Fakta & siffror. Stora Enso 2013

Transkript

1 Fakta & siffror Stora Enso Nyckeltal 3 Stora Enso i sammandrag 4 Divisioner 6 Karta 8 Styrelse och Group Leadership Team 10 Utdrag ur koncernens bokslut 14 Revisionsberättelse 15 Information till aktieägare

2 Nyckeltal Nyckeltal MEUR * Nettoomsättning, MEUR Operativ rörelseresultat** Rörelseresultat (IFRS) Resultat före skatt exkl engångsposter*** Resultat före skatt Periodens nettoresultat exkl engångsposter*** Periodens nettoresultat Investeringar i anläggningar Operativ ROCE, % 7,1 7,3 Avkastning på eget kapital (ROE), % -1,3 8,3 Skuldsättningsgrad 0,47 0,48 Leveranser av papper och kartong (1 000 ton) Leveranser av wellpappförpackningar (milj m 2 ) Leveranser av träprodukter (1 000 m 3 ) Medelantal anställda Aktieinformation * Resultat per aktie (EPS) exkl engångsposter***, EUR 0,40 0,33 Resultat per aktie (EPS), EUR -0,07 0,61 Kassamässigt resultat per aktie (CEPS) exkl engångsposter***, EUR 1,12 1,07 Kassamässigt resultat per aktie (CEPS), EUR 1,16 1,28 Utdelning per aktie****, EUR 0,30 0,30 Eget kapital per aktie, EUR 6,61 7,32 Utdelning/resultat, exkl engångsposter***, % 75,0 90,9 Marknadsvärde 31 december, MEUR Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom papper, biomaterial, förpackningar och träprodukter. Vi tänker alltid i nya banor och skapar nytt för att kunna erbjuda våra kunder innovativa lösningar baserade på förnybara material. Företaget har cirka anställda runtom i världen och omsättningen 2013 uppgick till 10,5 miljarder euro. Stora Enso har en årlig produktionskapacitet på 5,4 miljoner ton kemisk massa, 11,7 miljoner ton papper och kartong, 1,3 miljarder kvadratmeter wellpappförpackningar och 5,6 miljoner kubikmeter sågade träprodukter, varav 2,9 miljoner kubikmeter är vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Anställda per land 2013 Pappers- och kartongskapacitet per land 2014 Nettoomsättning och operativ rörelsemarginal Nettoomsättning, MEUR Operativ rörelsemarginal 5,5 % Resultat och utdelning per aktie Finland 25 % Sverige 19 % Tyskland 8 % Polen 7 % Ryssland 4 % Övriga Europa 16 % Kina 17 % Övriga länder 4 % Nettoomsättning, MEUR Operativ rörelsemarginal 5,8 % Kapacitet av kemisk massa per land 2014* Finland 40 % Sverige 26 % Tyskland 13 % Kina 3 % Brasilien 2 % Övriga länder 16 % Finland 56 % Sverige 22 % Brasilia 11 % Uruguay 9 % Polen 2 % *Inklusive Stora Ensos andel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Koldioxidutsläpp* *Siffror för jämförelseperiod har omräknats efter antagandet av den omarbetade redovisningsstandarden IAS 19. **Operativ rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive engångsposter och värdering till verkligt värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet exklusive engångsposter och värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. I värdering till verkligt värde ingår aktierelaterade incitamentsprogram, syntetiska optioner, netto efter realiserad och öppen risksäkring, utsläppsrätter för koldioxid och värdering av biologiska tillgångar. Exkl engångsposter EUR 1,5 1,2 Miljoner ton kg/ton ***Engångsposter är exceptionella transaktioner som inte är hänförliga till normal affärsverksamhet. De vanligaste engångsposterna är reavinster, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering samt vitesförelägganden. Varje engångspost redovisas vanligen för sig om den överstiger en cent per aktie. ****Föreslagen utdelning. 0,9 0, ,3 0, Resultat per aktie Utdelning per aktie Styrelsens förslag till utdelning Kassamässigt resultat per aktie Miljoner ton kg/ton *Direkta och indirekta fossila koldioxidutsläpp från produktions anläggningar för massa, papper och kartong (inköpt el och värme). Normaliserade siffror redovisas enligt försäljningsproduktion per enhet. Vissa av siffrorna har omräknats från tidigare år på grund av förändringar i utgångsvärdet eller rapporteringsfel Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

3 Divisioner i korthet Division Printing and Living Division Biomaterials Affärsområdet Printing and Reading Stora Enso Printing and Reading är en ansvarsfull och internationellt framstående leverantör av lösningar med förnybart papper för tryckta medier och kontorsändamål. Affärsområdet erbjuder funktionella produkter åt bland annat förlag, detaljhandeln, tryckerier, grossister samt tillverkare och leverantörer av kontorsvaror. Utbudet består bland annat av tidningspapper, bokpapper, superkalandrerat journalpapper, bestruket papper och kontorspapper. Produkterna används exempelvis till tidningar och bilagor, böcker, tidskrifter, broschyrer, anteckningsböcker, konstböcker och på kontor. Affärsområdet Building and Living Stora Enso Building and Living tillhandahåller träbaserade produkter och innovativa lösningar för allmänna byggoch inredningsbehov. Produkterna omfattar alla områden inom stadsbyggnation, från bärande konstruktioner till inredningsdesign och miljöbyggande. I de vidareförädlade produkterna ingår bland annat massiva träelement och husmoduler, träkomponenter och pellets. Ett flertal olika sågade trävaror kompletterar sortimentet. Building and Living har kunder inom både offentlig och privat sektor, exempelvis byggbolag, grossister och återförsäljare. Stora Enso Biomaterials erbjuder en rad olika massakvaliteter för att möta behoven hos pappers-, kartong- och mjukpappersproducenter. Massa som är tillverkad av förnybara resurser på ett hållbart sätt är en utmärkt råvara och har många olika användningsområden. När det nya massabruket Montes del Plata i Uruguay tas i drift under 2014 kommer Biomaterials erbjudande att breddas ytterligare med bland annat blekt långfibersulfatmassa (NBSK) och blekt kortfibrig kraftmassa (BHKP) av björk och eukalyptus som används för en rad olika papperskvaliteter, förpackningskartong och mjukpapper samt fluffmassa för hygienprodukter och dissolvingmassa för textilindustrin. Biomaterials strävar efter att hitta nya, innovativa sätt att använda den värdefulla råvaran trä och samtidigt bedriva sina befintliga massa- och biproduktverksamheter så effektivt som möjligt utifrån kundernas behov. Biomaterials består av de fristående nordiska massabruken Enocell och Sunila i Finland samt Skutskär i Sverige och dessutom samriskföretagen Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay med tillhörande plantager. I Biomaterials ingår även plantager i Rio Grande do Sul i Brasilien, testplantager i Laos samt enheterna Pulp Competence Centre och Biorefinery i Europa. Affärsområdets uppgift är att inspirera omvärlden att använda hållbart papper och att ha en tro på papprets makt i kommunikation, lärande och kreativt arbete. Printing and Reading utvecklar ständigt sina produkter och tjänster med innovativa lösningar såsom lättviktigt papper som ger högre materialeffektivitet och mindre miljöpåverkan utan att för den skull kompromissa med tryckkvaliteten. Building and Living har mer än 20 produktionsenheter i Europa och verksamhet över hela världen. De huvudsakliga marknaderna är Europa, Mellanöstern, Nordafrika, Asien och Stillahavsområdet. Alla produkter är förnybara och tillverkas av helt spårbar europeisk tall eller gran av hög kvalitet. I och med att kol binds i träprodukterna kan de minska klimatförändringarna på ett verkligen hållbart sätt. Division Renewable Packaging Stora Enso Renewable Packaging erbjuder fiberbaserade förpackningsmaterial och innovativa förpackningslösningar för konsumentvaror och industriförpackningar. Renewable Packagings verksamhet täcker hela värdekedjan från massaproduktion samt material- och förpackningstillverkning till återvinning. Produktutbudet för Consumer Board inrymmer alla viktiga kartongkategorier och slutanvändningsområden som till exempel vätskekartong, cigarettkartong, grafisk kartong samt allmän förpackningskartong för kosmetika och lyxprodukter, choklad och konfektyr samt läkemedel och livsmedel. Bland produkterna för Packaging Solutions finns wellpapp för konsument- och transportförpackningar, wellråvara, hylsor och hylskartong, papperssäckar samt säck- och kraftpapper. Renewable Packaging expanderar på tillväxtmarknader som Kina, Indien och Pakistan för att möta den ökande efterfrågan på dessa marknader. Renewable Packaging ska bygga ett integrerat kartong- och massabruk i Guangxi i södra Kina. Renewable Packagings produktionsanläggningar är belägna i Finland, Sverige, Spanien samt östra och centrala Europa. Extern försäljning och operativ rörelseresultat* per segment Geografisk fördelning av extern försäljning och marknadsandelar Omsättning MEUR Printing and Reading 40 % Biomaterials 5 % Building and Living 17 % Renewable Packaging 30 % Övriga 8 %** Operativ rörelseresultat 578 MEUR *För beskrivning av operativ rörelseresultat, se sidan 2. **I segmentet Övriga ingår nordiska skogsinnehav i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, Stora Ensos aktieinnehav i Pohjolan Voima, virkesförsörjning till de nordiska bruken samt koncerninterna tjänster och koncernadministration. Printing and Reading 6 % Biomaterials 13 % Building and Living 13 % Renewable Packaging 55 % Övriga 13 %** Printing and Reading Biomaterials Europa Latinamerika Europa Asien och Stillahavsområdet Asien och Stillahavsområdet Övriga världen Geografisk fördelning (% av omsättningen) En generell marknadsandel kan inte presenteras på grund av verksamhetens natur. Övriga världen Geografisk fördelning (% av omsättningen) Marknadsandelar, % Building and Living Europa Asien och Stillahavsområdet Nordafrika Mellanöstern Geografisk fördelning (% av omsättningen) Marknadsandelar: Europa 4 %, hela världen 2 %. Renewable Packaging Europa Asien och Stillahavsområdet Övriga världen Geografisk fördelning (% av omsättningen) En generell marknadsandel kan inte presenteras på grund av produktportföljens beskaffenhet. 4 Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

4 Personal och produktionsanläggningar Stora Enso är den globala nytänkaren inom papper, biomaterial, träprodukter och förpackningar. Företaget har medarbetare i över 35 länder runtom i världen. Stora Enso fokuserar på tillväxtmarknader i Asien och Latinamerika genom fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer inom biomaterial, konkurrenskraftiga papperslag samt hållbara byggnadslösningar. USA 186 anställda Renewable Packaging Wisconsin Rapids Europa Huvuddelen av Stora Ensos försäljning, produktionskapacitet och personal finns i Europa där koncernen är en ledande tillverkare av massa, papper och kartong. Öst- och Centraleuropa är viktiga områden i produktionen av wellpappförpackningar och träprodukter. Stora Enso har haft strukturella svårigheter i Europa på grund av överkapacitet inom pappersproduktionen. Därför investerar koncernen selektivt i bruk som har potential att på sikt säkerställa en konkurrenskraftig kostnadsstruktur och som använder förnybara material. Frankrike Nederländerna Tyskland 468 anställda 101 anställda anställda Printing and Reading Corbehem Building and Living Amsterdam Printing and Reading Kabel Maxau Sachsen Uetersen Renewable Renewable Packaging Packaging Saint Seurin sur Edam l Isle Österrike Spanien 289 anställda Renewable Packaging Barcelona Tolosa Brasilien Latinamerika har blivit en hörnsten i Stora Ensos strategi med lågkostnadsmassa från trädplantager. I Brasilien äger Stora Enso samriskföretaget Veracel Celulose tillsammans med det brasilianska bolaget Fibria. Veracel Celulose producerar 1,1 miljoner ton eukalyptusmassa per år och har hektar mark, varav hektar är planterad med eukalyptus. Stora Enso äger även Arapoti journalpappersbruk tillsammans med det chilenska företaget Arauco. I delstaten Rio Grande do Sul äger Stora Enso hektar mark, varav cirka hälften är planterad med eukalyptus. 326 anställda Printing and Reading Arapoti Biomaterials Rio Grande do Sul Veracel 6 Stora Enso Fakta & siffror 2013 Belgien 945 anställda Building and Living Bad St. Leonhard Brand Sollenau Ybbs Sverige Finland Estland Lettland Tjeckien Ungern anställda anställda 632 anställda 263 anställda 728 anställda 117 anställda Building and Living Imavere Näpi Building and Living Launkalne Building and Living Planá Zdírec Renewable Packaging Komárom Printing and Reading Hylte Kvarnsveden Nymölla Biomaterials Skutskär Building and Living Ala Gruvön Renewable Packaging Bäckefors Fors Forshaga Jönköping Mohed Skene Skoghall Vikingstad Printing and Reading Anjala Uleåborg Varkaus Veitsiluoto Biomaterials Enocell Sunila Building and Living Hartola Honkalahti Kitee Pälkäne Uimaharju Varkaus Renewable Packaging Heinola Imatra Ingerois Kristinestad Lahtis Lovisa Björneborg Renewable Packaging Tallinn Renewable Packaging Riga Litauen 235 anställda Building and Living Alytus Renewable Packaging Kaunas Printing and Reading Langerbrugge Renewable Packaging Krefeld Building and Living Murow Renewable Packaging Łódz Mosina Ostrołęka Tychy anställda Building and Living Impilahti Nebolchi Renewable Packaging Arzamas Balabanovo Lukhovitsy Kina anställda Printing and Reading Dawang Suzhou Storbritannien 149 anställda Asien Uruguay Stora Ensos och Araucos samriskföretag Montes del Platas massabruk i Punta Pereira väntas inleda processen med driftstart i början av Det färdiga bruket kommer att ha en kapacitet på 1,3 miljoner ton massa per år. Personalen i Uruguay arbetar för samriskföretaget. Behovet av eukalyptusmassaved kommer i första hand att tillgodoses av Montes del Platas egna plantager på cirka hektar. Biomaterials Montes del Plata anställda Building and Living Pfarrkirchen Renewable Packaging Bolton 572 anställda Ryssland Polen Den snabbt växande asiatiska pappers- och kartongmarknaden innebär en enorm efterfrågan på Stora Ensos produkter. I staden Beihai i Guangxi i södra Kina håller företaget på att bygga en konsumentkartongmaskin som beräknas vara driftklar i början av Efter att kartongbruket är färdigt kommer koncernen att bygga ett massabruk i anslutning till det. Den färdiga anläggningen ska omfatta en toppmodern kartongmaskin med en kapacitet på ton per år och en massakapacitet på ton per år samt tillhörande energianläggningar och övriga faciliteter. De nya kartong- och massabruken kommer att vara självförsörjande genom en integrerad virkesförsörjning från hektar av egna plantager. Koncernens övriga verksamhet i Kina omfattar Suzhou Bruk med en årskapacitet på ton bestruket finpapper, Dawang Bruk med en årskapacitet på ton obestruket journalpapper, två hylsfabriker samt majoritetsinnehavet i Inpac International, ett förpackningsföretag med produktion i Kina och Indien samt serviceverksamhet i Korea. Dessutom har koncernen försöksplantager i Laos. I maj 2013 slutförde Stora Enso och det pakistanska Packages Ltd. processen med att etablera samriskföretaget Bulleh Shah Packaging (Private) Limited. Stora Ensos inledande aktieinnehav är 35 %. Samriskföretaget omfattar förpackningsverksamheten vid Kasur Bruk och en anläggning i Karachi. Renewable Packaging Dongguan Foshan Guangxi Hangzhou Qian an Laos 90 anställda Biomaterials Försöksplantage Indien 397 anställda Renewable Packaging Chennai Pakistan Renewable Packaging Kasur Karachi Stora Enso Fakta & siffror

5 Styrelse Group Leadership Team Gunnar Brock Juha Rantanen Matti Vuoria Elisabeth Fleuriot Hans Stråberg Jouko Karvinen Karl-Henrik Sundström Lars Häggström Mats Nordlander Marcus Wallenberg Mikael Mäkinen First Lastneme Hock Goh Anne Brunila Birgitta Kantola Juha Vanhainen Lauri Peltola Juan Carlos Bueno Per Lyrvall Jyrki Tammivuori Gunnar Brock Ordförande i Stora Ensos styrelse sedan mars Styrelsemedlem sedan mars Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född M.Sc. (Econ). Svensk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Juha Rantanen Vice ordförande i Stora Ensos styrelse sedan mars Styrelsemedlem sedan mars Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född M.Sc. (Econ). Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Anne Brunila Styrelsemedlem sedan april Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född D.Sc. (Econ). Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Elisabeth Fleuriot Styrelsemedlem sedan april Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född M.Sc. (Econ). Fransk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Hock Goh Styrelsemedlem sedan april Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född Bachelor s degree (honours) in Mechanical Engineering. Singaporiansk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Birgitta Kantola Styrelsemedlem sedan mars Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född LL.M., Econ.Dr.H.C. Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Mikael Mäkinen Styrelsemedlem sedan mars Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född M.Sc. (Eng). Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Hans Stråberg Styrelsemedlem sedan april Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född M.Sc. (Eng). Svensk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Matti Vuoria Styrelsemedlem sedan mars Oberoende i förhållande till företaget och dess betydande aktieägare. Född LL.M., B.Sc. (Arts). Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Marcus Wallenberg Styrelsemedlem sedan december Oberoende i förhållande till företaget.* Född B.Sc. (Foreign Service). Svensk medborgare. Innehar A-aktier och R-aktier i Stora Enso. * Marcus Wallenberg (medlem i investeringskommittén i Foundation Asset Management) är inte oberoende i förhållande till bolagets betydande aktieägare. Styrelsen har bedömt att Marcus Wallenberg är oberoende i förhållande till företaget trots sitt 15-åriga medlemskap i styrelsen. Oberoendet utvärderas i enlighet med rekommendation 15 i den finska corporate governance-koden. Rekommendationen finns att läsa i sin helhet på: Med en betydande aktieägare avses enligt rekommendationen en aktieägare som innehar minst 10 % av bolagets samtliga aktier eller det röstetal som aktierna medför, eller som har rätt eller skyldighet att förvärva ett motsvarande antal redan emitterade aktier. Jouko Karvinen Chief Executive Officer (CEO). Född M.Sc. (Eng). Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Karl-Henrik Sundström Executive Vice President, Printing and Living, ställföreträdande CEO. Född B.Sc. (Business Studies). Svensk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso genom Alma Patria AB.* Jyrki Tammivuori Chief Financial Officer (tillförordnad t.o.m. 31 januari 2014). Född M.Sc. (Econ). Finsk medborgare. Innehar R-aktier och (2007) optioner/syntetiska optioner i Stora Enso. Juan Carlos Bueno Executive Vice President, Biomaterials. Född M.Sc. (Industrial Eng.). Colombiansk medborgare. Innehar inga aktier eller optioner i Stora Enso. Lars Häggström Executive Vice President, Global People and Organisation. Född B.Sc. (HR Development and Labour Relations). Svensk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Per Lyrvall Executive Vice President, Global Ethics and Compliance, General Counsel, Country Senior Executive, Sweden. Född Juris kandidat. Svensk medborgare. Innehar R-aktier och (2007) optioner/syntetiska optioner i Stora Enso. Mats Nordlander Executive Vice President, Renewable Packaging. Född Dipl.Eng. Svensk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Lauri Peltola Executive Vice President, Global Identity, Country Senior Executive, Finland. Född CCJ. Finsk medborgare. Innehar R-aktier i Stora Enso. Juha Vanhainen Executive Vice President, Programme Director**. Född M.Sc. (Eng). Finsk medborgare. Innehar R-aktier och (2007) optioner/syntetiska optioner i Stora Enso. *Närstående **Avser effektiviserings- och strukturförenklingsprogrammet på 200 MEUR. Ansvarar även för verksamheten inom Wood Supply i Finland och Sverige samt Energy, Logistics and Business Information Services. Hannu Kasurinen, Executive Vice President, Building and Living, var medlem i Group Executive Team fram till företagets omorganisation den 1 juli Seppo Parvi har utsetts till Stora Ensos nya Chief Financial Officer fr.o.m. 1 februari Optioner/syntetiska optioner har emitterats varje år från 1999 till Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

6 Utdrag ur koncernens bokslut Koncernens resultaträkning Räkenskapsår Koncernens rapport över totalresultat Räkenskapsår MEUR Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Förändring i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar Material och tjänster Frakter och försäljningskommissioner Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Inkomstskatt Räkenskapsårets nettoresultat Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Räkenskapsårets nettoresultat Resultat per aktie (EPS) Resultat per aktie (EPS), före och efter utspädning, EUR -0,07 0,61 MEUR Räkenskapsårets nettoresultat Övrigt totalresultat (OCI) Poster som inte omklassificeras till resultatet Aktuariella vinster/förluster på förmånsbestämda planer Andel av övrigt totalresultat i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden som inte omklassificeras -1-5 Inkomstskatt hänförligt till poster som inte omklassificeras Poster som kan omklassificeras till resultatet Andel av övrigt totalresultat i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden som kan omklassificeras 15 1 Valutaomräkningsförändring, eget kapital Valutaomräkningsförändring, innehav utan bestämmande inflytande -6-3 Säkring av nettoinvesteringar Valutarisk- och råvarusäkring Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Inkomstskatt hänförligt till poster som kan omklassificeras Totalresultat Totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Det här är ett utdrag ur koncernens reviderade bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report Det här är ett utdrag ur koncernens reviderade bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

7 Koncernens rapport över finansiell ställning Per 31 december Koncernens rapport över kassaflödesanalys Räkenskapsår MEUR TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Goodwill O Övriga immateriella tillgångar O Materiella anläggningstillgångar O Biologiska tillgångar O Utsläppsrätter O Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden O Tillgängligt för försäljning: räntebärande I Tillgängligt för försäljning: operativa O Långfristiga lånefordringar I Uppskjutna skattefordringar T Övriga långfristiga tillgångar O Omsättningstillgångar Varulager O Skattefordringar T Kortfristiga rörelsefordringar O Räntebärande fordringar I Kassa och banktillgodohavanden I Tillgångar, totalt EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Överkursfond Egna aktier Fond för verkligt värde Ackumulerad omräkningsjustering Fond för fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Räkenskapsårets nettoresultat Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital, totalt Långfristiga skulder Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner O Övriga avsättningar O Uppskjutna skatteskulder T Långfristiga skulder I Övriga långfristiga rörelseskulder O Kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristiga skulder I Räntebärande skulder I Checkräkningskrediter I 12 5 Kortfristiga rörelseskulder O Skatteskulder T Eget kapital och skulder, totalt MEUR Kassaflöde från rörelsen Räkenskapsårets nettoresultat Resultat från rapport över totalresultat Justering för och återföring av icke kassamässiga poster: Skatter Avskrivningar och nedskrivningar Förändring i värdet på biologiska tillgångar Förändring i verklig värde på optioner och TRS 1-26 Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Resultat från försäljning av anläggningstillgångar och investeringar -6 5 Finansnetto Övriga justeringar Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Erhållen ränta Betald ränta Övriga finansiella poster, netto Betald inkomstskatt Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv och avyttringar Nettokassaflöde från rörelsen Kassaflöde från investeringsverksamhet Förvärv av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter förvärvade kassa och banktillgodohavanden Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Förvärv av investeringar tillgängliga för försäljning -9 - Investeringar i anläggningar Investeringar i biologiska tillgångar Avyttring av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden och återbetalning av kapital - 2 Avyttring av investeringar tillgängliga för försäljning 42 - Försäljning av anläggningstillgångar 23 6 Förändring i långfristiga fordringar, netto 96-5 Nettokassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Intäkter från nya långfristiga lån Återbetalning av långfristiga skulder Förändring i kortfristiga låneskulder Utbetald utdelning Kapitaltillskott från innehav utan bestämmande inflytande, netto efter utdelning -7-3 Nettokassaflöde till/från finansieringsverksamhet Nettoförändring av kassa och banktillgodohavanden Omräkningsjustering Kassa och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets början Kassa och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets slut, netto Kassa och banktillgodohavanden vid räkenskapsårets slut Checkräkningskrediter vid räkenskapsårets slut Poster med beteckningen O ingår i operativt kapital, poster med beteckningen I ingår i räntebärande nettoskuld och poster med beteckningen T ingår i skatteskulder. Det här är ett utdrag ur koncernens reviderade bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report Det här är ett utdrag ur koncernens reviderade bokslut som finns i den separata engelskspråkiga publikationen Financial Report Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

8 Revisionsberättelse Information till aktieägare Till Stora Enso Oyj:s bolagsstämma Vi har reviderat Stora Enso Oyj:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, balansräkning, kassaflödesanalys, rapport över förändringar i eget kapital och noter till bokslutet samt moderbolagets resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande om koncernbokslutet Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. Uttalande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Övriga uttalanden Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till behandling av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i moderbolagets styrelse samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. Helsingfors, den 5 februari 2014 Deloitte & Touche Ab CGR-samfund Jukka Vattulainen CGR Det här är ett utdrag ur revisionsberättelsen i den engelskspråkiga publikationen Financial Report Ordinarie bolagsstämma Stora Enso Oyj:s ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 23 april 2014 kl (finsk tid) i Marina Congress Center, Skatuddskajen 6, Helsingfors, Finland. Aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat och som vill delta och rösta vid bolagsstämman måste vara temporärt införda i Stora Enso Oyj:s aktieägarförteckning senast på avstämningsdagen den 9 april Instruktioner för anmälan om deltagande vid bolagsstämman lämnas i kallelsen till stämman som finns på bolagets webbplats Ordinarie bolagsstämma och utdelning april Avstämningsdag för bolagsstämma 23 april Ordinarie bolagsstämma 24 april Aktien handlas exklusive utdelning 28 april Avstämningsdag för utdelning 15 maj Betalning av utdelning Utdelning Styrelsen föreslår stämman att en utdelning om 0,30 EUR per aktie ska utbetalas till aktieägarna för räkenskapsåret som slutar den 31 december Utdelning avseende aktier registrerade hos Euroclear Sweden utbetalas i svenska kronor genom Euroclear Sweden AB. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) utbetalas i US-dollar genom Deutsche Bank Trust Company Americas (DBTCA). Publiceringsdatum februari Bokslutskommuniké för februari Årsredovisning april Delårsrapport januari mars 21 juli Delårsrapport januari juni 22 oktober Delårsrapport januari september Distribution av finansiell information Stora Ensos årsredovisning består av fyra separata rapporter: Stora Enso Rethink 2013, Financial Report 2013, Corporate Governance Report 2013 och Global Responsibility Report Stora Enso Rethink 2013 publiceras på engelska, finska och svenska och distribueras till aktieägare som är registrerade hos Euroclear Finland eller Euroclear Sweden och som har beställt en kopia. Stora Enso Rethink 2013 kan även laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats. Den finansiella rapporten Financial Report 2013 publiceras på engelska och kan laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats. Den officiella finansiella rapporten (på finska), en engelsk översättning av moderbolagets bokslut samt en lista över de viktigaste dotterbolagen publiceras på bolagets webbplats. Bolagsstyrningsrapporten Corporate Governance Report 2013 publiceras på engelska och kan laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats. Rapporten finns även i en finsk översättning på bolagets webbplats. Rapporten för globalt ansvar, Global Responsibility Report, publiceras på engelska och kan laddas ner som pdf-fil från bolagets webbplats. Delårsrapporter på engelska, finska och svenska publiceras även som nedladdningsbara pdf-filer på bolagets webbplats. Distributionslistor för finansiell information Finska och svenska aktieägare: Adressändringar uppdateras automatiskt i enlighet med folkbokföringen i Finland och Sverige. Vänligen anmäl tillägg till eller avlägsnande från distributionslistor via e-post till: group.communications@storaenso.com, via post till Stora Enso Oyj, Global Communications, Box 309, FI Helsingfors eller per telefon till nummer: Registrerade innehavare av amerikanska depåbevis ska kontakta DBTCA. Faktiska ägare av depåbevis ska kontakta sina respektive mäklare. Övriga intressenter: se uppgifter för finska och svenska aktieägare. Information till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR) Stora Ensos program för återinvestering av utdelning och för direktköp administreras av Deutsche Bank Trust Company Americas. Programmet syftar till att underlätta både för befintliga och nya innehavare av depåbevis att öka investeringen genom att återinvestera utdelning eller genom kapitaltillskott. Programmet vänder sig endast till personer bosatta i USA. Ytterligare information om Stora Ensos ADR-program finns på Kontaktinformation för innehavare av ADR Deutsche Bank Shareholder Services c/o American Stock Transfer & Trust Company Peck Slip Station P.O. Box 2050, New York, NY , USA Kostnadsfri telefon (endast inom USA): DB@amstock.com Kontakter Ulla Paajanen-Sainio SVP, Investor Relations Stora Enso Oyj Box 309, FI Helsingfors, Finland Tel , ulla.paajanen-sainio@storaenso.com 14 Stora Enso Fakta & siffror 2013 Stora Enso Fakta & siffror

9 Globa l Responsibility Report F i na ncia l Report Stora Enso 2013 Stora Enso 2013 Stora Enso Global Responsibility Report 2013 Få reda på mer information om Stora Ensos hållbarhetsarbete (på engelska). Rapporten följer Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer. Stora Enso Financial Report 2013 Innehåller ingående information om Stora Ensos resultat, bolagsstyrning och kapitalmarknader (på engelska). Bland annat ingår koncernens bokslut och noter till koncernredovisningen samt verksamhetsberättelse. Stora Enso Oyj Box 309 FI Helsingfors, Finland Besöksaddress: Kanalkajen 1 Tel Stora Enso AB P.O. Box SE Stockholm, Sverige Besöksaddress: World Trade Center Klarabergsviadukten 70 Tel storaenso.com facebook.com/storaenso twitter.com/storaenso group.communications@storaenso.com

10 Bilaga Fakta & siffror 2013 Stora Enso 2013 VOLYM 4 OMVANDLING OCH MÖJLIGHET Var i världen finns Stora Ensos framtid? och andra frågor som ni har ställt.

11 Certifierad excellens. Den här årsrapporten är tryckt på LumiArt och LumiSilk konstpapper. Lumi-serien är avsedd för trycksaker där kraven på text- och bildåtergivning är extra höga. Eller med andra ord: ett konstpapper för dig som sätter excellens i fokus. Lumi-serien är certifierad enligt kraven från EU Ecolabel EU:s officiella miljömärkning och det främsta miljömärket i Europa. Lumi är sedan tidigare miljöcertifierade enligt FSC (Forest Stewardship CounciI) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Scheme). Lumis produkter är banbrytande både vad gäller hållbarhet och kvalitet. FSC Logolicensnumret: FSC C Bild LUMI PHOTOGRAPHIC ART AWARDS Fotograf: Hedersomnämnande Wawi Navarroza Rethink VOLYM 4 OMVANDLING OCH MÖJLIGHET CHEFREDAKTÖR LAURI PELTOLA REDAKTIONSSEKRETERARE TIINA TUOMAINEN REDAKTION IRENA BUSIC, HANNE KARRINAHO, DANDAN LYU, JONAS NORDLUND, EERIKA OLKINUORA, KATJA OLLILA, KIRSI SEPPÄLÄINEN, JENITA SILLANPÄÄ, PATRICIA ONGPIN STEFFA, NIINA STRENG PROJEKTLEDARE EERIKA OLKINUORA KONCEPT & DESIGN MILTTON OY OMSLAGSFOTO SUVI-TUULI KANKAANPÄÄ STORA ENSO OYJ BOX 309, FI HELSINGFORS, FINLAND BESÖKSADRESS KANALKAJEN 1 TEL STORA ENSO AB BOX 70395, SE STOCKHOLM, SVERIGE BESÖKSADDRESS WORLD TRADE CENTER, KLARABERGSVIADUKTEN 70 TEL STORAENSO.COM GROUP.COMMUNICATIONS@STORAENSO.COM Hur kom vi fram till innehållet i årets tidning? Stora Enso Rethink 2013 är vår fjärde årsrapport i magasinform. För att ta reda på vilka frågor som Stora Ensos intressenter helst vill läsa om gjorde vi en undersökning i form av s.k. crowdsourcing under juli och augusti Årets utgåva bygger på de frågor som ni lyfte fram. Undersökningen genererade mer än 200 svar från våra kunder, andra externa intressenter och våra med arbetare. De ämnen som togs upp och intressenternas frågeställningar fanns med redan vid produktionen av den här tidningen. Några av dessa ämnen kan du läsa om på sidorna som följer. Har du kommentarer efter att ha läst tidningen eller om du vill ge oss feedback, skicka ett mejl till group.communications@storaenso.com Innehåll 4 LEDARE Vart är vi på väg? 8 I KORTHET 12 FÖRETEELSER Nej till matslöseri 14 STRATEGI Bortom papper och massa 16 Förändring på tre kontinenter 27 Anatomin av en kundvagn 31 I en bok tar strömmen aldrig slut 34 Upp med persiennerna! 38 FÖRETEELSER Skydd för onlineköp 40 Det andas laganda 48 Ledarskap satt på prov 50 Ha en säker dag! 54 Idéer utan gränser 58 Från uppsägning till anställning 60 Med passion för ansvarsfullt företagande 64 FÖRETEELSER Finns det någon där? 65 TILLBAKABLICK Aktiv design 66 UR EXPERTENS SYNVINKEL Ansvarsfullt investerat 68 Framtidens städer är här 72 Med sinne för papper 73 TILLBAKABLICK Vilket slöseri! 74 KOLUMN Mänskligheten år 2030: BILAGA Fakta & siffror Förändring på tre kontinenter 40 Det andas laganda 68 Framtidens städer är här TEEMU KUUSIMURTO VESA LAITINEN STORA ENSO Från serien Dominion

12 LEDARE SUVI TUULI KANKAANPÄÄ Vart är vi på väg? Efter sju år som vd för Stora Enso har jag börjat oroa mig för en sak. Utmanar jag fortfarande mina egna tankar och åsikter, precis som jag förväntar mig att alla andra ska göra? Omvärderar jag fortfarande saker, precis som vilken vd som helst bör? Tänk om jag tror på saker som inte andra intressenter gör, inte för att jag har rätt eller de har rätt, utan för att vi inte ser, hör och upplever världen och framtiden på samma sätt? Tänk om jag inte skulle skriva och prata om det jag brukar skriva och prata om, utan i stället skrev och pratade om det våra medarbetare och intressenter faktiskt vill läsa och höra om. Inte för att vara för eller emot, utan bara för att skapa en verklig dialog. Ja, visst har jag hört att kommunikation är viktigt. Men dialog är tio gånger viktigare. Crowdsourcing Det var inte min idé från början, men när mina kollegor berättade att de hade bestämt sig för att det skulle ingå som en del i den fjärde Rethink tidningen sade jag ja. För att ta reda på vad som gör att våra intressenter känner oro, ilska eller glädje, och vilka saker de inte bryr sig ett dugg om. Och sedan skulle jag kunna berätta hur jag tänker. Sagt och gjort. Var i världen finns Stora Ensos framtid? Frågan står på omslaget till den här tidningen. För mig betyder det: i vilken riktning är vi som företag på väg eller i vilken riktning för jag det här företaget? Det korta svaret och den enkla delen av svaret är: vi befinner oss på en resa för att skapa värde åt våra aktieägare och intressenter genom förnybara material världen över. Vi ska ge en jämnt växande avkastning åt våra aktieägare vars pengar vi investerar, oavsett hur mycket eller lite pengar det är frågan om. Och vi ska främja samhällena runt våra nya investeringsprojekt och skapa värde för människorna och vår planet genom att satsa på förnybara material och den bästa möjliga tekniken i våra investeringar. Utmaningen är att den här förändringsresan har skadat många och dessvärre kommer att skada ännu fler. Vi bygger upp nya verksamheter och kapacitet där marknaderna växer och monterar ner där marknaderna krymper. Och den här omvandlingen finansieras genom våra medarbetares hårda arbete i våra traditionella geografiska områden. Varför? Varför tror jag att det måste bli så, trots att det gör ont? För att jag tror att alternativet är värre. Du behöver förstås inte hålla med mig. Vi måste vara verksamma och växa på de marknader där efterfrågan finns och bli mindre på marknader där konsumtionen krymper. Jag är säker på att vem som helst, vilket företag som helst, som inte bryr sig om ändrade konsumentbeteenden eller efterfrågan på grund av att förändring är skrämmande och smärtsamt är dömda att misslyckas. När världens konsumenter vill ha och behöver säkrare och förnybara förpackningar för sin mat, dryck och andra produkter och det är där vi har vår styrka ja, då är det där vi ska investera för att växa. Och när samma konsumenter vill läsa färre nyheter i tryckta medier måste vi reagera på det också, även om det betyder att vår verksamhet måste krympa för att vi ska anpassa oss. Varför undrar då så många av våra medarbetare vart vi egentligen är på väg? Jag tror att det beror på att den som står inför sex veckors MBLförhandlingar och som sannolikt måste avsluta en lång karriär inom ett hög specialiserat yrke kan ha svårt att acceptera vår globala strategi för värdeskapande och förnybara material. Och det är här jag tror att vi måste inleda en ny typ av dialog. Inte om strategi, avkastning och om att skapa värde. Utan om verkligheten, en ny verklighet. Och om hur vi hanterar den. Inte med hjälp av MBL förhandlingar i sex veckor eftersom det är vad lagen kräver, utan genom dialog. Låt oss prata om de kommande sex åren, inte de kommande sex veckorna. Låt oss prata om vad det innebär för företaget och för våra medarbetare. Vilka borde planera att jobba några år till och sedan gå i pension? Vem borde utbilda sig till ett nytt yrke, sannolikt inom en annan bransch? Vad kan vi som företag göra för att hjälpa våra medarbetare att hjälpa sig själva? Vilket engagemang behöver vi från dem, engagemang för att förändras eller kanske till och med för att flytta och börja om? Om du, precis som jag, tror att förändringar är nödvändiga och kommer att fortsätta även i framtiden behöver vi en ny dialog inom företaget. Och utanför också. Framför allt i Europa där så många unga människor har gått miste om möjligheten att bygga sig en framtid innan den ens hunnit börja. Men de är fortfarande Europas framtid. Bryr ni er om människor? Bryr jag mig om människor? Det var en av de frågor jag med rätta fick i Rethinks crowdsourcing, eftersom 2013 blev ytterligare ett år av omstruktureringar, kapacitetsnedskärningar och personalminskningar. Mitt svar är ja, naturligtvis Jouko Karvinen har varit Stora Ensos vd i sju år. gör jag det, fast det kan egentligen bara andra bedöma. Men låt mig berätta hur jag känner, inte bara efter sju år, utan efter att ha varit med om personalminskningar på över personer i Europa samtidigt som vi har skapat tusentals nya jobb i nya ekonomier. Är det rättvist? Nej. Inte enligt dem som har förlorat sina jobb och inte enligt deras familjer. Jag har sett och hört det vid i princip varje pappersmaskin och bruk vi har stängt. Särskilt inte som besluten har haft lite eller ingenting att göra med sådant som de här människorna kunde Utmanar jag fortfarande mina egna tankar och åsikter, precis som jag förväntar mig att alla andra ska göra? Omvärderar jag fortfarande saker, precis som vilken vd som helst bör? 4 Rethink Stora Enso 5

13 Det jag vill är att vi slutar slåss för bruken och börjar kämpa för de människor som står inför en ny verklighet. påverka som efterfrågan, avståndet till marknaden eller råmaterialkostnader. Om det är orättvist för individen och lokalsamhället, kan det då vara rätt för företaget, aktieägarna och, inte minst, för de medarbetare som är kvar? Jag tror att det är det. Men bara om den kvar varande delen av företaget faktiskt slutför omvandlingsresan mot ett värdeskapande, och även jobbskapande, företag inom förnybara material ett företag som kan fortsätta att dela med sig av värde och värdeskapande i de samhällen där det är verksamt. Det jag menar är inte att ändamålet helgar medlen. Det är inte min poäng. Det jag vill är att vi, jag och mina kollegor, slutar slåss för bruken och börjar kämpa för de människor som står inför en ny verklighet. Vi kan bara göra det genom att bli mer öppna och börja planera tidigare för en osäker framtid, precis som jag sa tidigare. Vad gör Stora Enso unikt? Frågan om vad som gör Stora Enso unikt fanns också med i vår crowdsourcing. Vad ger Stora Enso rätten att vinna? Det är det som jag och alla andra på Stora Enso borde fundera över varje dag. Mitt enkla svar är: än så länge ingenting. Här tycker jag faktiskt att jag delvis har misslyckats, med tanke på att jag tidigare jobbade inom två innovationsrika branscher. Vi har väldigt bra exempel på produktinnovation från Building Solutions och PrimaPress till mikrofibrillär cellulosa och ligninuttag, men dessa är bara spirande, liksom små trädplantor i skogen. Det tar ett tag innan de hinner mogna, kanske inte sjuttio år som det tar för barrskogen i norr att växa klart, men i alla fall många år. Vi behöver vända på varenda innovationssten som finns. I stället för att utgå från råmaterialet och försöka komma på hur vi kan få ut mer av ett träd i våra befintliga eller ombyggda produktionsanläggningar borde vi kanske börja med behoven på marknaden eller till och med behov som ännu inte existerar och därefter, tillsammans med våra partners, skapa de produkter och material som är mest flexibla till den lägsta kostnaden. Vi borde definiera var vi kan skapa unikt värde och försvara vår konkurrensposition, inte bara gentemot konkurrerande produkter och tekniker utan även nya konkurrenter. Och sedan ska vi röra oss snabbare än någonsin tidigare, skydda våra immateriella rättigheter och aktivt samarbeta med andra branschaktörer inom områden där vi saknar kunskap och kapacitet. Genom att vara ledande inom innovation i divisionerna och se över innovationer löpande inom koncernen kan vi påskynda utvecklingen mot dessa nya områden. Jag vill inte lova för mycket, men de nya idéer jag har sett under året inom Biomaterials får mig att hoppas att vi om ett år kommer att skriva mycket mer om resultatet av våra innovationer. Har vi råd att investera mer i innovationer? Ja, det har vi. Problemet är egentligen inte pengarna. Det handlar om att välja rätt, inte flest, investeringar, och investera aggressivt för att snabbt se resultat mycket snabbare än hos konkurrenterna. Med detta sagt anser jag inte att innovation eller differentiering från konkurrenterna bara bör gälla produkter. Vi har benägenhet att stirra oss blinda på interna förbättringar och branschjämförelser. Jag tror att vi i stället måste titta närmare på och ifrågasätta alla processer i vår värdekedja och jämföra oss med de bästa i världen, även utanför vår bransch, eftersom vi själva inte är den bästa måttstocken på alla områden. Vårt mål måste vara att vara annorlunda, inte lika, i våra kunders ögon. Kommer ni att ändra inriktning varje år? En annan av frågorna som ställdes var varför vi genomför förändringar hela tiden. Organisationsförändringar, nya chefer, förändring efter förändring. Många verkar sakna kontinuiteten, eller de få eller inga förändringar, från förr. En del tror till och med att vi har centraliserat och decentraliserat om vartannat. Låt mig först berätta hur jag ser på vårt förändringsarbete: inte tillräckligt många, inte tillräckligt snabbt, inte tillräckligt genomgripande. Hade vi varit snabba nog tror jag faktiskt att vi hade kunnat undvika en del prövningar och svåra åtgärder. Jag påstår inte att alla beslut vi har fattat, som jag har fattat, har varit rätt. Men jag tror att man inte får tveka om man ser att ett tidigare beslut måste justeras oavsett om det gäller att göra något mer eller mindre eller annorlunda inte heller om det på sätt och vis kan betraktas som att man erkänner ett misslyckande. Ett verkligt misslyckande är att inte fatta beslut eller vidta åtgärder för att revidera beslut som tagits tidigare under andra omständigheter eller att inte åtgärda sina tidigare misstag. Vi har försökt decentralisera våra verksamheter, som nu heter divisioner och affärsenheter inom dem. Låt oss koncentrera våra resurser och handlingar till de områden där våra kunder finns och där vi kan skapa värde, samtidigt som vi kan säkra skalfördelar och expertis inom specifika områden. Vi ska se till att divisionerna får tydligare ansvar för sina kunder, investeringar och resultat. Samtidigt har vi varit tydliga med att alla medarbetare jobbar för Stora Enso koncernen, och därför ska vi främja rörlighet och nya möjligheter inom alla verksamheter. Hörnstenarna i vårt ledarskap syfte, uppförandekod, etik och, oerhört viktigt, vårt löfte om socialt ansvar är desamma för hela Stora Enso. Som jag ser det kommer förändringarna aldrig att upphöra, så vi måste hitta nya sätt att göra dem till något positivt under vår resa och för våra kollegor. Jag vill lovorda våra medarbetare för deras otroliga flexibilitet och kämparandra under de senaste sju åren. Under de här åren har vi och hela branschen tvingats lära oss den hårda vägen att den gamla sanningen att efter regn kommer solsken inte längre gäller. Nu handlar det i stället om vem som själv skapar sig goda tider och vem som inte gör det. Vad är det som gör oss unika? Jag vågar påstå att det endast är människor som kan göra det. Visst är produkter, immateriella rättigheter och strategier också viktiga, men allt detta skapas av våra medarbetare. Varenda sak. Med dessa tankar vill jag avsluta med att tacka våra lojala och hårt arbetande medarbetare för ett till utmanande och händelserikt år på vår resa mot framtiden. Vi är på vår väg. Jouko 6 Rethink Stora Enso 7

14 I korthet EDUARDO DAVIT Montes del Plata stödjer ungdomarnas utveckling på landsbygden Stora Ensos samriskföretag Montes del Plata i Uruguay har beslutat att stödja program som drivs av Movimiento de la Juventud Agraria (landsbygdens ungdomsrörelse) för att uppmuntra ungdomar att bli jordbrukare på landsbygden i Uruguay. Till en början är samarbetet inriktat på att utveckla jordbruksföreningar och Ovine programmet. Inom ramen för programmet ges unga lantbrukare kalvar som ett banklån under en femårsperiod. Programmet hjälper även lantbrukare med markförvärv och mer allmänt i deras kontakter med lokala organ som banker och myndigheter. I framtiden kommer man även att undersöka andra möjligheter för att unga lantbrukare ska kunna stanna kvar i sina hemtrakter och få en dräglig inkomst, öka det delade värdet mellan skogsbruket och det lokala jordbruket samt ytterligare utveckla Montes del Platas program för produktionsintegrering som innefattar över 200 lokala producenter, till största delen små eller medelstora producenter eller medlemmar av lokala kooperativ. STORA ENSO Fönsterkarmar mot omvärlden Fäst blicken på det närmaste fönstret. Det första du ser är troligen det som finns utanför. Men titta lite närmare. Vad sitter det för karm runt fönstret? Vilken färg har den? Är den bred eller smal? Har du någonsin funderat över varifrån fönsterkarmarna kommer? Stora Enso är Europas största tillverkare av fönsteroch dörrkomponenter. Varje år levereras cirka kubikmeter av dessa produkter från Stora Ensos nordiska sågverk till Europas ledande fönstertillverkare. Vanligtvis väcker de miljontals fönster som finns runtom i världen bara känslor när det är dags att putsa dem. Och då är det bäst att förlita sig på mormors gamla knep: torka fönstren med tidningspapper för att få dem skinande rena. STORA ENSO Lättare kartong för läkemedel Läkemedelsföretag kan nu dra fördel av lättare kartongförpackningar med Stora Ensos Tambrite kartong på 215 g/m 2. Den lägre förpackningsvikten ger besparingar och miljöfördelar genom hela leveranskedjan och produktens livscykel. Stora Ensos nya digitala tjänster är här för dig I början av 2014 moderniserar Stora Enso sina digitala tjänster. Den mest synliga förändringen är alla uppfräschade webbplatser från koncernnivå till affärsenheter. Ta en titt på våra uppdaterade sajter på: storaenso.com printingandreading.storaenso.com renewablepackaging.storaenso.com buildingandliving.storaenso.com biomaterials.storaenso.com storaensometsa.fi storaensoskog.se Massaproduktion utan fossila bränslen Målet för Stora Enso Bio materials Enocell Bruk är att bli helt fri från fossila bränslen. Därför investerar man cirka 13,5 miljoner euro för att kunna ersätta cirka 85 procent av den olja som används i brukets kraftverk med sågspån från Stora Ensos närliggande sågverk i Uimaharju och Kitee. Stora Enso förvärvade Enocell Bruks kraftverk från Fortum i december Stora Ensos nya vägar År 2013 fick alla Stora Ensos medarbetare återigen möjlighet att söka till ett program vars syfte är att utveckla Stora Enso och utmana företagets Group Leadership Team. Av över 200 sökande valdes tolv personer ut till programmet Pathbuilders. De förväntas tackla de största utmaningarna för företagets verksamhet bland annat genom att samarbeta med ledningsgruppen för Biomaterials för att hitta affärsmöjligheter inom begränsning av matavfall. Programmet pågår i sju månader i samarbete med den internationellt erkända affärsskolan IMD. Coolt. Coolare. Finland! Hedersgästen vid bokmässan i Frankfurt 2014 presenterar sig med finsk humor och cool attityd långt mer än hundra boktitlar kommer att introduceras på tyska. Notera 8 12 oktober 2014 i kalendern och anslut dig till andra bokälskare på mässan! FRANKFURT BOOK FAIR Förpackning som minskar matavfallet Varje år slänger restauranger och storhushåll i Sverige ton mat. Stora Enso och det svenska nätverket Packaging Arena gick ihop med bland annat den svenska innovationsmyndigheten VINNOVA för att hitta en lösning på det här enorma slöseriet som ger negativa effekter på både ekonomin och miljön. En av lösningarna är konceptet Boxa, en snygg vikbar låda tillverkad av Stora Ensos Trayforma kartong. Feedbacken från restaurangpersonal och kunder var positiv när konceptet testades i Karlstad. Med Boxa kan restauranggästen enkelt förpacka och ta med sig sina matrester och äta dem vid ett senare tillfälle. STORA ENSO STORA ENSO FLYO+: Nya pappersprodukter för annonsörer Annonsörer håller på att gå över från dyrare pappersslag till tidningspapper, men vill inte kompromissa med kvaliteten på sina reklamblad eller bilagor. Med dagens teknik går det att trycka fyrfärgsbilder av hög kvalitet även på tidningspapper. Flyo+ tillverkas till 100 % av returfiber vid Stora Ensos Sachsen Bruk i Tyskland och är ett exempel på papper som har utvecklats utifrån kundernas önskemål. Papprets släta glättade yta gör att det passar till broschyrer och annan tryckt reklam. 8 Rethink Stora Enso 9

15 Grönska i kartong I den nordiska förpackningstävlingen Scanstar 2013 prisbelönades köksträdgårdsförpackningen Kitchen garden box som Fiskars har utvecklat i samarbete med Stora Enso. Motiveringen var att förpackningen har exceptionellt god design, gott materialutnyttjande och elegant finish. Utöver Scanstar priset belönades Kitchen garden förpackningen med WorldStar en internationell utmärkelse som bara ges till de förpackningslösningar som är bäst i sin klass och som redan har fått erkännande på nationell eller regional nivå. Ny CFO Seppo Parvi tillträdde som ny finansdirektör, CFO, för Stora Enso i början av februari Han har många års erfarenhet som CFO och av företags ledning inom massa, pappers och förpackningsindustrin. Mer information om Stora Ensos övriga ledning finns i bilagan Fakta & siffror i slutet av den här tidskriften. SUVI TUULI KANKAANPÄÄ STORA ENSO Alla ägg i samma korg Efter att förpackningen för 20 ägg som säljs under varumärket Leto i centrala Ryssland fick ny design ökade försäljningen med 40 procent på bara några månader. Den nya förpackningsdesignen togs fram i ett samarbete mellan Epicur och Stora Enso DesignStudio under MATTIAS BRÄNNSTRÖM EPICUR Pappersåtervinning vem gör vad? NYA PAPPERSBASERADE PRODUKTER BEARBETNING av pappersprodukter KONSUMENT slänger papper PAPPERSAVFALL ÅTERVUNNEN MASSA OCH ÅTERVUNNET PAPPER 3 PAPPERSBRUK producerar massa av återvunnet papper SOPHÄMTARE/ PAPPERSINSAMLARE förbehandlar returpapper (insamling) Och fiskarna mår bra Fisk är en av de bästa indikatorerna på vattenkvalitet. Som en del i ett gemensamt initiativ med de största skogsindustriföretagen runt Imatra inventerades därför fiskbeståndet i vattnen i området. Regioncentret som ansvarar för utveckling av fisket bedömde fiskbeståndet i Finland från de södra delarna av Saimen och Vuoksen upp till Stora Ensos Imatra Bruk. Den inhämtade informationen inbegriper fiskarter, förekomst och fiskeintensitet i områden som påverkats av industrin och i områden utan industriell belastning. Analysen visade att vattenkvaliteten intill Imatra Bruk har förbättrats kontinuerligt. Fångsten av siklöja har varit den största sedan Stora Ensos bruk har beställt utvärderingar av fiskbestånd även på andra håll, exempelvis vid Hylte Bruk i Sverige. Under 2013 gjordes en analys i området som visade att brukets verksamhet inte hade någon väsentlig miljöpåverkan på fiskebeståndet i ån Nissan, varken uppströms eller nedströms. Klimatsmart byggnad för skid-vm Stora Enso har haft som tradition att samarbeta med skid VM i Falun. Nu tar Stora Enso samarbetet till en ny nivå genom att uppföra en klimatsmart byggnad för skid VM på nationalarenan Lugnet. Den två våningar höga träkonstruktionen ska byggas med prefabricerade element av korslimmat trä (CLT). Tack vare CLT element kommer byggnaden på Lugnet att kunna färdigställas på endast sex månader. Nästa skid VM arrangeras i Falun år SHUTTERSTOCK PAPPER TILL ÅTERVINNING (EN 643) PAPER RECYCLING MONITORING REPORT 2012, ERPC Aktör och process Produkt och status 10 Rethink Stora Enso 11

16 GETTY IMAGES FÖRETEELSER Nej till matslöseri K limatpåverkan från all den mat som slängs varje år motsvarar 3,3 miljarder ton koldioxid, enligt en FN rapport. Det innebär att närmare 30 procent av jordens åkermark odlas i onödan. Av rapporten framgår också att det slängs lika mycket mat i industriländer som i utvecklingsländer. I de sistnämnda genereras mer än 40 procent av matavfallet i samband med skörd eller vid tillverkningen, medan i industriländerna slängs motsvarande mängd mat i handeln eller hos konsumenterna. Stora Enso är med i det globala initiativet Save Food som har startats av Messe Düsseldorf i samarbete med FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO. Syftet är att uppmuntra intressenter inom industrin, politik och forskning att utveckla lösningar för att minska matslöseriet inom hela värdekedjan för livsmedel. Ändamålsenliga och noga utvalda förpackningar av förnybara material är en del av lösningen. 12 Rethink Stora Enso 13

17 STRATEGI Bortom papper och massa SKAPA VÄRDE FÖR MÄNNISKORNA OCH VÅR PLANET Stora Enso befinner sig mitt i övergången från att ha varit ett europeiskt massa- och pappersföretag till ett värdeskapande företag inom förnybara material med fokus på tillväxtmarknader. Företaget håller just nu på att ta sig in på nya områden som föregångare i användningen av förnybara råmaterial. ENERGI- FÖRBRUKNING DIGITAL REVOLUTION KLIMAT- FÖRÄNDRING TEXT TIINA TUOMAINEN ILLUSTRATIONER ANTON YARKIN Förändringen mot ett värdeskapande företag med fokus på tillväxtmarknader innebär att Stora Enso måste börja göra affärer på annat sätt än tidigare och betjäna nya kunder på nya marknader som företaget kanske ännu inte känner till så väl. Samtidigt går Stora Enso från att vara ett produktstyrt till ett marknadsstyrt företag som erbjuder kunderna innovativa lösningar baserade på förnybara material. Övergången innebär också att organisationen måste förändras. Koncernen måste hela tiden se över sin organisation för att bättre kunna möta kundernas ändrade behov och överleva i den allt tuffare globala konkurrensen. Förnyelsen sker bland annat genom lättare organisationsstrukturer och outsourcing. Tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten säljs. Det minskar det ömsesidiga beroendet mellan affärsverksamheterna och möjliggör att de värdeskapande verksamheterna kan koncentrera sig på starkare tillväxt. Drivkrafter för förändring Den digitala revolutionen och dess inverkan på pappersförbrukningen världen över är en stor drivkraft för förändring. Även om det alltid kommer att finnas ett behov av papper, står det klart att den minskade konsumtionen innebär en utmaning för ett företag som strävar efter tillväxt. Världen omkring oss förändras också. Megatrender som befolkningsökning, energiförbrukning och klimatförändring kommer att inträffa oavsett vad företaget gör och alla dessa megatrender kommer att påverka vår verksamhetsmiljö i framtiden. Som företag är Stora Enso väl positionerat för att möta de ändrade behoven och kan erbjuda hållbara och sunda lösningar. Trä har en allt större potential att användas i en mängd olika konkurrenskraftiga, intressanta och återvinningsbara produkter. TA LEDNINGEN GÖR DET RÄTTA BEFOLKNINGSÖKNING Förnybara lösningar Den växande befolkningen i världen kommer att intensifiera efterfrågan på produkter som används i vardagen. Det nya plantagebaserade massabruket i Uruguay säkerställer att Stora Enso är redo för den ökade efterfrågan på råmaterial för hygien och kartongprodukter. Utöver befolkningstillväxten kommer behovet av att bevara naturresurser, och konsumenternas ökade intresse för frågan, att vara en pådrivande kraft inom förnybara förpackningar, där de största investeringarna sker på tillväxtmarknader som Kina och Pakistan. Den kraftiga förändringen i konsumenternas beteende bland annat genom att allt fler handlar på nätet innebär att förpackningsbehoven förändras även i Europa. Stora Ensos starka fotfäste och nya investeringar exempelvis den nya wellpappmaskinen i Polen garanterar att kärnan i vår strategi bygger på det ändrade konsumentbeteendet. Trä är också framtidens byggmaterial. Innovativa lösningar, exempelvis korslimmat trä (CLT), är konkurrenskraftiga, kostnadseffektiva och hållbara. Med CLT går det också att bygga snabbare. Mer med mindre Stora Enso håller på att komplettera sina nuvarande produkter och lösningar genom att tänka i nya banor när det gäller traditionella sätt att använda råmaterial. Företaget har tillgång till en förnybar råmaterialbas och även förmågan att utveckla innovativa produkter som kombinerar konsumenternas behov och hållbara råmaterial. Stora Ensos massabruk Sunila och Enocell i Finland är redan igång med att göra om sin verksamhet som har byggt på traditionell massaproduktion. I Sunila kommer nya produkter att vara baserade på lignin. Den här biprodukten från massaproduktion har stor potential inom exempelvis bygg och fordonsindustrin där fossilbaserade råmaterial kan ersättas med ett förnybart alternativ. Massa kommer även i framtiden att användas för att producera papper och kartong, men användningsområdena blir betydligt fler än tidigare. I kokningsprocessen vid Enocell Bruk produceras dissolvingmassa som kan användas på nya områden till exemel inom textil, livsmedels och läkemedelsmarknader. Fler spännande användningsområden kommer att öppna sig i framtiden när man börjar förstå och utnyttja trä på nya sätt. I sin omvandling engagerar Stora Enso intressenter i hela världen. En viktig del i omställningen är att skapa delad värde med olika samhällen. Slutmålet för Stora Ensos resa framgår av företagets syfte, skapa värde för människorna och vår planet, och dess värderingar, ta ledningen och gör det rätta, guidar oss varje steg på vägen. Det här ville ni veta Hur ser framtiden ut? Det här ville ni veta Vart är Stora Enso på väg som företag? 14 Rethink Stora Enso 15

18 Montes del Plata Förändring på tre kontinenter I framtiden kommer Stora Enso att betjäna kunder på nya geografiska platser och inom nya branscher. Montes del Plata i Uruguay, Guangxi i Kina och Sunila i Finland är tre ställen där Stora Ensos omvandling mot ett företag med fokus på tillväxtmarknader och förnybara material är på väg att bli verklighet. TEXT TIINA TUOMAINEN, IRENA BUSIC, DANDAN LYU, KIRSI SEPPÄLÄINEN FOTO EDUARDO DAVIT, TUOMAS HARJUMAASKOLA, VESA LAITINEN, JOHN LI Sunila Guangxi 16 Rethink Stora Enso 17

19 Montes del Plata Den nya vägen till bruket byggdes i samarbete med Montes del Plata och lokala myndigheter för att förbättra trafiksäkerheten och undvika tung trafik genom den närliggande staden Conchillas. över. För Stora Enso är samriskföretaget med Arauco ett viktigt steg mot att slutföra sin nya strategi med inriktning mot tillväxtmarknader och förnybara material. Uruguay är en idealisk plats för ett massabruk. Klimatet lämpar sig för eukalyptusträd som kan avverkas efter cirka tio år. Uruguays geografiska läge innebär dessutom en stor konkurrensfördel för Montes del Plata, säger Juan Bueno, Executive Vice President, Stora Enso Biomaterials. Montes del Plata ska producera specialmassa för mjukpappers och specialpappersmarknaden. Det ligger väl i linje med vår strategi att fokusera på marknadssegment med högre tillväxt. Globala megatrender som befolkningstillväxt och urbanisering har gjort att efterfrågan på ett flertal massabaserade produkter har ökat under de senaste decennierna. Ett av de växande områdena är mjukpapper med produkter som toalettpapper, hushållspapper och servetter. Enligt marknadsanalysföretaget Hawkins Wright har den årliga tillväxttakten på mjukpappersmarknaderna legat runt 3 4 procent, vilket motsvarar ungefär en miljon ton per år. På grund av högre disponibla inkomster och ändrade konsumtionsmönster har efterfrågan på mjukpapper ökat världen över, framför allt i Kina. Tillväxten väntas fortsätta i liknande takt även inom den närmaste framtiden. Enligt uppskattningar kommer efterfrågan i Kina särskilt att öka inom mjukpapper av premiumkvalitet, där eukalyptusmassa är en värdefull råvara. Noggrann testning garanterar hög kvalitet Innan Montes del Plata Bruk kan betjäna den globala massamarknaden till dess fulla kapacitet på 1,3 miljoner ton eukalyptusmassa som fördelas jämnt mellan Stora Enso och Arauco måste driftsättnings och uppstartsfasen vara avslutad. Under driftsättningen ska all utrustning, ledningar och andra anordningar testas med vatten och ånga. Vi måste se till att allt fungerar som planerat och att anläggningen är helt klar för en säker och hållbar produktion utan avbrott, förklarar Araneda. Driftsättningen kräver en hel del samordning mellan olika aktörer. Nu kan alla som har varit med under byggtiden se hur projektet blir verklighet och de har all anledning att vara stolta över sitt arbete. Samtidigt står driftteamet, som har utbildats under en lång tid, snart inför den faktiska processen. Förstklassig erfarenhet När byggfasen pågick som bäst jobbade personer på bruksområdet och matsalen serverade närmare kilo kött och kilo bröd varje månad. Det nya massabruket kommer att sysselsätta omkring 500 personer när det är i full drift, men dess inverkan på området är mycket större. I ett litet land som Uruguay får ett så här stort projekt betydande effekt på sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i hela landet. Storskaliga projekt, som byggandet av ett massabruk, ger också viktiga erfarenheter. Lärandet begränsas inte bara till uppförandet av bruket, utan kan också utnyttjas i mycket vidare bemärkelse, säger Juan Bueno. Han medger att man kanske skulle ha gjort vissa saker annorlunda sett i backspegeln. Särskilt problematiskt har det varit med tidsplaneringen och förseningarna under hela byggprocessen. Visst har vi haft problem. Men nu har vi fått en hel del erfarenhet som vi kan använda i framtida projekt, konstaterar Bueno. De månader av förseningar vi har drabbats av kommer inte att spela någon större roll på sikt. De kan inte ta ifrån oss det faktum att vi har ett massabruk som kommer att vara mycket lönsamt under många år framöver. Viss teknik kommer att användas för första gången någonsin. Bruket har dessutom ett oerhört bra läge med en egen hamn, vilket kommer att bli en logistisk fördel. Stora Enso är nu väl positionerat för att kunna erbjuda sina kunder olika typer av massa. Montes del Plata med dess toppmoderna anläggning skapar mervärde i företagets massaportfölj. Vi kanske inte är det största massaföretaget, men vi kan erbjuda kunderna ett komplett utbud av massakvalitéer, säger Bueno stolt. Driftsättningen kräver en hel del samordning mellan olika aktörer och säkerhetsaspekten är oerhört viktig, poängterar Hector Aradena. De stora möjligheternas stad Den nyligen asfalterade förlängningen av väg 55 går rakt mot Punta Pereira och bruksområdet Montes del Plata. När man närmar sig massabruket ser det ut som en stad med höga byggnader som reser sig mot himlen. Anläggningen har en totalyta på 361 hektar lika stort som drygt 350 fotbollsplaner. Går man runt hela området har man avverkat åtta kilometer enligt stegräknaren. Brukschefen Hector Araneda har ett stort område att visa upp för alla besökare. Det händer mycket på Montes del Plata nu när den viktiga driftsättnings och uppstartsfasen är i full gång inför det faktiska öppnandet av bruket. För att starta ett massabruk räcker det inte med att bara trycka på en knapp. Det krävs en rad insatser som kan ta mellan tre och sex månader, förklarar Araneda. Mot tillväxtmarknader Montes del Plata Bruk kommer att producera eukalyptusmassa som ska säljas på massamarknader världen Det här ville ni veta Hur ligger det till med Montes del Plata? 18 Rethink Stora Enso 19

20 Med den reviderade planen kan vi ta oss in på den kinesiska konsumentmarknaden snabbare, säger Markus Mannström. Virkestransporterna till Montes del Plata sköts mestadels med hjälp av pråmar, vilket bidrar till att bruket kan minska sin miljöpåverkan från virkesanskaffningen. EFFEKTIV LOGISTIK GER FRAMGÅNG Logistik är en viktig faktor som vi måste beakta, både när vi levererar produkter till kunderna och för att säkra ett kontinuerligt flöde av råmaterial till bruken. När massabruket Montes del Plata väl är i drift kommer cirka 200 lastbilar att köra in på bruksområdet varje dag för att garantera flödet av råmaterial och andra leveranser. Lastbilarna kommer dock endast att transportera omkring 40 procent av allt virke som anländer dagligen. Merparten av virket kommer att komma in via fyra enorma pråmar. Varje pråm har kapacitet för motsvarande 170 lastbilslaster virke. Varje dag ska pråmarna åka 156 kilometer bort till logistikterminalen i anslutning till trädplantagerna som ligger uppströms från massabruket Montes del Plata. Pråmar är mycket mer effektiva för långa transporter med tanke på koldioxidutsläpp och risken för vägolyckor, säger Ricardo Brunner, logistikchef på massabruket. Virke som kommer från närheten av Montes del Plata transporteras med lastbilar. Vi har fokuserat mycket på utbildning i säker körning, förklarar Brunner. Våra förare är också företagets ansikte utåt när de kör genom städer och samhällen. Guangxi Nära till växande marknader Fokus på tillväxtmarknader är en av drivkrafterna bakom Stora Ensos omvandling. De kraftigt växande marknaderna i Kina och närheten till kunderna ligger bakom Stora Ensos beslut att bygga ett kombinerat massaoch kartongbruk i närheten av staden Beihai i Guangxiregionen i södra Kina. Förändring och tillväxt är något som syns tydligt i Guangxi, ett av de sista provinserna att utvecklas längs Kinas kust. Samtidigt som traditionella fiskebåtar väntar på högvattnet vid strandlinjen i Beihai reser sig kranar och skyskrapor bakom dem mot himlen. Markus Mannström är chef för bruksprojektet i Guangxi och har följt utvecklingen sedan Högre disponibla inkomster och ändrade konsumtionsmönster på de kinesiska marknaderna gör att efterfrågan på förpackningskartong ökar med cirka 10 procent per år. Det är viktigt att vara en del av den här tillväxten, betonar han. När Stora Ensos nya kartongbruk i Guangxi står klart kommer man att kunna leverera ton vätske kartong och konsumentkartong till de kinesiska marknaderna årligen. Mängden motsvarar på ett ungefär den växande efterfrågan på marknaden. Tvåstegsplan Efter år av förberedelser har byggandet påbörjats på bruksområdet. Över 100 grävmaskiner och lastbilar rör sig över den röda jordmånen på byggarbetsplatsen för att jämna den inför nästa steg i byggprocessen. Vi är här för att delta i en förändring en positiv sådan, säger Phil Berry. Han började nyligen på Stora Enso som hållbarhetschef i Guangxi. Berry har lång erfarenhet av att arbeta i Kina och med hållbarhetsfrågor. Under många år har han hjälpt internationella företag att bygga upp intressentrelationer och skapa hållbara leveranskedjor för deras verksamheter i Asien. Det är inte alltid enkelt att göra affärer i ett mångkulturellt land med en årig historia. Vi måste respektera den kultur vi arbetar i, men samtidigt kompromissar Stora Enso inte om sina egna principer, understryker Berry. Byggplanen i sig har ändrats flera gånger under resans gång. Den ursprungliga planen, att bygga ett 20 Rethink Stora Enso 21

21 massabruk och ett kartongbruk samtidigt, har modifierats. För att snabbare kunna dra fördel av den ökande efterfrågan på hygienprodukter och konsumentkartong av hög kvalitet har byggprocessen delats upp i två faser. Först koncentrerar man sig på konsumentkartongmaskinen och de industriella investeringar som är kopplade till den. Den nya tidplanen ger dessutom mer tid till att tillsammans med lokala samhällen bygga upp virkesförsörjningen på ett hållbart sätt, i och med att massabrukets behov inte behöver tillgodoses på en gång. Massaprojektet ingår nu i den andra fasen och inleds efter att kartongmaskinen har tagits i drift, vilket beräknas ske under Långsiktigt perspektiv Har det varit värt att investera i Kina så här långt? Det är en bra fråga, säger Markus Mannström. Men vi är övertygade om att det har varit det. Stora Enso tog sina första steg på den sydkinesiska marken i Guangxi redan i början av 2000-talet genom att anlägga trädplantager. Planerna på att bygga ett integrerat kartong- och massabruk kom igång under Stora projekt kräver alltid stora resurser i form av tid och kapital. Stora Enso ser långsiktigt på sin närvaro på de kinesiska marknaderna, precis som företaget har gjort i Finland och Sverige. I takt med att nya verksamheter ersätter traditionella sätt att försörja sig på förändrar utvecklingen i Guangxi det lokala samhället och behovet av nya kompetenser ökar. Mannström anser att ett ansvarstagande företag har till uppgift att delta i den här utvecklingen genom att erbjuda nya jobb och skapa delat värde med intilliggande samhällen. Ett av de senaste stegen för en hållbar utveckling i området kring Guangxi är Stora Ensos och Kemiras gemensamma projekt för att främja ansvarsfull vattenhantering och samhällsengagemang. Syftet med projektet är att hitta nya lösningar på ansvarsfull vattenhantering genom intressentundersökningar, samhällsarbete och vattenrelaterad kapacitetsuppbyggnad. Berry säger att Stora Ensos uppgift i projektet och även mer generellt är att visa gott exempel, att hantera miljökonsekvenserna och att se till att företaget agerar som en ansvarstagande samhällsmedborgare. Som tillverkare av förpackningsmaterial har Stora Enso gedigna kunskaper. Den här kompetensen bleknar inte när företagets verksamhet ändras. Den kan utnyttjas även på nya marknader, där efterfrågan på produkter som är baserade på företagets kompetens ökar snabbt. Stora Ensos målsättning är att bidra till att skapa ett skogsteknologiskt kluster i världsklass i Guangxiregionen. Genom att få in en fot och påskynda utvecklingen öppnas intressanta möjligheter inför framtiden. När kartong- och massabruket står klart kommer vi att ha en bra position för att följa utvecklingen av fiberbaserade produkter och få ut andra hållbara lösningar på marknaden, spår Mannström. Det här ville ni veta Kommer Kinaprojektet att vara värt alla ansträngningarna? Arbetet på bruksområdet påbörjades så snart alla nödvändiga avtal för samriskföretaget var undertecknade. DE UNGA TIGRARNA Inför invigningen av Guangxi Bruk behövs yrkesskickliga och motiverade personer för att verksamheten ska fungera smidigt. Därför har Stora Enso anställt 119 unga nyutexaminerade ingenjörer från kinesiska universitet som under två års tid ska få en ingående utbildning. Vårt mål är att ha duktiga medarbetare på bruket. Vi vill också skapa en god laganda. Det är viktigt att människorna i den här stora gruppen arbetar tillsammans för att nå våra mål, säger Pentti Ilmasti, Director of Industrial Operations. Han är den som ansvarar för traineernas framtida tjänster inom organisationen i Guangxi. Studenterna får gå ett introduktionsprogram som innefattar allt från Stora Ensos företagskultur till hur processerna på kartongbruket fungerar i detalj. Sammanblandningen av teori och praktik har gjort att jag har gått från att ha varit en högskolestudent till att bli yrkesskicklig tekniker, säger Wang Yichao, en av traineerna. I utbildningen ingår också praktik på Stora Ensos befintliga bruk i Kina och Europa från och med Jag valde Stora Enso för att kunna lära mig av dess viktigaste förtjänster. Som nordiskt företag har Stora Enso en medarbetarfokuserad ledningsmodell och en unik företagskultur, säger Yichao. Hittills har jag lärt mig Att börja på Stora Enso är det första stora beslut jag någonsin har fattat. Jag har bott i samma stad i hur ett pappersföretag över 20 år och nu ser jag fram emot att få se mer av världen, säger Zhang Lijuan. fungerar och hur Programmet är bara början på den kontinuerliga utbildning som vi alla behöver, avrundar yrkeskompetens kan tillvaratas, förklarar Ilmasti. Wang Yichao (till höger) för Zhang Lijuan. 22 Rethink Stora Enso 23

22 Sunila Vid källan till förnybart guld i nordiska skogar Nya lösningar håller på att utvecklas just nu i sydöstra Finland på Stora Ensos Sunila massabruk, där doften av nysågat virke välkomnar gästerna vid grinden. träden som växer i de nordiska skogarna stakar vägen Barr för Stora Enso som ett företag inom förnybara material. Även om det tar decennier för träden på norra halvklotet att växa kommer nya barrträdsbaserade produkter att säkerställa Stora Ensos produktion även i de nordiska länderna. I framtiden ska Sunila Bruk utvinna lignin från tall och gran för att erbjuda förnybara alternativ för exempelvis den kemiska industrin. Lignin är ett organiskt material som binder träets fibrer och celler. De flesta kanske inte känner till begreppet lignin, men förväntningarna på det här materialet är stora. Varför? Experterna säger att lignin kan bli ett av de nya förnybara materialen som utvinns av det gröna guldet i de nordiska skogarna. Harri Helenius anser att investeringen i ett bioraffinaderi har gett de anställda nytt hopp om fortsatt jobb i den historiska bruksmiljön. En ny början Efter att investeringen i bioraffinaderiverksamhet aviserades i juli ligger det en förväntan i luften på bruket med all rätt. Så sent som 2009 såg det ut som om massabruket skulle stängas för gott och verksamheten hade legat nere i nästan nio månader. Efter den långa väntan återupptogs verksamheten, men osäkerheten låg kvar i luften. Vi undrade alla hur lång tid det kunde fortsätta, minns Sunilas fackliga huvudombud Harri Helenius. Men år 2013 kom det goda nyheter. Under höstens årliga driftstopp fick bruket göra sig redo för att bygga ett nytt bioraffinaderi. Den första investeringen som helt avser bioraffinaderiet väntas bli klar i början av Det här har gett oss förnyad styrka och verkligen ökat engagemanget hos medarbetarna, beskriver Helenius stämningen på bruket. Brukschefen Olli-Pekka Reunanen är förstås också nöjd. För de anställda på bruket är det en angenäm uppgift att få installera de nya maskinerna i den prominenta byggnaden från Vi ska inte uppföra några nya byggnader. I stället kommer de tomma fastigheterna på bruksområdet att användas för de maskiner som krävs för bioraffinaderiet, förklarar Reunanen. Skogskemi Innan Stora Enso beslutade om investeringen på 32 miljoner euro undersökte företaget noga inom vilka områden ligningutvinning skulle vara lönsam. Sunila är Stora Ensos första, men troligen inte sista, investering i bioraffinaderi. Vi har hela tiden vetat att Stora Enso nu går in på nya marknader, men för att få ett starkt fotfäste kommer Sunila sannolikt att inte bli det enda i sitt slag, säger Antonio Batistini, Senior Vice President, Innovations and Biorefinery, Stora Enso Biomaterials. Att massaprocessen ger upphov till en mängd olika produkter har varit välkänt länge, men den stora efterfrågan på pappersmassa har överskuggat dess biprodukter. Biomaterials välkomnar de senaste årens omställning som innebär en positiv utmaning och ett tillfälle till förändring och innovation. I framtiden kommer massabruk inte bara att betjäna pappers och kartongindustrin utan även många andra sektorer som bygg och fordonsindustrin. Intresset på marknaden för förnybara material har ökat. Det finns både ett behov och en efterfrågan på alternativa råmaterial som Stora Enso nu har möjlighet att bemöta genom att i ännu högre grad än tidigare utnyttja sin kompetens och sina råmaterial. Stora Enso har studerat lignin och dess egenskaper i mer än tio år. Lignin är ett utmanande och komplext material. Det är en ära att vara pionjär inom det här området. Samtidigt tar vi ett kliv in i nya och hittills orörda marknader, men Stora Enso har goda förutsättningar att utveckla kommersiellt gångbara tillämpningar av lignin, säger Mikael Hannus, Biorefinery and Bioenergy, Stora Enso Biomaterials. Sunilas anläggning för utvinning av lignin är den första i sitt slag i Europa och bara den andra i världen. Utöver kommersiella tillämpningar kommer en del av ligninet att förbrännas och användas som energikälla tack vare dess höga energivärde. Lignin kommer delvis att ersätta den naturgas som bruket använder och därmed minska brukets koldioxidutsläpp. Bruket kommer att producera omkring ton torkad lignin per år. Efter investeringen kommer Sunila, Framstegen inom massaproduktion har gjort att en del av brukets lokaler står tomma. Men snart kommer de till ny användning. som hittills har varit ett massabruk, snarare att vara en anläggning för utvinning av skogsbaserade kemikalier, berättar Hannus. Resan fortsätter På konferensbordet ligger en liten platspåse med lignin som torkats till pulver. Det ser ut som kanel. När man öppnar påsen sprider sig en varm doft med en vag antydan till tjära i luften. Det här anspråkslösa pulvret har en lovande framtid. De tilltänkta marknaderna finns exempelvis inom byggoch fordonsindustrin, där lignin är ett hållbart alternativ till de fenoler som används i såväl plywood och träpanellim som de polyoler som används i skumprodukter. Även andra tillämpningar är under utveckling. Marknaden kan bli enorm, eftersom lignins alla möjligheter ännu inte är helt utnyttjade, poängterar Antonio Batistini. Utvinning ng av lignin är bara ett exempel på mångfalden i massatillverkningsprocessen. s Vi vill fortsätta vår forskning för att få en ännu större förståelse för allt man kan göra med det här förnybara råmaterialet som vi har, tillägger han. Det här ville ni veta Vilka intressanta produktmöjligheter fi nns det framöver? 24 Rethink Stora Enso 25

23 DEL AV MASSAPROCESSEN Om några år kommer nya rörledningar för ligningutvinning att gå kors och tvärs i den djungel av rör som redan finns på Sunila Massabruket. Den nya bioraffinaderiverksamheten kommer inte att förändra massaprocessen eller brukets arkitektur som ritats av Alvar Aalto. Utan massaproduktion finns det inget lignin, säger brukets utvecklingschef Jarmo Rinne som ansvarar för bioraffinaderiprojektets praktiska genomförande. Vanligtvis förbränns svartlut och det lignin som den innehåller i massabrukets sodapanna. Men produktionsprocessen vid Sunila genererar mer värme än vad bruket behöver, vilket innebär att ligninet kan extraheras ur svartluten och säljas. För att kunna utvinna lignin kommer pressar dragspelsformade konstruktioner stora som en lastbil och med en vikt på 65 ton att byggas för att isolera ligninpartiklarna från svartluten. Efter pressfasen matas ligninpartiklarna in i en 30 meter hög torktrumma som roterar i hög hastighet och avlägsnar kvarstående fukt från ligninpartiklarna. Slutprodukten blir ligninpulver. Sunila Bruk är pionjär med den här torkprocessen. Hittills har ingen försökt torka explosivt lignin, så brand- och explosionssäkerheten är extremt viktig, understryker Rinne. Anatomin av en kundvagn Lignin är ett av de nya materialen som Stora Enso håller på att utforska inom cellulosa och andra träbaserade råvaror. Det här ville ni veta Kan det bli så att företaget tar sig in på områden som vatten, livsmedel eller energi för att hitta en ny tillväxtplattform? Visste du att massa används som en tillsats i många av de saker du använder varje dag? Genom att ändra på tillverkningsmetoden på bruket kan den exempelvis kokas till dissolvingmassa som sedan kan göras om till råvara för mycket mer än bara papper eller kartong. TEXT TIINA TUOMAINEN ILLUSTRATIONER ANTON YARKIN Dissolvingmassa och andra ämnen som härleds från den kan vidareförädlas för en rad olika slutprodukter. Intresset för massans goda egenskaper ökar ständigt, och de oändliga möjligheter som massa ger utnyttjas i allt större utsträckning. Massa är ett naturligt och förnybart råmaterial som kan bli ett intressant alternativ i framtiden. På nästa sida kan du se exempel på produkter där massans många olika egenskaper kan tas tillvara. 26 Rethink Stora Enso 27

24 Läppglans, nagellack Cellulosaderivat används som stabiliseringsmedel i kosmetika och gör det till exempel lättare att måla på nagellacket. Tandkräm Tillsatser framställda av dissolvingmassa ger ökad viskositet, d.v.s. tjockhet, och gör tandkrämen mjuk. Viskostyger Viskos tillverkas av dissolvingmassa. Kläder av viskos är sköna att ha på sig och de absorberar fukt. Viskosplagg är lätta att tvätta och färgen bleknar inte så lätt. Tygmaterialen kupro, modal och rayon tillverkas också av dissolvingmassa. Schampo Cellulosaderivat gör schampot trögflytande och får det att löddra. Dissolvingmassa, vad är det? Dissolvingmassa tillverkas genom en process där man avlägsnar lignin och de sockerföreningar som stärker massan vid papperstillverkningen. Olika varianter av regenererad cellulosa har redan länge varit välkända, men man hittar ständigt nya användningsområden för viskos och andra typer av dissolvingmassa, exempelvis acetat och eter. Beroende på kategori växer marknaden för dissolvingmassa med mellan 3 och 10 procent varje år. Stora Enso producerar dissolvingmassa på Enocell Bruk i Finland. Idag går merparten av den dissolvingmassa som produceras på bruket till textilindustrin där den används vid viskostillverkning. Dissolvingmassa är anpassningsbart och kan, utöver exemplen i den här artikeln, användas för att tillverka bildäck, cement, tvättsvampar, salladsdressing, ketchup, hårfärg och olika slags bakverk, för att nämna några områden. I livsmedel som innehåller E nummer E460 E469 finns derivat av dissolvingmassa. Godispapper Cellofan tillverkad av dissolvingmassa används bland annat som godispapper. Cellofan är blankt och plastaktigt. Om godispappret inte får tillbaka sin ursprungliga form när man har skrynklat ihop det är det gjort av massa. Det är inte skadligt för människan att konsumera dissolvingmassa. Faktum är att den kan som sådan användas för att behandla magsmältningsproblem. Äter man den direkt som den är kan smaken dock beskrivas med vinprovningstermer som mycket sträv med träig karaktär. Solglasögon Derivat av dissolvingmassa används i bågarna på solglasögon för att förhindra att färgen bleknar. Vitaminer och läkemedel Överdrag som innehåller cellulosaderivat gör det lättare att svälja tabletter eller kapslar. Massa används också som bindemedel i tabletter så att läkemedlet frisätts jämt. Sylt Cellulosaderivat ger sylten rätt konsistens så att den är lätt att bre ut. Korvskinn Korvskinn kan tillverkas av viskos och är säkra att konsumera. Salami ligger ofta i ett tunt papper som är bestruket med ett lager viskos. Viktminskningsprodukter Cellulosaderivat kan användas för att delvis ersätta fett och som konserveringsmedel i viktminskningsprodukter. Mjukglass Cellulosaderivat håller ihop mjukglassen, gör den lättare att servera och hjälper den att klara rumstemperatur bättre. 28 Rethink Stora Enso 29

25 Elever vid Vanttila skola i Esbo letar efter nya böcker till sin nätbokcirkel. Redesigning the future with renewable packaging Optimera dina förpackningar och öka värdet på dina varumärken med återvinningsbara och förnybara förpackningar. Vi är din ansvarsfulla partner med ett brett utbud av avancerade, biobaserade material och lösningar. Låt oss tillsammans tänka nytt kring dina förpackningskrav. I en bok tar strömmen aldrig slut Låt oss prata om böcker. Internet är den nya arenan för att diskutera litteratur. Samtalen förs exempelvis på bokbloggar och virtuella bokcirklar. Men det finns också upptagna människor som tar sig tid, trots hektiska scheman, att träffas i timmar för att diskutera de böcker de precis har läst. Så vad är det frågan om? Elever från Vanttila skola, bokbloggaren Katja Jalkanen och forskaren Suvi Ahola delar med sig av sina tankar. TEXT TIINA TUOMAINEN FOTO SUVI TUULI KANKAANPÄÄ Stora Enso 31

26 Morgondagens aktiva läsare gillar att delta i diskussioner om vad de har läst, i de medier de själva väljer. Det är en solig morgon på Vanttila skola i Esbo i Finland. En grupp elever och deras lärare är på väg till biblioteket. Eleverna har samlats för att prata om böcker. De slår sig ner i bekväma soffor och Fatboys i bibliotekets myshörna. I mer än tio år har finska grundskolor använt sig av internetbaserade bokcirklar i litteraturundervisningen. I början diskuterade deltagarna böckerna via mejl, men idag kan mobiltelefonen fungera som plattform för diskussionen, beskriver finskaläraren Heli Haaro teknikskiftet. Haaro anordnar bokcirklar som en del av litteraturundervisningen. Bokklubbarna har ett tema som byts årligen och nu är det fantasyböcker som står på schemat för Janita, Susanna och Hanna som går i åttan. Eeva, Otto, Aaro samt Hanna och Hanna går i nian och läser finska klassiker. Oavsett om de får Twilight serien eller finska litteraturklassikern Papin tytär (Prästens dotter) av Juhani Aho i sina händer är eleverna lika entusiastiska när deras lärare presenterar böckerna. Nya perspektiv Syftet med de internetbaserade bokcirklarna på Vanttila skola är att utmana eleverna. Vi vill lära dem att prata om litteratur på ett sätt som gör att de kan analysera sina egna tankar kring böckerna och jämföra dem med andras kommentarer, säger Haaro. De böcker som väljs ut ligger inte alltid på elevernas tio i topp lista. Men förvånansvärt många elever säger att de gillar klassikerna, konstaterar Haaro. Eleverna berättar om både positiva läsupplevelser men också de värsta. Hobbiten var riktigt bra, säger Otto. Men Svindlande höjder var det inte, tillägger Eeva. Deras lärare menar att boksamtalen via nätet ger dem nya perspektiv. Genom att använda den här metoden för att skriva om litteratur inspireras även de elever som inte brukar skriva så komplexa eller uttrycksfulla texter, säger Haaro. I den internetbaserade bok cirkeln deltar elever från både Vanttila och en till skola i Esbo. Flera liknande diskussioner pågår även i andra grundskolor runtom i Esbo. När vi pratar om böckerna i klassrummet skriver vi längre texter om till exempel handlingen, men på forumen på nätet skriver vi kortare meddelanden i chattform, berättar Eeva. Det roliga med bokcirkeln är när någon annan verkligen läser det jag har skrivit och svarar på mina frågor, säger Aaro och börjar knappa på sin telefon. Orsaken till att han börjar titta på telefonen står klart när han börjar recitera Svanen, en dikt av Finlands nationalskald J.L. Runeberg. Vad tyckte du? frågar han Eeva när han är klar. För mesigt enligt min mening, lyder Eevas kyliga analys. Tjusningen med social läsning Social läsning är inget nytt fenomen litterära salonger uppstod redan på 1500 talet i Frankrike. Samma litterära tradition finns sedan länge även i Finland där det är känt att bokcirklar har funnits sedan 1700 talet. Vi påverkas av andra i vårt val av böcker, säger forskaren och litteraturkritikern Suvi Ahola som har skrivit en doktorsavhandling om bokcirklar. Hon berättar att delad läsupplevelse sporrar läsarna att välja svårare böcker. Genom att läsa tillsammans uppmuntras läsarna att ta sig an svårare utmaningar. De bokcirklar som Ahola har analyserat träffades regelbundet, antingen på kaféer, på bibliotek eller hemma hos någon av medlemmarna. Hon insåg att behovet av att diskutera är den främsta anledningen till att man går med i en bokcirkel. Gemensamma läsupplevelser hjälper dessutom läsarna att bli bättre på att analysera, uttrycka sina åsikter och vidga sina vyer. Fokus på böcker Ett nytt fenomen inom social läsning de senaste åren är bokbloggar där böcker och samtal om böcker, den gemensamma upplevelsen, står i fokus. Bokbloggar och bokcirklar liknar varandra i många avseenden, men det finns också skillnader. Katja Jalkanen och Hanna Pudas, författare till Rivien välissä (Mellan raderna), en bok om bokbloggar, beskriver den frihet som den virtuella miljön ger friheten i bokvalet, friheten att välja när man ska skriva och kommentera, friheten att bestämma vilka bloggar man vill följa. Jalkanen berättar att hon tidigare var med i bokcirklar, men erkänner att det var förvånansvärt svårt att ens få in träffarna varje månad i en yrkesarbetande mammas fullspäckade kalender. Idag skriver hon den egna bokbloggen Lumiomena (Snöäpplet). Bloggandet har påverkat hennes läsande på två sätt: Jag har alltid läst mycket, men sedan jag startade bloggen läser jag ännu mer. Medan jag läser tänker jag också på vad jag ska skriva på bloggen. Tryckta och elektroniska medier hand i hand Tack vare att litterära samtal kan föras smidigt vid såväl personliga möten som elektroniskt har den tryckta boken kunnat behålla sin popularitet, trots att användningen av e böcker och olika läsplattor har ökat. Jag tycker att den tryckta boken har ett bättre användargränssnitt, strömmen tar aldrig slut och jag njuter mycket längre av en tryckt text, sammanfattar Jalkanen fördelarna med traditionella böcker. Eleverna på Vanttila skola väljer också helst den tryckta sfären. Eeva berättar att hon kan läsa korta berättelser i sin mobil, men att hon hellre läser romaner i tryckt format. Det är lättare att koncentrera sig med en riktig bok, man blir inte lika lätt distraherad, tillägger klasskompisen Otto. Experter är övertygade om att tryckta böcker kommer att ha betydelse även i framtiden. Moderna bokmalar kan visserligen älska prasslet av en boksida, men de isolerar sig inte bakom sina boktravar. Tvärtom. Morgondagens aktiva läsare, som eleverna på Vanttila skola, gillar att delta i diskussioner om vad de har läst, i de medier de själva väljer. Behovet av att dela och uppleva saker tillsammans har ökat i vårt moderna samhälle. Det gäller även något så personligt som att läsa en bok. Stora Enso är Europas ledande tillverkare av specialiserat bokpapper. Bokpapperssortimentet omfattar både obestruket och bestruket papper som lämpar sig för en rad slutprodukter från inbundna böcker och pocketböcker till konstböcker och läromedel. Det här ville ni veta Finns det kraft i tryckta medier? 32 Rethink Stora Enso 33

27 Stora Enso är ett av de första noterade bolagen som inför en särskild kommitté för frågor som Upp med rör företagets sociala ansvar. Anne Brunila och Birgitta Kantola som sitter i kommittén för persiennerna! hållbarhets- och etikfrågor vill skapa en öppen dialog med företagets intressenter. TEXT JENITA SILLANPÄÄ FOTO RIITTA SUPPERI 34 Rethink Stora Enso 35

28 Från konferensrummet hörs en livlig diskussion ända till korridoren. Stora Ensos styrelseledamöter Anne Brunila och Birgitta Kantola har precis avslutat det andra mötet någonsin i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor. Kvinnorna är vana vid att diskutera svåra frågor till vilka det inte alltid är lätt att hitta rätt svar. Och den här frågan måste tas på allvar, eftersom företag, förutom att generera lönsamma affärer, också förväntas att ta socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. Kommittén som består av Anne Brunila och Birgitta Kantola övervakar Stora Ensos arbete med socialt ansvar. Internationellt sett är det fortfarande relativt ovanligt att en styrelse engagerar sig så starkt i ansvarsfrågor, vilket gör Stora Enso till en föregångare på den globala arenan. Det är viktigt att företagsledningen går i spetsen för ansvarsfrågor, betonar Birgitta Kantola. Men samtidigt kan vi inte betrakta socialt ansvar och företagsvärderingar som frågor som endast högsta ledningen eller mellancheferna ska ta itu med, tillägger Anne Brunila som är kommitténs ordförande. En betydande del av Stora Ensos ansvarsarbete sker på bruken och i andra delar av verksamheten. Att ta ansvar innebär i praktiken att alla utför sitt arbete på bästa möjliga sätt, enligt gällande riktlinjer och lagstiftning, samtidigt som man tänker på säkerheten och arbetsmiljön. Det handlar inte om enskilda insatser, utan om en övergripande företagskultur, säger Brunila. Beslutet att inrätta en kommitté för hållbarhets- och etikfrågor togs i samband med 2013 års bolagsstämma. Kommitténs främsta uppgift är att kontrollera att Stora Enso agerar ansvarsfullt i hela världen och att främjar affärsverksamhet som är etisk, ansvarsfull och hållbar. Det här ville ni veta Är det realistiskt att tro att Stora Ensos etik som bygger på nordisk kultur kan överföras till länder som Kina? Med blicken mot öster Finlands presidentpalats skymtar mellan persiennerna i konferensrummet. Stora Ensos och den nordiska skogsindustrins historia går mycket längre tillbaka än det finska presidentämbetet. Ända sedan branschen var ung har ansvarsfrågor också ingått i skogsföretagens verksamhet. I Norden har arbetet bland annat gått ut på att öppna skolor och dagis samt bygga bostäder och annan infrastruktur i anslutning till bruken. Nu läggs samma bruk ned på grund av den strukturförändring som sker inom pappersindustrin och den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa. Pappersproduktionen måste minska eftersom efterfrågan på papper har krympt bland annat till följd av digitaliseringen och förändringen på mediemarknaden. Vi läser oftare nyheter på internet och köper färre tryckta dagstidningar och tidskrifter. Trenden har varit tydlig i USA för en tid nu, men det är först under de senaste åren som den har börjat märkas i Europa, i synnerhet i Norden, konstaterar Anne Brunila. Vi är ett börsnoterat bolag och måste se på saken ur vårt eget perspektiv. Det är också viktigt att främja innovationer så att vi får fler produkter som kan tillverkas på ett lönsamt sätt i Europa, tillägger Birgitta Kantola. Den globala utvecklingen är oundviklig. I takt med att efterfrågan i norra Europa minskar fortsätter konsumtionen av papper och kartong att öka i Asien. Fokus måste styras bort från den gamla kontinenten i allt högre grad. Och de etiska principerna måste vara desamma överallt, säger Brunila. Med sina rötter i de djupaste finska och svenska barrskogarna kan företaget ändå inte ignorera någon del av dess verksamhet ett faktum som har blivit tydligt i samband med den senaste tidens många nedskärningar i företagets hemtrakter. Vi måste vara samma goda företag var vi än verkar, säger Brunila, och berör det som socialt ansvar handlar om i grund och botten. I sitt ansvarsarbete betonar Stora Enso jämlikhet men också förståelse för lokala verksamhetsmiljöer, vilket innebär att man måste följa företagets uppförande kod men samtidigt respektera den lokala kontexten. Kantola understryker att om man inte tar hänsyn till kulturella aspekter lyckas vi kanske inte alltid tillräckligt snabbt att förstå vari problemen ligger. Mer öppenhet Det första som Stora Ensos kommitté för hållbarhetsoch etikfrågor ämnar göra är att se till att företaget mer öppet lämnar information om frågor som rör verksamheten. Under 2013 smutskastades Stora Enso i europeiska medier för bland annat markkonflikter i Kina, dåliga arbetsförhållanden i Indien och tveksamma redovisningsmetoder i de nordiska länderna. För att utvecklas måste ett företag vara berett att lyssna på sina intressenter och att ändra sitt sätt att bedriva sin verksamhet. Större öppenhet, utbrister de båda kvinnorna unisont. Öppenhet handlar inte bara om kommunikation, utan också om en effektiv dialog med intressenterna, säger Brunila. Ett konkret exempel på företagets engagemang är den rådgivande panelen Global Responsibility Advisory Panel som anordnades för andra gången under Den första nätbaserade intressentpanelen 2012 påverkade inriktningen på Stora Ensos strategi för socialt ansvar och bidrog delvis till att den nya kommittén bildades. Arbetet med intressenterna kräver fotarbete och kommunikation. Goda relationer till intressenterna Vem är Birgitta Kantola? Styrelseproffs, jur. kand., hedersdoktor i ekonomi, född Medlem i Stora Ensos styrelse samt finans- och revisionskommittén sedan 2005 och kommitténs ordförande sedan Ledamot i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor sedan april Styrelsemedlem i Skandinaviska Enskilda Banken AB och Nobina AB. Har tidigare suttit i styrelserna för energibolaget Fortum, finanskoncernen Nordea, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma och Nasdaq OMX. Över 30 års erfarenhet av de globala finansmarknaderna. Har arbetat bland annat som finanschef inom Världsbanksgruppen, exempel vis vid International Finance Corporation (IFC), och bland annat som vice vd vid Nordiska investeringsbanken. De etiska principerna måste vara desamma överallt, säger Anne Brunila. bygger på ömsesidigt förtroende, vilket kräver genuint engagemang, att man lyssnar, förståelse för andra kulturer och arbetsmiljöer och tid, säger Brunila. Stora Enso har sedan många år haft en ambitiös agenda i fråga om sina intressenter. Bilden av ett företag kan inte bli fläckfri bara genom lite polering, är både Brunila och Kantola överens om. Kommitténs medlemmar tycker att det är tråkigt att allmänheten inte känner till Stora Ensos ansträngningar med att skapa mervärde i lokalsamhällena runtom i världen. Ett okänt exempel är de nya försörjningsmöjligheterna som Stora Ensos bruksprojekt har inneburit för befolkningen i Guangxi i Kina, där nya arbetstillfällen skapas inom skogsnäringen. Det är viktigt att intressentarbetet sker inför uppdragna persienner. Vem är Anne Brunila? Styrelseproffs och ekonomie doktor, född Medlem i Stora Ensos styrelse och ordförande i kommittén för hållbarhets- och etikfrågor sedan april Styrelsemedlem i Sampo Abp, Kone Abp, Sanoma Abp, Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) och Näringslivets delegation (EVA). Vice ordförande i Stiftelsen för Aalto-universitetet och ordförande i Internationella handelskammarens finska nationalkommitté. Har tidigare varit direktör med ansvar för sam hällsrelationer och strategi samt medlem av ledningsgruppen i energibolaget Fortum, ordförande och verkställande direktör i Skogsindustrin rf. och överdirektör vid finansministeriets avdelning för nationalekonomi. Har dessutom haft flera uppdrag inom Finlands Bank och Europeiska kommissionen. Utsågs till Finlands mest inflytelserika kvinna år Professor vid Svenska handelshögskolan Hanken sedan början av Rethink Stora Enso 37

29 GETTY IMAGES Innovationer för varje dag. Pellets för förnybar energi, modifierade trämaterial för hållbara trallar och lösningar av massivträ för flervåningsbyggnader och allt annat i trä. Vi bygger för ett bättre liv. Hållbart med trä. buildingandliving.storaenso.com FÖRETEELSER Skydd för onlineköp Har du någon gång köpt en bok på nätet? Eller kläder? Eller skor? Varje år använder allt fler konsumenter sina datorer för att göra inköp. Inom EU handlade närmare 60 procent av alla internetanvändare under 2012 på nätet och det finns inga tecken på att antalet kommer att minska. I dagsläget är Europa ledande inom näthandel, men hack i häl ligger Asien som är beredd att ta över ledningen. Enligt Goldman Sachs beräknas tillväxten där till nästan 30 procent per år. De varor som köps på nätet måste skyddas fram till dess att de når konsumenten. I Kina innehåller cirka 60 procent av alla paket som levereras med post varor som handlats online. Stora Ensos förpackning Nettiboksi (nätlåda) har tagits fram särskilt för leveranser av varor som köpts på nätet. 38 Rethink

30 Helsingfors, Finland, den 5 september Det är första veckan tillsammans för företagets traineer. De har kommit från olika delar av världen för att påbörja en 18 månader lång resa. Gruppen som består av 22 unga människor diskuterar en av de många uppgifter de har fått att komma på sätt att berätta för resten av medarbetarna inom Stora Enso om deras resa. Diskussionen är livlig och de kommer snabbt fram till en plan: en gruppblogg där de alla delar med sig av sina erfarenheter. Under den första veckan har de träffat koncernledningen och företagets CEO. Det är en del av vad traineeprogrammet erbjuder en djuplodande inblick i företaget och dess människor. De hade ombetts att förbereda frågor i förväg och fick möjlighet att inhämta den information de var ute efter. Det andas laganda Motiverade att jobba för Stora Enso Alla traineer har jobbat extremt hårt för att komma dit där de är idag. Men det har inte varit någon rak karriär för alla. Myrene Duerto-Kivelä vet hur svårt det är att försöka hitta ett jobb. I mer än ett år var hon en mycket aktiv arbetssökande och skickade in flera ansökningar varje vecka. Hon blev överlycklig när hon förstod att hon hade fått jobb som assistent inom massaförsäljning på Stora Ensos division Biomaterials i Helsingfors. Jag såg platsannonsen på LinkedIn och tjänsten var som klippt och skuren för mig. När de ringde och erbjöd mig tjänsten kunde jag inte tro att det var sant, säger hon. Björn Thelins tjänst som omvärldsanalytiker på Stora Enso Consumer Boards försäljnings- och marknadsteam i Stockholm var en av de mest populära under rekryteringsprocessen. Björn var väldigt intresserad av jobbet. Traineeprogrammet kom som en bonus. Jag skulle ha blivit så besviken om jag inte hade fått jobbet, säger han. TEXT KATJA OLLILA FOTO TEEMU KUUSIMURTO, ANNA EKLÖF, JEANETTE HÄGGLUND, JUSSI HELLSTEN Det kan tyckas dumdristigt att starta ett globalt traineeprogram för framtida ledare medan en omfattande omstrukturering pågår. Men i själva verket är programmet avgörande för Stora Ensos framtid, och de som deltar i programmet förväntas hjälpa Stora Enso med förändringsarbetet. Tre av dem, Myrene Duerto-Kivelä, Frida Pettersson och Björn Thelin, berättar om hur de ser på Stora Enso, hur de kom till företaget och varför skogsindustrin faktiskt är en mer attraktiv arbetsgivare än någonsin. 40 Rethink Stora Enso 41

31 Myrene Duerto Kivelä Myrene Duerto Kivelä, 30 år, arbetar som assistent inom massaförsäljning på Stora Ensos division Biomaterials i Helsingfors. När hon pratar om sitt liv så här långt är det uppenbart att hon har sett mer än många andra gör under ett helt liv. Hon kommer ursprungligen från Venezuela men lämnade landet tidigt för att studera utomlands. Hon har examen i industriell teknik från Urbe universitet i Venezuela och magisterexamen från Ansbach University of Applied Sciences i Tyskland där hon studerade företagsledning. Myrene hade egentligen inga planer på att komma till Finland. Hon studerade i Tyskland när hon träffade sin blivande man, en teknikstudent från Finland. När hon var klar med studierna flyttade hon till Tammerfors och började söka jobb. Det tog längre tid än vad hon hade trott men hon gav aldrig upp. Man måste se framåt. Om man faller måste man resa sig igen, säger hon. Jobbet på Stora Enso var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag ville ha ett jobb där jag kan utvecklas, berättar hon. På Stora Enso får man ta ansvar och de litar på en. Genom traineeprogrammet får man verktyg för att kunna växa och mogna. Myrene Duerto Kivelä är imponerad av de förändringar hon ser på Stora Enso. Det händer så mycket hela tiden. Även Frida Pettersson lockades mest av det egentliga jobbet hon sökte. Hon är utvecklingsingenjör vid Fors Bruk i Sverige. Hon brinner för teknik och älskar att jobba vid maskinerna på bruket. Men utöver tekniken tyckte hon även att Stora Ensos verksamhet kändes spännande. Man kan göra så mycket med trä. Jag ville jobba på ett företag vars verksamhet bygger på långsiktig hållbarhet, berättar Frida. Svårigheter vid rekrytering Traineeprogrammet är viktigt för Stora Enso eftersom det tillför talang i organisationen och ger företaget nya perspektiv på flera områden. För traineerna är Stora Ensos program mer än bara ett jobb: de får möjlighet att utveckla sig själva och sina ledarskapsfärdigheter samt resa utomlands och träffa sina likar. Förutom att skogsindustrin genomgår svåra tider finns merparten av jobben inom Stora Enso ute på bruken, nära råmaterialförsörjningen och skogen, och oftast långt från storstäderna. Den attraktionskraft som programmet har behövs eftersom det kan vara svårt att få unga välutbildade personer att söka sig till de här platserna. Stora Ensos demografiska profil ser inte så bra ut, särskilt inte i Europa, och det finns ett allt större behov av utbildade personer som kan ta ledande positioner i framtiden. Enbart traineeprogrammet kan inte lösa de här problemen, men det är ett steg i rätt riktning. Det är som att jobba med ett utvecklingslag inom fotbollen. Vi utvecklar vår egen bänk för att få starka ledare som kan ge drivkraft åt vårt arbete och vår kultur i framtiden, förklarar Lars Häggström, chef för Global People and Organisation. Det är dessutom dyrt och riskfyllt att anställa chefer som kommer utifrån. Även om inte beloppen är lika höga som inom fotbollen åtminstone inte ännu är det ändå en kostnadspost som kan göras mindre om man utvecklar talanger inom företaget. Att satsa på befintliga medarbetare är för övrigt en tydlig signal om att Stora Enso tror på sitt eget folk. Traineer hjälper i Stora Ensos omvandling Innan de kom till Stora Enso hade traineerna sin bild klar av företaget. De tyckte att det var ganska gammaldags. Men idag har de fått nya perspektiv. Alla håller med om att Stora Ensos omvandling från ett traditionellt skogsindustriföretag till ett företag för förnybara material redan på god väg och märks tydligt. Till mina vänner skulle jag säga att Stora Enso är ett stort och traditionellt globalt företag som verkligen försöker att förändras, säger Frida. På bruket handlar omvandling inte om att ändra produktionen till någonting helt annat. I stället utvecklas kartongen så att den kan användas i tillverkningen av helt nya slutprodukter. Många tänker att Stora Enso är så etablerat och så gammalt. Därför är det inspirerande att se hur företaget utvecklas från ett traditionellt skogsindustri och pappersföretag till något nytt, säger Myrene. 42 Rethink Stora Enso 43

32 Björn Thelin Björn Thelin, 26 år, arbetar som omvärldsanalytiker i Stora Enso Consumer Boards sälj- och marknadsteam i Stockholm. Han kommer ursprungligen från Falun och växte upp i närheten av Storas och sedermera Stora Ensos Kvarnsvedens Bruk. Björn har sommarjobbat i fyra år på Kvarnsveden med att mäta massaträ på virkesterminalen. Han flyttade till Stockholm där han tog en examen i redovisning och ekonomisk förvaltning vid Handelshögskolan. På skolan uppmuntras alla att börja på bank eller bli konsulter, men det tilltalade inte mig. Med min bakgrund var det naturligt att testa skogsindustrin och jobba på affärssidan. Stora Enso är min drömarbetsgivare: här passar min egen bakgrund in och så får jag möjlighet att jobba på ett globalt företag, säger han. Björn Thelin tror att tack vare nya produkter tillverkade av trä kan Stora Enso bidra med lösningar som hjälper världen att bli mer hållbar. Det här ville ni veta Varför ska man egentligen rekommendera Stora Enso som en attraktiv arbetsgivare för unga människor i Europa? Det är möjligheterna med trä som råmaterial nya tillämpningar, av vilka många utan tvivel fortfarande återstår att upptäcka som gör hela skogsindustrin till en attraktiv arbetsgivare, även under stora strukturförändringar. Möjligheterna med det hållbara råmaterialet är oändliga. Genom att utnyttja den här potentialen kan företag som Stora Enso erbjuda spännande arbetstillfällen under flera år framöver. Jag insåg inte att det finns så många nya tillämpningsområden för fiber. Mängder av lysande och spännande idéer dyker upp hela tiden. Och det är den här sortens företag jag vill jobba på: företag som får ut nya saker på marknaden för att förbättra människors liv, säger Björn. Praktiskt lärande Under det ett och ett halvt år långa programmet ska traineerna träffa Stora Ensos ledning, delta i ledarskapsutbildning på den topprankade affärsskolan International Institute for Management Development (IMD) i Schweiz samt arbeta utomlands i tre månader och som volontärer i Kina. Alla traineer får dessutom mentorer på höga befattningar inom Stora Enso. Programmet är ingen promenad i parken. Traineerna pressas till det yttersta. Förutom att deltagarna ska lära sig företagandets grunder lägger programmet stor vikt på personlig utveckling. De måste fundera över sin egen ledarskapsstil och hur deras ageranden påverkar andra, över lagarbete och lagdynamik. Traineerna värdesätter den möjlighet de har fått och tänker utnyttja den till fullo. Jag ser fram emot att kunna utveckla mig själv och andra, både professionellt och på det personliga planet. Jag räknar med att bli utmanad och vill visa vad jag går för, säger Björn. Nyanställningar och uppsägningar samtidigt Traineerna valdes ut från sökanden. I stället för att ansöka till själva programmet fick kandidaterna söka specifika fasta tjänster. Urvalsprocessen bestod av sex olika steg och var väldigt rigorös. Under hela processen bedömdes kandidaterna utifrån Stora Ensos fem ledarskapsteman: kundernas behov, affärsmannaskap, gör det rätta, inspirera och motivera samt personalledning. Vi tittade särskilt på deras förmåga att inspirera och motivera, eftersom det är ett område där vi bör bli bättre inom Stora Enso, förklarar Outi Sortino, chef för ledarskapsutveckling och den som ansvarar för Stora Ensos traineeprogram. När man vet hur ingående kandidaterna har testats är det svårt att inte bli imponerad. Urvalsprocessen var i full gång våren 2013 när Stora Enso aviserade planer på ett omfattande besparingsprogram på 200 miljoner euro. Längre fram under sommaren kom beskedet att besparingarna innebar att arbetstillfällen skulle försvinna. Några traineeplatser drogs in på grund av detta. Men många av de positioner som blev kvar fanns inom divisionerna 44 Rethink Stora Enso 45

33 Frida Pettersson Frida Pettersson, 25 år, jobbar som utvecklingsingenjör på Fors Bruk i Sverige. Hon har en examen i bioteknik och en magisterexamen i affärsutveckling inom bioteknik- och kemiindustrin från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Frida har alltid varit intresserad av vetenskap och teknik. Hon visste inte mycket om Stora Enso innan hon började studera på Chalmers. Vi jobbade med projekt kopplade till Stora Ensos produkter när jag insåg att det kunde finnas karriärmöjligheter på företaget för personer med min bakgrund, säger hon. Fors är ett litet område i staden Avesta med omkring invånare. En av Stora Ensos utmaningar är att attrahera duktiga medarbetare till små och avlägsna platser. Frida ser det som en möjlighet att jobba på ett bruk eftersom hon då lär känna företagets kärna tillverkningsprocessen. Det kanske låter skrämmande att flytta till en liten ort. Men man kan inte veta hur det är innan man har provat. Jag skulle vilja uppmana ungdomar att ta den chansen! Frida Pettersson gillar att arbeta med teknik och maskiner. Hon uppmanar ungdomar att börja jobba på ett bruk. Det här ville ni veta Varför är du stolt över att få jobba på Stora Enso? Renewable Packaging och Biomaterials, områden där Stora Enso faktiskt växer. De här tjänsterna behövde verkligen tillsättas, säger Outi Sortino. Traineerna är inte oberörda inför de prövningar som de uppsagda människorna får utstå. Till exempel Frida fick ingen lätt start i företaget. Fors Bruk, som tillverkar grafiska produkter samt allmän förpacknings- och cigarettkartong, har gått igenom en ordentlig omstrukturering som har påverkat omkring 100 personer. Det är uppskakande att se vilka konsekvenser uppsägningarna får. Bruket är en stor arbetsgivare i regionen, säger hon. Jag börjar på ett företag som samtidigt säger upp tusentals personer. Hur ska jag förhålla mig till det rent personligen?, undrar Björn. Jag är stolt över att jobba på Stora Enso eftersom det finns så många kompetenta och hårt arbetande personer i företaget. Även om vi går igenom svåra tider upplever jag att det finns en laganda överallt, vilket är helt fantastiskt, fortsätter han. Traineer välkomnar förändring Traineernas inställning till förändring är avgörande för att Stora Ensos omvandling ska lyckas. De förväntas komma med nya idéer, vilket de verkligen har gjort. Några av deras initiativ till exempel att skapa en tydligare dialog mellan koncernledningen och resten av organisationen har lett till resultat inom Stora Enso. Det är precis detta som förväntas av dem. En dag kan de komma att leda Stora Enso. Jag räknar med att någon eller några av dessa 22 traineer kommer att nå högst upp i företaget. Och jag förväntar mig att de kommer med idéer som verkligen kan förändra Stora Enso, säger Lars Häggström. Traineerna förstår dilemmat med förändringar det kan vara jobbigt för medarbetarna, men samtidigt är det något man inte kan undvika för att företaget ska kunna vara framgångsrikt på sikt. Förändring kan vara svårt om folk stretar emot och inte inser att det är nödvändigt för att man ska vinna. Ingenting varar för evigt, så man måste kunna anpassa sig, säger Myrene. Förändring är något helt nödvändigt för företag. Men förändring innebär också en utmaning, särskilt under en omstrukturering, säger Frida. Jag har aldrig sett ett liknande initiativ i ett stort företag. Det är verkligen något unikt att Stora Enso är så öppet för nya idéer. Följ Stora Ensos traineer på deras resa genom deras blogg på storaenso.com/careers 46 Rethink Stora Enso 47

34 Ledarskap satt på prov Ett företags ledarskap sätts aldrig på prov så hårt som under svåra tider. Man kanske kan tro att synen på ledarskap blir negativ under omstruktureringar och uppsägningar. Men i Stora Ensos medarbetarundersökning 2013 var ledarskap det område som stod för den största förbättringen. Vad innebär ledarskap inom Stora Enso? TEXT KATJA OLLILA är den starkaste drivkraften för bra resultat och företagskultur. Det är därför vi Ledarskap behöver starka ledare, säger Lars Häggström, chef för Global People and Organisation. Inom Stora Enso handlar ledarskapsutveckling om att alla chefer ska förstå vad som förväntas av dem och att de ska vara beredda på att utveckla sin egen kompetens och sitt eget beteende för att effektivt kunna leda andra. Syftet är att alla ledare ska kunna sköta sina jobb under såväl goda tider som tider präglade av utmaningar. Ledare måste utveckla sig själva Som jag ser det har duktiga chefer två karakteristiska egenskaper. Den första är att de är genuint intresserade av människor och företagets verksamhetskultur. Den andra är att de skapar en egen ledarstil inom de ramar som sätts av våra förväntningar på våra ledare, säger Jerker Enarsson, ansvarig för ledarskapsutveckling inom Stora Enso. Stora Enso arbetar systematiskt med ledarskapsutveckling. Koncernens ledningsgrupp Group Leadership Det jag framför allt har lärt mig efter resultatet av medarbetarundersökningen är att ledarskap är något man måste jobba på varje dag. Du behöver verkligen lyssna på dina teammedlemmar och hjälpa dem att nå sina egna och företagets mål. Det måste man göra hela tiden och det tar mycket tid och kraft, men det lönar sig verkligen! Andreas Birmoser, Vice President, Finance & Business Development, Stora Enso Biomaterials, Brasilien Det är viktigt både att lära av det dagliga arbetet och av resultaten från vår medarbetarundersökning samt synpunkter från 360 -utvärderingen för att ständigt förbättras som en chef. Ledarskap innebär inte enbart att leda människor med hjälp av motivation och inspiration, utan också att man ska ha en djup och grundlig förståelse för såväl vår verksamhet som marknaden och våra kunder. Vi får inte glömma att det egentligen är kunden som bestämmer vad vi ska fokusera på. Cecilia Carter, brukschef, Fors Bruk, Stora Enso Renewable Packaging, Sverige Team har diskuterat och kommit överens om vilka förväntningar som finns på företagets ledare. Cheferna får utbildning i coachning, hur de ska ge feedback och i teamutveckling. Vår ambition är att ha starka ledare på alla chefspositioner och att utveckla en grupp med framtida ledare så att vi alltid har möjlighet att rekrytera internt, berättar Enarsson. Det finns olika utvecklingsinitiativ för olika situationer och syften: feedback från den s.k utvärderingen, ledarskapsindex från den årliga medarbetarundersökningen, utvecklingscenter och ledarskapsutvecklingsprogram som Lead Through People och Pathbuilders. Men den Det vi behöver bli bättre på hos Stora Enso är att låta medarbetarna ge sina chefer feedback inte bara i den årliga medarbetarundersökningen. Vi måste skapa en kultur där feedback är självklart. Vill man utvecklas som ledare måste man få återkoppling från medarbetarna. Loes van Leeuwen, Vice President, Customer Service and Sales Processes, Stora Enso Printing and Living, Nederländerna mesta utvecklingen sker ändå i det dagliga arbetet och inte med hjälp av olika program. Man kan göra skillnad som chef genom att finnas där och lyssna på vad andra har att säga. Det är viktigt att skapa tillit. För att kunna det måste man våga ta plats och till och med visa sig sårbar, säger Enarsson. Ledarskap genom människor Ett av de stora ledarskapsutvecklingsinitiativen som drogs igång under 2013 är Lead Through People, ett program som riktar sig till alla chefer inom Stora Enso. I slutet av 2013 hade nästan ledare deltagit i programmet. Inom Stora Enso definieras bra ledarskap genom fem ledarskapsteman: kundernas behov, affärsmannaskap, gör det rätta, inspirera och motivera samt personalledning. Utbildningen tar upp ledarskap utifrån olika aspekter av dessa teman. Vi har satt upp ramar för ledarskap inom Stora Enso och tydligt angivit vad vi förväntar oss, men vi vill också att varje chef ska kunna sätta sin egen prägel på sin ledarstil, säger Häggström. Stora Ensos koncernledning står helt bakom ledarskapsprogrammet. De vill också gå utbildningen och tycker att det känns bra att de på så sätt kommer närmare medarbetarna. Även den högsta företagsledningen behöver feedback, konstaterar Enarsson. Du måste vara en förebild för dina medarbetare, vara intresserad av dem och visa ditt stöd genom att vara närvarande. Och ibland måste du stå sida vid sida med dem. Ibland kan de mer än du kan och det är okej. Att ha fel är också okej. Christian Schürmann, brukschef, Kabel Bruk, Stora Enso Printing and Living, Tyskland Tydlig förbättring Konkreta satsningar för att utveckla ledarskap lönar sig. Resultatet av Stora Ensos med arbetarundersökning 2013 visar att de anställdas syn på ledarskap har förbättrats, trots svåra omstruktureringar och uppsägningar i många delar av organisationen. Det beror på några grundläggande faktorer. Det som främst förbättrar ledarskap är en uppföljning av medarbetarundersökningar med regelbunden återkoppling. Vi måste fortsätta erbjuda våra chefer möjlighet till utveckling, exempelvis genom program som Lead Through People, så att alla våra ledare kan prestera så bra som möjligt. Vi måste också göra klart vad vi förväntar oss och sedan kontrollera att det blir gjort, säger Häggström. 48 Rethink Stora Enso 49

35 Ha en säker dag! Chennai Bruk i södra Indien blev Stora Ensos dotterbolag år Sedan dess har brukets arbetsförhållanden förbättrats på många sätt. Externa övervakningsorgan har också följt utvecklingen ingående. Ett besök på bruket visar att vägen mot att anamma Stora Ensos syn på hälsa och säkerhet i ett nytt land har varit krokig. TEXT PATRICIA ONGPIN STEFFA FOTO STALIN RAMESH Klockan är strax efter halv åtta en onsdagsmorgon i mitten av november i Sipcot Industrial Park, cirka 40 kilometer söder om Chennai. Männen och kvinnorna som arbetar på Stora Ensos bruk börjar anlända för dagens arbetspass. De flesta kommer med en av brukets egna bussar några av dem har färdats så länge som en och en halv timme. Bland dem finns V. Vanitha och T. Raja. De går över gatan och flyr undan den starka solen och morgonens stigande hetta till den svalare luften inne på bruket, en stor byggnad i vit betong med röd aluminiumfasad. Väl inne ansluter de sig till sina kollegor kring anslagstavlorna på sina respektive avdelningar för en snabb frukost och te. Den här dagen börjar precis som alla andra på bruket. Arbetsledarna pratar om vad som ska göras idag och en medarbetare från varje team läser upp dagens säkerhetsslogan som står skriven på anslagstavlan på tamil. Teamet upprepar unisont det korta, rytmiska budskapet och därefter pratar grupperna en stund om det. Klockan åtta har alla tagit på sig sina prydliga kortärmade skjortor och gråa eller bruna byxor, svarta säkerhetsskor och all annan säkerhetsutrustning som krävs för deras specifika arbetsuppgifter. Successivt fylls luften av dånet från de enorma maskinerna ackompanjerad av det mjukare brummandet av elfläktarna på väggarna. Det kan verka som att det alltid har sett ut så här på bruket, men det har det inte. Hellre säker än elegant Vanitha, Raja och deras kollegor på Stora Enso Inpac Delta India tillverkar förpackningar till mobiltelefoner och annan elektronik, kläder, skor, läkemedel och andra konsumentvaror. Oftast är det männen som jobbar vid maskinerna för tryck, limning och skärning, medan kvinnorna ansvarar för kvalitetskontrollen. Sedan Stora Enso förvärvade Chennai Bruk år 2011 har företaget i en samlad insats utbildat medarbetarna i arbetsmiljöarbete, eftersom man upptäckte att det fanns utrymme för förbättringar. Trots detta kritiserade Finnwatch på våren 2013 Chennai Bruk och rapporterade om brister i arbetsförhållanden och säkerhetsrutiner. Samtidigt framgår det av dagens samtal med med arbetarna att de inte har kunnat ignorera förändringarna. Det har skett stora förändringar, säger Vanitha som har jobbat som kvalitetskontrollant på bruket i sex år. Nu har jag på mig säkerhetsskor. Och jag sätter upp håret. Handskar, munskydd och öronproppar idag använder vi allt, säger Raja som är operatör vid utstansningsmaskinen och har varit anställd i tre år. Det gör stor skillnad när jag hanterar arken med handskar. Jag får bättre fäste. Först kändes det konstigt, men nu har jag vant mig. Vanitha tillägger att det tog tid att vänja sig vid skorna som hon till en början tyckte var tunga och obekväma. Men är de här åtgärderna för lite och för sent? För att få veta mer måste vi prata med Aruna Arumugam, som är chef för HR och administration. Hon har arbetat på bruket sedan 2008 och är den som har upplevt förändringarna först och sett hur de har tagits emot av de anställda. Aruna förklarar att förut tilläts kvinnorna att ha traditionella vardagskläder i form av draperade saris och dupattas när de arbetade på bruket. Hon minns att kravet på att de skulle sätta upp sina långa hår väckte visst motstånd. Som Raja påpekar har många förändringar skett även inne på själva bruket. Nu finns det en brandsläckare i varje del av bruket, det finns fler nödutgångar och man har installerat brandlarm, berättar han. Ny företagskultur Under dagen målar Aruna upp en allt tydligare bild över hur långt bruket har kommit jämfört med hur det var tidigare. Det är uppenbart att utvecklingen är mer djupgående än bara nya uniformer, redskap och utrustning. Jag har jobbat här i fem år och när jag började fanns det ingen egentlig säkerhetsavdelning alls. Jag är ingen säkerhetsexpert, men jag ville garantera medarbetarnas säkerhet och hälsa, säger hon. Aruna tog hjälp av sin kollega Prabhu Ganesan, som idag är arbetsmiljöchef. Tillsammans provade de sig fram till en egen metod för att förse medarbetarna med personlig skyddsutrustning. De sökte information på internet och använde sitt eget omdöme. Aruna Arumugam insåg att det fanns behov av nära samarbete med medarbetarna för att engagera dem i säkerhetsfrågor. 50 Rethink Stora Enso 51

36 Det här ville ni veta Hur tar ni hand om era medarbetare? Vi arbetade lite på måfå, medger Aruna. Men efter samriskföretaget med Stora Enso började det hända saker. De satte säkerheten främst. Hon berättar att det inte var förrän Stora Enso slutförde köpet av Inpac International i juli 2011 som man på allvar började jobba med arbetsmiljöfrågor. Prabhu utsågs till säkerhetschef i den nya arbetsmiljöfunktionen som skulle rapportera till koncernledningen. Efter det blev säkerhet en del av vår företagskultur, ett sätt att arbeta och ta hand om medarbetarna, berättar Aruna. Fast till en början hade vi svårt att förändra människornas inställning. Om man utan vidare börjar prata mer om säkerhet blir många misstänksamma: varför pratar man om det här helt plötsligt? Även om säkerhet fick hög prioritet kunde förbättringarna inte ske över en natt. Men trots att hon berättar om vissa hinder i början hävdar hon också att det krävs Prabhu Ganesan har arbetat aktivt med att utveckla säkerheten på Chennai Bruk. En av hans arbetsuppgifter har varit att marknadsföra säkerhetsverktygslådan. mer än bara information och påtryckningar uppifrån för att utveckla en säkerhetskultur. Man måste ta med arbetarna i handen och förmå dem att följa med på den här resan, säger hon. Ett sätt att få med sig medarbetarna på resan var Stora Ensos projekt safety toolbox, säkerhetsverktygslåda, som har använts på alla företagets anläggningar för att öka säkerheten. Enheter som varit framgångsrika delade med sig av sina erfarenheter så att säkerhetscheferna runtom i företaget kunde använda de bästa arbetsmetoderna och verktygen som redan visat sig vara effektiva. Projektet används nu globalt och introducerades i Indien En fråga om mentalitet och attityder Till en början var det inte många som visste vad safety toolbox var. Översatt betyder toolbox verktygslåda, så medarbetarna kanske trodde att vi skulle lansera någon ny form av säkerhetsutrustning eller personlig skyddsutrustning, förklarar Aruna. Vi fick förklara att verktygen finns i våra sinnen och attityder. En av Prabhus viktigaste arbetsuppgifter har varit att marknadsföra verktygslådan. Han har dessutom åtagit sig att översätta viktiga arbetsmiljödokument till tamil. Bland dem finns den nationella säkerhetsmanualen, Stora Ensos säkerhetspolicy, säkerhetsdatablad som innehåller information om kemikaliehantering, brukets säkerhetsrutiner och olycksrapporter samt brukets säkerhetsbudskap. Prabhu är uppenbart nöjd när han berättar att han inte längre behöver ta fram dagliga säkerhetsslogans. Medarbetarna har nyligen börjat skriva och läsa upp sina säkerhetsbudskap själva. Ibland är de på rim, andra gånger är det tagna ur vår säkerhetspolicy, berättar han. Under morgonens säkerhetssamtal kanske någon berättar om en personlig erfarenhet eller om en incident som har inträffat. Om någon har skadats under det föregående skiftet pratar vi om det och om hur liknande tillbud kan undvikas. Men även med de bästa avsikterna kan det bli missförstånd. Arumugam och Prabhu berättar att det har hänt att arbetstagare har haft på sig hjälmar som en ren försiktighetsåtgärd trots att det inte har behövts för deras arbetsuppgifter. Men ökad dialog och fortsatt arbete med att lyfta fram säkerhetsfrågor har gett resultat, något som även safety toolbox har bidragit till. Tidigare var det svårt att koppla våra säkerhetsslogans och säkerhetssamtal till vårt dagliga arbete. Men nu när vi har pratat om säkerhet varje dag kan vi bättre relatera det till våra jobb. Alla känner till hur företaget ser på säkerhet och hur vi bör jobba. Nu sker det regelmässigt, säger Raja. Ett företag, en uppsättning regler Nu är medarbetarna mer medvetna. Om de är osäkra på säkerhetsaspekten brukar de fråga någon ansvarig. De har blivit öppnare och kan prata ut om osäkra förhållanden och handlingar, beskriver Aruna resultatet. Det är den här typen av öppenhet som hon fortsätter att arbeta för. Vi jobbar alla ihop. Vi säger till dem: Ni kanske tycker att det här är chefernas jobb och inte ert. Men när det gäller säkerhet är vi alla chefer. Vi jobbar för samma företag. Vi har samma säkerhetskultur och vi måste alla följa samma regler. Den hetaste tiden på dagen är över. Klockan är efter fyra på eftermiddagen och ett kompakt lugn lägger sig när maskinernas dån dör ut. Skiftet är slut och bruket kan notera ännu en olycksfri dag. Oavsett om det är medvetet eller inte har alla på bruket tagit ännu ett litet steg mot att nå målet om noll olyckor. En lärdom av dagens besök på bruket är att det tar tid att anpassa sig till en ny kultur. Arbetsdagen må vara över, men arbetet med att förbättra arbetsmiljön slutar aldrig. Ingen annan kan säga det bättre än gaffeltruckföraren Suriya Prakash: Vi måste tänka på säkerheten för att överleva. Min familj är beroende av mig, precis som mina kollegors familjer är beroende av dem, säger han. Strax därefter springer han ikapp sina kollegor som går över gatan, mot bussarna som ska ta dem hem till deras nära och kära igen. V. Vanitha berättar att det tog tid att anpassa sig till vissa förändringar, till exempel till att behöva bära rätt personlig skyddsutrustning. 52 Rethink Stora Enso 53

37 Bioprodukter till nya marknader Antonio Batistini, SVP, Innovation and Biorefinery, Biomaterials Idéer utan gränser För att forsknings- och utvecklingsarbetet ska lyckas krävs att man vidtar åtgärder på många plan samtidigt. Alla dessa åtgärder, från strategiska beslut till testkörningar, är viktiga steg för att förverkliga nya idéer. FoU handlar inte bara om att ta fram nya saker utan har också stor betydelse för att höja kvaliteten på de produkter som redan finns. Tre medarbetare från olika enheter inom Stora Enso delar med sig av sina tankar kring det senaste forsknings- och utvecklingsarbetet runtom i företaget. TEXT JONAS NORDLUND FOTO NÚRIA CUGAT, JOHAN BÄVMAN, SAMUEL TRÜMPY mig är uppfinningar och innovation två olika saker. Alla kan skapa nytt och komma För med nya idéer, men innovation handlar om att få ut idéerna på marknaden i verkligheten. Den för änderliga miljö vi lever i skapar efterfrågan på nya slags produkter. Förnybarhet är bara en bland de nyckelfaktorer vi har att ta hänsyn till. Vi måste bli mycket bättre på att förstå vilka ouppfyllda behov som finns hos olika branscher och segment, och hitta lösningar som på ett unikt sätt kan tillgodose dessa behov och som eventuellt bygger på våra råmaterial som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. På så sätt får vi en omställning mot en marknadsstyrd FoU organisation, som kan säkerställa ett högre värde i olika delar av värdekedjan i stället för att ösa ut varor på marknaden utan att ha full förståelse för deras potentiella inverkan. Det här är viktigt för Stora Ensos ställning som en aktör inom differentierade lösningar. Befolkningsökningen och miljöproblemen i kombination med nyckfulla oljepriser och ökat tryck på energisäkerhet fortsätter att driva på den växande efterfrågan på alternativa, hållbara och förnybara energislag, material och halvfabrikat. Min vision är att utveckla vår bioraffinaderiverksamhet genom att fokusera på biprodukter från de massaprocesser vi har idag biprodukter som tallolja, terpentin, lignin och biometanol från biomassa samt nya kemiska, mekaniska och enzymatiska processer som kan frigöra kraften och värdet av sockerarter och cellulosa med hög renhet som finns i olika typer av lignocellulosamaterial. Det här visar att det finns ett värde i produkter som fram till nu främst har förbränts för att producera förnybar energi. Dessa bioprodukter kan fraktioneras, förfinas och vidareförädlas ytterligare till ett nytt, specifikt utbud av produkter med potentiellt högt värde på växande marknader exempelvis inom läkemedel, livsmedel, kosmetika, städartiklar eller hygienartiklar, bara för att nämna några. Möjligheterna är praktiskt taget oändliga! Vi måste satsa på utveckling om vi vill bli en viktig aktör på helt nya marknader. Ett gynnsamt forsknings och utvecklingsarbete innebär samarbete med universitet och andra forskningsinstitut. Där jag kommer ifrån är ETH Zürich (Schweiz tekniska institut) ett exempel, anser Antonio Batistini. 54 Rethink Stora Enso 55

38 Det här ville ni veta Var fi nns era innovationer? Obs! Förpackningen innehåller hasselnötter! Juan Vila, Mill Manager, Barcelona Bruk, Spanien jag först hörde talas om idén att producera papper och kartong av hasselnötsskal blev jag förbluffad. Sedan tyckte jag att det var en spännande tanke! Ja, tänkte jag, det När här är något vi vill vara med om tillsammans med våra kunder. Den välkända italienska chokladtillverkaren Ferrero är en av världens största konsumenter av hasselnötter. De använder nötterna som en ingrediens i sin choklad och får ungefär kilo hasselnötsskal över varje år. Ferrero brukade sälja dem som bränsle ända tills de fick en unik idé: tänk om man kunde mala skalen och använda dem som fiber i papper och kartong? De tänkte att deras kunder skulle gilla den finurliga tanken: hasselnötterna finns inuti chokladen och skalen finns i förpackningen. För mig låter det riktigt vettigt. När Ferrero kontaktade oss här på Stora Ensos Barcelona Bruk hade de redan kommit tillrätta med andra delar av projektet, men letade efter ett bruk som var villigt att försöka använda de malda skalen i kartongens mittenskikt. Vi bestämde oss nästan direkt efter att ha hört deras idé. För det första var det nya förslaget fascinerande, men dessutom var det här något som verkligen innebar att vi kunde tänka i nya banor tillsammans med vår kund. Försöken med hasselnötskartong har varit lyckade. Vi fortsätter att testa till dess att kartongen uppfyller alla hållfasthets och hygienkrav. Jag tror att det bästa hittills är det fantastiska samarbetet mellan alla som är involverade i projektet. Dessutom har vi sått ett frö för andra projekt inom kartongindustrin. Stora Ensos Barcelona Bruk använder returpapper som råmaterial. Den senaste tiden har försök även gjorts med material som innehåller hasselnötsskal, berättar Juan Vila. Förutom nya innovationer är det viktigt att vi förbättrar sätten att tillverka de befintliga produkterna, poängterar Olle Högberg. Använd mindre, få ut mer Olle Högberg, Senior Specialist inom FoU, Nymölla Bruk, Sverige En fråga jag ofta får är hur man ska hantera de ökade tillverkningskostnaderna för papper och kartong. En lösning är att göra pappers och kartongprodukter som väger mindre. Det innebär stora besparingsmöjligheter vad gäller material och energiförbrukning vid produktion och transporter. Ett sätt att tillverka lättare produkter är att minska den mängd fibrer som behövs. Men hur kan papper eller kartong göras lika starka om antalet fibrer minskas? Projektet PowerBonds försöker besvara den här frågan. I projektet tar vi en ingående titt på pappersproduktionen och analyserar råmaterialet i papper och kartong cellulosamassa på fibernivå. Genom att behandla träfiber på nya sätt både mekaniskt och kemiskt kan man få starkare fibrer med bättre bindningsegenskaper. När fibrerna kopplas hårdare till varandra behövs färre bindningspunkter för att materialet ska vara starkt. Det betyder att vi kan tillverka starka och tåliga kartongprodukter med lägre ytvikt. Enligt min uppskattning kan kostnaden för ett material som är 15 procent lättare sänkas med 5 10 procent, eftersom fiber står för två tredjedelar av kostnaden för pappers och kartongprodukter. När projektet är avslutat hoppas vi att vi har fått större förståelse för vad som krävs för att åstadkomma ännu starkare och tunnare cellulosabaserade material. I slutändan ger det här en mer kostnadseffektiv produktion och bättre materialeffektivitet. Genom att skapa starkare fästpunkter på fibernivå kan vi använda mindre trä för att producera mer kartong. Idag tillverkar vi material för en tvåliters mjölkförpackning med samma mängd trä som det gick åt för en enlitersförpackning för 40 år sedan. Och det här är en utveckling som bara fortsätter. Det här ville ni veta Hur ser framtiden ut för kartong? 56 Rethink Stora Enso 57

39 Från uppsägning till anställning Där satt jag, på ett kafé med mina närmaste kollegor och drack kaffe under bedövad tystnad. Solen sken, precis som dagen innan. Gatan, husen och vardagens trängsel var precis som de alltid hade varit. Men det var inte jag. Jag hade precis blivit uppsagd. Forskning visar att förlusten av ens jobb är den tredje mest stressfulla situationen en person kan uppleva. Bara dödsfall och skilsmässa är värre. TEXT EERIKA OLKINUORA INTERVJU I SVERIGE JONAS NORDLUND ILLUSTRATION ANTON YARKIN Under kommer cirka Stora Enso-medarbetare världen över att uppleva samma sak som jag att bli avskedade. Uppsägningarna ingår i Stora Ensos besparingsprogram på 200 miljoner euro. Även tidigare har företaget stått inför flera tillfällen med övertalighet. Efterfrågan på papper fortsätter att minska i Europa och företaget har varit tvunget att reagera på den svaga marknadssituationen. För människor som jobbar på Stora Enso är inte företagets resa dess omvandling från ett europeiskt massa- och pappersföretag till ett värdeskapande företag för förnybara material med fokus på tillväxtmarknader någon enkel sak. Ångest framför allt Så snart jag hade skrivit på uppsägningen kändes situationen väldigt personlig och påverkade mitt liv på ett smärtsamt sätt. Det var ingen tröst att många andra på företaget drabbades av samma öde. Hade jag inte skött mitt jobb tillräckligt bra? Hur skulle jag betala bolånet? Hur skulle jag kunna hitta ett nytt jobb? Ångestfyllda frågor och tankar snurrade runt i huvudet. Alla reagerar olika, men det är väldigt vanligt i den här situationen att pendla mellan depression och ren och skär ilska eller att desperat söka svar på frågan varför. De som blivit uppsagda från Stora Enso är inget undantag. Taina Kaakinen hade jobbat på Stora Enso Information Analyst Services i tolv år innan hon nyligen blev uppsagd när avdelningens arbetsuppgifter decentraliserades. Jag tyckte att uppsägningen var orättvis och att det inte var bra för företaget. Jag tycker att beslutet hade fattats utan tanke på konsekvenserna och utan tillräcklig analys, säger hon. Det värsta med att bli uppsagd är att man känner sig värdelös. Det känns som att företagsledningen som beslutade att stänga vår enhet inte uppskattade min kompetens. Fast mina interna kunder satte värde på mitt arbete och har visat sin uppskattning och tackat mig. Forskning visar att förlusten av ens jobb är den tredje mest stressfulla situationen en person kan uppleva. Bara dödsfall och skilsmässa är värre. Vad ska man då göra? Inom Stora Enso tas de här frågorna på allvar. Företaget erbjuder stöd till alla medarbetare, både dem som lämnar företaget och dem som stannar kvar, såväl under som efter omställningen. I Finland får alla Stora Ensos chefer utbildning för att kunna hantera uppsägningar enligt Stora Ensos värderingar och riktlinjer. Och viktigast av allt: de medarbetare som måste sluta får individuell coachning och hjälp med att hitta ett nytt jobb, starta eget eller omskola sig. Vi vill hjälpa och uppmuntra människor att hitta en ny riktning i livet. De erbjuds olika valmöjligheter beroende på situationen, säger Jukka Sarhimaa, Director, HR Services Finland. Även i Sverige och Tyskland finns det liknande åtgärder för att hjälpa medarbetare att hitta nya jobb. I alla länder strävar Stora Enso efter att göra mer än bara det som lagen kräver vid uppsägningar. Ansvarsfulla personalminskningar Att behandla övertaliga rättvist är inte bara etiskt rätt. Det är också det viktigaste kriteriet för att hela processen ska gå bra, oavsett om man ser det ur företagets eller ur medarbetarens perspektiv. Inom Stora Enso studerade en grupp rethinkers, nytänkare, inom ramen för programmet Pathbuilders dilemmat med ansvarsfulla personalminskningar och lämnade flera förslag på hur en sådan situation kan hanteras. Enligt dem innebär rättvis behandling bland annat att varje medarbetare bemöts med empati och respekt. Det gäller även medarbetare som stannar kvar i företaget, eftersom de måste känna att deras kollegor behandlas väl. Det i sin tur är oerhört viktigt för hela företaget, i och med att företaget behöver tilltro och kraft från de medarbetare som är kvar för att lyckas i framtiden. Ett bra sätt att försöka se till att resultatet blir bra för alla är att erbjuda dem hjälp med att hitta nytt arbete. Från omplacering Företag som minskar sin personalstyrka betalar för omplaceringstjänster där den uppsagda medarbetaren får hjälp med att hantera uppsägningen och för att hitta nytt jobb. Tjänsterna köps vanligtvis in av ett konsult företag. De kan innefatta praktisk rådgivning, psykologiskt stöd, yrkesvägledning och råd om hur man söker jobb. Konsulten kan hjälpa till med rent praktiska saker som att skriva ett cv och förberedelser inför en anställningsintervju. I vissa fall erbjuder konsultföretaget möjlighet till lokaler och användning av datorer. Tjänsterna kan erbjudas individuellt eller i grupp. Taina Kaakinen har träffat sin omplaceringskonsult för första gången. Det tog en timme för konsulten och mig att gå igenom mitt cv och mina tidigare jobbansökningar. Jag fick många bra tips och råd om hur jag ska söka jobb, berättar hon. När den här artikeln skrevs hade hon fortfarande inte hittat något nytt jobb. till nyanställning Adi Celhasic har också fått hjälp med omplacering. Han hade jobbat på Stora Ensos Hylte Bruk i Sverige som pappersmaskinoperatör nästan fem år när företaget beslutade att stänga maskinen och han blev uppsagd. Omplaceringsrådgivarna fanns verkligen där för oss när vi behövde svar på våra frågor. De hjälpte oss att skriva cv:n och föreslog jobb vi kunde söka. Man kan få massor av hjälp med att hitta nytt jobb, men i slutändan är det upp till dig själv att trycka på skicka för att få ut din ansökan, säger han. Celhasic tycker att han fick bra hjälp av omplaceringstjänsten under övergångsperioden, framför allt med att sätta upp mål för att hitta ett nytt arbete. Ingen ska behöva skämmas för att man tar emot hjälp. Tvärtom. Alla borde utnyttja den expertis som står till buds, säger han uppmuntrande. För Celhasic tog det fyra månader att hitta en ny anställning. Nu jobbar han som projektledare inom Kriminalvården och trivs utmärkt på sitt nya jobb. Författaren till den här artikeln blev uppsagd efter MBL-förhandlingar från sin tidigare tjänst. Sex månader efter undertecknandet av uppsägningen fick hon en visstids anställning på Stora Enso. Det här ville ni veta Kan ni se människor ni har sagt upp i ögonen? 58 Rethink Stora Enso 59

40 U tmaningar är något som alltid har motiverat Ambreen Waheed. Hennes nya jobb som Global Responsibility Director för Stora Ensos samriskföretag i Pakistan är bara ytterligare ett exempel på den ambition som hon tycks ha inom sig. Efter 15 år som chef för en tankesmedja med fokus på företagens sociala ansvar (CSR) som hon själv grundade, bestämde Ambreen sig för att satsa på en annan, inte heller upptrampad väg. I mars 2013 började hon på Bulleh Shah Packaging Limited, Stora Ensos och Packaging Limiteds samriskföretag i Pakistan. Det var ett stort steg, men jag fascinerades över möjligheten att kanske för första gången här i Pakistan skapa en kultur där ansvarsfullt företagande är helt integrerat i verksamheten, berättar Ambreen. Jag ingår i ett rutinerat team med olika bakgrunder och med väletablerade system. Efter det första halvåret kan jag konstatera att utmaningen med att jobba på Bulleh Shah är något jag kan ta mig an med tillförsikt, säger hon med ett leende. Med passion för ansvarsfullt företagande TEXT TIINA TUOMAINEN FOTO MARYAM ALTAF Med sina inemot 180 miljoner invånare erbjuder Pakistan spännande utvecklingsmöjligheter inom förnybara material. Men som Ambreen Waheed, ny Global Responsibility Director på Stora Ensos samriskföretag Bulleh Shah vet, finns det potentiella risker med att göra affärer med en marknad som växer kraftigt. Jag är här för att skapa en kultur där ansvarstänkande är integrerat i hela verksamheten, säger hon. Tänkande utan fördomar Stora Enso har en andel på 35 procent i samriskföretaget Bulleh Shah som tillverkar förpackningsprodukter för lokala och internationella kunder på den växande pakistanska marknaden. Ambreen Waheeds arbete handlar om att utveckla en övergripande strategi för företagets globala ansvar. Det innebär bland annat kontakter med olika intressenter, inklusive kunder och ideella organisationer, uppbyggnad av en säkerhetskultur, kompetensutveckling och deltagandeplanering. Hon ska även se till att Stora Ensos uppförandekod tillämpas hos interna och externa intressenter, och få företagsledningen att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Vi måste tänka i nya banor för att handla ansvarsfullt på alla nivåer, säger Ambreen. Jag är övertygad om att vi kan få fram positiva lösningar, eftersom vi har ett bra team på Bulleh Shah. Jag tycker också om att jobba med mina kollegor på Stora Enso. Vi delar samma passion för vårt arbete och för att skapa någonting nytt. Bättre lägesbild Vi blickar bakåt till 1980 talets Pakistan då Ambreen studerade datateknik vid tekniska universitetet i Lahore. Jag bestämde mig för datateknik vid en tidpunkt då människor i Pakistan inte ens visste vad en dator var. Men jag såg det som en utmaning och satsade på den här banan. När hon var klar med studierna fick Ambreen jobb i ett FoU team hos DEC, ett av dåtidens internationellt ledande dataföretag, och utvecklade Pakistans första datoriserade id kortssystem. Mitt mål var att kunna utveckla någonting användbart för människor. Jag drevs av utmaningen med interaktion mellan människor och datorer. Hon tog fram en intressentstyrd process för att utveckla ett internetbaserat system för analys av sociala konsekvenser, och blev då övertygad om hur avgörande intressenternas feedback är för att affärsprocessen ska fungera effektivt. Hon ställde sig frågan: hur kan vi använda CSR som ett affärsverktyg? För att hitta svaret började Ambreen på Judge Business School vid Cambridge University i Storbritannien. 60 Rethink Stora Enso 61

41 Den bästa lösningen är samarbete som gynnar alla parter. Varje del av organisationen och alla inom den måste agera ansvarsfullt, säger Ambreen Waheed. Det finns fantastiska idéer hos alla från gräsrotsnivå till högsta toppen. Man måste bara utveckla dem. Det här ville ni veta Vad betyder hållbarhet för er? Under sin tid där inledde hon ett nära samarbete med doktor Simon Zadeks team som höll på att utveckla ramverket AA1000 Stakeholder Engagement Standard, vilket i sin tur bygger på Ambreens tidigare arbete med Canadian International Development Agency (CIDA) kring konsekvensanalys av inverkan på sociomiljö med flera olika intressenter. Kontakterna ledde även till min banbrytande forskning om etiska metoder i försörjningskedjorna inom pakistansk tillverkning av fotbollsutrustning. Jag insåg att det är oerhört viktigt att förstå ett företags verksamhetsmiljö. Endast då kan man förstå varför vissa saker sker. Förståelse är nyckeln till förändring, säger hon med eftertryck. För att belysa det tar Ambreen ett exempel från Bulleh Shahs värdekedja: Till vår förpackningskartong använder vi vetestrå som råmaterial. När vi köper in råmaterialet har vi kontakt med många veteodlande bönder. Och då kan det hända att det finns en uppenbar risk för att barn jobbar på bondgårdarna. Ett vanligt sätt att reagera i en sådan situation är att överväga att sluta göra affärer med bonden utan att förstå varför barnet jobbar på gården. En annan typisk reaktion när man ser ett barn som arbetar är att företaget hjälper till att öppna en ny skola. Men de här lösningarna tar nödvändigtvis inte itu med den verkliga orsaken bakom en sådan situation. Vid alla åtgärder behöver man ta hänsyn till den lokala, sociala och kulturella kontexten. Det kan exempelvis vara så att föräldrar låter barnen sluta skolan eftersom de tycker att den dåliga utbildningen inte hjälper barnet att få jobb. Det betyder inte att barn bör arbeta och inte gå i skolan. Det betyder bara att man inte kan avgöra vad som är bäst om man inte förstår sammanhanget, säger Ambreen. Hon menar att den bästa lösningen är samarbete som gynnar alla parter. Och det betyder också att man ska främja utbildning. Det här är grunden för det arbete vi gör. Starka pakistanska värderingar Utöver sitt jobb på Bulleh Shah tar Ambreen Waheed sig tid att arbeta för ett flertal CSR organisationer i Asien och Stillahavsområdet, att vara mentor åt unga entreprenörer och föreläsa på universitet i USA, Europa och Asien. Nära familjerelationer är också väldigt viktiga för Ambreen. Jag har försökt att inpränta samma inneboende värderingar och nyfikenhet i min son som mina föräldrar gjorde i mig. Det innebär att jag är benägen att anta utmaningar, men alltid på det mest etiska sättet. Ambreen har inte bara lärt sig av sina egna föräldrar. Hennes världsbild och värderingar har formats genom möten med olika kulturer. Hennes resor till i ett 70 tal länder har lärt henne att uppskatta nya kulturer och sin egen: Det har blivit viktigt för mig att bära traditionella kläder, så att människor ser att jag kommer från Pakistan. Jag hoppas att jag också har den gästfrihet, värme och öppenhet som kännetecknar pakistanier, säger hon. Alla resor och utmaningar har också lärt henne en hel del om vad hållbarhet innebär i praktiken. För mig betyder hållbarhet att man agerar på ett sätt som minimerar de negativa effekterna våra affärsbeslut har på sociala och ekonomiska faktorer i samhället i stort. Hon anser att det är möjligt genom att analysera det förgångna, dra lärdom av det och planera framtiden utifrån dessa lärdomar. Det handlar om att värdera och minska effekterna av det vi gör. Vi måste arbeta hållbart för både andras och vår egen skull. En stor del av Ambreen Waheeds yrkesliv har handlat om att utveckla och planera förbättringar. Jag tror att ansvarsfulla affärsmodeller hela vägen från fabriksgolvet ända upp till högsta ledningen kommer att vara en viktig framgångsfaktor i framtiden. Jag är övertygad om att CSR är ett effektivt verktyg för att skapa lönsamma och hållbara verksamheter. 62 Rethink Stora Enso 63

42 FÖRETEELSER Finns det någon där? Enligt FN bor hälften av världens befolkning i tätorter, och Finland är inget undantag. Helsingforsregionen och ett antal andra städer lockar till sig allt fler människor. Urbaniseringen påverkar landsbygden rejält inte bara när det gäller befolkningstäthet utan också genom att tillgången till olika tjänster minskar. Uimaharju i Norra Karelen är en sådan ort. Samhället har invånare och ligger 50 kilometer utanför staden Joensuu. Läget innebar en utmaning när den nya lagen om hälso och sjukvård infördes i Finland 2011 med krav på svarstider vid akutfall. Avståndet till sjukhuset i Joensuu betydde att man inte kunde garantera snabba insatser vid nödsituationer i Uimaharju. Problemet som allvarligt påverkade de boende i Uimaharju löstes tillsammans med Stora Enso. Företagets två anläggningar, Uimaharju sågverk och massabruket Enocell, har en gemensam brandkår som snabbt kan rycka ut vid brand eller andra nödsituationer. Medlemmarna i Stora Ensos brandkår ställde frivilligt upp för att aktivt hitta en lösning på problemet på orten. Under hösten 2012 fick de kompletterande utbildning för att kvalificera sig till utryckningspersonal som kan hjälpa till vid nödsituationer och behandla olika skador. Tre utbildade brandmän är alltid redo att rycka ut. De flesta av dem har bott i området i åratal och känner till trakten väl. De är vanligtvis hos en patient inom 10 till 15 minuter. I vissa fall, exempelvis om situationen kräver hjärt och lungräddning, kan en minut betyda skillnaden mellan liv och död. BULLS PRESS TILLBAKABLICK: ETT ÅR EFTER RETHINK 2012 storaenso.com Aktiv design Förpackningen till det nya fitnessarmbandet Polar Loop som företaget Polar har utvecklat har fått en unik och rolig utformning. Tanken är att designen ska få produkten att synas ordentligt i butiken. Förpackningen har designats i Finland vid Lahti DesignStudio som vi presenterade i Rethink Förpackningsformgivaren Outi Honkavaara ledde ett team bestående av experter från Polar och Stora Ensos DesignStudio. Tillsammans tog de fram triangel formen och finjusterade den tills de fick fram en produktförpackning som var både praktiskt genomförbar och kostnadseffektiv. Det här är ett bra exempel på vad DesignStudio handlar om: att sammanföra experter från kunden och Stora Enso i väl utrustade lokaler där designprocessen kan börja på en gång. Det händer att man redan under det första mötet kan ta fram en förpackningsprototyp. I studion kan kundens behov, kreativitet och design förenas med kompetens inom förpackningsanordningar och produktion. Alltför ofta glömmer vi att innovation börjar med formgivningen. En väldesignad produkt är ofta även innovativ, säger designchef Ilkka Harju som ansvarar för konceptet DesignStudio. Enligt honom står begreppet designtänkande i fokus. Under 2013 ökade antalet DesignStudios från fem till elva, och vid årsskiftet fanns det enheter i Finland, Sverige, Ungern, Polen, de baltiska länderna, Ryssland och Kina. Omkring 80 formgivare arbetar vid Stora Ensos DesignStudios och mer än 100 förpackningskoncept har framgångsrikt utvecklats i samarbete med dussintals kunder. För andra året i rad fick koncepten stor uppmärksamhet och flera priser vid den välrenommerade förpackningstävlingen Scanstar. Hos Polar är man också nöjda med samarbetet och förpackningsdesignen. Den bästa belöningen för projektet är den färdiga Polar Loop förpackningen. Den nya formen och utseendet har väckt stort intresse. Och det finns många idéer kvar till andra projekt i framtiden, säger designchefen Anna-Marja Suvilaakso från Polar. POLAR ELECTRO OY 64 Rethink Stora Enso 65

43 Investerare har insett att ansvarstagande investeringar sätter riskbedömning i ett bredare perspektiv. UR EXPERTENS SYNVINKEL Ansvarsfullt investerat Dagens investerare letar efter mer än enbart ekonomisk vinning. Allt fler av dem bryr sig om miljön, klimatet och morgondagens samhälle. Det här engagemanget har gjort att det nu finns en grupp ansvarstagande investerare som kräver ökad öppenhet av företagen i deras rapportering och övriga verksamhet. TEXT RIIKKA SIEVÄNEN FOTO MARKKU PULKKINEN, STORA ENSO Ansvarstagande investerare tar hänsyn till både risker och möjligheter när det gäller frågor kring miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. De investerar i framtiden genom att bygga upp en investeringsportfölj med företag som tar hänsyn till såväl miljön som sociala frågor i sin verksamhet. Ansvarsfulla investeringar handlar om goda affärsmetoder som bidrar till bättre insyn, riskhantering och förväntad avkast ning. Vad ligger bakom förändringen? Av världens totala investeringstillgångar är omkring 15 procent, eller närmare 35 miljarder USD, ansvarsfullt investerade. År 2006 var motsvarande siffra bara 4 miljarder USD. Varför denna kraftiga ökning? En bidragande orsak är att investerarnas värderingar har förändrats: den oundvikliga klimatförändringen och de företagsskandaler och bedrägerier som har uppdagats har stärkt kraven på ökad insyn i företagens verksamheter och bättre rapportering. Investerare har insett att ansvarstagande investeringar sätter riskbedömning i ett bredare perspektiv. Ansvarsfulla investeringar definieras som investeringar som tar hänsyn till miljö, samhälls och bolagsstyrningsfrågor (environmental, social and corporate governance ESG). Utöver ESG frågor beaktar man även öppenheten och hållbarheten i företagens affärsstrategi. Ett sådant sätt att investera gör att investeringsmålen kan anpassas efter personliga värderingar en metod som lockar praktiskt taget alla. För individuella investerare är de vanligaste formerna av ansvarsfulla investeringar utan tvekan aktier och räntebärande placeringar samt sådana fonder som investerar i dem. Hur bedömer man ansvar? Det finns flera sätt att investera ansvarsfullt, från negativ screening till positiv screening eller tematiska investeringar. Det traditionella sättet att göra ansvarsfulla investeringar är genom negativ screening, vilket innebär att man exkluderar branscher eller företag som inte stämmer överens med de egna värderingarna, exempelvis på grund av typen av bransch eller företagets sätt att göra affärer. Positiv screening innebär att investeringar görs i företag som har åtagit sig att ha ansvarsfulla affärsmetoder eller som erbjuder ansvarsfulla produkter eller tjänster. Att välja de företag som är bäst i sin klass innebär att de mest framgångsrika företagen väljs på grundval av ekonomiska, sociala eller miljömässiga kriterier. Exempel på ansvarsfulla former av investeringar är mikrofinansiering, samhällsinvesteringar och fonder för socialt företagande. En enkel metod för privata investerare som också hjälper dem att sprida sina risker är att välja indexbaserade investeringar som vanligtvis följer en strategi baserad på bäst i sin klass. Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good är två exempel på index över ansvarsfulla investeringar. En annan form av ansvarsfulla kapitalplaceringar som passar privata investerare är temafonder som är kopplade till en specifik fråga, exempelvis klimatförändringen. Att komma igång När det gäller ansvarsfulla investeringar kan det ta tid innan man vet vilka ens egna personliga värderingar är. Genom att läsa företagets rapporter, webbsidor om företagets sociala ansvar och investerarrelationer samt genom att hålla sig informerad om ett brett urval av nyheter kan man bilda sig en uppfattning om en särskild investering överensstämmer med de egna värderingarna. Ansvarsfulla investeringar är någonting fantastiskt, eftersom människor kan göra skillnad genom sina val. Trots allt är det ju så att många bäckar små bildar en stor å. Riikka Sievänen är forskare och expert på ansvarsfulla investeringar. Hon är medförfattare till den första finskspråkiga boken om ansvarsfulla investeringar tillsammans med Anna Hyrske, Magdalena Lönnroth och Antti Savilaakso. Ansvarsfulla verksamheter gynnar såväl investerare som företag. Genom ansvarsrapportering går det till exempel att kartlägga risker och bedöma vilken inverkan företagets verksamhet har på intilliggande samhällen. Index över ansvarsfullt företagande är ett av många användbara verktyg för företagen: Externt stärker det företagets renommé att fi nnas med på ett framstående index eller rankning. Det skickar positiva signaler inte bara till investerare utan också till övriga intressenter. Internt ökar det företagets medvetenhet om hållbarhetsfrågor och uppmuntrar till hållbart tänkande. Företagets resultat visar också vilka områden det har presterat bra i och vilka områden som måste uppmärksammas mer för att åstadkomma förbättringar. Under 2013 fanns Stora Enso med på följande index över ansvarsfulla investeringar: UN Global Compact Stock Index, FTSE4Good, World s Most Ethical Companies och Nordic Climate Index (CDP). 66 Rethink Stora Enso 67

44 Framtidens städer är här Om tio år kommer det att finnas åtta miljarder människor i världen. Hållbarhet och säkerhet får allt större betydelse i byggandet av urbana konstruktioner för den växande stadsbefolkningen. Korslimmat trä, CLT, erbjuder ett alternativ till traditionella byggmaterial. TEXT NIINA STRENG FOTO STORA ENSO, PROMOLEGNO, MATTI ILRAMO ARCHITECTS Det nya biblioteket i Melbourne i Australien byggs av prefabricerade CLT-element. 68 Rethink Stora Enso 69

45 Det här ville ni veta Hur bidrar skogsindustrin till att lösa klimatförändringen? Vid floden Yarra i Melbourne i Australien får träbyggnaden med den smarta och spännande arkitekturen folk att vända sig om. Byggnaden står i centrum för den nya stadskärnan i Victoria Harbour och ska inrymma nästa generations bibliotek och allaktivitetshus. Det är också den första offentliga byggnaden i Australien som använder CLT som byggmaterial. Och det här är bara början. Sammanförda genom biblioteksprojektet planerar Stora Enso och Lend Lease, ett av världens ledande företag inom helt integrerade bygg och infrastrukturlösningar, att ytterligare stärka sitt samarbete genom flera nya projekt. CLT är ett exempel på dagens prefabricerade trä produkter. CLT erbjuder byggnadsentreprenörer ett utmärkt alternativ för såväl väggar och golv som innertak i urbana flervåningshus. Ett CLT baserat system gör hela byggprocessen mycket mer effektivt, säger Matti Mikkola, chef för Building Solutions, Stora Enso Building and Living. Korslimmat trä från Stora Enso Building and Living har redan använts med stor framgång i ett antal byggnader, inklusive åtta och nio våningar höga bostadshus i Storbritannien och Italien, ett fem våningar högt äldreboende i Belgien och ett 100 meter högt vindkraftverk i Tyskland. Tillsammans med Lend Lease har Stora Enso för avsikt att lansera korslimmat trä på nya marknader i ännu snabbare takt. Det nära samarbetet effektiviserar försörjningskedjan och hjälper till att generera nya produkt och designinnovationer som gynnar båda parter, säger Mikkola. Nytt slags byggande i stadsmiljö CLT kommer att vara till hjälp inom två tillväxttrender som vi har identifierat i vår strategi hållbarhet och stadsförnyelse, säger Andrew Nieland, chef för Timber Solutions på Lend Lease. Dessa tillväxttrender märks särskilt inom vårt lägenhetssegment där vi har sett en växande efterfrågan på under 15 våningar höga innerstadsfastigheter med hållbara och effektiva leveranser. CLT konkurrerar förbehållslöst med byggnader av prefabricerad betong och stålramar. Inom fastighetsbranschen går trenden mot ett ökat intresse för säkrare och effektivare sätt att bygga, fortsätter Nieland. Efter att noggrant ha testat CLT under tre års tid ur både tekniskt och kommersiellt perspektiv är Lend Lease nu övertygat om dess potential. CLT har skapats med hjälp av europeisk teknik och är ett lätt och starkt alternativt av gediget trä till konventionella material. Utöver hållbarhetsaspekten ökar det säkerheten och effektiviteten i våra projekt tack vare att det är fabrikstillverkat, säger Nieland. Koldioxidsänka Världens befolkning beräknas uppgå till åtta miljarder år 2025, varav 70 procent kommer att bo i städer. Den snabba urbaniseringen gör att behovet av hållbara bostäder ökar. Byggsektorn världen över använder en stor del av världens naturresurser som i huvudsak inte är förnybara. Trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet för storskaliga konstruktioner och kan också fungera som koldioxidsänka. Träbyggnader har ett mycket begränsat koldioxidavtryck, eftersom trä lagrar en stor del av den koldioxid som absorberats när träden höll på att växa. Via Cenni Det unika bostadsprojektet för subventionerat boende i Milano i Italien består av fyra CLT hus på nio våningar och 124 lägenheter. Ambitionen är att genom blandad användning av olika typer av utrymmen skapa plattform för sann gemenskap. Byggarbetet avslutades på våren Dessutom genereras ungefär hälften av allt avfall i världen i samband med att byggnader uppförs och rivs. Med CLT går det att minska mängden avfall i varje led av tillverknings och leveranscykeln. Sågspån och hyvelspån från tillverkningen kan exempelvis användas som biomassa i värme och kraftverk. CLT innehåller inga giftiga kemikalier. När byggnaden har tjänat klart kan det återvinnas eller återanvändas och slutligen användas som biomassa. CLT väger också endast en femtedel av vad betong gör, vilket innebär att fundamenten kan vara lättare och transportbehoven mindre. En lättare konstruktion minskar behovet av pålningsarbeten och transporter av element med en tredjedel, förklarar Nieland. Elementen finns i olika storlekar och kan anpassas efter behov, vilket optimerar materialanvändningen ytterligare. Utöver miljöfördelarna kan man minska byggtiden med procent genom att använda CLT element i stället för konkurrerande konstruktionslösningar. Säkerheten främst För Lend Lease är säkerheten den tredje stora fördelen med CLT och den i särklass viktigaste. Företaget har nämligen högst på sin prioritetlista att bedriva en tillbuds och skadefri verksamhet. Säkerhet är också en värdering som Stora Enso och Lend Lease delar. Byggarbetsplatser kan vara farliga när tunga laster ska lyftas och det finns mycket trafik och många människor som jobbar på en liten yta. Med CLT förbättras säkerheten avsevärt eftersom moment som innebär stor risk i stället utförs i kontrollerad fabriksmiljö. Bland annat minskar risken för fallande material, skador vid manuell hantering, snubbel och fallolyckor samt skador vid användning av tunga verktyg i samband med exempelvis svetsning och slipning. Färre lastbilstransporter förbättrar säkerheten betydligt och minskar effekterna på intilliggande samhällen, räknar Nieland upp. Inte bara ett substitut CLT inte bara ersätter traditionella material, utan dessutom görs all konstruktion innan materialet kommer ut på byggarbetsplatsen. Det innebär att man kan ha full kontroll över projektet från idé till färdig byggnad och att hela byggprocessen blir snabbare, säkrare, enklare och smidigare. Allt räknas ut på förhand: installationssekvenser, beräkningar för kranlyft, logistik och leveranser. Det leder till minimalt slöseri, och färre beslut eller fel på byggarbetsplatsen, säger Nieland. Genom att arbeta med CLT har vi lärt oss oerhört mycket om hur man använder en modern byggmetod inte bara om trä som material utan också om prefabriceringsprocesser, logistik, installation och marknadens acceptans. Vi har tittat på alla dessa områden för att kommande projekt ska kunna bli ännu bättre. Vår slutsats är att CLT är en kostnadseffektiv lösning jämfört med traditionella byggmetoder som kan bidra till ännu effektivare byggande i framtiden, avslutar Nieland. Stora Ensos och SRV:s första stora gemensamma träbyggnadsprojekt består av fyra bostadshus på fem till sju våningar i Bocksbacka i Helsingfors. Wood City, här kommer vi! I Finland har trä länge använts för att bygga hus, men en växande trend är att trä nu används för flervåningshus. Utvecklingen av nya industriella lösningar har inspirerat SRV, ett av Finlands största byggbolag, att börja utnyttja de möjligheter som träbyggnationer ger. Trä har använts för särskilda byggnader under en tid, fast hittills har hela bostadskvarter i trä varit något av ett unikt experiment. Men nu pågår en förändring där trä har börjat användas i vanliga höghus och kontorsfastigheter, säger Timo Nieminen, vice vd för SRV. Nieminen berättar att de boende har samma krav oavsett vilket byggnadsmaterial som används. Lägenheten måste tillgodose deras behov, hålla hög kvalitet och ha ett bra läge. Omgivningen och den service som finns i närheten påverkar också trivseln, sammanfattar han. Under 2014 börjar Stora Enso och SRV att bygga Wood City, ett stadskvarter i trä, i stadsdelen Busholmen i Helsingfors. Wood City kommer att visa upp det bästa inom träarkitektur och bevisa att trä lämpar sig för såväl lägenheter som kontor och hotell. CLT Korslimmat trä, CLT, är det senaste inom hållbara bygg material. 70 Rethink Stora Enso 71

46 TILLBAKABLICK: ETT ÅR EFTER RETHINK 2012 storaenso.com Vilket slöseri! Med sinne för papper PAULINA TERENDY Har du någon gång velat köpa papper som känns lugnt och pålitligt? Eller gnistrande och lyxigt? Men det enda du kunnat hitta var hög vithet, bra körbarhet eller utmärkt tryckglans? TEXT HANNE KARRINAHO FOTO STORA ENSO Förlagen vet hur de vill att deras tidskrifter ska se ut, kännas, låta och till och med dofta. Och papperstillverkarna kan sina produkter in i minsta tekniska detalj. Men de pratar olika språk. Hur ska de då kunna överbrygga klyftan? Från känsla till medvetenhet Vi använder våra sinnen när vi fattar ett köpbeslut eller väljer vad vi vill konsumera. När förlag väljer papper de vill använda baseras deras första val oftast på de tekniska specifikationer som papperssäljaren lägger fram, men det slutliga valet styrs oftast av mjukare värden eller våra känslointryck. Det här vet de som arbetar med försäljning och marknadsföring av papper, men man har saknat vetenskapliga bevis för sambandet mellan sinnesförnimmelser och teknisk terminologi. Hur beskriver man känslan av hög vithet eller god opacitet? Och exakt vilken är den tekniska specifikationen för lugnt? Men nu har det börjat hända saker. Stora Enso har startat ett projekt där tio förlagskunder runtom i Europa tillsammans ska få fram mer information om hur man kan beskriva tekniska specifikationer i termer av känslor och identifiera andra sinnesintryck som journalpapper kan väcka. Det är inte lätt att få fram egenskaper som talar till våra känslor, eftersom det är svårt att sätta fingret på exakt vilka faktorer som ger en viss upplevelse. Förlagen har fått analysera både tryckt och otryckt papper. Tanken var att de skulle beskriva alla sinnesintryck de fick av pappren. Resultaten kartlades sedan mot tekniska specifikationer och analyserades av ett forskningsinstitut. De tryckta proven upplevdes generellt sett som ganska likartade, men mellan vissa av proverna upplevde kunderna betydande skillnader när det gäller intryck de framkallade. Erfarenheterna av samarbetsprojektet är positiva. Kunder vill gärna delta i den här typen av studier, och det är ett enkelt och pålitligt sätt att få in relevant information från marknaden. Tala läsarens språk Till en början låter det kanske långsökt att prata om känslor bakom valet av papper, men tänk en gång till. Tidskriften ber om att få bli upplockad från kioskhyllan. Innehållet inbjuder oss att bläddra igenom sidorna. Ljudet när vi vänder blad bevisar att det är en äkta naturprodukt. Fascinerande bilder lockar oss att titta närmare. Doften säger oss att det är ett helt nytt nummer som ingen annan har rört, säger Laura Ryhänen från Stora Enso som har skrivit en magisteruppsats i ämnet. Hur en produkt känns avslöjar viktig information om dess kvalitet. Hur ett modemagasin eller en tv tidning känns visar sig när vi läser eller bläddrar igenom den. Och känslan är helt olika mellan de olika tidningarna. Siden känns annorlunda än bomull, silver ser inte ut som grått och ett modemagasin känns annorlunda än en veckotidning om kändisar. Ett gemensamt språk som länkar samman papperstillverkare med förlag och tidskriftsläsare har börjat ta form! Den enes skräp är den andres skatt. Det är särskilt sant när vi pratar om förnybara råmaterial. I Rethink 2012 avslöjade vi att Polen då var sämst på att återvinna i hela Europa. År 2012 återvann landet bara 38 procent av allt pappers och kartongavfall, jämfört med imponerande 70 procent i inte mindre än 13 europeiska länder. Ostrołęka Bruks nya pappersmaskin PM5 använder returfiber till 100 % och är Stora Ensos kronjuvel i Polen. Råmaterialet till maskinen kommer från andra delar av Europa. PM5 togs i drift i början av Årskapaciteten är ton wellråvara och maskinen kan nå en produktionshastighet på en och en halv kilometer per minut, eller 90 kilometer i timmen. Återvinning är en nödvändighet för att man ska kunna möta efterfrågan på råmaterial och få en positiv miljöpåverkan. Under 2013 har Stora Enso fortsatt jobba för att förändra Polens inställning till återvinning. En kampanj som riktade sig till skolor och kontor i Ostrołęka ledde till att totalt ton returpapper samlades in. Av alla skolor vann Ostrołękas högstadieskola nr. 5 som samlade in 3,5 ton papper. Återvinning har nu blivit en fråga på nationell nivå i Polen. I juli 2013 antogs en lag som gör det obligatoriskt för kommuner att teckna avtal om avfallshämtning med ett avfallshanteringsföretag. Innan lagen trädde i kraft var det hushållen och företagen själva som ansvarade för sitt eget avfall. Syftet med lagen är att nå så många medborgare som möjligt och att öka återvinningsgraden i landet. Det kommer att ta ett tag innan vi kan se vilka effekter lagen får på återvinningen, men jag är övertygad om att utvecklingen kommer att gå åt rätt håll, säger Michal Gawrych, säljchef på Stora Ensos Ostrołęka Bruk. Återvunnen råvara som håller Stora Enso Polands nya pappersmaskin för lättviktig wellråvara i gång. 72 Rethink Stora Enso 73