga förbättringar Figur 14: Processbeskrivning för kunskapsåterföring Projektledaren dokumenterar problem som uppstår i under projektets gång. Marknadsansvariga dokumenterar synpunkter från kundkontakt, enkäter med mera. Det kan också handla om att dokumentera en förbättringspotential med produkten. För att få en kontinuerlig kunskapsåterföring måste det finnas en väl genomarbetad metod för att återföra kunskap samt en kultur i företaget som förordar detta. Se figur 14, föreslagen kunskapsåterföringsloop Produktion av moduler verifiering av byggbarhet Ett led i att undvika störningar i pågående produktion innebar att vi under utvecklingsprojektets gång valde att genomföra fullskaliga tester av de byggdelar som utvecklats för teknikplattformet. Anledningen var att verifiera byggdelarnas byggbarhet samt att kunna genomföra tester avseende ljud och vibrationer. Detta är ett exempel på hur man kan applicera lean-tankar på ett konkret sätt i utvecklingsfasen, det vill säga hur man aktivt kan arbeta för att undvika störningar och risk för problem senare i processen, Lean Design. 2.3 IT-plattform IT-plattformen ska fungera som ett stöd för att knyta ihop process- och teknikplattformen och skapa ett effektivt informationsflöde genom hela byggprocessen. BIM, som informationsmodell, möjliggör en effektiv hantering av de tekniska beståndsdelarna (komponenter, byggdelar, element och moduler) samtidigt som modellen innebär en ökad processorientering, det vill säga hur vi kommer att använda informationen. Genom att skapa en struktur för teknikplattformen och beskriva dess beståndsdelar kan vi konfigurera produkter/hus utifrån teknikplattformens regler Fyra informationsvyer Med hjälp av IT-plattformen (BIM) skapas rätt förutsättningar för en effektiv hantering av teknikplattformet, där informationen beskrivs ur olika vyer se figur 15, där kundvy, ingenjörsvy, tillverkningsvy och montagevy finns illustrerade med bilder. 23 (31)

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ.

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ 8 ETT PELARBALKSYSTEM! Efterfrågan på träbaserade konstruktioner som alternativ till traditionella pelarbalksystem, ökar hela tiden.

Läs mer

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Byggsystem En översikt Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Innehåll Vad är ett byggsystem? Några principer, för och nackdelar Material/komponenter Lättbyggnadsteknik, massivträteknik, pelar balk,

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11 KONSTRUKTIONS- OPTIMERING Helena Johnsson, 2009-03-11 Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner. Är finansierat från TCN och företagen och delat i två delar: - volymer.

Läs mer

Industriellt träbyggande med byggsystem

Industriellt träbyggande med byggsystem Industriellt träbyggande med byggsystem Jerker Lessing, Tyréns AB Tekn lic, industriellt byggande Jerker Lessing, Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt

Läs mer

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer.

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage Inledning Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Jag tänkte kort beskriva stommens uppbyggnad. Stommen består av bjälklagsintegrerade stålbalkar (1, 2,

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Utveckling av Kärnprocessen. Industriellt byggande av boendemiljöer effektiv processutveckling

Utveckling av Kärnprocessen. Industriellt byggande av boendemiljöer effektiv processutveckling Utveckling av Kärnprocessen Industriellt byggande av boendemiljöer effektiv processutveckling Utveckling av Kärnprocessen Tyréns AB Kärnhem AB Träspecialisten i Sävsjö AB Vinnova Industriellt byggande

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

Nina Pikulik, Tyréns Konfigurationssystem för en teknisk plattform. Konfigurationsprocess istället för traditionell projektering

Nina Pikulik, Tyréns Konfigurationssystem för en teknisk plattform. Konfigurationsprocess istället för traditionell projektering Nina Pikulik, Tyréns Konfigurationssystem för en teknisk plattform Konfigurationsprocess istället för traditionell projektering Bakgrund Källa: Jerker Lessing Industriellt (trä)byggande Ökad produktivitet

Läs mer

Lean Wood Engineering

Lean Wood Engineering Kompetenscenter Lean Wood Engineering LWE i ett tioårsperspektiv LWE skall vara en ledande Europeisk miljö för Forskning och utveckling inom industriellt trä byggande och industriell trämanufaktur (inklusive

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE

Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE , Tyréns AB och Lunds Tekniska Högskola Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskningsprojekt om industriellt byggande Konsult och

Läs mer

Akustisk dimensionering

Akustisk dimensionering Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig

Läs mer

Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi

Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi Albert Boqvist Teknisk Specialist NCC Construction Sverige AB Upplägg Bakgrund Passivhuskonceptet och dess påverkan på byggprocessen NCCs agerande Teknisk plattform

Läs mer

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Arbetsgrupp:

Läs mer

T E N T A M E N. Byggnader och miljö 7.5 hp KOD. Institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap MHS Umeå universitet 901 87 Umeå 2012-10-05

T E N T A M E N. Byggnader och miljö 7.5 hp KOD. Institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap MHS Umeå universitet 901 87 Umeå 2012-10-05 Institutionen för ekologi, miljö- och geovetenskap MHS Umeå universitet 901 87 Umeå T E N T A M E N Byggnader och miljö 7.5 hp 2012-10-05 kl. 14.00-19.00 Skriv din kod på varje inlämnat blad! Lycka till!

Läs mer

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Konstruktionslösningar - Ytterväggar I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ KONTOR Östavallsågen Ansvarig: Anders Gustafsson Skellefteå, 2001-10-11 Sammanfattning av projekt Väggelement av massivträ Sid 2 OBJEKT: Kontorshus Objektbeskrivning:

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 . Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 Sverige Göteborgsbranden 1998 Antal personer Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 2 Dödsfall vid brand

Läs mer

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Knauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 K V A

Knauf Fasadsystem. Aquapanel ventilerat med puts K N A U F AV S P F A S A D S Y S T E M. L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 K V A Knauf Fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts K N A U F F A S A D S Y S T E M K V A AV S P L I T E T S M Ä R K T Arkitektur 2012-03 Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 11 Knauf Fasadsystem borgar för kvalitet Med

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande Träkonstruktionsteknik i samverkan med andra material Husbyggnad Brobyggnad Utomhuskonstruktioner och fasader Renovering Trä och

Läs mer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst

Läs mer

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001

Läs mer

Skulle du vilja köpa en bil som

Skulle du vilja köpa en bil som BYGGMETODER För att lyckas flytta in byggandet i fabrik måste den härskande synen på byggaren som problemlösaren på plats förändras. Lean produktion kräver standardisering med ordning och reda och ett

Läs mer

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv.

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. Ljudnivå från installationer (till exempel VVS) i utrymmen

Läs mer

Ljudreduktion i väggar

Ljudreduktion i väggar 144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2 Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Alla laster som verkar på en byggnad måste ledas ner i marken!

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme .20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre

Läs mer

Lindab. A good thinking company

Lindab. A good thinking company lindab we vi simplify förenklar construction byggandet Lindab A good thinking company 1 Följ mig på LinkedIn 2 lindab we vi simplify förenklar construction byggandet Lindabkoncernen i korthet Lindab är

Läs mer

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas

Läs mer

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH Föreläsning 4 del 1 Stomstabilisering 1 Laster Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader Vertikala stabiliserande enheter Bjälklag som styv skiva 2 Stomstabilisering

Läs mer

Kasper Salin-vinnare skapad

Kasper Salin-vinnare skapad Peter Fajers, Civilingenjör, handläggande stålkonstruktör Väven Kasper Salin-vinnare skapad FEM-DESIGN Umeås nya landmärke har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitektkontor, norska

Läs mer

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP

Stambyte i. bostäder. Avloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Stambyte i bostäder. vloppsinstallationer med avloppssystemen PEH, Silent-db20 och Silent-PP Kan man verkligen använda plast vid stambyte? Det är den vanligaste frågan vi på Geberit får av beställare och

Läs mer

Knauf Danogips undertakssystem CD-2. Systembeskrivning och montagevägledning. innertak

Knauf Danogips undertakssystem CD-2. Systembeskrivning och montagevägledning. innertak Knauf Danogips undertakssystem CD-2 Systembeskrivning och montagevägledning innertak Flexibelt undertakssystem med knauf danogips CD-2 undertakssystem används där det önskas ett nedpendlat, ljudisolerande

Läs mer

Konstruktionslösningar - Brand

Konstruktionslösningar - Brand I detta avsnitt redovisas olika lösningar från 30 minuters brandmotstånd i bärande och avskiljande klass upp till 120 minuter. Även Isovers typgodkända fogtätningssystem finns med. Brandklassade konstruktioner

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Vilka nivåer är möjliga att nå

Vilka nivåer är möjliga att nå Bilaga 11 Vilka nivåer är möjliga att nå Bilga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Infrastructure, Ljud & Vibrationer 2015-02-18 Yta

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM - Tätar ytterväggar - Tål väder och vind i upp till sex månader - Följ anvisningen och bygg tryggt. FUNKTION Huvuduppgiften för Norgips Utvändiga System är att sörja för fuktsäkring,

Läs mer

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar.

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar. SWT-ANVISNINGAR V2.2 INLEDNING SWT-systemet består av både stålpelare och stålbalkar för fasader och byggnaders inre och dess system är avsett för att bära vertikala laster. Systemets komponenter kan delas

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Derome hus & bostad A hus Varbergshus Syftet är att ta fram en fuktsäkerhetsprojektering anpassad för 3 arbetsplatser: A hus fabrik

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

Hallbyggnader i massivträ

Hallbyggnader i massivträ Hallbyggnader i massivträ Uppdrag syfte mål Projektet syftar till; Att i ett första skede identifiera marknadssegment där en träkonstruktion har En tydlig konkurrenskraft mot stål/betong Där det finns

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Kvalitetsmärke för isoleringsprodukter av

Läs mer

Bryt köldbryggan med den nya generationen HIT HP-/SPbalkonginfästning

Bryt köldbryggan med den nya generationen HIT HP-/SPbalkonginfästning Bryt köldbryggan med den nya generationen HIT HP-/SPbalkonginfästning Innovationer är vår vardag. Den nya HALFEN HIT är nu ännu bättre! HIT är en av HALFENs standardprodukter och har använts i byggindustrin

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Skivverkan i tak. Board meeting

Skivverkan i tak. Board meeting Skivverkan i tak Stomstabilisering genom skivverkan i tak och samarbetet mellan stom- och plåtkonstruktör - Jörgen Håkansson, Teknisk byggsäljare, EJOT. Stålbyggnadsdagen 27e oktober 2016 Kistamässan Presentation

Läs mer

Skivverkan för träregelstomme klädd med utvändig gips eller Minerit vindskivor

Skivverkan för träregelstomme klädd med utvändig gips eller Minerit vindskivor Lund -- Tord Isaksson Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Skivverkan för träregelstomme klädd med utvändig gips eller Minerit vindskivor På uppdrag av Tepro Byggmaterial AB har

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD Renovering av 10 stora höghus. Energiförbrukningen halveras Kv. Järpen Kv. Seglet Orrholmen Nyproduktion. 68 lgh med mycket låg energiförbrukning Nyproduktion. 44 lgh

Läs mer

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Demonstrationsprojekt Brogården, Alingsås Brogårdens yttervägg, en evolution 2012:

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 4 Tilläggsisolera ytterväggen invändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument 2011-11-09. Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument 2011-11-09. Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01 1(9) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall Ljudkravdokument 2011-11-09 Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01 Uppdragsgivare: Aros Arkitekter AB gm Jörgen Winnberg Handläggare

Läs mer

Utveckling och implementering Finja Prefab AB VBEN20 Bygginnovationssystem

Utveckling och implementering Finja Prefab AB VBEN20 Bygginnovationssystem Utveckling och implementering AB VBEN20 Bygginnovationssystem 2013-10-08, LTH Stefan Paulsson Företaget Byggprocessen totalentreprenad Byggherre Arkitekt Totalentreprenör Konstruktör Stomleverantör El

Läs mer

Ytterväggar. Applikationer. Ytterväggar

Ytterväggar. Applikationer. Ytterväggar Applikationer Ytterväggar Ytterväggar Dagens krav på prestanda på ytterväggar är hög. I många byggprojekt har låg konstruktionstjocklek stort fokus för att få ut mest av den tillåtna exploateringsprocenten.

Läs mer

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. I Sverige produceras årligen cirka fem miljoner kubik meter betong.

Läs mer

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät.

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät. FB Luftspaltsventil 15.04.2015 Version 1.3 Luftspaltsventil med brandmotstånd Brand som får sprida sig i hålrummen under klädsel i yttervägg är ett stort problem eftersom det är svårt för räddningstjänsten

Läs mer

SKAPA TRIVSEL OCH SKÖNHET

SKAPA TRIVSEL OCH SKÖNHET SKAPA TRIVSEL OCH SKÖNHET DIN KOMPLETTA BALKONGLEVERANTÖR Balkongräcken, spröjs 4-5 Balkongräcken, glas 6-7 Balkongräcken, perforerad plåt 8-9 Balkongräcken, med dekorlister 10-11 Balkongräcken, kombinerade

Läs mer

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 1 (6) KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 0. INLEDNING I kv Radiomasten i Luleå planeras ett större radhusområde. I detta dokument redovisas översiktligt förutsättningar

Läs mer

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover vinn 50 mm Skapa utrymme för kreativitet vinn 50 mm 2 Isolering med lägre lambdavärde öppnar möjligheter för lågenergihus Stigande energipriser och

Läs mer

Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ

Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ Slutrapport Anders Gustafsson SP Trätek INNEHÅLL 1. Förord... 1 2. Sammanfattning... 2 3. Bakgrund, syfte och avgränsningar... 3 4. Arbete

Läs mer

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Utbildningen har 16 delkurser Arbetsledning och kommunikation Yh-poäng: 15 förstå sin egen personlighet och hur det påverkar den

Läs mer

Fuktbegrepp - definitioner

Fuktbegrepp - definitioner 1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Elements of Vision. PAROC -elementlösningar

Elements of Vision. PAROC -elementlösningar Elements of Vision PAROC -elementlösningar Panel System 2.00 SE Juni 2012 Ersätter: Januari 2008 PAROC-ELEMENT ERBJUDER STORA ARKITEKTONISKA MÖJLIGHETER OCH INDIVIDUELLA LÖSNINGAR. VÅRA PRAKTISKA OCH SPECIALUTFORMADE

Läs mer

MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36

MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36 MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36 1 Före läggning Låt Silencio Thermo-skivorna ligga inomhus på plant underlag i 48 timmar för att anpassa sig till rumstemperatur. Skivorna får inte

Läs mer

Vintergarden. Överensstämmelse mellan hus och trädgård

Vintergarden. Överensstämmelse mellan hus och trädgård Vintergarden Överensstämmelse mellan hus och trädgård 2015 Vi är producent av uterum,aluminium snickerier och även atypiska tak och takfönster. Bolagets började 1996. Huvudprodukten är uterum. Dessa produceras

Läs mer