Institutionens kommentarer till auditgruppernas bedömningar av våra konstnärliga utbildningsprogram

Transkript

1 Till fakultetsnämnden Institutionens kommentarer till auditgruppernas bedömningar av våra konstnärliga utbildningsprogram Allmänt: Institutionens utbildningar har bedömts av två olika grupper (således två olika rapporter) Konsthantverksprogrammen av auditgruppen för Konst Designprogrammen av auditgruppen för Design Kommentar från utbildningsansvariga på auditrapporterna i bilagorna: 1. Design samtliga program 2. Konsthantverksprogrammen grundnivå (som i stort även berör masterprogrammet) Kommentar från prefekt: Rapporten från auditgruppen Konst angående konsthantverksprogrammen är välskriven och strukturerad. Rekommendationerna är rimliga och utbildningsansvariga på konsthantverk har övervägt dessa i sina kommentarer (bilaga 2). Min övergripande slutsats är att auditgruppen anser att konsthantverksprogrammen håller hög. Rapporten från auditgruppen Design angående HDKs designprogram är däremot inte alls så systematiskt och konstruktivt genomförd som den förstnämnda. Designgruppens bedömning utgår från en omvärldsanalys av professionen och ämnet som är allmänt känd och har varit diskuterad i bransch och designforskning i minst ett decennium. När HDK för 10 år sedan skapade nya designutbildningar var detta en av utgångspunkterna. Vi har alltså samma uppfattning om den förändrade yrkesrollen och designämnet, även om auditgruppen tycks antyda att motsatsen. Min tolkning av hela deras bedömning i auditrapporten är att de har en bestämd åsikt om vad som är den rätta utbildningen att möta dessa förändrade krav och behov. Denna förutfattade mening tycks hindra dem från att förstå upplägget av våra utbildningar eftersom de skriver: Programmen upplevs otydliga i sitt upplägg och oklara därför har vi inledningsvis ställt oss två frågor: 1. har de befintliga programmen rätt kvalitet? (vårt uppdrag) 2. har de befintliga programmen relevans i termer av behov och möjligheter på marknaden? Utfrån denna normerande föreställning om den rätta kvaliteten letar de sedan brister i våra utbildningar, och på en häpnadsväckande detaljnivå t.ex. anmärker de på att vi använder designprocessen i singularis, och tolkar det som en brist på insikt, liksom att vi använder termen målgrupp istället för brukare. Kandidatprogrammet får denna detaljerade skärskådning, medan masterprogrammen får en mera svepande bedömning, vilket gör att rapporten framstår som

2 obalanserad och slarvig. (Lägg därtill de felaktigheter som tas upp i utbildningsansvarigas bilaga så minskar trovärdigheten påtagligt.) Jag anser att bedömingen och rekommendationerna från auditgruppen skjuter vid sidan av målet, och det är en besvikelse att inte få ut mer av rapporten. Deras märkliga rekommendation att reda ut relationen design fri konst och klargöra huruvida vi a) avser [ ] att utbilda kreativa individualister, som skall utveckla och fördjupa det personliga konstnärliga uttrycket? [eller] c) avser [ ] att utbilda professionella designers som kan hantera komplexa frågeställningar och processer för innovativa och möjliga lösningar? antyder dels en diskutabel uppfattning om fri konst (kreativa individualister?), dels att de verkar tillskriva oss en designutbildning med kreativa individualister som mål utan att ange var de har för stöd i vårt underlag för denna uppfattning. Vi känner inte alls igen oss i denna bild. I våra kursplaner tydliggör vi att utbildningen tränar studenten att samarbeta i multidisciplinära team och att hantera växande komplexitet i projekt och uppdrag. Auditgruppen har till min besvikelse inte bidragit med konstruktiv och kollegial kritik. Man har tyvärr inte följt den gyllene regeln i all kollegial kritik, att försöka förstå den andres utgångspunkt och utifrån den bedöma hur väl man genomför sin utbildning. Rapporten skiljer sig till sin nackdel från rapporten för Konst (där konsthantverk ingår), som är ett mycket gott exempel på kollegial bedömning. Den lärdom för vår egen del (dvs designutbildningarna) som jag drar av designrapporten är vikten av tydlighet. Vi vet att vi måste försvara och stärka det konstnärliga förhållningssättet i designpraktiken. Det konstnärliga är vår profil gentemot de designutbildningar som har en annan grund och en annan examen. Design är ett stort brett fält och det finns olika förhållningssätt och olika sätt att verka. Diskussionen och artikuleringen av vad den konstnärliga komponenten i designkompetensen är för något bör intensifieras och leda till tydligare ställningstaganden om var vi står.( Detta ska inte förväxlas med det spirande intresset att diskutera relationen mellan den fria konsten och design som finns internt inom fakulteten. Den diskussionen har en helt annan utgångspunkt.) Eva Engstrand prefekt

3 BILAGA 1 - DESIGNPROGRAMMEN Kommentarer angående rapport från auditgruppen för Design och Konsthantverk. HDK anser att rapporten från auditgruppen är märklig i några avseenden och därför behöver kommenteras, speciellt med avseende på den syn på designämnet som den ger uttryck för. Dessutom fanns i första upplagan av rapporten två väldigt grova felaktigheter, ett långt ifrågasättande stycke om en kurs som inte ens finns på HDK. Utöver detta ett påstående om att våra studenter har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket är helt felaktig. Auditgruppen tog efter påpekande bort dessa stycken, dock utan någon förklaring. Vår uppfattning är att rapporten är slarvigt gjord, och vi ifrågasätter därmed användbarheten. HDK breda förhållningssätt till design ifrågasätts och vi anser att detta ifrågasättande är en åsikt. En åsikt som dessutom är traditionalistisk och konservativ. Vi på HDK har arbetat aktivt med just de frågor kring djup, bredd, teori, praktik och metodik, som auditgruppen pekar på. Under snart tio års tid har vi utvecklat och förändrat våra designutbildningar kontinuerligt. Vi har en progressiv syn på design och ser att de av auditgruppen föreslagna förändringarna inte leder till designämnets utveckling. Just designämnets utveckling är något som vi konstant förhåller oss till och arbetar för. Om man, som i rapporten, påstår att bredden sker på bekostnad av djup skulle vi vilja ha mer information om vad man baserar det på. Presterar våra studenter sämre? Är de mindre attraktiva på en arbetsmarknad? Sämre rustade för forskningsstudier? Designmetodik och designteori integreras i projekten och att bedöma studenternas kunskaper och insikter i designteori och designmetodik utifrån litteraturlistor blir missvisande. Med projektformen som utgångspunkt diskuterar vi exempelvis metodik och process med studenterna. Detta integrerade sätt som bygger på en levande diskussion är kompletterande till litteraturstudier. Tilläggas ska också att auditgruppen inte tagit del av alla litteraturlistor, då de ändras från år till år och inte finns inlagda i kursplanerna. När man om kandidatprogrammet skriver att det upplevs ha fokus på produkt och produktion snarare än fokus på människan, hennes behov, upplevelser och önskningar drar man alldeles för långgående slutsatser av rapporteringen från utbildningen. Detta vill vi härmed kraftigt dementera och hävda precis motsatsen. Människan är inte bara i fokus i samtliga av våra kurser, den är grunden. Oavsett om vi talar om målgrupper, användare eller brukarkontext så arbetar vi aktivt med mänsklig aktivitet. Vidare så ifrågasätter vi den i vårt tycke onödiga polarisering mellan konst och design som framhålls vid flera tillfällen i rapporten. Återigen läser vi in en hållning som konserverar en syn på design och bildkonst som vi anser vara föråldrad. Den syn på bildkonst som auditgruppen ger uttryck för är en konstsyn som inte är samtida, utan snarare modernistisk. Vi (och även våra studenter) är naturligtvis medvetna om skillnaderna mellan verksamheterna, men vi ser också stora likheter mellan samtida konst och samtida design. Utöver att förbereda våra studenter för ett yrkesliv ger vi dem också möjligheter att utforska gränser. Gränser mellan konst och design, mellan andra vetenskaper och design, mellan individen och kollektivet, mellan teori och praktik. Detta gör att designstudenterna får syn på sin roll och kan förhålla sig kritiskt reflekterande till både yrkesrollen och mänskliga behov. Utbildningsansvariga på design

4 BILAGA 2 KONSTHANTVERKSPROGRAMMEN Kommentar till auditgruppens utlåtande gällande programmen Keramikkonst, Smyckekonst och Textilkonst inom konsthantverk grundnivå vid HDK. Det har varit en fördel att bedömningen har skett av samma grupp som bedömer de andra konstutbildningarna vid Valand och HFF. Utlåtandet av programmen är allmänt possitiva. Kommentare som följer rapporten. 4.1 Inledning ingen kommentar 4.2 Starka sidor Det är kul att se att det som vi själva uppfattar som styrkor hos oss har kommit väl fram i rapporten. 4.3 Problem som bör åtgärdas Här skriver auditgruppen: Programmet lider av brist på teori och integrering av den i undervisningen. Det står i rapporten att det inte finns någon teoribildning i fältet. Vad vi skrev var att Konsthantverk har inte haft någon egen teoribildning. Med det menar vi att det inte finns någon direkt teoribildning inom och utifrån konsthantverkets eget område. Däremot finns det teoribildningar som berör och som arbetar kring konsthantverket. Det pågår ett aktivt arbete med att utveckla teoriämnet, detta arbete sker i nära samarbete med masterutbildningen i konsthantverk. Auditgruppens påståendet att det är få professorer och lektorer som arbetar på programmen är svårt att bedöma om man inte ställer det i relation till andra utbildningar. Det är riktigt att det är små tjänster, men det är också små program. Den sammantagna tjänstgöringen för lärare och professorer är på kandidatprogrammen konsthantverk är 2,75 helårstjänster som fördelar sig: professorer 20% Lektorer 50% Adjunkter 26% Gästlärare 4% Detta på en utbildningsmängd på 50 HST 4.5 Arbetslivsanknytning Auditgruppen ser positivt på programmens förmåga att förbereda för yrkeslivet. Man hänvisar till studentrepresentanten om att det efterfrågas kunskap om bland annat entreprenörskap. Detta brukar ligga i slutet av tredje året (studentrepresentanten i auditgruppen börjar sin sista termin det tredje året på smyckekonst nu i Januari). Kan även nämnas den personalutbildning som ligger i februari i år och som kommer göra lärarkåren mer förbered för att informera om entreprenörskap. 4.6 Rekommendationer De fyra punkter som auditgruppen bedömer bör utvecklas kan kommenteras på följande sätt Punkt 1. Här hänvisar man även till de generella rekomendationerna som auditgruppen lämnar i slutet av sin rapport. svar: Inom konsthantverk på HDK finns det en tydlig linje med en stark övertygelse att för att uppnå bästa resultat i utbildningen är det viktigt att lärare/professorer är yrkesverksamma konstnärer. Detta leder per automatik till att det blir mindre tjänster i omfång. Med de begränsade resurser som det finns för utbildningarna kan det finnas en risk att större tjänster och längre förordnanden leder till allt smalare kunskapsbas inom lärare/professors kåren. Punkt 2 och 3. Gällande undervisningen i teori.

5 svar: Det pågår ett aktivt arbete med att utveckla teoriämnet, detta arbete sker i nära samarbete med masterutbildningen i konsthantverk. på Kandidatnivå genomfördes under hösten reflektionskurser inom teorin (en per årskurs) där man tog upp olika frågeställningar ur ett vidare och personligt perspektiv. Detta har fallit väl ut och kommer att fortsätta. Punkt 4. Här tycker auditgruppen att valbarhet kontra obligatoriska kurser skall ses över. svar: En sådan diskussion är alltid bra att det finns. Hur frågan har kommit upp i auditgruppen är det svårt att veta då den inte diskuteras i rapporten. Då programmen är väldigt specialiserade och har begränsade ekonomiska medel lämpar sig en utbildning med övervägande obligatoriska moment. Inom utbildningarna finns det som det nämns i blue11 rapporten stora möjligheter att ändock förhålla sig individuellt till studenterna. Auditgruppen tar även allmänt upp några frågeställningar, det är: -För stor likhet mellan kandidat och master. svar: Då utbildningarna som man nämner kommer ur en längre utbildning som har delats upp i två nivåer så kommer det att ta tid att kunna få en tydligare särskillnad. Utbildningarna som dom ser ut idag har olika drag men det kanske inte lyckas kommunicera på ett bra sätt. -Auditgruppen tycker att utbildningarna skulle kunna samordna kursmoment på ett bättre sätt. svar: Då utbildningarna inom konstnärliga fakulteten är väldigt specialiserade kan det vara svårt att hitta samsyn omkring kunskapsområden som på avstånd kan tyckas vara lika. Det finns hoppa att de nya institutionerna kommer att underlätta för en ökad samsyn och ett ökat samarbete. Jonas Rooth, utbildningsansvarig KH kandidat